Nu kommer teknik och lönsamhet för lokal elproduktion från biobränsle

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nu kommer teknik och lönsamhet för lokal elproduktion från biobränsle"

Transkript

1 1

2 2

3 Nu kommer teknik och lönsamhet för lokal elproduktion från biobränsle Broschyren presenterar en analys av befintliga bio-panncentraler i södra Sverige. Som grund ligger rapporten Elproduktion från biobränsle, producerad av: DESS, delegationen för energiförsörjning i sydsverige ÅF-Processdesign AB Energikontoren Sydost, Skåne och Halland Hela rapporten finns tillgänglig på följande hemsidor: * DESS * Sparkraft * Energikontor Sydost * Energikontor Halland 3

4 Dags att planera och handla Samhällets intentioner på ett miljövänligare och säkrare elförsörjningssystem i Sverige lägger grunden för lokal elproduktion från i synnerhet biobränsleeldade panncentraler. EU:s direktiv om harmonisering av elpriserna inom unionen, borgar också för att priserna kommer att stiga till europeisk nivå. Flera aktörer arbetar med att utveckla teknik för småskalig elproduktion, dels för att använda befintliga anläggningar effektivare, dels för att kunna komplettera nya och gamla pannanläggningar med anpassad elproduktionsutrustning. Det är troligt att några av dem står inför ett både ekonomiskt och tekniskt genombrott tack vare de stigande kostnaderna för både elenergi och skadliga utsläpp till miljön. Vi vill peka på de möjligheter som nu kommer för den enskilde anläggningsägaren att på ett framtidsinriktat vis, utnyttja kylvatten från el-generering till befintlig eller planerad Varberg Falkenberg uppvärmning av lokal eller process och därmed få hög verkningsgrad och bättre ekonomi i hela sin energiproduktion. Genom analys av värmeunderlaget i den enskilde eller sammanslagna anläggningen, kan den mest gynnsamma tekniken för elproduktion väljas. Underliggande, fritt disponerat, material från rapporten Elproduktion från biobränsle kan ligga som grund för vilka avvägande och beslut som bör tas av både den enskilde och av samhället. Rapportens geografiska underlag Halmstad Gislaved Ljungby Värnamo Växjö Vetlanda Nybro Oskarshamn Kalmar Höganäs Ängelhom Hässleholm Karlshamn Ronneby Karlskrona Helsingborg Kristianstad Landskrona Eslöv Malmö Lund Trelleborg Ystad Kartografi T-kartor Sweden AB

5 Befintliga potentialer Rapporten Elproduktion från biobränsle visar en sammanställning över samtliga befintliga biobränsleeldade anläggningar över 1 MW i södra Sverige. För respektive anläggning har sedan en bedömning gjorts över potentialen för framtida elproduktion. Sammantaget behandlar rapporten 163 st. anläggningar med totalt 224 st. biopannor från 1,0-230 MW. Nedanstående tabell sammanfattar 2001-års värme- och elproduktion från befintliga biobränsleeldade anläggningar i södra Sverige. Värmeunderlaget från bioenergianläggningar (16,1 TWh) ger i nuläget 1,7 TWh el, vilket ger ett elutbyte (α-värde) av ca 10,5 %. Detta motsvarar 1,2 % av all elenergi som produceras i Sverige och 6-7 % av all elenergi i Sydsverige. I allt väsentligt produceras denna bio-elenergi från 4 st. pappers- och massaindustrier och 6-7 st. större fjärrvärmeverk. Andelen bio-elenergi bör kunna öka med tanke på att: Befintlig kraftvärme körs inte el-optimalt Befintliga anläggningar som producerar el kunde ha bättre ångdata (α-värde) Det saknas fortfarande kraftvärme på ett flertal industrier och fjärrvärmeverk Ett stort antal mindre och medelstora värmecentraler saknar helt kraftvärme För befintliga anläggningar i södra Sverige bedömer vi att det är tekniskt möjligt med en ökning mellan: 1,0-1,2 TWh el / år. Elutbytet (αvärdet) skulle därmed kunna öka från 10,5 % till ca 17 % av befintligt värmeunderlag. Län Inventerade bioenergianläggningar 1 MW -Driftåret 2001 Fjärrvärme Närvärme Industri Papper & Massa Totalt antal Installerad Bio-energi år 2001 (GWh) Producerad Bio-energi år 2001 (GWh) Producerad Bio-elenergi år 2001 (GWh el ) Blekinge Halland Jönköping* Kalmar Kronoberg Skåne Västra Götaland** Totalt * Jönköpings län, endast fem kommuner. ** Västra Götalands län, endast en kommun. 5

6 Nedanstående tabell visar 2001-års värme- och elproduktion från befintliga biobränsleeldade anläggningar samt den tekniskt möjliga potentiella ökningen. Anläggning Befintlig och framtida bioenergipotential för elproduktion i södra Sverige Totalt antal Producerad Bio-energi år 2001 (GWh) Producerad Bio-elenergi år 2001 (GWh el ) Framtida Potentiell ökning (GWh el ) Framtida* Potentiell Bio-elenergi (GWh el ) Fjärrvärme Närvärme Industri Pappers & massa Totalt * Befintlig + framtida elenergi ( = 2882 GWh) Möjlig framtida eleffekt vid höglast bedöms till ca: MW. 6

7 Den potentiellt ökade elproduktionen (1,1 TWh) baseras på att alla inventerade anläggningar producerar el, vilket skulle ge en ökning på 69 %. Om anläggningar vilka har låg potential för att producera el borttas från beräkningen blir ökningen 1102 i stället för 1176 GWh. Detta skulle ge en ökning av elproduktionen av 65 %. För att tydliggöra de inventerade pannornas installerade effekt visas i nedanstående diagram effektfördelningen av 224 st. biopannor på 163 anläggningar i södra Sverige. Fördelning av installerad panneffekt Antal biopannor Installerad panneffekt (MW) > 100 Totalt 224 st biopannor Närvärme Fjärrvärme Industri Papper & massa 7

8 Utifrån insamlade drifts- och anläggningsdata från de 163 anläggningarna samt telefonkontakt med respektive anläggningsägare har ett antal kriterium (värdepoäng) angivits för respektive anläggning. Kriterierna har framförallt varit ur ett tekniskt perspektiv men även anläggningsägarnas intresse för elproduktion har vägts in tillsammans med ekonomiska aspekter. Ju fler poäng en befintlig anläggning har desto bättre förutsättningar bör finnas för etablering av kraftvärme. Fördelning av värdepoäng utföll enligt följande: Antal bioanläggningar Fördelning av kraftvärmepotentialen Kraftvärmepotential (värdepoäng) Totalt 163 st anläggningar Närvärme Fjärrvärme Industri Papper & massa 8

9 De 94 st. anläggningar som har bedömts i kategori 1-4 på sid 8 har ringa inverkan på den totala elproduktionen. Av dessa är det ingen som har producerat elenergi under år Anläggningar i kategori 5 och 6 har en god potential, men det är framförallt anläggningar i kategori 7 och 8 som verkligen kan ge ett rejält tillskott i elproduktionen. Elenergipotential Elenergi (GWh) Kraftvärmepotential (värdepoäng) * Antal anläggningar Potentiell ökning av elproduktionen 24 st* 19 st* 21 st* 31 st* 22 st* 20 st* Befintlig elproduktion 13 st* 9 st* 9

10 Kraftvärmealternativ/tekniker Kraftvärmealternativ / tekniker För att kunna göra en bedömning måste ett teknikval göras. Detta val utgår från den nuvarande anläggningens data och den årliga värmeproduktionen. Den valda tekniken tillsammans med anläggningens värmeunderlag ger ett uppskattat värde på den årliga elproduktionen. Nedanstående bild symbolisera de bränslen, medium samt teknikval som varje enskild anläggningsägare ställs inför beroende på en mängd lokala och yttre förutsättningar. Ett flertal tekniska kraftvärmealternativ finns att tillgå, vilket rent tekniskt kan studeras mer ingående i exempelvis; Värmeforskning Rapport 715. I rapporten är valt fem teknikalternativ: ÅNGTURBIN - ÅNGMOTOR - FLASHBOX - OILBOX - ORC TYP AV VERKSAMHET INDUSTRI ENERGIVERK VAL AV MEDIUM ÅNGA HETVATTEN VÄTSKA TYP AV BRÄNSLE BARK LUTAR PELLETS AVFALL SKOGSFLIS VAL AV TEKNISK LÖSNING ÅNGTURBIN ÅNGMOTOR FLASHBOX OILBOX ORC BIO- KRAFTVÄRME 10

11 Nedan behandlas kortfattat, fem valda kraftvärmealternativ samt vilka förväntade investeringskostnader, verkningsgrader mm. som kan uppnås med respektive teknik. Beskrivningen är endast övergripande varför mer ingående beskrivningar kan studeras i andra publikationer samt på respektive leverantörs hemsidor. Det är här på sin plats med några definitioner och tekniska begreppsförklaringar till nedanstående beskrivningar: Flashbox Typ av ånggenerator Alfavärde (α-värde) Ett mått på turbinens, ångcykelns verkningsgrad. (Förhållandet mellan producerad elkraft i procent av hur mycket värme som kondensorn avger) Isentropisk verkningsgrad Ett mått på turbinens verkningsgrad Rankine-cykeln Ångcykel ORC Organisk Rankine Cykel Ångturbin, ångmotor, flashbox, oilbox och ORC- Organisk Rankine Cykel. De olika teknikerna lämpar sig vid olika förutsättningar. Nedanstående två figurer visar hur teknikerna lämpar sig med avseende på ångtryck och effekt på en anläggning. ORC Oilbox ORC Oilbox Ångmotor Ångmotor Flashbox Flashbox Ett steg Fler stegs Ångturbin Ett steg Fler stegs Ångturbin Tryck panna (bar) Effekt pannan (MW) Ovanstående visar med all tydlighet varför ångturbinen är både väl utvecklad och mest gångbar eftersom den har ett stort användningsområde. De fyra andra alternativen är betydligt ovanligare för elproduktion och kräver viss teknikutveckling, men framförallt att anläggningar börjar byggas så att kostnaden kan reduceras. 11

12 Hur mycket el som en anläggning kan producera i förhållande till andelen värme (α-värde) är kraftigt varierande. Ju högre tryck och temperatur systemet har desto större möjlighet till stor andel el (högt α-värde). För att illustrera olika teknikers α-värde visas en figur där det framgår hur α-värdet varierar beroende på pannans tilllåtna tryck α-värde % α-värde är angivna som typvärden för anläggningarna Område för konventionell ångcykel Växjö Energi x Småskalig kraftvärme x x Öresundskraft x C4 Energi x x Lunds Energi Myresjö Energi x x Kährs Nybro x ORC Flashbox Ljungby Energi Tryck panna (bar) Systemets α-värde är också beroende på turbinens isentropiska verkningsgrad. Verkningsgraden kan variera mellan %. Störst inverkan på verknings-graden har antalet steg som turbinen är uppbyggd av. Ju fler steg tubinen har desto bättre blir verkningsgraden. Verkningsgraden påverkas även av hur turbinens skovlar är utformade, inloppsdysor, last samt in och utloppstryck till turbinen. Det finns mindre ångturbiner som endast har ett steg, en sk Curtis-turbin. Figuren till höger visar schematiskt hur en ångturbin är uppbyggd. I detta exempel består turbinen av tre steg. Ånga in Turbin { { 1:a 2:a { 3:a steget Ånga ut 12

13 Ångturbin Den vanligaste tekniken att producera el med biobränsle som energikälla är genom en konventionell ångturbincykel. Denna process bygger på de s.k. Rankine-cykeln med en eller flera turbinsteg. Processen lämpar sig att användas för 10 bar och uppåt. Se vidare hemsidor för: Alstom (Stal) Nadrowski För lägre tryck rekommenderas metoden för oilbox, ångmotor eller ORC. Teknik Tekniken bygger på att vattnet förångas och överhettas i pannan. Ångan leds sedan till inloppet på turbinen. Q Biobränsle Panna Investering Turbin Investering Gen. P el ut Kondensor 55 C 80 C Q Fjärrvärme Investering Ovanstående installation sker i befintlig eller ny ånganläggning som förutsätts vara dimensionerad för nedanstående data. Generatoreffekten är beroende av anläggningens specifika data, t.ex. fjärrvärmetemperatur (kondensortryck), pannans effekt mm. Investeringen nedan omfattar elgenereringsdelen, ej investering i panna eller byggnad. Ångturbin Termisk effekt 3 MW 6 MW 9 MW Tryck till turbin, bar (a) Ångtemperatur C mättad mättad mättad mättad Kondensortryck, bar (a) 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Turbin, Curtishjul st fl ersteg fl ersteg Generatoreffekt kw Alfa-värde, α % Investering, MSek Investering, kkr/kw (el) ,5 6 6 Kondensortrycket 0,5 bar(a), motsvarar ca 75 C fjärrvärmetemperatur. Om Fjv-tempen 95 C respektive 115 C efterfrågas blir elutbytet 10-15% respektive 25 % lägre. 13

14 Flash-box Denna metod att via en hetvattenpanna producera el med bioenergi är relativt ny men har sedan 1998 tillämpats av Eksjö Energi. Se vidare Vaporel AB s hemsida: Teknik Hetvattnet leds till en flashbox (ånggenerator) av direkt typ. Trycket sänks och en del av vattnet förångas. Ångan som producerats i flashboxen leds till en enstegs Curtis-turbin. Därefter följer en kondensor, varifrån varmvattnet förs ut till exempelvis ett fjärrvärmenät eller till virkestorkar. Q Biobränsle Panna Värmeväxlare Investering Turbin 55 C 80 C Gen. P el ut Kondensor 55 C 80 C Q Fjärrvärme Investering Ovanstående installation sker i befintlig eller ny ånganläggning som förutsätts vara dimensionerad för nedanstående data. Generatoreffekten är beroende av anläggningens specifika data, t.ex. fjärrvärmetemperatur (kondensortryck), pannans effekt mm. Investeringen nedan omfattar elgenereringsdelen, ej investering i panna eller byggnad. Q Fjärrvärme Flash-box Termisk effekt 3 MW 6 MW 9 MW Panntryck, bar (a) Tryck till turbin, bar (a) 9,5 9,5 9,5 Ångtemperatur C mättad mättad mättad Kondensor tryck, bar (a) Turbin, Curtishjul st Generatoreffekt kw Alfa-värde, α % Investering, MSek 5,0 6,5 8 Investering, kkr/kw (el)

15 Oilbox I Sverige finns ingen kommersiell anläggning i drift. Utveckling sker dock av ett företag i Göteborg. Se vidare SEP s hemsida: Teknik Tekniken för befintliga biobränsleanläggningar förutsätter att en ny panna installeras. Pannkretsen är fylld av en olja som kan vara trycklös upp till ca 250 oc. Överföringen av energin sker i en sluten loop via en värmeväxlare mellan pannkretsen och ångkretsen. Turbinanläggningen fungerar sedan som en vanlig ångcykel. Olja Panna ÖH Turbin Gen. P el ut Q Biobränsle FÅ Kondensor 55 C 80 C Q Fjärrvärme ÖH=Överhettare FÅ=Förångare Investering Ovanstående installation sker i ny anläggning som förutsätter vara dimensionerad för nedanstående data. Investeringen är inte angiven pga. att ingen anläggning ännu är i varaktig drift i Sverige. Oilbox Termisk effekt 1-10 MW Panntryck, bar (a) 1-16 Oljetemperatur C Ångtemperatur C --- Kondensor tryck, bar (a) --- Turbin, Curtishjul st 1 Generatoreffekt kw Alfa-värde, α % --- Investering, kkr/kw (el)

16 ORC-Organisk Rankine Cykel Ursprungligen var tekniken tänkt för att utnyttja spillvärme från industrin i början av 70-talet. Ett 15-tal anläggningar finns på kontinenten. I Sverige finns en mobil demonstrationsanläggning tillverkad av Addpower AB i Ängelholm. Demo-anläggningen är en LTT-process (Låg Temperatur Teknik) där man använder kallt kylvatten. Större anläggningar kan byggas för exempelvis rökgaskondensat, solvärmeanläggningar eller andra lågvärdiga temperaturmedia. Teknik Tekniken för befintliga biobränsleanläggningar förutsätter minst 100 oc och gärna låg returtemperatur på fjärrvärmevattnet för att nå normal verkningsgrad. Överföringen av energin sker i en sluten loop via en värmeväxlare Skillnaden mot en vanlig ångcykel är främst det organiska arbetsmediet i turbin-loopen som har en högre densitet än vattenånga vilket medför att en kompaktare turbin kan användas. Q Biobränsle Panna ÖH FÅ Turbin Gen. P el ut Kondensor 55 C 80 C Investering Ovanstående installation sker i befintlig eller ny hetvattenanläggning som förutsätter vara dimensionerad för nedanstående data. Investeringen omfattar elgenereringsdelen, ej investering i panna eller byggnad. Q Fjärrvärme ÖH=Överhettare FÅ=Förångare ORC-Organisk Rankine Cykel Termisk effekt 1-10 MW Panntryck, bar (a) 4-16 Vattentemperatur C Kondensor tryck, bar (a) --- Turbin, Curtishjul st --- Generatoreffekt kw Alfa-värde, α % 5-10 Investering, kkr/kw (el)

17 Ångmotor Tekniken är väl känd men verkningsgraden är sämre än för en normal ångturbin. Ångmotorn har däremot en jämnare verkningsgrad (låglaster) och kräver inte så höga tryck och ångdata. I Sverige finns en tysk (Spillingmotor) ångmotor samt två Svensktillverkade trecylindriga motorer i Sävsjö och Vingåker. Samtliga tre maskiner står för närvarande avställda pga. enklare driftstekniska problem. Tekniken kräver således teknikutveckling för att bli driftssatta och gångbara för kommersiell drift. Teknik Panna Ångmotor Gen. P el ut Q Biobränsle Kondensor 55 C 80 C QFjärrvärme Investering Ovanstående installation sker i befintlig eller ny ånganläggning som förutsätter vara dimensionerad för nedanstående data. Investeringen är inte angiven pga. att ingen anläggning ännu är i varaktig drift i Sverige. ORC-Organisk Rankine Cykel Termisk effekt 1-10 MW Panntryck, bar (a) Ångtemperatur C Kondensor tryck, bar (a) --- Cylindrar, st 1-6 Generatoreffekt, kw Alfa-värde, α % 8-10 Investering, kkr/kw (el)

18 Ekonomi Utöver de tekniska faktorerna för etablering av kraftvärme måste en separat lönsamhetskalkyl utföras. Exempelvis kan ett förenklat kalkylprogram användas (EPK-modellen). Programmet är framtaget 1999 av ELFORSK- och Energimyndigheten. Ett exempel på hur man kan beräkna en anläggnings tekniska förutsättningar till de ekonomiska redovisas nedan. Pay Off, år 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Pay Off / Elpris Nordpool, oktober Spotpris, SEK/MWh Nordpool, Investering: 5 Mkr/MW 8 Mkr/MW 12 Mkr/MW 15 Mkr/MW 20 Mkr/MW Antaganden: Elcertifikat: 10 öre/kwh Nätavgift: 2 öre/kwh Bränslepris: 130 kr/mwh timmars utnyttjning Pay Off, år 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Pay Off / Elpris Nordpool, oktober 2002 Spotpris, SEK/MWh Nordpool, Investering: 5 Mkr/MW 8 Mkr/MW 12 Mkr/MW 15 Mkr/MW 20 Mkr/MW Antaganden: Elcertifikat: 12 öre/kwh Nätavgift: 2 öre/kwh Bränslepris: 100 kr/mwh timmars utnyttjning 18

19 Diskussion kring framtida styrmedel El-certifi kat Förslaget om el-certifikat bör kunna skapa bättre förutsättningar för ny och befintlig kraftvärme och verkar stimulerande för såväl samhällsutvecklingen som för den enskilde anläggningsägaren. Detta kan bli positivt för befintliga anläggningar men framförallt för nya småskaliga kraftvärmeanläggningar. Miljöbalken Befintlig miljölagstiftning kan utövas betydligt tydligare än vad som praktiseras idag. Anmälnings- och tillståndspliktiga anläggningar prövas i dag oftast enbart vad gäller: Placering, emissioner till luft- och vatten samt externt buller. Benämningen: Bästa tillgängliga teknik utnyttjas inte nämnvärt av den prövande myndigheten och kunde utnyttjas tydligare redan i nuläget. En anläggning bör analyseras med hänsyn till följande tekniknivåer: Rökgaskondensor med befuktning av förbränningsluften. (ca 20 % mer energi) Elfilter/slangfilter för rökgasrening. Ger < 35 mg stoft/ normal m3 rökgas Flygaskan i retur till röjnings- och slutavverkning av skogsmark El - Elproduktion för internt/externt behov Högvärdig energi Process - Avtappning för industrins processvärme Medelvärdig energi Värme - Fjärrvärme för uppvärmning s- ändamål Lågvärdig energi Registrering av både NOx- och CO emissioner Lokal samverkan med närliggande industrier, fjärr- och närvärmebehov. Förslag på Miljökrav på biobränsleeldade närvärmeverk kan hämtas från ESS hemsida, Fördelar med lokal elproduktion Elpriset förväntas öka Egenprod. grön el och el-certifikat Minskad egen effekt- och nätavgift Kompensera för egen reaktiv effekt Avlasta de yttre elnätet Ökad elsäkerhet med fler lokala aktörer Ökat svenskt kunnande på teknikområdet EU:s direktivförslag om kraftvärme Osäkerhet för lokal elproduktion Nuvarande låga spotpriser (september 2002) Senaste prisökningar på biobränslen Osäkerhet kring följande frågor: Nedsättning av skatt på fossila bränslen Ev.beskattning av biobränslen El-certifikat: Vilka bränslen ingår Slopat avdrag för egen elkonsumtion 19

20 VISION Framtida utveckling av hög - effektiv kraftvärmeteknik ger ekonomiska förutsättningar för att med bio- eller annat förnybart bränsle tillgodose nödvändiga värmebehov och samtidigt producera el även i småskaliga anläggningar. Koldioxidutsläppen minskar så att balans uppnås i atmosfären. Emissioner Hälsa, miljö & säkerhet En mångfald energieffektiva anläggningar minskar sårbarheten i samhällets försörjningssystem. Rökgaskondensator Processvärme El Fjärrvärme Bränsle Aska Energikontor Sydost P.G. Vejdes väg 15, Växjö Tel Fax

Småskalig kraftvärme med biobränslen

Småskalig kraftvärme med biobränslen www.opet.se Småskalig kraftvärme med biobränslen - förutsättningar inom Västra Götaland OPET Sweden Tel: 016-544 20 00 Drottninggatan 50 Fax: 016-544 22 07 111 21 Stockholm E-post: opet@stem.se Varför?

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

Produktionsintegrerad ORC / kraftvärme i ett småskaligt befintligt fjärrvärmesystem

Produktionsintegrerad ORC / kraftvärme i ett småskaligt befintligt fjärrvärmesystem Produktionsintegrerad ORC / kraftvärme i ett småskaligt befintligt fjärrvärmesystem Andreas Karlsson Energisystem Examensarbete Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling LIU-IEI-TEK-G--1/159--SE

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel

Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked Martin Johansson Handläggare Enheten för operativa styrmedel Bakgrund om elcertifikatsystemet Elcertifikat infördes den

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

Konvertering av hetvattenpannor till kraftvärmeproduktion RAPPORT F2007:01 ISSN 1103-4092

Konvertering av hetvattenpannor till kraftvärmeproduktion RAPPORT F2007:01 ISSN 1103-4092 Konvertering av hetvattenpannor till kraftvärmeproduktion RAPPORT F2007:01 ISSN 1103-4092 Förord Den förste juli 2006 infördes skatt på förbränning av hushållsavfallet i Sverige. Utformningen av skatten

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB - en regional satsning på bioenergi för värme och el. Kort info vid seminarium den 21 mars 2012, LNU. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Maria Gustafsson 1 Energieffektivisering inom skogsindustrin genom värmeåtervinning från våtluft Förprojektering och lönsamhetsbedömning av anläggningsalternativ

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB En regional satsning på bioenergi för värme och el. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden har varit Christer Langner, Sören Romberg,

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Basprogram 2012-2015 Systemteknik

Basprogram 2012-2015 Systemteknik Basprogram 2012-2015 Systemteknik Allmän inriktning Systemanalys innebär att studera samverkan mellan komponenter i en anläggning, samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning. För programområdet

Läs mer

Södra Cell Värö; från energikonsument till energileverantör

Södra Cell Värö; från energikonsument till energileverantör 2014-04-03 ; från energikonsument till energileverantör Knut Omholt, knut.omholt@sodra.com 2014-04-02 1 1 2014-04-03 2 2014-04-03 3 2014-04-03 4 2014-04-03 5 2014-04-03 6 Energiprincipen gäller fortfarande

Läs mer

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären

Läs mer

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

Spillenergi inom industrin i Halland

Spillenergi inom industrin i Halland Spillenergi inom industrin i Halland Resultat av enkätundersökning av 50 företag i Halland Uppgifterna är framtagna av Energirådet Halland på uppdrag av Länsstyrelsen Halland Mars 2007 1. Bakgrund Under

Läs mer

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014 Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen Panndagarna 6 februari 214 Varberg Energi AB Varberg Energi AB ägs av Varbergs kommun

Läs mer

Produktion med sikte på framtiden

Produktion med sikte på framtiden Produktion med sikte på framtiden Årligen producerar Öresundskraft 1 000 GWh fjärrvärme (i samarbete med våra spillvärmeleverantörer), 300 GWh el och 15 GWh fjärrkyla till kunder i och utanför Öresundsregionen.

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Optimal elverkningsgrad för bio-kkv Presentation panndagarna feb 2013

Optimal elverkningsgrad för bio-kkv Presentation panndagarna feb 2013 Optimal elverkningsgrad för bio-kkv Presentation panndagarna feb 2013 Objekt/anläggningar 2 Pannor [MWt] 30 80 160 Turbiner [MWe] 9 27 55 Panntyp BFB CFB CFB Ångcykel (ref.) 1) 1 FV 2 FV 4 FV Mava (ref.)

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon. Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH

Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon. Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH En ny industriell revolution? En ny industriell revolution? 1. Förnybar energi En ny industriell revolution?

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse Vindkraften i Sverige Energiting Sydost 2011-05-05 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot Växjö

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade

Samtliga belopp är i 2010-års penningvärde. 2006-2009-års intäkter kan vara justerade i beslutet. Ett fåtal företag är exkluderade AB Borlänge Energi Elnät REL00018 382 161 452 367 2,85% AB Kramfors Energiverk REL00094 87 135 98 999 2,15% AB PiteEnergi REL00149 344 465 420 942 3,40% Affärsverken Karlskrona AB REL00091 380 024 439

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Industriellspillvärme

Industriellspillvärme Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8)

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) VÅR VERKSAMHET I KORTHET Hållbarhet och framtidens energisystem är viktiga för alla beslut och för vårt agerande inom Växjö Energi. Som leverantör av värme, kyla,

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Placeringar Miljöfordonsdiagnos 2012

Placeringar Miljöfordonsdiagnos 2012 Stockholm, 21 mars 2013 Placeringar Miljöfordonsdiagnos 2012 Svenska kommuner och landsting är medvetna organisationer vad gäller miljöfordon. Tillsammans står de för en betydande ökning av miljöfordon.

Läs mer

Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk

Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk Kan vi nyttja kylvattenvärmen i framtida kärnkraftverk? - En studie av samtidig el- och värmeproduktion i ett nytt kärnkraftverk Stockholm, 2010-10-28 Daniel Welander, Vattenfall Power Consultant Fjärrvärme

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Biovärme och biokraftvärme 1998

Biovärme och biokraftvärme 1998 Biovärme och biokraftvärme 1998 Fjärrvärmeföreningen producerar varje år en statistik över produktion av fjärrvärme och bränsleanvändningen bland föreningens medlemmar. Vår vana trogen gör vi ett urval,

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Göran Eidensten AB Värme samägt med Stockholm stad 1 Kortfakta om Värme Delsbo Näsviken Sörforsa Samägt mellan och Stockholms

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Hemställan om ändringar i fastighetstaxeringslagen vad gäller kraftvärmeverk

Hemställan om ändringar i fastighetstaxeringslagen vad gäller kraftvärmeverk ^ g^t Svensk* Fjärrvärme Svensk Fjärrvärme Erik Thornström Svensk Energi Göran Lagerstedt Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Hemställan om ändringar

Läs mer

Forskning i GreenCharge Sydost: Elbussar

Forskning i GreenCharge Sydost: Elbussar Forskning i GreenCharge Sydost: Elbussar Sven Borén, doktorand BTH projekt GreenCharge http://www.barometern.se/kalmar/tysta-elbussar-imponerade-pa-passagerarna/ Foto: Stefan Nilsson Hållbarhetsutmaningen

Läs mer

Hållbar fjärrvärme i Varberg. Inspecta seminarium 2013-10-17. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi

Hållbar fjärrvärme i Varberg. Inspecta seminarium 2013-10-17. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi Hållbar fjärrvärme i Varberg Inspecta seminarium 2013-10-17 Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi Varberg Energi AB Varberg Energi AB ägs av Varbergs kommun genom Varbergs Stadshus AB. Våra verksamheter

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

Säkerhet, hälsa och miljö

Säkerhet, hälsa och miljö Säkerhet, hälsa och miljö Vattenfall Värme Kalix fjärrvärme Redovisning av verksamheten 2010 Värme för miljömedvetna Vilka är de främsta fördelarna med fjärr värme tycker du? Det är bekvämt och förhållandevis

Läs mer

Framtidens el- och värmeteknik

Framtidens el- och värmeteknik Framtidens el- och värmeteknik Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion Lars Wrangensten 1 Nytt Elforsk-projekt: "Inventering av Framtidens produktionstekniker för eloch värmeproduktion" Bakgrund

Läs mer

Projektarbete MTM 431

Projektarbete MTM 431 Projektarbete MTM 431 VINDKRAFT Teori: Funktion, Hur mycket energi kan utvinnas vid olika vindhastigheter?, turbintyper Statistik; Vindförhållanden i Sverige. Variation över året, även sett på Sverige

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer