RAY stärker den finländska välfärden... 3 Syfte: Främja hälsa och social välfärd... 5 Lagstiftning... 6 Målbild: Resultatrik organisationsverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAY stärker den finländska välfärden... 3 Syfte: Främja hälsa och social välfärd... 5 Lagstiftning... 6 Målbild: Resultatrik organisationsverksamhet"

Transkript

1 Understödsstrategi

2 Understödsstrategi RAY stärker den finländska välfärden... 3 Syfte: Främja hälsa och social välfärd... 5 Lagstiftning... 6 Målbild: Resultatrik organisationsverksamhet för människors väl... 9 Framgångsfaktorer leder till lyckat resultat...11 Målinriktat arbete...11 Att vara i tiden...11 Samarbetsvillighet...12 Ekonomisk användning av resurser...12 Människan i centrum...12 Strategiska huvudlinjer ) Att stärka hälsa och social välfärd ) Att förebygga problem som hotar hälsan och den sociala välfärden ) Att hjälpa och stöda dem som stött på problem...16 Ordlista...18

3 RAY stärker den finländska välfärden RAY stöder den finländska välfärden med över en miljon euro varje dag. Understödsmedlen samlas in med penningautomat- och kasinospelverksamhet och styrs till organisationsverksamhet inom social- och hälsovårdsbranschen. Understödsstrategin utgör RAY:s riktlinjer för hur finansieringen styrs åren Med penningautomatunderstöd stöder man social- och hälsoorganisationers verksamhet och projekt. Organisationerna är en kanal för deltagande och påverkan. De stöder och hjälper människor i deras vardag. Understödsutdelningen styrs av RAY:s understödsstrategi. Understödsstrategins granskningsperiod är åren Organisationernas betydelse i arbetet med att stärka hälsa och social välfärd, att förebygga problem som hotar hälsan och välfärden samt med att hjälpa och stöda människor som har det svårt är minst lika viktig, om inte ännu viktigare än tidigare. Det fanns med andra ord inga behov av att göra stora ändringar i de grundläggande riktlinjerna från den föregående strategiperioden. I stället för att förnya strategin är det snarare fråga om att uppdatera den. En av de viktigaste utmaningarna för strategiperioden är att hitta sådana organisationsbaserade verksamhetsmetoder som används till att stöda människors självständiga liv och livshantering, till att minska ökningen av de socioekonomiska hälsooch välfärdsklyftorna samt till att skapa mer jämlika förutsättningar för välfärd för olika befolkningsgrupper. Vid utarbetandet av denna strategi har RAY fört många och livliga samtal om medborgarorganisationernas ställning samt om den finländska välfärdens nuläge och framtidsutsikter. Tankar och information har utbytts med såväl organisationerna och intressentgrupperna som med ministerierna och dem underställda expertinstitutioner, regionala förvaltningsmyndigheter och representanter för kommuner. Under uppdateringen av understödsstrategin har ett liknande strategiarbete pågått på social- och hälsovårdsministeriet. Social- och hälsovårdspolicyn, som förverkligas av social- och hälsovårdsministeriet, och RAY:s understödssystem har många naturliga, gemensamma anknytningspunkter. I ministeriets strategi betonas social hållbarhet, insatser för medborgarnas deltagande samt ett brett samarbete som samlar olika aktörer. Detta påverkar också starkt organisationernas verksamhet. Som stöd för förverkligandet av understödsstrategin görs årligen en handlingsplan, som granskar verksamhetsmiljön, konkretiserar riktlinjerna och fastställer tyngdpunkterna. Utdelningsförslaget färdigställs inom RAY från och med början. av 2011 i team som är uppbyggda enligt de tre strategirikt-. linjerna. Med andra ord styr understödsstrategin i fortsättningen ännu starkare hur understöden riktas. Understödsstrategins riktlinjer gäller endast den del av organisationernas allmännyttiga verksamhet som erhåller RAYunderstöd. I en del organisationer är understöden endast en liten del av den totala finansieringen, medan understöden täcker närmast hela verksamheten för andra organisationer. Med RAY-understöd täcker man i genomsnitt cirka 15 procent av organisationernas verksamhet, men detta kan variera stort mellan olika organisationer. Vidare gäller de strategiska riktlinjerna endast den del av rörelsevinsten från RAY:s penningspelverksamhet som delas ut som organisationsunderstöd. Utöver dessa riktar staten årligen en del av avkastningen till Statskontoret för vård och rehabilitering av krigsveteraner och krigsinvalider. RAY anser att spelverksamhetens avkastning ska användas i sin helhet till att stöda organisationernas verksamhet. Då antalet krigsveteraner minskar ska den avkastning som styrs till staten gradvis återgå till att användas för understödsverksamheten. 3

4 MISSION

5 Syfte: Främja hälsa och. social välfärd RAY främjar hälsa och social välfärd genom att stöda social- och hälsovårdsorganisationernas verksamhet. Med finansieringen svarar man på aktuella välfärdsutmaningar. Beviljande av understöd baserar sig på lagstiftningen. Hälsan och välfärden har utvecklats i en positiv riktning i vårt land under de senaste åren. Men samtidigt har ojämlikheten ökat och de socioekonomiska hälso- och välfärdsklyftorna fördjupats ytterligare. Enligt undersökningar är tjänstemän friskare än arbetare och de som förvärvsarbetar är friskare än de som är arbetslösa. Personer med goda inkomster och hög utbildning är friskare än de som har lägre inkomster och endast grundskoleutbildning. Vårt samhälle utmanas även av ökad fattigdom och utslagning, vilka har en tydlig koppling till anhopningen av hälsoproblem. I samhället sker många förändringar som utgör både utmaningar och möjligheter för att främja hälsa och social välfärd inom olika befolkningsgrupper. En av de mest centrala utmaningarna är den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott, som även påverkar förväntningar som riktas till organisationsbaserad verksamhet. Samhället påverkas starkt av förändringar i kommunstrukturen och särskilt av den ökande befolkningsmängden i till-. växtcentren. Å andra sidan ökar även utmaningarna för att trygga välfärdsförutsättningarna för personer som bor utanför tillväxtcentren. Man känner inte heller ännu till alla lågkonjunkturens sociala effekter. Mer uppmärksamhet än tidigare måste även fästas vid. betydelsen av miljö och bebyggda omgivningar som en. del av långsiktig välfärdspolitik. I arbetet att främja hälsa och social välfärd på populationsnivå är en av de centrala frågorna den kraftiga förändringen i åldersstrukturen. Denna även enligt europeiska mått mätta kraftiga förändring kräver utveckling av verksamheten för att man ska kunna säkerställa ett gott liv åt dem som har uppnått pensionsåldern, och samtidigt garantera en trygg uppväxt och utveckling för barn och ungdomar. Under de senaste 20 åren har antalet invandrare i Finland ökat femfaldigt och antalet personer som talar främmande språk har ökat åttafaldigt. Invandringen gynnar hela det. finländska samhället långsiktigt, exempelvis gällande tillgång till arbetskraft. Den ökade invandringen skapar även en hel del utmaningar för vårt samhälle. I en global verksamhetsmiljö är det viktigt att känna till främmande kulturer bättre än vad vi för närvarande gör. Det hjälper invandrarna med integreringen i det nya landet och ger landets invånare bättre förutsättningar att stöda integreringsprocessen. Utgående från folkhälso- och folksjukdomsperspektiv krävs att särskild uppmärksamhet fästs vid hot mot psykiskt välbefinnande, missbruk och fetma. Ökningen av den relativa. andelen äldre samhällsmedborgare torde öka även exempelvis antalet minnesstörningar. RAY vill rikta de organisationers uppmärksamhet som söker understöd på åtminstone två faktorer som är centrala i arbetet med att främja hälsa och social välfärd för personer i olika åldrar och med olika funktionsförmågor. För det första önskar vi att organisationerna beaktar de bakgrundsfaktorer via vilka man i så hög grad som möjligt kan påverka orsaken till de problem som utgör utmaningar för hälsa och välfärd. För det andra önskar vi att organisationerna tillsammans med kommunerna hittar metoder för att integrera penningautomatsunderstött organisationsarbete och det offentliga servicesystemet så att de på bästa sätt kommer människor. till godo. 5

6 Lagstiftning RAY:s understödsverksamhet har ett lagstadgat syfte och en lagstadgad grunduppgift: att främja hälsa och social välfärd genom att stöda allmännyttiga organisationers verksamhet (Lotterilagen 2001/1047, 17 ). Understöden kan enligt lotterilagen endast beviljas till allmännyttiga organisationer och stiftelser med rättskapacitet. 1 UNDERSTÖD KAN BEVILJAS INOM RAMEN FÖR STATSBUDGETEN, OM 2 1) det ändamål för vilket understöd söks är samhälleligt godtagbart, 2) beviljandet av understöd är motiverat med avseende på de mål som satts för användningen av understödet, 3) beviljandet av understöd skall anses vara nödvändigt med beaktande av sökandens egna tillgångar, de till buds stående medlen i sammanslutningar eller stiftelser som sökanden har bestämmande inflytande i samt intäkterna från den verksamhet som understöds, 4) beviljandet av understöd skall anses nödvändigt med beaktande av annat offentligt stöd som sökanden erhållit samt arten och omfattningen av den verksamhet eller det projekt som är föremål för understödet, 5) beviljandet av understödet inte bedöms orsaka mer än ringa snedvridning av... konkurrensen och verksamheten på marknaden i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och 6) det vid ansökan om specialunderstöd har lämnats en tillräcklig utredning om.... verksamhetsplanen eller den tekniska planen för projektet samt om understödstagarens förutsättningar att finansiera projektets självfinansieringsandel och driftskostnader. Understödet får inte tillsammans med andra offentliga understöd överstiga det i Europeiska gemenskapens eller finsk lagstiftning föreskrivna maximibeloppet av statsunderstöd eller annat offentligt stöd. Understöd kan beviljas mottagaren för dennes verksamhet eller projekt eller för att användas för att understöda en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än understödstagaren och som fyller ändamålet enligt understödsbeslutet. Om understödet beviljas för att användas för att understöda en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än understödstagaren och som fyller ändamålet enligt understödsbeslutet, skall understödstagaren ingå ett avtal om understödets användning, övervakningen av dess användning och villkoren för dessa med den som genomför verksamheten eller projektet. Utöver de förutsättningar som föreskrivs i lagen begränsas beviljande av understöd av den i stadsbudgeten årligen angivna totalsumman för utdelningsbara understöd. När man bedömer ändamålsenligheten för understödet ska man dessutom beakta exempelvis hurdan verksamhet som lämpar sig mest naturligt för förverkligande just av medborgarorganisationer. 1 I denna text hänvisar man till allmännyttiga organisationer och stiftelser med den allmänna benämningen organisation. 2 Lagen om penningautomatunderstöd (2001/1056), 4.

7 87

8 VISION Finland har ett mångsidigt organisationsfält. Organisationerna har goda möjligheter att främja delaktighet och därigenom hälsa och välfärd. Ökningen av skillnaderna i hälsa och välfärd i vårt land avstannar och förutsättningarna för hälsa och välfärd fördelas jämnare mellan olika befolkningsgrupper. Verksamhetsförutsättningarna för organisationer inom social- och hälsobranschen är tryggade.

9 Målbild: Resultatrik organisations-. verksamhet för människors väl Organisationerna ger människor möjlighet att delta, arbeta och påverka. De främjar hälsa och social välfärd hos sina medlemmar, någon specialgrupp, en del av befolkningen eller hela befolkningen. Organisationerna är viktiga aktörer som främjar välfärd och utvecklar nya verksamhetssätt. Organisationsverksamhet baserar sig på människors föreningsfrihet och rättighet att grunda en förening, tillhöra eller inte tillhöra en förening samt delta i organisationens verksamhet. Organisationerna är en kanal för människors aktivitet. Genom föreningarna kan man vara medlem, delta, verka och påverka lokalt, regionalt och riksomfattande. Bland medborgarorganisationernas samhälleliga uppgifter nämns ofta möjligheten att påverka och delta, att stärka. samhörighet och delaktighet, att förebygga risker och problem som hotar välfärden, att försvara och bevaka olika befolkningsgruppers intressen, expertis, experiment- och. utvecklingsverksamhet, frivilligverksamhet och olika former. av kamratstöd samt att säkra hjälp och stöd för andra befolkningsgrupper som befinner sig i en svagare ställning. alltid användas till annat än produktion av avgiftsbelagda tjänster. RAY:s mål är att det i Finland även i framtiden ska finnas ett mångsidigt fält av organisationsaktörer där aktiva, samarbetsvilliga och tidsenliga organisationer har goda möjligheter att främja våra medmänniskors deltagande och därigenom hälsa och välfärd. Ytterligare en viktig utmaning är att hitta metoder som. används till att stöda människors självständiga liv och livshantering, att minska ökningen av de socioekonomiska hälsooch välfärdsklyftorna samt att utjämna fördelningen välfärd mellan olika befolkningsgrupper. Det kan innebära att organisationerna för att uppnå målet exempelvis måste se över sin verksamhet, ta i bruk helt nya verksamhetsmodeller och påverka andra aktörer inom olika samhällssektorer och -nivåer. Den ovannämnda målbilden kan endast uppnås om verksamhetsförutsättningarna för social- och hälsoorganisationerna är säkrade. RAY:s mål är att helheten, som består av olika typer av organisationsverksamhet med olika samhälleliga uppgifter och olika målgrupper, fortsättningsvis är mångsidig och bred. Många organisationer producerar även tjänster som säljs till bland annat kommuner och andra offentliga myndigheter,. eller direkt till betalande privatkunder. De flesta organisationer som erhåller stöd av RAY har flera samhälleliga uppgifter och många innehar dem alla. Inom organisationerna kan de olika rollernas betydelse variera och förändras. De utesluter inte varandra, utan kompletterar i många fall varandra. Penningautomatunderstöden ska dock Målbilden förutsätter även att RAY riktar understöden till. organisationernas allmännyttiga verksamhet. Kännetecken. för en allmännyttig organisation är bland annat att den i enlighet med sina stadgar inte strävar efter vinst, att den verkar ideologiskt för att främja hälsa och social välfärd och att dess verksamhet innefattar insatser från såväl förtroendevalda personer som frivilligarbetare samt ett sådant antal avlönad personal som är relevant i förhållande till målen. 9

10 FRAMGÅNGS- FAKTORER

11 Framgångsfaktorer leder. till lyckat resultat En bra organisation sätter upp verksamhetsmål, håller sig uppdaterad och följer fenomen i tiden, samarbetar och använder sina resurser på ett ekonomiskt sätt. Människan är både utgångspunkten för och en aktiv aktör inom organisationsarbete. Enligt RAY finns det fem framgångsfaktorer för organisationsarbete, som stödjer understödsstrategin: att sätta upp mål för och följa upp verksamheten, att pejla verksamhetsmiljön, att söka samarbete, att ha ett ekonomiskt tänkande och använda resurserna på ett ekonomiskt sätt samt att sätta människan i centrum både som utgångspunkt och som den som i slutändan har nytta av organisationens verksamhet. Målinriktat arbete RAY förutsätter målinriktad verksamhet från de aktörer som man beviljar understöd. De mål som organisationen sätter upp för sig själv styr verksamheten och talar om vad organisationen vill åstadkomma med sin verksamhet. Målen måste motiveras utgående från det arbete man gör för att främja hälsa och social välfärd, och man måste även presentera de konkreta åtgärderna som man ämnar uppnå. de uppsatta målen med. På det här sättet säkerställer man att riktningen är rätt eller att man vid behov kan ändra planerna. Uppföljning av målen gör det även möjligt att sprida information om framgångar, resultat och verkningar till medlemmarna, finansiärer och andra intressegrupper. Att vara i tiden Enligt RAY är det ett livsvillkor för organisationsverksamhet att följa med verksamhetsmiljön, identifiera utmaningar och möjligheter samt att anpassa den egna verksamheten efter förändringar. Den egna verksamheten bör granskas som en del av helheten med att främja hälsa och social välfärd, och man bör hitta en ändamålsenlig roll och ett samarbetsnätverk. Verksamhetsmiljön för en del befolkningsgrupper kan ändras till det sämre och då uppstår nya utmaningar även för organisationsverksamheten. Det är även viktigt att förebygga en ogynnsam välfärdsutveckling. Samhällsutvecklingen kan ur hälso- och välfärdsperspektivet även vara positiv. Då är det viktigt att organisationerna ser över behovet och betydelsen av verksamheten för att den positiva riktningen fortsätter. Målmedveten verksamhet innebär även att man följer upp verksamheten och förverkligandet av de uppsatta målen

12 Samarbetsvillighet Människan i centrum RAY vill uppmuntra organisationer till såväl ömsesidigt samarbete som till aktivt sökande efter samarbetspartner och samarbetsmöjligheter med viktiga kommun- och företagsaktörer samt med andra viktiga aktörer för att främja hälsa och social välfärd. För att uppnå många av de samhälleliga målen är även stora organisationer alltför små ensamma. Medmänsklighet och mötet med en annan människa accentueras i organisationernas verksamhet. Organisationsstrukturerna är inte ett självändamål. Deras uppgift är att bidra till. att främja människors hälsa och sociala välfärd. Samarbete är inte ett självändamål utan det ska ge verksamheten mervärde. Samarbete är ofta ett bra sätt att effektivera uppnåendet av mål och att stärka verksamhetens samhälleliga verkningar, sprida information och erfarenheter samt att förankra utvecklingsresultat. Det finns inte någon universell formel för samarbete. Det beror på organisationens mål och verksamhetsmodeller vilket slags av samarbete och med vem samarbetet är ändamålsenligt. Ekonomisk användning av resurser RAY förutsätter att verksamheten hos understödstagande organisationer är transparent och att de använder sina resurser på ett ekonomiskt sätt. När understöd beviljas beaktar man alltid den sökandes egna tillgångar och exempelvis understöd eller tillgången till understöd eller donationer av andra finansiärer. Organisationer kan samla in medel för särskilda ändamål.. I övrigt ska en allmännyttig organisations medel utan obefogat dröjsmål användas till allmännyttig verksamhet. En ekonomisk användning av resurser innebär även att man förenar den avlönade personalens och de frivilligas kunskaper och arbete. Detta är en central del av framgångsrikt organisationsarbete.

13 STRATEGISKA HUVUDLINJER 13

14 Målbild: Resultatrik organisationsverksamhet för människors väl Finland har ett mångsidigt organisationsfält. Organisationerna har goda möjligheter att främja delaktighet och därigenom hälsa och välfärd. Ökningen av skillnaderna i hälsa och välfärd i vårt land avstannar och förutsättningarna för hälsa och välfärd fördelas jämnare mellan olika befolkningsgrupper. Verksamhetsförutsättningarna för organisationer inom social- och hälsobranschen är tryggade. Strategiska huvudlinjer Att stärka. hälsa och social välfärd Att förebygga. problem som hotar hälsan och den sociala välfärden Att hjälpa och stöda dem som stött på problem Syfte: Främja hälsa och social välfärd genom att stödja allmännyttiga organisationers verksamhet och projekt

15 Strategiska huvudlinjer Under strategiperioden vill RAY främja hälsa och social välfärd, förebygga problem samt hjälpa och stödja personer som har stött på problem. RAY:s understödsriktlinjer för främjande av hälsa och social välfärd har strukturerats i tre huvudlinjer. I den första huvudlinjen är det fråga om verksamhet som stärker hälsa, välfärd, vanligt vardagsliv, samhörighet och delaktighet. Verksamhet som kategoriseras till den här huvudlinjen banar även väg för verksamhet i enlighet med de andra två huvudlinjerna. Till den andra huvudlinjen hör verksamhet som förebygger olika problem som hotar hälsa och social välfärd. Verksamhet som kategoriseras till den här huvudlinjen stöder även verksamhet som ingår i den tredje huvudlinjen. I den tredje huvudlinjen är det fråga om att hjälpa och stödja medmänniskor i situationer där de inte klarar sig med egna krafter utan hjälp och stöd från andra. Eftersom tjänsternas lagstadgade organiseringsansvar åligger kommunerna betonar RAY vikten av samarbete mellan organisationerna och kommunerna. Med planerat samarbete säkerställer man att resultaten av utvecklingsarbetet utnyttjas och att fungerande praxis förankras. Med samarbete säkerställer man även att penningautomatunderstött organisationsarbete samordnas på ett naturligt sätt med det skattefinansierade tjänstesystemet. Viktiga syften och teman för samtliga huvudlinjer är Att samordna organisationsbaserad verksamhet och offentliga service- och förmånssystem Att utveckla tillämpliga delar av tjänster och servicesystem. i samarbete mellan organisationer och kommuner 15

16 Att stärka hälsa och social välfärd RAY stöder verksamheter och projekt vars syfte är att främja människors möjligheter att delta och påverka, att stärka sina sociala nätverk och sin samhörighet, att skapa gynnsamma livsmiljöer för hälsa och social välfärd och fungerande sociala verksamhetsmiljöer samt att skapa trygghet vid större livsförändringar. Verksamhet som främjar hälsa och social välfärd riktas i mångt och mycket till människor och familjer som finns i organisationernas verksamhetsmiljö, till olika ålders- och befolkningsgrupper. Utöver hälsa är exempelvis funktionsförmåga och livshantering, social trygghet, sociala nätverk samt möjlighet att ta del av det utbud som samhället erbjuder viktiga dimensioner av välfärden. Ett viktigt syfte är att skapa sådana omständigheter där så många människor som möjligt kan göra positiva val gällande hälsa och välfärd. Att förebygga problem som hotar hälsan och den sociala välfärden Understöden används till att stöda verksamhet och projekt vars syften är att förebygga uppkomsten och ökningen av problem som hotar människors hälsa och funktionsförmåga samt att skydda människor från riskfaktorer. Ett viktigt utvecklingsområde är att upptäcka och identifiera riskfaktorer i ett tidigt skede samt att kunna påverka dem. som man vill påverka samt att utveckla sakkunskap för hur problem uppstår och utvecklas. Strategiskt viktiga tyngdpunkter för huvudlinjen för förebyggande verksamhet är att förebygga betydande hälsoproblem och folksjukdomar samt att så tidigt som möjligt bryta den av olika anledningar förorsakade utslagningsutvecklingen. Viktiga förutsättningar för effektiv förebyggande verksamhet är att identifiera och definiera de problem Att hjälpa och stöda dem som stött på problem Understöden riktas till organisationer för lämplig verksamhet som främjar människors möjligheter till ett självständigt liv samt till att utveckla verksamhetsmodeller för befolkningsgrupper som behöver hjälp och stöd. Organisationsbaserat hjälparbete förverkligas utanför systemen för köptjänster och konkurrensutsättning. Dessutom är verksamheten inte produktifierad för försäljning, utan utgångspunkterna härstammar från allmännyttigt organisationsarbete. Centrala målgrupper inom organisationsbaserat hjälparbete är personer i livssituationer där sociala och ekonomiska problem anhopas; långtidsarbetslöshet, hemlöshet, rusmedelsberoende, problem med den psykiska hälsan, osäkerhet, otrygghet, fattigdom, skuldsatthet, handikapp eller svåra kroniska sjukdomar.

17 Viktiga teman och syften är att främja människors möjligheter att delta och medverka främja självständigt liv och självständig livshantering stärka sociala nätverk och samhörighet möjliggöra livsstilar och val som är positiva för välmåendet främja människors möjligheter att påverka stärka delaktighet, människor som fullvärdiga samhällsmedborgare bevakning av rättigheter; organisationerna som språkrör för människor Viktiga teman och syften är att upptäcka och tidigt ingripa i problem som hotar hälsan förebygga problem som hotar social välfärd och trygghet öka möjligheterna att undvika risker som hotar välmåendet identifiera risker, skydd mot dessa risker och stärka skyddsfaktorerna främja ett självständigt liv även vid risksituationer i livet minska problem och risker genom att påverka deras utveckling Viktiga teman och syften är att erbjuda organisationsbaserad hjälp och stöd till medmänniskor säkerställa användar- och kundperspektivet och erfarenhetsexpertis vid utveckling av tjänster och vid utvärderingen av dem hjälpa utslagna personer och stöda dem till att få del av samhällets möjligheter och tjänster 17

18 ORDLISTA Förebyggande arbete Verksamhet som siktar på att minska förekomsten och utvecklingen av skador, problem och sjukdomar som hotar hälsa och social välfärd genom att påverka de risker som ligger till grund för dessa problem. Välfärd Brett och mångdimensionellt fenomen. Tar sig uttryck som lycka, tillfredsställelse och möjlighet att utveckla och förverkliga sig själv. Mätbara komponenter för välfärd är exempelvis hälsa, levnadsförhållanden och utkomst. I samhälleliga diskussioner används uttrycket för att mycket brett beskriva olika faktorer. I det här fallet är det till tillämpliga delar fråga om en övergripande term för hälsa och social välfärd. Organisationsbaserat hjälparbete Verksamhet som inte uppstår på grund av det offentliga servicesystems lagstadgade skyldigheter utan ur medborgarnas behov och vilja att hjälpa, och som förmedlas via organisationerna som hjälp och stöd för medmänniskor. Organisationsbaserat hjälparbete är inte en tjänst som är till salu. Det kan förverkligas antingen genom avlönat professionellt arbete eller genom olika kombinationer av professionellt arbete, frivilligverksamhet och kamratstöd. Delaktighet En människa som upplever delaktighet har tillgång till de tjänster och rättigheter som samhället erbjuder, kan utnyttja de möjligheter som samhället erbjuder och sköter i möjligaste mån sina samhällsmedborgerliga skyldigheter. Ur det här perspektivet kan man se utslagning som motsatsen till delaktighet. För att kunna främja delaktighet är det viktigt att ta tillvara människornas egna styrkor, att erbjuda möjligheter att påverka och att skapa förutsättningar för delaktighet. Service Verksamhet eller processer som kunden betalar för att få använda. Social- och hälsoorganisationerna säljer största delen av den service de producerar till den offentliga sektorn. Hälsa Föränderligt läge som påverkas av människors sjukdomar, fysiska och sociala livsmiljö samt erfarenheter, värderingar och inställningar. Hälsa har en fysisk, en psykisk och en social dimension. Hälsa är inte motsatsen till sjukdom. Hälsofrämjande arbete Verksamhet vars syfte är att förbättra människors möjligheter och förutsättningar att ta hand om sin egen hälsa eller hälsan hos människor runtomkring sig. Centralt är hälsans och välfärdens positiva aspekter. Stärkande arbete Verksamhet som verkar för att öka befintliga resurser hos individer och samfund. Skapande av möjligheter för hälsa. och välfärd. Layout: King Utgivare: RAY, 2011 Tryckt hos: Suomen Graafiset Palvelut Oy

19

20

Finland 100- understödsprogrammen

Finland 100- understödsprogrammen Finland 100- understödsprogrammen 22.2.2017 1 Extra ansökningsrunda Social- och hälsovårdsministeriet startar en extra ansökningsrunda för tre nya understödsprogram som en hyllning till jubileumsåret för

Läs mer

Världens bästa medborgarorganisationsverksamhet. STEAs strategi

Världens bästa medborgarorganisationsverksamhet. STEAs strategi Världens bästa medborgarorganisationsverksamhet STEAs strategi STEAs verksamhet styrs av en ny strategi Strategin ger riktlinjerna för STEAs verksamhet och för hurudana mål som i framtiden styr STEAs understödsverksamhet

Läs mer

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi Strategi 2016 2020 12/2015 Njur- och leverförbundet stöder insjuknade, transplanterade och deras anhöriga. Förbundet delar ut tillförlitlig information om sjukdomar och behandling. I medlemsföreningarna

Läs mer

ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM STATSUNDERSTÖD FÖR IDROTTSUTBILDNINGSCENTER 2016 Undervisnings- och kulturministeriet 9.11.2015

ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM STATSUNDERSTÖD FÖR IDROTTSUTBILDNINGSCENTER 2016 Undervisnings- och kulturministeriet 9.11.2015 ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM STATSUNDERSTÖD FÖR IDROTTSUTBILDNINGSCENTER 2016 Undervisnings- och kulturministeriet 9.11.2015 Hänvisning: Lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) och idrottslagen (390/2015)

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om statsunderstöd till allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 i statsunderstödslagen

Läs mer

STEA Gärningar för välfärden Allokering av och fokus för understöd Författningarna utgör grunden för beviljande av understöd...

STEA Gärningar för välfärden Allokering av och fokus för understöd Författningarna utgör grunden för beviljande av understöd... DE STRATEGISKA RIKTLINJERNA FÖR UNDERSTÖDSVERKSAMHETEN FÖR ÅREN 2017-2019 Innehåll STEA Gärningar för välfärden... 3 Allokering av och fokus för understöd... 5 Författningarna utgör grunden för beviljande

Läs mer

DE STRATEGISKA RIKTLINJERNA FÖR UNDERSTÖDSVERKSAMHETEN

DE STRATEGISKA RIKTLINJERNA FÖR UNDERSTÖDSVERKSAMHETEN DE STRATEGISKA RIKTLINJERNA FÖR UNDERSTÖDSVERKSAMHETEN 2016-2019 ALLAS VÅR RAY DE STRATEGISKA RIKTLINJERNA FÖR UNDERSTÖDSVERKSAMHETEN FÖR 2016-2019 INNEHÅLL RAY TILL NYTTA OCH NÖJE 4 UNDERSTÖDSVERKSAMHETENS

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Utlysning av statsunderstöd till organisationer för projekt som främjar integrationsarbetet

Utlysning av statsunderstöd till organisationer för projekt som främjar integrationsarbetet ANM/1112/02.03.01/2018 1/5 Utlysning av statsunderstöd till organisationer för projekt som främjar integrationsarbetet 17.9. 17.10.2018 Stödjande av barn, unga och unga vuxna som har kommit till Finland

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2019

Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2019 1 (5) 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

STEA Haku päällä 2017

STEA Haku päällä 2017 STEA Haku päällä 2017 STEA Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) är en självständig statsbidragsmyndighet som är verksam i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet och som

Läs mer

ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2018 Yrkesutbildning Ledning av kompetensinriktning, kundrelationer och partnerskap

ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2018 Yrkesutbildning Ledning av kompetensinriktning, kundrelationer och partnerskap ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2018 Yrkesutbildning Ledning av kompetensinriktning, kundrelationer och partnerskap Bakgrund Författningsgrund Statsunderstödslagen (688/2001) Statsbudgeten

Läs mer

Strategin för åren

Strategin för åren Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Huvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014

Huvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014 ETT TRYGGT SAMHÄLLE Huvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014 Finansiering för huvudtemat: 200 000 Huvudtemats mål: Huvudtemats fokusområde är forskningsprojekt

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede En ny ungdomslag Georg Henrik Wrede EN NY UNGDOMSLAG Undervisnings- och kulturministeriet bad om yttranden till arbetsgruppens förslag. Dessa kunde lämnas till och med måndagen den 30 november 2015 via

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

FINLANDS SKOGSCENTRAL

FINLANDS SKOGSCENTRAL FINLANDS SKOGSCENTRAL Strategi Värde och tillväxt från skogen Skogen utgör en stark grund för Finlands samhällsekonomi och finländarnas välmående. Skogen kan erbjuda ännu mer arbete och utkomst än i dagsläget,

Läs mer

FINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT. Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden

FINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT. Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden FINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden 2017 2021 DET STORA HJULET: Drivkrafterna för förändring i kommunerna och regionerna Förändrade levnadssätt Intelligent

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än

Läs mer

ANSÖKNINGSINFO. ESF-utlysningen som stängs En bra ansökning

ANSÖKNINGSINFO. ESF-utlysningen som stängs En bra ansökning ANSÖKNINGSINFO ESF-utlysningen som stängs 1.10.2015 En bra ansökning Egenskaper hos en bra ansökan Förenlig med programmet och utlysningen Tydligt skriven; vad som eftersträvas vad som görs för att uppnå

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Främjande av hälsa och välfärd.

Främjande av hälsa och välfärd. Främjande av hälsa och välfärd Tuija.ylitormanen@eksote.fi Innehåll Lag om hälsofrämjande Globala megatrender och nationella mål Struktur för hälsofrämjande Regionala uppgifter och aktiviteter Projekt

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING INOM KULTURTURISMEN. Guide för ansökan år 2015

PRODUKTUTVECKLING INOM KULTURTURISMEN. Guide för ansökan år 2015 PRODUKTUTVECKLING INOM KULTURTURISMEN Guide för ansökan år 2015 Undervisnings- och kulturministeriet 2014 Innehåll Förord... 2 1 Allmänna kriterier... 2 2. Bedömningsgrunder... 3 3. Att ansöka om statsunderstöd...

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

Särskilt mål 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet

Särskilt mål 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet 1 Nationellt tema: Delaktighet Åtgärdsområde 5: Social delaktighet och bekämpning av fattigdom Åtgärdshelheter: Stödjande av den sociala delaktigheten hos de personer som har den svagaste ställningen på

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 1 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 2 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 INNEHÅLL 3 INLEDNING 4 BÖRJA MED EN NULÄGESANALYS 6 SÄTT DET

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Nödcentralsverket Strategi

Nödcentralsverket Strategi Nödcentralsverket Strategi 2016 2020 Nödcentralsverkets publikation HAK-2015-631 Innehåll Inledning Nödcentralsverket 2020 3 Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten under strategiperioden 2016 2020 4

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Stadsstyrelsens allmänna sektions principer för beviljande av understöd:

Stadsstyrelsens allmänna sektions principer för beviljande av understöd: Stadsstyrelsens allmänna sektions principer för beviljande av : Understöd för främjande av välfärd och hälsa Understöd för lokala samhällsaktiviteter 15.1.2018 3 Ändrat av 11.3.2019 7 VD/9654/02.03.01.03/2016

Läs mer

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS Folkhälsopolitisk program för 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS2015.0118 Dokumenttyp: Program Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer: KS2015.0118 Reviderad: Ej

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Inledning. Understöd för allmännyttig verksamhet som främjar hälsa och social välfärd

Inledning. Understöd för allmännyttig verksamhet som främjar hälsa och social välfärd HANDLINGSPLAN FÖR RIKTLINJERNA FÖR UNDERSTÖDSVERKSAMHETEN 2018 2019 2 Inledning Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) är en självständig statsbidragsmyndighet som är verksam i anslutning

Läs mer

Grepp om livet understödsprogram för livskompetens för äldre

Grepp om livet understödsprogram för livskompetens för äldre Grepp om livet understödsprogram för livskompetens för äldre 1 Grepp om livet grundläggande utgångspunkter Avsikten med understödsprogrammet Grepp om livet är att stöda äldre som bor kvar hemma och öka

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Folkhälsoplan. Munkedals kommun Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:

Läs mer

HAKU PÄÄLLÄ STEA 2018

HAKU PÄÄLLÄ STEA 2018 HAKU PÄÄLLÄ STEA 2018 VÄLKOMMEN! Allmänt om STEA-understöden Ansökningstider Tyngdpunkter 2019 Aktuellt Särskild ansökan 2018 8.2.2018 2 STEA Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA)

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

STADSSTYRELSENS ALLMÄNNA SEKTIONS UNDERSTÖDSFORMER

STADSSTYRELSENS ALLMÄNNA SEKTIONS UNDERSTÖDSFORMER STADSSTYRELSENS ALLMÄNNA SEKTIONS UNDERSTÖDSFORMER Stadsstyrelsen i Vanda beviljar årligen stadsstyrelsens allmänna sektion ett anslag att användas till att stödja organisationer som främjar Vandabornas

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

SV Gotland Strategisk plan

SV Gotland Strategisk plan SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Förmögenhetskriterier

Förmögenhetskriterier Förmögenhetskriterier Övriga I denna anvisning används allmänt termen STEA-understöd, som avser statsunderstöd som beviljas allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

ANSÖKNINGSMEDDELANDE. Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2014 Yrkesutbildning TUTKE2 Genomförande av de reviderade examensgrunderna för grundexamina

ANSÖKNINGSMEDDELANDE. Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2014 Yrkesutbildning TUTKE2 Genomförande av de reviderade examensgrunderna för grundexamina ANSÖKNINGSMEDDELANDE 19.11.2014 60/2014 Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2014 Yrkesutbildning TUTKE2 Genomförande av de reviderade examensgrunderna för grundexamina Bakgrund Författningsgrund Statsunderstödslagen

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård

Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård 1 Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 4.6.2014 Utbildningsprogrammet eller kompetensområdet för mentalhälsoarbete

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

EXPERT. på hälsa och välfärd

EXPERT. på hälsa och välfärd EXPERT på hälsa och välfärd Kunskap ger HÄLSA OCH VÄLFÄRD Institutet för hälsa och välfärd (THL) är ett nationellt expertinstitut som erbjuder tillförlitlig information för beslutsfattandet och verksamheten

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9 Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 2 (6) 1. Inledning Detta dokument är framtaget i syfte att beskriva och definiera den övergripande strategin för

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Sammanfattning av det idrottspolitiska programmet för Karleby stad för åren I Karleby som bäst Karleby staden i naturen

Sammanfattning av det idrottspolitiska programmet för Karleby stad för åren I Karleby som bäst Karleby staden i naturen KOKKOLA KARLEBY Sammanfattning av det idrottspolitiska programmet för Karleby stad för åren 2003-2013 I Karleby som bäst Karleby staden i naturen Innehåll 1 Syftet med det idrottspolitiska programmet...2

Läs mer

Plan för Överenskommelsen i Borås

Plan för Överenskommelsen i Borås Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla

Läs mer

Statsrådets principbeslut

Statsrådets principbeslut Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:6 Statsrådets principbeslut om riktlinjerna för alkoholpolitiken SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2003 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-1410-1

Läs mer

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 1 (5) 2017-12-05 UPPDATERAT SKRIVELSE JANE ALLANSSON DIREKT: 0224-74 70 13 Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun Sala kommun och föreningar i Sala presenterar

Läs mer

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet har statens uppdrag att samordna och besluta om länets regionala

Läs mer