Miljökostnader för sjöfartens avgasutsläpp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljökostnader för sjöfartens avgasutsläpp"

Transkript

1 Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon Miljökostnader för sjöfartens avgasutsläpp Ekonomiska konsekvenser rapport 6374 juni 2010

2 Miljökostnader för sjöfartens avgasutsläpp ekonomiska konsekvenser Författare: Joakim Johansson, Johanna Farelius, Charlotta Höök WSP Analys & Strategi NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM Gruppen AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2010 Elektronisk publikation Omslagsbild: Per Andersson, Naturvårdsverket

4 Förord Sjöfarten ger upphov till stora utsläpp av luftföroreningar som påverkar förutsättningarna att klara flera av Sveriges miljömål. Partiklar, svavel- och kväveoxider påverkar människors hälsa, bidrar till försurning och övergödning av både land och vatten. Utsläppen av koldioxid bidrar till växthuseffekten. I den här rapporten beräknas de samhällsekonomiska kostnader som sjöfartens avgasutsläpp bedöms ge upphov till. Översiktligt redovisas olika åtgärder som kan minska utsläppen, dess kostnader och hur mycket fraktkostnaderna skulle öka om sjöfarten skulle bära de samhälliga kostnaderna för avgasutsläppen. Rapporten är framtagen av Joakim Johansson (projektledare), Johanna Farelius, Charlotta Höök WSP analys och strategi. Författarna svarar för rapportens innehåll och slutsatser. Per Andersson (NV) har varit uppdragsansvarig. Gunnel Bångman (Trafikanalys) och Thomas Ljungström (Sjöfartsverket), Maria Ullerstam (NV) och Mats Björsell (NV) har lämnat synpunkter under arbetets gång. Tidigare har två utredningar tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket som belyser styrmedel för att minska sjöfartens utsläpp. Miljödifferentiering av det svenska sjöfartsstödet (maj 2007), NV 5706 och Konsekvensanalys av emissionskrav på passagerarfartyg (juni 2007), NV Stockholm i juni 2010 Naturvårdsverket 3

5 Innehåll FÖRORD 3 1 SAMMANFATTNING 5 SUMMARY 15 2 INLEDNING Bakgrund Syfte Genomförande 24 3 SJÖFART I SVENSKT NÄROMRÅDE Fartyg och sjötransporter i EU Tidigare emissions- och skadekostnads beräkningar Kriterier för att välja typfartyg Val av typfartyg 33 4 SKADEKOSTNAD PER KG UTSLÄPP AV OLIKA LUFTFÖRORENINGAR Inledning ASEK CAFE och alternativa källor Sammanställning 39 5 SKADEKOSTNADEN AV LUFTFÖRORENINGAR FRÅN DAGENS SJÖFART Emissionsfaktorer för typfartyg Skadekostnad för typfartyg Skadekostnad med alternativa värderingar 45 6 PÅVERKAN PÅ TRANSPORTKOSTNADER AV INTERNALISERING Svårigheter att beräkna internaliseringsgrad Internaliseringsgrad för dagens sjöfart Påverkan på transportkostnader 55 7 KOSTNADSEFFEKTIVA ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA UTSLÄPPEN Utgångspunkter Åtgärder för att reducera NOx-utsläppen Åtgärder för att reducera SO 2 -utsläppen Åtgärder för att reducera CO 2 -utsläppen Transportkostnad efter vidtagna åtgärder 77 8 REFERENSER 80 BILAGA 1. EMISSIONSFAKTORER OCH SKADEKOSTNADER 82

6 1 Sammanfattning Bakgrund och syfte En viktig hörnsten i den svenska transportpolitiken är att ett samhällsekonomiskt synsätt ska tillämpas när ekonomiska styrmedel utformas. Innebörden är bl.a. att en så fullständig internalisering som möjligt av samhällsekonomiska marginalkostnader ska utgöra den övergripande inriktningen för transportsektorns kostnadsansvar. Tidigare utredningar har visat att den tunga sjöfarten i hög utsträckning bär sina marginalkostnader inom svenskt territorialvatten via bl.a. de differentierade farledsavgifterna. Däremot bär inte sjöfarten sina marginalkostnader, om ett vidare geografiskt område beaktas, där ofta den största delen av färden företas. Syftet med denna utredning är att bl.a. belysa hur mycket sjöfartens transportkostnader skulle öka om ekonomiska styrmedel infördes som innebär att sjöfarten bär marginalkostnaderna från dagens avgasutsläpp. Utredningen har avgränsats till att fokusera på avgasutsläppens skadeverkan på människors hälsa och miljö inom svenskt närområde. I genomförandet har följande beräkningar (bedömningar) varit centrala: 1. Skadekostnad av luftföroreningar från dagens sjöfart 2. Påverkan på transportkostnaderna om skadekostnaden internaliseras 3. Påverkan på transportkostnaderna om kostnadseffektiva åtgärder vidtas för att begränsa skadekostnaden Val av typfartyg Som källa för urval av typfartyg har vi i utgått ifrån de typfartyg och de faktaunderlag och beräkningar för dessa som sammanställts i LIPASTO, vilket är ett kalkylsystem för utsläpp och emissionsberäkningar i Finland. Systemet har utvecklats av Technical Research Centre of Finland (VTT). I tabellen nedan redovisas de typfartyg och fakta kring dessa som beräkningarna baseras på. Typfartyg som valts att användas i beräkningarna Effekt huvudmotor (kw) Bränsleförbr. (kg/ fartygskm) Bränsleförbrukning (g/tonkm) Typfartyg Brutto.- dräkt. Last (ton) Container ( BT) , Container ( BT) ,6 4.8 RoRo ( BT) , Färja ( BT) , Bulk ( BT) ,2 4.9 Bulk ( BT) ,7 3.3 General cargo (3 000 BT) ,8 8.2 Oljetanker ( BT, kortfärd) ,7 2.0 Oljetanker ( BT, långfärd) ,

7 Skadekostnad av luftföroreningar från dagens sjöfart För att beräkna skadekostnaderna av luftföroreningar från de valda typfartygen behöver uppgifter om emissionsfaktorer dvs. om emissioner av olika föroreningar per kg förbrukat bränsle fastställas för var och ett av dessa fartyg. De emissionsfaktorer som tillämpats i beräkningarna har hämtats från sammanställningen i LIPASTO (se ovan). I dessa antas t.ex. färjorna drivas med mer lågsvavligt bränsle och ha långtgående rening (SCR-teknik) än övriga fartygstyper. Det innebär att färjorna antas ha betydligt lägre emissioner (per kg förbrukat bränsle) av såväl SO 2 som NOx än vad övriga fartygstyper antas ha. För att beräkna skadekostnaderna av emissionerna från respektive typfartyg behöver dessutom antaganden kring skadekostnaden per kg utsläpp av olika luftföroreningar göras. I beräkningarna har vi valt att i första hand utgå ifrån de kalkylvärden som tagits fram nationellt (ASEK). Som alternativ har känslighetsanalyser gjorts för alternativa kalkylvärden (ett högalternativ och ett lågalternativ). De kalkylvärden som beräkningarna baseras på är: Kalkylvärden som används i beräkningarna (prisnivå 2009), kr per kg utsläpp Förorening ASEK LÅG HÖG Nox (CAFE, låg) (ASEK) PM 0 0 (ASEK) 360 (CAFE, hög) SO (ASEK) 113 (CAFE, hög) CO (Stern, låg) 3.7 (ASEK, hög) Med ovannämnda antaganden om emissionsfaktorer och skadekostnader per kg utsläpp har följande beräkningar av skadekostnader från typfartygen gjorts. 1 I CAFE-rapporten redovisas skadekostnadsberäkningar för PM2,5, SO2, VOC, NH3 och NOx. Eftersom skadekostnaderna kan variera beroende på var utsläppen sker, har separata värden tagits fram för 25 europeiska länder och fyra hav, däribland Nordsjön och Östersjön. I beräkningarna har vi valt att utgå ifrån värdena för Östersjön. Benämningarna CAFE låg och CAFE hög i tabellen har att göra med att det finns osäkerheter i hur skadekostnaderna från respektive förorening ska beräknas. Att skadekostnader uppstår beror bl.a. på att utsläppen kan leda till negativa hälsoeffekter och skador på jordbruksgrödor (det är dessa effekter som inkluderas i CAFE). För varje förorening (och geografiskt område) har fyra separata värden uppskattas, som sammantaget ger ett spann som kan användas i känslighetsanalyser. De lägre värdena inkluderar t.ex. färre negativa hälsoeffekter än de högre; vad gäller utsläppen av partiklar inkluderas t.ex. inte några effekter på astma i det lägre värdet. Dessutom har olika utgångspunkter tillämpats för att värdera ökad mortalitetsrisk; vissa värden baseras på VOLY (value of a life year) och andra på VSL (value of statistical life). 6

8 Beräknad skadekostnad: Kr per kg förbrukat bränsle Fartygstyp ASEK Låg Hög Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) Som framgår av tabellen har valet av kalkylvärden en mycket stor inverkan på de beräknade skadekostnaderna. Beräkningarna i tabellen avser skadekostnader per kg förbrukat bränsle. Liknande beräkningar har gjorts av skadekostnader per kwh, fartygskm och tonkm. Påverkan på transportkostnader om skadekostnaderna internaliseras Utgångspunkten för denna del av utredningen är att visa hur transportkostnaden för respektive typfartyg skulle påverkas om sjöfarten tvingades bära hela den marginella skadekostnaden för utsläpp till luft, dvs. hur transportkostnaderna skulle påverkas som resultat av en fullständig internalisering av de externa emissionskostnaderna. För att möjliggöra beräkningar av detta slag är det bl.a. nödvändigt att känna till den nuvarande internaliseringsgraden för respektive typfartyg. Således är det nödvändigt att kartlägga samtliga skatter, avgifter eller subventioner som påverkar sjöfartens kostnader och som på ett eller annat sätt kan anses vara kopplade till sjöfartens emissioner av olika föroreningar. Det har inte funnits utrymme att inom ramen för utredningen att genomföra några heltäckande kartläggningar av detta slag. Beräkningarna i denna del av utredningen är därför översiktliga och ska endast betraktas som räkneexempel. En principiellt avgörande fråga är vilka avgifter, skatter eller subventioner som ska beaktas i beräkningen av internaliseringsgrad. När det gäller utsläppen av NOx och SO 2 har vi i beräkningarna gjort förenklade antaganden genom att endast ta hänsyn till farledsavgiften och endast till miljödifferentieringen i denna avgift. Vi har således t.ex. inte tagit hänsyn till att hamnavgiften kan vara beroende av fartygens emissioner av NOx och SO 2. Internaliseringsgraden definieras därmed som den del av den totala farledsavgiften som rederierna betalar till följd av NOx- och SO 2 -utsläppen, som andel av den totala skadekostnaden för samtliga utsläpp inkl. CO 2 och PM2,5. Med dessa avgränsningar uppgår den beräknade internaliseringsgraden till 0,1-2,3 procent för typfartygen. Att internaliseringsgraden varierar mellan fartygen beror bl.a. på att det finns ett maximibelopp för farledsavgiften, som gör att den beräknade internaliseringsgraden blir relativt låg för de riktigt stora fartygen, 7

9 speciellt om dessa samtidigt ger höga skadekostnader pga. att de använder högsvavliga bränslen och inte har installerat SCR-teknik (katalysator). I samtliga är det enligt beräkningarna emellertid fråga om en relativt låg internaliseringsgrad. D.v.s. om hänsyn endast tas till den miljödifferentierade delen av farledsavgiften så betalar sjöfarten endast en mycket liten del (max 2,3 %) av de skadekostnader som sjöfarten ger upphov till genom emissioner av olika föroreningar till luft. Om internaliseringsgraden i utgångsläget är låg måste relativt höga kostnader påföras sjöfarten för att uppnå full marginalkostnadstäckning. Enligt beräkningarna måste följande kostnader påföras sjöfarten. Tillkommande kostnad för full marginalkostnadstäckning (ASEK) Fartygstyp kr/km kr/tonkm kr/rutt Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) För att få grepp om storleksordningen på dessa kostnader redovisas i tabellen nedan beräkningar av ursprungliga bränslekostnader för respektive typfartyg. Beräknad bränslekostnad för respektive fartygstyp Typfartyg kr/km kr/tonkm kr/rutt Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) För typfärjan är t.ex. den beräknade bränslekostnaden ca kr/rutt. För full marginalkostnadstäckning saknas ca kr/rutt. Om vi t.ex. antar att kostnadstäckningen ska ske genom ökade bränslekostnader, behöver alltså bränslepriset öka med närmare 200 procent för typfärjan, dvs. bränslepriset behöver bli närmare tre gånger så högt. För övriga fartygstyper är ökningen drygt 300 procent (dvs. fyra ggr. så högt bränslepris). 8

10 Påverkan på transportkostnader om kostnadseffektiva reningsåtgärder vidtas för att begränsa utsläppen I denna del av utredningen har konsekvenserna av att vidta kostnadseffektiva utsläppsreducerande åtgärder analyserats. Beräkningar har gjorts för följande åtgärder: 1. Installation av SCR-teknink på alla fartyg (huvudsyfte att reducera NOx) 2. Övergång till lågsvavligt bränsle i alla fartyg (huvudsyfte att reducera SO 2 ) 3. CO 2 -prissättning (huvudsyfte att reducera CO 2 ) Installation av SCR-teknik leder framförallt till att utsläppen av NOx reduceras. Den samhällsekonomiska nyttan av dessa utsläppsreduktioner har beräknats genom att tillämpa ASEK:s kalkylvärde för NOx. De beräkningar som gjorts av den samhällsekonomiska nyttan och den samhällsekonomiska kostnaden för installation och drift av SCR-teknik i alla fartyg redovisas i tabellen nedan. Beräkningar av NOx-utsläpp och samhällsekonomisk nytta vid installation av SCR för valda typfartyg Utsläpp Nytta/Kostnad Fartygstyp Ursprungliga utsläpp av Nox, g/kwh av Nox med SCR, g/kwh Beräknad minskning per år, ton SE nytta, milj kr Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) I genomsnitt överstiger nyttan kostnaden med en faktor 24. Investeringar i SCRteknik är således en mycket kostnadseffektiv åtgärd för samhället. När det gäller möjliga åtgärder för att reducera SO 2 -utsläppen har beräkningar genomförts som visar konsekvenserna av att samtliga fartyg övergår till bränsle med max 0,1 procent svavelinnehåll, dvs. Marine Gas Oil, MGO. Antagandet är att i ursprungsläget drivs färjorna av bränsle med 0,5 procent svavelinnehåll (Marine Diesel Oil, MDO) och övriga fartyg av bränsle med 1,0 procent svavelinnehåll (LS180). Övergången till MGO antas leda till att priset på MGO stiger i förhållande till priset på LS180 och MDO. Priset på LS180 antas idag ligga på 3,5 kr/kg och MDO på 4,2 kr/kg. Efter övergången till MGO antas priserna på LS180 och MDO vara oförändrade medan priset på MGO antas öka från dagens 4,55 till 5,5 kr/kg. För färjorna innebär således övergången från MDO till MGO till ökade bränslekostnader motsvarande 1,3 kr/kg. För övriga fartyg innebär övergången från LS180 till MGO till ökade bränslekostnader motsvarande 2,0 kr/kg. 9

11 De beräknade konsekvenserna av övergången till MGO i alla fartyg redovisas nedan. Effekt på bränsleförbrukning och SO 2 -utsläpp av byte till MGO Fartygstyp Utsläpp av SO 2 före, g/kg bränsle Utsläpp efter byte, g/kg bränsle Bränsleförbr före, kg/km Bränsleförbr efter, kg/km Utsläpp före, kg/km Utsläpp efter, kg/km Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) Utsläppen av SO 2 per fartygskm reduceras av två skäl. Det ena är att övergången till lågsvavligt bränsle direkt leder till att utsläppen av SO 2 -reduceras. Det andra skälet är att den bränslekostnadsökning som övergången innebär för rederierna, gör att rederierna bl.a. kommer att välja att reducera hastigheten på sina fartyg för att därmed reducera bränsleförbrukningen. Den lägre bränsleförbrukningen innebär att utsläppen (per fartygskm) av såväl SO 2 som CO 2, NOx och PM2,5 reduceras ytterligare. Övergången till lågsvavligt bränsle leder alltså till att luftföroreningarna minskar, vilket är en samhällsekonomisk nytta. Övergången innebär också att kostnader uppstår för rederierna. Dels ökar den totala bränslekostnaden (även om ökningen mildras genom anpassad hastighet), dels uppstår en tidsrelaterad anpassningskostnad pga. hastighetssänkningen. De beräkningar som gjorts av den samhällsekonomiska nyttan och den samhällsekonomiska kostnaden av att samtliga fartyg övergår till MGO redovisas nedan: 10

12 Beräknad nytta (ASEK) och kostnad av byte till MGO i alla fartygstyper Nytta av minskade emissioner, kr/km Kostnader (kr/km) Fartygstyp NOx PM2,5 SO 2 CO 2 TOT Bränsle Anpassn Tot N/K Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) Enligt beräkningarna är det, från en samhällsekonomisk utgångspunkt, inte kostnadseffektivt att övergå till MGO. Under antagande om att SCR-teknik redan har installerats på alla fartyg blir den beräknade nyttan av övergången mellan procent av den beräknade kostnaden. Om övergången däremot görs innan SCR installerats blir nyttan ungefär lika stor som kostnaden. Beräkningarna baseras emellertid på osäkra antaganden kring dels prisdifferensen mellan olika bränslen (vilket påverkar den beräknade kostnaden), dels värderingen av utsläppsminskningarna. Vad gäller värderingen för svavel så kan nämnas att CAFE-värdena ligger 1,4 4 ggr högre för utsläpp på Östersjön än ASEK-värdena (beräkningarna utgår ifrån ASEK), trots att CAFE-värdena enbart beaktar kostnader m.a.p. hälsa och grödor och inte svavlets försurande effekt. Med CAFE-värdena skulle den beräknade nyttan vara ungefär lika stor eller klart överstiga den beräknade kostnaden. Slutsatsen om kostnadsineffektivitet är alltså inte robust mot alternativa värderingsantaganden och om man även tar hänsyn till att partikelutsläppen minskar vid användningen av lågsvavliga bränslen. CO 2 -utsläppen kan reduceras på olika sätt. Ett av dessa är att reducera hastigheten på fartygen och därmed bränsleförbrukningen. Införande av CO 2 -skatt skulle t.ex. leda till höjda bränslepriser och därmed ge rederierna incitament till att reducera bränsleförbrukningen bl.a. genom sänkt hastighet. I det följande redovisas beräkningar av en CO 2 -skatt som tar sin utgångspunkt i ASEK:s skadekostnader om 1,5 kr per kg CO 2 -utsläpp. Det innebär att en bränsleskatt motsvarande 4,8 kr per kg bränsle införs. I beräkningarna antas att rederierna redan har installerat SCR-teknik på fartygen och att de redan har övergått till MGO. Beräkningsresultaten redovisas nedan. 11

13 Nytta och kostnad av sänkt hastighet pga. CO 2 -prissättning, kr/km Nyttor Fartygstyp NOx SO 2 CO 2 TOT Kostnader Tidsanpassn. Bränsleförbr Bränslepris TOT rederi Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) TOT SE N/K Återigen uppstår en tidsrelaterad anpassningskostnad för rederierna. Bränslekostnadsökningen för rederierna är uppdelad i två termer; dels kostnadsökningen pga. de högre bränslepriserna (dvs. CO 2 -skatten), dels kostnadsminskningen pga. sänkt hastighet och reducerad bränsleförbrukning. Kostnadsökningen pga. höjt bränslepris är en kostnad för rederierna, men utgör en monetär transferering från rederierna till staten och utgör således inte någon samhällsekonomisk kostnad. Den totala kostnaden för rederierna är således högre än den samhällsekonomiska kostnaden. Enligt tabellen ovan är den samhällsekonomiska nyttan av CO 2 -prissättning mer än dubbelt så hög som den samhällsekonomiska kostnaden. Nedan redovisas en sammanställning över beräknade skadekostnader innan några utsläppsreducerande åtgärder har vidtagits, kostnader för olika åtgärder (installation av SCR-teknik i alla fartyg, övergång till MGO i alla fartyg samt bränsleprishöjning enligt CO 2 -prissättning) samt skadekostnader efter vidtagna åtgärder. Sammanställningen visar att den samhällsekonomiska nyttan av genomförda åtgärder, dvs. de reducerade skadekostnaderna, totalt sett är större än de kostnader som rederierna betalar för dessa åtgärder, samt att åtgärdskostnaderna för rederierna är större än de samhällsekonomiska åtgärdskostnaderna. Den samhällsekonomiska nyttan av genomförda åtgärder är alltså enligt beräkningarna större än den samhällsekonomiska åtgärdskostnaden. Att åtgärdskostnaderna för rederierna överstiger de samhällsekonomiska kostnaderna beror på att kostnaderna för rederierna inkluderar en CO 2 -skatt (enligt ASEK:s värdering på 1,5 kr per kg CO 2 ); denna skatt är en monetär transferering från rederierna till staten och utgör således ingen samhällsekonomisk kostnad. 12

14 Ursprunglig skadekostnad, enligt ASEK-värden, kr/km Fartygstyp Nox SO 2 CO 2 Tot Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) Skadekostnad (enligt ASEK) efter åtgärder, kr/km Skadekostnad efter åtgärder Fartygstyp Nox SO 2 CO 2 Tot Skadekostnad + åtgärdsk. rederier Skadekostnad + SE åtgärdsk Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) För det stora containerfartyget var t.ex. den ursprungliga skadekostnaden (dvs. innan genomförda åtgärder) kr/km. Efter genomförda åtgärder har emissionerna reducerats och skadekostnaden har enligt beräkningarna minskat till kr/km. Den samhällsekonomiska nyttan av genomförda åtgärder, dvs. värdet av de minskade skadekostnaderna, uppgår alltså till närmare kr/km för det stora containerfartyget. Åtgärdskostnaderna för rederiet uppgår enligt beräkningarna till kr/km, medan den samhällsekonomiska åtgärdskostnaden uppgår till kr/km. Såväl åtgärdskostnaden för rederiet som den samhällsekonomiska åtgärdskostnaden är alltså lägre än den samhällsekonomiska nyttan av genomförda åtgärder. Det innebär att summan av skadekostnad och åtgärdskostnad (för rederi resp. samhälle) efter genomförda åtgärder är lägre än de ursprungliga skadekostnaderna. Den samhällsekonomiska nyttan av genomförda åtgärder, dvs. värdet av de reducerade skadekostnaderna från emissioner till luft, är enligt beräkningarna större än både de samhällsekonomiska åtgärdskostnaderna och de åtgärdskostnader som rederierna betalar (som i beräkningarna inkluderar en bränsleskatt). Rederierna tvingas alltså betala en kostnad för att dessa samhällsekonomiska nyttor ska uppstå. En intressant fråga är hur stora och betydelsefulla som dessa kostnader för rederierna egentligen är. För att få grepp om storleksordningen på kostnaderna har vi i tabellen nedan relaterat dem till rederiernas ursprungliga bränslekostnader (notera 13

15 att de totala transportkostnaderna för rederierna inkluderar såväl bränslekostnader som fartygshyror och andra rörliga/fasta transportkostnader). Åtgärdskostnader i jmf med ursprunglig bränslekostnad, kr/km Fartygstyp Bränslekostnad före åtgärder Åtgärdskostnader för rederier Kvot Container ( BT) Container ( BT) RoRo ( BT) Färja ( BT) Bulk ( BT) Bulk ( BT) General cargo (3 000 BT) Oljetanker ( BT, kortfärd) Oljetanker ( BT, långfärd) Sammanställningen i tabellen visar att för huvuddelen av fartygstyperna är de beräknade åtgärdskostnaderna för rederierna ca 60 procent högre än de ursprungliga bränslekostnaderna för rederierna (för färjorna är relationen istället 20 procent). Den huvudsakliga anledning till att åtgärdskostnaderna är så pass höga för rederierna är de bränslekostnadsökningar per kg förbrukat bränsle som följer av en övergång till MGO samt av en CO 2 -prissättning enligt ASEK:s värdering på 1,5 kr per kg CO 2. Övergången till MGO och CO 2 -prissättningn antas leda till att bränslekostnaderna för samtliga fartygstyper förutom färjorna ökar från 3,5 till 10,3 kr/kg förbrukat bränsle. Det innebär att bränslekostnadsökningen på totalt 6,8 kr/kg är nästan dubbelt så stor som det ursprungliga priset. Att åtgärdskostnaderna endast är ca 60 procent högre än det ursprungliga bränslepriset beror på de hastighetsanpassningar som rederierna gör pga. de högre bränslepriserna och de resulterande minskningarna i bränsleförbrukning (kg/km). 14

16 Summary Background and purpose An important feature of Swedish national transport policy is to base the usage of fees, charges and subsidies on the principle of economic efficiency. The implication is that marginal cost pricing should be applied, internalizing the external costs of transport. Examples of external costs of transport are the damage costs caused by emissions of pollutants to air. These costs could be internalized by imposing fees that equal the marginal external costs. A polluter-pay principle should be applied, implying that the costs to society should be borne (paid) by the ones causing them. Earlier studies indicate that heavy ships (maritime transport) typically bear the marginal costs to society caused by transports carried out in Swedish territorial water by paying differentiated fairway dues. However, these ships typically carry out the majority of their transports outside of Swedish territorial water, implying that the ship owners normally do not pay the full marginal external costs if a wider geographic area is considered. The purpose of this study is to show to what extent the costs of transports would be affected if fees and charges were used to internalize the external costs of emissions of pollutants to air in wider geographic contexts. The study has been carried out by calculating/estimating the following: 1. Damage costs caused by emissions of pollutants to air by current maritime transports to/from Swedish ports. 2. Effects on costs of transports by internalizing the external damage costs 3. Effects on costs of transports by undertaking cost efficient emission reducing measures. Criteria for choosing ships as basis for estimations The ships used as the basis for our calculations are chosen from a list of various ships presented in LIPASTO, which is a Finnish calculation system for emissions. The system has been developed by the Technical Research Centre of Finland (VTT). In the table below facts are presented for each of the ship types used in our calculations. 15

17 Ship types chosen as basis for calculations and estimates Power, head engine (kw) Fuel consumtion (kg/km) Ship type Gross tonnage (GT). Load (ton) Fuel consumtion (g/tonkm) Container small , Container large ,6 4.8 RoRo , Ferry , Bulk small ,2 4.9 Bulk large ,7 3.3 General cargo ,8 8.2 Oil tanker, short voyage ,7 2.0 Oil tanker, long voyage) ,7 1.6 Damage costs of emissions to air from current maritime transport In order to estimate the damage costs caused by the pollutants emitted to air by each of the ships listed in above table, emission factors (i.e. emissions of pollutants per kg fuel consumed) need to established. The emission factors assumed in our calculations are based on information listed by LIPASTO (see above). These emission factors take into account the fact that ferries use low-sulfur fuels and have SCR-technique installed (in order to reduce NOx-emissions) more often than other ships. In order to estimate the damage costs for each ship type we also need to establish which damage cost values (i.e. cost per kg pollutant emitted) to use. Our estimates are based on the official national damage cost values used in Sweden (the so called ASEK-values). Sensitivity analyses have also been carried out showing the implications of applying lower as well as higher values. The damage cost values used in our estimates are: Damage cost values, price level 2009, SEK per kg pollutant emitted Pollutant ASEK Low HÖG NOx (CAFE, low) 79.1 (ASEK) PM 0 0 (ASEK) 360 (CAFE, high) SO (ASEK) 113 (CAFE, high) CO (Stern, low) 3.7 (ASEK, high) Given the above assumptions, the following estimates of damage costs of pollutants to air by each ship type have been made. 16

18 Estimated damage costs: SEK per kg fuel consumed Ship type ASEK Low High Container small Container large RoRo Ferry Bulk small Bulk large General cargo Oil tanker, short voyage Oil tanker, long voyage) Effects on costs of transport by internalizing the external damage costs of pollutants to air The purpose of this part of the study is to show the effects on the costs of transport by internalizing the external damage costs caused by pollutants emitted to air. First we need to estimate the current degree of internalization. In principle this implies that all fees, charges and subsidies that affect the costs of transports and in one way or another is connected to the mount of pollutants emitted should be analyzed. It has not been in the scope of this study to carry out such an analysis. The estimates should therefore be regarded as uncertain and be interpreted with precaution. To simplify the estimates, only the fairway dues in Sweden and only the differentiated part of these dues (regarding NOx and SO 2 ) have been considered. With this assumption the degree of internalization has been calculated to approximately 0,1-2,3 per cent for the different ship types. That is, when considering only the differentiated part of the fairway dues, a rather small part of the total damage costs caused by the pollutants emitted to air are paid for by the ship owners. It means that full internalization requires that rather large fees or charges be imposed to increase the transport costs, as follows: Costs that need to be imposed on maritime transport in order to achieve full internalization (using ASEK damage values) Ship type SEEK/km SEK/tonkm SEK/route Container large Container small RoRo Ferry Bulk small Bulk large General cargo Oil tanker, short voyage Oil tanker, long voyage)

19 These costs needed to be imposed on maritime transport in order to achieve full internalization are about twice as high as current fuel cots for ferries and about three times as high as current fuel costs for the other ship types. Effects on costs of transports by undertaking cost efficient emission reducing measures. In this part of the study the effects on the costs of transports by undertaking cost efficient emission reducing measures are analyzed. Estimates have been carried out for the following measures: 1. Installation of SCR-technique on all ships (purpose to reduce NOx) 2. Shift to low-sulfur fuels in all hip (purpose to reduce SO 2 ) 3. Marginal cost pricing with respect to CO 2 Installation of SCR-technique will lead to reductions in emissions of NOx. The benefits to society of these emission reductions have been estimated using the ASEK damage values. The estimates of costs and benefits to society of installation of SCR-technique in all ships are shown below. Estimations of NOx emission reductions, benefits and costs to society of installation of SCR-technique in all ships Original NOx emissions, NOx emissions after SCR, Emission reduction per year, Benefits, million SEK Benefits/ Costs Ship type g/kwh g/kwh 1000 kg Container large Container small RoRo Ferry Bulk small Bulk large General cargo Oil tanker, short voyage Oil tanker, long voyage) The benefits exceed the costs by a factor that averages about 24 for the different ship types. That is, installing SCR-technique is quite a cost efficient measure to reduce NOx emissions. Calculations have been carried out to estimate the effects on SO 2 -emissions by assuming that all ships shift to fuels with a maximum of 0,1 per cent sulfur content, Marine Gas Oil, MGO. Ferries are assumed to shift from Marine Diesel Oil (0,5 % sulfur) and all other ships from LS180 (1,0 % sulfur). The shift is assumed to lead to a fuel price increase of 1,3 SEK/kg for ferries and 2,0 SEK/kg for the other ship types. The estimated consequences of this shift are presented in the table below. 18

20 Effects on fuel consumption and SO 2 -emissions by shifting to MGO SO 2 - emissions before shift, g/kg SO 2 - emissions after shift, g/kg fuel Fuel consumption before, Fuel consumption after, kg/km SO 2 - emissions before shift, SO 2 - emissions after shift, kg/km Ship type fuel kg/km kg/km Container large Container small RoRo Ferry Bulk small Bulk large General cargo Oil tanker, short voyage Oil tanker, long voyage) The higher fuel costs will in turn provide incentives for fuel savings e.g. by reducing speed. Reduced speed will lead to further reductions in emissions (per km) of SO 2 as well as of all other pollutants. The estimated costs to the ship owners (and society) and the benefits to society of the shift to MGO are presented in the table blow. The costs to the ship owners consist of two parts; costs due to higher fuel prices (low-sulfur fuels are more expensive than high-sulfur fuels) and costs due to the speed adjustments (these adjustments are undertaken in order to limit the fuel cost increase). Estimated benefits and costs of shifting to MGO Benefits (value of reduced emissions), SEK/km Costs, SEK/km Ship type NOx PM2,5 SO 2 CO 2 TOT Fuel Speed adjustment Tot B/C Container large Container small RoRo Ferry Bulk small Bulk large General cargo Oil tanker, short voyage Oil tanker, long voyage) The estimates indicate that the benefits fall short of the costs (the benefit-cost ration, B/C, is less than one). However, the estimates are based on rather uncertain assumptions regarding the fuel cost increases when shifting to MGO (lower fuel cost increase would yield a higher B/C-ratio). Moreover, the calculations are based on the ASEK-damage values. Using the CAFE-values would yield benefits typically exceeding the cots. CO 2 -emissions can be reduced in different ways. One is to reduce speed. A CO 2 -tax would e.g. lead to higher fuel prices and thus give ship owners incentives 19

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013

Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Environmental benefits CO 2

Environmental benefits CO 2 Environmental benefits CO 2 14 12 g/kwh 10 8 6 4 2 Aux 2,7% Aux 0,1% OPS EU Energy mix OPS Wind power -50% 0 NOx SO2 PM*10 CO2/100-100% Source: Entec, Shore-side electricity report (2005), Wind power statistics

Läs mer

Konsekvensanalys av emissionskrav på passagerarfartyg. Räkneexempel på passagerarfartyg som lägger till vid svenska hamnar

Konsekvensanalys av emissionskrav på passagerarfartyg. Räkneexempel på passagerarfartyg som lägger till vid svenska hamnar Konsekvensanalys av emissionskrav på passagerarfartyg Räkneexempel på passagerarfartyg som lägger till vid svenska hamnar RAPPORT 5735 JUNI 2007 Konsekvensanalys av emissionskrav på passagerarfartyg Räkneexempel

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter

Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Sveriges hamnar. - Idag och i morgon

Sveriges hamnar. - Idag och i morgon Sveriges hamnar - Idag och i morgon Förbundet Svenska Hamnar De svenska hamnföretagens bransch- och arbetsgivareförbund Förbundet driver branschens intressefrågor så att hamnföretagen kan bli framgångsrika

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

FINA SWIMMING WORLD CUP 2004 the 13th and 14th of January 2004 in Stockholm, Sweden

FINA SWIMMING WORLD CUP 2004 the 13th and 14th of January 2004 in Stockholm, Sweden FINA SWIMMING WORLD CUP 2004 the 13th and 14th of January 2004 in Stockholm, Sweden The Swedish Swimming Federation have the honour and pleasure of inviting the best swimmers of your federation to participate

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN Johan Gahnström SSPA SSPA bildades 1940 som Statens Skeppsprovningsanstalt Ägs idag av Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola (vi är alltså dotterbolag till Universitetet)

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG Transporter och handel med utsläppsrättigheter Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG 1 Drivmedel och koldioxid Alla fossila bränslen ger CO 2 -utsläpp vid förbränning 1 l bensin 2.3

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing - Retail Management Center at the Stockholm School of Economics o Specialized in Research & Tests in real store environment o Sweden,

Läs mer

Miljödifferentiering av det svenska sjöfartsstödet

Miljödifferentiering av det svenska sjöfartsstödet Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Miljödifferentiering av det svenska

Läs mer

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB 1 Scania och gasmotorer Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB Agenda Bakgrund kring Scania Drivkrafter för hållbara transporter Biodrivmedel CNG/LNG Transportutrustning Lastbilar och Bussar

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June Edward Jobson Volvo Bus Bus system Electric Hybrid Buses High Power Charging IT support

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 6. Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för utsläpp av svavel och kväve från sjöfart

Bara naturlig försurning. Bilaga 6. Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för utsläpp av svavel och kväve från sjöfart Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 6 Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för utsläpp av svavel och kväve från sjöfart Ulrika Lindstedt och Per Andersson, Naturvårdsverket

Läs mer

Säkra och Effektiva Transporter

Säkra och Effektiva Transporter Säkra och Effektiva Transporter Partners AB Volvo Institute of Design vid Umeå universitet Oryx Simulations AB Projektledare Mikael Söderman (GTT) Advanced Technology & Research (ATR) mikael.soderman@volvo.com

Läs mer

till cirka 62 procent, beräknad på grundval av den senast fastställda balansräkningen, efter justering för förändringarna i eget kapital sedan den 31

till cirka 62 procent, beräknad på grundval av den senast fastställda balansräkningen, efter justering för förändringarna i eget kapital sedan den 31 Styrelsens i Akelius Residential Property AB (publ) förslag till beslut om vinstudelning enligt 18 kap. 3 och 5 aktiebolagslagen, styrelsens motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 aktiebolagslagen samt styrelsens

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET The two-degree target, is it possible? Resources: Technologies: Economically: Yes

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15 Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Framtidens miljöbilar

Framtidens miljöbilar Framtidens miljöbilar Namn: William Skarin Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Christian, Mikael, Linnea och Simon. Handledare: David, Björn och Jimmy. Abstract The aim of this study is to describe

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Improving the efficiency of a welfare state

Improving the efficiency of a welfare state Improving the efficiency of a welfare state Tarmo Valkonen ETLA EDRC Seminar: Growth, Employment and Welfare Nordic lessons and perspectives, OECD 11/06/2014 ett program för nya välfärdslösningar till

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

APPLICATION FORMS: FINANCIAL PART

APPLICATION FORMS: FINANCIAL PART APPLICATION FORMS: FINANCIAL PART Östergötlands ängs- och hagmarker - restaurering och skötsel ROSORIS Länsstyrelsen Östergötland FORM F0 Proposal Acronym: ROSORIS Budget breakdown categories Total cost

Läs mer

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 2014-04-24

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 2014-04-24 Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 1 2 Vad menar vi med en golden weld? Typically pressure testing is used to ensure

Läs mer

De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid!

De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid! De nya svavelreglerna skadar svensk industris framtid! Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna 2012-11-20, Hållbara transporter, IVL Skogsindustrin har stor regional betydelse & är Sveriges

Läs mer

Annonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl.

Annonsformat desktop. Startsida / områdesstartsidor. Artikel/nyhets-sidor. 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Format 1060x180 px + 250x240 pxl. Annonsformat desktop Startsida / områdesstartsidor 1. Toppbanner, format 1050x180 pxl. Bigbang (toppbanner + bannerplats 2) Format 1060x180 px + 250x240 pxl. 2. DW, format 250x240 pxl. 3. TW, format 250x360

Läs mer

Maritima riskanalyser för LNG

Maritima riskanalyser för LNG Maritima riskanalyser för LNG Stora Marindagen 2010 27 april 2010 Edvard Molitor, SSPA Sweden AB Innehåll Maritima riskanalyser - FSA - Riskanalysmetodik - Riskidentifiering - Beräkningsverktyg - Acceptanskriterier

Läs mer

Bilaga 4. Konsekvensanalys av Delmål 4 under Bara Naturlig Försurning. Kväveoxidutsläpp

Bilaga 4. Konsekvensanalys av Delmål 4 under Bara Naturlig Försurning. Kväveoxidutsläpp Bilaga 4 Konsekvensanalys av Delmål 4 under Bara Naturlig Försurning Kväveoxidutsläpp Innehåll 1 PROBLEMANALYS 2007-05-31 5 2 MÅL 6 3 BEDÖMNING AV OLIKA REFERENSALTERNATIV 7 3.1 Inledning 7 3.2 Basscenario

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

ETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21

ETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21 ETF:er i praktiken OMX Nasdaq 2014-10-21 Marknadsföringsmaterial Agenda 1. Utvärdering av ETF:er 2. Likviditetshantering 3. Allokering 4. Riskhantering 2 Handelsbanken Asset Management AUM 375 mdr 57 pers

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys ALMEDALEN 2015-07-01 Av: Johan Ericson & Rickard Hammarberg Samhällsekonomiska kostnader Betalar flyget sina samhällsekonomiska kostnader? En modell att studera

Läs mer

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning Björn Frostell Docent Industriell ekologi KTH/Ecoloop Susanna Toller Tekn Dr, KTH/Ecoloop Två projekt som genomförts på uppdrag av

Läs mer

Ministermötet i Köpenhamn

Ministermötet i Köpenhamn HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Scenarier för Pathways

Scenarier för Pathways Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna

Läs mer

BILAGOR - STÄMNIGSANSÖKAN

BILAGOR - STÄMNIGSANSÖKAN BILAGOR - STÄMNIGSANSÖKAN BILAGA 1 - Friday TV hade ingått ett avtal med moderbolaget Metronome kring BUMP Productions TV-programförslaget: Minute Winner. Friday TV och Metronomes hade skapat ett annat

Läs mer

Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020?

Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020? Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020? och en inbjudan till innovationspris 2013 Presentation Kalmar November 2012 Vision Maritime Transport Strategy 2009-2018 Vision zero Ingen modal back-shift

Läs mer

Port Security in areas operated by Norrköping Port and Stevedoring company

Port Security in areas operated by Norrköping Port and Stevedoring company Sjöfartsskydd i områden där Norrköpings Hamn och Stuveri AB är verksamhetsansvarig Port Security in areas operated by Norrköping Port and Stevedoring company Kontaktlista i skyddsrelaterade frågor List

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

IRAB Mottagare sida 2-5 Tele Radio AB Mottagare sida 6

IRAB Mottagare sida 2-5 Tele Radio AB Mottagare sida 6 IRAB Mottagare sida -5 Tele Radio AB Mottagare sida 6 Installation of receiver type smd 700 4 RELAY FUNCTIONS / -4 VAC/DC PCB TYPE NO: LWEG 4L Rev: 95-09 Installation: Install the receivers in a protected

Läs mer

Photometric Diagnosis of Road Lighting

Photometric Diagnosis of Road Lighting Photometric Diagnosis of Road Lighting Do You know if Your Road Lighting fullfill the EUnorms according to CEN/TR 13201? -We can check it! Why Photometric diagnosis? Our principles in 4 steps Preparation

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive

AGIL KRAVHANTERING. Hitta behoven bakom kraven!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive AGIL KRAVHANTERING Hitta behoven bakom kraven!!! Thomas Nilsson! Agile Coach & Mentor! CTO, Responsive KRAVSTÄLL EN PRODUKT! Skriv ner tre krav som ni ställer på produkten INNOVATIONSDRIVNA PRODUKTER...

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

APPLICATION GUIDE

APPLICATION GUIDE <Nordic & Baltic Sweden> IATA TRAVEL AGENT APPLICATION GUIDE CHECK LIST IATA TRAVEL AGENT CHECK LIST Head Office Instructions and special requirements in order to become an IATA Accredited Agent: Application

Läs mer

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF By 0 - Are you searching for Sparbankerna pdf Books? Now, you will be happy that Sparbankerna PDF is available at our online library

Läs mer

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag)

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) 1. Viktig information Innan vi kan ansluta webbplatsen måste följande villkor uppfyllas: Alla transaktioner genomförs med CVV2/CVC2 (säkerhetskod) 3D Secure

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2015-03-25 BESLUT Permian Master Fund, LP FI Dnr 14-8205 Cayman Island 94 Solaris Ave, Camana Bay Po BOX 1348 Grand Cayman KY1-1108 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer