Mattias Viklund Avdelningen för marknadsfrågor Teracom AB Box Sundbyberg

Transkript

1 BESLUT DATUM DIARIENR 22 juni /23 HANDLÄGGARE, AVDELNING, TELEFON Mattias Viklund Avdelningen för marknadsfrågor Teracom AB Box Sundbyberg Saken Fastställande enligt 8 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (EkomL) av relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området för elektronisk kommunikation och identifiering enligt 8 kap. 6 samma lag av företag med betydande inflytande; nu fråga om att fastställa grossistmarknader för programutsändningstjänster för distribution av ljudradio- och TVsändningsinnehåll till slutanvändare samt att identifiera företag med ett betydande inflytande på den relevanta marknaden. Post- och telestyrelsens avgörande 1. Post- och telestyrelsen (PTS) fastställer, med stöd av 8 kap. 5 EkomL, den nationella grossistmarknaden för programutsändningstjänster, vad avser nationella analoga ljudradiosändningar via marknät, för distribution av ljudradiosändningsinnehåll till slutanvändare, såsom en relevant marknad. 2. PTS finner att Teracom AB har ett sådant betydande inflytande som avses i 8 kap. 6 EkomL på den relevanta grossistmarknaden för programutsändningstjänster, vad avser nationella analoga ljudradiosändningar via marknät, för distribution av ljudradiosändningsinnehåll till slutanvändare. Detta beslut gäller omedelbart. Bakgrund Enligt artikel 15.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (2002/21/EG) av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektivet) skall en nationell regleringsmyndighet inom sitt territorium och i överensstämmelse med konkurrenslagstiftningens principer definiera de med hänsyn till nationella förhållanden relevanta marknaderna, särskilt geografiska marknader. När en relevant marknad fastställs skall myndigheten i största möjliga utsträckning beakta Europeiska gemenskapernas kommissions (kommissionen) rekommendation av den 11 februari 2003 om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation (rekommendationen) samt kommissionens riktlinjer av den 11 juli 2002 för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (riktlinjerna). Om den nationella myndigheten konstaterar att det inte råder effektiv konkurrens på den relevanta POSTADRESS Box 5398, Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON FAX E-POST pts@pts.se WEBBADRESS

2 2 marknaden, skall företag med betydande inflytande på den marknaden identifieras och lämpliga specifika regleringsskyldigheter åläggas. Bestämmelsen om marknadsdefinitioner har införts i 8 kap. 5 EkomL. Bestämmelsen om identifiering av företag med betydande inflytande och beslut om skyldigheter återfinns i 8 kap. 6 samma lag. Kommissionen har i sin rekommendation definierat 18 relevanta marknader, varav en marknad i grossistledet anges vara sändnings- och överföringstjänster för distribution av sändningsinnehåll till slutanvändare. Utkast till beslut med avseende på denna marknad har varit föremål för samråd enligt 8 kap. 10 och 11 EkomL. Skäl 1. Tillämpliga bestämmelser Enligt 8 kap. 5 EkomL skall den myndighet som regeringen bestämmer fortlöpande fastställa vilka produkt- och tjänstemarknader som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter enligt denna lag. Marknadens geografiska omfattning skall därvid definieras. Vid fastställandet skall Europeiska gemenskapernas kommissions rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader samt riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden beaktas. Enligt 8 kap. 6 EkomL skall den myndighet som regeringen bestämmer fortlöpande analysera de relevanta marknader som har fastställts enligt 5. Därvid skall Europeiska gemenskapernas kommissions riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden beaktas. För varje marknad skall det fastställas om det råder effektiv konkurrens. Om det vid en bedömning enligt 8 kap. 6 första stycket konstateras att det inte råder effektiv konkurrens på en fastställd marknad, skall företag med betydande inflytande på den marknaden identifieras och beslut meddelas om skyldigheter enligt 4 kap. 4 och 5 kap. 13 och 14. Enligt 21 förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation skall Postoch telestyrelsen fortlöpande fastställa produkt- och tjänstemarknader enligt 8 kap. 5 EkomL och analysera dessa enligt 8 kap. 6 första stycket samma lag. Enligt 22 samma förordning skall Post- och telestyrelsen i enlighet med 8 kap. 6 andra stycket EkomL identifiera företag med betydande inflytande på en fastställd marknad. Enligt 8 kap. 7 första stycket EkomL skall ett företag anses ha ett betydande inflytande på en fastställd marknad om det, antingen enskilt eller tillsammans med andra, har en ställning av sådan ekonomisk styrka att det i betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand av konsumenterna.

3 3 Med stöd av 8 kap. 1 första stycket 4 EkomL har PTS inhämtat uppgifter, som underlag för bedömningen av vilka företag som har ett betydande inflytande på den aktuella svenska marknaden, avseende helåret Metodbeskrivning PTS har i detta beslut att fastställa en relevant marknad och därefter att analysera denna för att kunna göra en bedömning i frågan om det finns något företag som har ett betydande marknadsinflytande. PTS beaktar härvid i största möjliga utsträckning rekommendationen och riktlinjerna. PTS har inledningsvis att analysera om den av kommissionen definierade marknaden är relevant även för svenska förhållanden. Först görs en beskrivning av den aktuella tjänsten/produkten. Därefter görs en avgränsning av produktmarknaden och den geografiska marknaden med utgångspunkt i efterfråge- och utbudssubstitution. När marknaden definierats tas ställning i frågan om marknaden är sådan att det är motiverat att införa förhandsskyldigheter på denna. Slutligen görs en samlad bedömning för att fastställa den relevanta marknaden. Därefter inleds steg två i beslutet; identifiering av företag med betydande marknadsinflytande. Först avgörs företagens marknadsandelar på den fastställda marknaden. Med utgångspunkt i marknadsandelar görs sedan en djupare analys utifrån ett antal faktorer, för att ett avgörande skall kunna ske angående om något företag, ensamt eller tillsammans med andra, har ett betydande marknadsinflytande. Avslutningsvis fastslås om något företag har betydande inflytande på den relevanta marknaden Beskrivning av produkten En beskrivning av den aktuella produkten görs utifrån kommissionens rekommendation. PTS inleder arbetet med att definiera en relevant produkt- eller tjänstemarknad genom att gruppera samman produkter eller tjänster som konsumenterna använder för samma ändamål. Utgångspunkten för definition och fastställande av marknader är en karaktärisering av slutkundsmarknader inom ett givet tidsperspektiv, med beaktande av substituerbarheten på efterfråge- och utbudssidorna (se beaktandesats 7 i rekommendationen). Egenskaper som kunder uppfattar som karaktäriserande utgör grund för avgränsning av produkt- eller tjänstemarknaden. 2.2 Avgränsning av produktmarknad Av kommissionens rekommendation framgår att vid avgränsningen av produktmarknaden skall utbytbarhet (substituerbarhet) på efterfråge- och utbudssidorna beaktas. Marknaderna skall definieras med avseende på framtida egenskaper. Enligt etablerad rättspraxis omfattar en relevant produkt- eller tjänstemarknad alla produkter respektive tjänster som i tillfredställande mån på grund av sina

4 4 egenskaper, sitt pris och den tilltänkta användningen, av köparna betraktas som utbytbara eller substituerbara (se punkt 44 i riktlinjerna). Begreppet efterfrågesubstitution används för att mäta i vilken utsträckning kunderna är beredda att ersätta en viss tjänst eller produkt med andra tjänster eller produkter. Som ett andra steg i en substitutionsanalys måste en undersökning ske av mer än enbart produkter eller tjänster vars objektiva egenskaper, priser och användningsområden tyder på att de är substituerbara. En metod för att bedöma utbytbarheten är att genomföra ett tankeexperiment, i vilket en liten och varaktig förändring av de relativa priserna antas 1 och kundernas troliga reaktion på denna förändring bedöms, det s.k. hypotetiska monopolisttestet (SSNIP-testet; eng. Small but Significant Non-transitory Increase in Price). Om en tänkt prisökning kan antas resultera i att försäljningsförlusten blir större än ökningen av intäkter som härrör sig till prisökningen, utvidgas marknaden så att den omfattar närliggande substitut. Denna process upprepas tills marknaden har en sådan omfattning att det bedöms att prisökningen skulle bli lönsam. Utbudssubstitution bör beaktas i en marknadsavgränsning endast då den medför en möjlighet att ställa om produktionen med liten finansiell och kommersiell risk och därigenom har en effekt på marknader som är så omedelbar att verkningarna kan jämföras med efterfrågesubstitution. Med omedelbar effekt avses att sådan utbudssubstitution måste ha en effekt inom maximalt ett år. Det krävs således att leverantörerna, som svar på små och varaktiga förändringar av de relativa priserna, kan ställa om till produktion av de aktuella produkterna och kan marknadsföra dem utan att väsentliga tilläggskostnader eller risker uppstår. Enbart hypotetisk substitution på utbudssidan är inte tillräckligt för att en definition av marknaden skall kunna ske. En bedömning görs av om företag, som idag inte är etablerade på den relevanta marknaden, vid en liten men varaktig förändring av det relativa priset skulle träda in på denna. I bedömningen kan sannolikheten för att detta inträde skulle ske inom en rimlig tid vägas in. Vad som är en rimlig tid beror, enligt p. 20 i kommissionens riktlinjer, på egenskaperna hos den enskilda marknaden. Med rimlig tid avses i detta fall enligt PTS bedömning, tidpunkten fram till nästa marknadsöversyn. 2.3 Avgränsning av geografisk marknad Den geografiska marknaden omfattar det geografiska område inom vilket företagen på marknaden deltar i utbudet och efterfrågan av de aktuella produkterna eller tjänsterna, där konkurrensvillkoren är likartade eller tillräckligt enhetliga, samt där konkurrensförhållandena kan särskiljas från angränsande marknader där konkurrensvillkoren är märkbart annorlunda. Även om vissa aktörer enbart är etablerade i lokala eller regionala områden eller är landstäckande med skiftande makt i olika regioner, utgör detta inte hinder för en avgränsning av en marknad med nationell omfattning procent enligt kommissionens tillkännagivande (97/C 372/03) p. 17, och riktlinjerna p. 40.

5 5 Definitionen av den relevanta geografiska marknaden följer, enligt kommissionen, samma riktlinjer som bedömningen av hur substitutionen förändras på efterfrågeoch utbudssidan som en reaktion på en ökning av det relativa priset. Inom sektorn för elektronisk kommunikation har man traditionellt bestämt den relevanta marknadens geografiska omfattning enligt följande två huvudkriterier; täckningsområdet för ett nät och förekomsten av tillämpliga lagbestämmelser eller andra regleringsmedel (se punkt 59 i riktlinjerna). 2.4 Marknadsbeskrivning Den marknad som med utgångspunkt i kommissionens rekommendation och med beaktande av nationella förhållanden avgränsats produktmässigt och geografiskt, beskrivs såvitt avser dess struktur, funktion, särskilda egenskaper och konkurrensförhållanden. Särdrag som kan motivera förhandsskyldigheter identifieras. 2.5 Fastställande av relevant marknad för vilken förhandsreglering är motiverad Den relevanta marknaden blir föremål för en bedömning av om förhandsreglering kan motiveras. För de fall kommissionen i sin rekommendation angett att den aktuella marknaden har sådana särdrag att förhandsreglering är motiverad, tar PTS ställning till om det för svenskt vidkommande finns anledning att frångå rekommendationen. Vid bedömningen använder sig PTS av samma kriterier som kommissionen begagnat för att undersöka om marknaden har sådana egenskaper att ingripanden med stöd av sektorsspecifika bestämmelser skall vara möjliga. Utgångspunkten är härvid den svenska marknadens karaktär vad gäller främst strukturella och regleringsbaserade etableringshinder, marknadsdynamik samt den svenska konkurrenslagstiftningens möjligheter att på ett effektivt sätt lösa de problem som typiskt sett kan uppstå på marknaden. Om PTS efter en samlad bedömning funnit att marknaden har särdrag som motiverar införande av skyldigheter enligt EkomL, vidtar en fortsatt analys i syfte att utröna huruvida konkurrensen är effektiv, dvs. om det finns aktörer som enskilt eller gemensamt har ett betydande inflytande på den relevanta marknaden Marknadsandelar Det lämpligaste sättet att mäta marknadsandelar bestäms. Mot bakgrund av marknadsandelarna bedöms vilket eller vilka företag som bör utredas närmare för att ett avgörande skall kunna ske i frågan om ett betydande inflytande föreligger. Det fastslås även om något företag, redan på grund av sin marknadsandel, skall presumeras ha ett betydande inflytande. 2 Enligt p. 19 i kommissionens riktlinjer gäller följande. Om man finner att det råder effektiv konkurrens på en relevant marknad innebär det att ingen operatör åtnjuter ensam eller gemensam dominans på den marknaden. Vid tillämpning av det nya regelverket betyder därför effektiv konkurrens att det inte finns något företag på den relevanta marknaden som ensamt eller tillsammans med andra företag har en dominerande ställning.

6 6 I förarbetena till EkomL (se prop. 2002/03:110 sid. 276 f.) anges följande angående marknadsandelens betydelse som riktmärke vid dominansbedömningen: I EG-rättslig praxis har en marknadsandel som understiger trettio procent inte ansetts tyda på en dominerande ställning annat än vid förekomsten av exceptionella omständigheter. Även marknadsandelar på mellan trettio och fyrtio procent anses ligga under den nivå som tyder på dominans. Marknadsandelar på över fyrtio procent anses däremot innebära tydliga tecken på dominans. En marknadsandel på femtio procent anses innebära presumtion för att en marknadsdominerande ställning föreligger. En marknadsandel överstigande sextiofem procent utgör presumtion för att en mycket stor marknadsdominans föreligger. Presumtionen torde vara svår att motbevisa, särskilt om de konkurrerande företagen är relativt små eller av mindre betydelse. Även om ett företag har en hög marknadsandel kan det finnas andra förhållanden som talar för att företaget likväl kan sakna betydande inflytande. Om ett företag förlorar stora mängder kunder till andra aktörer på den relevanta marknaden kan det tala mot att företaget har ett betydande inflytande. För att ett företag skall anses ha betydande inflytande är det viktigt att dess marknadsandel är stabil över tiden. Väsentliga variationer i marknadsandelarna en tid kan indikera att betydande inflytande saknas, trots att marknaden präglas av ett eller flera företag med stora marknadsandelar. Enligt kommissionen bör det mått på marknadsandelar väljas som antas ge det bästa uttrycket för marknadsstyrka på den aktuella marknaden. Koncentrationen på marknaden, liksom marknadsandelar hos andra företag på marknaden, kan också vara av betydelse för bedömningen av ett företags marknadsinflytande. Betydelsen av dessa indikatorer måste dock bedömas med hänsyn till situationen i det enskilda fallet. Indextal för koncentration är som indikatorer på huruvida det finns företag med betydande marknadsinflytande förenade med osäkerheter. Utveckling över tiden i koncentrationsindex kan emellertid enligt PTS ge en indikation på koncentrationstendenser (se Post- och telestyrelsens riktlinjer för bedömning av betydande inflytande inom området för elektronisk kommunikation den 25 juli 2003). Herfindahl-Hirschmanns index (HHI) kan användas för att ge en indikation på koncentrationstendenser och beräknas genom att kvadraterna på de enskilda marknadsandelarna för alla företag summeras. HHI ger en proportionellt sett större vikt åt de större företagens marknadsandelar, vilket ligger i linje med deras relativa påverkan på konkurrenssituationen. 2.7 Övriga indikatorer m.m. Det finns indikatorer, vid sidan av marknadsandelar, som vid en framåtblickande bedömning kan tala för eller emot att det aktuella företaget har ett betydande marknadsinflytande. Dessa är sådana som bidrar till marknadens ekonomiska särdrag. Dessa indikatorer kan exempelvis vara etableringshinder, kontroll över infrastruktur, motverkande köparmakt, företagets totala storlek, tekniska fördelar och innovation, stordriftsfördelar, samproduktionsfördelar, vertikal integration, hinder för expansion och potentiell konkurrens.

7 7 Därutöver görs även, mot bakgrund av den tidigare analysen på en relevant marknad, en bedömning om och i så fall i vilken grad det finns en risk att ett betydande inflytande kan medföra betydande inflytande på en närliggande marknad. 2.8 Samlad bedömning beträffande identifiering av företag med betydande inflytande Avslutningsvis görs en samlad bedömning av förhållandena på den aktuella marknaden samt, när det konstateras att det inte råder effektiv konkurrens på marknaden, identifieringen av företag med betydande inflytande. 3. Beskrivning av tjänsten/produkten m.m. Kommissionen har i sin rekommendation definierat marknaden för sändningsoch överföringstjänster i grossistledet för distribution av sändningsinnehåll till slutanvändare som en relevant marknad. PTS uppfattar att kommissionens beskrivning av den föreslagna marknaden omfattar det som i Sverige vanligen benämns programutsändningstjänster, varmed avses de tjänster som tillhandahålls av de företag som förfogar över nät som används för distribution av TV- och ljudradiosändningsinnehåll. Utsändningstjänster omfattar den transmission av sändningsinnehåll, direkt till slutanvändare, som ett sådant nät möjliggör och efterfrågas därför av programföretag som vill nå slutanvändarna med sitt innehåll. Den aktuella marknaden benämns fortsättningsvis grossistmarknaden för programutsändningstjänster för distribution av ljudradio- och TVsändningsinnehåll till slutanvändare. Köpare av tjänsten är antingen programföretag 3 eller företag 4 som tillhandahåller paket av programtjänster 5 till slutkunder och således agerar som leverantör av programföretagens innehåll. Vad beträffar utsändningstjänster för TV respektive för ljudradio finns det grundläggande skillnader gällande användningsområden och karaktär, samt de syften som köparna har med användande av grossisttjänster för utsändning av TV respektive ljudradio. Mot bakgrund av detta redovisas de översiktliga marknadsbeskrivningarna nedan separat för TV respektive ljudradio. 3.1 Utsändningstjänst för TV Flera generella marknadskopplingar är enligt kommissionen möjliga med avseende på tillhandahållande av sändningsinnehåll via överföringsnät till slutanvändare. 3 Programföretag är företag som paketerar sitt (egenproducerade eller inköpta) innehåll i kanaler. Exempel på ett programföretag är Sveriges Television (SVT). 4 Dessa företag benämns fortsättningsvis SMS-bolag, vilket är en term som förklaras i avsnitt 3.1. Exempel på ett SMS-bolag är Viasat. 5 Med programtjänster avses här kanaler, som tillhandahålls av programföretag. Exempel på kanaler är SVT1 och SVT2, vilka tillhandahålls av SVT.

8 8 Kommissionen har emellertid endast definierat en marknad: Marknaden för sändnings- och överföringstjänster i grossistledet för distribution av sändningsinnehåll till slutanvändare. När det gäller TV efterfrågas en utsändningstjänst, direkt eller indirekt, av programföretag för distribution av företagens TV-sändningsinnehåll till slutanvändarna. De företag som kan tillhandahålla programutsändningstjänsten har tillgång till nätkapacitet, eftersom TV-sändningar i Sverige distribueras via olika typer av nät (kabelnät 6, marknät och satelliter). För överföring av sändningsinnehåll från programföretag, eller motsvarande, till sändningsnät kan ett flertal olika typer av kommunikationsförbindelser och tjänster användas, t ex radiolänk, hyrda förbindelser, fiber eller satellit. Denna överföring är inte en del av den aktuella marknaden för utsändningstjänster och analyseras därför inte vidare i detta beslut. Ingen grossistmarknad för tekniska stödtjänster i anslutning till ljudradio- och TVsändning (inbegripet system för villkorad tillgång) har identifierats i rekommendationen, även om det finns ett visst utrymme för medlemsstaterna att, beroende på nationella förhållanden, ålägga aktörer som tillhandahåller sådana tjänster vissa skyldigheter. För att digitala TV-sändningar skall kunna tas emot krävs en särskild avkodare, vilken kan finnas inbyggd i TV-apparaten eller erbjudas som en tillsats (set top-box). Om sändningarna är krypterade krävs att avkodaren är utrustad för åtkomstkontroll. Genom signalering i distributionsnätet kan det bolag som administrerar åtkomstkontroll öppna upp det s.k. smart card som installeras i slutkundens set top-box, i syfte att ge slutkunden åtkomst till de TV-kanaler som denne betalar för. Den operatör som hanterar system för åtkomstkontroll kan betraktas som en SAS-operatör (SAS = Subscriber Authorization System). För närvarande är SASoperatörer i Sverige även verksamma som SMS-operatörer (SMS = Subscriber Management System). I SMS-operatörens verksamhet ingår en relation med slutkunder, vilket inbegriper t.ex. kundtjänst och betalningsrutiner. De företag som hanterar SMS- och SAS-funktioner benämns fortsättningsvis SMS-bolag. SMS-bolagens verksamhet involverar således nätoperatörer (för tillgång till den fysiska infrastrukturen), programföretag (för tillgång till innehåll) och slutkunder (för betalningsrutiner och åtkomstkontroll). I föreliggande beslut behandlas inte tekniska stödtjänster av typen EPG (Elektronisk Programguide 7 ), API (Application Interface 8 ) och CA (Conditional Access 9 ). I förarbetena till 6 Definitionen av ett kabelnät följer den definition som bland annat anges i regeringens lagrådsremiss Vidaresändningsplikt i kabelnät av den 10 februari 2005 (s. 18): nätoperatörens logiska nät som används för utsändning av TV-program till allmänheten, oberoende av vem som äger hela eller delar av det fysiska nätet. 7 En EPG kan beskrivas som ett text-tv-liknande hjälpmedel för slutanvändaren att orientera sig och leta information i utbudet av TV-program och tjänster genom knapptryckningar på fjärrkontrollen. 8 Tillämpningsprogram, varmed avses det operativsystem som finns i en s.k. set top-box som gör att bl.a. interaktiva tilläggstjänster fungerar i digital-tv.

9 9 EkomL (se prop. 2002/03:110 sid. 312 ff.) beskrivs närmare hur dessa tjänster behandlas enligt det svenska regelverket. Programföretagen kan få tillgång till den fysiska infrastrukturen, antingen direkt via avtal med nätoperatören eller indirekt via avtal med SMS-bolag. Det centrala i den marknad som kommissionen har definierat är företagens efterfrågan på den programutsändningstjänst som nätoperatörerna kan tillhandahålla genom sin kontroll över nödvändig infrastruktur. Kommissionen har inte definierat någon slutkundsmarknad, för tillhandahållande av ljudradio- och TV-sändningar till slutkunderna. En sådan marknad skulle inbegripa okodade sändningar, abonnemangsbaserade sändningar, sändningar som bygger på direktbetalning samt tillhandahållande eller överföring av interaktiva tjänster. Kommissionens motivering är att elektroniska kommunikationstjänster utesluter tjänster där man tillhandahåller eller utövar kontroll över innehåll som förmedlas via elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. När det gäller kommersiella programföretags efterfrågan på den programutsändningstjänst som möjliggör förmedling av TV-program till slutanvändare kan denna härledas från slutanvändarnas efterfrågan på olika TVprogram som de kan ta emot inom ramen för olika TV-kanalers sändningar. 10 Detta beror på att lönsamheten för kommersiella programföretag är beroende av antal TV-tittare (ju fler TV-tittare, desto större reklamintäkter och i många fall även abonnemangsbaserade intäkter), vilket medför att det är viktigt för programföretagen att deras programtjänster överförs via så många distributionsnät som möjligt. Ju större hushållstäckning, desto fler potentiella TV-tittare till varje enskilt TV-program. Andelen faktiska TV-tittare avgörs av det enskilda TVprogrammets popularitet. Programföretag med ett public service-uppdrag efterfrågar programutsändningstjänsten för att kunna nå den täckningsgrad som public service-villkoren stipulerar. Vad beträffar grossistmarknader finns det ett flertal faktorer som karaktäriserar kundernas efterfrågan och utbudet. Till de mer grundläggande faktorerna hör överföringsnätens täckning eller tillgänglighet, vilket styr hur stort antal slutanvändare som kan nås. Övriga relevanta faktorer som påverkar kundernas efterfrågan och utbudet är grundläggande infrastrukturkaraktäristik, till exempel digital eller analog sändning, bandbredd, möjligheter till interaktivitet samt 9 System för villkorad tillgång. 10 De speciella mekanismer som styr efterfrågan på marknader som rör distribution av sändningsinnehåll har uppmärksammats i flera sammanhang. I Konkurrensverkets rapport Konkurrens och samarbete inom medierna (2003:2, s. 147f) konstateras till exempel: För ett reklamfinansierat programföretag är drivkraften att maximera antalet tittare vid varje sändning utifrån annonsörens önskemål. Priset på tv-reklam ökar som regel med andelen potentiella och faktiska tittare (PTS kursivering). Även i Radio- och TV-lagsutredningens betänkande om Must Carry (SOU 2003:109) framhålls betydelsen av hög täckning: Med en större befolkningstäckning följer en möjlighet till högre reklampriser och dessutom en bättre förhandlingsposition vid inköp av sändningsrättigheter (s. 102).

10 10 möjlighet att nå rörliga slutanvändare eller tillfälliga behov (husvagnar, sommarstugor m.m.). De köpare som avser att tillhandahålla abonnemangsbaserade sändningar eller sändningar som bygger på direktbetalning har dessutom behov av funktioner som möjliggör kontroll av slutanvändarnas tillträde, vilket är avgörande för deras efterfrågan. Andra faktorer av betydelse är att den aktuella tjänsten har en kvalitet som motsvarar slutanvändarnas grundläggande förväntningar i form av exempelvis bild- och ljudkvalitet och avsaknad av märkbar fördröjning, samt med tillhörande utbud av mervärdestjänster såsom text-tv och EPG (elektronisk programguide). 3.2 Utsändningstjänst för ljudradio Det resonemang som fördes i samband med avgränsningen och beskrivningen av utsändningstjänsten för TV tillämpas även på motsvarande tjänst för ljudradio, då kommissionens rekommendation inbegriper såväl TV- som ljudradiosändningar. Grossisttjänsten utsändningstjänster för ljudradio efterfrågas, direkt eller indirekt, av programföretag för distribution av ljudradiosändningsinnehåll till slutanvändarna. Ett kommersiellt programföretags efterfrågan på den programutsändningstjänst som möjliggör förmedling av radioprogram till slutanvändare kan härledas från slutanvändarnas efterfrågan på olika radioprogram som de kan ta emot inom ramen för olika radiokanalers sändningar. Detta beror på att lönsamheten för kommersiella programföretag är beroende av antal lyssnare (ju fler lyssnare, desto större reklamintäkter). Ju större hushållstäckning desto fler potentiella lyssnare finns till varje enskilt radioprogram. Andelen faktiska lyssnare avgörs av det enskilda radioprogrammets popularitet. Programföretag med ett public serviceuppdrag efterfrågar programutsändningstjänsten för att kunna nå den täckningsgrad som public service-villkoren stipulerar. För närvarande tar det stora flertalet slutanvändare emot ljudradiosändningar med analoga signaler via marknät. När det gäller nationella ljudradiosändningar är det enbart Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) som har regeringens tillstånd att bedriva sådana sändningar. Dessa företag är enligt sändningstillstånden hänvisade till att köpa en programutsändningstjänst av Teracom, eftersom detta bolag äger och driver det rikstäckande analoga marknätet för nationella ljudradiosändningar. 11 Sverige skiljer sig i detta avseende från andra europeiska länder. SR bedriver även lokala ljudradiosändningar. Sedan 1993 finns 11 Sverige har i skrivelse (Ku2004/2166/Me) daterad den 16/ aviserat att man avser ta bort detta tillståndsvillkor, och motsvarande tillståndsvillkor för SVT, UR och TV4 när det gäller analoga TV-sändningar via marknät. Detta kan enligt skrivelsen ske först när nuvarande tillstånd löper ut. Kommissionen har i Motiverat yttrande (2004/2197) med ärendenummer SG-Greffe (2005)D/ angett att tillståndstiden är irrelevant, eftersom ett borttagande av den aktuella skyldigheten i programföretagens sändningstillstånd varken skulle inskränka dessa företags rättigheter eller påföra dem ytterligare skyldigheter. Sverige skall enligt kommissionen ta bort tillståndsvillkoren innan nuvarande tillstånd har löpt ut. PTS avser att ta hänsyn till eventuellt ändrade förhållanden i kommande marknadsöversyner.

11 11 även möjlighet att bedriva kommersiell lokalradioverksamhet och för denna verksamhet är programföretagen inte hänvisade till att köpa en programutsändningstjänst av Teracom. När det gäller närradions tillståndshavare är dessa sedan 1992 inte längre hänvisade till att anlita en specifik sändare som reserverats för närradiosändningar i en viss kommun. Digitala ljudradiosändningar (DAB) inleddes 1995 och hittills är SR och UR de enda tillståndshavarna. De viktigaste faktorerna när det gäller efterfrågan på och utbud av utsändningstjänsten för ljudradiosändningar är geografisk utbredning samt huruvida utsändningen är analog eller digital. Dessutom är möjligheterna till mobil mottagning en viktig faktor, eftersom många lyssnar på ljudradio när de färdas med bil. Andra faktorer av betydelse är att den aktuella tjänsten skall kunna köpas till ett rimligt pris och vara av en kvalitet som motsvarar slutanvändarnas grundläggande förväntningar i form av till exempel ljudkvalitet och avsaknad av märkbar fördröjning, samt med tillhörande utbud av mervärdestjänster. Mervärdestjänster kan till exempel vara kopplade till funktioner med syftet att uppnå hög ljudkvalitet eller att lokalisera den bästa sändaren vid mobil radiomottagning (RDS-funktion). 4. Avgränsning av produktmarknaden Med utgångspunkt i den av kommissionen definierade marknaden för sändningsoch överföringstjänster i grossistledet för distribution av sändningsinnehåll till slutanvändare, har PTS att bedöma om denna är en relevant marknad med hänsyn till svenska förhållanden. Härvid ankommer det på PTS att undersöka om det utifrån rådande förhållanden finns skäl att utvidga produktmarknaden alternativt om ytterligare uppdelning av produktmarknaden bör göras. Vid marknadsavgränsningen skall teknikneutralitet eftersträvas. Avgränsningen görs således utifrån tjänster, oberoende av med vilken teknik de realiseras. Detta gäller om tjänstens tilltänkta användning och egenskaper är desamma för köparen. 4.1 TV- och ljudradiosändningar TV- och ljudradiosändningar via marknät PTS bedömning är att det finns skäl att överväga om marknaden för programutsändningstjänster för distribution av ljudradio- och TVsändningsinnehåll till slutanvändare bör delas in i en marknad som avser TVsignaler och en annan marknad som avser ljudradiosignaler. Motivet till denna bedömning är att PTS anser att ljudradio och TV inte kan betraktas som tillräckliga efterfrågesubstitut till varandra, varken på detaljist- eller slutanvändarnivå. TV kan i vissa fall vara ett substitut för ett företag som tillhandahåller ljudradiosändningar. Emellertid kan det konstateras att radioprogram i betydligt högre utsträckning än TV-program tas emot av mobila användare. Möjligheten till mobil mottagning påverkar slutanvändarnas efterfrågan på programföretagens tjänster, vilket i sin tur har en effekt på programföretagens efterfrågan på programutsändningstjänsten. Vidare är ljudradio

12 12 inte ett rimligt substitut för ett företag som tillhandahåller TV-sändningar. Anledningen till detta är naturligtvis att ljudradiosändningar enbart förmedlar ljud, medan TV-sändningar förmedlar såväl ljud som bild, vilket skapar tydliga skillnader för slutanvändarna. Inte heller finns det reell utbudssubstitution mellan TV- och ljudradiosändningar. I det närmaste all ljudradiosändning i Sverige sker med analoga signaler via marknät. Ägaren, tillika operatören, av det svenska marknätet för analoga och digitala TV-sändningar använder samma marknät för att förse radiokanaler med möjligheter att sända program till sina lyssnare. Det skulle kunna hävdas att det finns en utbudssubstitution mellan TV- och ljudradiosändningar i Sverige, eftersom en och samma aktör äger och driver ett marknät som innehåller stamnät, master, Kaknästornet (knutpunkten för ljudradio- och TV-sändningar i Sverige) och fastigheterna vid samtliga sändarstationer. Detta är gemensam utrustning för ljudradio och TV. Däremot är antennerna, i viss mån antennmatningskablarna, slutstegen och själva sändarelektroniken unik för respektive TV-kanal och för ljudradio. Denna utrustning kan således inte konverteras mellan ljudradio och TV. Slutligen skall det nämnas att TV- och ljudradiosändningar ligger på olika frekvenser och det går inte att använda frekvenser som tilldelats för TVsändningar till ljudradiosändningar och vice versa. PTS bedömning är att endast en begränsad del av kostnaden för marknätet tillhör den gemensamma delen, dvs. den del som används för både ljudradio- och TVsändningar. Detta innebär att det är förenat med stora kostnader och risker att ställa om produktionen från tillhandahållande av utsändningstjänster för TV till tillhandahållande av utsändningstjänster för ljudradio och vice versa. Dessutom saknas företag i närliggande branscher som kan ställa om produktionen till tillhandahållande av utsändningstjänster för TV eller ljudradio. PTS anser därför att TV-sändningar via marknät inte skall ingå i samma marknad som ljudradiosändningar via marknät TV- och ljudradiosändningar via kabelnät och via satellit Trots att den grundläggande upplevelsen av TV- respektive ljudradiosändningar skiljer sig väsentligt för slutanvändarna gör PTS bedömningen att ljudradiosändningar via kabelnät bör ingå i samma marknad som TV-sändningar via kabelnät och att ljudradiosändningar via satellit bör ingå i samma marknad som TV-sändningar via satellit. En bidragande orsak till denna bedömning är det faktum att den ovan angivna skillnaden mellan TV- och ljudradiosändningar, vad beträffar mobilitet, är mindre relevant när det handlar om sändningar via kabelnät och satellit. En slutanvändare som tar emot sändningar via kabel eller satellit är precis lika immobil vid ljudradiosändningar som vid TV-sändningar. Ytterligare en anledning till PTS bedömning är att TV- och ljudradiosändningar i dessa fall är betydligt mer knutna till varandra än vad som är fallet vid TV- och ljudradiosändningar via marknätet. I slutkundsledet erbjuds ljudradiosändningar sampaketerat med TV-sändningar. Det finns inga aktörer som erbjuder ljudradiosändningar via kabelnät utan att tillhandahålla TV-sändningar och

13 13 motsvarande förhållande råder vad gäller ljudradio- och TV-sändningar via satellit. 12 Anledningen till denna sampaketering är den svaga efterfrågan på dessa former av ljudradiosändningar i slutkundsledet. Ljudradiosändningar via kabelnät eller satellit kan snarast betraktas som ett slags tilläggs- eller mervärdestjänst till TVsändningar via kabelnät eller satellit. Om slutkundernas efterfrågan på ljudradio via kabel och satellit ökade till en nivå som kan jämföras med efterfrågan på TV via kabel och satellit skulle ljudradio inte längre betraktas som en tilläggstjänst till TV. Ljudradiosändningar via kabelnät och satellit skulle emellertid sannolikt vara prismässigt sammanlänkade med TVsändningar via respektive distributionsform. En kabelnätsinnehavare skulle ha större möjlighet att höja priset för radioprogram via kabelnät eller satellit, 13 men detta skulle sannolikt innebära att ett betydande antal slutkunder skulle välja bort den aktuella kabelnätsinnehavaren till förmån för en annan. Det skall noteras att det vanligen är ett och samma företag som tillhandahåller TV- och ljudradiosändningar via kabelnät eller satellit. Ett programföretag som ingår i t.ex. en kabelnätsinnehavares utbud skulle därmed inte som svar på en prishöjning kunna byta från TV- till ljudradioverksamhet (eller vice versa) via samma kabelnät, för att på så vis omintetgöra kabelnätsinnehavarens intäktsökning (som en följd av prishöjningen). Programföretaget skulle dock kunna välja en annan kabelnätsinnehavare för distribution av sitt innehåll och därigenom omintetgöra kabelnätsinnehavarens intäktsökning. På utbudsnivå kan det också konstateras att det krävs betydligt mindre investeringar för att vid sidan av TV-sändningar även tillhandahålla ljudradiosändningar, i jämförelse med motsvarande situation via marknät. Mot bakgrund av ovanstående resonemang gör PTS bedömningen att ljudradiosändningar via kabelnät inte kan betraktas som åtskilt från TV-sändningar via kabelnät, samt att ljudradiosändningar via satellit inte kan betraktas som åtskilt från TV-sändningar via satellit Substitution mellan TV- och ljudradiosändningar via kabelnät och satellit respektive ljudradiosändningar via marknät Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR) kan, i egenskap av public serviceföretag, inte välja bort nationella ljudradiosändningar. När det gäller programföretag som tillhandahåller kommersiella lokalradiosändningar har dessa visserligen en teoretisk möjlighet att välja bort sändningar via marknät, men PTS 12 Visserligen kan ett hushåll alltid ta del av Sveriges Radios kanaler P1 P4 via kabelnät, även om hushållet inte abonnerar på kabelnätsinnehavarens utbud av TV-kanaler, tack vare den s.k. must carry-skyldighet som kabelnätsinnehavare har. Även i dessa fall finns dock en typ av sampaketering, eftersom detta hushåll alltid kan ta emot SVT1, SVT2 och TV4 via kabelnät enligt samma must carry-skyldighet. 13 I dagsläget betalar slutkunderna inte ett separat pris för radioprogram via kabelnät eller satellit.

14 14 bedömer att TV- och ljudradiosändningar via kabelnät och satellit trots detta inte är fullgoda substitut. Slutanvändarnas efterfrågan på ljudradiosändningar via kabelnät och satellit är betydligt lägre än deras efterfrågan på ljudradiosändningar via marknät. Ett viktigt skäl till detta förhållande torde vara att den mobilitet som kännetecknar ljudradiosändningar via marknät saknas vid sändningar via kabelnät och satellit. För kommersiella programföretag är det därmed inte ett rimligt kommersiellt alternativ att välja bort marknät, till förmån för andra plattformar, eftersom reklamintäkterna (som är baserade på lyssnarsiffror) då kommer att minska. Det finns inte heller någon reell möjlighet till utbudssubstitution. Vad beträffar nationella ljudradiosändningar över marknät skall, åtminstone för närvarande, de programföretag som har tillstånd att bedriva sådana sändningar köpa utsändningstjänsten av Teracom. När det gäller kommersiella lokalradiosändningar finns det visserligen en hypotetisk möjlighet att aktörer som tillhandahåller utsändningstjänster för TV- och ljudradiosändningar via kabelnät eller satellit skulle ställa om produktionen till att tillhandahålla analoga ljudradiosändningar över en marknätsinfrastruktur, men PTS bedömer inte detta som ett realistiskt alternativ. Det skulle kräva omfattande och kostsamma investeringar att etablera en marknätsinfrastruktur, i synnerhet mot bakgrund av de väsentliga byteskostnader detta skulle medföra. PTS bedömer således att TV- och ljudradiosändningar via kabelnät och satellit inte är substitut till ljudradiosändningar via marknät Sammanfattning Sammanfattningsvis är det PTS bedömning att TV- och ljudradiosändningar via marknät ingår i skilda marknader. Däremot kan ljudradiosändningar via kabelnät inte betraktas som åtskilt från TV-sändningar via kabelnät och enligt samma resonemang kan inte ljudradiosändningar via satellit betraktas som åtskilt från TVsändningar via satellit. I detta beslut behandlas fortsättningsvis enbart ljudradiosändningar via marknät. TV- och ljudradiosändningar via kabelnät och satellit, samt digitala TV-sändningar via marknät, behandlas i ett separat beslut och analoga TV-sändningar via marknät behandlas i ett annat separat beslut. 4.2 Substitutionsanalys för ljudradiosändningar När det gäller ljudradiosändningar kan det konstateras att ljudradiosändningar via marknät är den klart dominerande distributionsformen. Nästan all ljudradiotrafik sker dessutom med analoga signaler. Det finns dock en etablerad infrastruktur för digital ljudradio och digitala ljudradiosändningar har pågått sedan En tänkbar expansion av den föreslagna marknaden består främst i att även inkludera ljudradiosändningar via Internet. Till skillnad från IP-TV finns det ett mycket stort antal kanaler som erbjuder webb-radio. Dagens webb-radio använder nästan uteslutande s.k. streaming som överföringsmetod. Detta är en metod som gör ljud, bild och multimedia

15 15 tillgängliga i realtid, utan att lyssnaren först behöva ladda ner filen lokalt och sedan spela upp den. Servern, där informationen är lagrad, sätter upp en förbindelse med konsumentens utrustning 14 och börjar sedan överföra datapaketen. Mottagaren buffrar ett par sekunder av radiosignalen, innan den sänds till skärmen. Detta gör att kortare, momentana fördröjningar i den mottagna signalen kan kompenseras för. På grund av denna buffringsteknik kan streaming användas även över en långsammare förbindelse. Dock kan signalen uppfattas som hackig om datalasten blir för hög under överföringen, p.g.a. andra applikationer och nedladdningar. Detta problem elimineras i viss mån för bredbandsanslutningar. Kvaliteten på webb-radio kan liknas vid vanlig ljudradio, åtminstone via en bredbandsanslutning. PTS bedömer dock att webb-radio inte ännu är att betrakta som ett substitut till ljudradiosändningar via marknät. Vad gäller användningen är det fortfarande betydligt lättare för användare att använda sig av traditionell ljudradio, då de inte behöver starta en dator, ansluta sig till Internet och navigera till en sajt som tillhandahåller ljudradioutsändningar. Vidare är det i likhet med TV en fråga om mobilitet. Datorer är generellt med hänsyn till bl.a. storlek och pris mindre ändamålsenliga för att lyssna på ljudradio när man förflyttar sig, t.ex. vid färd med bil. Det viktigaste skälet härrör dock från programföretagens perspektiv. Om det antas att ägaren av marknätet höjer priserna på de programutsändningstjänster som programföretagen måste köpa kan programföretagen inte kompensera för de höjda kostnaderna genom att förlita sig till att lyssnarna i tillräcklig utsträckning väljer att lyssna på webb-radio istället för ljudradio via marknätet. Dels beror det på bristen i mobilitet, dels beror det på att förhållandevis få svenskar ännu har tillgång till Internetanslutningar med den höga överföringskapacitet som är nödvändig för att uppnå en god kvalitetsnivå på ljudradiosändningen. Det finns inte heller någon reell möjlighet till utbudssubstitution. Vad beträffar nationella ljudradiosändningar över marknät skall de programföretag som har tillstånd att bedriva sådana sändningar åtminstone för närvarande köpa utsändningstjänsten av Teracom. När det gäller kommersiella lokalradiosändningar finns det visserligen en hypotetisk möjlighet att bl.a. aktörer som tillhandahåller Internetaccess skulle ställa om produktionen till att tillhandahålla analoga ljudradiosändningar över en marknätsinfrastruktur, men PTS bedömer inte detta som ett realistiskt alternativ. Ljudradiosändningar över Internet är bara en av många tjänster som kan tillhandahållas Internetanvändare; det är sannolikt att aktörer som tillhandahåller Internetaccess ser det som mer motiverat att utveckla tjänster på nuvarande infrastruktur än att träda in på en marknad som enbart rör distribution av ljudradiosändningsinnehåll. Det skulle dessutom kräva omfattande och kostsamma investeringar att etablera en marknätsinfrastruktur, i synnerhet mot bakgrund av de väsentliga byteskostnader detta skulle medföra. Det kan också konstateras att det krävs tillstånd för att agera på marknaden ifråga; i grunden krävs sändningstillstånd från Radio- och TVverket och vid användning av radiosändare krävs tillstånd från PTS. Således är det 14 Kallas i detta sammanhang vanligen Klienten (Eng: Client).

16 16 PTS bedömning att webb-radio inte i nuläget eller inom en rimlig tid kan betraktas som substitut till de sändningsformer som inkluderas i kommissionens rekommendation. När det gäller frågan om en ytterligare indelning av marknaden för ljudradiosändningar via marknätet är lämplig kan det konstateras att det är väsentligt att bedöma huruvida de utsändningstjänster som tillhandahålls via olika sändningsformer är utbytbara ur programföretagens perspektiv. Här bör särskild hänsyn tas till de egenskaper som styr programföretagens efterfrågan på tjänsten, såsom täckningsgrad och kostnader. Dessutom bör eventuell tidigare reglering beaktas. PTS bedömer att det finns skäl att dela upp marknaden i en del som rör analoga sändningar och en annan som rör digitala sändningar. Det är enbart SR och UR som har sändningstillstånd för nationella ljudradiosändningar. Tillstånden omfattar såväl analoga som digitala sändningar. Programutsändningstjänsten för analoga sändningar skall åtminstone för närvarande köpas av Teracom. SR och UR saknar möjlighet att välja bort analoga sändningar. Dessutom är användningen av digital ljudradio så begränsad att utsändningstjänsten för digitala sändningar inte kan betraktas som ett substitut för utsändningstjänsten för nationella analoga sändningar. Det skall här tilläggas att kommersiella lokalradiostationer ännu inte har fått tillstånd att tillhandahålla digitala ljudradiosändningar. Det finns inte heller möjligheter till egentlig utbudssubstitution mellan tillhandahållande av utsändningstjänster med analog teknik och med digital teknik. Även om det skulle finnas tekniska möjligheter att växla mellan dessa distributionsformer är det viktigt att notera att Teracom är ensamt om att tillhandahålla programutsändningstjänster för nationella sändningar med analog teknik och likaledes ensamt om att tillhandahålla programutsändningstjänster för digitala ljudradiosändningar. Den enda tänkbara möjligheten till viss grad av utbudssubstitution, att en annan operatör som tillhandahåller kommersiella lokalradiosändningar med analog sändningsteknik ställer om produktionen till digital teknik, kan inte heller anses vara tillräckligt skäl för att utsändningstjänster med analog teknik skall anses tillhöra samma marknad som utsändningstjänster med digital teknik. Utbudssubstitution bör beaktas i en marknadsavgränsning endast då den medför en möjlighet att ställa om produktionen med liten finansiell och kommersiell risk och därigenom har en effekt på marknaden som är så omedelbar att verkningarna kan jämföras med efterfrågesubstitution. Med omedelbar effekt avses att sådan utbudssubstitution måste ha en effekt inom maximalt ett år. En omställning av utsändningsteknik innebär stora investeringar, och därmed risker, även när efterfrågan kan förväntas vara betydande på den nya marknaden. Mot bakgrund av slutanvändarnas begränsade efterfrågan på och användning av digitala ljudradiosändningar måste det anses som en avsevärd finansiell och kommersiell risk att träda in på en sådan marknad. Således finns det skäl att indela marknaden för ljudradiosändningar via marknätet ytterligare. Den ena marknaden omfattar ljudradiosändningar med analog utsändningsteknik och den andra omfattar ljudradiosändningar med digital utsändningsteknik.

17 17 PTS kan emellertid konstatera att marknaden för ljudradiosändningar med digital utsändningsteknik i nuläget utgör en mycket liten marknad, både vad avser försäljningsvärde i grossistledet och antalet slutanvändare. Antalet DABmottagare är lågt, vilket sannolikt beror på att prisnivån för en sådan mottagare fortfarande är hög i förhållande till det tjänsteutbud som erbjuds slutanvändarna. Enligt uppgifter från Radio- och TV-verket har endast ett par tusen DABmottagare sålts i Sverige sedan försöket med digitala ljudradiosändningar inleddes Digitala ljudradiosändningar i marknätet har fortfarande karaktären av försöksverksamhet i Sverige och det finns för närvarande och under en överskådlig tid ingen egentlig potential för tillväxt. Det är under dessa omständigheter inte motiverat att med hänvisning till regelverket kring elektronisk kommunikation överväga reglering. Digital marksänd ljudradio behandlas följaktligen inte vidare i detta beslut. PTS gör vidare bedömningen att den ovan diskuterade marknaden för ljudradiosändningar med analog utsändningsteknik bör indelas i en marknad som avser nationella ljudradiosändningar och en annan marknad som avser kommersiella lokalradiosändningar och närradiosändningar. SR och UR skall tillhandahålla nationella ljudradiosändningar med analog utsändningsteknik, och programutsändningstjänsten skall köpas av Teracom, enligt gällande sändningstillstånd. Dessa företag är de enda med sändningstillstånd för nationella ljudradiosändningar med analog utsändningsteknik, vilket innebär att det saknas möjlighet för SR och UR att välja bort denna sändningsform till förmån för kommersiella lokalradio- och/eller närradiosändningar, samtidigt som de programföretag som verkar på sistnämnda marknader inte kan träda in på marknaden för nationella ljudradiosändningar med analog utsändningsteknik. SR:s sändningstillstånd avser rikstäckande ljudradio; att i hela landet samtidigt sända fyra program. I sändningstillståndet anges att ett av dessa fyra ljudradioprogram (P4) skall ha regionalt uppdelat innehåll. Denna regionala uppdelning är dock ett komplement till det rikstäckande innehållet och det är tydligt att sändningstillståndet framför allt avser rikstäckande, nationella, ljudradiosändningar. Då SR och UR enligt gällande tillstånd skall köpa utsändningstjänsten av Teracom finns inte möjlighet för sändarleverantörer på marknaden för kommersiella lokalradiosändningar och närradiosändningar att ställa om produktionen för att tillhandahålla programutsändningstjänster på marknaden för nationella analoga sändningar. Även om en sådan möjlighet skulle finnas skulle det krävas ytterst stora investeringar och ett omfattande risktagande, i synnerhet mot bakgrund av de väsentliga byteskostnader detta skulle medföra. Upprättande av en mast och inköp av sändarutrustning involverar stora irreversibla kostnader (s.k. sunk cost), vilket utgör en asymmetri mellan ett etablerat företag och ett företag som träder in på marknaden. Teracoms marknät omfattar bland annat 54 större sändarstationer med mycket höga sändarmaster 15 och det ter sig orimligt för en potentiell konkurrent till Teracom att försöka etablera ett nytt nät av motsvarande omfattning. Det saknas således möjligheter till utbudssubstitution. 15 Somliga av dessa master är drygt 330 meter höga. Totalt har Teracom 28 master som är över 300 meter höga.