Fil dr Lisbeth Lindahl BoBra på äldre dar möjligheter i kvarboendet. Fil dr Tove Harnett Äldreboende och hemlikhetens paradoxer.

Transkript

1 SENIOR I CENTRUM Torsdag 30 maj, 2013, Pallisad Syd, Fil dr Lisbeth Lindahl BoBra på äldre dar möjligheter i kvarboendet. Fil dr Tove Harnett Äldreboende och hemlikhetens paradoxer. Dr med vet Åse Brandt Forskning om tekniske hjælpemidler Hvad forskes der i, og hvad betyder forskningen for praksis? Prof Agneta Ståhl Att köra bil eller promenera vad är farligast ur ett äldreperspektiv. Bo bra på äldre dar möjligheter i kvarboendet Lisbeth Lindahl, fil dr i psykologi, FoU i Väst/GR Lisbeth.Lindahl@grkom.se Utifrån följeforskning av ett antal projekt i Göteborg med omnejd kommer jag att ge exempel från samverkansprojekt med betydelse för ett gott åldrande i det ordinära boendet. et är att berätta om hur man kan verka för att skapa förändring i äldre människors vardagsmiljö. Äldreboendet och hemlikhetens paradoxer Tove Harnett, biträdande lektor, CASE, Lunds Universitet tove.harnett@med.lu.se Äldreboenden ska numera framstå som hemlika och det finns en tydlig strävan distansera sig från sådant som liknar boendet vid en institution. De äldre är hyresgäster med egna

2 hyreskontrakt. Samtidigt skall de allmänna utrymmena utformas och en gemensam tillvaro organiseras. Ofta antar personalen att de boende gillar gamla saker. Maten antas bli mest populär om den består av traditionell husmanskost och aktiviteterna antas locka flest om de är enkla och gammaldags: bingo, dragspelsmusik och gudstjänst. Men vad är egentligen gammalt? Och varför skulle alla äldre föredra det? Om vi utgår från en standardiserad bild av de äldre och deras dåtid finns det då inte en risk för att vi återskapar institutionslivets kollektivitet? som varvar teori och praktik där åhörarnas synpunkter är viktiga. et är att ge åhörarna en skärpt blick för de resonemang som ligger till grund när vi utgår från färdiga kategorier av typen så var det förr eller det här gillar äldre. Forskning om tekniske hjælpemidler Hvad forskes der i, og hvad betyder forskningen for praksis? Åse Brandt, dr med vet, MPH, leg. arbetsterapeut, ViHS Videnscentret for Handicap, Hjælpemidler og Socialpsykiatri, Socialstyrelsen, Danmark Størstedelen af forskningen om tekniske hjælpemidler handler om produktudvikling, men et stigende antal studier handler om effekter af hjælpemiddelinterventioner og om brugernes oplevelser af at anvende hjælpemidler. Resultaterne af mange af disse studier er relevante for praksis på hjælpemiddelområdet, og i forelæsningen gives der eksempler på sådanne studier. Tilhørerne får indblik i forskningsfronten på hjælpemiddelområdet og i hvad forskningsresultaterne kan betyde for praksis. Att köra bil eller promenera vad är farligast ur ett äldreperspektiv Agneta Ståhl, professor i trafikplanering, Inst för Teknik och samhälle, Lunds Tekniska Högskola samt biträdande föreståndare för CASE, Lunds universitet. Agneta.stahl@tft.lth.se

3 Då äldre personers situation i trafiken diskuteras massmedialt är det ofta i termer av vad är problemet med äldre personer i trafiken i stället för vad är problemet för äldre personer i trafiken. Svaret på första frågan är oftast äldre personer som kör bil medan svaret på den andra frågan överhuvudtaget inte diskuteras. Varför? Officiell olycksstatistik (polisrapporterade olyckor) visar att för äldre personer är risken nästan 10 gånger större att skadas som fotgängare jämfört som bilförare. Men dessa olyckor är endast toppen på isberget denna statistik innehåller inte fallolyckorna äldre personer råkar ut för som fotgängare. Genom analys av sjukhusbaserad skadestatistik och polisrapporterade olyckor i STRADA registret framkommer att 90 % av skadorna som äldre personer råkar ut för som fotgängare är fall 10 % är påkörning av ett fordon. STRADA har gett ljus åt mörkertalet och gett möjligheten att visa vad problemet för äldre är i trafiken gångmiljön! Ett systematiskt arbeta med att öka tillgängligheten, dvs att undanröja hinder, i gångmiljön, är en hälsofrämjande åtgärd - riskerna för fall bland den äldre befolkningen minskar med ökad utevistelse och aktivitet som följd. med fokus på evidensbaserad forskning med inslag av intervention et är att deltagarna skall få en helhetsbild om äldres risker i trafikmiljön och vad som kan göras för att minska fallolyckor i gångmiljön

4 Fredag 31 maj, 2013, Arenarummet, Prof Susanne Iwarsson Samspelet människa-miljö-aktivitet i tvärvetenskapliga studier om äldre och åldrande Teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Prof Synneve Dahlin-Ivanoff Åtgärder för att stödja sköra äldre hemmaboende personer. Prof Lars-Henrik Ståhl Ersättningsestetik i sjukhusarkitektur. Docent Torbjörn Svensson FUTURAGE Framtidens forskning om åldrande. Samspelet människa-miljö-aktivitet i tvärvetenskapliga studier om äldre och åldrande Teoretiska och metodologiska utgångspunkter Susanne Iwarsson, professor i gerontologi, leg. arbetsterapeut, CASE, Lunds universitet susanne.iwarsson@med.lu.se Forskning om den åldrande individen och befolkningen och samspelet med miljön har sin grund i såväl gerontologisk som arbetsterapeutisk och rehabiliteringsmedicinsk begreppsoch teoribildning. Samspelet människa-miljö-aktivitet studeras och förstås bäst om man tillämpar olika forskningsmetoder i kombination. I denna föreläsning ges exempel på teoretiska och metodologiska utgångspunkter för aktuell forskning inom miljöinriktad gerontologi, i Sverige och Europa. Åhörarna får en ökad förståelse för komplexiteten i samspelet mellan människa-miljöaktivitet och åldrande och de teoretiska och metodologiska krav som ställs på forskning inom området. Åtgärder för att stödja sköra äldre hemmaboende personer Synneve Dahlin-Ivanoff, Professor, bitr. Sektionschef, leg. Arbetsterapeut Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering, Göteborg universitet Synneve.dahlin-ivanoff@gu.se

5 De allra äldsta beskrivs ofta som en sårbar grupp som är speciellt utsatt för att drabbas av sjukdomar, funktionsnedsättningar och löper stor risk att förlora förmågan att självständigt klara av de vardagliga aktiviteterna. Den åldrande befolkningen sätter det svenska välfärdssystemet under press vilket kommer att öka framtida kostnaderna för äldreomsorg, hälso- och sjukvård. Insatser riktade mot äldre kvinnor och män kan medföra stora vinster, både hälsomässiga och ekonomiska, för såväl individen som samhället. Att deltagarna skall få en beskrivning av olika av interventioner för sårbara äldre personer med presentation av aktuella forskningsresultat. Ersättningsestetik i sjukhusarkitektur Professor Lars-Henrik Ståhl, Prefekt, LTH, Arkitektur och byggd miljö. Lars-Henrik.Stahl@arkitektur.lth.se Ett vanligt, och nästan reflexmässigt sätt att skapa välbefinnande i sjukhusmiljöer, är att hämta in välkända och sympatiska föremål, företeelser och inrättningar från samhället utanför sjukhuset. Begreppet placebo [jag behagar] som oftast betecknar den positiva effekt på en försöksperson som en egentligen fysiologiskt overksam substans kan ha anger i detta rumsorienterade projekt en ersättning för en i sjukhusmiljön egentligen frånvarande yttre värld, d v s en arkitektonisk, konstnärlig eller social ersättning som ger en förhöjning av välbefinnandet i sjukhusmiljön. Syftet med projekt Placebo är att undersöka hur samtida konstnärliga och arkitektoniska strategier fungerar i några utvalda sjukhusmiljöer. Projektet genomförs med konstnärliga och utforskande metoder som innefattar dokumentation, förslagsställande och intervention i sjukhusmiljö. Avsikten är att kritiskt pröva ett antal estetiska strategier som rör arkitektoniska/rumsliga aspekter på vårdmiljöer, samt belysa både fördelar och brister i en påstått hållbar sjukhusarkitektur.

6 FUTURAGE Framtidens forskning om åldrande Torbjörn Svensson, docent i gerontologi, CASE, Lunds Universitet torbjorn.svensson@med.lu.se EU-projektet FUTURAGE syftade till att peka ut färdriktningen för åldrandeforskningen i Europa och internationellt inom de kommande åren. De allra mest angelägna områdena där kunskaper saknas eller är bristfälliga kommer att presenteras. Detta ger en möjlighet att planera för framtida forskning och ge uppslag för inom vilka områden det är viktigt att samverka i den närmaste framtiden. et är att ge deltagarna en ökad kännedom om var kunskapsluckorna inom åldrandeforskningen finns och vilka områden man bör prioritera när man planerar nya forskningsprojekt.

7 Fredag 31 maj, 2013, MM 2, , Allmänheten Prof Susanne Iwarsson Bo kvar, bygga om eller flytta? Prof Agneta Ståhl Att köra bil eller promenera vad är farligast ur ett äldreperspektiv? Moderator: Docent Torbjörn Svensson, CASE, Lund universitet Bo kvar, bygga om eller flytta? Susanne Iwarsson, professor i gerontologi, föreståndare för CASE, leg. arbetsterapeut, Lunds universitet susanne.iwarsson@med.lu.se När åldern tar ut sin rätt i form av nedsatt rörlighet, uthållighet och balans kan de enklaste vardagssysslor bli besvärliga och den gamla invanda bostaden kan vålla praktiska problem och känsla av osäkerhet. I denna föreläsning presenteras aktuell forskning om samspelet mellan den äldre personen, bostaden och de sysslor man vill och måste göra i vardagen och vilken betydelse detta samspel har för hälsa och delaktighet. Åhörarna får ökad kunskap om sådant som kan vara bra att tänka på när man planerar för sitt boende på äldre dar. Att köra bil eller promenera vad är farligast ur ett äldreperspektiv? Agneta Ståhl, professor i trafikplanering, Inst för Teknik och samhälle, Lunds Tekniska Hörskola samt biträdande föreståndare för CASE, Lunds universitet. Agneta.stahl@tft.lth.se Då äldre personers situation i trafiken diskuteras massmedialt är det ofta i termer av vad är problemet med äldre personer i trafiken i stället för vad är problemet för äldre

8 personer i trafiken. Svaret på första frågan är oftast äldre personer som kör bil medan svaret på den andra frågan överhuvudtaget inte diskuteras. Varför? Tillgänglig statistik visar att äldre fotgängaren är särskilt utsatta i trafiken; de har 10 gånger större risk att skadas som fotgängare jämfört som bilförare enligt officiell olycksstatistik (polisrapporterade olyckor); dessutom 90 % av skadorna som fotgängare är fall (sjukhusbaserad skadestatistik). Slutsatsen är tydlig: Problemet för äldre i trafiken är gångmiljön! Ett systematiskt arbeta med att öka tillgängligheten, dvs att undanröja hinder, i gångmiljön, är en hälsofrämjande åtgärd - riskerna för fall bland den äldre befolkningen minskar med ökad utevistelse och aktivitet som följd. med fokus på evidensbaserad forskning med inslag av intervention et är att deltagarna skall få en helhetsbild om äldres risker i trafikmiljön och vad som kan göras för att minska fallolyckor i gångmiljön Lördag 1 juni, 2013, MM 2, , Allmänheten CASE Brukarråd ansvarar Inkommer med abstract senast

9