KONSTHANDLEDNING. för pedagoger och andra intresserade GERD GÖRAN 100

Transkript

1 KONSTHANDLEDNING för pedagoger och andra intresserade GERD GÖRAN 100 Örebro konsthall 19 jan 10 mars 2019

2 Den här konsthandledningen riktar sig till lärare som besöker Örebro konsthall tillsammans med elever, föräldrar som besöker Örebro konsthall tillsammans med sina barn eller till den besökare som vill ha en överblick av en utställning eller fler ingångar till konstupplevelsen. Örebro konsthall är en kommunal konsthall som visar samtida konst. Det är fri entré och det är öppet för alla. För kommunala skolor och friskolor i Örebro är även bokade visningar och skaparverkstäder kostnadsfritt. För företag eller skolor utanför Örebro kommun, debiterar vi en avgift på 600 kr. för visningar dagtid. Örebro konsthall förvaltar kommunens konstsamling som i dag består av ca 8300 konstverk. Dessa är till största delen utlånade till kommunens alla verksamheter, och omkring 300 konstverk är placerade utomhus. Konstpedagogik Förhoppningen är att konsthandledningen ska kunna fungera som en ingång till konstupplevelsen och bidra till ett fördjupat möte med konsten. Konsthandledningen kan fungera som ett underlag inför, under och efter utställningsbesöket. Vi håller även i visningar där barnens och elevernas egna reflektioner och tankar ges utrymme samtidigt som vi ger en fördjupad förståelse av konsten. Vi har skapande arbete utifrån de aktuella utställningarna i vår ateljé. Vårt förhållningssätt till konsten är undersökande, nyfiket och öppet. Utgångspunkten är att mötet med konsten ska kunna vara en ögonöppnare och bidra till att bredda perspektiven och vår syn på tillvaron. Vi hoppas på ett lustfyllt och givande besök! Att besöka Örebro konsthall Du kan besöka Örebro konsthall på egen hand med olika grupper, och då hoppas vi att denna konsthandledning kan vara till hjälp. Vill ni boka en visning eller en visning följd av skapande utifrån utställningen så kan ni göra det på vår hemsida: För att besöket på Örebro konsthall ska bli så bra som möjligt, vill vi ge några råd om vad man ska tänka på när man är här. Fotografering är tillåten! Det är däremot inte tillåtet att röra vid konstverken, eftersom de kan bli smutsig, få fettfläckar som inte går bort eller gå sönder. Det finns krokar och hatthylla där man kan hänga av sig ytterplagg och väskor. Att besöka konsthallen är gratis och dessa är våra öppettider för allmänheten:

3 Samtidskonst vad är det? Samtidskonst är nutida konst som förhåller sig till vår samtid i någon mening. Ofta är konstens idé och innehåll viktigare än vilket material och teknik konstnären använder sig av och därför ser man idag ofta blandade uttryck som måleri, teckning, grafik, foto, skulptur, installation, performance och videokonst. Gränserna för vilka material som kan användas inom konsten förflyttas ständigt liksom gränserna för vad konst är eller kan vara. Konst behöver inte vara estetiskt tilltalande, den kan lika gärna vara provocerande, ful och grotesk. Samtidskonsten speglar och kommenterar vårt samhälle, ställer frågor och får oss ibland att se med nya ögon på tillvaron. I äldre eller traditionell konst är materialet och tekniken av större betydelse än inom samtidskonsten. Förut var man som konstnär ofta målare eller skulptör och hade därmed sin tillhörighet inom en viss konstgenre. Idag föregår ofta idén valet av material och uttryck. Rummets betydelse är stor inom samtidskonsten. Det finns s.k. platsspecifika verk som är gjorda utifrån och för en plats, men även om konstverket inte är platsspecifikt så har konstnären ofta en tanke med var och hur konsten visas upp. Det är inte längre bara konstverket i sig som är av betydelse, utan hela rummet, omgivande konstverk, färgen på väggarna, golvet och vilka andra människor som finns på plats samtidigt - allt påverkar vår upplevelse av konsten. Ofta är samtidskonsten mer relationell och inkluderar betraktaren i verket. Betraktarens upplevelse är minst lika viktig som konstnärens avsikt, och det finns ingen tolkning eller association som är rätt eller fel. Tidigare var den essentiella uppfattningen att det finns någonting i konstverket i sig vanlig. Idag är det allt fler som menar att konsten blir till i mötet med en betraktare. Det fina med konsten är att den är öppen för tolkning och att alla upplever konst på olika sätt. Vi är olika individer och har skilda erfarenheter och kunskaper med oss vilket gör att ingen konstupplevelse är identisk med någon annan. Örebro konsthalls entré på Olaigatan 17b.

4 Om Gerd Göran Gerd Göran föddes för hundra år sedan, den 5 januari 1919, i Karmansbo i Västmanland, men växte från 1921 upp vid Skåre ångsåg vid Klarälven i Värmland utanför Karlstad. Hon utbildade sig tidigt till konstnär på Högre Konstindustriella skolan i Stockholm, nuvarande Konstfack läste hon där och blev då mönsterritare. Hon började sin konstnärliga bana i det textila uttrycket och det har hon arbetat med under hela livet, parallellt med andra spår. Gerd var delägare i ett väveri i Rackstad utanför Arvika i Värmland, en samlingspunkt för många konstnärer, bland annat konstnärsparet Gustav och Maja Fjaestad som var en del av det som kallas Rackstadkolonin runt sekelskiftet I Rackstad bosatte sig Gerd Göran tillsammans med sin man skulptören Niklas Göran som levde flyttade paret Göran till gården vid Sångshyttan utanför Hällefors. Huset ligger på en höjd med utsikt över sjön Stor-Sången, en plats som hon ofta gestaltar i sin konst. Under de här åren började hon arbeta som formgivare åt tapetindustrin och vann flera priser för sina mönsterkonstruktioner, men hon övergick alltmer åt fri konst, från textila abstrakta collage till måleri. Gerd Göran finns representerad hos flera större konstinstitutioner i Sverige och fick Värmlands konstförenings resestipendium 1970, Statens stora arbetsstipendium , Thor Fagerqvist-stipendiet 1988 och Örebro läns landstings kulturpris Hon håller sig ung och levande genom att ständigt fortsätta skapa och dansa frigörande dans! Gerd Göran beskriver sitt skapande som en gåva, en ivrighet att komma på nya saker och som en inre glädje. Jag kom till tårar av glädje sa hon när hon såg utställningen i sin helhet. Foto: Emelie Lager Konsten är mitt liv, mitt innehåll.

5 Utställningen 100 I utställningen 100 visas verk från 40-talet fram tills idag i olika material och uttryck, från olika skeden av Gerd Görans liv. Utställningen är inte kronologiskt hängd utan verken är mer associativt placerade utifrån en känsla för färg och form. Redan 1979 ställde Gerd Göran ut på konsthallen i Örebro, som då hette Galleri Fenix. Gerd ställde ut tillsammans med sin man Niklas Göran och deras utställning var den första som konsthallen visade som kommunal konsthall ställde Gerd Göran också ut på Örebro konsthall, men vernissagen blev ersatt av vita blommor och ljus då den skulle ha varit samma dag som Olof Palme blev mördad. Gerd Göran har tidigare ställt ut på Örebro läns museum med en stor utställning av textila verk, bland annat flera av de konstverk föreställande grönsaker, tårtor och bakverk som finns med i utställningen 100. På Örebro slott 2016 gjorde hon en installation till den kungasäng som finns på Slottet. Affisch från 1979, konsthallens första utställning Utställningen 100 är en retrospektiv utställning med valda verk från olika skeden i hennes liv, men den innehåller samtidigt helt nya verk av Gerd Göran. Det är något unikt med en utställning av en nu levande konstnär som spänner över ett åttioårigt konstnärskap. I utställningen kan man se tidsandan speglas, de strömningar inom konsten som har funnits under olika decennier. Utställningen kan även ses i ljuset av en persons upplevelser och erfarenheter under en livstid, hur valen av motiv och färgpalett har förändrats med tiden på ett personligt plan. Utställningen är också ett firande av Gerd Görans 100-årsdag, då vernissagen följdes av en fest på Kulturhuset med 250 inbjudna gäster, musik, dans och tal hela kvällen. Under vernissagen var det så många besökare att det var kö ända bort till Storgatan utanför konsthallen, ett angenämt dilemma att så många ville vara med under öppningen av utställningen. Efter vernissagen har publiken fortsatt att strömma in för att se den färgrika jubileumsutställningen.

6 Textilt och måleriskt Fotspår, 60-tal, blandteknik Gerd Görans konstnärskap spänner över flera decennier och i utställningen ser vi exempel på flera olika uttryck och material. Hon började sin konstnärliga bana inom den textila sfären med mönster och tryck och har sedan hittat måleriet men alltid rört sig fritt mellan olika uttryck; måleri, textila verk, skulptur och installationer. Gerd Göran använder färgernas magi och målar med tydliga penseldrag och starka kontraster. Ofta återvänder hon till naturen och grönskande landskap fyllda av liv. Livet blir till konst. I konstverket Fotspår ser vi Gerd Görans barnskor bredvid hennes mammas skor i en textil grönska. Att gå i någons fotspår betyder att man följer den människans väg genom livet. Vi går i olika personers fotspår i det egna livet, vi följer olika trådar i historien och vi inspireras av andras livsgärningar och konstnärskap. Vi är aldrig historielösa utan alltid i ett sammanhang. I det textila collaget går Gerd Göran som barn bredvid sin mamma men hon har också gått sin egen väg genom livet. Generationer följer på generationer. Hur ser framtiden ut för er generation, vad gäller teknologi, klimat, konst, utveckling, globalisering? Diskutera vart ni kommer ifrån och vart ni är på väg. Skissa tillsammans på framtidsutopier eller kanske dystopier. Vilken bild av framtiden har ni?

7 Textilcollage I, 60-tal Vinterscener, textil, 1977 Under 50-talet i USA var den abstrakta expressionismen i full fart med konstnärer som Wassily Kandinsky och Jackson Pollock. De slängde färg på duken, och lät slumpen skapa abstrakta motiv, så kallad action painting. Spontanitet, uttrycksfullhet och direkthet är kännetecknande för abstrakt expressionism. Ett annat spår inom abstrakt expressionism är färgfältsmåleri där olika ytor fylls av färger som påverkar varandra. I Gerd Görans Textilcollage I ser vi olika mönster som hon har formgett och sedan klippt och klistrat samman till en abstrakt bild av mönstrade tyger. I den senare Vinterscener från 1977 är collaget mer föreställande. Madonnan, textil, 80/90-tal Dockor, 80-tal, blandteknik

8 Moderskapet är en del av Gerd Görans liv och hon har fyra döttrar och en son, varav flera är verksamma inom konst och musik idag. Konstverket Madonnan gjorde hon till en konstutställning i en kyrka, och den föreställer Jungfru Maria och Jesusbarnet, men på senare år har hon talat om den som Moder Svea på grund av den blåvita slöjan. Gränsdragningen mellan liv och konst kan vara tunn när det kommer till Gerd Göran. Hennes livsverk och konstverk går samman. I utställningen finns till exempel dockor som hon möjligen inte såg som konst när hon gjorde dem men som nu visas som en del av utställningen. Gerd Göran gör även djurfigurer och fantasifulla varelser som hon skapar med utgångspunkt från klädesplagg. En stor rock blir en björnfäll, en tröja en hare, och flera plagg hopsydda kan bli en soffa. Att väva har alltid varit en naturlig del av Gerd Görans liv. Väven kan också ses som en symbol för livet självt med olika livstrådar som flätas samman. Att väva är något som främst kvinnor har gjort i historien och som också är en form av återbruk, där exempelvis tygtrasor återanvänds och blir till trasmattor. Trasmattor eller vävda dukar, väggbonader eller konsthantverk gjorda i olika handarbetstekniker är en del av vår tradition och historia. Gerd är en del av den och i utställningen finns exempel på flera tekniker, bland annat textila collage från 50-tal, 60-tal och 70-tal samt sydda konstverk föreställande tårtor och grönsaker från 80-talet och fantasifulla trollsländor och flugor som hon kallar för lekar som hänger i taket från 90-talet. Att måla ängarna Den stora lönnen, olja, 1976 Rönnbärsträd, olja, 70-tal. När Gerd Göran flyttade till gården i Sångshyttan började hon inspireras alltmer av naturen, som sedan dess haft en självklar roll i hennes liv och konst. De ängar som hon målade då finns inte längre. När hon flyttade till huset i Sångshyttan 1953 stod ängarna i blom och hon gick ut för att måla det hon såg. Det var en brytpunkt med det textila mönsterarbetet som inte gav

9 någon ekonomisk utdelning trots hennes framgångar i mönsterdesign. Utställningen på galleriet Petra i Stockholm innebar en brytpunkt för hennes skapande karriär. Där ställde hon ut textila abstrakta collage med mönstrade tyger som hon gjort och hon spikade konst på väggarna. Men det abstrakta skapandet ersattes av ett föreställande landskapsmåleri, men blomsterfyllda ängar och träd, sjöar och skogar. Jag blir ett med alltet när jag står där och målar ängarna. Att gång på gång gå ut i samma landskap och måla det i dess olika former och skiftningar av årstider och ljus, är något som konstnärerna i slutet av 1800-talet började upptäcka. Kännetecknande för impressionisterna är bland annat användningen av komplementfärger, en förstärkande lek med färgerna som Gerd också använder sig av. Impressionismen har fått sitt namn efter Claude Monets målning Impression - soleil levant från Även de tydliga penseldragen och det skissartade uttrycket kan ses hos impressionisternas måleri. Claude Monet, Impression soleil levant, 1872 Gerd Göran, Brudsborstar, 1989, olja Impressionismen handlade mycket om att gestalta det inre landskapet och inte så mycket den yttre verkligheten som tidigare måleri. Detta var en konsekvens av uppfinningen av och användningen av kameran, som nu kunde spegla verkligheten så som den ser ut. Måleriets avbildande av verkligheten förändrades i och med kamerans intåg i historien, och det realistiska måleriet ersattes av ett friare gestaltande. Ändå var det viktigt för de impressionistiska konstnärerna att vara på plats i landskapet, att stå ute i det fria vid ett staffli och måla, för att kunna fånga färgerna och ljuset i motivet. Impressionisterna ville fånga ett visst ögonblick på duken, precis som Gerd Göran i sitt måleri fångar ljuset och färgerna vid ett visst tillfälle i ett landskap. När Gerd talar om måleri så menar hon att man som konstnär inte ska hålla på och pilla för mycket utan istället attackera duken. Ett ögonblick försvinner så fort så skyndar man sig inte så är ögonblicket förbi

10 I hennes måleri finns ingen plats för att tveka eller tvivla. Hon känner när en målning är färdig och hon lägger inte för mycket tid på detaljer. Hon har ett expressivt sätt att måla på, färgstarkt och uttrycksfullt. Expressionismen med förgrundsgestalterna Vincent Van Gogh och Edward Munch är två konstnärer som Gerd Göran nämner som inspirationskällor till sitt eget måleri. Med Vincent van Gogh blev känslorna och uttrycket viktigare än motivet. Exempel på svenska konstnärer som varit verksamma inom det som vi kallar expressionism är konstnärsparet Isaac Grunewald och Sigrid Hjerten. De gick i skola i Paris hos konstnären Henri Matisse som bildade en skola och tillsammans med andra konstnärer kallades för les fauves, vilddjuren, eftersom de använde så starka färger och djärva former på ett nytt sätt. De förvrängde perspektiven, målade naivistiskt och byggde bilder där färg och form var det bärande. I Gerd Görans måleri finns flera beröringspunkter med Vincent van Goghs måleri. Hos Gerd Göran finner vi en passion för blommor och särskilt solrosor som hon återkommer till ofta och på olika sätt, i form av blommande ängar eller i närbild. En gång odlade några vänner till henne som gåva ett helt maskrosfält som hon kunde måla i. Vincent Van Gogh, Sunflowers, 1888 Solros Gerd Göran, Solros 2007 Diskutera betydelsen av begrepp som uttryck, intryck, inre och yttre landskap, abstrakt och föreställande. Diskutera konstens roll historiskt och idag och hur kameran har påverkat konsten. Studera några exempel på konstnärer som har arbetat inom det vi kallar för impressionism och expressionism och jämför med tidigare måleri. Studera fler av modernismens olika -ismer inom konsten såsom exempelvis surrealism, futurism och kubism. Fördjupa er i varsin gren inom modernismen eller välj varsin konstnär och presentera dem för varandra. Kan ni hitta exempel i Gerd Görans utställning på att hon har influerats av modernistiska strömningar inom konsten?

11 Porträtt och självporträtt Niklas, 1987, olja Gerd Göran avbildar det hon ser, ofta naturen men även människorna som omger henne. Niklas Göran som är avbildad i olja ovan var skulptör och konstnär och Gerds man och de samarbetade ofta i både konsten och livet. Han spände exempelvis upp hennes dukar och gjorde en skyltdocka utifrån Gerds kropp som hon kunde sy kläder utifrån. När Gerd skulle ut och måla ängarna fyllde de en skottkärra med färg, penslar och duk och körde den till en plats där motivet och ljuset inspirerade henne. Gerd och Niklas bodde länge tillsammans på gården i Sångshyttan utan bil, de odlade sina egna grönsaker, de fick flera barn och levde ett gemensamt konstnärsliv tills Niklas dog år Idag lever Gerd fortfarande på gården i Sångshyttan, men nu med en av sina döttrar och hennes man som håller på att bygga ett hus på gården. Det finns två porträtt i utställningen som föreställer Gerds mamma Hild. Hild blev 108 år och låter sig avbildas som 90-åring på Gerds dukar. Hild II, 1987, olja Hild, 1987, olja

12 Från tjugoårsåldern har Gerd målat självporträtt och i utställningen visas flera av dem. Det första är gjort 1941 och det senaste Det är alltså 70 år emellan det tidigaste och det senaste porträttet. De olika självporträtten speglar dels samtiden som de är gjorda i, dels Gerds ålder och de visar även på hennes konstnärskaps utveckling. I det senaste porträttet från 2011 syns att hon är äldre, men det uppvisar också en större lekfullhet och frihet i sättet att måla på. Som om Gerd för varje år blir allt friare i handen och i tanken. Självporträtt 3, 80-tal, olja Självporträtt 4, 1992, olja När du ser de olika självporträtten, vilka olika sidor av Gerds liv och person ser du? Konstnären, mamman, kvinnan, flickan etc. Diskutera de olika porträtten och vad de visar. Självporträttet har kommit att få en stor plats i vår tid med selfien som ett dagligt inslag i sociala medier och i vårt byggande av en identitet. Fundera över porträttet och självporträttets roll i våra liv idag.

13 Politisk konst Naturen har en självklar plats i Gerd Görans liv och konst. På 70-talet började man använda ett bekämpningsmedel inom skogsbruket som heter hormoslyr och som användes inom skogsbruket för att få bort lövträd och andra arter för att effektivt kunna odla gran och tall till timmer och pappersmassa. Efter ett tag insåg man att hormoslyr tog död på mycket i skogen och utgjorde ett hot mot den biologiska mångfalden. Både barn och djur föddes med missbildningar som man kunde se berodde på användandet av giftet. Det växte fram ett starkt motstånd mot hormoslyr bland miljöaktiva och Gerd Göran var en av dem. I broderierna Hormoslyr gestaltas hur hormoslyret regnar ner som ett svart gift från himlen och tar död på träden i skogen. I ett av broderierna ser vi författaren Sara Lidman stå i en kyrkport. Hon var en av de som engagerade sig i debatten och hon använde i ett tal mot hormoslyr blomman Linnea som exempel. Vill ni inte att blomman Linnea ska få fortsätta växa i skogarna?. Denna symbol var något som Gerd Göran tog till sig av och använde i sin konst där hon på ett både naivt och allvarligt menat sätt gestaltar blomman Linneas begravning och gravsten, men hur hon samtidigt lever uppe i himlen förbjöds hormoslyr efter miljöaktivisters engagemang och påtryckningar. Gerd Göran var också politiskt aktiv under flera år och var med och startade Miljöpartiet i Hällefors. Hon satt med i kommunfullmäktige under flera år. Hormoslyr, broderier, 1977 I en annan serie av broderier ser vi Kvinnor i arbete och där skildras kvinnor som Gerd har känt personligen i olika yrkesroller, även denna broderisvit är från 70-talet. Hos tandläkaren, på äldreboendet, i hemmet och med handarbetet som olika exempel på arbete. Kvinnornas namn är också inbroderade i konstverken.

14 Kvinnor i arbete, broderi, Det politiska seendet och konstnärliga arbetet har fortsatt och Gerd Göran gjorde senast 2014 ett offentligt verk till en utställning på Sandgrund i Karlstad som köptes in av Karlstads Universitet. Konstverket gjordes efter att Gerd Göran hade sett Uppdrag granskning om näthat mot kvinnor. Hon kunde inte somna och låg vaken och tänkte på frågan som hon sedan gestaltade i ett nät. Konstverket kom till i ett samarbete med en 15-årig praktikant då Gerd Göran var 95 år. Fundera över konstens roll i samhället och hitta exempel på konstverk som har fått oss att se på världen med nya ögon, konst som speglar tidsandan och får oss att uppmärksamma politiska skeenden. Kan konsten vara en ögonöppnare och gestalta samtiden och kanske i viss mån även förutspå framtiden? Konst som upprör har sett olika ut under olika historiska perioder förstås, och konsten kan ses antingen i ljuset av sin tid när den gjordes eller med våra samtida ögon. Försök hitta exempel på konstverk som väcker känslor och som handlar om vår samtid, frågor som är viktiga i vår tid. Presentera för varandra och diskutera konstens politiska roll.

15 Skapande mitt i livet - att se med händerna I huset där hon har bott sedan 1953 har hon hunnit samla på sig en hel del material av olika slag och hon fortsätter att samla på sig saker. När hon i 70-årsåldern fick ögonsjukdomen gula fläcken som förvärrar synen alltmer, började hon hitta nya vägar för sitt skapande. Gerd uttrycker att hennes lust att komma på saker aldrig sinar utan bara fortsätter oavsett åldern. Idag är hon inte blind men hon saknar detaljseende. Hon använder alla de möjligheter hon har. Ståltråd blir nål och tråd. Hon överskrider sina begränsningar och fortsätter skapa i nya material med nya uttryck. Från att ha målat med olja under många år övergick hon till att måla med akryl som är ett snabbare och mer lättarbetat medium. Trollslända, blandteknik, 90-tal Hon beskriver hur det är att komma in på konsthallen och se utställningen. Hon träffas av ett vitt ljus och ser inte utställningen som helhet, utan måste gå nära för att se målningarna. När hon så står inför dem så minns hon hur det var att måla dem. Hon har kunnat datera och prissätta alla målningar, eller bestämma sig för att de ska fortsätta vara i privat ägo. De röda prickarna bredvid konstverken i utställningen visar att de är sålda, och de gröna att de är reserverade. Många konstverk är redan sålda i utställningen, ett bevis på hennes popularitet, både bland privatpersoner och institutioner som fortsätter köpa hennes konst. Under hela livet har hon kunnat försörja sig som konstnär. Flockfibbla, akryl, 2017 Målningen Flockfibbla var den sista målningen som Gerd gjorde. Hon förstorade i den upp alla detaljer så att de blir tydligare för henne. Gerd berättar också att hon med en försämrad syn hämtar bilderna mer inifrån sig själv. Att få fram ljuset på duken och att återge det hon ser är det som driver henne. I det senare måleriet ser man att färgerna har förändrats och att motiven har blivit närmare, som om hon har zoomat in i blomsterängarna och låtit blommorna fylla hela duken. I konstverket Kronan gestaltar hon blommorna som hon under hela livet har målat, nu i närbild och i starka neonfärger med stora, fria penseldrag. I ett annat besläktat verk från samma tid som heter Kronblad kan man på nära håll se ett fotavtryck i målningen, en frigörande detalj. Hittar ni fotavtrycket?

16 Kronan, akryl, 2011 Kronblad, akryl 2011 Gerd Görans allra senaste verk är en rundel på golvet med händer som sticker upp, iklädda vita handskar. De handskklädda händerna kan också ses som blomknoppar och stjälkarna som sticker upp är klädda med slipsar som Gerd fått av män som pensionerat sig och som inte längre behöver iklä sig sina slipsar. Händerna har alla olika former och speglar en mångfald av uttryck. Gerd Göran liknar skapandet med att gå på spännande upptäcktsfärder, och pratar om begreppet flow, när man känner sig närvarande och något bara händer, liksom av sig självt. Har ni upplevt flow någon gång och i vilken situation i så fall? Gerd Göran beskriver skaparlusten som en slags ivrighet, som om den fanns där jämt, skulle förbränna henne. Gest, 2019, blandteknik

17 Förslag på eget skapande För barn: Gör dina egna flygfän! Trollsländor och flugor hänger i taket på konsthallen. Dessa konstverk kallar Gerd Göran för lekar. Använd ståltråd eller mjukare elefanttråd och forma till skelett av insekter som du spänner upp elastiska tyger på, t.ex. strumpbyxor som du kan fästa med ståltråd eller med lim. Använd gärna paletter till ögon och olikfärgade tyger. Ska insekterna kunna flyga? Hur många vingar ska de i så fall ha? Ska de ha ben? Finns de på riktigt eller bara i fantasin? Häng upp flygfäna i taket med fiskelina och ha en egen konstutställning! Färgglädjen och lusten att skapa är ett starkt stråk i Gerd Görans konstnärskap. Spänn upp ett papper och använd stora penslar att måla med. Ta gärna fram neonfärger och måla fritt! Måla varandras porträtt. Teckna med vaxkritor och gör många snabba bilder. Titta inte på papperet när ni tecknar av varandra. För unga: Gör politisk konst utifrån ett dagsaktuellt ämne. Konstverket Näthat som Gerd Göran gjorde som 95-åring var ett inlägg i samhällsdebatten, precis som hennes broderier Hormoslyr från Använd konsten som verktyg och uttryck för att förmedla en idé eller en kritik mot något fenomen i samhället som du upprörs över. Att använda penslar och färg för att återge det vi ser i vardagen är något som Gerd Göran ägnat stor del av sitt skapande åt. Vad ser du? Välj ett vardagligt motiv och gör ett stilleben av det. Stilleben betyder stilla liv, ett ögonblick fångat i bild. Selfies. Titta närmare på Gerd Görans olika självporträtt, särskilt det från 1941 i jämförelse med det som hon gjorde 70 år senare, Hur skiljer de sig åt? Gör ditt eget självporträtt. Det behöver inte vara en bild av ditt ansikte, det kan lika gärna vara ett collage med olika ingredienser som tillsammans ger en bild av vem du är. Ett självporträtt idag kallas ju ofta för en selfie. Vad fyller selfien för funktion i våra liv och hur påverkar den vår självbild? Diskutera självbilder på sociala medier och gör egna selfies. Motivera hur ni har valt att gestalta er själva i bild.

18 Anteckningar

19 Anteckningar

20 Varmt välkomna för att möta och lära mer om konst Visningar Visningar på Örebro konsthall är kostnadsfria för alla förskolor och skolor i Örebro kommun. För skolor i andra kommuner, folkhögskolor och högskolor tar vi en avgift på 600 kronor per visning. Vill du boka en visning kan du göra det på vår hemsida: Har du frågor är du välkommen att ringa: eller maila: kata.wennberg@orebro.se Besök oss på: Örebro konsthall, Olaigatan 17B, Örebro