Miljökostnader för sjöfartens avgasutsläpp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljökostnader för sjöfartens avgasutsläpp"

Transkript

1 Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon Miljökostnader för sjöfartens avgasutsläpp Ekonomiska konsekvenser rapport 6374 juni 2010

2 Miljökostnader för sjöfartens avgasutsläpp ekonomiska konsekvenser Författare: Joakim Johansson, Johanna Farelius, Charlotta Höök WSP Analys & Strategi NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2010 Elektronisk publikation Omslagsbild: Per Andersson, Naturvårdsverket

4 Förord Sjöfarten ger upphov till stora utsläpp av luftföroreningar som påverkar förutsättningarna att klara flera av Sveriges miljömål. Partiklar, svavel- och kväveoxider påverkar människors hälsa, bidrar till försurning och övergödning av både land och vatten. Utsläppen av koldioxid bidrar till växthuseffekten. I den här rapporten beräknas de samhällsekonomiska kostnader som sjöfartens avgasutsläpp bedöms ge upphov till. Översiktligt redovisas olika åtgärder som kan minska utsläppen, dess kostnader och hur mycket fraktkostnaderna skulle öka om sjöfarten skulle bära de samhälliga kostnaderna för avgasutsläppen. Rapporten är framtagen av Joakim Johansson (projektledare), Johanna Farelius, Charlotta Höök WSP analys och strategi. Författarna svarar för rapportens innehåll och slutsatser. Per Andersson (NV) har varit uppdragsansvarig. Gunnel Bångman (Trafikanalys) och Thomas Ljungström (Sjöfartsverket), Maria Ullerstam (NV) och Mats Björsell (NV) har lämnat synpunkter under arbetets gång. Tidigare har två utredningar tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket som belyser styrmedel för att minska sjöfartens utsläpp. Miljödifferentiering av det svenska sjöfartsstödet (maj 2007), NV 5706 och Konsekvensanalys av emissionskrav på passagerarfartyg (juni 2007), NV Stockholm i juni 2010 Naturvårdsverket 3

5 Innehåll FÖRORD 3 1 SAMMANFATTNING 5 SUMMARY 15 2 INLEDNING Bakgrund Syfte Genomförande 24 3 SJÖFART I SVENSKT NÄROMRÅDE Fartyg och sjötransporter i EU Tidigare emissions- och skadekostnads beräkningar Kriterier för att välja typfartyg Val av typfartyg 33 4 SKADEKOSTNAD PER KG UTSLÄPP AV OLIKA LUFTFÖRORENINGAR Inledning ASEK CAFE och alternativa källor Sammanställning 39 5 SKADEKOSTNADEN AV LUFTFÖRORENINGAR FRÅN DAGENS SJÖFART Emissionsfaktorer för typfartyg Skadekostnad för typfartyg Skadekostnad med alternativa värderingar 45 6 PÅVERKAN PÅ TRANSPORTKOSTNADER AV INTERNALISERING Svårigheter att beräkna internaliseringsgrad Internaliseringsgrad för dagens sjöfart Påverkan på transportkostnader 55 7 KOSTNADSEFFEKTIVA ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA UTSLÄPPEN Utgångspunkter Åtgärder för att reducera NOx-utsläppen Åtgärder för att reducera SO 2 -utsläppen Åtgärder för att reducera CO 2 -utsläppen Transportkostnad efter vidtagna åtgärder 77 8 REFERENSER 80 BILAGA 1. EMISSIONSFAKTORER OCH SKADEKOSTNADER 82

6 1 Sammanfattning Bakgrund och syfte En viktig hörnsten i den svenska transportpolitiken är att ett samhällsekonomiskt synsätt ska tillämpas när ekonomiska styrmedel utformas. Innebörden är bl.a. att en så fullständig internalisering som möjligt av samhällsekonomiska marginalkostnader ska utgöra den övergripande inriktningen för transportsektorns kostnadsansvar. Tidigare utredningar har visat att den tunga sjöfarten i hög utsträckning bär sina marginalkostnader inom svenskt territorialvatten via bl.a. de differentierade farledsavgifterna. Däremot bär inte sjöfarten sina marginalkostnader, om ett vidare geografiskt område beaktas, där ofta den största delen av färden företas. Syftet med denna utredning är att bl.a. belysa hur mycket sjöfartens transportkostnader skulle öka om ekonomiska styrmedel infördes som innebär att sjöfarten bär marginalkostnaderna från dagens avgasutsläpp. Utredningen har avgränsats till att fokusera på avgasutsläppens skadeverkan på människors hälsa och miljö inom svenskt närområde. I genomförandet har följande beräkningar (bedömningar) varit centrala: 1. Skadekostnad av luftföroreningar från dagens sjöfart 2. Påverkan på transportkostnaderna om skadekostnaden internaliseras 3. Påverkan på transportkostnaderna om kostnadseffektiva åtgärder vidtas för att begränsa skadekostnaden Val av typfartyg Som källa för urval av typfartyg har vi i utgått ifrån de typfartyg och de faktaunderlag och beräkningar för dessa som sammanställts i LIPASTO, vilket är ett kalkylsystem för utsläpp och emissionsberäkningar i Finland. Systemet har utvecklats av Technical Research Centre of Finland (VTT). I tabellen nedan redovisas de typfartyg och fakta kring dessa som beräkningarna baseras på. Typfartyg som valts att användas i beräkningarna Effekt huvudmotor (kw) Bränsleförbr. (kg/ fartygskm) Bränsleförbrukning (g/tonkm) Typfartyg Brutto.- dräkt. Last (ton) Container ( BT) , Container ( BT) ,6 4.8 RoRo ( BT) , Färja ( BT) , Bulk ( BT) ,2 4.9 Bulk ( BT) ,7 3.3 General cargo (3 000 BT) ,8 8.2 Oljetanker ( BT, kortfärd) ,7 2.0 Oljetanker ( BT, långfärd) ,

7 Skadekostnad av luftföroreningar från dagens sjöfart För att beräkna skadekostnaderna av luftföroreningar från de valda typfartygen behöver uppgifter om emissionsfaktorer dvs. om emissioner av olika föroreningar per kg förbrukat bränsle fastställas för var och ett av dessa fartyg. De emissionsfaktorer som tillämpats i beräkningarna har hämtats från sammanställningen i LIPASTO (se ovan). I dessa antas t.ex. färjorna drivas med mer lågsvavligt bränsle och ha långtgående rening (SCR-teknik) än övriga fartygstyper. Det innebär att färjorna antas ha betydligt lägre emissioner (per kg förbrukat bränsle) av såväl SO 2 som NOx än vad övriga fartygstyper antas ha. För att beräkna skadekostnaderna av emissionerna från respektive typfartyg behöver dessutom antaganden kring skadekostnaden per kg utsläpp av olika luftföroreningar göras. I beräkningarna har vi valt att i första hand utgå ifrån de kalkylvärden som tagits fram nationellt (ASEK). Som alternativ har känslighetsanalyser gjorts för alternativa kalkylvärden (ett högalternativ och ett lågalternativ). De kalkylvärden som beräkningarna baseras på är: Kalkylvärden som används i beräkningarna (prisnivå 2009), kr per kg utsläpp Förorening ASEK LÅG HÖG Nox (CAFE, låg) (ASEK) PM 0 0 (ASEK) 360 (CAFE, hög) SO (ASEK) 113 (CAFE, hög) CO (Stern, låg) 3.7 (ASEK, hög) Med ovannämnda antaganden om emissionsfaktorer och skadekostnader per kg utsläpp har följande beräkningar av skadekostnader från typfartygen gjorts. 1 I CAFE-rapporten redovisas skadekostnadsberäkningar för PM2,5, SO2, VOC, NH3 och NOx. Eftersom skadekostnaderna kan variera beroende på var utsläppen sker, har separata värden tagits fram för 25 europeiska länder och fyra hav, däribland Nordsjön och Östersjön. I beräkningarna har vi valt att utgå ifrån värdena för Östersjön. Benämningarna CAFE låg och CAFE hög i tabellen har att göra med att det finns osäkerheter i hur skadekostnaderna från respektive förorening ska beräknas. Att skadekostnader uppstår beror bl.a. på att utsläppen kan leda till negativa hälsoeffekter och skador på jordbruksgrödor (det är dessa effekter som inkluderas i CAFE). För varje förorening (och geografiskt område) har fyra separata värden uppskattas, som sammantaget ger ett spann som kan användas i känslighetsanalyser. De lägre värdena inkluderar t.ex. färre negativa hälsoeffekter än de högre; vad gäller utsläppen av partiklar inkluderas t.ex. inte några effekter på astma i det lägre värdet. Dessutom har olika utgångspunkter tillämpats för att värdera ökad mortalitetsrisk; vissa värden baseras på VOLY (value of a life year) och andra på VSL (value of statistical life). 6

8 Beräknad skadekostnad: Kr per kg förbrukat bränsle Fartygstyp ASEK Låg Hög Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) Som framgår av tabellen har valet av kalkylvärden en mycket stor inverkan på de beräknade skadekostnaderna. Beräkningarna i tabellen avser skadekostnader per kg förbrukat bränsle. Liknande beräkningar har gjorts av skadekostnader per kwh, fartygskm och tonkm. Påverkan på transportkostnader om skadekostnaderna internaliseras Utgångspunkten för denna del av utredningen är att visa hur transportkostnaden för respektive typfartyg skulle påverkas om sjöfarten tvingades bära hela den marginella skadekostnaden för utsläpp till luft, dvs. hur transportkostnaderna skulle påverkas som resultat av en fullständig internalisering av de externa emissionskostnaderna. För att möjliggöra beräkningar av detta slag är det bl.a. nödvändigt att känna till den nuvarande internaliseringsgraden för respektive typfartyg. Således är det nödvändigt att kartlägga samtliga skatter, avgifter eller subventioner som påverkar sjöfartens kostnader och som på ett eller annat sätt kan anses vara kopplade till sjöfartens emissioner av olika föroreningar. Det har inte funnits utrymme att inom ramen för utredningen att genomföra några heltäckande kartläggningar av detta slag. Beräkningarna i denna del av utredningen är därför översiktliga och ska endast betraktas som räkneexempel. En principiellt avgörande fråga är vilka avgifter, skatter eller subventioner som ska beaktas i beräkningen av internaliseringsgrad. När det gäller utsläppen av NOx och SO 2 har vi i beräkningarna gjort förenklade antaganden genom att endast ta hänsyn till farledsavgiften och endast till miljödifferentieringen i denna avgift. Vi har således t.ex. inte tagit hänsyn till att hamnavgiften kan vara beroende av fartygens emissioner av NOx och SO 2. Internaliseringsgraden definieras därmed som den del av den totala farledsavgiften som rederierna betalar till följd av NOx- och SO 2 -utsläppen, som andel av den totala skadekostnaden för samtliga utsläpp inkl. CO 2 och PM2,5. Med dessa avgränsningar uppgår den beräknade internaliseringsgraden till 0,1-2,3 procent för typfartygen. Att internaliseringsgraden varierar mellan fartygen beror bl.a. på att det finns ett maximibelopp för farledsavgiften, som gör att den beräknade internaliseringsgraden blir relativt låg för de riktigt stora fartygen, 7

9 speciellt om dessa samtidigt ger höga skadekostnader pga. att de använder högsvavliga bränslen och inte har installerat SCR-teknik (katalysator). I samtliga är det enligt beräkningarna emellertid fråga om en relativt låg internaliseringsgrad. D.v.s. om hänsyn endast tas till den miljödifferentierade delen av farledsavgiften så betalar sjöfarten endast en mycket liten del (max 2,3 %) av de skadekostnader som sjöfarten ger upphov till genom emissioner av olika föroreningar till luft. Om internaliseringsgraden i utgångsläget är låg måste relativt höga kostnader påföras sjöfarten för att uppnå full marginalkostnadstäckning. Enligt beräkningarna måste följande kostnader påföras sjöfarten. Tillkommande kostnad för full marginalkostnadstäckning (ASEK) Fartygstyp kr/km kr/tonkm kr/rutt Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) För att få grepp om storleksordningen på dessa kostnader redovisas i tabellen nedan beräkningar av ursprungliga bränslekostnader för respektive typfartyg. Beräknad bränslekostnad för respektive fartygstyp Typfartyg kr/km kr/tonkm kr/rutt Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) För typfärjan är t.ex. den beräknade bränslekostnaden ca kr/rutt. För full marginalkostnadstäckning saknas ca kr/rutt. Om vi t.ex. antar att kostnadstäckningen ska ske genom ökade bränslekostnader, behöver alltså bränslepriset öka med närmare 200 procent för typfärjan, dvs. bränslepriset behöver bli närmare tre gånger så högt. För övriga fartygstyper är ökningen drygt 300 procent (dvs. fyra ggr. så högt bränslepris). 8

10 Påverkan på transportkostnader om kostnadseffektiva reningsåtgärder vidtas för att begränsa utsläppen I denna del av utredningen har konsekvenserna av att vidta kostnadseffektiva utsläppsreducerande åtgärder analyserats. Beräkningar har gjorts för följande åtgärder: 1. Installation av SCR-teknink på alla fartyg (huvudsyfte att reducera NOx) 2. Övergång till lågsvavligt bränsle i alla fartyg (huvudsyfte att reducera SO 2 ) 3. CO 2 -prissättning (huvudsyfte att reducera CO 2 ) Installation av SCR-teknik leder framförallt till att utsläppen av NOx reduceras. Den samhällsekonomiska nyttan av dessa utsläppsreduktioner har beräknats genom att tillämpa ASEK:s kalkylvärde för NOx. De beräkningar som gjorts av den samhällsekonomiska nyttan och den samhällsekonomiska kostnaden för installation och drift av SCR-teknik i alla fartyg redovisas i tabellen nedan. Beräkningar av NOx-utsläpp och samhällsekonomisk nytta vid installation av SCR för valda typfartyg Utsläpp Nytta/Kostnad Fartygstyp Ursprungliga utsläpp av Nox, g/kwh av Nox med SCR, g/kwh Beräknad minskning per år, ton SE nytta, milj kr Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) I genomsnitt överstiger nyttan kostnaden med en faktor 24. Investeringar i SCRteknik är således en mycket kostnadseffektiv åtgärd för samhället. När det gäller möjliga åtgärder för att reducera SO 2 -utsläppen har beräkningar genomförts som visar konsekvenserna av att samtliga fartyg övergår till bränsle med max 0,1 procent svavelinnehåll, dvs. Marine Gas Oil, MGO. Antagandet är att i ursprungsläget drivs färjorna av bränsle med 0,5 procent svavelinnehåll (Marine Diesel Oil, MDO) och övriga fartyg av bränsle med 1,0 procent svavelinnehåll (LS180). Övergången till MGO antas leda till att priset på MGO stiger i förhållande till priset på LS180 och MDO. Priset på LS180 antas idag ligga på 3,5 kr/kg och MDO på 4,2 kr/kg. Efter övergången till MGO antas priserna på LS180 och MDO vara oförändrade medan priset på MGO antas öka från dagens 4,55 till 5,5 kr/kg. För färjorna innebär således övergången från MDO till MGO till ökade bränslekostnader motsvarande 1,3 kr/kg. För övriga fartyg innebär övergången från LS180 till MGO till ökade bränslekostnader motsvarande 2,0 kr/kg. 9

11 De beräknade konsekvenserna av övergången till MGO i alla fartyg redovisas nedan. Effekt på bränsleförbrukning och SO 2 -utsläpp av byte till MGO Fartygstyp Utsläpp av SO 2 före, g/kg bränsle Utsläpp efter byte, g/kg bränsle Bränsleförbr före, kg/km Bränsleförbr efter, kg/km Utsläpp före, kg/km Utsläpp efter, kg/km Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) Utsläppen av SO 2 per fartygskm reduceras av två skäl. Det ena är att övergången till lågsvavligt bränsle direkt leder till att utsläppen av SO 2 -reduceras. Det andra skälet är att den bränslekostnadsökning som övergången innebär för rederierna, gör att rederierna bl.a. kommer att välja att reducera hastigheten på sina fartyg för att därmed reducera bränsleförbrukningen. Den lägre bränsleförbrukningen innebär att utsläppen (per fartygskm) av såväl SO 2 som CO 2, NOx och PM2,5 reduceras ytterligare. Övergången till lågsvavligt bränsle leder alltså till att luftföroreningarna minskar, vilket är en samhällsekonomisk nytta. Övergången innebär också att kostnader uppstår för rederierna. Dels ökar den totala bränslekostnaden (även om ökningen mildras genom anpassad hastighet), dels uppstår en tidsrelaterad anpassningskostnad pga. hastighetssänkningen. De beräkningar som gjorts av den samhällsekonomiska nyttan och den samhällsekonomiska kostnaden av att samtliga fartyg övergår till MGO redovisas nedan: 10

12 Beräknad nytta (ASEK) och kostnad av byte till MGO i alla fartygstyper Nytta av minskade emissioner, kr/km Kostnader (kr/km) Fartygstyp NOx PM2,5 SO 2 CO 2 TOT Bränsle Anpassn Tot N/K Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) Enligt beräkningarna är det, från en samhällsekonomisk utgångspunkt, inte kostnadseffektivt att övergå till MGO. Under antagande om att SCR-teknik redan har installerats på alla fartyg blir den beräknade nyttan av övergången mellan procent av den beräknade kostnaden. Om övergången däremot görs innan SCR installerats blir nyttan ungefär lika stor som kostnaden. Beräkningarna baseras emellertid på osäkra antaganden kring dels prisdifferensen mellan olika bränslen (vilket påverkar den beräknade kostnaden), dels värderingen av utsläppsminskningarna. Vad gäller värderingen för svavel så kan nämnas att CAFE-värdena ligger 1,4 4 ggr högre för utsläpp på Östersjön än ASEK-värdena (beräkningarna utgår ifrån ASEK), trots att CAFE-värdena enbart beaktar kostnader m.a.p. hälsa och grödor och inte svavlets försurande effekt. Med CAFE-värdena skulle den beräknade nyttan vara ungefär lika stor eller klart överstiga den beräknade kostnaden. Slutsatsen om kostnadsineffektivitet är alltså inte robust mot alternativa värderingsantaganden och om man även tar hänsyn till att partikelutsläppen minskar vid användningen av lågsvavliga bränslen. CO 2 -utsläppen kan reduceras på olika sätt. Ett av dessa är att reducera hastigheten på fartygen och därmed bränsleförbrukningen. Införande av CO 2 -skatt skulle t.ex. leda till höjda bränslepriser och därmed ge rederierna incitament till att reducera bränsleförbrukningen bl.a. genom sänkt hastighet. I det följande redovisas beräkningar av en CO 2 -skatt som tar sin utgångspunkt i ASEK:s skadekostnader om 1,5 kr per kg CO 2 -utsläpp. Det innebär att en bränsleskatt motsvarande 4,8 kr per kg bränsle införs. I beräkningarna antas att rederierna redan har installerat SCR-teknik på fartygen och att de redan har övergått till MGO. Beräkningsresultaten redovisas nedan. 11

13 Nytta och kostnad av sänkt hastighet pga. CO 2 -prissättning, kr/km Nyttor Fartygstyp NOx SO 2 CO 2 TOT Kostnader Tidsanpassn. Bränsleförbr Bränslepris TOT rederi Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) TOT SE N/K Återigen uppstår en tidsrelaterad anpassningskostnad för rederierna. Bränslekostnadsökningen för rederierna är uppdelad i två termer; dels kostnadsökningen pga. de högre bränslepriserna (dvs. CO 2 -skatten), dels kostnadsminskningen pga. sänkt hastighet och reducerad bränsleförbrukning. Kostnadsökningen pga. höjt bränslepris är en kostnad för rederierna, men utgör en monetär transferering från rederierna till staten och utgör således inte någon samhällsekonomisk kostnad. Den totala kostnaden för rederierna är således högre än den samhällsekonomiska kostnaden. Enligt tabellen ovan är den samhällsekonomiska nyttan av CO 2 -prissättning mer än dubbelt så hög som den samhällsekonomiska kostnaden. Nedan redovisas en sammanställning över beräknade skadekostnader innan några utsläppsreducerande åtgärder har vidtagits, kostnader för olika åtgärder (installation av SCR-teknik i alla fartyg, övergång till MGO i alla fartyg samt bränsleprishöjning enligt CO 2 -prissättning) samt skadekostnader efter vidtagna åtgärder. Sammanställningen visar att den samhällsekonomiska nyttan av genomförda åtgärder, dvs. de reducerade skadekostnaderna, totalt sett är större än de kostnader som rederierna betalar för dessa åtgärder, samt att åtgärdskostnaderna för rederierna är större än de samhällsekonomiska åtgärdskostnaderna. Den samhällsekonomiska nyttan av genomförda åtgärder är alltså enligt beräkningarna större än den samhällsekonomiska åtgärdskostnaden. Att åtgärdskostnaderna för rederierna överstiger de samhällsekonomiska kostnaderna beror på att kostnaderna för rederierna inkluderar en CO 2 -skatt (enligt ASEK:s värdering på 1,5 kr per kg CO 2 ); denna skatt är en monetär transferering från rederierna till staten och utgör således ingen samhällsekonomisk kostnad. 12

14 Ursprunglig skadekostnad, enligt ASEK-värden, kr/km Fartygstyp Nox SO 2 CO 2 Tot Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) Skadekostnad (enligt ASEK) efter åtgärder, kr/km Skadekostnad efter åtgärder Fartygstyp Nox SO 2 CO 2 Tot Skadekostnad + åtgärdsk. rederier Skadekostnad + SE åtgärdsk Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) För det stora containerfartyget var t.ex. den ursprungliga skadekostnaden (dvs. innan genomförda åtgärder) kr/km. Efter genomförda åtgärder har emissionerna reducerats och skadekostnaden har enligt beräkningarna minskat till kr/km. Den samhällsekonomiska nyttan av genomförda åtgärder, dvs. värdet av de minskade skadekostnaderna, uppgår alltså till närmare kr/km för det stora containerfartyget. Åtgärdskostnaderna för rederiet uppgår enligt beräkningarna till kr/km, medan den samhällsekonomiska åtgärdskostnaden uppgår till kr/km. Såväl åtgärdskostnaden för rederiet som den samhällsekonomiska åtgärdskostnaden är alltså lägre än den samhällsekonomiska nyttan av genomförda åtgärder. Det innebär att summan av skadekostnad och åtgärdskostnad (för rederi resp. samhälle) efter genomförda åtgärder är lägre än de ursprungliga skadekostnaderna. Den samhällsekonomiska nyttan av genomförda åtgärder, dvs. värdet av de reducerade skadekostnaderna från emissioner till luft, är enligt beräkningarna större än både de samhällsekonomiska åtgärdskostnaderna och de åtgärdskostnader som rederierna betalar (som i beräkningarna inkluderar en bränsleskatt). Rederierna tvingas alltså betala en kostnad för att dessa samhällsekonomiska nyttor ska uppstå. En intressant fråga är hur stora och betydelsefulla som dessa kostnader för rederierna egentligen är. För att få grepp om storleksordningen på kostnaderna har vi i tabellen nedan relaterat dem till rederiernas ursprungliga bränslekostnader (notera 13

15 att de totala transportkostnaderna för rederierna inkluderar såväl bränslekostnader som fartygshyror och andra rörliga/fasta transportkostnader). Åtgärdskostnader i jmf med ursprunglig bränslekostnad, kr/km Fartygstyp Bränslekostnad före åtgärder Åtgärdskostnader för rederier Kvot Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) Sammanställningen i tabellen visar att för huvuddelen av fartygstyperna är de beräknade åtgärdskostnaderna för rederierna ca 60 procent högre än de ursprungliga bränslekostnaderna för rederierna (för färjorna är relationen istället 20 procent). Den huvudsakliga anledning till att åtgärdskostnaderna är så pass höga för rederierna är de bränslekostnadsökningar per kg förbrukat bränsle som följer av en övergång till MGO samt av en CO 2 -prissättning enligt ASEK:s värdering på 1,5 kr per kg CO 2. Övergången till MGO och CO 2 -prissättningn antas leda till att bränslekostnaderna för samtliga fartygstyper förutom färjorna ökar från 3,5 till 10,3 kr/kg förbrukat bränsle. Det innebär att bränslekostnadsökningen på totalt 6,8 kr/kg är nästan dubbelt så stor som det ursprungliga priset. Att åtgärdskostnaderna endast är ca 60 procent högre än det ursprungliga bränslepriset beror på de hastighetsanpassningar som rederierna gör pga. de högre bränslepriserna och de resulterande minskningarna i bränsleförbrukning (kg/km). 14

16 Summary Background and purpose An important feature of Swedish national transport policy is to base the usage of fees, charges and subsidies on the principle of economic efficiency. The implication is that marginal cost pricing should be applied, internalizing the external costs of transport. Examples of external costs of transport are the damage costs caused by emissions of pollutants to air. These costs could be internalized by imposing fees that equal the marginal external costs. A polluter-pay principle should be applied, implying that the costs to society should be borne (paid) by the ones causing them. Earlier studies indicate that heavy ships (maritime transport) typically bear the marginal costs to society caused by transports carried out in Swedish territorial water by paying differentiated fairway dues. However, these ships typically carry out the majority of their transports outside of Swedish territorial water, implying that the ship owners normally do not pay the full marginal external costs if a wider geographic area is considered. The purpose of this study is to show to what extent the costs of transports would be affected if fees and charges were used to internalize the external costs of emissions of pollutants to air in wider geographic contexts. The study has been carried out by calculating/estimating the following: 1. Damage costs caused by emissions of pollutants to air by current maritime transports to/from Swedish ports. 2. Effects on costs of transports by internalizing the external damage costs 3. Effects on costs of transports by undertaking cost efficient emission reducing measures. Criteria for choosing ships as basis for estimations The ships used as the basis for our calculations are chosen from a list of various ships presented in LIPASTO, which is a Finnish calculation system for emissions. The system has been developed by the Technical Research Centre of Finland (VTT). In the table below facts are presented for each of the ship types used in our calculations. 15

17 Ship types chosen as basis for calculations and estimates Power, head engine (kw) Fuel consumtion (kg/km) Ship type Gross tonnage (GT). Load (ton) Fuel consumtion (g/tonkm) Container small , Container large ,6 4.8 RoRo , Ferry , Bulk small ,2 4.9 Bulk large ,7 3.3 General cargo ,8 8.2 Oil tanker, short voyage ,7 2.0 Oil tanker, long voyage) ,7 1.6 Damage costs of emissions to air from current maritime transport In order to estimate the damage costs caused by the pollutants emitted to air by each of the ships listed in above table, emission factors (i.e. emissions of pollutants per kg fuel consumed) need to established. The emission factors assumed in our calculations are based on information listed by LIPASTO (see above). These emission factors take into account the fact that ferries use low-sulfur fuels and have SCR-technique installed (in order to reduce NOx-emissions) more often than other ships. In order to estimate the damage costs for each ship type we also need to establish which damage cost values (i.e. cost per kg pollutant emitted) to use. Our estimates are based on the official national damage cost values used in Sweden (the so called ASEK-values). Sensitivity analyses have also been carried out showing the implications of applying lower as well as higher values. The damage cost values used in our estimates are: Damage cost values, price level 2009, SEK per kg pollutant emitted Pollutant ASEK Low HÖG NOx (CAFE, low) 79.1 (ASEK) PM 0 0 (ASEK) 360 (CAFE, high) SO (ASEK) 113 (CAFE, high) CO (Stern, low) 3.7 (ASEK, high) Given the above assumptions, the following estimates of damage costs of pollutants to air by each ship type have been made. 16

18 Estimated damage costs: SEK per kg fuel consumed Ship type ASEK Low High Container small Container large RoRo Ferry Bulk small Bulk large General cargo Oil tanker, short voyage Oil tanker, long voyage) Effects on costs of transport by internalizing the external damage costs of pollutants to air The purpose of this part of the study is to show the effects on the costs of transport by internalizing the external damage costs caused by pollutants emitted to air. First we need to estimate the current degree of internalization. In principle this implies that all fees, charges and subsidies that affect the costs of transports and in one way or another is connected to the mount of pollutants emitted should be analyzed. It has not been in the scope of this study to carry out such an analysis. The estimates should therefore be regarded as uncertain and be interpreted with precaution. To simplify the estimates, only the fairway dues in Sweden and only the differentiated part of these dues (regarding NOx and SO 2 ) have been considered. With this assumption the degree of internalization has been calculated to approximately 0,1-2,3 per cent for the different ship types. That is, when considering only the differentiated part of the fairway dues, a rather small part of the total damage costs caused by the pollutants emitted to air are paid for by the ship owners. It means that full internalization requires that rather large fees or charges be imposed to increase the transport costs, as follows: Costs that need to be imposed on maritime transport in order to achieve full internalization (using ASEK damage values) Ship type SEEK/km SEK/tonkm SEK/route Container large Container small RoRo Ferry Bulk small Bulk large General cargo Oil tanker, short voyage Oil tanker, long voyage)

19 These costs needed to be imposed on maritime transport in order to achieve full internalization are about twice as high as current fuel cots for ferries and about three times as high as current fuel costs for the other ship types. Effects on costs of transports by undertaking cost efficient emission reducing measures. In this part of the study the effects on the costs of transports by undertaking cost efficient emission reducing measures are analyzed. Estimates have been carried out for the following measures: 1. Installation of SCR-technique on all ships (purpose to reduce NOx) 2. Shift to low-sulfur fuels in all hip (purpose to reduce SO 2 ) 3. Marginal cost pricing with respect to CO 2 Installation of SCR-technique will lead to reductions in emissions of NOx. The benefits to society of these emission reductions have been estimated using the ASEK damage values. The estimates of costs and benefits to society of installation of SCR-technique in all ships are shown below. Estimations of NOx emission reductions, benefits and costs to society of installation of SCR-technique in all ships Original NOx emissions, NOx emissions after SCR, Emission reduction per year, Benefits, million SEK Benefits/ Costs Ship type g/kwh g/kwh 1000 kg Container large Container small RoRo Ferry Bulk small Bulk large General cargo Oil tanker, short voyage Oil tanker, long voyage) The benefits exceed the costs by a factor that averages about 24 for the different ship types. That is, installing SCR-technique is quite a cost efficient measure to reduce NOx emissions. Calculations have been carried out to estimate the effects on SO 2 -emissions by assuming that all ships shift to fuels with a maximum of 0,1 per cent sulfur content, Marine Gas Oil, MGO. Ferries are assumed to shift from Marine Diesel Oil (0,5 % sulfur) and all other ships from LS180 (1,0 % sulfur). The shift is assumed to lead to a fuel price increase of 1,3 SEK/kg for ferries and 2,0 SEK/kg for the other ship types. The estimated consequences of this shift are presented in the table below. 18

20 Effects on fuel consumption and SO 2 -emissions by shifting to MGO SO 2 - emissions before shift, g/kg SO 2 - emissions after shift, g/kg fuel Fuel consumption before, Fuel consumption after, kg/km SO 2 - emissions before shift, SO 2 - emissions after shift, kg/km Ship type fuel kg/km kg/km Container large Container small RoRo Ferry Bulk small Bulk large General cargo Oil tanker, short voyage Oil tanker, long voyage) The higher fuel costs will in turn provide incentives for fuel savings e.g. by reducing speed. Reduced speed will lead to further reductions in emissions (per km) of SO 2 as well as of all other pollutants. The estimated costs to the ship owners (and society) and the benefits to society of the shift to MGO are presented in the table blow. The costs to the ship owners consist of two parts; costs due to higher fuel prices (low-sulfur fuels are more expensive than high-sulfur fuels) and costs due to the speed adjustments (these adjustments are undertaken in order to limit the fuel cost increase). Estimated benefits and costs of shifting to MGO Benefits (value of reduced emissions), SEK/km Costs, SEK/km Ship type NOx PM2,5 SO 2 CO 2 TOT Fuel Speed adjustment Tot B/C Container large Container small RoRo Ferry Bulk small Bulk large General cargo Oil tanker, short voyage Oil tanker, long voyage) The estimates indicate that the benefits fall short of the costs (the benefit-cost ration, B/C, is less than one). However, the estimates are based on rather uncertain assumptions regarding the fuel cost increases when shifting to MGO (lower fuel cost increase would yield a higher B/C-ratio). Moreover, the calculations are based on the ASEK-damage values. Using the CAFE-values would yield benefits typically exceeding the cots. CO 2 -emissions can be reduced in different ways. One is to reduce speed. A CO 2 -tax would e.g. lead to higher fuel prices and thus give ship owners incentives 19

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Nya farledsavgifter 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Thomas Ljungström,

Nya farledsavgifter 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Dnr: Thomas Ljungström, 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon 2004-09-08 Dnr: 030501-03-02446 Thomas Ljungström, 011-19 15 58 PM Nya farledsavgifter I regeringsbeslut den 19 februari 2004 gavs Sjöfartsverket i

Läs mer

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart 2011 02 09 Den traditionella bilden av sjöfarten Sjöfarten använder i hög grad överblivna tjockoljor Utsläppen

Läs mer

Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen?

Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen? Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen? Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Sjöfart några basfakta Vilka är de viktigaste miljöeffekterna

Läs mer

Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015

Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015 1 (5) Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon 2014-10-06 : 14-02372 Thomas Ljungström, +46104784896 PM Förslag till ändrade farledsavgifter från den 1 januari 2015 Sjöfartsverket ger i denna

Läs mer

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Verkliga utsläpp från fartyg

Verkliga utsläpp från fartyg Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Environmental benefits CO 2

Environmental benefits CO 2 Environmental benefits CO 2 14 12 g/kwh 10 8 6 4 2 Aux 2,7% Aux 0,1% OPS EU Energy mix OPS Wind power -50% 0 NOx SO2 PM*10 CO2/100-100% Source: Entec, Shore-side electricity report (2005), Wind power statistics

Läs mer

Konsekvensanalys av emissionskrav på passagerarfartyg. Räkneexempel på passagerarfartyg som lägger till vid svenska hamnar

Konsekvensanalys av emissionskrav på passagerarfartyg. Räkneexempel på passagerarfartyg som lägger till vid svenska hamnar Konsekvensanalys av emissionskrav på passagerarfartyg Räkneexempel på passagerarfartyg som lägger till vid svenska hamnar RAPPORT 5735 JUNI 2007 Konsekvensanalys av emissionskrav på passagerarfartyg Räkneexempel

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG? Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp

Läs mer

Sveriges hamnar. - Idag och i morgon

Sveriges hamnar. - Idag och i morgon Sveriges hamnar - Idag och i morgon Förbundet Svenska Hamnar De svenska hamnföretagens bransch- och arbetsgivareförbund Förbundet driver branschens intressefrågor så att hamnföretagen kan bli framgångsrika

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:

Läs mer

Isometries of the plane

Isometries of the plane Isometries of the plane Mikael Forsberg August 23, 2011 Abstract Här följer del av ett dokument om Tesselering som jag skrivit för en annan kurs. Denna del handlar om isometrier och innehåller bevis för

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Analys och bedömning av företag och förvaltning. Omtentamen. Ladokkod: SAN023. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student.

Analys och bedömning av företag och förvaltning. Omtentamen. Ladokkod: SAN023. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student. Analys och bedömning av företag och förvaltning Omtentamen Ladokkod: SAN023 Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2014-02-17 Hjälpmedel: Lexikon

Läs mer

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863 2005:1 Föräldrapenning att mäta hälften var ISSN 1652-9863 Statistikrapport försäkringsstatistik Föräldrapenning att mäta hälften var Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter 1(5) The speed through the entire area is 30 km/h, unless otherwise indicated. Beware of crossing vehicles! Traffic signs, guardrails and exclusions shall be observed and followed. Smoking is prohibited

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Custom-made software solutions for increased transport quality and creation of cargo specific lashing protocols.

Custom-made software solutions for increased transport quality and creation of cargo specific lashing protocols. Custom-made software solutions for increased transport quality and creation of cargo specific lashing protocols. ExcelLoad simulates the maximum forces that may appear during a transport no matter if the

Läs mer

Fartyg 2013 Svenska och utländska fartyg i svensk regi Swedish vessels and foreign vessels chartered from abroad, 2013.

Fartyg 2013 Svenska och utländska fartyg i svensk regi Swedish vessels and foreign vessels chartered from abroad, 2013. Fartyg 2013 Svenska och utländska fartyg i svensk regi Swedish vessels and foreign vessels chartered from abroad, 2013 Statistik 2014:13 Fartyg 2013 Svenska och utländska fartyg i svensk regi Swedish

Läs mer

EUROPEAN CLEAN MARINE AWARD 2004 ENTRY FORM

EUROPEAN CLEAN MARINE AWARD 2004 ENTRY FORM CLEAN MARINE AWARD EUROPEAN CLEAN MARINE AWARD 2004 ENTRY FORM Please complete this form as fully and clearly as possible, either electronically or in black ink. Entries in any EU language will be considered.

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Förbundet Svenska Hamnar

Förbundet Svenska Hamnar Förbundet Svenska Hamnar De svenska hamnföretagens bransch- och arbetsgivareförbund Förbundet driver branschens intressefrågor så att hamnföretagen kan bli framgångsrika Ingår i TransportGruppen 95 % av

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Split- vs ventilationsaggregat

Split- vs ventilationsaggregat Split- vs ventilationsaggregat Split- vs ventilation units 2011-07-30 Gällande energibesparingspotential. Existing energy potential Innehåll/Contents 2 Inledning/Introduction... 3 Förutsättningar/Conditions...

Läs mer

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES Udvalget for Landdistrikter og Øer 2015-16 ULØ Alm.del Bilag 32 Offentligt 27 October 2015 Our ref. 2015:1764 ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES 1. How many governmental jobs

Läs mer

Documentation SN 3102

Documentation SN 3102 This document has been created by AHDS History and is based on information supplied by the depositor /////////////////////////////////////////////////////////// THE EUROPEAN STATE FINANCE DATABASE (Director:

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Rastercell. Digital Rastrering. AM & FM Raster. Rastercell. AM & FM Raster. Sasan Gooran (VT 2007) Rastrering. Rastercell. Konventionellt, AM

Rastercell. Digital Rastrering. AM & FM Raster. Rastercell. AM & FM Raster. Sasan Gooran (VT 2007) Rastrering. Rastercell. Konventionellt, AM Rastercell Digital Rastrering Hybridraster, Rastervinkel, Rotation av digitala bilder, AM/FM rastrering Sasan Gooran (VT 2007) Önskat mått * 2* rastertätheten = inläsningsupplösning originalets mått 2

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

FINA SWIMMING WORLD CUP 2004 the 13th and 14th of January 2004 in Stockholm, Sweden

FINA SWIMMING WORLD CUP 2004 the 13th and 14th of January 2004 in Stockholm, Sweden FINA SWIMMING WORLD CUP 2004 the 13th and 14th of January 2004 in Stockholm, Sweden The Swedish Swimming Federation have the honour and pleasure of inviting the best swimmers of your federation to participate

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

Beskrivning av gällande farledsavgiftssystem

Beskrivning av gällande farledsavgiftssystem 1 (8) PM Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon Thomas Ljungström, +46104784896 2013-08-06 : Beskrivning av gällande farledsavgiftssystem Sjöfartsverket drivs i affärsverksform med en huvudsaklig

Läs mer

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Emissioner till luft, vatten och mark Emissioner till luft, vatten och mark Emissioner till luft, vatten och mark Emissioner till luft, vatten

Läs mer

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN Johan Gahnström SSPA SSPA bildades 1940 som Statens Skeppsprovningsanstalt Ägs idag av Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola (vi är alltså dotterbolag till Universitetet)

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG Transporter och handel med utsläppsrättigheter Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG 1 Drivmedel och koldioxid Alla fossila bränslen ger CO 2 -utsläpp vid förbränning 1 l bensin 2.3

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning

Läs mer

Miljödepartementet Stockholm

Miljödepartementet Stockholm Miljödepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2008-02-11 Ert dnr M2007/840/Mk Vårt dnr 270/2007 Naturskyddsföreningens yttrande över Naturvårdsverkets skrivelse Konsekvenser av Sveriges genomförande av

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng Materialplanering och styrning på grundnivå Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen TI6612 Af3-Ma, Al3, Log3,IBE3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim www.airclim.org Försurningen på 70- och 80-talet: fiskdöd och skogsskador 1970-talet: Larmet går om försurning av sjöar och vattendrag i Sverige och Norge.

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions: IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its

Läs mer

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Klimatmål, fossila bränslen och CCS Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget

Läs mer

Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl.

Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl. 1 2 Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl. Totalt ca 16 000 medarbetare. Vi arbetar med samhällskontakter, dvs lobbying,

Läs mer

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder

Läs mer

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska

SkillGuide. Bruksanvisning. Svenska SkillGuide Bruksanvisning Svenska SkillGuide SkillGuide är en apparat utformad för att ge summativ återkoppling i realtid om hjärt- och lungräddning. www.laerdal.com Medföljande delar SkillGuide och bruksanvisning.

Läs mer

FÖRSÄKRAD:LIONS CLUB INTERNATIONAL MD 101 FÖRSÄKRINGS NR. 29SE000185

FÖRSÄKRAD:LIONS CLUB INTERNATIONAL MD 101 FÖRSÄKRINGS NR. 29SE000185 11.09.2015 ANSVAR FÖRSÄKRAD:LIONS CLUB INTERNATIONAL MD 101 FÖRSÄKRINGS NR. 29SE000185 MÄKLARE: DSP INSURANCE SERVICES ANSVARSFÖRSÄKRING Försäkrings nr: 29SE000185 Försäkringstagare: Lions Club International

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 9 SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 80 procent av allt Vårt samhälle är beroende av handel och vår handel är beroende av sjöfart. 9 av 10 varor som du använder dagligen kommer hit på fartyg från andra

Läs mer

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012 Vad är LNG och vad kan den göra för miljön? Naturgasen kondenseras till flytande

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Transportstyrelsens tillkännagivande av Eurocontrols beslut om undervägsavgifter inom svenskt luftrum och beslut om dröjsmålsränta;

Transportstyrelsens tillkännagivande av Eurocontrols beslut om undervägsavgifter inom svenskt luftrum och beslut om dröjsmålsränta; Transportstyrelsens tillkännagivande av Eurocontrols beslut om undervägsavgifter inom svenskt luftrum och beslut om dröjsmålsränta; Eurocontrol har den 2 december 2009 beslutat om de undervägsavgifter

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

Yttrande över Sjöfartsverkets förslag till nya föreskrifter om farleds- och lotsavgifter

Yttrande över Sjöfartsverkets förslag till nya föreskrifter om farleds- och lotsavgifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Konsekvensutredning angående förslag till ändringar i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2008:5) om farledsavgift

Konsekvensutredning angående förslag till ändringar i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2008:5) om farledsavgift 1 (7) Juridik KONSEKVENSUTREDNING Handläggare, direkttelefon : 12-03321 Roger Lindskog, 010 478 4688 Konsekvensutredning angående förslag till ändringar i Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2008:5) om

Läs mer

KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00

KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00 KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00 Svaren skall vara läsligt skrivna och så uppställda att lösningen går att följa. När du börjar på en ny uppgift - tag

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Investeringsbedömning 27/2 2013 Martin Abrahamson Doktorand UU Föreläsningen avhandlar Genomgång av Grundläggande begrepp och metoder NPV och jämförbara tekniker Payback Internränta/Internal Rate of Return

Läs mer

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB 1 Scania och gasmotorer Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB Agenda Bakgrund kring Scania Drivkrafter för hållbara transporter Biodrivmedel CNG/LNG Transportutrustning Lastbilar och Bussar

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Idé och Projektarena Blå tillväxt Skagerrak 2025. Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ej alternakv Peter Grundevik SSPA Sweden AB

Idé och Projektarena Blå tillväxt Skagerrak 2025. Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ej alternakv Peter Grundevik SSPA Sweden AB Idé och Projektarena Blå tillväxt Skagerrak 2025 Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ej alternakv Peter Grundevik SSPA Sweden AB SSPA - InternaKonellt konsul^öretag & forskningsinsktut

Läs mer

WindPRO version 2.7.448 feb 2010. SHADOW - Main Result. Calculation: inkl Halmstad SWT 2.3. Assumptions for shadow calculations. Shadow receptor-input

WindPRO version 2.7.448 feb 2010. SHADOW - Main Result. Calculation: inkl Halmstad SWT 2.3. Assumptions for shadow calculations. Shadow receptor-input SHADOW - Main Result Calculation: inkl Halmstad SWT 2.3 Assumptions for shadow calculations Maximum distance for influence Calculate only when more than 20 % of sun is covered by the blade Please look

Läs mer

Miljödifferentiering av det svenska sjöfartsstödet

Miljödifferentiering av det svenska sjöfartsstödet Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Miljödifferentiering av det svenska

Läs mer

Kurskod: TAMS11 Provkod: TENB 28 August 2014, 08:00-12:00. English Version

Kurskod: TAMS11 Provkod: TENB 28 August 2014, 08:00-12:00. English Version Kurskod: TAMS11 Provkod: TENB 28 August 2014, 08:00-12:00 Examinator/Examiner: Xiangfeng Yang (Tel: 070 2234765) a. You are permitted to bring: a calculator; formel -och tabellsamling i matematisk statistik

Läs mer

SHP / SHP-T Standard and Basic PLUS

SHP / SHP-T Standard and Basic PLUS Range Features PRODUCT OVERVIEW Lampfinish Lampform coated elliptical Färgtemperatur (K) 2000 CRI (Ra) 20 Dimbart Yes EAN-kod 5410288208435 Energiklass A+ Sockel/Bas Modell E40 SHP Watt (nominell) (W)

Läs mer