EXAMENSARBETE RICKARD FORSLUND NICOLINA HOLMSTRÖM. HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR Röntgensjuksköterska

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE RICKARD FORSLUND NICOLINA HOLMSTRÖM. HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR Röntgensjuksköterska"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2007:010 HV Skillnader i diagnostiskt utfall mellan undersökningsmetoderna datortomografi och magnetisk resonanstomografi av ländrygg RICKARD FORSLUND NICOLINA HOLMSTRÖM HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR Röntgensjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materalteknik Avdelningen för Fysik 2007:010 HV ISSN: ISRN: LTU - HV - EX / SE

2 Skillnader i diagnostiskt utfall mellan undersökningsmetoderna datortomografi respektive magnetisk resonanstomografi av ländrygg Rickard Forslund Nicolina Holmström Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Tillämpad Fysik, Maskin- och Materialteknik Röntgensjuksköterskeprogrammet Kurs: Radiologi och teknik C, Examensarbete 10 p Röntgensjuksköterskeprogrammet 120 p Vårterminen 2007 Handledare: Johan Kruse Examinator: Niklas Lehto

3 - II -

4 ERKÄNNANDEN Vi vill tacka Niklas Lehto för hans tips och råd under arbetets gång, allt ifrån upplägg och struktur till hur data hanteras, samt även för att han åtog sig att vara vår examinator. Ett stort tack även till Mai Lindström för stort visat intresse för vår studie och för att hon förmedlat sina kunskaper inom såväl statistik som uppsatsens uppbyggnad och innehåll. Tack till Johan Kruse för bedömning och klassificering av diagnoser samt för att han tog på sig att vara vår handledare. Tack också till Love Kull för hans snabba och utförliga svar på våra tekniska frågor samt Rose-Marie Sundqvist för hjälp med vår etiska ansökan samt med uppgifter angående undersökningarna som vi använt oss av i studien. Vi vill även tacka våra respektive praktikplatser Sunderby och Piteå älvdals sjukhus. Luleå, Maj 2007 Rickard Forslund Nicolina Holmström - III -

5

6 SAMMANFATTNING Under våra kliniska studier på radiologisk avdelning har vi noterat att patienter med ländryggsbesvär undersöks i ungefär lika stor utsträckning med metoderna DT och MRT. Detta har väckt intresse för att utreda om det finns skillnader i det diagnostiska utfallet mellan metoderna. Fram tills idag saknas det forskning inom det aktuella området vilket föranledde denna studie. Syftet med denna studie är att utvärdera metodernas tekniska möjligheter och begränsningar för säkerställande av diagnos, samt att se om det finns skillnader i det diagnostiska utfallet mellan dessa tekniker. 100 patientfall från Norrbottens läns landsting studeras, 50 patienter för respektive metod. Undersökningarna är utförda mellan datum till Patienterna är undersökta med en 4 slice datortomograf eller en 1 Tesla magnetkamera. De diagnostiska utfallen indelas i tre grupper: inget onormalt, tveksam diagnostik och tydlig patologi. Vid direkt jämförelse mellan metoderna ses ingen märkbar skillnad för diagnostiskt resultat. För männen ses dock en markant skillnad mellan metoderna vid undersökning av ländryggen till fördel för MRT. I dag används ofta MRT som en uppföljande metod trots att den visar sig vara lika bra eller bättre än DT för säkerställande av diagnos vid ländryggssjukdomar. MRT anses dessutom ofarlig då ingen joniserande strålning används. Nyckelord: Magnetisk resonanstomografi, datortomografi, diagnostiska utfall, ländrygg, bildkvalitet, risker, tillgänglighet - V -

7 - VI -

8 ABSTRACT IN ENGLISH We discovered that a patient with symptom coming from the lumbarspine is examined with either CT or MRI. In this radiological area very little research has been done and that inspired us to do this study. The aim of this report is to evaluate the technical capacity and to ensure an accurate diagnose for these patients. We conducted a retrospective review of 100 adult patients from Norrbottens läns landsting, 50 patients in each method. The examinations were performed between and The computed tomograph is a 4 slice machine and the magnetic resonancetomograph is a 1,0 Tesla machine. These 100 diagnostic result where classified by a physician in three categories: nothing unusual, indistinct diagnose and obvious pathology. A direct comparison between the methods shows no significant difference in diagnostic result. However a major difference appears between the methods when males are examined in favour for MRI. Today MRI often is a follow-up method. In spite of this it has shown that MRI is just as good or even better then CT to ensure a diagnostic result for lumbarspine diseases. MRI as a method is not considered dangerous because no ionic radiation is used. Keyword: Magnetic resonancetomography, computed tomography, diagnostic result, lumbarspine, image quality, risk, availability - VII -

9

10 INNEHÅLL INLEDNING... 1 MATERIAL OCH METOD... 3 JÄMFÖRELSE MELLAN DATORTOMOGRAFI OCH MAGNETISKRESONANSTOMOGRAFI... 5 DATORTOMOGRAFI... 7 DATORTOMOGRAFENS UPPBYGGNAD... 7 DATAINSAMLING... 8 REKONSTRUKTION... 9 BILDPRESENTATION... 9 RISKER VID DATORTOMOGRAFI Strålnings fysik Storheter och enheter vid datortomografi Stråldoser Strålnings biologi BILDKVALITET MAGNETISK RESONANSTOMOGRAFI MAGNETKAMERANS UPPBYGGNAD FYSIKALISKA ASPEKTER PÅ MAGNETISK RESONANSTOMOGRAFI Relaxation Pulssekvenser BILDFRAMSTÄLLNING BILDKVALITET RISKER OCH KONTRAINDIKATIONER MED MAGNETKAMERAN VANLIGT FÖREKOMMANDE LÄNDRYGGSSJUKDOMAR SPONDYLIT Diagnostik av spondylit SPONDYLOS Diagnostik av spondylos SPINAL STENOS Diagnostik av spinal stenos DISKBRÅCK Diagnostik av diskbråck DT OCH MRT AV LÄNDRYGGRADEN RESULTAT DISKUSSION OCH SLUTSATS REFERENSLISTA BÖCKER OCH ARTIKLAR INTERNET OCH E-POST FIGURER BILAGOR IX -

11 - X -

12 INLEDNING Under våra kliniska studier på radiologisk avdelning har vi noterat att patienter med ländryggsbesvär undersöks i ungefär lika stor utsträckning med metoderna datortomografi, DT, och magnetisk resonanstomografi, MRT. Detta har väckt intresse för att utreda om det finns skillnader i det diagnostiska utfallet mellan metoderna. Arbetet kan vara till nytta för kliniken, medarbetare och studenter genom att belysa resultatet av de diagnostiska utfallen för respektive metods möjligheter och begränsningar för säkerställande av diagnos. Fram tills idag saknas det forskning inom det aktuella området vilket föranledde denna studie. Däremot hittades en artikel som har jämfört metoderna DT, MRT och konventionell röntgen av sakroiliakalederna där inga signifikanta skillnader fanns mellan metoderna DT och MRT för att upptäcka destruktionen i sakroiliakaleden. Emellertid kunde MRT visa på förändringar i brosket samt avslöja benmärgsödem som inte kunde visualiseras med DT. Dessutom upptäckte de att både datortomografi och magnetisk resonanstomografi är överlägsen konventionell radiologi för säkerställande av diagnosen spondylit (Yu, Feng, Dion, Yang, Jiang & Genant, 1998). Vid datortomografi används röntgenstrålning för att generera bildinformation, medan magnetisk resonanstomografi istället använder radiovågor i kombination med ett kraftigt homogent magnetfält. Med respektive metod kan flera olika typer av bilder generas, både 2- och 3-dimensionella. En radiologisk avdelning är en remissinstans inom hälso- och sjukvården. Där kommer remissen in till radiologerna för bedömning innan undersökning. Radiologen bedömer i enlighet med Statens strålskyddsinstituts författningssamling, nyttan med undersökningen för patienten, med hänsyn tagen till den diagnostiska informationen eller resultatet, som är större än den skada som bestrålningen beräknas förorsaka. Hänsyn skall även tas till effektiviteten, fördelarna och riskerna med befintliga alternativa metoder där ingen joniserande strålning används (SSI FS 2000:1). Då människor ingår i studier krävs tillstånd. En etisk ansökan skickas till Radiologiska avdelningen vid Sunderby sjukhus för att kunna ta del av de diagnostiska utfallen av ländryggsundersökningar från datortomografen respektive magnetkameran. De etiska regler som styr oss i vår undersökning vilar på tre grundläggande principer; att göra det som är gott, att visa respekt för individen och att utöva rättvisa, vilka fastslogs av World Medical Associations 1964 i Helsingforsdeklarationen. Integritetsskydd är viktigt då befintlig data används. Detta leder till att undersökningspersonerna skyddas samt att inga skadliga följder av deltagarna uppstår. För att bevara sekretessen för individdata - 1 -

13 antecknas uppgifterna direkt i datorn. Personuppgiftslagen reglerar vad som får registreras i en dator när det gäller personuppgifter, och hur registreringen får ske. Enbart avidentifiering är ingen garanti för att sekretessen kan bevaras. En viss uppsättning av data kan leda till en fullständig identifiering (Dahmström, 2000; Ejlertsson, 2003; SFS1998: 204). Syftet med denna studie är att utvärdera metodernas tekniska möjligheter och begränsningar för säkerställande av diagnos, samt att se om det finns skillnader i det diagnostiska utfallet mellan dessa tekniker

14 MATERIAL OCH METOD Patientfall från Norrbottens läns landsting studeras. Alla patienterna är över 18 år. De kommer inte kommer in för uppföljande kontroller av redan känd patologi. Gruppen består av 100 patienter, 50 DT-ländrygg och 50 MRT-ländrygg. I DT gruppen är fördelningen 24 män och 26 kvinnor. I MRT gruppen ingick 15 män och 35 kvinnor. Åldersfördelningen ligger mellan 19 till 85, med en medelålder på 55 år. Det radiografiska informationssystemet (RIS) vid Sunderby sjukhus används vid hämtande av patientinformation. Undersökningsmetoderna är klassificerade 1991 av Socialstyrelsen, dessa koder används vid vår datasökning. Koden för DT ländryggrad är 824 och för MRT ländryggrad M24. Undersökningarna av både DT och MRT ländrygg är utförda mellan datum till För varje patient dokumenteras födelseår, kön samt eventuell tidigare utförd konventionell röntgenundersökning av ländrygg. Dessutom dokumenteras om motsvarande undersökningsmetod, DT eller MRT, är utförd då detta kan vara av betydelse för det diagnostiska utfallet. Avidentifierade diagnoser från 100 patienter, klassificeras av radiolog enligt en förutbestämd skala. De diagnostiska utfallen indelas i tre grupper: 0 vilket visar på inget onormalt, 1 vid tveksam diagnostik och 2 då tydlig patologi kan ses. För magnetkameraundersökningarna används en Siemens maskin på 1,0 Tesla och för datortomografi undersökningarna en Siemens 4 slice maskin. Till grund för examensarbetet ligger litteraturstudier, artikelsökningar samt sökningar på Internet. Dessutom har röntgenpersonal konsulterats i samband med kliniska studier på Sunderby och Piteå älvdals Sjukhus

15

16 JÄMFÖRELSE MELLAN DATORTOMOGRAFI OCH MAGNETISKRESONANSTOMOGRAFI Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt, vilket avspeglar sig inom den diagnostiska radiologin. Då en ny bildåtergivande metod utvärderas, jämförs i allmänhet de olika metodernas känslighet, specificitet och säkerhet. Vidare är det viktigt att utvärdera om en viss metod kommer att ändra en redan förmodad diagnos eller redan planerad behandling. Den slutgiltiga nyttan med en ny diagnostisk metod beror på i vilken utsträckning tekniken kommer att påverka patienten i termer av prognos för sjukdom, överlevnad och livskvalitet. Andra viktiga aspekter som kan vara svåra att mäta är minskade risker och ökad diagnostisk information mm. Kostnaderna har stor betydelse vid valet av bildåtergivande teknik i förhållande till nyttan av undersökningen, och kostnadseffektiviteten kommer helt att bero på för vilka indikationer en viss diagnostisk metod används (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 1992). Datortomografi är en non-invasiv metod där organ kan avbildas som tunna snittbilder. En av fördelarna med metoden är att en högre kontrastskillnad kan fås än vid konventionell röntgen samt att den ger en bild som är lätt att orientera sig i. Metoden har hög säkerhet i diagnostik av sjukdomar eller organ som traditionellt inte kan bedömas med ultraljud. Nackdelar med metoden är att den använder sig av joniserande strålning samt att jodhaltiga kontrastmedel ofta behöver tillföras. Dessutom kan störningar (artefakter) i bildåtergivningen försvåra diagnostiken inom vissa områden (SBU, 1992). Då magnetisk resonanstomografi är en förhållandevis ny metod, vet man ännu inte helt hur tekniken kommer att utvecklas och eventuellt ersätta vissa undersökningsmetoder. Därför är det viktigt att definiera dess roll i förhållande till framförallt datortomografi. Fördelarna med MRT är att även denna metod är non-invasiv, att ingen joniserande strålning används samt att inga skadliga effekter av magnetfält eller radiovågor på den nivå som utnyttjas vid diagnostik inte har kunnat påvisas. Information om kroppens vävnader och organ återges med mycket hög kvalitet som överträffar övriga non-invasiva metoder, se figur.1. Till skillnad från DT kan bilder av strukturer intill skelett återges med en bättre information om vävnader intill ben. MRT är unik i det avseende att information om fysikaliska och biokemiska förhållanden i vävnader kan återges, till exempel blodflöde i stora och medelstora kärl. Dessutom genereras - 5 -

17 en hög kontrast upplösning i bilden vilket leder till att frisk och patologisk vävnad kan avgränsas utan att kontrastmedel tillförs. Nackdelar med metoden är att utrustningen är dyr i drift och inköp. Mycket överviktiga patienter och patienter med klaustrofobi kan vara svåra att undersöka. Patienter med pacemaker eller andra ferromagnetiska komponenter i kroppen skall ej undersökas då detta kan vara livshotande (SBU, 1992). Figur 1. Axiella snitt av ländryggen, DT till vänster och MRT till höger, Källa: NLL

18 DATORTOMOGRAFI Datortomografi (DT) eller Computed Tomography (CT) som den också kallas kom att revolutionera den bildgivande diagnostiken i början av Det var Godfrey N. Hounsfield som utvecklade tekniken vilket senare ledde till att han fick nobelpriset i medicin Ordet tomografi kommer från Grekiskans tome som betyder snitt och graphe betyder bild vilket då kan översättas som snittbild. Undersökningen kan delas in i tre olika faser. Den första är datainsamling, den andra rekonstruktion och den sista är bildpresentationen (Jönsson, Jönsson och Nilsson, 1999). Figur 2. Datortomografens olika komponenter, källa: Datortomografens uppbyggnad Teknisk uppbyggnad Ett röntgenrör är monterat på ett cirkulär stativ vilket gör att röntgenröret kan rotera runt patienten under exponeringen. På motsvarande sida om röntgenröret sitter detektorerna. Patienten åker sakta på en undersökningsbrits igenom öppningen (gantryt) när hon undersöks, vilket visas i figur 2 (Jönsson et al., 1999)

19 Multisnitts datortomografi Vid slutet av 1990-talet kom det datortomografer med flera rader av detektorer. På detta vis kan flera skikt undersökas per rotationsvarv. Antalet detektorrader ökar i takt med utvecklingen samt att rotationstiden förkortas. Det gör att undersökningarna går allt snabbare (SBU, 2002). Spiraltekniken 1988 infördes släpringar för den elektriska försörjningen av röntgenröret. Genom att använda sig av denna teknik kunde röntgenröret rotera ett obegränsat antal varv runt patienten. Undersökningsbordet förflyttas genom gantryt samtidigt som en kontinuerlig rotation av röntgenröret sker, vilket visas i figur 3. Snitten kommer då att beskrivas som en spiral genom patienten. På detta sätt kan spiraltekniken användas för att undersöka en sammanhängande volym (Jönsson, 1999; SBU, 2002). Figur 3. Schematisk bild över röntgenrörets spiralformade avbildning av patienten, källa: Datainsamling Samtidigt som undersökningen sker samlas mätdata in. Insamlingen sker från flera olika kända vinklar (projektioner). Antalet mätvärden från ett varv är produkten av antalet projektioner och antalet detektorer från ett varv. Vid detektorn mäts röntgenstrålningens penetrationsförmåga genom kroppen, som en elektrisk signal. Signalens styrka är beroende av - 8 -

20 hur stor andel av de infallande röntgenstrålarna som nått detektorn. Intensiteten bestäms av den linjära attenueringskoefficienten, i varje struktur och organ i röntgenstrålens väg genom patienten. Patienten delas in i ett antal enskilda volymselement (voxel) som var och en karaktäriseras av en linjär attenueringskoefficient. Höjden på voxeln bestäms av snittets tjocklek (Jönsson et al., 1999). Rekonstruktion Attenueringsvärdet från varje projektion har registrerats som en dosabsorbtionsprofil i datorn. Antalet projektioner brukar vara 512 eller Bilden rekonstrueras en matris av motsvarande storlek t.ex. 512x512 eller 1024x1024. Varje bildelement (pixel) i matrisen motsvaras av ett volymelement (voxel) i patienten. Samtliga projektioner utnyttjas vid rekonstruktionen. Direkt återprojektion skulle medföra ett felaktigt tillskott till attenueringen, vilket ger artefakter bestående av stjärnmönster omkring varje bildelement. För att undvika detta används en lämplig högpassfilterfunktion för återprojektionen, så kallad filtrerad bak projektion. Valet av filter är en kompromiss mellan önskad hög detaljupplösning och acceptabelt bildbrus (Jacobson, 1995). Bildpresentation Det mänskliga ögat kan bara skilja på ca 20 intensitetsnivåer i gråskalan, men DT-bilden kan innehålla 200 attenueringsnivåer. Därför kan man bara återge en del av det undersökta objektets kontrastomfång. För att karaktärisera vävnaderna utnyttjas den så kallade Hounsfield-skalan, uppkallad efter Godfrey N. Hounsfield som konstruerade den första praktiskt användbara datortomografen. Hounsfield värderna, Hounsfield Units (HU), ligger mellan för luft och 0 för vatten och ca 1000 eller högre för kompakt ben, vilket åskådliggörs i fig. 4. Beräknandet av Hounsfield Units gör genom att μ vävnad μvatten CTvärde = 1000, (1) μvatten där μ är den linjära attenueringskoefficienten. Genom att välja lämplig omfång för attenueringsvärderna (fönsterbredd) och attenueringsnivå (fönsternivå) kan godtyckliga kontrastområden av ett objekt återges på CT-bilden, vilket åskådliggörs i figur 4 (Jacobson, 1995)

21 Figur 4. Skala som visar på Hounsfield-värden för olika vävnader samt exempel på fönstersättning vid DT, källa: Risker vid datortomografi Vid datortomografi utsätts kroppen för mer strålning av vid konventionell röntgen. Stråldoser vid en undersökning med datortomografen överskrider dock sällan den stråldos som en person får naturligt under ett år från omgivning. Radiologen väger alltid nyttan av en korrekt diagnos mot strålningsrisken som undersökningen ger patienten. Ibland kan kontrastmedel ge en allergisk reaktion, ofta ges kontrastmedel intravenöst vilket kan påverka patienter negativt med nedsatt njurfunktion och/eller har diabetes (Vårdguiden, 2004). Strålnings fysik Joniserande strålning är ett samlingsbegrepp på strålning som har förmågan att slå ut en elektron ut ur atomen. Det leder till att atomerna omvandlas till joner, därav namnet joniserande strålning. Det finns olika sorters joniserande strålning som kan delas in i elektromagnetisk strålning (fotoner) och partikelstrålning (har rörelse energi). Karaktäristisk röntgenstrålning och bromsstrålning hör till gruppen elektromagnetisk strålning. Då fotoner växelverkar med materia, dvs. avger energi, kan det ske genom tre olika processer. - Fotoelektrisk effekt: fotonen överför all sin energi till en elektron nära kärnan. - Comptonspridning: en foton som infaller mot atomen styrs av atomens yttre banelektroner. Fotonen kommer bara att avge en del av sin energi samt att det kommer att ske in en annan riktning är tidigare. Efter växelverkan fås alltså både en elektron och en foton

22 - Parbildning: Kan bara inträffa vid höga fotonenergier över 1,022 MeV. Vid denna process omvandlas fotonenergin till en elektron (e - ) och en positron (e + ) samt rörelseenergi hos dessa två partiklar. Detta förekommer alltså inte vid en röntgenundersökning (Jönsson och Jönsson, 1999). Storheter och enheter vid datortomografi För att kunna beräkna stråldoser vid datortomografiundersökningar är det vissa specifika storheter som ligger till grund för beräkningen av stråldoser till patienten. Nedan förklaras steg för steg hur stråldosberäkning går till vid datortomografi. CT pitch faktor Med pitch faktor menar man förhållandet mellan bordsförflyttning och den valda snittjockleken och den definieras som: Pitch är lika med bordsförflyttning per rotation dividerad med snittjockleken och beräknas enligt Δd CT pitch faktor =, (2) N T där Δd är bordsförflyttning i z-led, N är antalet varv och T är den nominella snittjockleken (Multislice computed tomography, 2004). Computed Tomography Dose Index, CTDI. CTDI värdet är definierat som integral över dosprofilen för ett rotationsvarv för röntgenröret längs en linje parallell med rotationsaxeln dividerat med den nominella snittjockleken. CTDI 100 är dosen (mgy) till undersökningssnittet med hänsyn till den spridda strålningen i ett intervall över 100 mm i z-led CTDI 100 = + 50 D( z) dz, (3) N T 50 där D(z) är dosprofilen i z-led, N är antalet varv och T är den nominella snittjockleken i mm. CTDI w är medelvärdet av stråldosen (mgy) i det undersökta snittet det vill säga det viktade CTDI-värdet som beskrivs som 1 2 CTDI w = CTDI100( center ) + CTDI100( peripheral ). (4)

23 Stråldosen (mgy) till patienten där vald pitch faktor ingår, beskrivs som CTDI w CTDI vol =, (5) CT pitch factor CTDI w fås ut formel(4) och CT pitch faktorn ur formel (2). När pitch faktor, som fås ur formel (2), är större än 1 det vill säga, undersökningsspiralen är utdragen, betyder det att stråldosen har fördelats över ett större område än om snitten legat kant i kant vilket ger en lägre stråldos (Multislice computed tomography, 2004). Dos längd Produkt, DLP DLP ger oss information om den genomsnittliga stråldosen för undersökningen, den fås av sambandet DLP = CTDI vol L, (6) där CTDI vol fås ut formel (7) med enheten mgy multiplicerat med L som är längden av den undersökta volymen i cm, enheten för DLP blir då (mgy cm) (Multislice computed tomography, 2004). Stråldoser Trots att röntgenundersökningar bidrar med betydande del av den totala dosbelastningen till befolkningen är ändå risken för den enskilda individen minimal, även efter upprepade röntgenundersökningar. Nyttan med att säkerställa en diagnos är ojämförligt mycket större än den lilla risk som en undersökning ändå ger. Att avstå från en undersökning överstiger risken med strålningen (SSI, 2004). Beräknandet av stråldoser vid datortomografiundersökningar skiljer sig från stråldosberäkningar vid konventionella röntgenundersökningar. Nedan följer en beskrivning för beräknandet av stråldosen vid en datortomografiundersökning, beräkningen bygger på information från undersökningen som kan ses i föregående avsnitt om storheter och enheter. Absorberad dos Den totala strålningsenergin som absorberats av den bestrålade volymen anges som absorberad dos E DT =, (7) m

24 där E är den totala strålningsenergin i joule som absorberats av en vävnad eller organ med massan m (kg). SI-enheten för absorberad dos är joule per kilogram (J kg -1 ) vilket har fått den särskilda enheten gray, Gy. Stråldosen D T, avser den absorberade energin per massenhet i kroppen alltså inte den totalt avgivna dosen. Ett exempel är om man har erhållit 1 Gy i ett lillfinger vid ett tillfälle och vid ett senare tillfälle 1 Gy till det andra lillfingret har man inte fått 2 Gy utan 1 Gy i vartdera lillfinger. Om man istället skulle bestråla samma lillfinger med en gång till med 1 Gy så kan vi lägga ihop dessa, då det lillfingret fått 2 Gy (Jönsson, 1999). Ekvivalent dos Den biologiska effekten vid bestrålning av levande material beror inte enbart på den absorberade dosen, utan är också beroende av stråltypen. I den ekvivalenta dosen H = w D, (8) är D är den absorberade dosen och w är viktfaktorn för olika strålslag. Viktfaktor w, för fotoner är 1. Detta innebär att vid röntgenstrålning är H lika med D. Enheten för ekvivalent dos anges i Sivert vilket betyder att 1 Gy är lika med 1 Sv när viktningsfaktorn för fotoner används. Vid strålskydds samanhang används alltid ekvivalent dos och därmed också enheten Sv. SI-enheten för ekvivalent dos är liksom för absorberad dos J kg -1 men har fått den speciella enheten Sivert (Sv) efter den svenska strålningsfysikern Rolf Sivert (Jönsson, 1999). Effektiv dos Den effektiva dosen mäts till lika som den ekvivalenta dosen i Sivert. Förutom att stålslag tas även den bestrålade vävnadens känslighet för strålning med i beräkningarna. Den effektiva stråldosen vid datortomografi undersökningar fås av sambandet E = E DLP DLP, (9) där E DLP (msv/mgy cm) är omräkningsfaktorn som är beroende av det anatomiska området fås ur tabell (1) och DLP fås ur ekvation (6), enheten för den effektiva dosen, E är Sivert (SSI, 2002). Vid beräkning av stråldoser vid ländryggsundersökningar används omvandlingsfaktor för det anatomiska området buk

25 Tabell 1. Omvandlingsfaktorer för beräkning av den effektiva dosen utgående från DLP. Anatomiska området Omvandlingsfaktor E DLP (msv/(mgy cm)) Skalle 0,0023 Hals 0,0054 Bröstkorg 0,017 Buk 0,015 Bäcken 0,019 Källa: SSI, Patientdosmätning för standard ländryggar på Sunderby sjukhus beräknades 2004 fram av sjukhusfysiker i enlighet med SSI FS 2002:2. Det ungefärliga DLP värdet vid spiralundersökning över ländryggen uppgick till ca 700 mgy cm och för axiella snitt över diskarna ca 450 mgy cm. Omräknat till effektiv dos ger en spiralundersökning av ländryggen ca 10,5 msv och en axiell undersökning 6,8 msv (Kull, 2007). Jämförelse kan göras med årsdosen för boende i Sverige på 4 msv per år (Jönsson, 1999). Strålnings biologi Då levande vävnad utsätts för joniserade strålningen kan två typer av biologiska effekter uppkomma. Dessa effekter kallas för deterministiska, det förutsägbara och de stokastiska, de slumpmässiga. De deterministiska effekterna visar sig med säkerhet vid en viss stråldos och förväntas öka i samma utsträckning som stråldosen ökar. När de gäller de stokastiska effekterna är det inte graden av skada, utan är det sannolikheten för att en skada ska uppkomma som beror av stråldosen (Isaksson, 2002). Deterministiska effekter De deterministiska effekter uppkommer vid kraftig bestrålning av kroppen eller något av kroppens organ som leder till celldöd. Om flera celler som bygger upp ett organ skadas och slutar att fungera kan det leda till att organets funktion påverkas. Eftersom dessa effekter bygger på att ett vist antal celler dör, krävs ofta en lika stor stråldos för att orsaka dessa effekter för olika personer. Även om det anses som slumpmässigt vilken effekt vilken enskild cell som drabbas kan de sammanlagda effekterna förmåga ett påverka många celler relativt förutsägas. Med detta menas att en given dos ger en given effekt på den bestrålade människan. Det som kännetecknar de deterministiska effekterna är att de har en väl definierad

26 tröskeldos. Om stråldosen understiger tröskelvärdet fås ingen effekt men överstigs tröskelvärdet förvärras skadan med den ökande stråldosen enligt figur 5 (Isaksson, 2002). Figur 5. Dos-effektkurva som schematiskt visar hur skadan förvärras med den ökande stråldosen. En stråldos som är lägre är tröskelvärdet ger ingen effekt. Detta gäller för kortvarig bestrålning av hela kroppen eller ett organ. När en mera långvarig, utdragen bestrålning inträffar uppträder effekterna av bestrålningen vid högre stråldoser, detta på grund av cellernas reparations förmåga. De deterministiska effekterna börjar uppträda vid 1 Gy vid helkroppsbestrålning. Vidare har också funnits att strax under 4 Gy vid en helkroppsbestrålning leder till 50 % chans för överlevnad om ingen medicinsk vård ges. Detta betecknas som LD 50 (eng. median Lethal Dose) och betyder att hälften av de bestrålade individerna förväntas avlida inom en viss tid, vanligtvis 60 dygn efter bestrålningen (Isaksson, 2002). De effekter som diskuteras i samband med akuta strålningssyndrom gäller vid bestrålning av hela kroppen. Om bestrålningen har skett under en längre tid klarar kroppen av betydligt högre stråldoser innan strålskador uppstår. Det samma gäller om endast en del av kroppen bestrålats. När viktningsfaktorn för röntgenstrålning används är 1 Gy lika med 1 Sv. Vid ländryggsundersökningar är stråldosen mellan 6,8 till 10,5 msv vilket inte ger några deterministiska effekter. Tabell 2 visar på olika stråldosers effekter (Isaksson, 2002)

27 Tabell 2. Exempel på deterministiska effekter och ungefärliga tröskeldoser vid kortvarig bestrålning av några olika organ. Del av kroppen Effekt Stråldos (Gy) Huden Hudrodnad 2-8 Vätskande sår 20 Hårsäckar Tillfälligt hår avfall 2-3 Permanent håravfall 7 Lungorna Inflammationer 6-7 Sköldkörteln Nedsatt funktion 5 Ögonlinsen Katarakt (grumlig) 2 Könskörtlarna Tillfällig sterilitet, män 0.15 Permanent sterilitet, män 3-5 Tillfällig sterilitet, kvinnor 0, Permanent sterilitet, kvinnor 5* * Tröskeldosen beror på åldern, minskar med ökande ålder. Angivet tröskelvärde gäller yngre kvinnor. Källa: Isaksson, Stokastiska effekter En vanlig missuppfattning är att strålning kan generera unika mutationer hos en individ eller dess avkomma, detta är givetvis inte sant. Strålning kan öka incidensen av samma typ som mutationer normalt uppstår spontant i en population (Jönsson, 1999). Cancer eller andra ärftliga förändringar är ett resultat av strålningsorsakade mutationer i cellens arvsmassa. Dessa förändringar skiljer sig från de deterministiska effekterna i flera avseenden, för det första innebär inte dessa förändringar en celldöd utan de stokastiska effekterna visar sig först efter en relativt lång tid efter bestrålning. För det andra, gäller det att en angiven stråldos inte leder till en angiven effekt, utan är endast sannolikheten för att en angiven effekt ska uppkomma. Skadan förvärras inte med en ökad stråldos utan det är sannolikheten för att en skada ska uppkomma som ökar i samma utsträckning som stråldosen ökar. För det tredje så kan man inte räkna fram något tröskelvärde för de stokastiska effekterna utan en låg stråldos ger en viss sannolikhet för skada (Isaksson, 2002)

28 Bildkvalitet Bildkvaliteten kan vara avgörande vid diagnostisering med hjälp av radiologiska bilder. Den skall vara tillräckligt bra för säkerställande av diagnos, det vill säga bästa möjliga bildkvalitet till minsta möjliga stråldos. Vid datortomografi kan bildkvalitén beskrivas i termer som, brus (kvant- elektroniskt, rekonstruktions-, anatomiskt och artefaktbrus), bildkontrast och den spatiella upplösningen. Kvantbruset är den av de bruskomponenterna som står i direkt relation till den givna dosen till patienten, vilket är beroende av inställd rörladdning (mas) och den använda rörspänningen (kv), relativt till patientens kroppsstorlek och densitet i den aktuella kroppsdelen. Detta betyder att kvantbruset står proportionellt mot 1 genom roten ur ( ) stråldosen, vilket betyder att bruset minskar med en högre stråldos. Brusnivån påverkas också av den valda snittjockleken, minskat brus vid ökad snittjocklek om oförändrad rörladdning används, detta på grund av att fler fotoner per voxel kommer att bidra till bildinformationen. Valet av beräkningsalgoritm/rekonstruktionsfilter påverkar också bruset men en minskning av brusnivån står då i relation till en försämrad spatial upplösning. Bruset kan anges som en standarddeviation (SD) av medelvärdet av DT-värden (Hounsfieldenheter, HU) i en valt område, ROI (region of interest) (SSI 2004:12). Bildkontrasten beror av täthetsskillnader mellan olika objekt, vald rörspänning och eventuellt tillfört kontrastmedel. Liksom vid all annan röntgenteknik resulterar också ökande rörspänning vid DT i en sänkt bildkontrast (SSI 2004:12). Kontrasten kan definieras som skillnaden i attenuering mellan ett objekt och intilliggande vävnad, olika vävnader attenuerar strålning olika mycket och det är dessa variationer som gör att vi kan visa på skillnader i svärtning i bilden. Följande parametrar påverkar kontrasten: skillnader i tjocklek mellan lika objekt, densitetsskillnader, skillnader i atomnummer/material, olika energikvaliteter, (beror på röntgenrörspänning, filtrering, högspänningskurvans form). Kontrasten definieras som och I är det uppmätta värdet på intensitet i bilden (Neubeck 2005). K I + I 1 2 =, där I 1 >I 2, (10) I1 I2 Den spatiella upplösningen vid datortomografi bestäms av vald sinttjocklek och fokusstorleken. För datortomografi är upplösningen i x-y planet är ca 0,7 linjepar/mm och upplösningen i z-led är cirka 0,1 linjepar/mm för ett 5 mm tjockt snitt och är omvänt

29 proportionell mot vald snittjocklek. Upplösningen är oberoende av valda exponeringsparametrar, rörström (mas) och rörspänning (kv) men kan förbättras genom att reducera Field Of View (FOV) (SSI 2004:12). Kontrast-brus förhållande, contrast to noise ratio (CNR), kan uttryckas som skillnaden i Hounsfieldenheter (HU) mellan en patologisk förändring och omgivande vävnad dividerat med bruset i omgivningen uttryckt som en SD av det uppmätta medelvärdet. Eftersom DT är ett avbildningssystem som just begränsas av brus är det fundamentalt att optimera tekniken för att garantera ett adekvat CNR, med värden som är minst 2-3. Rörladdning och -spänning bestämmer CNR, givet alla andra scanparametrar är oförändrade. Förändringar i rörladdning påverkar enbart brusnivån medan rörspänningen påverkar både kontrast och brus (SSI 2004:12). Ett systems tekniska prestanda behöver inte stå i relation till den upplevda kvalitén hos betraktaren. Att definiera bildkvalité rymmer således en subjektiv komponent och betyder inte alltid att det har betydelse för det diagnostiska värdet av den utförda undersökningen. Det vill säga att det är det medicinska och diagnostiska kriterierna som avgör om en bild har tillräckligt hög kvalitet för att kunna svara på patientens frågeställning (Neubeck, 2006). Följande parametrar som röntgensjuksköterskan kan ställa in för att påverka bildkvaliteten vid datortomografiundersökning är ma, kv, scantid, snittjocklek, pitch, algoritm och fönsterinställningar. Faktorer som påverkar bildkvaliteten vid datortomografiundersökning är - Den geometriska upplösningen påverkas framförallt av antalet projektioner, beräkningsalgoritmen (Kernel), snittjocklek och av storleken på Field of View (FOV). - Kontrastupplösningen påverkas framförallt av stråldosen, objektets storlek och sammansättning, snittjockleken samt av beräkningsalgoritmen (Kernel). - Bruset påverkas framför allt av stråldosen, objektets storlek och sammansättning och av snittjockleken. - Artefakter påverkas bland annat av snittjocklek, patientrörelser, objektets typ och sammansättning samt av objekt utanför mätområdet (Neubeck, 2006)

30 MAGNETISK RESONANSTOMOGRAFI Magnetisk resonanstomografi är en förhållandevis ny metod för att framställa olika organ och processer i kroppen. Beteckningen magnetisk resonanstomografi är inte helt riktig på grund av att man vill undvika ordet nuclear då det felaktigt givit lekmän uppfattning om att tekniken är farlig. Beteckningen som hade varit att föredra är Nuclear Magnetic Resonance, NMR, som betyder kärnspinnresonans (Jacobsson, 1995). Figur 6. Magnetkamerans undersökningsenhet, källa: Det första experimentet med kärnmagnetisk resonans gjordes 1946 med hjälp av radiovågor och ett kraftigt magnetfält. Två av varandra oberoende amerikanska forskargrupper fick då sina resultat publicerade nästan samtidigt. De två upphovsmännen, Felix Bloch och Edward Purcell, fick 1952 mottaga Nobelpriset i fysik för sina insatser. Dock dröjde det ända till 1981 förrän den första kommersiella magnetkameran fanns tillgänglig. De första bilderna kunde framställas i Sverige år Tekniken är mycket intressant och komplicerad och det har lett fram till att utvecklingen inom MRT skett explosionsartat. År 2003 fick Peter Mansfield och Paul Lauterbur Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin på grund av deras insatser som ledde till

31 att magnetisk resonans fick medicinskt betydelsefulla tillämpningar. De gjorde väsentliga upptäckter i början av1970-talet av hur tekniken kan utnyttjas för att avbilda olika strukturer. Dessa rön hade avgörande betydelse för att magnetisk resonans skulle kunna utvecklas till en användbar avbildnings metod (Nobel stiftelsen, 2003; Thelander, 2000). Magnetkamerans uppbyggnad En magnetisk resonanstomograf, som visas i figur 6, består av fyra principiellt olika delar. Först ett magnetsystem som genererar det magnetiska fältet och som har en central plats i MRT apparaten. Magnetsystemet finns som tre olika sorter: resistiva magneter, supraledande magneter och kraftiga permanentmagneter. Resistiva- och supraledande magneter kan generera de högsta magnetfältstyrkorna men medför även en större kostnad i anskaffning och drift. MRT apparaten innehåller även en radiosändare för alstring av excitationspulser, en mottagare för detektering av de precesserande kärnspinnen och en datoriserad bildbehandlingsenhet. För att kunna avbilda specifika delar i kroppen anordnas små gradienter i magnetfältet med hjälp av gradientspolar i tre vinkelräta riktningar, x, y och z (Jacobsson, 1995). Det krävs mycket starka magnetfält för att skapa en magnetisering i patienten och för att få bra bilder. Därför brukar man i kliniskt bruk indela systemen i tre olika grupper i förhållande till deras magnetfältstyrka. Lågfältsmaskiner med mindre än 0,5 Tesla, mittfältsmaskiner med 0,5-1,0 Tesla och högfältsmaskiner med fältstyrkor starkare än 1,0 Tesla. För att åstadkomma ett starkt magnetfält kan man antingen generera magnetfält genom att sända in ström i en spole eller så kan man använda permanenta magneter vilket betyder att stora mängder magnetiskt material används. Spolen sänder ut RF-pulsar, vilket är radiofrekvent strålning som används för att excitera vätekärnorna i patienten, som genereras med hjälp av en kraftig RF-generator. Denna är gjord så att RF-pulsen skall kunna varieras i längd och form, vilket görs automatiskt utifrån de parametrar som röntgensjuksköterskan väljer. De mottagna signalerna från spolen avkodas och ger information angående protontätheten i olika delar av skikten samt även rörande den typ av vävnad som finns där. Spolen som detekterar signalerna från patienten är kopplad till flera förstärkare för att lättare kunna vidare behandla MRT signalen (Jacobsson, 1995; Thelander, 2000)

32 Nuförtiden används främst MRT maskiner med supraledande teknologi eftersom det krävs mycket ström i spolarna för att generera magnetfält över 0,5 Tesla. Vid supraledande teknologi så är strömspolen omgiven av flytande helium med en temperatur på -269 C vilket är 4 C över den absoluta nollpunkten. Det gör att inget elektriskt motstånd finns i spolen vilket också gör det möjligt att sända mycket starka strömmar genom spolen utan att det bildas någon värme (Thelander, 2000). Fysikaliska aspekter på magnetisk resonanstomografi Att veta hur radiofrekvent energi kan upptas och avges av spinnande atomkärnor är viktigt för förståelsen av MRT. Grundämnet i människokroppen som normalt utnyttjas för att få en signal i MRT bilden är väte. Väteatomens kärna har en proton (+) och neutron (0), samt ett skal bestående av en elektron (-). Ett udda antal av protoner och/eller neutroner gör att ett spinn sker hos en atomkärna. Ett spinn betyder atomkärnan roterar runt sin egen axel, vilket urskiljs i figur 7. Eftersom vätekärnan då även har en laddning, bildar spinnet ett eget magnetiskt moment. Spinnet strävar i ett yttre magnetfält efter att få ställa in sig i magnetfältets riktning som en stavmagnet. Istället reagerar spinnet mot denna kraft som försöker ställa in det parallellt med det yttre magnetfältet. Det resulterar i att spinnet vrider sig vinkelrätt mot denna kraft och rör sig i en konformig bana runt magnetfältets riktning. Denna rörelse kallas för precession (Jacobson, 1995; Thelander, 2000). Figur 7. Kärnspinn, källa:

33 Vanligen är vektorerna som representerar de spinnande atomkärnornas magnetiska moment riktade åt alla håll vilket resulterar i att magnetiseringsvektorn därför blir noll. Genom att anbringa ett starkt yttre magnetfält påverkas atomkärnorna antingen med eller mot det yttre magnetfältets riktning vilket gör att magnetiseringsvektorn får ett värde skilt från noll. Hastigheten för precessionen kallas för Larmorfrekvensen ω. Denna beror inte enbart på magnetfältsstyrkan Β 0, utan också på en för varje kärna typisk konstant, den Gyromanetiska konstanten γ (42,6 MHz/T för vätekärnor) som talar om vilken resonansfrekvens som atomen får vid ett givet magnetfält. Den är olika för varje grundämne. Larmorfrekvensen (MHz) ω = γ * Β 0, (11) anger relationen mellan precessionsfrekvensen och styrkan på magnetfältet (Jacobson, 1995). Relaxation När en puls läggs på ett objekt i vinkelrät riktning mot magnetfältet i det radiofrekventa fältet, sker två saker. Först kommer vissa atomkärnor att ta upp energi under ändring av spinnvektorernas riktning, vilken är beroende av den radiofrekventa pulsens amplitud och längd. Sedan kommer spinnvektorerna, som tidigare roterat i stort sett oberoende av varandra, att röra sig mera faslikt och i takt med varandra. När det radiofrekventa fältet upphör fördelas kärnornas orientering till sitt ursprungsläge vilket leder till att den upptagna energin avges som radiofrekvent strålning. Hastigheten i relaxationen ger oss information om normal vävnad samt eventuell patologisk process i vävnaden. Relaxation indelas i två kategorier. Dessa kallas vanligen för T 1 och T 2 relaxationer, När dessa två typer av relaxations förändringar, T 1 och T 2, utsätts för radiofrekvensen utgör det grunden från hur MRT bilden är rekonstruerad (Jacobson, 1995; Webb, 2003). Olika relaxationstider, vilka ses i tabell 3, ger olika kontrastskillnader i bilden. Vävnad med lång T 1 och T 2 som t.ex. vatten, ses mörk på T 1 viktade bilder och ljus på T 2 viktade bilder. Vävnad med kort T 1 och lång T 2 som t.ex. fett, ses ljus på T 1 viktade bilder och grå på T 2 viktade bilder. Kontrastmedlet Gadolinium som används vid magnetkameraundersökningar, reducerar T 1 och T 2 tiderna vilket resulterar i en förhöjd signal i T 1 viktade bilderna och en nedsatt signal i T 2 viktade bilderna. TE = time to echo, TR = time to repeat. I praktiken är TE alltid kortare än TR

34 - Kort TR har vanligtvis lägre värde än 500 ms - Lång TR har vanligtvis ett värde större än 1500 ms - Kort TE har vanligtvis ett värde lägre än 30 ms - Lång TE har vanligtvis ett värde större än 90 ms (e-mri, 2006; Webb, 2003). Tabell 3. Exempel på relaxationstider för olika vävnader vid 1,5 Tesla. T 1 (ms) T 2 (ms) Cerebrospinal vätska Muskler Grå hjärnsubstans Vit hjärnsubstans Lever Fett Gadolnium Reducerar T 1 tider Reducerar T 2 tider Källa: ; Webb, T 1 -relaxation T 1 -relaxation eller longitudinell relaxation beskriver protonernas vilja att återupprätta den skillnad mellan spinn upp och spinn ner tillstånd som är mest fördelaktigt energimässigt, se figur 8. Grunden för T 1 -relaxationen involverar att protonerna förlorar sin energi till omgivande vävnader, därav namnet spin-vävnads relaxation. Olika vävnader har olika värden på T 1, vilket leder till att skillnaderna i vävnaderna ger kontrasten i MRT bilden. Värdena på T 1 är inte bara vävnadsberoende utan påverkas även av magnetfältstyrkan. T 1 -relaxationen förekommer när spinnet börjar precessera vid mindre och mindre vinklar, från en nästan horisontell eller transversell precession till en mer vertikal, vilket förtydligas i figur 8. Denna process gör att MRT signalen minskar i styrka. Vi definierar tiden det tar för signalen att minska till 37 % av sitt maximum värde som T 1 (Bontrager, 2001; Webb, 2003). T 1 viktade bilder används för att visa anatomiska detaljer som nervrötter omgivna av fett, information om diskar, kotor, facett leder och intervertebrala foramen. Den är även användbar vid utredning av cystor, syrinx och lipom. Värdet för T 1 mäts genom att använda sig av en inversion recovery sekvens, vilken består av en 180 puls samt en 90 puls följd av omedelbar data insamling. Sekvensen repeteras med n antal gånger (Bontrager, 2001)

35 Figur 8. Schematisk bild av T 1 -realxation, källa: T 2 -relaxation Grunden till den transversella magnetiseringen skiljer sig från T 1 -realxationen. T 2 involverar förlusten av fas-coherens då protonerna precesserar i transversal planet. Konceptet fascoherens kan ses som ett försvar av en konstant fas relation mellan varje enskild protons magnetiserings moment. Även i ett perfekt homogent BB0 magnetfält, precesserar olika protoner med olika frekvens i förhållande till variationerna hos närliggande atomkärnor. Det resulterar i att magnetiseringen avtar som en funktion av tiden. Precis som för T 1 -relaxationer ger olika vävnader i kroppen olika värden på T 2, och dessa kan också användas för att åtskilja mjuk vävnad i MRT bilden (Webb, 2003). När spinnet börjar precessera ut fas med varandra, kallas resultatet för transversell eller spin-spin relaxation, T 2 -relaxation vilket ses i figur 9. När T 2 -relaxation används så kommer MRT signalen att minska i styrka. Tiden det tar för MRT signalen att minska till 37 % av sitt maximum värde kallas för T 2 (Bontrager, 2001). Relaxationen är bra vid patologi samt onormala ödem. T 2 viktade bilder används vid utredning av diskpatologi, märg avvikelser, tumörer och inflammatoriska förändringar. Gradient-eko eller spinn-eko sekvenser vid T 2 viktade bilder ger en myelografisk effekt som visar skarpa kontraster mellan märg och cerebrospinal vätska. För att mäta värden med T 2 krävs att man använder sig av en spinn-eko sekvens, där en 90 puls efterföljs av en 180 puls med en signal detektering (Bontrager, 2001; Webb, 2003)

36 Figur 9. Schematisk bild av T 2 -relaxation, källa: Protondensitet En starkare signal fås om en mängd väte kärnor, som är presenterad i en given volym vävnad, minskar. Denna metod kallas för proton densitet eller spin densitet, och är en mindre bidragande faktor till framställningen av en MRT bild. Detta på grund av att vävnaden som är avbildad av protoner (väte kärnor) inte skiljer sig märkvärdigt i densitet. En viktigare betydelse är att kärnorna som bygger upp olika vävnader i kroppen svarar vid olika relaxations tider T 1 och T 2 (Bontrager, 2001). Pulssekvenser Pulssekvenser beskriver tidsförloppet för RF-pulsers och gradienters påslag, amplitud och varaktighet samt när mottagaren är öppen för att registrera eko. Genom att använda sig utav olika pulssekvenser kan man få olika bilder av samma objekt beroende på vad man vill se av det undersökta organet. En pulssekvens är en sekvens av RF-pulser som upprepas lika många gånger som det finns faskodningssteg i bilden, normalt sett lika många som det finns rader i bilden dvs. 256 gånger för en 256 x 256 bild. Två parametrar som påverkar kontrasten på ett avgörande sätt är TE och TR. Dessa parametrar återkommer i de allra flesta sekvenser. Olika pulssekvenser är olika bra på att framhäva olika effekter i bilden som har stor betydelse för kontrasten. De vanligaste sekvenstyperna är Spinn-eko, Inversion Recovery och Gradient-eko (Thelander, 2000)

37 Spinneko Spinneko (SE) är den mest användbara sekvensen, då man genom att välja TR och TE kan få T 1-, T 2- och PD-viktade bilder. SE-sekvensen utjämnar även inhomogenitet i magnetfältet. Då signalekot formas av en till RF-puls på 180, så påverkar konstanta variationer i magnetfältet signalen mycket lite. Effekten som inhomogenitet har på fasen för spinnen i ett volymselement blir i och med 180 pulsen spegelvänd. Snabba spinn, vilka känner av något högre fält, kommer efter 180 pulsen att ligga efter de långsamma som känner ett svagare fält. Detta leder till att de snabba spinnen avancerar och är i fas vid ekotiden (TE). Detta förhållande gäller för de spinn som fasar ur på grund av yttre omständigheter. De spinn som går ur fas på grund av materiens inneboende T 2 relaxation kan ej återfasas. Därför ger spinneko sekvensen en sann T 2 viktning. Tre vanliga pulssekvenser här är därför T 1 SE, T 2 SE och PD SE samt även ibland Turbo-SE. Två av dessa spinn-eko sekvenser kan observeras i figur 10 (Thelander, 2000). Figur 10. T 1 och T 2 viktade Spinn-eko sekvenser, källa: Inversion Recovery En Inversion Recovery (IR) sekvens är känslig för patologi med lång relaxationstid. Denna ger en mycket uttalad T 1 kontrast. Namnet Inversion recovery anger hur kontrasten åstadkommes genom återuppbyggnad efter invertering. IR sekvensen förstärker T 1 kontrasten på grund av att man inverterar spinnen så att magnetiseringen pekar mot fältet. Olika vävnaders signalintensitet separeras på grund av olika snabb T 1 -relaxation. Genom att välja en lämplig inversions tid, kan en efterföljande mätning för viss vävnad under relaxationen bli vid 0-linjen vilket är den tidpunkt då hälften av spinnen återgått till magnetfältets riktning. Det leder till att vävnaden i fråga inte avger någon signal och därför istället blir undertryckt i

38 bilden på grund av att det är lika många protoner parallella som antiparallella. Några exempel på pulssekvenser här är STIR (Short time inversion recovery), FLAIR (Fluid attenuated inversion recovery) samt även Turbo STIR (Thelander, 2000). Gradienteko För att skapa ett gradienteko (GRE) så används flipvinklar som är mindre än 90 för excitation, samt en gradient istället för en refokuserad 180 puls för att skapa ett eko. Det som avgör hur bilden skall se ut är TE, TR och flipvinkel. Man kan få T 1, T 2 och PD viktade bilder. Genom att fasa ihop spinnen så bygger gradienterna upp signalen. Efter excitationen så fasar spinnen ur på grund av snittvals och frekvenskodningsgradienten. För att undvika detta så läggs refokuseringsgradienter ut i snittvals och frekvenskodningsriktningarna precis före signalen skall registreras. Det leder till en ihop fasning som ger upphov till en signal liknande ekot. Därav namnet gradienteko. Olika pulssekvenser här är FLASH (Fast low angel shot), FISP (Fast imaging with steady precession), DESS (Dual in the steady state) och CISS (Constructive interference of steady state) (Thelander, 2000). Bildframställning Det enklaste sättet att framställa en MRT bild på är att anordna gradientfälten så att endast ett volymelement i patienten i taget har en Larmorfrekvens lika med den använda frekvensen. Denna metod tar timmar att göra på grund av de långa relaxationstiderna. Idag är det vanligaste sättet att framställa MRT bilder genom en så kallad spin wrap, vilket bygger på en faskodning av precessionsrörelserna. Detta sker genom en sekvens av pulser med olika magnitud på gradientfälten i exempelvis y-led. En frekvenskodning sker i x-led genom val av lämplig gradientfält styrka i denna riktning och snittets läge bestäms på samma med hjälp av gradientfältet i z-led. Bilden som genereras är ingen rekonstruktion utan en process som liknar ett potiskt hologram. Metoden har fördelar då den är förhållandevis okänslig för mindre inhomogeniteter i det statiska magnetfältet. För att minska undersökningstiderna som bestäms av relaxationstiderna, kan man undersöka flera snitt i en snabb följd. Metoden kallas för multislicing och ger protonerna tid att relaxera i de snitt som inte avbildas för tillfället (Jacobsson, 1995)

Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa.

Kommentarerna kan ses som ett komplement till de allmänna råden och lämnar i fylligare text bl.a. bakgrund till dessa. Kommentarer till Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd (SSI FS 2002:2) om diagnostiska standarddoser och referensnivåer inom röntgendiagnostiken Kommentarerna kan ses som ett komplement

Läs mer

Magnetisk resonanstomografi. Magnetisk resonanstomografi MRT

Magnetisk resonanstomografi. Magnetisk resonanstomografi MRT Magnetisk resonanstomografi MRT NMR Nuclear Magnetic Resonance MRI Magnetic Resonance Imaging MRT Magnetisk resonanstomografi Magnetisk resonanstomografi (MRT) är en metod för bildgivande diagnostik som

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2014 03 27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 60 p Strålningsfysik 22 p Strålningsbiologi

Läs mer

Vad är detta? MR = Magnetröntgen. Nobel Prize in. D van Westen, BFC, Sus Lund, VT 2013

Vad är detta? MR = Magnetröntgen. Nobel Prize in. D van Westen, BFC, Sus Lund, VT 2013 MR Vad är detta? Danielle van Westen Framställning av nervbanor med MR (traktografi) Neuroröntgen, BFC, Skånes universitetssjukhus, Lund Konventionell röntgen, CT och MR Konventionell röntgen, CT och MR

Läs mer

EXAMENSARBETE. En jämförande studie mellan datortomografi och konventionell röntgen av sinus

EXAMENSARBETE. En jämförande studie mellan datortomografi och konventionell röntgen av sinus EXAMENSARBETE 2008:001 HV En jämförande studie mellan datortomografi och konventionell röntgen av sinus Tomas Lundin Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Röntgensjuksköterska Institutionen

Läs mer

Examensarbete Avancerad Nivå, 15 hp, Höstterminen 2012

Examensarbete Avancerad Nivå, 15 hp, Höstterminen 2012 Kan vismutskydd påverka stråldosen och den diagnostiska bildkvaliteten vid datortomogra8i av thorax? Effect on radiation dose and image quality with breast shielding in CT of the thorax Examensarbete Avancerad

Läs mer

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs Disposition Röntgenremissen DEN DIAGNOSTISKA BILDEN Lennart Professor överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Lennart.k.blomqvist@ki.se Hantering av bilddiagnostiska undersökningar

Läs mer

Magnetresonanstomografi, MRI

Magnetresonanstomografi, MRI Fakulteten för teknik och naturvetenskap Avdelning för fysik och elektroteknik Åsa Nyflött Magnetresonanstomografi, MRI Litteraturstudie och simulering Magnetic Resonance Imaging, MRI Examensarbete 15

Läs mer

Magnetisk resonanstomografi (MR)

Magnetisk resonanstomografi (MR) Magnetisk resonanstomografi (MR) Andreas Fhager Email: andreas.fhager@chalmers.se TG 19 1 TG 19: 13.1 MRI 2 MR bilder T1-viktad bild T2-viktad bild 3 MR-bilder av stroke MRI of acute middle carotid artery

Läs mer

Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära

Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära Kurskod: MC004G Kursansvarig: Eva Funk Examinator: Maud Lundén Datum:160324 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 70 poäng Poängfördelning:

Läs mer

CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning

CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning CT bilddata, bildbearbetning och bildkvalitet Brus & Upplösning Strålning & Teknik I 2013-09-12 Mikael Gunnarsson Sjukhusfysiker Strålningsfysik, SuS Malmö Vad är bildkvalitet? Bildkvalitet Högkontrast

Läs mer

MR: En körning flera sekvenser. MR : mätning av många parametrar. Vad krävs för erhålla en MR bild. D van Westen, BFC, Sus, Lund, VT2010

MR: En körning flera sekvenser. MR : mätning av många parametrar. Vad krävs för erhålla en MR bild. D van Westen, BFC, Sus, Lund, VT2010 Danielle van Westen MR Neuroröntgen, BFC, Skånes universitetssjukhus, Lund Varför är MR så roligt och ibland utmanande att arbeta med? Mäter många parametrar inkl fysiologiska: protonernas relaxation och

Läs mer

C-UPPSATS. Utvecklingen från singelslice CT till multislice CT

C-UPPSATS. Utvecklingen från singelslice CT till multislice CT C-UPPSATS 2010:045 Utvecklingen från singelslice CT till multislice CT - ur ett tekniskt och stråldosperspektiv Gabriella Mäkelä Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för Tillämpad

Läs mer

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges Kursens namn: Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2015-05-16 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 76 poäng Poängfördelning: Strålningsfysik

Läs mer

Betygskriterier (utom läkemedelsberäkningen där 90% rätt för godkänt gäller)

Betygskriterier (utom läkemedelsberäkningen där 90% rätt för godkänt gäller) Kursens namn: Medicin A, Strålningsfysik, teknik och projektionslära inom radiografi Kurskod: MC1035 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2015-03-25 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 52 poäng Poängfördelning: Strålningsfysik

Läs mer

Måndag 29 september: Resonansfenomen (Janusz)

Måndag 29 september: Resonansfenomen (Janusz) Måndag 9 september: Resonansfenomen (Janusz) Inledning De flesta fysikaliska system i vår omgivning karakteriseras av viss stabilitet. Om man utsätter systemet för en svag störning, strävar det att återgå

Läs mer

MR kronjuvelen. MR-teknik. Rocket Science. Tre ägg: Vad är det vi avbildar? Fältstyrka i Tesla (T) Mårten Annertz Neuroröntgen

MR kronjuvelen. MR-teknik. Rocket Science. Tre ägg: Vad är det vi avbildar? Fältstyrka i Tesla (T) Mårten Annertz Neuroröntgen MR kronjuvelen MR-teknik Mårten Annertz Neuroröntgen Med tack till Danielle van Westen Yttre magnetfält B0 - oftast på (0.23) 1. 5-3 (7) Tesla Fältstyrka i Tesla (T) Rocket Science 1,5 T 3 T 1mm 7 T Avancerad

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 2

Läs mer

2008 Patientstråldoser vi CT undersökning

2008 Patientstråldoser vi CT undersökning Medicinsk fysik och teknik MFT/CLV 28-6 28 Patientstråldoser vi CT undersökning Birgitta Holm Medicinsk fysik och teknik Centrallasarettet 351 85 växjö Patientstråldoser vid röntgendiagnostik. Rapporterade

Läs mer

Biomedicinskt bildskapande och bildanalys

Biomedicinskt bildskapande och bildanalys Biomedicinskt bildskapande och bildanalys Föreläsning vid Medicinteknisk introduktionskurs Ewert Bengtsson Professor i datoriserad bildanalys Centrum för bildanalys Föreläsningens tema Bilder är av central

Läs mer

INDUKTIONS- LADDNING ENERGIÖVERFÖRING MELLAN STARKT KOPPLADE RESONATORER. Joakim Nyman 2013-01-30

INDUKTIONS- LADDNING ENERGIÖVERFÖRING MELLAN STARKT KOPPLADE RESONATORER. Joakim Nyman 2013-01-30 INDUKTIONS- LADDNING ENERGIÖVERFÖRING MELLAN STARKT KOPPLADE RESONATORER Innehåll 1 Inledning........................................... 1 2 Principbeskrivning.................................... 1 3 Induktiv

Läs mer

CT Bildrekonstruktion

CT Bildrekonstruktion CT Bildrekonstruktion Strålning & Teknik I 2013-09-12 Mikael Gunnarsson Sjukhusfysiker Strålningsfysik, SuS Malmö 1 Bildrekonstruktion Principer Filtrerad bakåtprojektion Iterativa rekonstruktionsalgoritmer

Läs mer

Protokolloptimering , Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna

Protokolloptimering , Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna Protokolloptimering 2014-10-17, Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna 1 Agenda - Protokolloptimering Bildkvalitet mas Rekonstruktionsfilter kvp Snittjocklek

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II. Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20 poäng

Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II. Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20 poäng Kursens namn : Medicin A, Strålningsfysik o radiologisk metodik II Kurskod: MC1012 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2010-11-05 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 51 poäng förutom läkemedelsberäkningen som är 20

Läs mer

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. Datum: Skrivtid: 3 timmar

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. Datum: Skrivtid: 3 timmar Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik OMTENTAMEN Kurskod: MC1036, Provkoderna 0101 och 0102 Kursansvarig: Eva Funk Examinator: Maud Lundén Datum: 2015-12-12 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng:

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Radiologiska kliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation /

Läs mer

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma

Läs mer

Strålskydd för patientens strålkänsliga organ vid CT-undersökningar.

Strålskydd för patientens strålkänsliga organ vid CT-undersökningar. Strålskydd för patientens strålkänsliga organ vid CT-undersökningar. En litteraturöversikt. FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Sara Eriksson Anila Hadri Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng RA 2070 Examensarbete

Läs mer

2010:14. Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 2005 till 2008. Wolfram Leitz Anja Almén. Författare:

2010:14. Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 2005 till 2008. Wolfram Leitz Anja Almén. Författare: Författare: Wolfram Leitz Anja Almén 21:14 Patientdoser från röntgenundersökningar i Sverige utveckling från 25 till 28 Rapportnummer: 21:14 ISSN:2-456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Titel:

Läs mer

Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält

Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Handledning till datorövning AST213 Solär-terrest fysik Handledare: Magnus Wik (2862125) magnus@lund.irf.se Institutet för rymdfysik, Lund Oktober 2003 1 Inledning

Läs mer

Tentamen. Medicinska bilder/bildsystem kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK

Tentamen. Medicinska bilder/bildsystem kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK Tentamen Medicinska bilder/bildsystem 2005-10-28 kl 13-17 Textat efternamn... Textat förnamn... Personnummer...

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB Berättigande, ska undersökningen verkligen göras? Vilken bildkvalitet/stråldos är nödvändig för den aktuella undersökningen om den skall utföras. Är undersökningen

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll.

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll. Tentamen i Mekanik förf, del B Måndagen 12 januari 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator och jour: Martin Cederwall, tel. 7723181, 0733-500886 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,

Läs mer

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Vad är skillnaden? CT SPECT Nuklearmedicinska undersökningar Bygger på fysiologiska processer Avbilda

Läs mer

Magnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält.

Magnetism. Beskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Magnetism Magnetostatik eskriver hur magneter med konstanta magnetfält, t.ex. permanentmagneter, växelverkar med varandra och med externa magnetfält. Vi känner till följande effekter: 1. En fritt upphängd

Läs mer

Tentamen. Medicinska bilder kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK

Tentamen. Medicinska bilder kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK Tentamen Medicinska bilder 2005-06-30 kl 13-17 Textat efternamn... Textat förnamn... Personnummer... Kontrollera

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar

Läs mer

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland RAPPORT 2015-03-05 Dokumentnummer: SSM2014-3072-3 Arbetsgrupp: Claes Metelius, Hanne Grinaker, Lena Thorsson, Mauricio Alvarez, Stefan Thunberg, Sven Richter och Carl Bladh-Johansson (inspektionsansvarig)

Läs mer

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP Avsikten med detta problem är att ta fram en enkel teori för att förstå så kallad laserkylning och optisk sirap. Detta innebär att en stråle

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt??

Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt?? Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt?? Jan Persliden professor, sjukhusfysiker Universitetssjukhuset Örebro Storheter och enheter Vem var Sievert? Rolf Maximillian Sievert

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Magnetisk resonanstomografi

Magnetisk resonanstomografi EXAMENSARBETE 2006:33 HV Magnetisk resonanstomografi MAGNUS YLITALO JOAKIM PETERS HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR RÖNTGENSKÖTERSKA Institutionen för Tillämpad fysik Maskin- och materialteknik Avdelningen

Läs mer

Mekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult 471 3297

Mekanik III, 1FA103. 1juni2015. Lisa Freyhult 471 3297 Mekanik III, 1FA103 1juni2015 Lisa Freyhult 471 3297 Instruktioner: Börja varje uppgift på nytt blad. Skriv kod på varje blad du lämnar in. Definiera införda beteckningar i text eller figur. Motivera uppställda

Läs mer

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12 Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar

Läs mer

RSJD22. Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng. Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp

RSJD22. Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng. Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp RSJD22 Radiografi VI: Specifika undersökningar och interventioner, 25 högskolepoäng Moment: Magnetisk resonanstomografi, 5 hp Kursansvarig: Jenny Gårdling Examinator: Erna Törnqvist 1 Innehåll Introduktion...

Läs mer

VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken]

VI LÄR DIG MER OM. Makuladegeneration. [förändringar i gula fläcken] VI LÄR DIG MER OM Makuladegeneration [förändringar i gula fläcken] Åldrande och ärftlighet är de vanligaste orsakerna Vad betyder makula och degeneration? Makula kallas på svenska för gula fläcken och

Läs mer

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning 1 BANDGAP 9-11-17 1. nledning denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf RÖNTGENREMISSEN Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016 Lovisa Brydolf Anamnes Kliniska fynd Diagnos Undersökningsfynd Röntgenremissens uppbyggnad UNDERSÖKNINGSTYP/REMISSGRUPP: T ex Rtg, DT, MRT, Ultraljud,

Läs mer

Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt

Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt Bildlabb i PACS Tekniskt fantom Kliniskt fantom Exponerade på samma sätt Bildkvalitetslab i PACS Labben illustrerar effekter på bildkvalitet och patientdos vid förändringar av Rörspänning Patient -tjocklek

Läs mer

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B. Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Systemkonstruktion Z2

Systemkonstruktion Z2 Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 23 Augusti 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: V-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 9.30 och 11.30. Tentamen

Läs mer

Mittuniversitetet Institutionen informationsteknologi och medier

Mittuniversitetet Institutionen informationsteknologi och medier Mittuniversitetet Institutionen informationsteknologi och medier RAPPORT 08-05-16 Civilingenjörsprogrammet, teknisk design, 180 p Kommunikation i tal och skrift, 4 p Examinator: Kenneth Berg Platta tv-skärmar

Läs mer

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon?

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon? JONISERING Jonisering Vad är en jon? Alla atomkärnor innehåller ett bestämt antal protoner och varje proton är positivt laddad. Runt kärnan snurrar ett lika stort antal elektroner som är negativt laddade.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Olika tekniker för att sänka stråldosen till barn som ska genomgå datortomografi. Lina Ghalamkari Robert Grahn 2014

EXAMENSARBETE. Olika tekniker för att sänka stråldosen till barn som ska genomgå datortomografi. Lina Ghalamkari Robert Grahn 2014 EXAMENSARBETE Olika tekniker för att sänka stråldosen till barn som ska genomgå datortomografi Lina Ghalamkari Robert Grahn 2014 Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska Luleå tekniska universitet

Läs mer

SSI FS 2000:4. Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000.

SSI FS 2000:4. Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000. SSI FS 2000:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen (1988:293)

Läs mer

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar

Läs mer

12 Elektromagnetisk strålning

12 Elektromagnetisk strålning LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik oc Kapitel lektromagnetisk strålning Värmestrålning. ffekt anger energi omvandlad per tidsenet, t.ex. den energi ett föremål emitterar per sekund. P t ffekt kan uttryckas i

Läs mer

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se

Läs mer

Konventionell röntgen - teori och fall

Konventionell röntgen - teori och fall Konventionell röntgen - teori och fall Erik Hedström BoF, SUS Disposition Teknik Systema-sk granskning: Lungröntgen Buköversikt Vad behövs för att skapa en röntgenbild? Röntgenstrålning joniserande strålning

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 0347-5468 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter och allmänna råd om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strålning;

Läs mer

Utvärdering av OSL-system - nanodot

Utvärdering av OSL-system - nanodot 2013-12-04 Medicinskt servicecentrum Medicinsk fysik och teknik MFTr 2013/6 Medicinsk fysik Utvärdering av OSL-system - nanodot Sofia Åkerberg Henrik Bertilsson MFTr 2013/3 Sida 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Dosbesparande tekniker. 2014-10-16, Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna

Dosbesparande tekniker. 2014-10-16, Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna Dosbesparande tekniker 2014-10-16, Datortomografi av barn Patrik Nowik Leg. Sjukhusfysiker Sjukhusfysik, Röntgen Solna 1 Agenda - Dosbesparande tekniker Patientdoser - trender Datortomografens anatomi

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

LVFS 2003:11 Bilaga 1 VÄSENTLIGA KRAV I. Allmänna krav 1. Produkterna skall konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de inte äventyrar

LVFS 2003:11 Bilaga 1 VÄSENTLIGA KRAV I. Allmänna krav 1. Produkterna skall konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de inte äventyrar LVFS 2003:11 Bilaga 1 VÄSENTLIGA KRAV I. Allmänna krav 1. Produkterna skall konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de inte äventyrar patienternas kliniska tillstånd eller säkerhet, användarnas

Läs mer

Magnetfält från transformatorstationer:

Magnetfält från transformatorstationer: Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - Tentamen Måndagen den 21:e maj 2012, kl 14:00 18:00 Fysik del B2 för tekniskt

Läs mer

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Datortomografi kontra ultraljud i diagnostik av akut divertikulit En review studie i metodernas noggrannhet Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge ershad.navaei@karolinska.se Bakgrund

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34)

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) 32 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART- PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om

Läs mer

Basbyte (variabelbyte)

Basbyte (variabelbyte) Basbyte (variabelbyte) En vektors koordinater beror på valet av bas! Tänk på geometriska vektorer här. v har längden 2 och pekar rakt uppåt i papprets plan. Kan vi då skriva v (, 2)? Om vi valt basvektorer

Läs mer

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik Kurskod: MC1036 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 20151029 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 62 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin MR Strålskydd Ultraljud

Läs mer

Feedback - et datasystem som gir automatisk tilbakemelding ved endring av diagnose

Feedback - et datasystem som gir automatisk tilbakemelding ved endring av diagnose - et datasystem som gir automatisk tilbakemelding ved endring av diagnose Erik R. Jensen, Nina Lundberg, Olof Flodmark; Karolinska Institutet og Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Sverige Traditionell

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden

Läs mer

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck Undersökningsmetoder Eira Stokland, Rune Sixt, Ulf Jodal Rekommenderade undersökningar i Basprogram. För kommentarer till de olika undersökningsmetoderna, se även Utredning och basprogram för uppföljande

Läs mer

ATT LÄSA MR BILDER. Vägledning för NYA ST läkare på MR. Drena Vracar, Öl Värnamo, 2014 02 27

ATT LÄSA MR BILDER. Vägledning för NYA ST läkare på MR. Drena Vracar, Öl Värnamo, 2014 02 27 ATT LÄSA MR BILDER Vägledning för NYA ST läkare på MR Drena Vracar, Öl Värnamo, 2014 02 27 Ett kompendium avsett för regionutbildning för ST läkare Röntgenavdelning, Värnamo Sjukhus 1 Sammanfattning Detta

Läs mer

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna

Läs mer

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6 Inlämning 4 IKOT Inlämningsuppgift 4 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se

Läs mer

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet.

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet. Avsikten med laborationen är att studera de elektriska ledningsmekanismerna hos i första hand halvledarmaterial. Från mätningar av konduktivitetens temperaturberoende samt Hall-effekten kan en hel del

Läs mer

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen Skriftlig deltentamen, FYTA12 Statistisk fysik, 6hp, 28 Februari 2012, kl 10.15 15.15. Tillåtna hjälpmedel: Ett a4 anteckningsblad, skrivdon. Totalt 30 poäng. För godkänt: 15 poäng. För väl godkänt: 24

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET 2003-05-31 PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET av Gabriel Jonsson Figur 1 Möjlig framtida marsraket enligt NASA Uppsats inom kursen Astronomi B, 5p Institutionen för fysik, Umeå Universitet Lärare:

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Hjärnskakning. Övervakning på sjukhus eller datortomografi och hemgång? En systematisk litteraturöversikt. December 2006

Hjärnskakning. Övervakning på sjukhus eller datortomografi och hemgång? En systematisk litteraturöversikt. December 2006 Hjärnskakning Övervakning på sjukhus eller datortomografi och hemgång? En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av SBU-rapport nr 153 December 2006 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering

Läs mer

Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för medicinsk vetenskap

Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för medicinsk vetenskap Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för medicinsk vetenskap STUDIEHANDLEDNING Radiografi med inriktning mot M0054H DT, M0055H MRT, M0056H Interventionell radiologi och M0083H Nuklearmedicin 30

Läs mer

Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner. Mats Persson

Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner. Mats Persson Föreläsning 26/9 Elektromagnetiska fält och Maxwells ekavtioner 1 Maxwells ekvationer Mats Persson Maxwell satte 1864 upp fyra stycken ekvationer som gav en fullständig beskrivning av ett elektromagnetiskt

Läs mer

CBCT - lagar, förordningar och författningar

CBCT - lagar, förordningar och författningar CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam

Läs mer

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 10 april 2015 8:00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 10 april 2015 8:00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng. Institutionen för fsik, kemi och biologi (IM) Marcus Ekholm BL102/TEN1: sik 2 för basår (8 hp) Tentamen sik 2 10 april 2015 8:00 12:00 Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Läs mer