Stationer för Gymnasiecentrum-Work Shop Fysik 30-31/ Jonn Lantz

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stationer för Gymnasiecentrum-Work Shop Fysik 30-31/1 2008 Jonn Lantz"

Transkript

1 Stationer för Gymnasiecentrum-Work Shop Fysik 30-31/1 008 Jonn Lantz 1. Kastmaskin. Ballonger 3. Kraft & acceleration 4. Accelerometer 5. PET-bil 6. Rörelsedetektor 7. Småexperiment snurrstol trådrulle vagn+svänghlul liten boll/stor boll egen accelerometer fjädrar

2 Station 1 Kastmaskinen Handledning Er uppgift är att bestämma begynnelsevärden för att kunna pricka en mugg (ca 10cm tvärs över) med en liten stålkula från andra sidan ett 1m högt staket (se figur). Avståndet från där kulan lämnar rampen till muggens centrum är m. Dessa punkter befinner sig även på samma höjd. Närmast muggen vinner! Till er hjälp har ni en avskjutningsramp (fjäderdriven katapult), stålkula, våg, dynamometrar, linjal, mm. 1m avskjutningsramp m Den här uppgiften kan lösas med det du lärt dig i Fysik A(!) Men, som hjälp på vägen finns ett förslag till arbetsgång nedan. Notera att detta är en räkna först, prova sen -uppgift, vilket dock inte hindrar er från att provskjuta några gånger OBS: var noga med era anteckningar under arbetets gång! Ledning Steg 1. Kulan skall upp minst en meter från utgångsläget. Hur snabbt måste vi skicka iväg den (uppåt)? Beräkna utgångshastigheten uppåt (i y-led) som kulan måste ha. Var noga med marginalen: stor marginal leder till mer osäkerhet vid landningen, men också en säkrare flykt över hindret. Steg. Hur länge flyger kulan? Beräkna den tid som fallrörelsen kommer att ta. P denna tid skall kulan inte bara fara över en viss höjd, på samma tid måste den även nå målet i sidled. Vilken hastighet motsvarar detta i sidled (x-led)? Steg 3. Ni har nu information nog för att bestämma hur kulan skall skickas ivägför kulan: en hastighet i y-led och en hastighet i x-led. Sätt samman dessa till en vektor. Detta är hastighetsvektorn som vi måste skicka iväg kulan med! Vilken fart skall kulan skickas iväg med? Steg 4. Bestäm katapultens fjäderkonstant och kulans massa experimentellt. Noggrant. Be gärna handledaren om hjälp! Notera era resultat så andra också kan ha nytta av dem! Här får vi samarbeta för att få ett bra resultat v y v v x Steg 5. Bestäm hur långt fjädern måste spännas för att ge kulan rätt utgångshastighet, beroende av dess fjäderkonstant och kulans massa (Se baksidan!). Avskjutningsrampen kan lätt justeras så den passar er vinkel. OBS: Det enklaste sättet att justera rampen efter er hastighetsvektor är om ni ritar vektorn på ett rutat A4 (så att den blir minst 10cm lång på pappret). På rampen finns ett lod och en skiva att fästa pappret på. Kan något mer göras för att mer exakt förbereda experimentet? Vilka felmarginaler har ni? Steg 6. Prova!

3 Snabbteori Energi i fjädrar Elastisk energi Vi kan lagra elastisk energi i en fjäder, genom att dra ut den eller trycka ihop den från sin jämviktslängd. Fjädrar har egenskapen att kraften ökar ju mer vi trycker ihop dem (eller drar isär dem). Om vi inte drar eller trycker för mycket (då töjs fjädern ut och inte kan återta sin ursprungliga form) så ökar normala fjädrars kraft linjärt med sträckan, F = k!x, där k är fjäderkonstanten (vilken måste mätas, tex genom att man drar ut fjädern en bestämd sträcka x och mäter kraften F som detta orsakar). Formeln kallas för Hooke s lag. F x F=k x sträcka (x) Arbetet som krävs för att töja ut eller trycka ihop F fjädern sträckan x är relativt enkelt att beräkna även om kraften Den ospända fjädern ökar med sträckan. Bestämmer vi medelkraften under sträckan x och multiplicerar denna med sträckan så får vi arbetet, W = F medel!x = k!x k!x!x =. Alltså är även denna formel ganska enkel - och lätt att använda. Notera även att arbetet (dvs energin) är arean under grafen ovan (tringeln under linjen F=k x, fram till x= x på x-axeln). Dragkraft (F) Elastisk energi fungerar även som namn på potentiell energi i tex studsmattor, bollar som trycks ihop när de studsar, gummiband eller elastiska tyger, elastiska fasta material (bindningarna mellan atomerna funkar som fjädrar), etc., dvs det mesta som är elastiskt. En otroligt användbar liten modell!

4 Station Ballonger Handledning Er uppgift är att med hjälp av det ni lärt er i Fysik A uppskatta vikten av en ballong när den är tom, uppblåst, respektive uppblåst och nedfryst mha. flytande kväve. Denna station är alltså en räkna först, prova sen -uppgift. Tänk noga igenom problemet innan ni försöker, och fråga gärna en handledare! När ni väl känner er klara att prova så får ni hjälp (flytande kväve kan vara en smula farligt). Rätt ordning belönas med ära och berömmelse, fel ordning med missljud. Hur kan den uppblåsta ballongen väga annorlunda än den ouppblåsta? Slutligen: hur skiljer sig ballongens massa åt i de tre fallen? Praktiska tips: Använd den lilla tejpade krokodilklämman istället för att knyta ballongen, då förstör ni den inte. Den är lättare om samma ballong kan vägas i alla tre fallen så mätosäkerheten minskas. Flytande kväve kommer att förvandla luften (ca 70% kväve) till vätska. Vad händer då med ballongen? Glöm inte att ev. is måste skakas bort innan ballongen vägs. Kom ihåg att Arkimedes är er kompis. Tipstack till Sven Hörbeck

5 Station 3 Kraft, acceleration & friktion Handledning Här skall vi praktisera formeln F=ma! Till er hjälp har ni en vagn kopplad till en vikt som kan släppas mot golvet. Olika massor på vagnen eller olika vikter ger naturligtvis olika acceleration. Prova några olika kombinationer. Väg vagnen (inkl. ev. extra last) och den påhängda vikten. Beräkna den accelererande kraften. Hur stor acceleration förväntar du dig? Tag upp en graf med rörelsedetektorn. Tag sedan fram grafen för accelerationen och läs av. För in värdena efter hand i tabellen Vagnens massa: Påhängd vikt: Accelererande kraft: Förväntad acceleration: Uppmätt acceleration: Kan du hitta en formel gäller för vagnens acceleration? För in de beräknade värdena på den tomma raden. Tipstack till Ann-Marie Pendrill Friktion Det finns även möjlighet att lägga på friktion. Hur ser vagnens acceleration ut som funktion av den påhängda vikten nu? Ett intressant specialfall är när dragkraften är precis så stor så att agnen rör sig med konstant hastighet. Kan ni få fram denna situation genom att välja rätt massor? Om ni åstadkommit detta så rör sig vagnen enbart med konstant hastighet, men vad är det som bestämmer denna hastighet?? Använd kraftmätaren för att studera detta fall. Vad krävs för att uppnå en viss hastighet?

6 Station 4 Hobby-accelerometern Handledning Syftet med denna station är att ni skall få prova er egen accelerationsmätare samt kalibrera denna. Slutligen kan ni även använda en ultraljudscensor (PASCO) för att kontrollera er accelerometer! Till er hjälp har ni en vagn samt två små anordningar, en pendel och en fjäder och en liten vikt. Dessa prylar kan ni använda som accelerationsmätare. 1. Testa först hur pendeln och fjädern reagerar på acceleration. Notera att pendeln även kan mäta acceleration i sidled! (vad innebär detta?). Pendeln är lite lurig att kalibrera (eftersom vi måste veta exakt hur mycket vi accelererar för att ställa in skalan), men med fjäderanordningen är det lättare. Använd vår kära gravitation; om ni reser anordningen upp så beter den sig exakt som om den accelererade (uppåt) med 9.81m/s. Eller hur!? 3. Gör en skala på pappret under fjädern. Prova mätaren några gånger med vagnen och koppla sedan på PASCO-apparaten med ultraljudscensorn. Accelerera mot censorn med konstant acceleration (så gott ni kan!), läs av er egen accelerometer och jämför sedan med den acceleration som PASCO-enheten registrerat! Skillnader? Likheter?

7 Station 5 PET-raketbilen Handledning Er uppgift är att bestämma verkningsgraden för en reaktionsmotor. Detta är ett mycket öppet problem, men vi koncentrerar oss på verkningsgraden. Du har följande utrustning: En bil med PET-flaska monterad på taket och ett sluttande plan att köra på. En cykelpump. PET-flaskan har fått en ballong instoppad i sig för att vi skall kunna bestämma trycket. Dessutom har flaskan en kork med cykelventil och liten kran längst ned, denna fungerar som raketmotor. OBS: en välpumpad flaska är hyfsat farlig! Var försiktig och pumpa inte hårdare än -3bar! Vi skall nu omvandla den tillförda energin arbetet att pumpa upp flaskan till rörelseenergi/lägesenergi när vi kör upp för backen. Det finns naturligtvis flera sätt att bestämma energin som krävs för att pumpa flaskan, men ett enkelt sätt är att försöka uppskatta trycket i den. Detta kan vi göra med hjälp av ballongen! Notera hur den krymper när vi pumpar. Hur förhåller sig ballongen storlek till trycket i flaskan? Notera trycket, sätt ekipaget på det sluttande planet och öppna kranen. Hur mycket energi lyckades vi få ur motorn? Vad var verkningsgraden? Teori Energin som lagras i den pumpade flaskan är månne inte helt lätt att räkna ut, men resultatet (om man integrerar kraften, som beror av trycket, på en kolv över sträckan som kolven trycks in se bifogat teoripapper för den intresserade) blir:! E flaska = pv ln p $ # " p & 0 % där p är trycket i flaskan och p 0 lufttrycket utanför samt V flaskans volym. OBS: du behöver inte förstå denna formel för att kunna göra försöket! Verkningsgraden ges av:! = E uträttat arbete E tillförd = mgh E flaska där h är höjdskillnaden som bilen lyckas ta sig uppåt i backen. E flaska är energin vi lagrat i flaskan när vi pumpade denna. Fråga: Varför blir verkningsgraden så låg? (Jämför om du tar fart på en skateboard genom att stampa ifrån mot marken (jorden=tung!),och med om du stampra ifrån mot vatten eller luft (sämst ))

8 Energin i flaskan och den teoretiska verkningsgraden för PET-motorn Detta papper innehåller teorin bakom PET-bilen. Läs om du törs! Antag att vi vill trycka ihop volymen V 1, mycket större än flaskans volym, så att den får plats i flaskan. Vi gör detta mha en kolv: Flaska F A -s 0 s 0 Kraften vi måste trycka in kolven med kommer hela tiden att ges av trycket p i flaskan F=Ap, där A är kolvens area. När kolven trycks ihop kommer naturligtvis detta tryck att öka. (Helt intryckt är volymen på luften samma som flaskans volym, V. Helt utdragen är volymen V=V+As 0 ). Arbetet att trycka in kolven en liten bit är W=F s, där s är en kort sträcka i förhållande till kolvens längd (så kort att trycket inte hinner ändras), s<<l. Arbetet, dvs integralen av F(s), är helt enkelt summan av energierna W för alla korta delintervall mellan cylinderlängden s=-s 0 och s=0: 0 W = " F(s)ds,!s 0 Vi kan bestämma kraften som funktion av sträckan s som: F(s) = p(s)a = nrta V (s) = nrt V / A! s, där vi har använt att nrt är konstant och formeln för volymen V(s)=V-sA (notera att s är negativ!). W, dvs integralen ovan, motsvarar arean under kurvan F(s), F F(s) = nrt V / A! s W s=-s 0 (V 1 =V+As 0 ) s=0 (V) s Analytiskt kan vi beräkna denna area som (kräver att du kan integrera!): W = 0 " F(s)ds =!s 0 0 nrt " V / A! s ds =!nrt ln(v / A! s)!s 0 # = nrt ln p & % $ p 0 ' ( = pv ln # p & % $ p ( 0 ' 0 [ ]!s0 # = nrt ln V + s A 0 & % ( $ V ' där vi har använt att pv=nrt (när kolven är intryckt) och p 0 (V+As 0 )=nrt (kolven helt ute). Den primitiva funktionen, dvs lösningen till integralen, ges av formelsamlingen! (1/s) ds = ln(s).

9 Teoretisk bestämning av verkningsgraden Antag att vi pumpar upp ett tryck i vår flaska, sätter den på en vagn eller monterar den på en kraftmätare. Släpper vi ut luften ur hålet bak på flaskan skapas en kraft på denna när luften far ut. Denna kraft avtar snabbt när trycket i flaskan sjunker och är efter en kort tid helt borta. Mäter vi kraften ser den ungefär ut så här, F t 0 där vi börjar släppa ut luften vid tiden t 0. t Monterar vi flaskan på en vagn så är naturligtvis frågan vilken hastighet denna får, och hur mycket av energin i flaskan som blir rörelseenergi hos flaskan. Till detta använder vi Newtons lag: F = ma (1) Om vi multiplicerar denna ekvation med tiden kraften är aktiv får vi F!t = ma!t = m!v!t = m!v " F!t = m!v ()!t Formeln längst till höger betyder att om vi puttar på ett föremål med massan m med en konstant 1 (netto)kraft F under tiden t så får föremålet hastighetsändringen v. Detta, F t, kallas vanligen för impuls. Jämför med arbete (kraft gånger sträcka). Impuls ger ändrad rörelsemängd. Arbete ger på motsvarande sätt ändrad rörelesenergi. Luft F luft F flaska Notera att kraften på flaskan och kraften på luften (orsakad av trycket i flaskan) alltid måste vara lika stora! Det är alltså samma kraft (under samma tid) som accelererar luften ut ur flaskan. Det enda som skiljer är massan (luften jämfört med flaskan) och riktningen. Alltså gäller både att F t=m flaska v flaska och -F t=-m luft v luft, varpå vi får att m flaska v flaska = m luft v luft, (3) där vi även antagit att både luften och flaskan stod still innan luften släpptes ut. Detta är en mycket användbar liten formel rörelsemängden bevaras alltid! Summan av rörelsemängderna (vagnens och luftens) måste vara noll, före och efter vi släppte ut luften. Jämför nu rörelsemängden, ekvation (3), med rörelseenergin för flaskan och luften. Den totala energin i flaskan blir rörelseenergi för både flaska och luft. 1 Nu är ju inte kraften på flaskan konstant, eftersom den snabbt avtar. Impulsen motsvaras då av arean under kraftkurvan i figuren ovan, alltså integralen av kraften över tiden. Resultatet, att det blir samma rörelsemängd åt båda håll, är dock oberoende av denna förenkling. Notera att molekylerna i luften kan röra sig hur som helst med ganska hög hastighet även om luftvolymen som helhet står still. Det är rörelsen hos luftmängdens tyngdpunkt som avses, alltså medelhastigheten för luftmolekylerna i luftmängden.

10 W tot = m flaskav flaska + m luftv luft Den nyttiga energin är endast rörelseenergin hos flaskan, W nyttig = m flaskav flaska Verkningsgraden blir då.. m! = W flaska v flaska nyttig = m W tot m flaska v flaska + m = flaska v flaska. luftv luft m flaska v flaska + m luft v luft Nu kan vi använda ekvationen för rörelsemängden, ekvation (3): vi vet att m flaska v flaska = m luft v luft. Sätter vi in detta i formeln ovan får vi (gör detta själv!!!)! = m flaska m flaska + m flaska m luft m luft = m flaska + m luft " m luft m flaska, där det sista steget bara gäller i detta fall, om luften i flaskan väger mycket mindre än flaskan. Vad händer om vi byter luften mot vatten?

11 Station 6 Rörelsedetektor Rörelsedetektorn mäter avståndet till ett föremål genom att skicka iväg ultraljudspulser och sedan vänta på ekot. Försök, genom att gå mot ultraljudsgivaren så att du åstadkommer följande: 1. Gå så att grafen av avståndet mot tiden blir en rät linje. Försök att gå så att grafen av avståndet blir ett "V". 3. Ett upp och nedvänt V. 4. Ett U? Ett upp och nedvänt U. 5. Gå så att grafen av hastigheten blir en rät linje 6. Gå så att grafen av hastigheten blir ett V Anteckna hur ni gått och visa för en handledare! Tipstack Pendrill

12 Station 7 Småexperiment 1. Snurrstol och vikter. Vad händer när man snurrar och sedan drar in händerna? Använd det du lärt dig om rörelsemängd för att försöka förklara!. "Trådrulle" - åt vilket håll rullar trådrullen när man drar i tråden? Spelar det någon roll vilken vinkel man drar i? Finns det något läge där trådrullen bara glider? Rita figur och försök förklara! 3. Vagn och svänghjul. Sätt fart på svänghjulet och håll det framför dig med båda händerna, sätt dig på vagnen och be någon köra dig framåt. Vad händer om den som puttar på försöker svänga? 4. Liten boll och stor boll. Placera den lilla bollen ovanpå den stora bollen och släpp. Vad händer? Förklara! 5. Prova din inbyggda accelerometer. Be någon köra dig i sicksack med rullstolen samtidigt som du blundar. Försök sedan beskriva rörelsen utifrån vad du kände under färden! (enklast om föraren och passageraren ritar sin version av rörelsen på var sitt papper, vilka sedan jämförs.) 6. Fjädrar som kommunicerar. På bordet finns en liten anordning med uppstående fjädrande stålpinnar. Testa att sätta fart på en av dessa genom att dra spetsen åt sidan. Vad händer med de andra när den svänger? Diskutera varför! Försök att använda ett energiresonemang. (AM Pendrill, J. Lantz)

13 Station 7 LASER & Hår Ert uppdrag är att mäta tjockleken på ett hårstrå med hjälp av laser. Fenomenet som vi använder kallas Diffraktion, och kommer lite senare i B-kursen. Till er hjälp har ni en laser (titta inte in i strålen, och rikta inte lasern mot någon!!), ett mikroskop och en optisk fiber som är ganska så exakt 15µm i diameter. Jämför ditt eget hårstrå med fibern i mikroskopet. Hur väl stämmer din uppskattning av hårstråets diameter mha. lasern med verkligheten? Alt. mikroskrift på sedel kolla storlek. Här krävs en kort bra förklaring av diffraktion och interferens Tipstack Sheila Galt

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Övningar till datorintroduktion

Övningar till datorintroduktion Institutionen för Fysik Umeå Universitet Ylva Lindgren Sammanfattning En samling uppgifter att göra i MATLAB, vilka ska utföras enskilt eller i grupp om två. Datorintroduktion Handledare: (it@tekniskfysik.se)

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt Ann-Marie Pendrill & David Eager Studsmattematte fritt fall och harmonisk svängningsrörelse Studsmattor finns i många trädgårdar och lekplatser. Under studsandet rör man sig huvudsakligen i vertikalled

Läs mer

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN Lärarhandledning 1 Vad gör en astronaut egentligen? Hur påverkar tyngdlösheten det dagliga livet ombord på rymdstationen? Genom olika montrar, som Gravitationstratten och Planetvågarna,

Läs mer

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen

Chalmers. Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Chalmers Teknisk fysik Teknisk matematik Arkitektur och teknik Matematik- och fysikprovet 2009 Fysikdelen Provtid: 2h. Hjälpmedel: inga. På sista sidan finns en lista över fysikaliska konstanter som eventuellt

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2015

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2015 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2015 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Massa och vikt Mass and weight

Massa och vikt Mass and weight Massa och vikt Mass and weight Massa beskriver hur mycket materia e> föremål innehåller, det är ju konstant oavse> vilken tyngdkraeen är. Kapitel 4: Newtons 2:a lag Vikten beror enbart på hur tyngdkraeen

Läs mer

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll. Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK A

Laborationskurs i FYSIK A Laborationskurs i FYSIK A Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till varje laboration finns förberedande uppgifter. Dessa skall lämnas

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen Ann-Marie Pendrill Gunga med Galileo matematik för hela kroppen På en lekplats eller i en nöjespark finns möjlighet att påtagligt uppleva begrepp från fysik och matematik med den egna kroppen. Med hjälp

Läs mer

Experiment 1: Krulligt hår

Experiment 1: Krulligt hår Experiment 1: Krulligt hår Hårstrån som är raka har oftast så gott som cirkulärt tvärsnitt. Däremot har krulliga hårstrån ett mer elliptiskt tvärsnitt. Det blir din uppgift att bestämma ellipticiteten

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK B

Laborationskurs i FYSIK B Laborationskurs i FYSIK B Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till alla laborationer skall fullständiga laborationsrapport skrivas och

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck

7 Tryck. 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7 Tryck 7.1 1 Kraft och tryck 2 Hur stort är ditt tryck mot golvet? 3 Ordfläta 4 Räkneuppgifter på tryck 7.2 OH1 Vattentorn 5 Vattnets lyftkraft 6 När flyter ett föremål på en vätska? 7 Arkimedes princip

Läs mer

TILLVERKA ETT EGET FORDON

TILLVERKA ETT EGET FORDON TILLVERKA ETT EGET FORDON Övningens mål Eleverna vet att alla transportmedel behöver energi för att ta sig fram, och att olika energikällor kan användas, med varierande effekt på miljön. Eleverna förstår

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...6 Tröghet...7 Tröghet och massa...8 Tyngdpunkt...8 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk Vindkraftverk Min grupp har gjort ett speciellt vindkraftverk som är inspirerat av det flygande vindkraftverket Buoyant airborne turbine. Det som gör vårt vindkraftverk annorlunda jämfört med andra är

Läs mer

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.43 b) Villkor för att linan inte skall glida ges av ekv (4.1.6). 9.45 Ställ upp grundekvationerna, ekv (9.2.1) + (9.2.4), för trådrullen. I momentekvationen,

Läs mer

Provlektion till Uppdrag: Matte 9

Provlektion till Uppdrag: Matte 9 Provlektion till Uppdrag: Matte 9 Linjära funktioner En resa i biljettdjungeln I läromedlet Uppdrag: Matte arbetar eleverna med två spår, Uppdrag eller Räkna på. Här kommer ett prov på en lektion där uppdraget

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

GRUPP 1 JETLINE. Åk, känn efter och undersök: a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) GRUPP 1 JETLINE a) Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) b) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar det någon roll var i tåget

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Massa, densitet och hastighet

Massa, densitet och hastighet Detta är en något omarbetad verion av Studiehandledningen om använde i tryckta kuren på SSVN. Sidhänviningar hänför ig till Quanta A 000, ISBN 91-7-60500-0 Där det har varit möjligt har motvarande aker

Läs mer

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser 7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör

Läs mer

Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen på den stora tärningen är neråt.

Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen på den stora tärningen är neråt. Exploderande tärning En tärning inuti lådan blir till flera små träningar. Steg 1 Lägg det åtta små tärningarna i den stora tärningen. Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

Smarttelefonen som verktyg för datainsamling

Smarttelefonen som verktyg för datainsamling Smarttelefonen som verktyg för datainsamling Ray Pörn (Yrkeshögskolan Novia) 1 och Mats Braskén (Åbo Akademi) En modern smarttelefon eller surfplatta innehåller ett stort antal sensorer. I de flesta telefoner

Läs mer

REPETITION 2 A. a) Är sträckan proportionell mot tiden? b) Beräkna medelhastigheten under de fem första sekunderna.

REPETITION 2 A. a) Är sträckan proportionell mot tiden? b) Beräkna medelhastigheten under de fem första sekunderna. REPETITION Hur mcket är a) 9 b) 00 0 c) 00 På en karta i skala : 0 000 är det, cm mellan två små sjöar. Hur långt är det i verkligheten? Grafen visar hur långt en bil hinner de se första sekunderna efter

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN PBFy9812 Enheten för Pedagogiska Mätningar 1998-12 Umeå Universitet Provtid PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Experimentell del Anvisningar Hjälpmedel: Provmaterial Miniräknare (grafritande

Läs mer

NFYA02: Svar och lösningar till tentamen 140115 Del A Till dessa uppgifter behöver endast svar anges.

NFYA02: Svar och lösningar till tentamen 140115 Del A Till dessa uppgifter behöver endast svar anges. 1 NFYA: Svar och lösningar till tentamen 14115 Del A Till dessa uppgifter behöver endast svar anges. Uppgift 1 a) Vi utnyttjar att: l Cx dx = C 3 l3 = M, och ser att C = 3M/l 3. Dimensionen blir alltså

Läs mer

2 NEWTONS LAGAR. 2.1 Inledning. Newtons lagar 2 1

2 NEWTONS LAGAR. 2.1 Inledning. Newtons lagar 2 1 Newtons lagar 2 1 2 NEWTONS LAGAR 2.1 Inledning Ordet kinetik används ofta för att beteckna läranom kroppars rörelse under inflytande av krafter. Med dynamik betcknar vi ett vidare område där även kinematiken

Läs mer

Mekanikens historia. Aristoteles och Galilei

Mekanikens historia. Aristoteles och Galilei Kraft och dynamik 9 Vad innebär Newtons lagar? Hur kan en krockkudde rädda liv? Är det sant att en bil som kör med konstant fart inte påverkas av några krafter? Mekanikens historia Aristoteles och Galilei

Läs mer

Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet. GeoGebra. ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning

Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet. GeoGebra. ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning Karlstads GeoGebrainstitut Institutionen för matematik och datavetenskap Karlstads universitet Mats Brunström Maria Fahlgren GeoGebra ett digitalt verktyg för framtidens matematikundervisning Invigning

Läs mer

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0). 1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas

Läs mer

Krafter och moment. mm F G (1.1)

Krafter och moment. mm F G (1.1) 1 Krafter och moment 1.1 Inledning örståelsen för hur olika typer av krafter påverkar strukturer i vår omgivning är grundläggande för ingenjörsvetenskapen inom byggnadskonsten. Gravitationskraften är en

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Diagramritning med Excel och figurritning med Word

Diagramritning med Excel och figurritning med Word 1(11) Inför fysiklaborationerna Diagramritning med Excel och figurritning med Word Del 1. Uppgift: Excel Målet med denna del är att du skall lära dig grunderna i Excel. Du bör kunna så mycket att du kan

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Förberedelser: Göm i hemlighet en boll i den mellersta muggen, som visas på bilden nedan.

Förberedelser: Göm i hemlighet en boll i den mellersta muggen, som visas på bilden nedan. MUGGAR OCH BOLLAR Placera en boll på toppen av en mugg och täck den med de andra två muggarna. Knacka på muggen och bollen kommer att passera genom muggen och hamna på bordet under. De återstående bollarna

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen

Tentamen i Mekanik SG1130, baskurs. Problemtentamen 013-03-14 Tentamen i Meani SG1130, basurs. OBS: Inga hjälpmedel förutom rit- och srivdon får användas KTH Meani 1. Problemtentamen En ub med massa m står lutad mot en vertial sträv vägg och med stöd på

Läs mer

MATEMATIK FÖR KURS B (NV/AB-boken och B-boken version 1)

MATEMATIK FÖR KURS B (NV/AB-boken och B-boken version 1) NATUR OCH KULTURS PROV VÅRTERMINEN 1997 MATEMATIK FÖR KURS B (NV/AB-boken och B-boken version 1) Provets omfattning: t o m kapitel 5.6 i Matematik 2000 NV kurs AB. Provets omfattning: t o m kapitel 3.5

Läs mer

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedagogiska Mätningar PBFyA 02-05 Umeå universitet PROV I FYSIK KURS A FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del II: Kortsvars- och flervalsfrågor. Uppgift 1-9 Del III: Långsvarsfrågor. Uppgift 10-16

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin På tidigare lektioner har vi studerat rotationer i två dimensioner samt hur vi kan beskriva föremål som roterar rent fysikaliskt. Att från detta gå över till den speciella

Läs mer

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING UTMANING 5 Tyngdlöst 5 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronauter upplever tyngdlöshet, vilket är lika med att falla fritt. Gravitationen på internationella rymdstationen ISS

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser 1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser Definition En mekanisk vågrörelse utgörs av en regelbundet upprepad (periodisk) störning i en del av ett medium (material) som fortplantas (utbreder sig) genom

Läs mer

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1

Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Lektion på Gröna Lund, Grupp 1 Jetline Tåget är 9,2m långt. Hur lång tid tar det för tåget att passera en stolpe? Hur fort går tåget? Var under turen tror du att känner man sig tyngst? Lättast? Om du har

Läs mer

ryckigt Kör 28 PORSCHEMAG

ryckigt Kör 28 PORSCHEMAG PorscheMag17_28-33_Jarlmark.qxp:Layout1 11-03-03 Kör 12.59 Sida 28 ryckigt Vad går all bensin egentligen åt till när vi kör? Dagligen tar ingenjörerna hos Porsche väldigt avancerade beräkningar till hjälp

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 7 januari 0 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG. (a) Falltiden fås ur (positiv riktning nedåt) s v 0 t + at t s 0 a s,43 s. 9,8 (b) Välj origo

Läs mer

ENERGIHUSET. Övningens mål

ENERGIHUSET. Övningens mål ENERGIHUSET Övningens mål Målet med övningen är att eleverna ska lära sig om energibesparing och energieffektivitet, inklusive kostnadsfrågor. Övningen baseras på det faktum att uppvärmning och nerkylning

Läs mer

Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet.

Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet. Del I: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt i provhäftet. 1) a) Bestäm ekvationen för den räta linjen i figuren. (1/0/0) b) Rita i koordinatsystemet en rät linje

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

Precis som var fallet med förra artikeln, Geogebra för de yngre i Nämnaren

Precis som var fallet med förra artikeln, Geogebra för de yngre i Nämnaren Publicerad med tillstånd av Nämnaren Thomas Lingefjärd Geogebra i gymnasieskolan En tilltalande egenskap med Geogebra är att programmet kan användas tvärs över stora delar av utbildningssystemets matematikkurser.

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

5C1106 mekanik för Mikroelektronik Projektarbete 2008-03-01 WHIPLASH. Oscar Frick oscarfri@kth.se. Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth.

5C1106 mekanik för Mikroelektronik Projektarbete 2008-03-01 WHIPLASH. Oscar Frick oscarfri@kth.se. Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth. WHIPLASH Oscar Frick oscarfri@kth.se Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth.se Caroline Ellgren ellgren@kth.se Eric Masser emasser@kth.se Whiplash-skador, orsakade av påfrestningar på nacken i samband med bilkrockar,

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! 1 Introduktion = Ni kanske har hört nyheten i somras att mina kollegor i CERN hade hittat Higgspartikeln. (Försnacket till nobellpriset) = Vad är Higgspartikeln

Läs mer

Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi

Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi Vi har pratat om åtta energiformer: Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi 1) Vilken är den viktigaste energiformen i följande

Läs mer

Repetitionsuppgifter 1

Repetitionsuppgifter 1 Repetitionsuppgifter 1 Beräkna 1 a) 0,5 + 0,7 b) 0,45 + 1,6 c) 2,76 0,8 2 a) 4,5 10 b) 30,5 10 c) 0,45 1 000 3 Vilka av produkterna är a) större än 6 1,09 6 0,87 6 1 6 4,3 6 0,08 6 b) mindre än 6 4 Skriv

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Del A: Begrepp och grundläggande förståelse

Del A: Begrepp och grundläggande förståelse STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM KH/CW/SS Tentamensskrivning i Experimentella metoder, 1p, för kandidatprogrammet i fysik, /5 01, 9-14 Införda beteckningar skall förklaras och uppställda ekvationer motiveras

Läs mer

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Snögubbe Flaska 1. Gör en stor boll av leran (storleken beroende på flaskhalsens storlek). 2. Ta av korken och tryck på bollen

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Tentamen Freagen en 1:e juni 2012, kl 08:00 12:00 Fysik el B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Tentamen

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

fredag den 11 april 2014 POOL BYGGE

fredag den 11 april 2014 POOL BYGGE POOL BYGGE KLADD Såhär ser min kladd ut: På min kladd så bestämde jag mig för vilken form poolen skulle ha och ritade ut den. På min kladd har jag även skrivit ut måtten som min pool skulle vara i. Proportionerna

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

Kortaste Ledningsdragningen mellan Tre Städer

Kortaste Ledningsdragningen mellan Tre Städer Kortaste Ledningsdragningen mellan Tre Städer Tre städer A, B och C, belägna som figuren till höger visar, ska förbindas med fiberoptiska kablar. En så kort ledningsdragning som möjligt vill uppnås för

Läs mer

Pasco Dataloggersystem

Pasco Dataloggersystem Pasco Dataloggersystem Biologi Fysik Kemi Teknik Jubileumserbjudande Pasco 50 år Sensorpaket & Interface 50% rabatt Ett unikt tillfälle att starta arbetet med laborationer som genomförs med användande

Läs mer

Systemkonstruktion Z2

Systemkonstruktion Z2 Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 27 Maj 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: M-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 10.00 och 11.30. Tentamen

Läs mer

Gemensamt projekt: Matematik, Beräkningsvetenskap, Elektromagnetism. Inledning. Fysikalisk bakgrund

Gemensamt projekt: Matematik, Beräkningsvetenskap, Elektromagnetism. Inledning. Fysikalisk bakgrund Gemensamt projekt: Matematik, Beräkningsvetenskap, Elektromagnetism En civilingenjör ska kunna idealisera ett givet verkligt problem, göra en adekvat fysikalisk modell och behandla modellen med matematiska

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 Provet omfattar en uppgift, som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! EJ tabell- och formelsamling. Lämna en marginal om minst

Läs mer

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner.

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner. Tips och råd om mottagnings förhållanden till ett förråd/ en silo Det finns flera leverantörer och modeller av pellets förråd och pellets silo på marknaden. Undersök i första hand om det finns något som

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

Matematik A Testa dina kunskaper!

Matematik A Testa dina kunskaper! Testa dina kunskaper! Försök i största möjliga mån att räkna utan hjälp av boken, skriv små noteringar i kanten om ni tycker att ni kan uppgifterna, att ni löste dem med hjälp av boken etc. Facit kommer

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

MÄT OCH MÅTTA. Lärarhandledning

MÄT OCH MÅTTA. Lärarhandledning MÄT OCH MÅTTA Lärarhandledning 1 Mätväskan innehåller all tänkbar utrustning för att göra olika matematiska undersökningar på Universeum. Räkna till exempel ut volymer i vår regnskog eller mät längder,

Läs mer

Välkommen till Borgar!

Välkommen till Borgar! Välkommen till Borgar! Välkommen till Borgar! Vi ser fram emot att snart träffa en ny årskull med naturettor och hoppas att du kommer att trivas mycket bra hos oss. Studier i naturvetenskapliga ämnen förutsätter

Läs mer

Optimering av depåpositioner för den minimala bensinförbrukningen i öknen

Optimering av depåpositioner för den minimala bensinförbrukningen i öknen Optimering av depåpositioner för den minimala bensinförbrukningen i öknen Frågeställning: En jeep kan sammanlagt ha 200 liter bensin i tanken samt i lösa dunkar. Jeepen kommer 2,5 km på 1 liter bensin.

Läs mer