Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att motionen ska anses besvarad.

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) KLK 2018/716 Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att motionen ska anses besvarad. Lars Johnsson (M), Robin Gustavsson (KD) och John Bruun (L) har tillsammans väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken de på anförda skäl att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att öka antalet deltidsbrandmän, till åtminstone samma nivå som för 15 år sedan, samt utreda förutsättningarna för införande av s.k. skogsbrandvärn. Motionen har remitterats till kommunens räddningstjänst som i yttrande anför bland annat följande. Räddningstjänsten ser inget behov av att öka antalet RiBanställda brandmän (tidigare benämnda deltidsbrandmän). Det stämmer att antalet de senaste 15 åren har minskat från drygt 120 till cirka 75 st. Bemanningsmässigt har detta inneburit att från tidigare ha haft 28 man i beredskap dygnet runt, har räddningstjänsten nu 15 man i beredskap måndag-fredag 06-18, och 19 man övrig tid. Detta har på inget vis påverkat utgången av insatserna. Detta trots att två av stationerna är stängda en tredjedel av tiden, och det har inträffat hittills över 100 insatser sammanräknat på dessa orter när respektive station varit stängd. Att inte bara behålla nuvarande numerär, utan dessutom öka den med 50 brandmän till är en monumental uppgift. RiB-problematiken är inget unikt för Hässleholm, utan detta är ett nationellt problem. Att Hässleholm skulle komma på en lösning på den gordiska knuten är inte troligt. Systemet med RiB-anställd personal härstammar från en svunnen tid när det fanns gott om arbetsplatser på varje ort, och de boende lämnade sällan sin hemort. Då var det inga problem med att ha sin beredskap, och det var många sökande till varje tjänst. I det nya samhällsklimatet är det allt färre som vill engagera sig, och det påverkar även rekryteringen till avdelningarna Hässleholm Stadshuset, Nytorget kommunledningskontoret@hassleholm.se

2 2 (2) Tidigare var avdelningarna mer självgående, och de löste de flesta utbildningar och uppgifter på egen hand. Med nya hårdare arbetsmiljöregler kräver RiB-systemet mer arbetsinsats från heltidspersonalen. Bland annat måste utbildning, övning och rutiner finnas för all utrustning som används. Överenskommelsen om samverkan mellan de skånska räddningstjänsterna innebär att det dygnet runt finns tre Inre befäl samt en gemensam räddningschef i beredskap som disponerar samtliga resurser i länet (brandstyrkor, befäl, specialresurser och staber). Det innebär att en kommun aldrig kommer att stå utan resurser på en insats oavsett tid och rum. Detta samarbete visade sig fungera mycket väl i samband med den skånegemensamma bemanningen med brandstyrkor och befäl vid skogsbranden i Ljusdal sommaren Ett minskat antal RiB-anställda brandmän påverkar inte vår förmåga till uthållighet vid bränder som pågår en längre tid. I yttrandet har också berörts kostnaderna för att öka antalet RiB-brandmän. Sammanfattningsvis anför räddningstjänsten följande. Räddningstjänstens förmåga för att hantera en eller flera skogsbränder är god. Räddningstjänsten ser positivt på den politiska viljan att satsa ytterligare resurser på räddningstjänsten, men föreslår att satsningen görs på utökad heltidsnumerär samt ett fortsatt samordnat nordostskånskt samarbete med LRF. Kostnaden stannar därmed vid 2,6 miljoner kronor per år, jämfört med en startkostnad på 20 miljoner och en årlig kostnad på 12 miljoner kronor. Mot bakgrund av den utredning som räddningstjänsten gjort bedömer kommunledningsförvaltningen att ytterligare utredning inte behövs och att motionen därmed ska anses besvarad. Kommunledningsförvaltningen Elisabeth Aidemark Avdelningschef Magnus Gjerstad Kommunjurist JAV

3 1(4) KLK 2018/716-1 Räddningstjänsten ser inget behov av att öka antalet RiB-anställda brandmän (tidigare benämnda deltidsbrandmän). Det stämmer att antalet de senaste 15 åren har minskat från drygt 120 till cirka 75 st. Bemanningsmässigt har detta inneburit att från tidigare ha haft 28 man i beredskap dygnet runt, har räddningstjänsten nu 15 man i beredskap måndag-fredag 06-18, och 19 man övrig tid. Detta har på inget vis påverkat utgången av insatserna. Detta trots att två av stationerna är stängda en tredjedel av tiden, och det har inträffat hittills över 100 insatser sammanräknat på dessa orter när respektive station varit stängd. En omvärldsbevakning förstärker den bilden. I nordöstra Skåne finns flera större orter som helt saknar brandstation, exempelvis Glimåkra, Knislinge, Hanaskog, Önnestad, Fjälkinge, Färlöv och Vä/Öllsjö. I Skåne finns exempelvis Oxie och Bunkeflostrand med mer än invånare vardera, utan brandstation på orten. Räddningstjänsten Hässleholm lägger enormt mycket tid och kraft på att kunna bibehålla nuvarande bemanning, vilket går ut över andra arbetsuppgifter som får läggas åt sidan, exempelvis att arbeta med larmplaner och hanteringen av automatlarm. Anställs det ny personal på en avdelning är det oftast någon annan som slutar, de har velat kliva av tidigare men stannat kvar i väntan på ersättare. Att inte bara behålla nuvarande numerär, utan dessutom öka den med 50 brandmän till är en monumental uppgift. RiB-problematiken är inget unikt för Hässleholm, utan detta är ett nationellt problem. Att Hässleholm skulle komma på en lösning på den gordiska knuten är inte troligt. Systemet med RiB-anställd personal härstammar från en svunnen tid när det fanns gott om arbetsplatser på varje ort, och de boende lämnade sällan sin hemort. Då var det inga problem med att ha sin beredskap, och det var många sökande till varje tjänst. I det nya samhällsklimatet är det allt färre som vill engagera sig, och det påverkar även rekryteringen till avdelningarna.

4 2(4) Tidigare var avdelningarna mer självgående, och de löste de flesta utbildningar och uppgifter på egen hand. Med nya hårdare arbetsmiljöregler kräver RiB-systemet mer arbetsinsats från heltidspersonalen. Bland annat måste utbildning, övning och rutiner finnas för all utrustning som används. Det är inte bara körtid och bemanning som är avgörande för en framgångsrik insats, utan även utbildning, övning och rutin. Exempelvis har bemanningen på släckbilen på en av avdelningarna i genomsnitt tillsammans åkt på larm. Att jämföra med andra fordonsbemanningar med kanske så lite som 50 larm tillsammans i erfarenhet. Två av stationerna har ett larm varannan vecka, fördelat på fyra skift innebär det ett larm varannan månad för en enskild brandman. Överenskommelsen om samverkan mellan de skånska räddningstjänsterna innebär att det dygnet runt finns tre Inre befäl samt en gemensam räddningschef i beredskap som disponerar samtliga resurser i länet (brandstyrkor, befäl, specialresurser och staber). Det innebär att en kommun aldrig kommer att stå utan resurser på en insats oavsett tid och rum. Detta samarbete visade sig fungera mycket väl i samband med den skånegemensamma bemanningen med brandstyrkor och befäl vid skogsbranden i Ljusdal sommaren Ett minskat antal RiB-anställda brandmän påverkar inte vår förmåga till uthållighet vid bränder som pågår en längre tid. En ny brandman RiB kostar uppskattningsvis kr i utbildning, det ger en samlad kostnad på uppskattningsvis 5 miljoner kronor för anställningar av 50 nya RiB. Med en uppskattad genomsnittlig anställningstid på 10 år innebär det att 15 nya brandmän måste rekryteras årligen, vilket innebär uppskattningsvis 1,5 miljoner kronor årligen. En förutsättning för att lyckas med nyrekryteringen och att bibehålla den nya numerären är mer heltidspersonal som enbart arbetar med detta. Lönekostnad för två brandingenjörer/brandinspektörer är ca. 1,3 miljoner kronor årligen. Den årliga kostnaden för att ha en brandman RiB anställd är ca kr, vilket ger en ökad driftsbudget om 6,5 miljoner kronor. 6,5 miljoner kronor är enbart baserat på gällande RiB-avtal. Ska numerären ökas med 50 man måste ersättningsnivåerna höjas drastiskt. En jämförelse med räddningstjänsten Kristianstad som den 1 januari 1990 stängde sju av sina tolv brandstationer (två avdelningar och samtliga fem värn). Det medförde att de kunde satsa mer på kvarvarande stationer och har fram tills nu kunnat bemannat dem fullt ut med fem eller sex man i ständig beredskap, kombinerat med en slagkraftig heltidsstyrka om åtta till tio man i bemanning. Bland annat får deras RiB-personal 1,75 timmars fysträning per kalendervecka på betald arbetstid samt en timmes betald tid för fordonskontroll per beredskapsvecka. För Hässleholm skulle det innebära en ökad årlig kostnad om 2,3 miljoner kronor för fys samt 0,3 miljoner kronor för fordonskontroll.

5 3(4) Ökas bemanningen upp till fem man på alla stationer innebär det ett behov om inköp av tre nya släckbilar á 5 miljoner kronor, dvs 15 miljoner kronor. Ett inköp som måste upprepas ungefär var 20 år, för att bibehålla en modern fordonsflotta. Sammanräknat innebär detta: Startkostnad (nyanställning och nya fordon): 20 miljoner kr Årlig kostnad (ökade löner och ersättningar): 12 miljoner kr Nya fordon (var tjugonde år): 15 miljoner kr Framtiden är en starkare heltid, kombinerat med RiB-styrkor och särskilt då fem man i vardera Bjärnum och Sösdala. Hässleholm har en tacksam geografi med heltiden placerad centralt i kommunen. Med en ny placering av brandstationen i anslutning till trafikplats Stoby nås övriga tätorter snabbt med körtider på i vissa fall mindre än tio minuter, tider som står sig väl i jämförelse med andra kommuner. Det medför också att räddningstjänsten Osby inte behöver åka på alla larm i Hästvedas distrikt, vilket ger en årlig besparing på kr. Visserligen är tiden dyrbar vid en olycka, men vid exempelvis en brand är det de tre första minuterna som är viktigast. Så snabbt kan inte räddningstjänsten vara på plats, utan det är upp till den drabbade att agera vilket även lagstiftningen är mycket tydlig med. Ett bra olycksförebyggande arbete innebär att privatpersoner, verksamheter och företag har ett väl fungerande brandskydd som kan förhindra en olycka, och även snabbt kunna agera om en olycka inträffar. Detta olycksförebyggande arbete är en viktig del av arbetet för all heltidsanställd personal vid räddningstjänsten. En utökad operativ heltidsstyrka kommer hela kommunen till gagn. En bra och slagkraftig styrka är ett befälsfordon (1 man), en släckbil (5 man) och ett extrafordon (1-2 man). Det innebär en heltidsstyrka om 7-8 man, att jämföra med nuvarande 5-6 man. En utökning till denna numerär innebär åtta nya tjänster (kan med fördel rekryteras bland RiB-anställd personal). Årlig kostnad för utökad heltidsbemanning är uppskattningsvis 2,6 miljoner kronor. Det ger dessutom en bättre kontinuitet och kvalitet då heltidspersonal stannar längre och har brandmansyrket som profession. Utökad heltidsnumerär: 2,6 miljoner kr Värn är en resurs vars främsta styrka är långvariga insatser, exempelvis eftersläckning, bevakning och bränder i skog och mark. Då de är frivilliga samt saknar befäl och förmåga att rökdyka eller utföra losstagning larmas de aldrig ensamma på en insats, och det anländer alltid ytterligare enhet till insatsen inom ett fåtal minuter. Även om värnet inte åker på en insats uppfyller räddningstjänsten de tider som är satta i av kommunfullmäktige fastställt handlingsprogram.

6 4(4) Kontakter med LRF för att få stöd och hjälp vid bränder i skog och mark med personal, fordon och utrustning har redan tagits. De är mycket intresserade av att vara behjälpliga till räddningstjänsten, då det är deras egendom som brinner eller hotas av brand i skog och mark. Detta samarbete behöver ingen koppling till värn, utan det är bättre med ett gemensamt samarbete mellan räddningstjänsterna och LRF i Skåne nordost. Varken bränderna eller egendomarna tar hänsyn till kommungränser. De nordostskånska räddningstjänsterna kommer under våren att upprätta listor på, och kommunikationsvägar för att nå, behjälplig personal, fordon och utrustning genom LRF. Utlarmning sker lämpligast via Inre befäl vid larmcentralen i Kristianstad, och räddningsledaren kan vid varje enskild insats använda tjänsteplikt på behjälpliga personer och avlöna dem enligt avtal, utan att de är organiserade i ett värn. Räddningstjänstens förmåga för att hantera en eller flera skogsbränder är god. Räddningstjänsten ser positivt på den politiska viljan att satsa ytterligare resurser på räddningstjänsten, men föreslår att satsningen görs på utökad heltidsnumerär samt ett fortsatt samordnat nordostskånskt samarbete med LRF. Kostnaden stannar därmed vid 2,6 miljoner kronor per år, jämfört med en startkostnad på 20 miljoner och en årlig kostnad på 12 miljoner kronor. Räddningstjänsten Förvaltningschef/Räddningschef Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering

7