11/19 Redovisning av internrevision och intern styrning och kontroll 2019

Transkript

1 Ledningskansliet Maria Lindfors REKTORS BESLUT (REB) BESLUTSLISTA 11-18/ Närvarande: Karin Holmgren Martin Melkersson Maria Lindfors Rektor Universitetsdirektör Sekreterare 11/19 Redovisning av internrevision och intern styrning och kontroll 2019 SLU ua Rektor beslutar att fastställa SLU:s svar på Ekonomistyrningsverkets begäran om uppgifter för analys och bedömning av internrevision och intern styrning och kontroll år Föredragande: Inga Astorsdotter 12/19 Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet angående Riksrevisionens rapport om Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades - intentioner och måluppfyllelse (U2019/00074/UH) SLU ua Rektor beslutar att överlämna yttrande enligt förslag till Utbildningsdepartementet. Föredragande: Ingeborg Amnéus 13/19 Förlängning av avtal med Christina Lindegren & Partners AB SLU ua Rektor beslutar att förlänga samarbetet med Christina Lindegren & Partners AB enligt avtal (bilaga). Föredragande: Maj-Britt Johansson Postadress: Box 7070, UPPSALA Tel: (vx) Besöksadress: Almas allé 8 Mobilnr: Org nr: Maria.Lindfors@slu.se

2 14/19 Förfarande vid ansökan om status som studentkår SLU ua Rektor beslutar att en sammanslutning av studenter inom SLU som önskar status som studentkår under perioden den 1 juli 2019 till och med den 30 juni 2022 ska ansöka om detta enligt vad som anges i bilagan till detta beslut. Föredragande: Charlotte Walhed 15/19 Ansökan om medel för personal- och studentmobilitet SLU ua Rektor beslutar att SLU lämnar in ansökan om medel för utbyten för anställda och studenter mellan SLU och andra europeiska universitet (Erasmus+ KA103) och utvalda utomeuropeiska lärosäten (KA107) från EU, samt kortare mobiliteter inom Norden och Baltikum från Nordiska ministerrådet. Beslutet innebär signering av de av EU fordrade hedersförklarningar, samt avsiktsförklaringen som krävs av Nordiska ministerrådet. Föredragande: Geir Löe 16/19 Fortsatt uppdrag som vicerektor för fortlöpande miljöanalys SLU ua Rektor beslutar att förlänga professor Kevin Bishops uppdrag som vicerektor för fortlöpande miljöanalys på 70 % och även i övrigt oförändrade villkor till och med den 30 juni 2019, att detta beslut ersätter tidigare beslut fattat av rektor den 18 december 2018 (SLU.ua ). Föredragande: Anna-Karin Olofsson 2/3

3 17/19 Rapport om SLU bidrag till EU Strategi för Östersjöregionen för verksamhetsåret 2017 SLU ua Rektor beslutar att till Näringsdepartementet överlämna rapport med anledning av regeringens uppdrag ( ) att medverka i genomförandet av Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen. Föredragande: Staffan Lund 18/19 Ansökan rörande avveckling av försöksyta Rektor beslutar SLU ua att till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM överlämna ansökan om 1. dispens från strålskyddslagen (2018:396) för deponi av jordmassor, lysimetrar och samt övrigt material såsom jonbytarmassor härrörande från Asplunda försöksområde, beläget vid Uppsala Näs söder om Uppsala. Dispensen gäller transport av materialet samt deponering på deponi. 2. att få tillstånd att genomföra sanering, transport och deponering av avfallet från Asplundaområdet enligt Arbetsbeskrivningen och bifogade rapporter. Föredragande: Torbjörn Alwehammar Beslut fattat av rektor 28 januari /3

4 1(2) Dnr SLU ua Rektor Internrevisionen BESLUT Ekonomistyrningsverket Box Stockholm Redovisning av internrevision och intern styrning och kontroll 2019 Beslut Rektor beslutar: att fastställa SLU:s svar på Ekonomistyrningsverkets begäran om uppgifter för analys och bedömning av internrevision och intern styrning och kontroll år Redogörelse för ärendet Ekonomistyrningsverket (ESV) hämtar in information för att kunna lämna en redovisning över den statliga internrevisionen och myndigheternas interna styrning och kontroll till regeringen. Till grund för sin redovisning hämtar ESV årligen in uppgifter via självdeklaration från de myndigheter som har internrevision enligt Internrevisionsförordningen (2006:1228). Frågor har besvarats av internrevisionschef Inga Astorsdotter, universitetsdirektör Martin Melkersson och ordförande Rolf Brennerfelt. Beslut i detta ärende har fattats av rektor Karin Holmgren efter föredragning av Inga Astorsdotter och i närvaro av tjänsteförrättande universitetsdirektör Martin Melkersson. Karin Holmgren Inga Astorsdotter P.O Box 7070 SE Uppsala, Sweden. tel: +46 (0) Besök/visits: Almas allé 8 mob: +46 (0) Internt.slu.se/internrevision Inga.astorsdotter@slu.se

5 Redovisning av internrevision och intern styrning och kontroll 2019 Bilaga ESV:s enkät Redovisning över den statliga internrevisionen. Kopia för kännedom Styrelsens ordförande 2(2)

6 1/34 PM Datum Handläggare Annika Alexandersson ESV dnr Frågor om internrevision och intern styrning och kontroll 2019 Frågorna avser den statliga internrevisionen och myndigheternas interna styrning och kontroll under Notering: SLU:s svar är markerad med Fet stil

7 2/34 Innehåll Frågor om internrevision och intern styrning och kontroll Bakgrund till att vi hämtar in information....4 Varför hämtar vi in information?...4 Hur hämtar vi in information?...4 Vem lämnar information?...5 När lämnas informationen?...5 Frågor om myndighetens interna styrning och kontroll Myndighetsledningens ansvar för myndigheten Myndighetsledningens ansvar för verksamheten Myndighetens allmänna uppgifter Myndighetens omvärldsbevakning Myndighetens ledarskap Myndighetens arbetsförhållanden Myndighetens kompetensförsörjning Myndighetschefens ansvar gentemot styrelsen Myndighetens riskanalys Myndighetens risker Myndighetens åtgärder med anledning av riskanalys Myndighetens uppföljning av intern styrning och kontroll Internrevisionens uppgift till myndighetsledningen Myndighetsledningens riktlinjer för Internrevision Myndighetsledningens revisionsplan till internrevision Internrevisionens rapportering till myndighetsledningen Frågor om myndighetens internrevision Frågor om följsamhet till bestämmelser Organisering av myndighetens internrevision Internrevisionens uppgift Granskningens inriktning och omfattning Råd och stöd från internrevisionen Internrevisionens bedrivande Redovisning och rapportering till myndighetsledningen Beslut av internrevisionens uppdragsgivare (myndighetsledningen) Internrevisionens tillgång till uppgifter Övriga frågor om förutsättningar, resultat m.m Internrevisionens förutsättningar Internrevisionens riktlinjer från myndighetsledningen Internrevisionens bidrag till förbättringar Förebygga otillbörlig påverkan, bedrägeri eller annan oegentlighet Genomförd granskning Rekommendationer och åtgärder med anledning av granskningen... 28

8 3/ Beredning och föredragning av beslut om åtgärder Analys av risker i verksamheten Försäkran från internrevision Samordnad internrevision Förlitat sig på granskning utförd av annan Intern och extern utvärdering av internrevision Myndighetens resurser för internrevision... 33

9 4/34 Bakgrund till att vi hämtar in information. Varför hämtar vi in information? Ekonomistyrningsverket (ESV) hämtar in information för att kunna lämna en redovisning över den statliga internrevisionen och myndigheternas interna styrning och kontroll till regeringen. 1 Rapporten ska lämnas årligen, senast den 31 mars. Hur hämtar vi in information? Vi ställer 37 frågor som kan bestå av en eller flera delfrågor. Frågorna avser Svaren är en självdeklaration från myndigheten. Frågorna 1-16 omfattar kompetensområdet intern styrning och kontroll/myndighetsledning. Frågorna omfattar kompetensområdet internrevision. Med myndighetsledning avses myndighetens styrelse om myndigheten har en styrelse. Om så inte är fallet avser myndighetsledning myndighetschefen (generaldirektören eller motsvarande). Frågorna 1-12 kopplar till förordningen om intern styrning och kontroll 2. Frågorna följer en gemensam struktur med delfrågorna a-d. n a avser följsamhet till gällande rätt (förekomst) och besvaras med Ja eller Nej alternativt Et (ej tillämpligt) i vissa fall. n b avser nyttan av följsamhet till gällande rätt (kvalitet) och besvaras med ett av flera alternativ. n c avser information i fritext till alternativet instämmer inte i påståendet i fråga b om nytta. n d avser hur gällande rätt tillämpas och besvaras med inget eller flera alternativ eller med fritext. Fritexten är i båda fallen frivilligt att besvara. Delfrågorna b-d avser att fördjupa svaret i delfråga a och ger ESV möjlighet till analys. Syftet med analysen är att utgöra underlag för att utveckla den interna styrningen och kontrollen i staten och mindre om att mäta rätt eller fel. Frågorna kopplar till den nytta som internrevisionen ger myndighetsledningen. Frågorna följer en gemensam struktur med delfrågorna a-b. n a avser nyttan av följsamhet till gällande rätt (kvalitet) och besvaras med ett av flera alternativ. n b avser information i fritext till alternativet instämmer inte i påståendet i fråga a om nytta Förordning (2016:1023) med instruktion för Ekonomistyrningsverket. 2 Förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll.

10 5/34 Frågorna kopplar till internrevisionsförordningen 3. Utifrån svaren analyserar ESV hur internrevisionsmyndigheterna som grupp efterlever internrevisionsförordningen. Övriga frågor om internrevision återfinns i fråga Frågorna saknar samma direkta koppling till regelverk som frågorna I flera fall mäter frågorna förekomst istället för rätt eller fel. Syftet med frågorna är att ge ESV underlag för att närmare kunna analysera områden som vi bedömer som viktiga för att utveckla den statliga internrevisionen, vilket är en instruktionsenlig uppgift för ESV. Flera av frågorna är årligen återkommande medan andra frågor byts ut beroende på att ESV:s fokus varierar mellan åren. Frågorna bygger både på internrevisionsförordningen men även på delar av det internationella ramverket för yrkesmässig internrevision från The Institute of Internal Auditors (IIA) handlar om myndighetsledningens riktlinjer för internrevisionen. n mäter förekomst utan rätt eller fel. Syftet med frågan är att få en bild av vad internrevisionens riktlinjer vanligtvis omfattar. Det kan i förlängningen medföra en uppdatering av det stöd som ESV ger till myndigheterna. Vem lämnar information? De myndigheter som efter beslut av regeringen inrättar internrevision enligt internrevisionsförordningen lämnar information till oss via statens centrala informationssystem, Hermes, i modulen Internrevision. Myndigheterna begär särskild behörighet till modulen 5. En myndighet kan undantas från att lämna information om beslutet att inrätta internrevision inte har gällt för hela året eller om internrevisionen ska upphöra. Ansökan om att erhålla undantag från att lämna information, lämnas från myndigheten senast den 11 januari 2019, ställs till ESV och skickas till registrator@esv.se. Ansvaret för enkätsvaren har den myndighet som har besvarat enkäten. Om svaret/svaren är uppenbart orimliga kan ESV behöva kontakta myndigheten för att stämma av svaret/svaren. När lämnas informationen? Frågorna besvaras i Hermes under perioden 14 januari- 4 februari Internrevisionsförordning (2006:1228). 4 International Professional Practice of Internal Auditing (IPPF) I Hermes användarmodul finns användaranvisningar under fliken Hjälp. Där återfinns en behörighetsblankett som ska fyllas i och skickas till ESV innan myndigheten kan registrera. (Gäller endast för nya användare.)

11 6/34 Frågor om myndighetens interna styrning och kontroll. Notering: SLU:s svar är markerad med Fet stil 1. Myndighetsledningens ansvar för myndigheten. a. Har myndighetsledningen (styrelse eller, om enrådighetsmyndighet, myndighetschefen) beslutat om arbetsordning för myndigheten? 4 1 Myndighetsförordningen b. Om ja, ta ställning till följande påstående. Myndighetens arbetsordning har motsvarat myndighetens behov för styrning av och kontroll över verksamheten. instämmer i allt väsentligt instämmer till viss del instämmer inte c. Om svaret på påståendet är instämmer inte, vad är orsaken? Fritextsvar d. Om ja på fråga a, vad omfattar arbetsordningen? 4 2 Myndighetsförordningen organisation för verksamheten arbetsfördelning mellan styrelse och myndighetschef arbetsfördelning inom myndigheten delegering av beslutanderätt former för verksamheten annat, ange vad

12 7/34 2. Myndighetsledningens ansvar för verksamheten. a. Har myndighetsledningen beslutat om verksamhetsplan för myndigheten? 4 3 Myndighetsförordningen b. Om ja, ta ställning till följande påstående. Myndighetens verksamhetsplan har motsvarat myndighetens behov för styrning av och kontroll över verksamheten. instämmer i allt väsentligt instämmer till viss del instämmer inte c. Om svaret på påståendet ovan är instämmer inte, vad är orsaken? Fritextsvar d. Om ja på fråga a, vad omfattar myndighetens verksamhetsplan? (De föreslagna punkterna ger tänkbara exempel.) uppgifter från instruktionen eller andra regeringsbeslut uppdrag enligt regleringsbrev eller andra regeringsbeslut mål enligt regleringsbrev eller andra regeringsbeslut disponering av anslag enligt regleringsbrev eller andra regeringsbeslut myndighetsledningens prioriteringar av verksamheten fördelning av budget till verksamheten åtgärder för att hantera risker annat, ange vad Myndighetens verksamhetsplan kan utveckla myndighetens uppgift, uppdrag och mål eller disponering av anslag och budget. Förordningen ställer inte krav på årliga beslut om verksamhetsplan varför frågan inte avser årligt beslut.

13 8/34 3. Myndighetens allmänna uppgifter. a. Har myndigheten former för att fortlöpande utveckla verksamheten? 6 första stycket Myndighetsförordningen b. Om ja, ta ställning till följande påstående. Myndighetens former för att fortlöpande utveckla verksamheten har motsvarat myndighetsledningens behov för styrning av och kontroll över verksamheten. instämmer i allt väsentligt instämmer till viss del instämmer inte c. Om svaret på påståendet ovan är instämmer inte, vad är orsaken? Fritextsvar d. Om ja på fråga a, vilka tillvägagångssätt har myndigheten för att utveckla verksamheten? (Ge exempel.) Strategiska planer, kompetensförsörjningsplaner, regelbunden utvärdering av forskning och utbildning. 4. Myndighetens omvärldsbevakning. a. Har myndigheten former för att följa sådana förhållanden utanför myndigheten som har betydelse för verksamheten? 6 tredje stycket Myndighetsförordningen b. Om ja, ta ställning till följande påstående.

14 9/34 Myndighetens former för att följa förhållande utanför verksamheten har motsvarat myndighetsledningens behov för styrning av och kontroll över verksamheten. instämmer i allt väsentligt instämmer till viss del instämmer inte c. Om svaret på påståendet ovan är instämmer inte, vad är orsaken? Fritextsvar d. Om ja på fråga a, vad omfattar formerna för omvärldsbevakningen? (Ge exempel.) Bevakning av högskolesektorn samt de sektorer med vilka universitetet samverkar. 5. Myndighetens ledarskap. a. Har myndigheten former för att se till att de anställda är väl förtrogna med målen för verksamheten? 8 2 Myndighetsförordningen b. Om ja, ta ställning till följande påstående. Myndighetens former för att se till att de anställda är väl förtrogna med målen i verksamheten har motsvarat myndighetens behov för styrning av och kontroll över verksamheten. instämmer i allt väsentligt instämmer till viss del instämmer inte c. Om svaret på påståendet ovan är instämmer inte, vad är orsaken? - Fritextsvar

15 10/34 d. Om ja på fråga a, vilka mål kommunicerar myndigheten med de anställda? (Ge exempel.) Anslagsfördelning inklusive verksamhetsplan samt den strategiska planen kommuniceras i linjen. 6. Myndighetens arbetsförhållanden. fråga a. Har myndigheten former för att skapa goda arbetsförhållanden? 8 3 Myndighetsförordningen b. Om ja, ta ställning till följande påstående. Myndighetens former för att skapa goda arbetsförhållanden har motsvarat myndighetens behov för styrning av och kontroll över verksamheten. instämmer i allt väsentligt instämmer till viss del instämmer inte c. Om svaret på påståendet ovan är instämmer inte, vad är orsaken? Fritextsvar d. Om ja på fråga a, vad omfattar formerna? (Ge exempel.) Kontinuerligt arbetsmiljöarbete med regelbundna medarbetarundersökningar. Dock ett stort arbete.

16 11/34 7. Myndighetens kompetensförsörjning. fråga a. Har myndigheten vidtagit åtgärder i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut? 3:3 Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag b. Om ja, ta ställning till följande påstående. Myndighetens former för att ta tillvara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet har motsvarat myndighetsledningens behov för styrning av och kontroll över verksamheten. instämmer i allt väsentligt instämmer till viss del instämmer inte c. Om svaret på påståendet ovan är instämmer inte, vad är orsaken? Fritextsvar d. Om ja på fråga a, vilka åtgärder har vidtagits i syfte att säkerställa myndighetens kompetensförsörjning? (Ge exempel.) Central fråga som hanteras löpande i kompetensförsörjningsplaner och i den centrala riskanalysen. 8. Myndighetschefens ansvar gentemot styrelsen. a. Har styrelsen lämnat direktiv och riktlinjer till myndighetschefen för att sköta verksamheten? 13 Myndighetsförordningen För universitet och högskolor gäller Högskoleförordningen (1993:100)

17 12/34 /Et (har ej styrelse) b. Om ja, ta ställning till följande påstående. Direktiven och riktlinjerna har motsvarat myndighetens behov för styrning av och kontroll över verksamheten. instämmer i allt väsentligt instämmer till viss del instämmer inte c. Om svaret på påståendet ovan är instämmer inte, vad är orsaken? Fritextsvar d. Om ja på fråga a, vad omfattar direktiven och riktlinjerna? hålla styrelsen informerad om verksamheteten förse styrelsen med underlag för beslut verkställa styrelsens beslut svara för myndighetens arbetsgivarpolitik företräda myndigheten som arbetsgivare annat, ange vad 13 Myndighetsförordningen För universitet och högskolor gäller Högskoleförordningen (1993:100) n avser ledningsformen styrelsemyndighet. Direktiv och riktlinjer kan framgå av arbetsordningen. 9. Myndighetens riskanalys. a. Har myndigheten med riskanalys identifierat omständigheter som utgör risk för att de krav som följer av ansvaret för verksamheten inte fullgörs? 3 Förordning om intern styrning och kontroll b. Om ja, ta ställning till följande påstående. Myndighetens riskanalys har motsvarat myndighetens behov för styrning av och kontroll över verksamheten. instämmer i allt väsentligt

18 13/34 instämmer till viss del instämmer inte c. Om svaret på påståendet ovan är instämmer inte, vad är orsaken? Fritextsvar d. Om ja på fråga a, vad omfattar riskanalysen? Allmänna råd till 3 Förordningen om intern styrning och kontroll den verksamhet som myndigheten bedriver eller på annat sätt ansvarar för oavsett hur den finansieras eller i vilken form verksamheten bedrivs risken för otillbörlig påverkan, bedrägeri, korruption eller annan oegentlighet i verksamheten annat, ange vad Myndighetens riskanalys innefattar samtliga riskanalyser (risk- och sårbarhetsanalys, etc.) eller motsvarande (säkerhetsanalys, hindersanalys etc.) som myndigheten genomfört för sina olika ändamål. 10. Myndighetens risker. a. Har myndigheten säkerställt att genomförd riskanalys omfattar aktuella risker? Föreskrifter till 3 Förordningen om intern styrning och kontroll b. Om ja, ta ställning till följande påstående. Myndighetens riskanalys har motsvarat myndighetens behov för styrning av och kontroll över verksamheten. instämmer i allt väsentligt instämmer till viss del instämmer inte c. Om svaret på påståendet är instämmer inte, vad är orsaken?

19 14/34 Fritextsvar d. Om ja på fråga a, vad avser myndighetens risker? risk för att inte fullgöra ansvaret för verksamheten säkerheten i myndighetens betalningar risken för otillräckliga anslag risken för skada och förlust i verksamheten risker som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet att säkerställa att kompetens finns för verksamhetens behov säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte inom den offentliga förvaltningen annat, ange vad 2 Förordningen om intern styrning och kontroll 9 andra stycket Förordningen om statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning 9 Anslagsförordningen 3 Förordningen om myndigheters riskhantering 8 Förordningen om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap 3:3 Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag 5 Säkerhetsskyddsförordningen 2 Förordningen om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte Ansvaret för verksamheten framgår av 3 myndighetsförordningen. 11. Myndighetens åtgärder med anledning av riskanalys. a. Har myndigheten vidtagit eller planerat att vidta åtgärder som är nödvändiga med anledning av genomförd riskanalys? 4 Förordningen om intern styrning och kontroll Allmänna råd till 2 kap. 7 Förordning om årsredovisning och budgetunderlag b. Om ja, ta ställning till följande påstående Myndighetens åtgärder har motsvarat myndighetsledningens behov för styrning av och kontroll över verksamheten. instämmer i allt väsentligt instämmer till viss del instämmer inte c. Om svaret på påståendet ovan är instämmer inte, vad är orsaken?

20 15/34 Fritextsvar d. Om ja på fråga a, vilka överväganden är gjorda för att vidta åtgärder? avvägning mellan den kostnad en viss åtgärd för med sig och den förväntade nyttan av åtgärden annan, ange vad Allmänna råd till 3 Förordningen om intern styrning och kontroll 12. Myndighetens uppföljning av intern styrning och kontroll. a. Har myndigheten systematiskt och regelbundet följt upp och bedömt den interna styrningen och kontrollen? 5 Förordningen om intern styrning och kontroll b. Om ja, ta ställning till följande påstående. Den systematiska och regelbundna uppföljningen och bedömningen har motsvarat myndighetens behov för styrning av och kontroll över verksamheten. instämmer i allt väsentligt instämmer till viss del instämmer inte c. Om svaret på påståendet ovan är instämmer inte, vad är orsaken? Fritextsvar d. Om ja på fråga a, vad avser uppföljningen? om processen för intern styrning och kontroll fungerar på avsett sätt om riskerna är aktuella om åtgärderna är vidtagna om åtgärderna är kostnadseffektiva om åtgärderna har gett önskad effekt annat, ange vad Föreskrifter till 3 Förordningen om intern styrning och kontroll 4 Förordningen om intern styrning och kontroll

21 16/34 Om myndigheten följer upp att riskerna är aktuella och åtgärderna ändamålsenliga är uppföljningen systematisk. Om uppföljningen ligger till grund för bedömningen som redovisas i årsredovisningen är uppföljningen regelbunden. 13. Internrevisionens uppgift till myndighetsledningen. a. Internrevisionens granskningar har bidragit till att förbättra myndighetens interna styrning och kontroll. 3 Internrevisionsförordningen instämmer i allt väsentligt instämmer till viss del instämmer inte b. Om svaret på påståendet är instämmer inte, vad är orsaken? Fritextsvar 14. Myndighetsledningens riktlinjer för Internrevision. a. De riktlinjer som myndighetsledningen har beslutat om för internrevisionen har motsvarat myndighetens behov Internrevisionsförordningen instämmer i allt väsentligt instämmer till viss del instämmer inte b. Om svaret på påståendet ovan är instämmer inte, vad är orsaken? Fritextsvar

22 17/ Myndighetsledningens revisionsplan till internrevision. a. De granskningar som internrevisionen genomfört har motsvarat den av myndighetsledningen beslutade revisionsplanen Internrevisionsförordningen instämmer i allt väsentligt instämmer till viss del instämmer inte b. Om svaret på påståendet är instämmer inte, vad är orsaken? Fritextsvar 16. Internrevisionens rapportering till myndighetsledningen. a. De iakttagelser och rekommendationer som internrevisionen lämnat har utgjort en grund för att utforma de åtgärder myndighetsledningen beslutat om Internrevisionsförordningen instämmer i allt väsentligt instämmer till viss del instämmer inte b. Om svaret på påståendet ovan är instämmer inte, vad är orsaken? Fritextsvar

23 18/34 Frågor om myndighetens internrevision Frågor om följsamhet till bestämmelser 17. Organisering av myndighetens internrevision a. Leds internrevisionen av en chef? 2 Internrevisionsförordning (2006:1228). b. Är internrevisionschefen anställd av myndigheten? 2 Internrevisionsförordning (2006:1228). c. Är internrevisionen inrättad direkt under myndighetsledningen? Föreskrifter till 2 Internrevisionsförordning (2006:1228). d. Är internrevisionen självständig i förhållande till den granskade verksamheten? Föreskrifter till 2 Internrevisionsförordning (2006:1228). Om myndigheten har undantag från kravet på anställd internrevisionschef är svaret Et på fråga 17 b, ange då att myndigheten har undantag. Med direkt under myndighetsledningen i fråga 17 c avses att myndighetsledningen är internrevisionens uppdragsgivare och att internrevisionen rapporterar direkt till myndighetsledningen. Om myndigheten har en styrelse är det styrelsen som är internrevisionens uppdragsgivare och om myndigheten är en enrådighetsmyndighet är myndighetschefen internrevisionens uppdragsgivare. Med självständig i fråga 17 d avses att internrevisionen är organisatoriskt placerad direkt under myndighetsledningen.

24 19/ Internrevisionens uppgift a. Har internrevisionen granskat myndighetens process för intern styrning och kontroll? 3 Internrevisionsförordning (2006:1228). b. Har internrevisionen lämnat förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll? 3 Internrevisionsförordning (2006:1228). Med granskat myndighetens process för intern styrning och kontroll menas här att internrevisionen, utifrån en analys av myndighetens risker, granskat att de styr- och ledningsprocesser som myndighetsledningen har beslutat fullföljs på ett sådant sätt att ledningen har kontroll över verksamheten och att ledningen därmed kan fullgöra sitt ansvar för verksamheten inför regeringen. Internrevisionens granskning enligt ovan ska genomföras utifrån den revisionsplan som myndighetsledningen beslutar om. Med lämnat förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll menas här att internrevisionen självständigt utifrån rapporterade iakttagelser föreslår rekommendationer till myndighetsledningen för hur den interna styrningen och kontrollen ska förbättras på myndigheten. 19. Granskningens inriktning och omfattning a. Har internrevisionen granskat utifrån en analys av verksamhetens risker? b. Omfattar internrevisionens riskanalys den verksamhet som myndigheten bedriver eller ansvarar för? (Ny fråga) 4 Internrevisionsförordning (2006:1228). 3 Myndighetsförordning (2007:603). 1 kap. 3 Budgetlag (2011:203). 6 Internrevisionsförordning (2006:1228)

25 20/34 c. Har internrevisionen bedömt risken för otillbörlig påverkan, bedrägeri eller annan oegentlighet i analysen av verksamhetens risker? Föreskrifter till 4 Internrevisionsförordning (2006:1228). Om granskning genomförs av åtgärder som vidtas för att hantera de omständigheter som utgör en risk för att inte fullgöra de krav som ingår i ansvaret för verksamheten är svaret på fråga 19 a Ja. I ansvaret för verksamheten ingår att verksamheten är effektiv, bedrivs enligt gällande rätt, är rättvisande och tillförlitligt redovisad samt bedrivs med god hushållning. 20. Råd och stöd från internrevisionen a. Har internrevisionen lämnat råd och stöd till myndighetens styrelse och chef? 5 Internrevisionsförordning (2006:1228). Med råd och stöd avses både längre uppdrag men även kortare muntliga eller skriftliga rådgivningsinsatser. Om råd och stöd inte har begärts av myndighetens styrelse och chef är svaret Ej tillämpligt. 21. Internrevisionens bedrivande a. Bedrivs internrevision enligt god internrevisions- och internrevisorssed? 7 Internrevisionsförordning (2006:1228). Av allmänna råd till 7 framgår att för utfyllande tolkning av god internrevisionsoch internrevisorssed kan vägledning hämtas från allmänt accepterade riktlinjer för internrevision. Lagar och förordningar gäller före god sed.

26 21/ Redovisning och rapportering till myndighetsledningen a. Har internrevisionen redovisat resultatet av granskningen i form av iakttagelser och rekommendationer? 9 Internrevisionsförordning (2006:1228). b. Har internrevisionen rapporterat sina iakttagelser och rekommendationer till myndighetsledningen? 9 Internrevisionsförordning (2006:1228). c. Har internrevisionen rapporterat resultatet av granskningen efter varje avslutad granskning? Allmänna råd till 9 Internrevisionsförordning (2006:1228). d. Har internrevisionschefen avgjort vilka iakttagelser som ska rapporteras till myndighetsledningen? 3 4 Internrevisionsförordning (2006:1228). Om internrevisionen har rapporterat till någon annan än myndighetsledningen (till exempel ett revisionsutskott i stället för hela styrelsen) är svaret på fråga 22 b Nej. Om internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt riktlinjer till internrevisionen inte ska rapporteras efter varje avslutad granskning är svaret på fråga 22 c Nej. Om svaret på fråga 22 c är Nej, ange även orsaken till varför iakttagelser och rekommendationer inte rapporteras efter varje avslutad granskning. Om någon annan än internrevisionen (till exempel ett revisionsutskott) har avgjort vilka iakttagelser och rekommendationer som ska redovisas är svaret på frågan 22 d Nej. Ange vem/vilka som avgjort vilka iakttagelser och rekommendationer som ska redovisas till myndighetsledningen.

27 22/ Beslut av internrevisionens uppdragsgivare (myndighetsledningen) a. Har myndighetsledningen beslutat om riktlinjer för internrevisionen? 10 1 p Internrevisionsförordning (2006:1228). 12 Internrevisionsförordning b. Har myndighetsledningen beslutat om en revisionsplan för internrevisionen? 10 2 p Internrevisionsförordning (2006:1228). c. Har myndighetsledningen beslutat om åtgärder med anledning av de iakttagelser och rekommendationer som internrevisionen rapporterat? 10 3 p Internrevisionsförordning (2006:1228). Myndighetsledningen är internrevisionens uppdragsgivare. Om myndigheten har en styrelse är det styrelsen som är internrevisionens uppdragsgivare och om myndigheten är en enrådighetsmyndighet är myndighetschefen internrevisionens uppdragsgivare. I fråga 23 c gäller (om myndigheten är en styrelsemyndighet) att delegering av beslutanderätt till myndighetschefen eller annan innebär att denne kan vidta de åtgärder som är nödvändiga, men att styrelsen vid något tillfälle måste godkänna åtgärderna. 24. Internrevisionens tillgång till uppgifter a. Har myndighetsledningen sett till att internrevisionen fått tillgång till de uppgifter och upplysningar som den behövt för att fullgöra sitt uppdrag? 11 internrevisionsförordning (2006:1228). Offentlighets- och sekretesslag (2009:400).

28 23/34 Om internrevisionen på grund av sekretess (sekretessbeläggning) inte fått tillgång till den information som behövs är svaret Ej tillämpligt. Om svaret på fråga 24 a är Nej, ange orsaken till varför internrevisionen inte har fått tillgång till informationen. Ange även vad granskningen avsåg. Övriga frågor om förutsättningar, resultat m.m. 25. Internrevisionens förutsättningar 6 a. Har internrevisionschefen haft lönesamtal med sin uppdragsgivare? IRC har lönesamtal med rektor. b. Har internrevisionen en budget för att genomföra granskning enligt revisionsplanen? c. Godkänner internrevisionens uppdragsgivare internrevisionens budget? Budgeten fastställs av universitetsdirektören. Styrelsen informeras om budget och resultat i revisionsplan respektive årsrapport. d. Har myndigheten genomfört en analys av internrevisionens resursbehov? e. Har myndighetsledningen tagit ställning till slutsatserna i analysen av internrevisionens resursbehov? 6 International Standards for the Professional Practice of Internal Auditing (IPPF) 1110, 1111, 2030

29 24/34 Styrelsen har under 2017 bedömt att internrevisionen bör utökas med en person i samband med att SLU inledde diskussion om samverkan med annan myndighet omfattande 50 % av en årsarbetstid. f. Godkänner internrevisionens uppdragsgivare anställning av internrevisionschefen? Enligt internrevisionens instruktion ska rektor i samråd med styrelsens ordförande besluta om anställning av chefen för internrevisionen. Om myndigheten har en styrelse är det styrelsen som är internrevisionens uppdragsgivare och om myndigheten är en enrådighetsmyndighet är myndighetschefen. 26. Internrevisionens riktlinjer från myndighetsledningen 7 a. Internrevisionens riktlinjer är aktuella. b. Internrevisionens rapportering till myndighetsledningen framgår av internrevisionens riktlinjer. c. Internrevisionens rådgivning till myndighetsledning och övriga myndigheten framgår av internrevisionens riktlinjer. d. Internrevisionens roll i samband med oegentlighetsärenden framgår av internrevisionens riktlinjer. 7 International Standards for the Professional Practice of Internal Auditing (IPPF) 1000, 1000.A1, 1000.C1, 1300, 1310, 1311, 1312, 1320

30 25/34 e. Internrevisionens externa kvalitetssäkring framgår av internrevisionens riktlinjer. f. Internrevisionens interna kvalitetsarbete framgår av internrevisionens riktlinjer. g. Omfattar riktlinjerna att internrevisionen ska lämna ett omdöme om den interna styrningen och kontrollen inom de områden som granskats? h. Omfattar riktlinjerna att internrevisionen ska lämna ett övergripande omdöme om ledningens interna styrning och kontroll? i. Omfattar riktlinjerna samverkan med annan internrevisionsmyndighet? Internrevisionens riktlinjer beslutas av myndighetsledningen (myndighetschefen i enrådighetsmyndighet annars styrelsen) som är internrevisionens uppdragsgivare. Riktlinjerna reglerar samarbetet mellan myndighetsledning och internrevision. 27. Internrevisionens bidrag till förbättringar a. För vilket av de områden som internrevisionen har granskat under 2018 har iakttagelserna och rekommendationerna haft eller kan få störst betydelse för att förbättra myndighetens interna styrning och kontroll? Internrevisionsförordning (2006:1228) 3 Förordning om intern styrning och kontroll (2007:603) 5.

31 26/34 - Inköp och upphandling Svaret är en bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som är redovisade till myndighetsledningen. Förebygga otillbörlig påverkan, bedrägeri eller annan oegentlighet 8 a. Har internrevisionen granskat risken för otillbörlig påverkan, bedrägeri eller annan oegentlighet som en särskild granskning? b. Har internrevisionen granskat risken för otillbörlig påverkan, bedrägeri eller annan oegentlighet som en del i de granskningar som genomförts? Om internrevisionen utifrån en analys av risker i verksamheten bedömt risken för otillbörlig påverkan, bedrägeri eller annan oegentlighet (enligt fråga 19 c) och det inte medfört en granskning är svaret på fråga 28 a Nej med förklaringen att det inte är prioriterat utifrån en analys av risker i verksamheten. Internrevisionen ska enligt god sed beakta risken för oegentligheter i alla granskningar. Om internrevisionen i alla granskningar (oavsett vilken verksamhet som granskats) har bedömt risken för otillbörlig påverkan, bedrägeri eller annan oegentlighet och har genomfört granskningsåtgärder där internrevisionen har bedömt att det är befogat är svaret på fråga 28 b Ja. 8 Internrevisionsförordning (2006:1228) föreskrifter till 4, International Standards for the Professional Practice of Internal Auditing (IPPF) 2120.A1, 2210.A2

32 27/ Genomförd granskning 9 a. Ange antal granskningar som var upptagna i revisionsplanen. - 5 b. Ange antal granskningar från revisionsplanen som är rapporterade till myndighetsledningen. - 2 c. Om samtliga granskningar inte har rapporterats till myndighetsledningen ange vad som är orsaken till detta? - granskning av institutionernas interna styrning och kontroll (egentligen 4 granskningar) har rapporteras till berörda verksamhetschefer, däremot kommer rapportering till styrelsen görs i årsrapporten. Granskningarna resulterade inte i några iakttagelser som motiverade en separat rapportering. - Två granskningar i planen för 2018 kommer att rapporteras i februari respektive april Om myndighetsledningen har beslutat om ändring av revisionsplanen är det antalet granskningar efter ändringen som avses i fråga 29 a. Om en granskning i fråga 29 a är beslutad och ingår i revisionsplanen för 2018 men som ska vara pågående och avslutas i en revisionsplan för nästkommande år räknas granskningen som upptagen i den senare revisionsplanen. Om myndigheten är en styrelsemyndighet är en granskning i fråga 29 b rapporterad till myndighetsledningen när den ingår i ärendelistan till ett 9 Internrevisionsförordning (2006:1228) 9, International Standards for the Professional Practice of Internal Auditing (IPPF) 1110, 2060, 2440

33 28/34 styrelsemöte med eller utan föredragning från internrevisionschefen. Om myndigheten är en enrådighetsmyndighet är en granskning i fråga 29 b rapporterad till myndighetsledningen när den är överlämnad till myndighetschefen med eller utan föredragning från internrevisionschefen. 29. Rekommendationer och åtgärder med anledning av granskningen a. Ange antal rekommendationer som internrevisionen har redovisat till myndighetsledningen med anledning av granskningen? Internrevisionsförordning (2006:1228). b. Ange antal rekommendationer där myndighetsledningen har beslutat om åtgärder? 10 Internrevisionsförordning (2006:1228) c. Om myndighetsledningen inte har beslutat om åtgärder: Vad är orsaken till det? - I granskningen Att förebygga och utreda oegentligheter ansåg ledningen att 3 av IR:s rekommendationer gick längre än behövligt. Styrelsen godtog detta. I granskningen Inköp och upphandling beslutades om en mer långtgående åtgärd, i enlighet med IR:s rekommendation. Uppgiften om antalet rekommendationer i fråga 30 a hämtas från internrevisionens rapportering till myndighetsledningen. Antalet rekommendationer räknas så som de är redovisade till myndighetsledningen. Med beslut om åtgärder enligt fråga 30 b avses att myndigheten beslutat om åtgärder för att omhänderta iakttagelsen. Om den beslutade åtgärden i fråga 30 b

34 29/34 ännu inte blivit genomförd ska den räknas med i antalet beslutade åtgärder. Beslut om åtgärd kan omfatta en eller flera rekommendationer. Det saknar betydelse om redovisningen av rekommendationer sker uppdelat i flera rekommendationer eller sammanhållet som en gemensam rekommendation. Det är kvoten som är av intresse för ESV:s analys. 30. Beredning och föredragning av beslut om åtgärder 10 a. Har myndigheten en fungerande process för att bereda förslag till åtgärder inför myndighetsledningens beslut om praktiska åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer? b. Har myndigheten en fungerande process för att säkerställa att myndighetsledningens beslut om åtgärder med anledning av internrevisionens rekommendationer blir genomförda. c. Har internrevisionen lämnat återrapportering till myndighetsledningen om i vilken utsträckning myndigheten har hanterat tidigare års iakttagelser och rekommendationer? 31. Analys av risker i verksamheten 11 a. Har internrevisionen informerat myndighetsledningen om sin bedömning av myndighetens risker i verksamheten? 10 Internrevisionsförordning (2006:1228) 10, International Standards for the Professional Practice of Internal Auditing (IPPF) 2120.A1, 2210.A2 11 International Standards for the Professional Practice of Internal Auditing (IPPF) 2120, 2600

35 30/34 b. Har internrevisionen gjort bedömningen att myndighetsledningen accepterar för stora risker i verksamheten för att kunna fullgöra ansvaret för verksamheten? /Ej tillämpligt Om internrevisionen enligt fråga 32 a har informerat myndighetsledningen om sin bedömning av riskerna i verksamheten inför myndighetsledningens beslut om revisionsplan eller i rapporteringen av granskningens resultat är svaret Ja. Om internrevisionen enligt fråga 32 b inte har gjort någon bedömning av om myndighetsledningen accepterat för stora risker är svaret Ej tillämpligt. 32. Försäkran från internrevision 12 a. Lämnar internrevisionen ett omdöme om den interna styrningen och kontrollen i rapporteringen till myndighetsledningen för de områden som granskats? b. Har internrevisionen, (utöver vad som efterfrågats ovan i 33 a), lämnat ett övergripande omdöme till myndighetsledningen om den interna styrningen och kontrollen? c. Om Ja på fråga 33 b: Ange hur det övergripande omdömet formulerats och på vilket sätt det övergripande omdömet rapporterats. Ange även till vilka områden omdömet har avgränsats till. Ur årsrapporten 2017: Internrevisionens sammanfattande bedömning utifrån årets 12 International Standards for the Professional Practice of Internal Auditing (IPPF) 2450

36 31/34 granskningar är att SLU har en relativt väl fungerande intern styrning och kontroll. Ett antal förbättringsområden har rapporterats till styrelsen under året. Utöver detta vill internrevisionen framhålla att hanteringen av bisysslor väsentligen kan förbättras. 33 a avser omdömet om den interna styrningen och kontrollen i de enskilda granskningsrapporterna. 33 b behandlar om internrevisionen, enligt myndighetsledningens riktlinjer för internrevisionen eller på eget initiativ, har lämnat ett övergripande omdöme om myndighetens interna styrning och kontroll. 13 Som svar på fråga 33 c ska anges hur omdömet är formulerat. Är det utformat som en positiv försäkran (allt fungerar väl) eller som en negativ försäkran (ingenting negativt har uppmärksammats). Ett omdöme kan även formuleras i en mer beskrivande karaktär och innehåller då en utförlig beskrivning av olika problem/områden inom myndigheten. 33. Samordnad internrevision a. Är myndighetens internrevision samordnad med annan myndighets internrevision? Internrevisionsförordning (2006:1228) 8 b. Om ja, finns en överenskommelse mellan myndigheterna? /Et c. Om Ja på fråga 34 a: Vilken/vilka myndighet/myndigheter har samordningen avsett? 13 Med övergripande omdöme avser vi samma krav och tolkning som görs i IPPF 2450 Övergripande omdömen, i IIA:s standards.

37 32/34 - Sveriges geologiska undersökning 34. Förlitat sig på granskning utförd av annan 14 a. Har internrevisionen förlitat sig på arbete genomfört av andra interna och externa aktörer? b. Om Ja på fråga 35 a: Ange vilka aktörer som internrevisionen förlitat sig på för att säkerställa täckning och undvika dubbelarbete. - Internrevisionen kommunicerar förslag till revisionsplan med riksrevisionen samt har flera möten med ansvarig revisor under året. SLU är miljöcertifierade och internrevisionen är inbjuden att delta i de interna miljörevisorernas möten. Aktörer i fråga 35 kan bland annat avses Riksrevisionen, olika tillsynsmyndigheter och/eller interna granskningsfunktioner. 35. Intern och extern utvärdering av internrevision 15 a. Har myndigheten genomfört en extern kvalitetssäkring av sin internrevision? b. Vilket år genomfördes den senaste externa utvärderingen av internrevisionens verksamhet? 14 International Standards for the Professional Practice of Internal Auditing (IPPF) International Standards for the Professional Practice of Internal Auditing (IPPF) 1300, 1311, 1312, 1320

38 33/ c. Om det är mer än fem år sedan senaste externa utvärdering ange vad som är orsaken till att en extern utvärdering inte genomförts. - Fritextsvar d. Har internrevisionen ett internt kvalitetssäkringsprogram? e. Har resultatet av det interna kvalitetsarbetet rapporterats till myndighetsledningen? f. Har internrevisionen en åtgärdsplan för att hantera eventuella brister/utvecklingsområden som framkommit genom det interna kvalitetsarbetet? Med extern utvärdering i fråga 36 a-c menas utvärderingar som utförs som en s.k. fullständig oberoende utvärdering utförd av någon utanför myndigheten eller som en s.k. självutvärdering med oberoende validering av någon utanför myndigheten. I internrevisionens interna kvalitetsprogram, fråga 36 d, bör bland annat ingå uppföljning av att internrevisionens styrdokument 16 följs, styrning och uppföljning av egna granskningsinsatser, uppföljning och utvärdering av internrevisionens prestationer och nyckeltal samt återkoppling till myndighetsledningen och de funktioner som reviderats Myndighetens resurser för internrevision Handledning En introduktion till den statliga internrevisionen (ESV 2015:30), avsnitt Handledning En introduktion till den statliga internrevisionen (ESV 2015:30), Bilaga International Standards for the Professional Practice of Internal Auditing (IPPF) 2030

39 34/34 a. Ange antalet anställda personer vid myndighetens internrevision den 31 december ,5 b. Ange antalet årsarbetskrafter under 2018 inom myndighetens internrevision. - 2,3 c. Ange arbetad tid som årsarbetskrafter under föregående år för köpta tjänster för internrevision. - 0,05 d. Är myndighetens internrevisionschef även anställd som internrevisionschef vid annan myndighet? e. Om Ja på fråga 22 d: Ange vilken myndighet. - Sveriges geologiska undersökning Antalet årsarbetskrafter i fråga 37 b och c beräknas enligt allmänna råd till 2 kap. 4 förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

40 Planeringsavdelningen BESLUT SLU ID: SLU.ua Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet angående Riksrevisionens rapport om Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades - intentioner och måluppfyllelse (U2019/00074/UH) Beslut Rektor beslutar att fastställa Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet angående Riksrevisionens rapport om Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades - intentioner och måluppfyllelse (U2019/00074/UH) enligt bilaga. Ärendet Utbildningsdepartementet har inbjudit SLU att inkomma med synpunkter på Riksrevisionens granskningsrapport Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades intentioner och måluppfyllelse (RiR 2018:35). Synpunkter önskas främst på rapportens innehåll inkl. rekommendationer. Rapporten har skickats för synpunkter till ett mindre urval av universitet och högskolor. SLU har deltagit i Riksrevisionens uppföljning av myndighetsreformen (UHR:s och UKÄ:s inrättande) genom den enkät som skickades till alla universitet och högskolor. Enkäten rörde rollfördelningen mellan UHR och UKÄ samt huruvida myndigheternas verksamhet tillgodoser intressenternas behov. Riksrevisionens beskrivning av dessa frågor speglar det som SLU uppmärksammat i sitt enkätsvar, i synnerhet vikten av samordning mellan UHR och UKÄ. SLU har inget att invända mot Riksrevisionens rekommendationer till regeringen om en mer samordnad styrning av UHR och UKÄ, men vill påminna om myndigheternas ansvar att i sina kontakter med lärosätena vara koordinerade och samordnade. Postadress: Box 7070, Uppsala Tel: (vx) Besöksadress: Almas allé 8 Mobilnr: Org nr: ingeborg.amneus@slu.se

41 Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet angående Riksrevisionens rapport om Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades - intentioner och måluppfyllelse (U2019/00074/UH) Beslut i detta ärende har fattats av rektor Karin Holmgren efter föredragning av enhetschef Ingeborg Amnéus och i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. Karin Holmgren Ingeborg Amnéus 2/2

42 Rektor YTTRANDE SLU ID: SLU.ua Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet angående Riksrevisionens rapport om Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades - intentioner och måluppfyllelse (U2019/00074/UH) Sammanfattning SLU har deltagit i Riksrevisionens uppföljning av myndighetsreformen (UHR:s och UKÄ:s inrättande) genom den enkät som skickades till alla universitet och högskolor. Enkäten rörde rollfördelningen mellan UHR och UKÄ samt huruvida myndigheternas verksamhet tillgodoser intressenternas behov. Riksrevisionens beskrivning av dessa frågor speglar det som SLU uppmärksammat i sitt enkätsvar, i synnerhet vikten av samordning mellan UHR och UKÄ. SLU har inget att invända mot Riksrevisionens rekommendationer till regeringen om en mer samordnad styrning av UHR och UKÄ, men vill påminna om myndigheternas ansvar att i sina kontakter med lärosätena vara koordinerade och samordnade. Generella synpunkter SLU lämnar generella synpunkter på avsnitt 3.4 i Riksrevisionens rapport ( Är rollfördelningen mellan UHR och UKÄ tydlig för berörda intressenter och tillgodoses deras behov? ) samt på Riksrevisionens rekommendationer. Inom ramen för sin undersökning skickade Riksrevisionen en enkät till samtliga lärosäten med frågor som anknöt till UHR:s och UKÄ:s rollfördelning och om myndigheterna tillgodoser intressenternas behov. I sitt enkätsvar pekade SLU på att det är viktigt att samordningen mellan UHR och UKÄ fungerar så myndigheternas kontakter med lärosäten är koordinerade för att undvika dubbleringar av de ofta mycket omfattande och tidskrävande arbetsuppgifter som efterfrågas. SLU framhöll också att UKÄ:s uppdrag att både främja och granska kan och bör diskuteras. SLU påpekade att UHR:s verksamhet avseende reell kompetens samt Postadress: Box 7070, Uppsala Tel: (vx) Besöksadress: Almas allé 8 Mobilnr: Org nr: Fredrika.von.sydow@slu.se

43 Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet angående Riksrevisionens rapport om Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades - intentioner och måluppfyllelse (U2019/00074/UH) breddad rekrytering liksom UKÄ:s verksamhet avseende kvalitetssäkringssystemet behöver utvecklas för att tillgodose SLU:s behov av stöd. Samtliga dessa frågor redovisas i Riksrevisionens rapport, där det tydligt framgår att flera lärosäten delar SLU:s åsikter. SLU delar Riksrevisionens uppfattning att UHR:s och UKÄ:s respektive verksamheter i högre grad behöver ses som en sammanhållen verksamhet för att främja ett helhetsperspektiv. De rekommendationer som Riksrevisionen ger till regeringen avser hur regeringens styrning kan bidra till detta. SLU bedömer att rekommendationerna är rimliga, men vill också poängtera att det viktiga för SLU:s verksamhet är att UHR och UKÄ i sina kontakter med lärosätena tar ansvar för att dessa är så samordnade och koordinerade som möjligt. Beslut om detta yttrande har rektor Karin Holmgren fattat efter föredragning av enhetschef Ingeborg Amnéus vid planeringsavdelningen och i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. Karin Holmgren RIngeborg Amnéus 2/2

44 Rektor BESLUT SLU ID: SLU ua Christina Lindegren & Partners AB Förlängning av avtal med Christina Lindegren & Partners AB Beslut Rektor beslutar att förlänga samarbetet med Christina Lindegren & Partners AB enligt avtal (bilaga). Ärendet Undertecknad (Maj-Britt Johansson) har i egenskap av processledare drivit förändringsarbetet avseende den kliniska verksamheten vid SLU. Förändringsarbetet har genomförts enligt vad som utpekats i den av Bengt Gerdin och Tarja Onegård genomförda utredningen av universitetsdjursjukhuset (SLU ID: SLU ). Christina Lindegren har biträtt i detta förändringsarbete sedan Nu föreliggande avtal är en förlängning av det redan pågående samarbetet och avser perioden Motiv till beslutet Processledaren Maj-Britt Johansson arbetar 60 procent med uppgiften att driva förändringsarbetet avseende den kliniska verksamheten vid SLU. För att processledaren fortsatt ska kunna leda processen med kraft, kvarstår behovet av den ytterligare resurs, Christina Lindegren, VD för Christina Lindegren & Partners AB, som biträtt processledaren i detta förändringsarbete under Hennes arbetsuppgifter har bland annat varit att fånga upp förslag på förändringar till gagn för verksamheten, upptäcka hinder och skapa förtroende för förändringsprocessen i organisationen. Eftersom arbetet innebär ett nära samarbete med processledaren i känsliga frågor krävs en person som processledaren litar på med hög integritet och gott omdöme. Det är dessutom angeläget att personen inte är yrkesverksam i den aktuella organisationen och har den kompetens som efterfrågas. Postadress: Box 7070, Uppsala Besöksadress: Almas allé 7, Uppsala Org nr: Tel: (vx) Maj-britt.johansson@slu.se

45 Förlängning av avtal med Christina Lindegren & Partners AB Christina Lindegren har under många år arbetat med chefs- och medarbetarstöd i frågor relaterade till personal, arbetsmiljö och organisation, frågor som till sin natur uppvisar god överensstämmelse med det behov som SLU nu har. Konsultens tidigare engagemang i arbetet som stöd åt processledaren, kunskap och kompetens samt mångåriga erfarenhet av arbete med frågeställningarna inom högskola/universitet och affärdrivande verksamhet innebär att inget initieringsarbete behövs om avtal avseende processledarstöd tecknas genom direktupphandling med Christina Lindegren & Partners AB. Beslut i detta ärende har fattats av rektor Karin Holmgren efter föredragning av Maj-Britt Johansson och i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. Karin Holmgren Maj-Britt Johansson Kopia för kännedom Prorektor Universitetsdirektören Chefen för UDS Personaldirektören Internrevisionen 2/2

46 Rektor BESLUT SLU ID: SLU.ua Sändlista Förfarande vid ansökan om status som studentkår Beslut Rektor beslutar att en sammanslutning av studenter inom SLU som önskar status som studentkår under perioden den 1 juli 2019 till och med den 30 juni 2022 ska ansöka om detta enligt vad som anges i bilagan till detta beslut. Redogörelse för ärendet De grundläggande bestämmelserna för studentkårers verksamhet framgår av 4 kap högskolelagen (1992:1434). Medlemskap i studentkårer är sedan den 1 juli 2010 frivilligt och regeringen föreskriver i Studentkårsförordningen (2009:769) att de sammanslutningar som önskar ha ställning som studentkår ska ansöka om detta hos lärosätet. Ett beslut om att bevilja kårstatus ska gälla för en treårsperiod. Beslutet kan återkallas om en studentkår inte uppfyller kraven i Högskolelagen 4 kap eller om studentkåren ansöker om det. Styrelsen beslutade den 16 juni 2016 att bevilja sammanlagt sju sammanslutningar kårstatus för perioden 1 juli juni Mandatperioden närmar sig sitt slut varför en förnyad ansökningsomgång ska genomföras för perioden 1 juli juni I syfte att ge så många studenter som möjligt information om möjligheten att bilda en organisation som ansöker om status som studentkår meddelas detta alla studenter via studentwebben. Motiv till beslutet För att kunna ge styrelsen en samlad bild med jämförbarhet mellan sammanslutningarna är det lämpligt med en ansökningsperiod som gör att styrelsen vid behov kan fatta ett preliminärt beslut om kårstatus vid sitt sammanträde i april Om de inkomna ansökningarna inte anses uppfylla kraven eller täcka alla SLU:s utbildningar har styrelsen möjlighet att begära in kompletterande underlag Postadress: Box 7010, UPPSALA Tel: (vx) Besöksadress: Almas allé 8, plan 3 Mobilnr: Org nr: charlotte.walhed@slu.se

47 Förfarande vid ansökan om status som studentkår och överväga på vilket sätt SLU ska agera för att uppfylla kraven på studentrepresentation i olika rådgivande och beslutande organ. Beslut i detta ärende har fattats av rektor Karin Holmgren efter föredragning av projektledare Charlotte Walhed och i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. I beredningen av ärendet har även ordförande för SLU:s Samlade Studentkårer Alice Ersson och akademisekreterare Sune Lindh deltagit. Karin Holmgren Charlotte Walhed Sändlista Sluss Samtliga studentkårer inom SLU Utbildningsavdelningen Studentwebben Kopia för kännedom Utbildningsnämnden Dekanerna Avdelningschefer (motsv.) inom universitetsadministrationen 2/3

48 Förfarande vid ansökan om status som studentkår Bilaga till rektors beslut , SLU ID: SLU.ua Ansökan om status som studentkår En sammanslutning av studenter som önskar erhålla status som studentkår vid SLU för perioden 1 juli juni 2022 ska ansöka om detta senast den 31 mars Ansökan ska vara skriftlig och undertecknad av sammanslutningens ordförande och ytterligare minst en ledamot av styrelsen för sammanslutningen. 3. Ansökan ska ställas till Styrelsen för SLU, att: Charlotte Walhed, utbildningsavdelningen. Ansökan lämnas till registrator vid SLU, Box 7070, Uppsala. En elektronisk kopia av ansökan och alla bilagor ska skickas till registrator@slu.se. 4. Till ansökan ska bifogas organisationens stadgar. Stadgarna ska enligt bestämmelserna i Högskolelagen (1992:1434; 2009:766) 4 kap. 13 innehålla minst följande uppgifter: Sammanslutningens ändamål och verksamhetsområde 1 Vilket som är det högsta beslutande organet och hur detta utses Hur beslut av det högsta beslutande organet och av styrelsen fattas och ges till känna Hur inträde i och utträde ur sammanslutningen sker Hur ansvarsfrihet för styrelsen beviljas Hur stadgarna ändras, och Hur sammanslutningen upplöses. 5. Av ansökan ska även framgå följande. Antalet betalande medlemmar vårterminen 2018 och höstterminen 2018 fördelat på de medlemskategorier som sammanslutningen eventuellt har 2 eller, om den sökande sammanslutningen inte existerade då, antalet medlemmar vid ansökningstillfället. Årsbokslut för år 2018 eller, om den sökande sammanslutningen inte existerade då, en uppgift om sammanslutningens ekonomiska ställning vid ansökningstillfället. Uppgift om aktuell medlemsavgift vårterminen 2018 fördelat på de medlemskategorier som sammanslutningen eventuellt har. Andra relevanta uppgifter som sammanslutningen vill att styrelsen för SLU ska ta hänsyn till vid bedömningen av ansökan. 6. Till ansökan ska, för sammanslutningar som beviljats kårstatus för perioden , bifogas en verksamhetsberättelse för perioden. Härutöver ska sökande sammanslutning bifoga en översiktlig verksamhetsplan av vilken framgår hur verksamheten inom sammanslutningen planerar att bedrivas under perioden Med verksamhetsområde avses (1) vilken eller vilka av SLU:s utbildningar på grund-, avancerad och forskarnivå eller (2) geografiskt avgränsade områden som sammanslutningen avser att rekrytera sina medlemmar från och sedan representera. 2 Till exempel studerande på grund-, avancerad eller forskarnivå, deltidsstuderande etc. 3/3

49

50

51 Rektor - BESLUT SLU ID: SLU.ua Professor Kevin Bishop Fortsatt uppdrag som vicerektor för fortlöpande miljöanalys Beslut Rektor beslutar att förlänga professor Kevin Bishops uppdrag som vicerektor för fortlöpande miljöanalys på 70 % och även i övrigt oförändrade villkor till och med den 30 juni att detta beslut ersätter tidigare beslut fattat av rektor den 18 december 2018 (SLU.ua ) Ärendet Rektor beslutade den 23 februari 2016, 38/16 SLU ID ua , att professor Kevin Bishop ska ha uppdraget som vicerektor för fortlöpande miljöanalys från och med den 1 mars 2016 och längst till och med den 31 december Rektor får med stöd av bestämmelsen i avsnitt 2.3 Rektors åligganden i styrelsens delegationsordning av den 19 februari 2018, 12/18 SLU ID ua , utse vicerektorer för längst sin egen anställningstid plus sex månader. Rektors nuvarande anställning löper ut den 31 december Regeringen har den 6 december 2018 anställt professor Karin Holmgren som vikarierande rektor för SLU från och med den 1 januari 2019 fram till dess att en ordinarie rektor börjar sin anställning, vilket beräknas bli den 1 juli Det är angeläget att universitets verksamhet bedrivs på nuvarande sätt fram till dess att en ny rektor kan besluta om den framtida organisationen. Postadress: Box 7070, Uppsala Tel: Besöksadress: Almas allé 8 monica.ostman@slu.se Org nr:

52 Fortsatt uppdrag som vicerektor för fortlöpande miljöanalys Beslut i detta ärende har fattats av rektor Karin Holmgren efter föredragning av personaldirektör Anna-Karin Olofsdotter och i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. Karin Holmgren Anna-Karin Olofsdotter Kopia för kännedom Prorektor Vicerektorerna Dekanerna Överbibliotekarien Universitetsdjursjukhusdirektören Universitetsdirektören Avdelningschefer (motsv.) i universitetsadministrationen Sluss 2/2

53 Rektor BESLUT SLU id ua Näringsdepartementet Stockholm Rapport om SLU:s bidrag till EU:s Strategi för Östersjöregionen för verksamhetsåret 2017 Beslut Rektor beslutar att till Näringsdepartementet överlämna rapport med anledning av regeringens uppdrag ( ) att medverka i genomförandet av Europeiska unionens strategi för Östersjöregionen. Ärendet SLU är en av de svenska myndigheter som medverkar i genomförandet av EUs Strategi för Östersjöregionen och lämnar härmed rapport till regeringen för verksamheten Den inventering som har gjorts med anledning av rapporteringen visar att det under 2018 fanns drygt 50 forskardrivna projekt vid SLU med koppling till genomförandet av EU strategi för Östersjöregionen. Det är en styrka att projekten har stor bredd från t.ex. forskning om smörbulten till utformningen av styrmedel för att minska näringsbelastningen på Östersjön. SLU kommer dessutom vilket inte behandlas i denna redovisning att äga Sveriges nya forskningsfartyg, Svea som också blir en plattform för forskning och samarbete i Östersjöregionen. Ärendet har huvudsakligen beretts inom universitetsadministrationen (Grants Office). Beslut i detta ärende har fattats av rektor Karin Holmgren efter föredragning av enhetschef Staffan Lund och i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. Karin Holmgren Staffan Lund SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) (vxl) Org.nr staffan.lund@slu.se Visiting address: Almas allé 7

54 [Titel] Bilagor EU strategi för Östersjöregionen rapport för verksamheten Kopia för kännedom Dekaner Prefekter SLU kontaktlista Östersjön 2(2)

55 Ledningskansliet, Grants Office Regeringsuppdrag inom EUs strategi för Östersjöregionen rapport för verksamheten 2018 Inledning Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är en av de svenska myndigheter som medverkar i genomförandet av EUs Strategi för Östersjöregionen och lämnar härmed vår årliga rapport till regeringen. Universitetet medverkar till strategin genom olika projekt och samarbeten inom verksamhetsgrenarna forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys. Ledningskansliet/Grants Office har av rektor tilldelats uppdraget att samordna SLUs rapportering till regeringen. Den inventering som har gjorts med anledning av rapporteringen visar att det under 2018 fanns drygt 50 forskardrivna projekt vid SLU med koppling till genomförandet av EU strategi för Östersjöregionen. Det är en styrka att projekten har stor bredd från t.ex. forskning om smörbulten till utformningen av styrmedel för att minska näringsbelastningen på Östersjön. SLU kommer dessutom vilket inte behandlas i denna redovisning att äga Sveriges nya forskningsfartyg, Svea som också kommer att vara en plattform för forskning och samarbete i Östersjöregionen. Strategins delmål av relevans för SLU SLUs verksamhet kopplar till alla tre delmålen inom EUs strategi för Östersjöregionen; 1. Rädda havsmiljön 2. Länka samman regionen 3. Öka välståndet Delmål 1: Rädda havsmiljön SLUs största bidrag till EU Strategi för Östersjöregionen ligger inom det som kallas water continium dvs åtgärder som berör förvaltningen av vattenresurser från land till kust och vidare ut i havet. Det är främst Institutionen för vatten och miljö, Institutionen för mark och miljö, Institutionen för akvatiska resurser och Institutionen för kliniska vetenskaper (inom miljögifter) som arbetar för en bättre havsmiljö i Östersjöregionen. Detta arbete pågår fortlöpande genom forsknings-, utvecklings- och samarbetsprojekt,

56 Ledningskansliet, Grants Office samt via medverkande i arbetsgrupper/projekt inom HELCOM, OSPAR, ICES och STECF. Lars Sonesten vid Institutionen för vatten och miljö innehar ordförandeskapet i HELCOM PRESSURE ( och i OSPAR INPUT ( Institutionen för mark och miljö är ansvarig för jordbrukets del av den svenska näringsämnesbelastningen i rapportering till HELCOM PLC. Båda dessa institutioner samverkar även inom SMED Vatten, vad gäller belastningsdata. Forskare vid Institutionen för akvatiska resurser medverkar/leder arbetsgrupper/projekt inom ICES (ICES WGBFAS, ICES/HELCOM WGIAB) och HELCOM (HOLAS II som slutrapporterades 2018) och HELCOM FISH PRO II, med fokus på fisk, skaldjur, marina däggdjur och ekosystemen i Östersjön. Utöver detta så ingår SLU på förslag av miljödepartementet även i ett FN-arbete som handlar om en ny utvärdering av världshaven (UN World Oceans Assessment II, Delmål 2: Länka samman regionen Flertalet projekt som SLU genomför i Östersjöregionen handlar om att öka samarbetet och länka samman regionen men vi lyfter här fram ett par exempel. North European Regional Office of European Forest Institute - EFINORD är ett nätverk av skogliga forskningsorganisationer i Norden Östersjöområdet. SLU är värd för EFINORD-kontoret i Umeå tillsammans med Naturresursinstitutet i Finland (Luke). EFINORD är under återuppbyggnad för att bli ett forskningsnätverk med fokus på bioekonomi. Det nya nätverket kommer att arbeta med internationellt samarbete, olika aktiviteter och att sprida kunskap om bioekonomi. Nätverket kommer även fortsättnings att vara baserat i Umeå vid fakulteten för skogsvetenskap, SLU. Verksamheten inom Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp berör främst delmål 2 i EUs strategi för Östersjöregionen och därinom målet för pålitliga energimarknader, i vilket också främjandet av förnybara energikällor ingår. En annan angelägen insats är utbildningsprogrammet EUROFORESTER, under ledning av Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap. EUROFORESTER länkar ihop 7 universitet från Östersjöregionen och upprätthåller ett stipendieprogram för 15 studenter årligen. SLU i Skinnskatteberg driver också samarbetsprojekt med fokus på grön (och blå) infrastruktur med betoning på funktionella ekosystem på land och i vatten. Delmål 3: Öka välståndet SLUs verksamhet i Östersjöregionen är inriktade mot människans uthålliga nyttjande av de biologiska naturresurserna och syftar därmed också till att öka den ekonomiska potentialen för tillväxt och sysselsättning i Östersjöregionen med tonvikt på bio-ekonomi och cirkulär ekonomi.

57 Ledningskansliet, Grants Office Myndighetssamverkan SLU har i sina östersjörelaterade projekt också ett omfattande samarbete med andra svenska myndigheter. Däribland kan nämnas SMHI, Naturvårdsverket (bl.a. inom miljömålsuppföljning), Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Statens veterinärmedicinska anstalt, Energimyndigheten, Kemikalieinspektionen, samt länsstyrelser. Finansieringskällor Den största finansiären av SLU Östersjösamarbete är utan tvekan svenska myndigheter som Havs- och Vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket, som framför allt beviljar finansiering till Institutionerna Akvatiska resurser, Vatten och miljö samt Mark och Miljö. Till det kommer även en betydande finansiering från EU, vilket inkluderar projekt med finansiering från INTERREG samt BONUS och några projekt finansierade via EUs ramprogram för forskning och innovation, HORIZON Finansiering från näringslivet förekommer också, vilket kan exemplifieras med finansieringen från IKEA av utbildningssamarbetet EUROFORESTER. Nytta och resultat Det är svårt att kvantifiera nytta och resultat av de olika aktiviteter som bedrivs inom ramen för universitetets samarbete i Östersjöregionen. SLUs mål är att öka kunskapen om människans hållbara nyttjande av de biologiska naturresurserna, vilket i stort handlar om långsiktiga processer. Över tid har det skett betydande förbättringar i vårt nyttjande av naturresurserna i Östersjöregionen, och vi bedömer att Sverige och SLUs samarbetsprojekt är en viktig del i den utvecklingen. Nedan har vi valt att lyfta fram några exempel där SLUs institutioner på ett mer systematiskt sätt bidragit till ett långsiktigt arbete för Östersjöregionen. Institutionen för akvatiska resurser Institutionen för akvatiska resurser har utan tvekan det största bidraget till EU Strategi för Östersjöregionen genom sin verksamhet för att förbättra förvaltningen av fisket, skaldjur och ekosystem i Östersjön. I många fall tar institutionen fram kunskapsunderlag för förvaltningen av dessa, samt utvecklar verktyg, redskap, analysmetoder och övervakningsmetoder för att bedöma statusen för arter och ekosystem.. Under senare år har institutionen bland annat fokuserat på att ta fram underlag och metodik för att genomföra en mer ekosystembaserad förvaltning, ekosystemanalys och flerartsförvaltning av fiskbestånden.

58 Ledningskansliet, Grants Office Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö har genom sin verksamhet ökat kunskapen kring växtnäringsbelastningen på Östersjön, inverkan av olika påverkansfaktorer, och möjliga åtgärder för att begränsa och motverka dessa. Institutionen bidragit med kvantitativa och kvalitativa underlag för svenskt vattenförvaltningsarbete (kartläggning, åtgärdsplanering, rapportering), såväl som internationell rapportering. Institutionen för kliniska vetenskaper Institutionen för kliniska vetenskaper bedriver bl.a. miljöövervakning i form av miljögiftsdata och dess effekter på toppredator längs Östersjökusten (Gävlebukten). Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap bedriver bl.a. EUROFORESTER programmet, där studenter från de baltiska staterna medverkar. Studenterna understryker speciellt de globala nätverk som kursen medför och de flesta nämner att de har fått ökad förståelse, inte bara för uthålligt skogsbruk, utan även för olika kulturer och människor. Ett konkret resultat av EUROFORESTER är att studenterna får bra jobberbjudanden efter utbildningen. Ledningskansliet/Grants Office SLUs Grants Office arbetar på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten med att initiera tvärvetenskapliga forsknings- och samverkansprojekt som har med vattenförvaltning i Östersjöregionen att göra. Flera sådana initiativ har tagits som bl.a. har mynnat ut i ansökningar som t.ex. WATERDRIVE till Interreg Östersjöprogram, för förvaltning av vatten på landskaps- och avrinningsnivån och med koppling till framtida policyåtgärder. Exempel på pågående projekt under 2018 Projekt (akronym), SLU:s roll Projekttitel Finansiär, projektperiod Kontaktperson ABAWARE, Partner Advanced biotechnology for intensive freshwater aquaculture wastewater reuse WaterWorks2015, jana.pickova@slu.se ALTERFOR, Koordinator Alternative models and robust decision making methods for future forest management Horisont 2020, vilis.brukas@slu.se

59 Ledningskansliet, Grants Office BaltCoast, Partner BALTIC BLUE GROWTH, Partner Baltic ForBio, Koordinator A system approach framework for coastal research and management in the Baltic BONUS, Initiation of full scale mussel farming in the baltic sea Accelerating production of forest bioenergy in Baltic Sea Region Interreg IV B, Baltic Sea Region Programme, Interreg IV B, Baltic Sea Region Programme, ing-marie.gren@slu.se anders.kiessling@slu.se peichen.gong@slu.se BioBIGG, Partner BIOWATER, Partner TOOLS2SEA, Partner WATERDRIVE, Koordinator Bioeconomy in the South Baltic area: Biomass-based innovation and green growth Interreg IV A, South Baltic, eva.johansson@slu.se An integrating nexus of land and water management for a katarina.kyllmar@slu.se sustainable Nordic bioeconomy NordForsk, Policy tools for Baltic Sea nutrient management BONUS, mark.brady@slu.se Water driven rural development in the Baltic Sea Region EU Baltic Sea Regional Program, staffan.lund@slu.se BUSK, Partner Building shared knowledge capital to support natural resource governance in the norther perifery Interreg IV B, Northern Periphery Program, gun.lidestav@slu.se Go4Baltic, Partner GOHERR, Partner Coherent policies and governance of the Baltic Sea Ecosystems BONUS, Integrated governance of Baltic herring and salmon stocks involving stakeholders BONUS, katarina.elofsson@slu.se anna.gardmark@slu.se Fibrem, Partner Remediation of Sweden s fiberbank sediments planning ahead Vinnova, karin.wiberg@slu.se INSPIRE, Partner LIFE IP Rich Waters, Partner Integrating spatially resolved processes into ecosystem models for commercial fish in the Baltic sea BONUS, Integrated approach to mobolize resources for resilient ecosystems and rich waters in the North Baltic Sea river basin Life, michele.casini@slu.se sara.bergek@slu.se

60 Ledningskansliet, Grants Office NonHazCity, Partner NordPlant, Koordinator NutriTrade, Partner Innovative management solutions for minimizing emissions of hazardous substances from urban areas in the Baltic Sea Region Interreg IV B, Baltic Sea Region Programme, NordPlant - A Climate and Plant Phenomics Hub for Sustainable Agriculture and Forest Production in Future Nordic Climates NordForsk, Nutrient offsetting for the Baltic Sea Interreg IV A, Central Baltic, karin.wiberg@slu.se erik.alexandersson@slu.se katarina.elofsson@slu.se SB FOOD INNO, Partner Developing food innovation capacity in the South Baltic Region Interreg IV A, South Baltic, lisa.germundsson@slu.se TanWat, Koordinator NNHH, Partner Tannins for waste water treatment Nordic Nature Health Hub Interreg Botnia-Atlantica, Interreg Botnia-Atlantica, mehrdad.arshadi@slu.se ann.dolling@slu.se TransAlgae, Koordinator Production of algae for a fossil free future Interreg Botnia-Atlantica, francesco.gentili@slu.se WAMBAF, Partner Water management in Baltic forests Interreg IV B, Baltic Sea Region Programme, frauke.ecke@slu.se?, Koordinator Fiskefria områden, Koordinator Spatiella analyser, Koordinator Ekologisk konnektivitet Östersjön, koordinator ECOCOA, koordinator Imagine, partner Feasibility and potential for farming and conditioning of wild fish in Sweden utilising bycatches as feed ingredients Ekologiska effekter av fiskefria områden Spatiella analyser Ekologisk konnektivitet Östersjön Environmental compensation in coastal areas Implications of Alternative Management Strategies on Marine Green Infrastructure SLU Aquaculture, anders.kiessling@slu.se Havs- och vattenmyndigheten, löpande ulf.bergstrom@slu.se Havs- och vattenmyndigheten, löpande ulf.bergstrom@slu.se Havs- och vattenmyndigheten, ulf.bergstrom@slu.se Naturvårdsverket ulf.bergstrom@slu.se Naturvårdsverket ulf.bergstrom@slu.se

61 Ledningskansliet, Grants Office Plantfish, partner Skonsamma fångstmetoder Östersjön & Västerhavet, koordinator Consequences of feedback mechanisms between foundation species and large predatory fish for the health of Baltic Sea coastal ecosystems Formas, Skonsamma fångstmetoder Östersjön & Västerhavet HaV, löpande Beståndsanalys nationellt regl arter Östersjön & Västerhavet, koordinator Beståndsanalys nationellt regl arter Östersjön & Västerhavet HaV, löpande Integrerad ekosystemanalys, koordinator Integrerad ekosystemanalys HaV, löpande Fiskförvaltning utifrån ekosystemansatsen, koordinator HMD indikatorutv kustfisk - Kustlab Öregrund, koordinator Fiskförvaltning utifrån ekosystemansatsen HaV, löpande andreas.bryhn@slu.se HMD indikatorutv kustfisk - Kustlab Öregrund HaV, löpande jens.olsson@slu.se Bifångst av tumlare, koordinator Bifångst av tumlare HaV, löpande sara.konigson@slu.se Fiskereglering i marina skyddade områden, koordinator Fiskereglering i marina skyddade områden HaV, löpande andreas.wikstrom@slu.se Förvaltningsmål nationellt förvaltade arter, koordinator Förvaltningsmål nationellt förvaltade arter HaV, löpande rahmat.naddafi@slu.se HELCOM ACTION, partner HELCOM ACTION EU komm, patrik.kraufvelin@slu.se Fritidsfiske, koordinator Fritidsfiske HaV, löpande goran.sundblad@slu.se Ekologiska effekter svartmunnad smörbult, koordinator Ekologiska effekter svartmunnad smörbult Stiftelsen Oscar, Lili Lamms Minne, ann-britt.florin@slu.se Value of round goby as prey, koordinator Value of round goby as prey DTU Aqua, ann-britt.florin@slu.se Bottensatt torskfälla,, koordinator Bottensatt torskfälla Jordbruksverket, sara.konigson@slu.se

62 Ledningskansliet, Grants Office Att samexistera med rovdjur - fallet säl, fiske, partner Att samexistera med rovdjur - fallet säl, fiske Formas, sara.konigson@slu.se Pinger tumlare,, koordinator Pinger tumlare Jordbruksverket, sara.konigson@slu.se Utveckling sälsäkert notfiske för aktivt kustfiske, koordinator Utveckling sälsäkert notfiske strömmingsfiske, koordinator Utveckling sälsäkert notfiske för aktivt kustfiske Jordbruksverket, sara.konigson@slu.se Utveckling sälsäkert notfiske strömmingsfiske Jordbruksverket, sara.konigson@slu.se Sälsäker siklöjefälla, koordinator Sälsäker siklöjefälla Jordbruksverket, sara.konigson@slu.se Storskaligt försök med torskburar, koordinator Storskaligt försök med torskburar Jordbruksverket, sara.konigson@slu.se Rekonditionering torsk, koordinator Rekonditionering torsk Leader, sara.konigson@slu.se Implementering torskburar Skåne, koordinator Implementering torskburar Skåne Lst Skåne, sara.konigson@slu.se Implementering torskburar Blekinge, koordinator Implementering torskburar Blekinge Lst Blekinge, sara.konigson@slu.se TABACOD, partner Tagging Baltic Sea Cod Baltic2020, michele.casini@slu.se LOSTINTIME, Koordinator Svartmunnad smörbult i Blekinge och Kalmar län: utbredning, spridning, påverkan på ekosystem och potential som resurs. Projektledare. Ekologiska effekter av den främmande fisken svartmunnad smörbult på Åland. Projektpartner. Ekologisk betydelse av säl och skarv kring Gotland. Projektledare. Losing track of time: dubious age determination of Baltic cod, probable causes and promising solution FORMAS, michele.casini@slu.se Svartmunnad smörbult i Blekinge och Kalmar län: utbredning, spridning, påverkan på ekosystem och potential som resurs. Jordbruksverket karl.lundstrom@slu.se Ekologiska effekter av den främmande fisken svartmunnad smörbult på Åland. Ekologisk betydelse av säl och skarv kring Gotland. Ålands landskapsregering karl.lundstrom@slu.se Länsstyrelsen Gotland karl.lundstrom@slu.se

63 Ledningskansliet, Grants Office Kontaktpersoner SLU: Staffan Lund Lars Erik Lindell