Befolkning, bostäder, näringsliv och service

Transkript

1 Befolkning, bostäder, näringsliv och service Befolkning, bostäder, näringsliv och service Befolkning Kommunens folkmängd är idag drygt invånare, dvs ungefär fyra gånger så stor som innan storindustrins etablering i slutet på 1950-talet. Under de senaste 25 åren har den genomsnittliga tillväxten varit ca 280 invånare per år. Denna ökning beror till ca 60 % på nettoinflyttning och till ca 40 % på födelseöverskott. Åldersstrukturen präglas idag av relativt stora andelar barn, ungdomar och medelålders personer. Kommunens gällande befolkningsprognos sträcker sig till 2008 och pekar då på en folkmängd om ca invånare, dvs en bibehållen stark ökning om ca 470 inv /år. Detta innebär en tillväxt av ungefär samma omfattning som under 1960-talet då industrin expanderade som mest. Som jämförelse kan nämnas att Västra Götalandsregionen bedömning för år 2011 pekar på invånare, dvs en ökning om ca 260 invånare per år eller i stort sett samma omfattning som under de senaste 25 åren, vilket är en genomsnittlig årlig ökning av ca 1%. En sådan expansion har bedömts som rimlig med hänsyn till möjligheten att tillgodose regionens behov av en balanserad bostadsmarknad och för att upprätthålla en god standard i serviceutbudet och som underlag för den regionala handelsutvecklingen. De sydvästra kommundelarna har varit mycket expansiva. Ca 80 % av kommunens totala tillväxt har skett i Norum (35 %), Stora Höga (28 %) och Jörlanda (16 %). Kommunens prognos pekar på en motsvarande tillväxtandel för dessa områden under de närmaste 5 åren. Även kommundelarna Spekeröd, Ucklum och Ödsmål väntas få del av tillväxten medan Svenshögen väntas minska något. Kommunen har dock till viss del möjlighet styra utvecklingen i de olika kommundelarna genom den fysiska planeringen och särskilda satsningar kommundelsvis. Kommunens ställningstagande: Översiktsplanen ska skapa beredskap för en fortsatt folkmängdstillväxt av åtminstone samma omfattning som under de senaste 25 åren. Detta innebär en planens utformning bör inriktas mot ca invånare år 2025, vilket är en årlig genomsnittlig ökning av ca 1 % Folkmängd Kommundel Norum Stora Höga Jörlanda Spekeröd Ucklum Svenshögen Ödsmål Faktisk befolkningsutveckling i kommunen samt prognos och inriktning till år 2025 ÖP 06 Antagandehandling 25

2 Befolkning, bostäder, näringsliv och service Bostäder Det finns idag ca 9000 bostäder i kommunen varav en tredjedel i flerbostadshus och två tredjedelar i småhus. Dessutom finns drygt 1300 fritidshus. Takten i bostadsbyggandet har varierat avsevärt under de senaste 25 åren och i genomsnitt uppgått till ca 115 bostäder per år. Drygt hälften eller 52 % har tillkommit i form av flerbostadshus. Från en mycket låg nivå i början på 90- talet har takten successivt ökat och i gällande bostadsförsörjningsprogram från år 2003 planeras 115 nya lägenheter per år i genomsnitt varav 42 % i flerbostadshus och 58 % i småhus. Planerade områden enligt bostadsförsörjningsprogrammet omfattar nära 600 bostäder i blandade boendeformer. Därutöver rymmer planerade utbyggnadsområden i Hallerna ca 1100 bostäder och i Jörlanda ca 200 bostäder (Kvarnhöjden). Med en inriktning mot invånare år 2025 kan behovet av nya bostäder beräknas till ca för den kommande 20- årsperioden, vilket motsvarar en årlig produktion om bostäder. Hänsyn har då tagits till att hushållsstorleken antar 1995 års nivå på 2,3 invånare per bostad, vilket är det lägsta värdet på över 25 år. Utöver idag planerade utbyggnadsområden bör således mark för ytterligare ca 900 bostäder redovisas i planen. Kommunens ställningstagande: Planen ska redovisa en beredskap för utbyggnad av bostäder fram till år Bostadsbehovet ska tillgodoses i blandat boende med villor, grupphus och flerbostadshus och med olika upplåtelseformer i äganderätt, hyresoch bostadsrätt. En ändamålsenlig bebyggelsestruktur där tyngdpunkten av utbyggnaden ska ske väster om väg E6 ska prövas. Utöver redan planerade områden bör nya sökas dels i anslutning till befintliga tätorter, dels i goda kommunikationslägen utmed gamla väg E6 (Spekeröd). För den senare delen av planeringsperioden blir dock bedömningarna allt mer osäkra varför endast grova avgränsningar blir möjliga att göra. 26 ÖP 06 Översiktsplan för Stenungsunds kommun

3 Befolkning, bostäder, näringsliv och service Näringsliv Näringslivet i Stenungsund omfattar totalt ca arbetstillfällen. Industriell verksamhet svarar för nära en tredjedel av sysselsättningen, varav den petrokemiska industrin ensam omfattar ca 23 % av arbetsplatserna. Kommunens betydelse som regionalt centrum för handel och kommersiell service är märks också tydligt och dessa näringar utgör nära en tredjedel av sysselsättningen. Andelarna vård och omsorg samt offentlig förvaltning är relativt små. Sett över en längre period tillbaks i tiden märks framförallt tillväxt inom utbildnings-, företagsservice och handelsverksamhet medan tillbakagång skett inom energi- och tillverkningsindustri. Företagsstrukturen domineras av Stenungsunds kommun som är den största arbetsgivaren och sysselsätter 1725 personer samt Borealis AB med 1075 personer sysselsatta. Ytterligare fyra företag har fler än 200 anställda och ett tiotal över 100 anställda. Den petrokemiska industrin förfogar över egen mark och utvecklingsbehovet bedöms kunna bli tillgodosett inom dessa områden inom de närmsta åren. (Se vidare under kapitlet Stenungsunds tunga petrokemiska industri ). Mark för övrig näringsverksamhet tillgodoses i huvudsak av kommunen. Under de senaste 25 åren har kommunen färdigställt och avyttrat nära 300 hektar industrimark. Idag finns totalt ca 20 hektar färdigställd industrimark vid Stora Högamotet och Munkerödsmotet i anslutning till väg E6. Det börjar bli brist på planerad mark för verksamheter och idag finns mark endast kvar i Ödsmåls industriområde, i Stora Höga och i en liten del av Jörlanda verksamhetsområde. I Stenungsunds samhälle är all mark för verksamheter ianspråktagen och det finns inga markreserver alls. Det är svårt att förutse framtida markbehov för verksamheter både till omfattning och till läge. För att ha en bra långsiktig beredskap bör tillräckligt mycket mark reserveras i olika typer av lägen. Viktiga utgångspunkter är bl a goda annonseringslägen nära väg E6 (transportberoende småindustri), närhet till den ÖP 06 Antagandehandling 27

4 Befolkning, bostäder, näringsliv och service petrokemiska industrin (underleverantörer till petrokemin), närhet till kommersiellt centrum (regional handel, företagsservice), närhet till kollektivtrafik (undervisning, fritidssektorn), och närhet till rekreationsområde (turism). Kommunens ställningstagande: Markreservationer för näringslivets utveckling ska skapa en beredskap för ett differentierat näringsliv. Den befintliga petrokemiska industrins utvecklingsbehov kan för den närmsta framtiden tillgodoses inom tidigare planlagda områden eller i områden i industrins omedelbara närhet. För helt nya anläggningar tillhörande den befintliga industrin, annan tung industri eller för utveckling av petrokemisk industri med nära koppling till den befintliga, kan utlagda reservområden väster om väg E6 komma att behöva tas i anspråk under planeringsperioden. Stenungsunds station Mark för utveckling av andra typer av verksamheter av små- eller mellanskalig karaktär, ska i första hand reserveras vid befintliga och planerade trafikplatser, i anslutning till Stenungsunds centrum och framtida resecentrum samt om möjligt i anslutning till övriga områden där samhällsutbyggnad föreslås. Längre fram i tiden under planens planeringsperiod kan sådana verksamhetsområden ha tillkommit inom nuvarande reservområden öster om väg E6. Där så är lämpligt bör också expansionsmöjligheter ges för etablerade verksamheter. Mark för utveckling av verksamheter bör reserveras i varje tätort. Service Stenungsunds tätort har en stark ställning som centrum för offentlig service i kommunen. Här finns inrättningar för kvalificerad vård och äldreomsorg, gymnasieskola, kulturhus, sportanläggningar m m vilka betjänar kommunen som helhet och delvis också ett regionalt omland. Lokal boendeservice som grundskola och förskola samt lokaler och mindre anläggningar för fritidsaktiviteter finns i stadsdelscentra vid Kristinedal, Kopper och Kyrkenorum. I Stenungsund finns också ett brett regionalt utbud av kommersiell service både för detaljhandel och företagsservice i huvudsak lokaliserat kring Stenungs Torg och områdena nordväst därom. För övriga kommunen fungerar Jörlanda, Stora Höga, Ödsmål, Svenshögen och Ucklum som lokala servicepunkter med grundskola och förskola samt i vissa fall fritidsgård, badplats och/eller småbåtshamn. I Tveten finns en mindre skolenhet för Spekerödsområdet. Livsmedelsbutiker och mindre kommundelscentra finns i Stora Höga och Jörlanda och Svenshögen. Ödsmål och Ucklum har idag för litet befolkningsunderlag för att möjliggöra nya fullsortiments livsmedelsbutiker, annat än mindre servicebutiker. Den regionala kollektivtrafiken sammanbinder Stenungsund med övriga regionen dels via persontågstrafik på Bohusbanan med hållplatser centralt i Stenungsund, i Stora Höga och i Svenshögen, dels via regionbussarna över Tjörn och Orust med hållplats centralt i Stenungsund, i Strandnorum, Stora Höga och Jörlanda samt dels via regionalbussarna på väg E6 med hållplats vid Munkeröd. 28 ÖP 06 Översiktsplan för Stenungsunds kommun

5 Befolkning, bostäder, näringsliv och service Totalt sett pekar kommunens befolkningsprognos på en minskning av barnunderlaget fram till år 2008 med 2-3%. Lokalt väntas dock ökat elevantal i Stora Höga-, Kopper- och Svenshögenskolan medan minskningar kan förväntas främst för Tveten-, Kristinedal-, Kyrkenorum, Hasselbackenskolan samt även för Stenungskolan. Underlaget för den kommersiella servicen väntas öka starkt i samband med dels en stark befolkningstillväxt i kommunen och dels en kanske lika stark ökningstakt på Tjörn och Orust. Kommunens ställningstagande: Kommunens målsättning är att Stenungs Torg och områdena norr och öster därom ska utvecklas som centrum för kommersiell och offentlig service med regionalt och/eller kommuntäckande underlag. Kommunen är inte beredd att stödja eventuella större etableringar av detaljeller dagligvaruhandel, annat än sällanköpshandel runt trafikplatserna vid E6. Lokal boendeservice i form av skola, förskola, fritidslokaler/-anläggningar, äldreomsorg samt livsmedelsbutik ska, så långt det lokala underlaget medger, utvecklas i Jörlanda, Stora Höga, Ödsmål, Svenshögen och Ucklum. Nytt stadsdelscentrum med skola och annan service ska utvecklas på Hallerna i enlighet med tidigare planering. Nya bebyggelseområden på lång sikt ska lokaliseras med god tillgänglighet till kollektivtrafik och dimensioneras så att grundläggande boendeservice kan utvecklas i områdena. Bebyggelsestruktur En utgångspunkt i planarbetet enligt ovan är att översiktsplanen ska redovisa utbyggnadskapacitet som motsvarar plats för nya bostäder till (20 år) Detta innebär en genomsnittlig utbyggnad av ca 140 nya lägenheter om året med tillhörande verksamhetsområden med servicefunktioner och nödvändig infrastruktur. I arbetet med denna översiktsplan har olika bebyggelsestrukturer prövats och utvärderats. Det av ledningsgruppen valda förslaget till utbyggnadsstruktur redovisas på karta. Den utgår från att det huvudsakliga nybyggandet ska lokaliseras till områdena väster om motorvägen, där närhet finns till goda kommunikationer på väg och järnväg, och där också tyngdpunkten i servicen finns. Övriga alternativa utbyggnadsstrukturer som diskuterats och förkastats redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen i planens konsekvenskapitel. Strukturen bygger på att Hallerna byggs ut till en egen stadsdel av Stenungsund med underlag för service i stadsdelscentrum. Stenungs torg byggs färdigt och befintliga områden i Stenungsund förtätas i lämplig omfattning. Efter Hallerna kan området Fråstorp mellan den södra infarten och väg E6 tas i anspråk. Detta område kan bindas ihop med Hallerna via en matning norrifrån. Befintlig bebyggelse på Stenungs torg ÖP 06 Antagandehandling 29

6 Befolkning, bostäder, näringsliv och service I den södra kommundelen föreslås den största utbyggnaden ske i Jörlanda som kompletteras med nya bostäder, verksamheter och tillhörande servicefunktioner. Stora Höga är i dag närmast fullt utbyggt i områdena runt den gamla bykärnan och västerut mot Getskär. Där föreslås inga nya bebyggelseområden utöver tidigare planerade. I norr föreslås Ödsmål kompletteras med en relativt kraftig utbyggnad i huvudsak koncentrerad till områdena öster om väg 770. I Ucklum och Svenshögen föreslås endast mindre områden med bostäder tillkomma så att underlaget för skola och viss övrig basservice kan upprätthållas. Verksamheter föreslås huvudsakligen få utvecklas i Ödsmål, i reservområdet för storindustrin öster om motorvägen, som mindre kompletteringar i anslutning till Munkeröd vid infarten till Stenungsund, runt trafikplatsen vid Spekeröd och i Jörlanda. Den valda utbyggnadsstrukturen utgår ifrån de grundläggande kvaliteter som ger kommunen sin identitet och som kommunen vill värna om i planeringen. Kvaliteterna har beskrivits i kapitlet Mål och utgångspunkter och handlar om naturen, läget, näringslivet, boendet och servicen. Det innebär en bebyggelsestruktur där de olika delarna Ödsmål, Stenungsund, Stora Höga och Jörlanda utgör egna sammanhållna och avgränsade enheter, med bibehållna landskapsrum emellan, öppna kuststräckor och nära till natur och strövområden. Under planeringsperiodens senare del kan området väster om väg E6 vara utbyggt i enlighet med förslaget. Nya utbyggnadsområden får då sökas öster om motorvägen vid Spekeröds kyrka och utefter väg 650 (gamla E6). Motorvägens barriäreffekt är uppenbar. Buller från vägen medför att stora zoner på ömse sidor av vägen måste lämnas obebyggda från bostäder. (Detta drabbar även området Fråstorp). Mer detaljerade beskrivningar av de föreslagna utbyggnadsområdena med tillhörande kartor återfinns i de avsnitt som beskriver respektive delområde. t.h: Stenungsund 30 ÖP 06 Översiktsplan för Stenungsunds kommun

7

8 Stenungsunds tunga industri Stenungsunds tunga petrokemiska industri Den petrokemiska industrin är av stor betydelse för Stenungsund Industrins utveckling och intressen Den tunga industrin i Stenungsund omfattar idag petrokemianläggningarna Borealis kracker, Borealis polyetenanläggning, Akzo Nobel och Ineos (tidigare Hydro Polymers) och Perstorp Oxo samt Vattenfalls kraftverksanläggning. Inom industriområdet ligger också AGA gas, som framställer gas från industrins produkter och Air Liquide som framställer gasol. Från att ha haft Norden som huvudsaklig marknad levererar petrokemin idag en mängd betydande insatsvaror till en stor variation av industrier över hela världen, och exportandelen överstiger 85 % av den totala produktionen. Den tunga industrin har idag ca direkt anställda och genererar uppskattningsvis lika stor indirekt sysselsättning hos olika underleverantörer. Industrins lokalisering till samhället har utgjort förutsättningen för Stenungsunds utveckling, och har starkt bidragit till ortens och den omgivande regionens extrema utvecklingstakt. De moderna anläggningarna, dess omfattning och komplexitet samt personalens höga kompetensnivå har gjort Stenungsund till ett nationellt centrum för petrokemisk industri med goda utvecklingsmöjligheter. Inom de tunga industriföretagen är flera industriutvecklingsprojekt aktuella. De bygger dels på Stenungsunds goda läge som etableringsort inom respektive företag, dels av möjligheten att nyttja naturgas, biogas och förnyelsebara råvaror för petrokemisk produktion. En utredning om möjligheter att säkerställa petrokemins långsiktiga behov av råvara genom en naturgasledning från Norge har påbörjats. Hittills har industrins utbyggnad i huvudsak genomförts inom de ursprungliga industrisiterna utan att de planlagda och avsatta expansionsytorna behövt ianspråktas. Outnyttjade detaljplanelagda områden är till övervägande delen belägna i industriområdets östra delar i anslutning till de befintliga anläggningarna där. Serviceindustri och annan industri som samverkar med den petrokemiska industrin har tidigare lokaliserats till Doteröd. Också dessa näringar bedöms ha goda utvecklingsmöjligheter i Stenungsund, varför nya markområden kan behöva tas i anspråk i lämpliga lägen. Den petrokemiska industrin förväntas också i framtiden utveckla sin verksamhet och därmed också ha stor betydelse för Stenungsunds näringsliv. Industrin planerar att växa och behöver därmed ta delar av tidigare utlagda reservområden österut i anspråk, både för nyetableringar och som säkerhetszoner. Industrianläggningarnas läge i Stenungsund Petrokemisk industri medför risk för påverkan och skada i omgivningarna och omgärdas därför av omfattande regler och tillsyn. För att klarlägga behovet av skydds- och säkerhetsavstånd utför industrin tillsammans med kommunen därför kontinuerligt riskanalyser. För industrins utveckling är det viktigt att erforderliga säkerhetszoner respekteras. 32 ÖP 06 Översiktsplan för Stenungsunds kommun

9 Stenungsunds tunga industri Riksintresse för anläggningar för industriell produktion Omfattning och avgränsning av det område som i kommunens översiktliga planering tidigare avsatts som riksintresse för anläggningar för industriell produktion härrörde från kommunens generalplan från år 1964 och den efterföljande fysiska riksplaneringen från början av talet. Under samrådet kring denna översiktsplan, ÖP-06, med deltagande från länsstyrelsen, kommunen och representanter för den tunga industrin, har avgränsningen av riksintresseområdet aktualiserats. Enligt industrins bedömningar kommer inte området öster om väg E6 att vara aktuellt för utveckling av tung industri varför detta område i översiktsplanen föreslås utgå som riksintresseområde. (Se karta Riksintressen ) I miljöbalkens 3 kap 8 fastslås att områden som är av riksintresse för anläggningar för industriell produktion ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Kommunens intresse Ett kommunalt intresse är att medverka till den tunga petrokemiska industrins utveckling genom att i planeringen säkerställa erforderliga områden för framtida anläggningar och skyddszoner. Ett annat kommunalt intresse är att också verka för ett mer differentierat näringsliv. Kommunen är för sin framtida utveckling därför beroende av att också andra verksamheter av typ småindustri och mellanstor industri ska kunna etableras i tätorten. De för framtida tung industri tidigare reserverade områdena öster om motorvägen vid Stripplekärr skulle i ett längre perspektiv vara lämpliga för sådan industriutveckling, eftersom tillgången till näraliggande mark för småindustri och andra verksamheter i Stenungsunds samhälle är begränsad till några mindre områden vid Munkeröd. Exploatering vid Stripplekärr förutsätter ny trafikplatsanslutning till E6. Kommunens ställningstagande: Det område som omfattar den befintliga tunga industrin med skyddszon och österut till väg E6 redovisas som område av riksintresse för anläggningar för tung petrokemisk industri. Närmast öster om befintlig industri redovisas ett område där anläggningar för tung industri ska kunna utvecklas. Området kan anslutas söderut till Industrivägen med en ny industriväg (delvis i samma sträckning som tidigare redovisad Kläppled) och till E6 via en ny trafikplats norr om Stripplekärr. Mellan föreslaget utvecklingsområde för tung industri och väg E6, liksom inom norra delen av SKAB-tomten, (Stenungsund Kracker AB) redovisas en skyddszon. Öster om E6 vid Stripplekärr redovisas ett område för småindustri och annan verksamhet. Norr om Stripplekärr redovisas läge för framtida trafikplats med anslutningar västerut mot Kolhättan och den tunga industrin samt österut mot framtida småindustriområde. ÖP 06 Antagandehandling 33

10 Teknisk försörjning Teknisk försörjning Kommunal vattenförsörjning Kommunens dricksvattenförsörjning sker via råvattenledningar från sjön Stora Hällungen till vattenverket i Vetteberget vid Vattenfalls kraftverk. Vattenverket ägs gemensamt av kommunen och Vattenfall, men drivs och sköts av Vattenfall. Svenshögen har ett eget vattenverk med vatten från Stora Hällungen. Till vattenreningsverket i Svenshögen är idag 250 abonnenter anslutna, vilket utgör halva kapaciteten i verket. I Ucklum finns en grundvattentäkt och eget vattenverk som försörjer tätorten. Verket har 250 abonnenter anslutna och kapacitet för ytterligare 100. Vattenverken är moderna och håller hög standard. Dricksvattnet är därför av god kvalitet, och någon klorering av vattnet sker inte. Eftersom vattnet är mjukt krävs endast små doser av tvätt och rengöringsmedel. Uttaget av råvatten från Stora Hällungen till industrin och kommunen är ca 285 l/s eller ca 9 miljoner m 3 /år (2003). Enligt gällande tillstånd får totalt 11 miljoner m 3 vatten per år tas från Stora Hällungen. Uttagsrätterna delas av kommunen, Vattenfall AB och den övriga tunga industrin. Mellan dessa parter finns interna avtal. Kommunen har tidigare överlåtit delar av sin tilldelade vattenkvot till industrin och lider idag därför brist på vatten. Kommunen lånar ca m 3/ vatten per år från övriga parter. Kommunen är medveten om att vattenförsörjningen måste säkras inom en snar framtid eller senast inom en femårsperiod om fortsatt utbyggnad ska kunna genomföras som planerats, och utreder därför olika alternativ till att lösa den framtida vattenförsörjningen. Ålevattnet Förslag till olika lösningar finns i rapporten Utredning om framtida vattenförsörjning (GF konsult ). I utredningen föreslås att industrin bör pröva i vilken utsträckning som vattenbesparande åtgärder kan genomföras i processerna. Vidare föreslås att kommunen i första hand omförhandlar de avtal som finns för att återfå tidigare uttagsrätter. Detta är emellertid en kortsiktig lösning under tiden som ny permanent kompletterande vattenförsörjning måste byggas ut. I utredningen föreslås att en ny ytvattentäkt, Ålevattnet i Svartedalen, tas i anspråk. Ålevattnet ligger inom naturreservatet, varför förslaget kan innebära en konflikt med naturvårdsintressen. Å andra sidan är sjön redan sedan tidigare reglerad, vilket kan underlätta ett genomförande. Diskussioner med länsstyrelsen pågår och ytterligare underlag för en ansökan och prövning enligt miljöbalken tas fram av kommunen. Om vattenförsörjningen inte kan lösas från Ålevattnet kan ett alternativ med vattenuttag från Göta älv åter bli aktuellt att undersöka. Det senare alternativet skulle dock bli en mycket dyrbar lösning för kommunen. Den framtida vattenförsörjningen är inte bara en fråga för Stenungsund. Tjörns kommun har akut vattenbrist sommartid, medan vattentillgången är tillräckligt god under resterande delar av året. Det är därför aktuellt med en gemensam lösning och en sammankoppling av de båda kommunernas ledningssystem. 34 ÖP 06 Översiktsplan för Stenungsunds kommun

11 Teknisk försörjning Diskussioner har också förts på mellankommunal nivå mellan Stenungsunds och Kungälvs kommuner om en koppling till Kungälvs vattensystem för att få tillgång till reservvatten vid akuta bristsituationer eller vid eventuella skador på det egna vattensystemet. I dagsläget kan dock inte Kungälvs kommun avvara vatten till Stenungsunds kommun, varför reservvattenfrågan får lösas på annat sätt. De finns idag två råvattenledningar från Stora Hällungen till vattenverket, en större och en mindre. Den större är i dåligt skick och ska ersättas med en ny. Projektering/utredning pågår för en ny ledning och de första kontakterna med berörda markägare har skett. Den nya ledningen kommer att förläggas i ett nytt läge mellan den befintliga mindre ledningen och järnvägen och planeras att vara i drift 2006/2007. De ca 6 km långa råvattenledningarna ägs gemensamt av Vattenfall, kommunen samt industrin och underhålls av Vattenfall. Kommunens ledningsnät för renvatten ska inventeras under åren 2006 till Avlopp Det finns tre kommunala avloppsreningsverk: Strävliden till vilket Timmervik, Jörlanda, Stora Höga, Centralorten och Ödsmål är anslutna, samt ett i vardera Svenshögen och Ucklum. Strävlidens avloppsreningsverk är utnyttjat med pe (personekvivalent = enhet motsvarande en person). Verket är byggt för pe, vilket innebär en ledig kapacitet för anslutning av personer/alternativt industri motsvarande ca 5000 pe. Reningsverket i Ucklum har en belastning på 250 pe och verket är byggt för 600 pe. Även det nya verket i Svenshögen har 250 pe anslutna men har kapacitet för 1000 pe. Vid en fortsatt utbyggnad kommer på sikt avloppsreningsverket Strävlidens kapacitet att bli otillräcklig. Då detta sker kan antingen ett helt nytt reningsverk byggas för att försörja de södra kommundelarna, eller så kan Strävlidenverket byggas ut till större kapacitet. Strävliden har sitt utlopp i Askerödsfjorden. Avloppsreningsverket i Ucklum har sin recipient i Härgusserödsån och verket i Svenshögen i Lilla Hällungen. Bebyggelsen utanför tätorterna har i några fall gemensamma avloppsanläggningar, men övervägande delen spridd bebyggelse har enskilda anläggningar. Dessa behandlas tillsammans med kommunens riktlinjer i kapitlet Miljöskydd, hälsa och säkerhet. Kommunens ställningstagande: Kommunen är medveten om att tillgång till vatten av god kvalitet är en förutsättning för fortsatt utbyggnad och utveckling av såväl industrier som bostäder, och att en ny vattentäkt därför krävs inom en snar framtid. Kommunen arbetar aktivt för att finna en hållbar lösning på frågan om såväl ny vattentäkt som reservvattentäkt. På lång sikt kan dock en helt ny och mer storskalig lösning på vattenfrågan gemensam med grannkommunerna bli aktuell att utreda. ÖP 06 Antagandehandling 35

12 Teknisk försörjning All ny sammanhållen bebyggelse ska anslutas till och så gott som alla äldre täta bebyggelsegrupper är anslutna till kommunala avloppsreningssystem. Av återstående tätbebyggda områden kommer Strandkärr och Källsby udde på sikt att anslutas till kommunalt avloppssystem. Strävlidens reningsverk har begränsad kapacitet för den i planen föreslagna möjliga utbyggnaden. Kommunen utreder frågan om vilken lösning som är mest ändamålsenlig för nytt eller utbyggt reningsverk, och när medel behöver avsättas i den kommunala budgeten för sådana insatser. Energi Fjärrvärme Stenungsund använder spillvärme från den petrokemiska industrin som energikälla till fjärrvärmen. I dag används endast spillvärme från Perstorp Oxo. Även om det idag endast är en industri som levererar spillvärme, finns en stor framtida utvecklingspotential för spillvärme också i andra av industrins anläggningar. Stenungsunds Energi och Miljö AB (SEMAB) levererar fjärrvärmen som hetvatten i kulvertnät till abonnenter i Stenungsunds tätort. De flesta hyresfastigheter, skolor och kommunala fastigheter i tätorten, men också många av de mer glest liggande villorna och radhusen är idag anslutna till fjärrvärmenätet. Då effektbehovet inte kan täckas med enbart spillvärme från industrin, tillkommer tillskottsenergi från pannor eldade med olja eller gasol. I Stora Höga finns även en fastbränsleanläggning som försörjer skolbyggnaderna med värme. Kommunens ställningstagande: Kommunen ställer krav på anslutning till fjärrvärmenätet vid utbyggnad inom Stenungsunds tätort. Det innebär att Hallerna och Strandnorum blir områden som ansluts till nätet. Kommunen uppmuntrar också till användandet av annan miljövänlig och förnyelsebar energi för uppvärmning i sådana delar av kommunen där fjärrvärmenätet inte kan byggas ut. Fjärrvärmecentral Elförsörjning Vattenfall Eldistribution AB, Region Väst, äger elnätet i kommunen. Två större regionledningar på vardera 130 kv utgår från Vattenfalls kraftstation åt söder och åt norr. Från kraftstationen utgår också fyra 40 kv- ledningar åt norr, öster och söder. I Stora Höga har belastningen på kraftledningsnätet ökat och orten kommer att behöva förstärkas med en ny ledning på 40 eller 130 kv. Strukturplanen över området är dock inte färdigställd varför storlek, läge och eventuella skyddsavstånd inte kan redovisas. Ansvarig för elförsörjningen i Jörlandaområdet är Kungälvs Energi AB. 36 ÖP 06 Översiktsplan för Stenungsunds kommun

13 Teknisk försörjning Gas En stamledning för naturgas är utbyggd mellan Göteborg och Stenungsund och förser bl a Perstorp Oxo med naturgas. Företaget använder sedan år 2004 naturgas i stället för olja i produktionen. Detta innebär minskade svavel- och kväveutsläpp från anläggningen som inte heller längre är i behov av oljeleveranser på fartyg till Stenungsund. Ytterligare en gasledning norrifrån till industrierna i Stenungsund planeras komma in från Nordsjön och landa i Brofjorden. Utredning av denna lednings sträckning med olika alternativ pågår. Ledningen kan komma att förläggas på land genom Uddevalla kommun till Stenungsund, eller gå via Orust kommun till Stenungsund. Ett alternativ med en sjöförlagd ledning finns också. De två senare alternativen från Orust och via vattnet föreslås landa vid Ödsmål eller norr om Ödsmål. Vindkraft Utbyggnad av vindkraft har hittills inte skett i någon stor omfattning i Stenungsund kommun. I kommunen finns idag tre uppförda verk, varav två 500 kw-verk har uppförts av Vattenfall på Vetteberget och ett på 250 kw har uppförts vid Järnblästen öster om väg E6. I ÖP 98 har föreslagits lägen för utbyggnad av vindkraftanläggningar. De valda områdena har sitt ursprung i av SMHI inventerade områden med goda vindförhållanden. Kommunen avser att inom kort arbeta fram en heltäckande vindkraftsplan för hela kommunen, där förutsättningar för utbyggnad av vindkraft ska belysas och lämpliga områden för enstaka eller grupper av vindkraftverk ska prövas. Inga områden för vindkraft redovisas därför i denna plan. Energimyndighetens uppekade riksintresseområden för vindkraft berör Stenungsund i gränsen mot Lilla Edets kommun öster om Ucklum. Området redovisas på karta Riksintressen, och karta Regler, rekommendationer. Kommunens ställningstagande: Kommunen är positiv till att vindkraftsutbyggnad sker i kommunen. En särskild vindkraftplan ska därför tas fram som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Innan denna plan är antagen, redovisas inga områden för vindkraftanläggningar. Ställningstagandet påverkar inte pågående prövningar om vindkraftanläggningar. Kraftverket Steungsunds kraftverk är ett oljeeldat kondenskraftverk med fyra block på totalt 820 MW. Verket är värdens största bergsförlagda kraftverk och ägs av Vattenfall AB. Verket utgör endast ett reservkraftverk som snabbt kan tas i drift vid behov, t ex extremt kalla dagar. Vattenfall har beslutat att bygga en 30 MW gasturbin som stöd vid verkets igångsättning. Vid olika tillfällen har funnits planer på att bygga om verket till högre kapacitet och med möjlighet att elda verket med restoljor från t ex raffinaderier. Planerna har hittills inte realiserats på grund av miljöskäl och höga kostnader för sådana projekt. 37 ÖP 06 Antagandehandling 37

14 Kommunikationer Kommunikationer Vägnät Allmänna vägar Väg E6 Väg E6 leder genom kommunen i nord- sydlig riktning och delar kommunen i en västlig kustzon och en östlig inre zon. Hela vägsträckan genom kommunen är motorväg och av riksintresse. Vid Spekeröd och Stenungsund finns idag fullt utbyggda trafikplatser. Avfarten till Jörlanda är endast en halv trafikplats där det saknas av- och påfartsramper mot norr. Utbyggnad av E6 som motorväg genom kommunen har förkortat vägsträckan i nord-sydlig riktning till Göteborg och Uddevalla såväl längd- som tidsmässigt. Ännu bättre förbindelser med kommunens olika delar uppnås om motorvägen förses med utbyggda trafikplatser i norr och söder enligt nedan. På ömse sidor om motorvägen gäller enligt 47 Väglagen generellt 50 meters byggnadsfritt avstånd. Övriga allmänna vägar De primära länsvägarna 160 och 170 leder från motorvägen in mot Stenungsunds centralort. Väg 160 leder därefter vidare över öarna mot Tjörn och Orust. För trafikanter ut till Tjörn och Orust är väg 160 mycket viktig. Drygt fordon per dygn färdas på vägen för vidare transport ut till öarna. På ömse sidor om de primära länsvägarna samt runt lv 650 och lv 770 gäller enligt 47 i Väglagen 30 meters byggnadsfritt avstånd. Kring övriga allmänna vägar i kommunen är det byggnadsfria avståndet 12 meter från vägområdets kant på ömse sidor. Nya vägsträckningar och trafikplatser Väg 160 söderifrån in mot Stenungsund Fast förbindelse till Orust Trafikmängderna till Tjörn och Orust ökar successivt och på sikt kan det därför bli aktuellt med en ny förbindelse från fastlandet till öarna för att avlasta väg 160. En ytterligare förbindelse skulle också vara ett bra komplement till Tjörnbroleden och minska sårbarheten i händelse av stopp för olyckor och reparationer. Fast förbindelse mellan Stenungsunds och Orust kommuner vid Svanesund och Kolhättan har diskuterats. Två alternativa lägen för en sådan är redovisad i tidigare översiktsplanering. I denna plan redovisas endast det norra av de båda tidigare lägena med bro över sundet till Svanesund ca 2,5 km norr om Kolhättan. Detta alternativ anser kommunen vara de lämpligaste. En broförbindelse med Orust i det föreslagna läget föreslås få en anslutning till väg E6 med en ny trafikplats i kommunens norra del. Orust kommun har i yttrande över planen instämt i att det norra läget är lämpligast även för Orust och att detta läge ska anges i kommunens översiktsplan. 38 ÖP 06 Översiktsplan för Stenungsunds kommun

15 Kommunikationer Ny vägsträckning mot Lilla Edet En ny trafikplats på E6:ans norra del ger en ökad tillgänglighet till den norra kommundelen, vilket på sikt kan innebära en större efterfrågan på bosättning i Svenshögenområdet än vad som redovisas i denna plan. En öst västlig förbindelse från Orust möjliggör även på sikt en ny vägsträckning från Svenshögen mot Lilla Edet. Några studier av läget på en sådan sträckning har inte genomförts, och ett utpekat läge redovisas därför inte i denna plan. Jörlandamotet En fullständigt utbyggd trafikplats i söder är betydelsefull för tillgängligheten till Jörlandaområdet och kommunen anser därför att Vägverket bör prioritera utbyggnader av- och påfarter både norr- och söderut. Kläppleden Den sk Kläppleden som i tidigare planering föreslagits öster om den tunga industrin parallellt med väg E6 var ursprungligen avsedd som en avlastning för trafiken till och från Orust, fram till dess trafikplatsen vid väg E6 i norr blivit utbyggd. En utbyggd Kläppled skulle också ha betydelse för Ödsmåls utveckling och skulle kunna underlätta tillgängligheten dit, förutom att den skulle skapa anslutningsmöjligheter för ny industri utefter leden. Efter samrådet av översiktsplanen har synpunkter på Kläppledens funktion lett till att den i en framtid bäst tjänar som intern matarled inom industriområdet, varför någon genomgående Kläppled inte redovisas i planen. Ny trafikplats vid Stripplekärr En ny avlastande trafikled för trafiken till och från Ödsmål och Kolhättan föreslås utgå från en ny trafikplats norr om Stripplekärr. En sådan led skulle förutom att den kan föra bort en stor del av genomfartstrafiken genom Stenungsund på Industrivägen, också ge möjligheter för den petrokemiska industrin Perstorp Oxo att få en snabb och säker tillfart från motorvägen. En ny trafikplats skulle också underlätta etablering av små och medelstora företag i ett nytt verksamhetsområde öster om väg E6. Trafikplatsen och alternativa lägen för den föreslagna trafikleden markeras därför på plankartan delområde Stenungsund. Järnväg Allmänt Bohusbanan genom kommunen är idag enkelspårig, vilket innebär att tågen endast kan mötas på stationerna. Detta inskränker möjligheten att öka turtätheten. Genom att bygga ut mötesplatserna vid Stora Höga och Kode har Banverket Västtrafik genomfört halvtimmestrafik på Bohusbanan. På längre sikt, år 2020 eller 2030 har Banverket och Västtrafik en vision om 15- minuterstrafik på Bohusbanan. Detta kommer att kräva att Bohusbanan byggs ut till dubbelspår. Kommunen stödjer till fullo en utbyggnad av banan till dubbelspår, en åtgärd som är av yttersta betydelse för kommunens utveckling och möjligheter att i framtiden utveckla ett uthålligt transportsystem med järnvägen som bas. Kommunen anser därför att en tidplan för möjligt genomförande snarast bör fastställas. ÖP Antagandehandling 39

16 Kommunikationer Ett andra spår kan komma att byggas där det är fysiskt möjligt med utgångspunkt från befintlig banas sträckning. På vissa avsnitt kan också helt ny sträckning bli aktuell. Eftersom det ännu inte finns något underlag för att bedöma olika alternativa sträckningar av en ny bana, har valts att inte lägga ut något reservat för ett andra spår i översiktsplanen. Redan idag kan emellertid konstateras att de sträckningar där de största konflikterna med stads- och naturmiljö och annan markanvändning kan uppkomma är i tätorterna och utefter Stora Hällungen, där befintlig bana löper i ett smalt stråk mellan det branta berget och strandkanten. Hänsyn till ett framtida nytt spår ska tas då kommunen detaljplanlägger markområden i tätorterna i anslutning till järnvägen så att det inte tillkommer bebyggelse eller anläggningar som kan förhindra en lämplig utbyggnad. Se vidare under kapitlet Regler och rekommendationer. Godstransport för industrins behov Utbyggnad av ett extra spår genom samhället Stenungsund kan komma att medföra stora ingrepp i befintlig bebyggelsestruktur och förändra miljön i centrum avsevärt om inte bästa miljömässiga och tekniska lösning väljs. Till exempel kräver ett dubbelspår att samtliga korsningar mellan bilvägar, gångoch cykelvägar och järnvägen måste utformas planskilda. Järnvägen bör därför enligt kommunens uppfattning förläggas under mark på sträckan genom Stenungsunds centrum eller utformas på annat sätt så att säkerheten förbättras i centrum och barriäreffekterna minskas mellan centrum och övriga samhället öster om järnvägen. Bohusbanan från Munkedal till Göteborg liksom sträckan Lysekil-Munkedal är av riksintresse för kommunikation och för totalförsvar. Godstransporter Järnvägen passerar genom Stenungsunds centrum med bangården placerad i anslutning till stationen. Rangering av vagnar med farligt gods sker numera inne på Borealis fabriksområde, men järnvägsvagnar med farligt gods passerar dock fortfarande genom Stenungsund, Strandnorum, Stora Höga och Jörlanda. En frilastterminal på Vattenfalls område och i anslutning till Borealis Polyetenfabrik har diskuterats, likaså utbyggnad av framtida spår inom industriområdet. En förstudie har gjorts, men för närvarande finns inget intresse från industrin att genomföra sådana projekt. 40 ÖP 06 Översiktsplan för Stenungsunds kommun

17 Kommunikationer Kommunens ställningstagande: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och verka i Stenungsund. Det är därför kommunens uppfattning att väg E6 behöver kompletteras med i första hand en fullständigt utbyggd trafikplats i Jörlanda, och en ny trafikplats i Stripplekärr. Kommunen stödjer till fullo en utbyggnad av Bohusbanan till dubbelspår, som skulle möjliggöra att i framtiden utveckla ett uthålligt transportsystem med järnvägen som bas. En utbyggd Bohusbana är inte bara till gagn för Stenungsund, utan är en viktig fråga för hela denna del av regionen. Kommunen anser att järnvägen bör förläggas under mark genom Stenungsunds centrum. Detta skulle på ett avgörande sätt förbättra säkerheten och miljön i centrum samtidigt som den barriär mellan centrum och övriga samhället som järnvägen innebär skulle elimineras. Om inte järnvägen inte helt kan förläggas under mark bör andra lösningar som minskar barriäreffekterna väljas. Kommunen föreslår att Banverket tar initiativ till att det tillsammans med berörda kommuner påbörjas ett utredningsarbete för att belysa möjliga lägen och effekterna av ett dubbelspår mellan Göteborg och Uddevalla. Kollektivtrafik Tåg Bohusbanan trafikeras med ca tjugo turer i vardera riktningen. I kommunen stannar tåget vid stationerna i Stora Höga, Stenungsund och Svenshögen. Banverket har i samråd med kommunen tagit fram tre olika förslag till utformning av nytt resecentrum i centrala Stenungsund. Förslagen bygger samtliga på att Bohusbanan byggs ut till dubbelspår, och att buss- och tågåkandet samordnas med tyngdpunkten för kommersiell och allmän service vid Stenungs Torg. (Se vidare under delområde Stenungsund ). För att få ökad tillgänglighet och bättre pendlingsmöjligheter med tåg kan ett nytt tågstopp vid stationen i Jörlanda behövas. Beträffande dubbelspår och betydelsen för kollektivtrafiken av ett sådant, se ovan. Buss Stenungsund har goda bussförbindelser till Göteborg, Kungälv, Tjörn och Orust. Till Uddevalla finns ett fåtal bussförbindelser, då de flesta resor mellan Stenungsund och Uddevalla sker med tåg. Ingen förbindelse finns österut mot Lilla Edet, vilket är en brist. Närtrafiken har turer mellan centralorten och de olika kommundelarna Dessa går olika dagar i olika områden och fungerar som beställningstrafik. Kompletteringstrafik finns mellan Stora Askerön och Stenungsund med två turer två dagar i veckan. Kollektivtrafiken upprättshålls med buss eller tåg ÖP Antagandehandling 41

18 Kommunikationer genomfört en idéstudie för bl a kollektivtrafikens framtida utveckling. I detta arbete har bl a en vision för Stenungsunds centrum 2020 tagits fram. Visionen inrymmer ovan nämnda resecentrum med en ny regionaltågstation med god koppling till bussystemet. Kommunens ställningstagande: Goda kollektivtrafikförbindelser och en planering som bidrar till ett förstärkt underlag för kollektivtrafiken är av yttersta betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling av kommunens bebyggelsestruktur och för ett uthålligt transportsystem. Den befintliga och planerade bebyggelsestrukturen bygger på en utbyggnad i kommunen i huvudsak koncentrerad kring kollektivtrafikstråken i nord-sydlig och västlig riktning. Ett led i förbättrade kollektiva förbindelser är att ytterligare ett spår på järnvägen tillkommer. Detta kommer att ge de boende och arbetande utefter linjen allt större möjlighet att använda spårbunden kollektivtrafik för att effektivt och snabbt förflytta sig inom kommunen och mellan olika delar av regionens kuststräcka. En annan viktig del i det kollektiva transportsystemet är etablering av nytt resecentrum för buss och tåg i centrala Stenungsund. Gång- och cykelvägnät Att säkert och enkelt kunna förflyta sig till fots och med cykel inom kommunens orter och mellan dessa bör vara en rättighet för boende och besökare i kommunen. Att röra sig till fots och med cykel är dessutom bra för hälsan och välbefinnandet samtidigt som minskat bilberoende gynnar miljön i allmänhet. Kommunens målsättning är därför att ett sammanhängande och säkert gångoch cykelvägnät kan byggas ut successivt i etapper. Det stora antalet arbetsplatser i Stenungsunds tätort innebär att många stenungsundsbor har nära mellan bostad och arbetsplats och kan cykla eller gå till arbetet. Trafikseparerat gång- och cykelvägnät inom Stenungsunds tätort är väl utbyggt mellan stadsdelarna och inom dessa. Utmed kusten finns idag gång- och cykelvägar utbyggda från Jörlanda i söder till Ödsmål i norr. Gång- och cykelstråk saknas dock på sträckan från Ödsmål till Kolhättan. Likaså saknas gång- och cykelväg mellan badplatsen och samhället i Svenshögen. En gång- och cykelväg utefter gamla väg 650 från Stora höga till Ucklum och vidare till Svenshögen planeras. Se vidare under respektive samhälle. Vid planering och utbyggnad av nya bostadsområden ska gång- och cykelvägar anordnas. Om de planerade sträckningarna mellan Ödsmål och Kolhättan och till Ucklum tillkommer får kommunen ett acceptabelt huvudnät för gång- och cykeltrafik. Kommunalt ställningstagande: Kommunens ambition är att ett gång- och cykelvägnät ska finnas utbyggt i hela kommunen lokalt inom orterna och mellan kommunens olika delar. Vägverket ansvarar för cykelvägnätet utefter de allmänna vägarna. Kommunen kan ta initiativ till en samplanering och samfinansiering med Vägverket för att ett genomförande av angelägna utbyggnader ska komma till stånd. Ett sådant angeläget projekt är en gång- och cykelväg Ödsmål-Kolhättan, där trafiksäkerheten behöver höjas utefter den trafikerade och smala väg ÖP 06 Översiktsplan för Stenungsunds kommun

19

20 Kommunikationer Sjöfart Yrkestrafik i farleden Handelshamnar Hamnområdet är uppdelad på tre ägare med Vattenfall AB som ägare av den största hamnen. Förutom Vattenfall använder sig även Borealis AB, Akzo Nobel AB och Perstorp Oxo AB av denna hamn. Hydro Polymers AB har en egen hamn för sin verksamhet och även Borealis har egen hamn, främst för inlastning. Omkring 350 fartyg/år angör Vattenfalls hamn och 1,5 miljoner ton last hanteras. Allt är i flytande form och går via pipelines till och från industrin. I genomsnitt lastas eller lossas ett fartyg vid kaj per dag. Inom planperioden kommer det att bli aktuellt med en utökning av Vattenfalls kajkapacitet i området genom utbyggnad av den hamn som idag används som småbåtshamn. Det finns plats för två fartyg samtidigt, vilket innebär att Vattenfall anser sig ha god kapacitet i sin hamn de närmaste åren. Stenkajen vid Norra Hamnplan är den kommunalägda hamnen. Den är tillläggsplats för bogserbåtar och fiskebåtar. Viss lastning och lossning för industrin kan också förekomma. Utlastning av sten- och krossprodukter sker från den av företaget NCC ägda stenutlastningskajen norr om Norra Hamnplan. (Kommunen är markägare i området). Kommunen vill på sikt ha möjlighet att använda stenutlastningskajen också för styckegods. Farled Farleden upp genom Hakefjorden och vidare mot Uddevalla hamn är av riksintresse. Sjöfartsverket ska vara samrådspart vid utbyggnad eller större förändringar av småbåtshamnar i anslutning till farleden. Telekommunikation Bredband Kommunen har avtal med Skanova om att förse alla telestationer med bredbandsnoder. Detta innebär att så gott som alla abonnenter som är anslutna till stationer inom Stenungsunds kommun kan få någon form av ADSL-anslutning. 44 ÖP 06 Översiktsplan för Stenungsunds kommun