Special Edition Gävle 2015

Transkript

1 Special Edition Gävle 2015 Det vårdande samtalet Maktlös och kränkt eller respekterad och stärkt

2

3

4

5 Eget företag Föreläser Utbildar i retorik, attityd och drama Handleder psykiatripersonal Handleder lärare i skolor Agerar utåtagerande patient Skribent Inspirerar patienter att resa sig. Driver kampanj mot bältesläggning

6 Genombrottsprojektet - SKL- Sveriges kommuner och landsting. För att förbättra den psykiatriska tvångsvården, minska antalet tvångsåtgärder och förbättra upplevelsen av de tvångsåtgärder som ändå används.

7 Rättspsykiatriska domar - Jag sparkade dig - Jag såg någon fara illa - Lagöverträdare i affekt? - Alliera mig med motståndaren

8 God vård, omsorg, motivativation? Fostra, diciplinera, bestraffa? Kan man jämföra RÄTTSPSYKIATRIN med KRIMINALVÅRDEN?

9 Öppna samtal i cyberrymden Ed*vist. Avd var intaget. Carlsson(död), Granlöf(Eriksson), Jonny(från norr), Lemke(död) m.fl. stjärnor. Söderberg chefsöverläkare Fransson och några andra beh. tokdoktorer. Även en kvinnlig äldre psykiatriker som ballade ur själv fanns med i rullorna. Vill inte outa henne. Hela kliniken var en cirkus som Janne Josefsson kunnat göra ett hundratal granskningsprogram om. 84 hade sina lirare också, men 85 var nog värst ändå. Finns fler berömda tok som vandrat genom denna slutna värld.

10 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Begränsa min rörelsefrihet, avskilja mig, bälteslägga OCH tvångsinjicera mig.?

11 Med jämna mellanrum kommer rapporter om brister inom den rättspsykiatriska vården. De handlar bland annat om att patienter blir isolerade och att deras möjligheter till kontakt med yttervärden begränsas av förbud mot mobiltelefoner och andra elektroniska kommunikationsmedel. Stödpersonsverksamheten är en viktig funktion inom den rättspsykiatriska vården och ibland den enda länken till världen utanför.

12 Att erbjuda ett återhämtningsinriktat arbetssätt med successivt ökande brukarinflytande och egenmaktsutveckling är viktigt också i rättspsykiatrin. En skillnad mellan den psykiatriska tvångsvården i Sverige och Norge är att den norska brukarrörelsen medverkar i Kontrollkommission som är ett system för insyn och tillsyn över det psykiatriska tvånget i Norge. Något som liknar detta finns inte i Sverige.

13

14

15 TEAM Nordisk själavård Jessica Nettebladt, Anneli Jäderholm, Linda Weichselbraun

16 Gör studieresor för att hämta kunskap om alternativa metoder hem till Sverige. Sprider erfarenheter via film, artiklar och föreläsningar. Handleder psykiatripersonal. Arrangerar etikdagar; fallbeskrivningar, inspirationspass egna erfarenheter, inspiration från andra länder. Samarbetar nationellt med själverfarna, närstående, forskare, psykiatrer, sjuksköterskor, skötare, politiker samt med olika organsationer i norden. Driver kampanj mot bältesläggning i det offentliga rummet för att påverka makthavare att ändra regelverket

17 Island Brände alla mekaniska tvångsmedel på talet Mänsklig närvaro istället för fastspänning. Extra orolig, arg eller våldsam = extra personal. Reformen krävde inte MER personal, men kanske mer AV personalen. Personalen skulle vara MED patienterna och försöka förstå dem. Helgi Tómasson

18

19 SPECIALTRÄNADE RESURSTEAM VALT SJÄLV HANDPLOCKADE NEDTRAPPNINGSTEKNIK INTE MACHOKULTUR BÅDE KVINNOR OCH MÄN VERBAL DE - ESKALERING LYCKADES I 75% FYSISK GRÄNS ALDRIG LIGGA PÅ GRÄNSSÄTTNINGENS LÄNGD MAX 30 MINUTER ALLA VILL UR SITUATIONEN FORT ÅTERFÅ EGEN KONTOLL

20 Attityden tron på kraften i mänsklig närvaro och kommunikation samt nolltolerans mot macho-tendenser. Synen på starka emotioner förståelse, tillåtande, fokus på att hjälpa personen att återfå kontroll över destruktiva känslouttryck. Specialtränade resursteam särskilt lämpliga personer med intresse och talang.

21 England Redan på 1850-talet kom det i England ut skrifter om hur "galningar" kunde behandlas utan att bindas fast. Bälten och liknande visas upp på museum som reliker från en svunnen tid då vi inte visste bättre. I dag används fastspänning/bältesläggning inte längre i England, med några få undantag inom rättspsykiatri och på specialenheter

22 Norge SANKS, ett samiskt resurscentrum för psykisk hälsa beläget i Nordnorge. Bedriver en världsunik vård/ behandling och forskning/ utveckling och verksamheten riktar sig till samer i hela Norge

23

24 EMPOWERMENT till PERSONALEN

25 Vårdkultur En fungerande avdelning har: En vårdkultur som är öppen och inbjudande med en vilja att jobba med ständiga förbättringar. Personalen ger varandra beröm och kritik. En icke- fungerande avdelning har: En vårdkultur där personalen är full av skam, skuld och står i försvar. Allt är bra som det är och alltid har varit. Personalen pratar ofta OM varandra men inte TILL varandra. Frustrationen är hög.

26 MACHOKULTUR

27 MACHOATTITYD Bygger på rädslor och okunskap om mänskliga känslor och tillstånd FOSTRANDE HOTANDE BESTRAFFANDE FÖRTRYCKANDE STÖDDIG ÖVERLÄGSEN ARROGANT KYLIG VÅLDSAM

28 Hur reagerar jag själv i de svåra situationerna? Hur agerar jag? Hur reagerar jag själv i kris och kaos? Hur håller jag rädslor i schack? Kan jag avleda? Tänker jag på mitt eget kroppsspråk, tonfall, gester? Signalerar jag lugn? Trygghet? Är jag trygg i min arbetsgrupp?

29 Jobbas det med attityder i er personalgrupp?

30 Såna är dom!

31 KRAV Arbetet med personalens egna attityder SKALL finnas på mötesdagordningen!

32 STIGMA

33

34 Attityd i samhället: Psykiskt sjuka är mindre begåvade än andra

35 John Nasch A beautyful mind Paranoid schizofreni Klurade på saker Nobelpris Dubbla verkligheter Vågade fråga

36 Hjärnans sjukdomar Vart är själen?

37 Jag lär mig leva med MIG själv Den botbara dåren, finns den?

38 ÄR VI BARA VANDRANDE KÖTTBITAR?

39

40 Förberedande samtal Ett samtal innan en tvångsåtgärd där patienten informeras om det beslut som är fattat. Ett förberedande samtal inför en tvånginjektion som kommer att utföras om en timme.

41 Eftersamtal Ett verklighetskorrigerande samtal efter en tvångsåtgärd OCH efter att affekten hos patienten och ibland även personalen gett vika.

42 Återkopplande samtal Ett samtal efter vårdtidens slut där jag som patient kan få ett erbjudande att få komma in till personalen på avdelningen för att uttrycka det jag bär på av tankar, känslor och upplevelser. Inte ett prata av sig samtal. Jag kan nå försoning och skräckbilder kan bytas ut i mitt inre och personalen kan se min mer friska sida och känna sig betydelsefulla, att de gör skillnad i varje människas liv. Problem: Hur ska det patienten berättar kunna användas som resurs i det kontinuerliga förbättringsarbetet? Hur kan det dokumenteras?

43 För drygt ett år sedan hade jag en toppenbra läkare på psykiatrin, det som gjorde henne så bra var att jag upplevde att hon lyssnade bra på det jag sa, hon bemötte mig respektfullt och empatiskt, gav sin syn på saken och föreslog stöd/behandling utifrån sitt yrkeskunnande som vi diskuterade och där jag fick möjlighet att lämna mina tankar och känslor kring det hon föreslog, samt att jag själv fick "makten" att välja det som kändes bäst för mig i samråd med henne. När samtalet... led mot sitt slut återkopplade hon till mig vad hon uppfattat att jag förmedlat, så jag hade möjlighet att justera eventuella missförstånd oss emellan, sedan en kort sammanfattning kring vad vi gemensamt kommit fram till för beslut angående stöd/behandling samt när vi skulle ses igen. Hon fick mig att känna mig sedd för den jag är och som en värdefull och kompetent människa. All heder till henne!

44 Dialog med mig som skapar tillit och leder mig framåt Din attityd till dina medmänniskor är viktigast Olika behov i olika faser Jag måste se människan bakom personalen Fejka inte en positiv attityd vid en dålig dag Jag älskar när du är nyfiken!

45 Var inte rädd att tappa ansiktet det gör dig trovärdig Va ärlig- allt annat känner jag då sluter jag mig- Våga lita på din magkänsla Våga vara inkompetent När du inte räcker längre, lämna över mig

46

47 Mina diagnoser

48

49 Bipolär sjukdom Affektlabilitet Svårighet att hålla röd tråd Svårt att påbörja och avsluta aktivitet Motorisk och psykisk rastlöshet koncentrationsproblem Impulsivitet Förhöjd sinnesstämning Irritabilitet Ökad energi Förhöjd självkänsla Grandiositet Minskat sömnbehov Ökat sömnbehov Ökad pratsamhet Rusande tankar Lättdistraherad Starkt målinriktad arbete, socialt, sexuellt Lustdriven Utan konsekvenstänkande Växlar mellan mani, hypomani och depression Kroniskt tillstånd Tung biologisk sårbarhet Hög ärftlighet

50 Bipolär sjukdom Affektlabilitet Svårighet att hålla röd tråd Svårt att påbörja och avsluta aktivitet Motorisk och psykisk rastlöshet koncentrationsproblem Impulsivitet Förhöjd sinnesstämning Irritabilitet Ökad energi Förhöjd självkänsla Grandiositet Minskat sömnbehov Ökat sömnbehov Ökad pratsamhet Rusande tankar Lättdistraherad Starkt målinriktad arbete, socialt, sexuellt Lustdriven Utan konsekvenstänkande Växlar mellan mani, hypomani och depression Kroniskt tillstånd Tung biologisk sårbarhet Hög ärftlighet Kändisar? KÄND eller ÖKÄND enda val?

51 NÖRD/ Mina svårigheter: Jag är synnerligen fokuserad på olika specialintressen Jag har svårt att koncentrera mig på det jag inte är intresserad av Jag har hållit långa molande monologer om mina specialintressen Jag tycker om att fördjupa mig i detaljer Jag har svårt att skifta fokus och göra flera saker samtidigt Jag misslyckas ofta med lätta saker och lyckas med svåra Jag har behov av att veta i förväg vad som skall hända

52 Alla har psykos om natten! HUR KOMMUNICERA? Drömtillstånd: dag och natt byter sida Galenskapen: är logisk Min egen thriller: Huvudrollsinnehavare Perceptionssvårigheter: Mina sinnen lurar mig Magisk verklighet Fast i en meditation Krypterade budskap Medvetandet förändrar sig

53

54 TVÅNGSVÅRD Tvångsvårdsupplevelser

55 AUTONOMI

56 AUTONOMI SJÄLVBESTÄMMANDE?

57 AUTONOMI SJÄLVBESTÄMMANDE INTEGRITET

58

59

60 FILM: BEMÖTANDE AV UTÅTAGERANDE INDIVIDER

61 Vad hjälpte? Förtroendekapital Att förebygga och bemöta hot och våld på tre nivåer

62 Första nivån Skaffa förtroendekapital Den första nivån är den mest omfattande förebyggande nivån och har stor påverkan på de övriga två nivåerna. Denna nivå kan beskrivas som ett vardagsläge utan inslag av hot och våld. Här grundlägger personalen en våldsförebyggande atmosfär som minskar risken för att hot och våld uppstår. En sådan avdelningskultur är inriktad på att utveckla goda relationer mellan patienter och personal. Den omfattar även en medvetenhet om den fysiska miljöns betydelse och värdet av rimliga, välgrundade regler och systematiska riskbedömningar.

63 Andra nivån Använd ditt förtroendekapital Här arbetar personalen med att bemöta irriterade och upprörda patienter på ett sätt som lugnar, ger trygghet och minskar risken för att en våldsam situation utvecklas. Ett gott samarbete hos personalen är en förutsättning för att hålla situationen säker och för att kunna förmedla trygghet till patienten. Den tillit som byggts upp mellan patienten och personalen på första nivån blir här grunden för att finna bra lösningar på situationen. Personalen försöker förstå bakgrunden till patientens beteende och ber patienten att föreslå hur situationen kan lösas eller ger patienten valalternativ.

64 Tredje nivån Inövade rutiner ett arbetslag som fungerar och känner varandra väl. Den tredje nivån omfattar hantering av och bemötande vid våldsamma situationer. Här sätts patientens, medpatienternas och personalens fysiska säkerhet först. Genom att personalen tar fysisk kontroll tar de också ansvar för att hindra patienten från att skada sig själv eller andra. Detta är krävande och ofta skrämmande situationer för både patienten och personalen. Samtidigt som ett fysiskt ingripande kräver handlingskraft och mod, är det viktigt att personalen håller sig så lugn som möjligt. För detta krävs inövade rutiner för hur man ska genomföra fysiska ingripanden. Efter en våldsam händelse ska patienten få möjlighet att prata med någon i personalen om sin upplevelse och om personalens ingripande. Det är också viktigt att personalen har en genomgång för att stämma av rutiner och prata om sina egna reaktioner. Detta sätt att arbeta, bidrar till en våldsförebyggande utveckling efter händelsen.

65 Alternativ gränssättning

66 (C)Fotograf Agneta Wiklund

67

68 Avskilj mig: Avskiljning Skräck och rädsla går igenom hela gruppen.

69 Wilma

70

71 SMÄRTAN - FÖRSVARET

72 Projektioner Kanske känner du ett blint raseri i mötet med mig eller kanske en extrem utsatthet Oavsett vad du känner kan du vara säker på att det kommer från mig

73 Kroppspråk Jag är aldrig så bra på att avläsa kroppsspråk, gester och tonfall som när jag mår själsligt dåligt och försvaret har skärpt mina sinnen

74 Det icke- verbala språkets betydelse när mitt försvar är aktiverat Kanske kan jag inte prata? Kanske beter jag mig irrationellt? MEN jag ser DIG Dina gester Ditt kroppsspråk Hur du ser på mig Hur du ser på andra MEN jag hör DIG Lyssnar på ditt tonfall Lyssnar på rytmen i dina meningar. Kanske överaskar jag DIG?

75 Uppväxt och insjuknande

76 Prata med mig - jag minns! Den svarta lådan - haveriutredning

77 PIVA Malmö: Tog bort ALLA rutiner började om Öppnade kylskåpet Återinskaffade rökrum Individanpassade restriktioner Fokus på aktivitet Boxningssäck Mjuka madrasser Mjukt bowlingset

78 Skulle DU vilja vårdas på DIN avdelning? Varför, varför inte?