Stationer för Gymnasiecentrum-Work Shop Fysik 30-31/ Jonn Lantz

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stationer för Gymnasiecentrum-Work Shop Fysik 30-31/1 2008 Jonn Lantz"

Transkript

1 Stationer för Gymnasiecentrum-Work Shop Fysik 30-31/1 008 Jonn Lantz 1. Kastmaskin. Ballonger 3. Kraft & acceleration 4. Accelerometer 5. PET-bil 6. Rörelsedetektor 7. Småexperiment snurrstol trådrulle vagn+svänghlul liten boll/stor boll egen accelerometer fjädrar

2 Station 1 Kastmaskinen Handledning Er uppgift är att bestämma begynnelsevärden för att kunna pricka en mugg (ca 10cm tvärs över) med en liten stålkula från andra sidan ett 1m högt staket (se figur). Avståndet från där kulan lämnar rampen till muggens centrum är m. Dessa punkter befinner sig även på samma höjd. Närmast muggen vinner! Till er hjälp har ni en avskjutningsramp (fjäderdriven katapult), stålkula, våg, dynamometrar, linjal, mm. 1m avskjutningsramp m Den här uppgiften kan lösas med det du lärt dig i Fysik A(!) Men, som hjälp på vägen finns ett förslag till arbetsgång nedan. Notera att detta är en räkna först, prova sen -uppgift, vilket dock inte hindrar er från att provskjuta några gånger OBS: var noga med era anteckningar under arbetets gång! Ledning Steg 1. Kulan skall upp minst en meter från utgångsläget. Hur snabbt måste vi skicka iväg den (uppåt)? Beräkna utgångshastigheten uppåt (i y-led) som kulan måste ha. Var noga med marginalen: stor marginal leder till mer osäkerhet vid landningen, men också en säkrare flykt över hindret. Steg. Hur länge flyger kulan? Beräkna den tid som fallrörelsen kommer att ta. P denna tid skall kulan inte bara fara över en viss höjd, på samma tid måste den även nå målet i sidled. Vilken hastighet motsvarar detta i sidled (x-led)? Steg 3. Ni har nu information nog för att bestämma hur kulan skall skickas ivägför kulan: en hastighet i y-led och en hastighet i x-led. Sätt samman dessa till en vektor. Detta är hastighetsvektorn som vi måste skicka iväg kulan med! Vilken fart skall kulan skickas iväg med? Steg 4. Bestäm katapultens fjäderkonstant och kulans massa experimentellt. Noggrant. Be gärna handledaren om hjälp! Notera era resultat så andra också kan ha nytta av dem! Här får vi samarbeta för att få ett bra resultat v y v v x Steg 5. Bestäm hur långt fjädern måste spännas för att ge kulan rätt utgångshastighet, beroende av dess fjäderkonstant och kulans massa (Se baksidan!). Avskjutningsrampen kan lätt justeras så den passar er vinkel. OBS: Det enklaste sättet att justera rampen efter er hastighetsvektor är om ni ritar vektorn på ett rutat A4 (så att den blir minst 10cm lång på pappret). På rampen finns ett lod och en skiva att fästa pappret på. Kan något mer göras för att mer exakt förbereda experimentet? Vilka felmarginaler har ni? Steg 6. Prova!

3 Snabbteori Energi i fjädrar Elastisk energi Vi kan lagra elastisk energi i en fjäder, genom att dra ut den eller trycka ihop den från sin jämviktslängd. Fjädrar har egenskapen att kraften ökar ju mer vi trycker ihop dem (eller drar isär dem). Om vi inte drar eller trycker för mycket (då töjs fjädern ut och inte kan återta sin ursprungliga form) så ökar normala fjädrars kraft linjärt med sträckan, F = k!x, där k är fjäderkonstanten (vilken måste mätas, tex genom att man drar ut fjädern en bestämd sträcka x och mäter kraften F som detta orsakar). Formeln kallas för Hooke s lag. F x F=k x sträcka (x) Arbetet som krävs för att töja ut eller trycka ihop F fjädern sträckan x är relativt enkelt att beräkna även om kraften Den ospända fjädern ökar med sträckan. Bestämmer vi medelkraften under sträckan x och multiplicerar denna med sträckan så får vi arbetet, W = F medel!x = k!x k!x!x =. Alltså är även denna formel ganska enkel - och lätt att använda. Notera även att arbetet (dvs energin) är arean under grafen ovan (tringeln under linjen F=k x, fram till x= x på x-axeln). Dragkraft (F) Elastisk energi fungerar även som namn på potentiell energi i tex studsmattor, bollar som trycks ihop när de studsar, gummiband eller elastiska tyger, elastiska fasta material (bindningarna mellan atomerna funkar som fjädrar), etc., dvs det mesta som är elastiskt. En otroligt användbar liten modell!

4 Station Ballonger Handledning Er uppgift är att med hjälp av det ni lärt er i Fysik A uppskatta vikten av en ballong när den är tom, uppblåst, respektive uppblåst och nedfryst mha. flytande kväve. Denna station är alltså en räkna först, prova sen -uppgift. Tänk noga igenom problemet innan ni försöker, och fråga gärna en handledare! När ni väl känner er klara att prova så får ni hjälp (flytande kväve kan vara en smula farligt). Rätt ordning belönas med ära och berömmelse, fel ordning med missljud. Hur kan den uppblåsta ballongen väga annorlunda än den ouppblåsta? Slutligen: hur skiljer sig ballongens massa åt i de tre fallen? Praktiska tips: Använd den lilla tejpade krokodilklämman istället för att knyta ballongen, då förstör ni den inte. Den är lättare om samma ballong kan vägas i alla tre fallen så mätosäkerheten minskas. Flytande kväve kommer att förvandla luften (ca 70% kväve) till vätska. Vad händer då med ballongen? Glöm inte att ev. is måste skakas bort innan ballongen vägs. Kom ihåg att Arkimedes är er kompis. Tipstack till Sven Hörbeck

5 Station 3 Kraft, acceleration & friktion Handledning Här skall vi praktisera formeln F=ma! Till er hjälp har ni en vagn kopplad till en vikt som kan släppas mot golvet. Olika massor på vagnen eller olika vikter ger naturligtvis olika acceleration. Prova några olika kombinationer. Väg vagnen (inkl. ev. extra last) och den påhängda vikten. Beräkna den accelererande kraften. Hur stor acceleration förväntar du dig? Tag upp en graf med rörelsedetektorn. Tag sedan fram grafen för accelerationen och läs av. För in värdena efter hand i tabellen Vagnens massa: Påhängd vikt: Accelererande kraft: Förväntad acceleration: Uppmätt acceleration: Kan du hitta en formel gäller för vagnens acceleration? För in de beräknade värdena på den tomma raden. Tipstack till Ann-Marie Pendrill Friktion Det finns även möjlighet att lägga på friktion. Hur ser vagnens acceleration ut som funktion av den påhängda vikten nu? Ett intressant specialfall är när dragkraften är precis så stor så att agnen rör sig med konstant hastighet. Kan ni få fram denna situation genom att välja rätt massor? Om ni åstadkommit detta så rör sig vagnen enbart med konstant hastighet, men vad är det som bestämmer denna hastighet?? Använd kraftmätaren för att studera detta fall. Vad krävs för att uppnå en viss hastighet?

6 Station 4 Hobby-accelerometern Handledning Syftet med denna station är att ni skall få prova er egen accelerationsmätare samt kalibrera denna. Slutligen kan ni även använda en ultraljudscensor (PASCO) för att kontrollera er accelerometer! Till er hjälp har ni en vagn samt två små anordningar, en pendel och en fjäder och en liten vikt. Dessa prylar kan ni använda som accelerationsmätare. 1. Testa först hur pendeln och fjädern reagerar på acceleration. Notera att pendeln även kan mäta acceleration i sidled! (vad innebär detta?). Pendeln är lite lurig att kalibrera (eftersom vi måste veta exakt hur mycket vi accelererar för att ställa in skalan), men med fjäderanordningen är det lättare. Använd vår kära gravitation; om ni reser anordningen upp så beter den sig exakt som om den accelererade (uppåt) med 9.81m/s. Eller hur!? 3. Gör en skala på pappret under fjädern. Prova mätaren några gånger med vagnen och koppla sedan på PASCO-apparaten med ultraljudscensorn. Accelerera mot censorn med konstant acceleration (så gott ni kan!), läs av er egen accelerometer och jämför sedan med den acceleration som PASCO-enheten registrerat! Skillnader? Likheter?

7 Station 5 PET-raketbilen Handledning Er uppgift är att bestämma verkningsgraden för en reaktionsmotor. Detta är ett mycket öppet problem, men vi koncentrerar oss på verkningsgraden. Du har följande utrustning: En bil med PET-flaska monterad på taket och ett sluttande plan att köra på. En cykelpump. PET-flaskan har fått en ballong instoppad i sig för att vi skall kunna bestämma trycket. Dessutom har flaskan en kork med cykelventil och liten kran längst ned, denna fungerar som raketmotor. OBS: en välpumpad flaska är hyfsat farlig! Var försiktig och pumpa inte hårdare än -3bar! Vi skall nu omvandla den tillförda energin arbetet att pumpa upp flaskan till rörelseenergi/lägesenergi när vi kör upp för backen. Det finns naturligtvis flera sätt att bestämma energin som krävs för att pumpa flaskan, men ett enkelt sätt är att försöka uppskatta trycket i den. Detta kan vi göra med hjälp av ballongen! Notera hur den krymper när vi pumpar. Hur förhåller sig ballongen storlek till trycket i flaskan? Notera trycket, sätt ekipaget på det sluttande planet och öppna kranen. Hur mycket energi lyckades vi få ur motorn? Vad var verkningsgraden? Teori Energin som lagras i den pumpade flaskan är månne inte helt lätt att räkna ut, men resultatet (om man integrerar kraften, som beror av trycket, på en kolv över sträckan som kolven trycks in se bifogat teoripapper för den intresserade) blir:! E flaska = pv ln p $ # " p & 0 % där p är trycket i flaskan och p 0 lufttrycket utanför samt V flaskans volym. OBS: du behöver inte förstå denna formel för att kunna göra försöket! Verkningsgraden ges av:! = E uträttat arbete E tillförd = mgh E flaska där h är höjdskillnaden som bilen lyckas ta sig uppåt i backen. E flaska är energin vi lagrat i flaskan när vi pumpade denna. Fråga: Varför blir verkningsgraden så låg? (Jämför om du tar fart på en skateboard genom att stampa ifrån mot marken (jorden=tung!),och med om du stampra ifrån mot vatten eller luft (sämst ))

8 Energin i flaskan och den teoretiska verkningsgraden för PET-motorn Detta papper innehåller teorin bakom PET-bilen. Läs om du törs! Antag att vi vill trycka ihop volymen V 1, mycket större än flaskans volym, så att den får plats i flaskan. Vi gör detta mha en kolv: Flaska F A -s 0 s 0 Kraften vi måste trycka in kolven med kommer hela tiden att ges av trycket p i flaskan F=Ap, där A är kolvens area. När kolven trycks ihop kommer naturligtvis detta tryck att öka. (Helt intryckt är volymen på luften samma som flaskans volym, V. Helt utdragen är volymen V=V+As 0 ). Arbetet att trycka in kolven en liten bit är W=F s, där s är en kort sträcka i förhållande till kolvens längd (så kort att trycket inte hinner ändras), s<<l. Arbetet, dvs integralen av F(s), är helt enkelt summan av energierna W för alla korta delintervall mellan cylinderlängden s=-s 0 och s=0: 0 W = " F(s)ds,!s 0 Vi kan bestämma kraften som funktion av sträckan s som: F(s) = p(s)a = nrta V (s) = nrt V / A! s, där vi har använt att nrt är konstant och formeln för volymen V(s)=V-sA (notera att s är negativ!). W, dvs integralen ovan, motsvarar arean under kurvan F(s), F F(s) = nrt V / A! s W s=-s 0 (V 1 =V+As 0 ) s=0 (V) s Analytiskt kan vi beräkna denna area som (kräver att du kan integrera!): W = 0 " F(s)ds =!s 0 0 nrt " V / A! s ds =!nrt ln(v / A! s)!s 0 # = nrt ln p & % $ p 0 ' ( = pv ln # p & % $ p ( 0 ' 0 [ ]!s0 # = nrt ln V + s A 0 & % ( $ V ' där vi har använt att pv=nrt (när kolven är intryckt) och p 0 (V+As 0 )=nrt (kolven helt ute). Den primitiva funktionen, dvs lösningen till integralen, ges av formelsamlingen! (1/s) ds = ln(s).

9 Teoretisk bestämning av verkningsgraden Antag att vi pumpar upp ett tryck i vår flaska, sätter den på en vagn eller monterar den på en kraftmätare. Släpper vi ut luften ur hålet bak på flaskan skapas en kraft på denna när luften far ut. Denna kraft avtar snabbt när trycket i flaskan sjunker och är efter en kort tid helt borta. Mäter vi kraften ser den ungefär ut så här, F t 0 där vi börjar släppa ut luften vid tiden t 0. t Monterar vi flaskan på en vagn så är naturligtvis frågan vilken hastighet denna får, och hur mycket av energin i flaskan som blir rörelseenergi hos flaskan. Till detta använder vi Newtons lag: F = ma (1) Om vi multiplicerar denna ekvation med tiden kraften är aktiv får vi F!t = ma!t = m!v!t = m!v " F!t = m!v ()!t Formeln längst till höger betyder att om vi puttar på ett föremål med massan m med en konstant 1 (netto)kraft F under tiden t så får föremålet hastighetsändringen v. Detta, F t, kallas vanligen för impuls. Jämför med arbete (kraft gånger sträcka). Impuls ger ändrad rörelsemängd. Arbete ger på motsvarande sätt ändrad rörelesenergi. Luft F luft F flaska Notera att kraften på flaskan och kraften på luften (orsakad av trycket i flaskan) alltid måste vara lika stora! Det är alltså samma kraft (under samma tid) som accelererar luften ut ur flaskan. Det enda som skiljer är massan (luften jämfört med flaskan) och riktningen. Alltså gäller både att F t=m flaska v flaska och -F t=-m luft v luft, varpå vi får att m flaska v flaska = m luft v luft, (3) där vi även antagit att både luften och flaskan stod still innan luften släpptes ut. Detta är en mycket användbar liten formel rörelsemängden bevaras alltid! Summan av rörelsemängderna (vagnens och luftens) måste vara noll, före och efter vi släppte ut luften. Jämför nu rörelsemängden, ekvation (3), med rörelseenergin för flaskan och luften. Den totala energin i flaskan blir rörelseenergi för både flaska och luft. 1 Nu är ju inte kraften på flaskan konstant, eftersom den snabbt avtar. Impulsen motsvaras då av arean under kraftkurvan i figuren ovan, alltså integralen av kraften över tiden. Resultatet, att det blir samma rörelsemängd åt båda håll, är dock oberoende av denna förenkling. Notera att molekylerna i luften kan röra sig hur som helst med ganska hög hastighet även om luftvolymen som helhet står still. Det är rörelsen hos luftmängdens tyngdpunkt som avses, alltså medelhastigheten för luftmolekylerna i luftmängden.

10 W tot = m flaskav flaska + m luftv luft Den nyttiga energin är endast rörelseenergin hos flaskan, W nyttig = m flaskav flaska Verkningsgraden blir då.. m! = W flaska v flaska nyttig = m W tot m flaska v flaska + m = flaska v flaska. luftv luft m flaska v flaska + m luft v luft Nu kan vi använda ekvationen för rörelsemängden, ekvation (3): vi vet att m flaska v flaska = m luft v luft. Sätter vi in detta i formeln ovan får vi (gör detta själv!!!)! = m flaska m flaska + m flaska m luft m luft = m flaska + m luft " m luft m flaska, där det sista steget bara gäller i detta fall, om luften i flaskan väger mycket mindre än flaskan. Vad händer om vi byter luften mot vatten?

11 Station 6 Rörelsedetektor Rörelsedetektorn mäter avståndet till ett föremål genom att skicka iväg ultraljudspulser och sedan vänta på ekot. Försök, genom att gå mot ultraljudsgivaren så att du åstadkommer följande: 1. Gå så att grafen av avståndet mot tiden blir en rät linje. Försök att gå så att grafen av avståndet blir ett "V". 3. Ett upp och nedvänt V. 4. Ett U? Ett upp och nedvänt U. 5. Gå så att grafen av hastigheten blir en rät linje 6. Gå så att grafen av hastigheten blir ett V Anteckna hur ni gått och visa för en handledare! Tipstack Pendrill

12 Station 7 Småexperiment 1. Snurrstol och vikter. Vad händer när man snurrar och sedan drar in händerna? Använd det du lärt dig om rörelsemängd för att försöka förklara!. "Trådrulle" - åt vilket håll rullar trådrullen när man drar i tråden? Spelar det någon roll vilken vinkel man drar i? Finns det något läge där trådrullen bara glider? Rita figur och försök förklara! 3. Vagn och svänghjul. Sätt fart på svänghjulet och håll det framför dig med båda händerna, sätt dig på vagnen och be någon köra dig framåt. Vad händer om den som puttar på försöker svänga? 4. Liten boll och stor boll. Placera den lilla bollen ovanpå den stora bollen och släpp. Vad händer? Förklara! 5. Prova din inbyggda accelerometer. Be någon köra dig i sicksack med rullstolen samtidigt som du blundar. Försök sedan beskriva rörelsen utifrån vad du kände under färden! (enklast om föraren och passageraren ritar sin version av rörelsen på var sitt papper, vilka sedan jämförs.) 6. Fjädrar som kommunicerar. På bordet finns en liten anordning med uppstående fjädrande stålpinnar. Testa att sätta fart på en av dessa genom att dra spetsen åt sidan. Vad händer med de andra när den svänger? Diskutera varför! Försök att använda ett energiresonemang. (AM Pendrill, J. Lantz)

13 Station 7 LASER & Hår Ert uppdrag är att mäta tjockleken på ett hårstrå med hjälp av laser. Fenomenet som vi använder kallas Diffraktion, och kommer lite senare i B-kursen. Till er hjälp har ni en laser (titta inte in i strålen, och rikta inte lasern mot någon!!), ett mikroskop och en optisk fiber som är ganska så exakt 15µm i diameter. Jämför ditt eget hårstrå med fibern i mikroskopet. Hur väl stämmer din uppskattning av hårstråets diameter mha. lasern med verkligheten? Alt. mikroskrift på sedel kolla storlek. Här krävs en kort bra förklaring av diffraktion och interferens Tipstack Sheila Galt

Fysik A 08-02-18. Jonn Lantz Din kanelbulle i fysikens ugn jonn.lantz@lme.nu 031-825218

Fysik A 08-02-18. Jonn Lantz Din kanelbulle i fysikens ugn jonn.lantz@lme.nu 031-825218 1. Elmotorn En bensinmotor har sällan en verkningsgrad över 25%, men elmotorer är ofta bättre! (Det är bla. därför vi antagligen får se fler elbilar i framtiden). Ert uppdrag är att bestämma elmotorns

Läs mer

FYSIKALISKA APTITRETARE

FYSIKALISKA APTITRETARE FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande

Läs mer

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna. Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,

Läs mer

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss.

Lufttryck. Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Repetition, del II Lufttryck Även i lufthavet finns ett tryck som kommer av atmosfären ovanför oss. Med samma resonemang som för vätskor kommer vi fram till att lufttrycket på en viss yta ges av tyngden

Läs mer

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten. Tentamen 1, Mekanik KF HT2011 26:e November. Hjälpmedel: Physics handbook alt. Formelblad, Beta mathematics handbook, pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmmar. För godkänt krävs minst 18/36 på

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2012-03-12 Tid: 09.00-13.

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen. Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2012-03-12 Tid: 09.00-13. Mekanik rovmoment: tentamen Ladokkod: TT8A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: -3- Tid: 9.-3. Hjälpmedel: Hjälpmedel vid tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),

Läs mer

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 8 Allmänna gaslagen 4: 9 Trycket i en ideal gas 4:3 10 Gaskinetisk tolkning av temperaturen 4:6 Svar till kontrolluppgift 4:7 rörelsemängd 4:1 8 Allmänna gaslagen

Läs mer

Kollisioner, rörelsemängd, energi

Kollisioner, rörelsemängd, energi Kollisioner, rörelsemängd, energi I denna laboration kommer ni att undersöka kollisioner, rörelsemängd och energi, samt bekanta er ytterligare med GLX Xplorer som används i mekaniklabbet för utläsning

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Krafter och Newtons lagar

Krafter och Newtons lagar Mekanik I, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Newtons andra lag är det viktigaste hjälpmedel vi har för att beskriva vad som händer med en kropp och med kroppens rörelse när den påverkas av andra kroppar.

Läs mer

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,

Läs mer

= + = ,82 = 3,05 s

= + = ,82 = 3,05 s Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till Exempeltentamen HT2014, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) En boll kastas rakt uppåt och har hastigheten = 30 m/s då den lämnar handen. Hur högt når

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Mekanik FK2002m. Kinetisk energi och arbete

Mekanik FK2002m. Kinetisk energi och arbete Mekanik FK2002m Föreläsning 6 Kinetisk energi och arbete 2013-09-11 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 6 Introduktion Idag ska vi börja prata om energi. - Kinetisk energi - Arbete Nästa gång

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY)

LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) t(s) FRITT FALL Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 23 januari 2014 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) När bilens fart är 50 km/h är rörelseenergin W k ( ) 2 1,5 10 3 50 3,6 2 J 145 10 3 J. Om verkningsgraden

Läs mer

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler.

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Inlämningsuppgift 1 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Oftast använder vi apparater och motorer till att omvandla

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

Övningsuppgifter till Originintroduktion

Övningsuppgifter till Originintroduktion UMEÅ UNIVERSITET 05-08-01 Institutionen för fysik Ylva Lindgren Övningsuppgifter till Originintroduktion Uppgift 1. I ett experiment vill man bestämma fjäderkonstanten k för en viss fjäder. Med olika kraft

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse

Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: Rotationsrörelse Rotationsrörelse I denna laboration kommer vi att undersöka dynamik rotationsrörelse för stela kroppar. Experimentellt kommer vi att undersöka bevarandet av kinetisk rotationsenergi och rörelsemängdsmoment

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva

Läs mer

BASFYSIK BFN 120. Laborationsuppgifter med läge, hastighet och acceleration. Epost. Namn. Lärares kommentar

BASFYSIK BFN 120. Laborationsuppgifter med läge, hastighet och acceleration. Epost. Namn. Lärares kommentar BASFYSIK BFN 120 Galileo Galilei, italiensk naturforskare (1564 1642) Laborationsuppgifter med läge, hastighet och acceleration Namn Epost Lärares kommentar Institutionen för teknik och naturvetenskap

Läs mer

Laboration 2 Mekanik baskurs

Laboration 2 Mekanik baskurs Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2014 12 11 1 Introduktion När man placerar ett föremål på ett lutande plan så kommer föremålet att börja glida längs med

Läs mer

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet TENTAMEN Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin, Magnus Cedergren, Karin Due, Jonas Larsson Datum:

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 8 januari 1 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ballongens volym är V = πr h = 3,14 3 1,5 m 3 = 4,4 m 3. Lyftkraften från omgivande luft är

Läs mer

Laboration Svängningar

Laboration Svängningar Laboration Svängningar Laboranter: Fredrik Olsen Roger Persson Utförande datum: 2007-11-22 Inlämningsdatum: 2007-11-29 Fjäder Högtalarmembran Stativ Fjäder Ultraljudssensor Försökets avsikt Syftet med

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen Repetion Jonas Björnsson Sammanfattning Detta är en kort sammanfattning av kursen Mekanik. Friläggning Friläggning består kortfattat av följande moment 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik D Kurskod Ma 104 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Muntligt prov Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Övrigt Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik D t.ex.

Läs mer

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Arbete Energi Effekt

Arbete Energi Effekt Arbete Energi Effekt Mekaniskt arbete Du använder en kraft som gör att föremålet förflyttas i kraftens riktning Mekaniskt arbete Friktionskraft En kraft som försöker hindra rörelsen, t.ex. när du släpar

Läs mer

Trycket är beroende av kraft och area

Trycket är beroende av kraft och area Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte

Läs mer

Mer om E = mc 2. Version 0.4

Mer om E = mc 2. Version 0.4 1 (6) Mer om E = mc Version 0.4 Varifrån kommer formeln? För en partikel med massan m som rör sig med farten v har vi lärt oss att rörelseenergin är E k = mv. Denna formel är dock inte korrekt, även om

Läs mer

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt Ann-Marie Pendrill & David Eager Studsmattematte fritt fall och harmonisk svängningsrörelse Studsmattor finns i många trädgårdar och lekplatser. Under studsandet rör man sig huvudsakligen i vertikalled

Läs mer

Laboration 1 Mekanik baskurs

Laboration 1 Mekanik baskurs Laboration 1 Mekanik baskurs Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2014 11 27 Introduktion När man placerar ett föremål på ett lutande plan så kommer föremålet att börja glida längs med planet,

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken

Läs mer

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN Lärarhandledning 1 Vad gör en astronaut egentligen? Hur påverkar tyngdlösheten det dagliga livet ombord på rymdstationen? Genom olika montrar, som Gravitationstratten och Planetvågarna,

Läs mer

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning). STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN. Problemtentamen 2015-06-01 Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas KTH Mekanik Problemtentamen 1. En bil med massan m kör ett varv med konstant fartökning ( v =)

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Lösningar till övningar Arbete och Energi

Lösningar till övningar Arbete och Energi Lösningar till övningar Arbete och Energi G1. Lägesenergin E p = mgh = 1. 9,8. 1,3 J = 153 J Svar: 150 J G10. Arbetet F s = ändringen i rörelseenergi E k Vi får E k = 15,4 J = 36 J Svar: 36 J G6. Vi kan

Läs mer

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas!

Tentamen i Mekanik SG1102, m. k OPEN m fl. Problemtentamen OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! 014-08-19 Tentamen i Mekanik SG110, m. k OPEN m fl. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik Problemtentamen 1. En boll med massa m skjuts ut ur ett hål så att den hamnar

Läs mer

Rörelsemängd. Rörelsemängdens bevarande

Rörelsemängd. Rörelsemängdens bevarande Kapitel 6: Rörelsemängd Rörelsemängd Momentum Rörelsemängd är e8 sä8 a8 beskriva trögeten os e8 föremål. E8 föremål med ög rörelsemängd kräver mycket energi för a8 stanna - trögeten är ög! Rörelsemängden

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Måndagen den 23 maj 2011 klockan 14.00-18.00 i V. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Lexikon, typgodkänd miniräknare samt en egenhändigt skriven A4 med

Läs mer

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

MEKANIKENS GYLLENE REGEL MEKANIKENS GYLLENE REGEL Inledning Det finns olika sätt att förflytta föremål och om du ska flytta en låda försöker du säkert komma på det enklaste sättet, det som är minst jobbigt för dig. Newton funderade

Läs mer

Prov Fysik 2 Mekanik

Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik Instruktion för elevbedömning: Efter varje fråga finns tre rutor. Rutan till vänster ska ha en lösning på E-nivå. Om det går att göra en lösning som är klart bättre - på C-nivå - då

Läs mer

Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår

Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Tentamen i Fysik A, Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Datum: 03-12-20 Skrivtid: 9.00-15.00 Hjälpmedel: Räknare, formelsamling Lärare: J. Gustafsson, M. Hamrin, P. Norqvist, A. Reiniusson och L.-E. Svensson

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Fysikexperiment, 7,5 hp, för FK2002 Onsdagen den 15 december 2010 kl. 9-14. Skrivningen består av två delar A och B. Del A innehåller enkla frågor och

Läs mer

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta

Läs mer

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14 Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter

Läs mer

Krafter och Newtons lagar

Krafter och Newtons lagar Mekanik I, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Fysiska föremål, kroppar, kan påverka varandra ömsesidigt, de kan växelverka. För att förklara hur denna växelverkan går till har fysikvetenskapen uppfunnit

Läs mer

Hur kan en fallskärm flyga?

Hur kan en fallskärm flyga? Umeå Universitet Institutionen för fysik Hur kan en fallskärm flyga? Vardagsmysterier förklarade 5p Sommarkurs 2006 Elin Bergström Inledning En fallskärm finns till för att rädda livet på den som kastar

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2015-06-04 Tid: 9.00-13.

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2015-06-04 Tid: 9.00-13. Mekanik romoment: tentamen Ladokkod: TT81A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-6-4 Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel id tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK A

Laborationskurs i FYSIK A Laborationskurs i FYSIK A Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till varje laboration finns förberedande uppgifter. Dessa skall lämnas

Läs mer

Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy)

Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy) Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy) Fritt Fall Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

" e n och Newtons 2:a lag

 e n och Newtons 2:a lag KOMIHÅG 4: --------------------------------- 1 Energistorheter: P = F v, U "1 = t 1 # Pdt. Energilagar: Effektlagen, Arbetets lag ---------------------------------- Föreläsning 5: Tillämpning av energilagar

Läs mer

9-2 Grafer och kurvor Namn:.

9-2 Grafer och kurvor Namn:. 9-2 Grafer och kurvor Namn:. Inledning I föregående kapitel lärde du dig vad som menas med koordinatsystem och hur man kan visa hur matematiska funktioner kan visas i ett koordinatsystem. Det är i och

Läs mer

5-2 Likformighet-reguladetri

5-2 Likformighet-reguladetri 5-2 Likformighet-reguladetri Namn:. Inledning Du har nu lärt dig en hel del om avbildningar, kartor och skalor. Nu är du väl rustad för att studera likformighet, och hur man utnyttjar det faktum att med

Läs mer

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Chalmers Teknisk fysik Teknisk matematik Arkitektur och teknik Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Provtid: 2h. Hjälpmedel: inga. På sista sidan finns en lista över fysikaliska konstanter som eventuellt

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför.

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför. Luft 1 Luft...2 Lufttryck...2 Lufttryck och väder...2 Minska lufttrycket...3 Luftmotstånd...3 Varm luft...3 Snurrande spiral...3 Varm luft och kall luft...4 Luft Luft väger Gör en balansvåg av en blompinne

Läs mer

. Bestäm för denna studs stöttalet e! Lösning: Energiprincipen för bollens fall ner mot underlaget ger omedelbart före stöt:

. Bestäm för denna studs stöttalet e! Lösning: Energiprincipen för bollens fall ner mot underlaget ger omedelbart före stöt: KOMIHÅG 19: ------------------------------------------------------ Dämpade vibrationer: Fria fallet Kritisk dämpningsrörelse x(t) = e "# nt ( B + Ct) + x j Svag dämpningsrörelse x(t) = e "#$ nt ( Bcos(

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla system

Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla system 1 KOMIHÅG 16: --------------------------------- Ellipsbanans storaxel och mekaniska energin E = " mgm 2a ------------------------------------------------------ Föreläsning 17: Jämviktsläge för flexibla

Läs mer

Matematik och modeller Övningsuppgifter

Matematik och modeller Övningsuppgifter Matematik och modeller Övningsuppgifter Beräkna a) d) + 6 b) 7 (+) + ( 9 + ) + 9 e) 8 c) ( + (5 6)) f) + Förenkla följande uttryck så långt som möjligt a) ( ) 5 b) 5 y 6 5y c) y 5 y + y y d) +y y e) (

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar PBFyA 05-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-7 Del III: Långsvarsfrågor.

Läs mer

Datum: Författare: Olof Karis Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar.

Datum: Författare: Olof Karis Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar. Mekanik KF, Moment 1 Datum: 2012-08-25 Författare: Olof Karis Hjälpmedel: Physics handbook. Beta Mathematics handbook. Pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmar. Del 1 (Lämna in denna del med dina

Läs mer

# o,too 26L 36o vq. Fy 1-mekaniken i sammandrag. 1 Rörelsebeskrivning (linjebunden rörelse) )-'f* 1.1 Hastighet och acceleration, allmänt

# o,too 26L 36o vq. Fy 1-mekaniken i sammandrag. 1 Rörelsebeskrivning (linjebunden rörelse) )-'f* 1.1 Hastighet och acceleration, allmänt Fy 1-mekaniken i sammandrag version 0.3 [140820] Christian Karlsson En del saker nedan tas inte upp i Fy 1-kursen, men är bra att med sig inför Fy 2. Dessa saker är markerade med [NYTT!]. 1 Rörelsebeskrivning

Läs mer

Massa och vikt Mass and weight

Massa och vikt Mass and weight Massa och vikt Mass and weight Massa beskriver hur mycket materia e> föremål innehåller, det är ju konstant oavse> vilken tyngdkraeen är. Kapitel 4: Newtons 2:a lag Vikten beror enbart på hur tyngdkraeen

Läs mer

Grundläggande om krafter och kraftmoment

Grundläggande om krafter och kraftmoment Grundläggande om krafter och kraftmoment Text: Nikodemus Karlsson Original character art by Esa Holopainen, http://www.verikoirat.com/ Krafter - egenskaper och definition Vardaglig betydelse Har med påverkan

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums FEAST Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index Farkoster som rullar, svävar och drar...

Läs mer

Prov Fysik 2 Mekanik

Prov Fysik 2 Mekanik Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Skriv gärna på provpapperet

Läs mer

En uppgift eller text markerad med * betyder att uppgiften kan uppfattas som lite svårare. ** ännu svårare.

En uppgift eller text markerad med * betyder att uppgiften kan uppfattas som lite svårare. ** ännu svårare. Matematik b, repetition Kan du det här? Primitiva funktioner och integraler o o o Vad menas med primitiv funktion? Kan du hitta en primitiv funktion? Vad menas med en integral? Kan du beräkna en integral?

Läs mer

TILLVERKA ETT EGET FORDON

TILLVERKA ETT EGET FORDON TILLVERKA ETT EGET FORDON Övningens mål Eleverna vet att alla transportmedel behöver energi för att ta sig fram, och att olika energikällor kan användas, med varierande effekt på miljön. Eleverna förstår

Läs mer

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska

Läs mer

LABKOMPENDIUM. TFYA76 Mekanik

LABKOMPENDIUM. TFYA76 Mekanik Linköpings universitet IFM, Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Rev. 2014-08-27 LABKOMPENDIUM TFYA76 Mekanik INNEHÅLL: LAB 1: RÖRELSE. 3 Uppgift 1 3 Uppgift 2 5 LAB 2: STÖT 6 2 LAB 1: RÖRELSE Målsättning

Läs mer

Basåret, Fysik A 19 november 2012 Lars Bergström. Alla bilder finns på kursens hemsida www.physto.se/~lbe/basareta.html

Basåret, Fysik A 19 november 2012 Lars Bergström. Alla bilder finns på kursens hemsida www.physto.se/~lbe/basareta.html Basåret, Fysik A 19 november 2012 Lars Bergström Alla bilder finns på kursens hemsida www.physto.se/~lbe/basareta.html Kraftpilar En kraft bestäms av dess storlek och riktning: vektor Massa och tyngd Massa

Läs mer

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll. Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du

Läs mer

Vågrörelselära. Christian Karlsson Uppdaterad: Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den.

Vågrörelselära. Christian Karlsson Uppdaterad: Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den. Vågrörelselära Christian Karlsson Uppdaterad: 161003 Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den. christian.karlsson@ckfysik.se [14] 1 Elasticitet (bl.a. fjädrar)

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Finaltävlingen) Riv loss detta blad och lägg det överst tillsammans med de lösta tävlingsuppgifterna i plastmappen. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla.

Läs mer

Laboration: Roterande Referenssystem

Laboration: Roterande Referenssystem INSTITUTIONEN FöR FYSIK OCH ASTRONOMI Laboration: Roterande Referenssystem Laborationsinstruktionen innehåller teori, diskussioner och beskrivningar av de experiment som ska göras. Mål: Att få erfarenhet

Läs mer

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen

Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. Problemtentamen 2015-06-12 Omtentamen i Mekanik I SG1130, grundkurs för CMATD och CL. OBS: Inga hjälpmede förutom rit- och skrivdon får användas! KTH Mekanik Problemtentamen 1. Med hjälp av en tråd kan ett homogent block

Läs mer

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen Ann-Marie Pendrill Gunga med Galileo matematik för hela kroppen På en lekplats eller i en nöjespark finns möjlighet att påtagligt uppleva begrepp från fysik och matematik med den egna kroppen. Med hjälp

Läs mer

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk Vindkraftverk Min grupp har gjort ett speciellt vindkraftverk som är inspirerat av det flygande vindkraftverket Buoyant airborne turbine. Det som gör vårt vindkraftverk annorlunda jämfört med andra är

Läs mer