Datortomografi. Christian Werner rtg ssk

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Datortomografi. Christian Werner rtg ssk"

Cecilia Ivarsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Datortomografi Christian Werner rtg ssk

2 innehåll Historia Teknik Postprocessning Undersökningsmetodik Kontrastmedel Stråldos

3 Datortomografins fördelar Ger snabb och exakt avbildning som är operatörsoberoende Förlåtande till breda frågeställningar av typen patologi? Finns relativt lättillgänglig

5 Pneumoencephalogram

6 Atkinson Morley Hospital 1972

7 Hounsfield

9 Historisk överblick 1971 Den första datortomografen 1975 Den första helkroppsscannern 1976 tredje generationens DT 1987 Släpringsteknik introduceras 1990 Spiral-CT introduceras 1992 Den första CT-angiografin 1998 Multislice CT introduceras kanalers multislice kanalers multislice kanalers multislice Flerenergi-DT Perfusion Lågdos Singleslice axial Singleslice spiral Multislice?

CT-angiografin 1998 Multislice CT introduceras 2002 16 kanalers multislice 2004 64 kanalers multislice

10 Teknik Apparaten Röntgenrör Detektor Hur den arbetar Axial Spiral Multislice Fönstersättningar

11 röntgenrör

12 CT röntgenrör När en ström leds genom katodens filament frigörs elektroner rotationsaxel Elektronerna Accelereras i spänningsskillnaden Mellan anod och katod I fokuspunkten bildas framförallt bromsstrålning men även en hel del värme

i spänningsskillnaden Mellan anod och katod I

13 detektor röntgenrör

14 Scintillationsdetektor Collimator Reflekterande mate scintillator fotodiod förstärkare DAS

15 Bild med detektor

16 Scanprincip rör och detektor roterar kring patienten som Skjuts genom gantryöppningen kontinuerligt Under ett varv tas mellan ca1000 och upp till 2400 projektioner

17 Projektionsdata detektorsignal 100% 0% Detektor nr x,y-led

18 Återprojektion Metod för DT bildrekonstruktion som varit förhärskande fram till nu som går ut på att attenueringsvärden projiceras tillbaka på en bildmatris längs samma banor som de uppmätts.

på att attenueringsvärden projiceras tillbaka

19 Filter / Kernels mjuk hård

20 Hounsfield Units Innan en bild skapas omvandlas de attenueringsvärden som räknats fram till hounsfieldenheter Fasta värden är 0 för vatten och 1000 för luft CT = 1000 x (μ - μvatten) / μvatten

hounsfieldenheter Fasta värden är 0 för vatten

21 Hounsfieldskalan Skelett 0, Mjukdelar 0 Vatten 0, Fett 0,185 Linjär attenueringskoefficient vid 60 kev Lungvävnad Luft 0,0004

22 Det är endast möjligt att urskilja ett begränsat antal gråskaletoner Information om kontrastnyanser skulle försvinna om gråskalan fördelades över bildens hela HUvärdeskala Endast ett utsnitt av den totala mängden HU-värden tilldelas gråskalenyanser

23 Spiraldatortomografi Kontinuerlig bordsrörelse Interpolation nödvändig för att skapa positionsbestämda dataset för bildrekonstruktion Snabbare scanning Möjligt att rekonstruera bilder vid fritt valda positioner ger överlappande snitt utan att det ger ökad patientdos

24 Fönstersättning Fönsterbredden/ Window width anger en spännvidd av HU-värden som tilldelas gråskaletoner Fönsternivån/ Window level anger var centrum hos den av fönsterbredden definierade HU-värdes-intervallet skall ligga på HU-skalan

25 WW : 150 WL : WW : 400 WL : 50

26 WW : 1500 WL : WW: 1500 WL :

27 Tre frågor att hålla i minnet när man tittar på en bildserie ur en datortomografiundersökning Vilken fönstersättning är lämplig? Lämplig Kernel / filter / algoritm? Vilken Snittjocklek /inkrement?

28 Postprocessning

29 Upplösning i z-led Singleslice vs Multislice Z-led 5mm Z-led 0.5mm Under multislice-eran förlorar axialsnitten sin överhöghet Vi kan skapa bilder i vilka plan vi vill

30 Multiplanara reformateringar MPR i standardplan För nästan alla undersökningar gäller att vi minst gör MPR i de tre standardplanen axial coronal sagittal

31 Vanlig röntgenbild av handleden

32 MPR valfria plan

34 Volume Rendering

38 Mergefunktion

39 VR Seedingverktyget Seedingverktyget letar efter angränsande voxlar med liknande attenuering och äter sig fram aorta

47 Virtuell endoskopi utnyttjar kontrastskillnaden mellan luft och mjukdelar eller mellan DT koloskopi Trachea stenos Traumatisk aortaskada

48 Virtuell tracheaendoskopi

49 DT av hjärtat/kranskärlen genom att korrelera bildtagning till EKG kan rörelsefria bilder av hjärtat erhållas Förkalkat plack Mjukt plack

50 Tidsupplösta DT bilder Hjärtundersökning EKG-triggning med rekonstruktioner i flera faser av hjärtcykeln Vi ser hur blod/kontrastmedel strömmar fram och åter mellan ett aneurysm och vänster kammare beroende av tryckförändringar

51 CT perfusion Mean Transit Time Blood Flow Blood Volume

52 Undersökningsmetodik Patientförberedelser Kontrast per os /vatten Avlägsna smycken, kläder m.m. som kan ge störningar Venös acces för flöden upp till ca 7ml/s PVK, CVK, subcutan injektionsport, PICC-line kateter Andningsinstruktioner Patientpositionering Kan vara utmanande vid kontrakturer, smärta, dyspne, övervikt

53 Metallartefakter Skelettkernel och fönster kernel och fönster för hjärnparenkym

54 Artefakter pga för tät per oral kontrast pat hade gjort en passageröntgen innan DT

55 Fotonbrist pga kroppshabitus

56 Kontrastmedel

57 Intravenöst jodkontrastmedel Angiografier Lesionsdetektion Lesionskarakterise ring Perfusion Blödning

58 jod z53

59 Diagnoser/undersökningar som kräver IVK Abscesser Post op i buken Tumördiagnostik Detektion, karakterisering, staging Tromboser / stenoser / aneurysm Lungembolier Stroke halskärl aorta Pågående blödning Tarmishemi m.fl. Vilka kräver ej kontrast Hjärna - vid blödning infarkt fråga Njursten avflödeshinder HRCT Generella lungparenkymförändringar

60 Utan och med kontrastmedel Illustration av kontrastmedlets Avgörande betydelse för diagnostik

61 Läckande aortaaneurysm Lungemboli

63 Kontrastmedel Leverns uppladdningsfaser Angiografi Arteriellt försörjda lesioner Tidig artärfas Sen artärfas Portal-venous inflow, sen artärfas, ca. 40s. Parenkymfas, venfas ca. 70s. Parenkymfas Kärlfattiga lesioner Senfas Washout 63

64 Oralt resp rektalt kontastmedel Oralt KM kan behövas för: Att skilja mellan tarm och andra strukturer Att påvisa läckage i GI kanalen Att ge en passagebild Rektalt KM kan behövas för Att påvisa läckage Att kartlägga fistlar Att kartlägga patologi i kolon

65 Per oralt kontrastmedel underlättar åtskillnad mellan tarm och t.ex. abscess

66 Extravasering av per oralt kontrastmedel vid perforation eller anastomosinsufficiens

67 Kontrastbiverkningar CIN Anafylaktoida reaktioner Senreaktioner

68 CIN - Contrast Induced Nephropathy Def =Kreastegring inom 3 dygn över 25% Incidens mindre än 5 % av pat med normal njurfunktion % av patienter med nedsatt njurfunktion Riskfaktorer Nedsatt njurfunktion Hög ålder Dehydrering Hjärtinsufficiens m.fl

69 Hantering av risken för CIN Beräkning av GFR med hjälp av kreavärde, längd, vikt kön och ålder Dosering i gram jod skall inte överstiga det numeriska värdet för GFR Vid GFR under 30 försiktighet med kontrastmedel

70 Anafylaktoida reaktioner Mestadels milda Incidens av allvarliga reaktioner 0.004% Riskfaktorer Att ha reagerat på kontrast tidigare Allergisk disposition Premedicinering i.v. corticosteroider, antihistamin

71 Senreaktioner Hudutslag Klåda Inom 1 timme eftter us till 1 vecka efter us Ej livshotande

72 Stråldoser vid DT Årlig naturlig bakgrundstrålning 3-5mSv DT skalle 2-3 msv DT thorax 3-7 msv DT buk 5-10 msv

73 Lågdostrålning och risk Stokastisk risk cancerinduktion - känt samband för doser över 100mSv Vi kan inte utesluta förekomsten av en risk vid doser under 10 msv och gör antagandet om skadlighet av strålskyddshänsyn ALARA Vi skall inte göra onödiga undersökningar

74 Kontrastmedel och stråldos är bra för dig! Om det leder till undvarandet av onödig kirurgi Om det påvisar allvarlig patologi Att väga risker mot risker

75 Fundera över situationen Vilka patienter skall vi vara särskilt försiktiga med? Barn, ungdomar med lägre misstankegrad om sjukdom, gravida kvinnor Hos vilka patienter har andra frågor än ståldosreducering prioritet? Patienter med akuta livshotande tillstånd Patienter med hög ålder Patienter med en dödlig sjukdom

Relevanta dokument

Datortomografi (CT) Teknik, Indikationer. Roger Siemund, BFC Neuroröntgen, Skånes Universitetssjukhus Lund

Datortomografi (CT) Teknik, Indikationer Roger Siemund, BFC Neuroröntgen, Skånes Universitetssjukhus Lund Historik: 1971 Första CT (EMI MARK I) 1976 Första CT i Lund (EMI CT 1010) 1979 Nobelpris till Godfrey