Fartyg 2013 Svenska och utländska fartyg i svensk regi Swedish vessels and foreign vessels chartered from abroad, 2013.

Transkript

1 Fartyg 2013 Svenska och utländska fartyg i svensk regi Swedish vessels and foreign vessels chartered from abroad, 2013 Statistik 2014:13

2

3 Fartyg 2013 Svenska och utländska fartyg i svensk regi Swedish vessels and foreign vessels chartered from abroad, 2013 Statistik 2014:13

4 Trafikanalys Adress: Torsgatan Stockholm Telefon: Fax: E-post: Webbadress: Ansvarig utgivare: Brita Saxton Publiceringsdatum:

5 Förord Rapporten presenterar Sveriges officiella statistik om den svenska handelsflottans storlek och användning, både svenskflaggade och inhyrda fartyg. Vår förhoppning är att statistiken ska vara ett användbart underlag för alla som är intresserade av att följa utvecklingen av handelsflottan. Jämfört med föregående år är flera saker ändrade. Tabellen om rederiernas ombordanställda är helt omgjord till följd av att insamlingen förändrats. Informationen kommer som tidigare från sjömansregistret, men nu mäts antalet dagar ombord hela året istället för som tidigare påmönstrade en viss dag. Fiskefartygen har utgått ur statistiken och vi hänvisar istället till motsvarande statistik från Havs- och vattenmyndigheten. Definitionen av specialfartyg har tolkats mer konsekvent vilket har bidragit till fler specialfartyg, men det gäller både 2013 och 2012 för att inte skymma en verklig förändring av antalet. För att göra ordningen mer logisk har många tabeller bytt plats och fått ny numrering. Trafikanalys är statistikansvarig myndighet på bland annat sjöfartsområdet och vi publicerar även statistik om sjötransporterna, Sjötrafik, samt en årsrapport om rederiernas och hamnarnas ekonomi, Sjöfartsföretag. Fartygsstatistiken har framställts av maritime-insight på uppdrag av Trafikanalys. Projektledare vid maritime-insight har varit Christopher Pålsson och författare av rapporten har varit Kristina Weber och Andreas Krantz. Projektledare hos Trafikanalys har varit Jan Östlund. Vi på Trafikanalys tar gärna emot synpunkter på rapporten och dess innehåll. Tack till alla uppgiftslämnare som bidragit till en hög kvalitet i statistiken! Östersund i maj 2014 Per-Åke Vikman Avdelningschef 3

6

7 Innehåll Förord... 3 Summary... 7 Sammanfattning Huvudresultat Antal Storlek Förändringar Ålder Användning Ombordanställda Världshandelsflottan Fakta om statistiken Bakgrund Syfte och historik Innehåll Objekt och population Variabler Statistiska mått Redovisningsgrupper Referenstider Sekretess Statistikanvändning Uppläggning och genomförande Tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Osäkerhetskällor Redovisning av osäkerhetsmått Jämförbarhet och samanvändbarhet Jämförbarhet över tiden Samanvändbarhet med annan statistik Tillgänglighet och förståelighet

8 Spridningsformer Tabellbilaga Innehåll Teckenförklaring

9 Summary The Swedish merchant fleet in 2013, measured in number of ships, was the smallest since 1970 when this measurement started. On 31st December 2013 the fleet consisted of 339 ships. This represents a net decrease by 3 % or 10 ships. The cargo carrying fleet comprised 132 vessels; whereof 34 were tankers, 6 bulkers and 92 dry cargo vessels. The passenger vessel fleet decreased by 2 to 207 vessels, 46 ferries and 161 other passenger vessels. The fleet was 3.3 million gross tonnes at the end of 2013, divided between 2.3 million gross tonnes of cargo carrying vessels and 1.0 million gross tonnes of passenger vessels. This is a decrease of the total gross by 2 %, or 83,000 gross tonnes. Dry cargo vessels decreased by 3 % to 2.1 million gross tonnes. Tankers decreased by 2 % to 209,000 gross tonnes. Ferries decreased by 2 % to 899,000 gross tonnes and the other passenger vessels were unchanged at 85,000 gross tonnes. The total cargo carrying capacity measured in deadweight decreased by 3 % to 1.8 million dwt. Dry cargo vessels has the largest share of the cargo carrying capacity. These vessels had 1.3 million dwt, which is 71 % of the total capacity. Tankers have 17 % of the cargo carrying capacity and passenger vessels 10 %. The average age of a tanker vessel was 20 years in 2013, a decrease compared to the year before when the average age was 21. Dry cargo vessels had an average age of 34 years, which was an increase of 2 years. The average age of a ferry increased by 1 year to 29 years. The employment of the Swedish controlled fleet reached 5,198 million gross days in 2013, an increase of 5 %. Employment of vessels in the Swedish register decreased by 1 % to 1,213 million gross days, while employment of foreign registered vessels increased by 7 % to 3,985 million gross days. This means that at Swedish disposal increased by 10 % to 3,946 million gross days. Most of the Swedish is used for service between foreign ports, where 434 million gross days were done by Swedish registered vessels. Service between Sweden and EU-ports reached 156 million gross days and service between Sweden and ports outside EU reached 31 million gross days. The number of worked days at sea reached 1.3 million in This was a decrease by 7 % compared to the year before. Since 2010 the number of worked days at sea has decreased by or 17 %. If measured in average number of employees per day the number of employed men decreased by 5 % to per day. The number of employed women decreased by 12 % to 851 per day. 7

10 8

11 Sammanfattning Den svenskregistrerade handelsflottan, mätt i antal fartyg, var 2013 den minsta sedan 1970 när mätperioden började. Den 31 december 2013 bestod flottan av 339 fartyg. Det var en minskning med 3 % eller 10 fartyg. Antalet lastfartyg uppgick till 132, varav 34 var tankers, 6 bulkfartyg och 92 torrlastfartyg. Passagerarfartygen minskade med 2 och uppgick vid årsskiftet till 207 fartyg. Av de 207 var 46 färjor och de andra 161 övriga passagerarfartyg. Flottans bruttodräktighet (brd) utgjorde den 31 december ,3 miljoner, fördelat på 2,3 miljoner i lastfartyg och 1,0 miljoner i passagerarfartyg. Detta innebar en minskning av den totala bruttodräktigheten med 2 %, eller Bland lastfartygen stod torrlastfartygen för 2,1 miljoner brd, en minskning med 3 % jämfört med året innan. Tankfartygens totala brd sjönk med 2 % till Färjornas brd minskade med 2 % till och de övriga passagerarfartygens brd var oförändrat, Den totala lastkapaciteten mätt i dödvikt uppgick till 1,8 miljoner dv, vilket var en minskning med 3 %. Torrlastfartygen stod med sina 1,3 miljoner dv för 71 % av den totala lastkapaciteten mätt i dödviktston, vilket var den största andelen. Därefter kom tankfartygen med dv, vilket motsvarade 17 % av lastkapaciteten. Passagerarfartygen stod för 10 % av den totala dödvikten. Den genomsnittliga åldern på ett tankfartyg var 20 år 2013, vilket var en minskning jämfört med 2012, då den genomsnittliga åldern var 21 år. För torrlastfartygen var medelåldern 34 år, vilket var en ökning med 2 år. Den genomsnittliga åldern för en passagerarfärja var 29 år, vilket var en ökning med 1 år jämfört med Totalt uppgick användningen av fartyg i svensk regi till miljoner bruttodräktighetsdagar (brd-dagar), vilket var en ökning med 5 %. Användningen av svenskregistrerade fartyg minskade med 1 % till miljoner brd-dagar. Användningen av inhyrda utländska fartyg ökade med 7 % till miljoner brddagar. Totalt sett ökade det av svenska rederier disponerade t med 10 % från miljoner till miljoner brd-dagar under Av dessa var 663 miljoner relaterade till svenskregistrerade fartyg och miljoner till utlandsregistrerade fartyg. Mätt i antal brd-dagar användes den största andelen av det svenska t i trafik mellan utländska hamnar där totalt 434 miljoner brd-dagar utfördes. Trafik mellan Sverige och EU-hamnar stod för 156 miljoner och trafik mellan Sverige och hamnar utanför EU stod för 31 miljoner brd-dagar. Totalt utfördes 1,3 miljoner sjödagar på svenskregistrerade fartyg. Detta var en minskning med 7 % jämfört med året innan. Sedan 2010 har antalet sjödagar minskat med eller 17 %. Mätt i antal anställda i genomsnitt per dag har 9

12 antalet anställda män ombord (svenska och utländska medborgare) minskat med 5 % till per dag under 2013, medan antalet anställda kvinnor (svenska och utländska medborgare) har minskat med 12 % till 851 per dag. 10

13 Bruttodräktighet tal/ tonnes Antal fartyg/of ships 1 Huvudresultat 1.1 Antal Den svenskregistrerade handelsflottan, mätt i antal fartyg, var 2013 den minsta sedan 1970 när mätperioden började. Den 31 december 2013 bestod flottan av 339 fartyg, se Figur 1.1. Det var en minskning med 3 % eller 10 fartyg. Antalet lastfartyg uppgick till 132, varav 34 var tankers, 6 bulkfartyg och 92 torrlastfartyg, se Figur 1.2. Jämfört med året innan innebär det en minskning med 4 tankers och 4 torrlastfartyg. Bruttodräktighet, brd eller brutto är ett sortlöst storleksmått och avser volymen i ett fartygs slutna rum. Bruttodräktighetsdagar, brd-dagar eller bruttodagar används som ett mått på transportkapacitet och räknas fram som respektive fartygs bruttodräktighet multiplicerat med antalet dagar det använts. Dödvikt, dv är ett storleksmått som anges i ton och som visar vikten av den last som ett fartyg kan bära. Passagerarfartygen minskade med 2 och uppgick vid årsskiftet till 207 fartyg. Av de 207 var 46 färjor och de andra 161 övriga passagerarfartyg. Övriga passagerarfartyg står för den största andelen fartyg med 47 % av flottan följt av torrlastfartyg 27 %, färjor 14 %, tankfartyg 10 % och bulkfartyg 2 % Lastfartyg/Cargo ships Passagerarfartyg/Passenger ships Antal fartyg/ of ships Figur 1.1 Antalet svenska handelsfartyg den 31 december fördelade efter typ av fartyg. Fartyg med en bruttodräktighet om minst 100. of Swedish merchant vessels on 31st December , classified by type. 11

14 34 Tankfartyg/Tankers 6 Bulkfartyg/Bulk vessels Torrlast/Dry cargo ships Passagerarfärjor/ Passenger ferries 46 Övriga passagerarfartyg/ Other passenger ships Figur 1.2: Antalet svenska handelsfartyg den 31 december 2013 fördelade efter typ av fartyg. Fartyg med en bruttodräktighet om minst 100. of Swedish merchant vessels on 31st December 2013 classified by type. 1.2 Storlek I Figur 1.3 visas den svenska handelsflottans storlek i brutto fördelad efter typ av fartyg. Flottan utgjorde den 31 december ,3 miljoner brutto, fördelat på 2,3 miljoner brutto i lastfartyg och 1,0 miljoner brutto i passagerarfartyg. Detta innebär en minskning av det totala bruttot med 2 %, eller brutto. Bland lastfartygen stod torrlastfartygen för 2,1 miljoner brutto, en minskning med 3 % jämfört med året innan. Tankfartygens totala bruttodräktighet sjönk med 2 % till brutto. Färjornas brutto minskade med 2 % till brutto och de övriga passagerarfartygens brutto var oförändrat, brutto. De övriga passagerarfartygen är oftast mycket mindre. Därför kan bruttot vara så lågt, trots att mängden fartyg är mer än dubbelt så många som färjornas. Beräknat på brutto fördelar sig handelsflottan något annorlunda jämfört med fördelningen beräknat på antal fartyg. Torrlastfartygen står för 27 % av antalet fartyg i den svenskregistrerade handelsflottan, men 63 % av bruttot. Tankfartygen som representerar 10 % av antalet fartyg, står för 6 % av det totala bruttot. Passagerarfärjorna stod för 14 % av antalet fartyg och 27 % av det totala bruttot. Förklaringen till detta är att den inneslutna volymen av ett passagerarfartyg är stor, i synnerhet i förhållande till fartygets lastkapacitet. Ser man till fartygens lastkapacitet mätt i dödviktston (dv) syns detta tydligt, se Figur 1.4. Passagerarfartygen stod för 61 % av antalet fartyg, men endast 10 % av den totala dödvikten. Torrlastfartygen stod med sina 1,3 miljoner dv för 71 % av den totala lastkapaciteten mätt i dödviktston, vilket var den största andelen. 12

15 Därefter kommer tankfartygen med dv, vilket motsvarade 17 % av lastkapaciteten. Den totala dödvikten uppgick till 1,8 miljoner dv, vilket var en minskning med 3 % Tankfartyg/Tankers Bulkfartyg/Bulk vessels Torrlast/Dry cargo ships Passagerarfärjor/ Passenger ferries Övriga passagerarfartyg/ Other passenger ships Figur 1.3: Den svenska handelsflottans bruttodräktighet den 31 december 2013 fördelad efter typ av fartyg. Fartyg med en bruttodräktighet om minst 100. of the Swedish merchant fleet on 31st December 2013 classified by type of ship Tankfartyg/Tankers Bulkfartyg/Bulk vessels Torrlast/Dry cargo ships Passagerarfärjor/ Passenger ferries Övriga passagerarfartyg/ Other passenger ships Figur 1.4: Den svenska handelsflottans dödvikt den 31 december 2013 fördelad efter typ av fartyg. Fartyg med en bruttodräktighet om minst 100. Deadweight of the Swedish merchant fleet on 31st December 2013 classified by type of ship. 13

16 Total ökning/minskning i dv/ Total increase/decrease, 1,000 dwt Nettoförändring i dv/ Net change 1,000 dwt 1.3 Förändringar Mätt i antal fartyg minskade, som tidigare nämnts, den svenskregistrerade flottan med 10 fartyg eller 3 %. I Figur 1.5 visas brutto- och nettoförändringar i dödviktston från 2003 till Sedan 2009 har den svenska handelsflottans totala dödvikt minskat. Mellan 2009 och 2012 var den största anledningen till minskning av flottan utregistrering av fartyg. Under 2013 minskade den svenskregistrerade handelsflottans totala lastkapacitet med 3 % eller dv. Denna nettoförändring bestod av en ökning med 4 fartyg med en dödvikt på , samt en minskning med 14 fartyg och en dödvikt på Minskningen berodde på försäljning av dv till utlandet och på utregistrering av dv svenskregistrerade fartyg till andra länder. Mätt i brutto minskade flottan med brutto Avregistrerad/Deregistered Såld till utlandet/sold abroad Inköpt begagnad från utlandet/second hand from abroad Utregistrerad/Change to foreign register Inregistrerad/Registered Nybyggd i utlandet/new built abroad Nettoförändring/Net change Figur 1.5: Den svenska handelsflottans brutto- och nettoförändringar , dödvikt fördelad efter orsak till förändring. Fartyg med en bruttodräktighet om minst 100. and net changes of the Swedish merchant fleet , deadweight classified by reason for change. 1.4 Ålder I Figur 1.6 visas medelåldern för tank- och torrlastfartyg samt passagerarfärjor från 2003 och framåt. Mellan 2008 och 2012 ökade tankflottans genomsnittsålder för att under 2013 sjunka något. Passagerarfärjornas snittålder har ökat konstant sedan Torrlastfartygens medelålder minskade fram till 2008, men har sedan dess ökat. 14

17 Tankfartyg/Tankers Torrlastfartyg/Dry cargo ships Passagerarfärjor/Passenger ferries Figur 1.6: Medelåldern på svenskregistrerade fartyg, den 31 december Fartyg med en bruttodräktighet om minst 100. Average age of the Swedish merchant fleet, 31st December Den genomsnittliga åldern på ett tankfartyg var 20 år 2013, vilket var en minskning jämfört med 2012, då den genomsnittliga åldern var 21 år. Orsaken till detta är att flera nybyggda tankfartyg registrerades under För torrlastfartygen var medelåldern 34 år, vilket var en ökning med 2 år. Detta berodde på att yngre torrlastfartyg såldes eller utregistrerades under Genomsnittsåldern på passagerarfärjor följer den stigande trenden sedan Den genomsnittliga åldern för en passagerarfärja var 29 år, vilket var en ökning med 1 år jämfört med Användning Både antalet fartyg och användningen av fartyg i svensk regi ökade under 2013, se Texttabell 1.1 och Texttabell 1.2. Totalt uppgick användningen av fartyg i svensk regi till miljoner bruttodräktighetsdagar, vilket var en ökning med 5 %. Användningen av svenskregistrerade fartyg minskade med 1 %. Användningen av inhyrda utländska fartyg ökade med 7 % till miljoner bruttodagar. Totalt var 838 fartyg i svensk regi under Av dessa var 155 uthyrda till utlandet. Användningen av de uthyrda fartygen fortsatte att minska. Under 2013 uppgick användningen till miljoner bruttodagar, vilket var en minskning med 9 %. De svenskregistrerade uthyrda fartygen ökade dock från 548 miljoner bruttodräktighetsdagar under 2012 till 550 miljoner brd-dagar under Användningen av de uthyrda utlandsregistrerade fartygen minskade från 835 miljoner bruttodräktighetsdagar under 2012 till 703 miljoner under Totalt sett ökade det av svenska rederier disponerade t med 10 % från miljoner till miljoner bruttodräktighetsdagar under Av dessa var 663 miljoner brd-dagar relaterade till svenskregistrerade fartyg och

18 miljoner brd-dagar till utlandsregistrerade fartyg. Det totala disponerade t mätt i antal fartyg var 683 stycken, vilket var en ökning med 9 %. Texttabell 1.1: Användning av svenskregistrerade och utlandsregistrerade fartyg i svensk regi Antal fartyg. Fartyg med en bruttodräktighet om minst 100. Vessels in Swedish register and in foreign register in Swedish service of ships. Vessels with a gross of 100 and above Handelsfartyg i svensk regi Därav: Svenskregistrerade fartyg k 352 Inhyrda utländska fartyg k 486 Uthyrda fartyg till utlandet Därav: Svenskregistrerade fartyg k 74 Vidareuthyrda utländska fartyg k 81 Av svenska rederier disponerat Därav: Svenskregistrerade fartyg k 278 Inhyrda utländska fartyg k 405 Anmärkning: I tabellen ingår uppgifter om fartyg som endast en del av året varit svenskregistrerade eller inhyrda från utlandet. The table includes figures about vessels in Swedish register or chartered from abroad during part of the year. Texttabell 1.2: Användning av svenskregistrerade och utlandsregistrerade fartyg i svensk regi Miljoner bruttodräktighetsdagar. Fartyg med en bruttodräktighet om minst 100. Vessels in Swedish register and in foreign register in Swedish service Millions of gross days. Vessels with a gross of 100 and above Handelsfartyg i svensk regi Därav: Svenskregistrerade fartyg k Inhyrda utländska fartyg k Uthyrda fartyg till utlandet Därav: Svenskregistrerade fartyg k 550 Vidareuthyrda utländska fartyg k 703 Av svenska rederier disponerat Därav: Svenskregistrerade fartyg k 663 Inhyrda utländska fartyg k Anmärkning: I tabellen ingår uppgifter om fartyg som endast en del av året varit svenskregistrerade eller inhyrda från utlandet. The table includes figures about vessels in Swedish register or chartered from abroad during part of the year. Av det svenskregistrerade t användes flest fartyg i trafik mellan svenska hamnar. Totalt användes 164 fartyg i trafik mellan svenska hamnar 2013, varav 152 var färjor och övriga passagerarfartyg. Mätt i antal bruttodagar var det däremot trafik mellan utländska hamnar som dominerade där totalt 434 miljoner brddagar utfördes av svenskregistrerade fartyg. Trafik mellan Sverige och EUhamnar stod för 156 miljoner brd-dagar och trafik mellan Sverige och hamnar utanför EU stod för 31 miljoner brd-dagar. Även de inhyrda fartygen användes mest för trafik mellan utländska hamnar där totalt miljoner brd-dagar utfördes, vilket motsvarade 79 % av den totala användningen för inhyrda fartyg. I Figur 1.7 redovisas det av svenska rederier disponerade t mellan 2003 och Mellan 2008 och 2012 minskade den svenska andelen av det disponerade t. Under 2013 minskade det svenskregistrerade disponerade t, medan det utlandsregistrerade ökade. Andelen svenskregistrerat var som högst 2004 när 43 % av det disponerade t fanns i det svenska 16

19 Av svenska rederier disponerat, miljoner brd-dagar/ Tonnage employed by Swedish companies, million gross days Andel av disponerat i svenskt register, %/ Share of at Swedish disposal in Swedish register, % registret. Under 2013 var 17 % svenskregistrerat, vilket var en minskning jämfört med året innan då 19 % fanns i det svenska registret % % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 0 % Svenskregistrerade fartyg/swedish register Inhyrda utländska fartyg/chartered, foreign register Andel av disponerat i svenskt register, %/ Share of at Swedish disposal in Swedish register, % Figur 1.7: Av svenska rederier disponerat, miljoner brd-dagar, Tonnage employed by Swedish companies, million gross days, I Figur 1.8 presenteras användningen av svenskregistrerade fartyg och inhyrda utlandsregistrerade fartyg. Av det svenskregistrerade t stod torrlastfartygen för 63 % av den totala användningen med 769 miljoner bruttodagar. Passagerarfärjorna utgjorde den näst största gruppen med 329 miljoner bruttodräktighetsdagar, vilket motsvarade 27 % av den totala användningen. Tankfartygen stod för 79 miljoner bruttodagar eller 7 % av den totala användningen. Av det inhyrda t stod tankfartyg för 49 % eller miljoner bruttodräktighetsdagar 2013, vilket gör den fartygstypen till den största. Torrlastfartygen var, med sina miljoner bruttodagar, den näst största typen och stod för 43 % av det inhyrda t. Bland det disponerade t, både svensk- och utlandsregistrerat som inte var uthyrt till utländska företag, var torrlastfartygen den största fartygstypen med miljoner bruttodagar, vilket motsvarade 50 % av det disponerade t. Tankfartygen var den näst största gruppen med miljoner bruttodagar, vilket motsvarade 39 %. Tillsammans stod dessa två fartygstyper för 89 % av de av svenska rederier disponerade bruttodräktighetsdagarna. Passagerarfärjorna stod med sina 401 miljoner bruttodagar för 10 % av det disponerade t och bulkfartygen och övriga passagerarfartyg för mindre än 1 % tillsammans. 17

20 Svenskregistrerade fartyg i svensk regi/swedish vessels in Swedish service (miljoner bruttodräktighetsdagar/million gross days) Tankfartyg/Tankers Torrlast/Dry cargo ships 329 Bulkfartyg/Bulk vessels 6 Passagerarfärjor/ Passenger ferries 769 Övriga passagerarfartyg/ Other passenger ships Utlandsregistrerade fartyg, inhyrt /Foreign vessels, chartered from abroad (miljoner bruttodräktighetsdagar/million gross days) Tankfartyg/Tankers Torrlast/Dry cargo ships Bulkfartyg/Bulk vessels Passagerarfärjor/ Passenger ferries Disponerat /Tonnage at Swedish disposal (miljoner bruttodräktighetsdagar/million gross days) Tankfartyg/Tankers Torrlast/Dry cargo ships Bulkfartyg/Bulk vessels Passagerarfärjor/ Passenger ferries Övriga passagerarfartyg/ Other passenger ships Figur 1.8: Användning av fartyg i svensk regi under 2013 med en bruttodräktighet om minst 100. Svenskregistrerade, inhyrda samt av svenska rederier disponerat. Miljoner bruttodräktighetsdagar. Vessels in Swedish service in 2013 in Swedish regsiter, foreign register and at the disposal of Swedish shipping companies. 18

21 Genomsnittligt antal ombordanställda per dag/ Average number of employees by day 1.6 Ombordanställda Totalt utfördes 1,3 miljoner sjödagar 2013, på svenskregistrerade fartyg över 100 brutto. Detta var en minskning med 7 % jämfört med året innan. Sedan 2010 har antalet sjödagar minskat med eller 17 %. I Figur 1.9 visas det genomsnittliga antalet anställda ombord per dag för åren Antalet anställda män ombord (svenska och utländska medborgare) minskade totalt sett med 5 % till per dag under 2013, medan antalet anställda kvinnor (svenska och utländska medborgare) minskade med 12 % till 851 per dag. Antalet anställda per dag minskade för alla olika yrkeskategorier. Anställda styrmän minskade med 13 % till 291 per dag följt av maskinpersonal som minskade med 9 % till 352 per dag. Däckspersonal minskade med 8 % till 728 per dag, befäl minskade med 7 % och maskinbefäl minskade med 8 % till 202 respektive 333 anställda per dag. Ekonomiföreståndare och övrig ekonomipersonal minskade minst. Dessa yrkesgrupper minskade med 4 % till 198 respektive anställda per dag Svenska kvinnor/swedish women Svenska män/swedish men Utländska kvinnor/foreign women Utländska män/foreign men Figur 1.9: Genomsnittligt antal ombordanställda per dag, män och kvinnor med svenskt respektive utländskt medborgarskap, svenska handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 100, Average number of employees by day, men and women with Swedish or foreign citizenship, Swedish merchant vessels with a gross of 100 or more, Anmärkning: Avser alla mönstringspliktiga som är verksamma ombord, oavsett anställningsförhållande. Män med svenskt medborgarskap utgjorde 55 % av de anställda i genomsnitt. Svenska män minskade med 2 % till anställda per dag. I denna grupp minskade anställda befäl, styrmän, däckspersonal, maskinbefäl, maskinpersonal och ekonomibefäl medan övrig ekonomipersonal ökade. Andelen män ombord med utländskt medborgarskap var 21 % av de anställda. Detta var en minskning med 12 % till 783 stycken. Antalet utländska manliga 19

22 befäl ökade under 2013 med 14 % till 8 stycken. Även övrig ekonomipersonal ökade med 2 % till 283 anställda i genomsnitt. För styrmän, däckspersonal, maskinbefäl och maskinpersonal minskade antalet anställda. Antalet anställda ekonomiföreståndare var oförändrat. Antalet anställda kvinnor med svenskt medborgarskap utgjorde 17 % av det totala antalet anställda. Totalt var 622 svenska kvinnor anställda ombord på svenskregistrerade fartyg, vilket var en minskning med 11 %. Kvinnliga befäl med svenskt medborgarskap var oförändrat med 2 anställda per dag. Även antalet kvinnliga maskinbefäl med svenskt medborgarskap var oförändrat. För övriga yrkeskategorier minskade antalet anställda per dag. Antalet anställda kvinnor med utländskt medborgarskap stod för 6 % av det totala antalet anställda per dag. Totalt var 229 kvinnor med utländskt medborgarskap anställda, vilket var en minskning med 13 %. Övrig ekonomipersonal stod för 87 % av de anställda kvinnorna med utländskt medborgarskap. Antalet anställda kvinnliga maskinbefäl med utländskt medborgarskap ökade. För övriga yrkeskategorier var antalet anställda färre eller oförändrat. Liksom under 2012 var inga kvinnliga befäl med utländsk bakgrund anställda. Av det totala antalet anställda i genomsnitt per dag var 23 % av kvinnor. Ett år tidigare var andelen kvinnor 25 %. Kvinnor stod för 44 % av den anställda övriga ekonomipersonalen och för 41 % av ekonomibefälen. Bland befälen och styrmännen stod kvinnorna för 1 % respektive 5 % av de anställda i genomsnitt per dag. 1.7 Världshandelsflottan I Figur 1.10 visas den totala världshandelsflottans utveckling. Den totala världshandelsflottan bestod 2013 av totalt miljoner brd fördelat på fartyg. Av detta stod den svenskregistrerade flottan för 3,3 miljoner brd, vilket motsvarar 0,3 %. Sveriges andel av fartygsflottan har legat väl under 1 % under hela perioden och har fallit markant sedan Världshandelsflottan fortsätter att växa. Under 2013 ökade världshandelsflottan med 4 %, medan den svenskregistrerade handelsflottan minskade med 2 %. Den totala fartygsflottan i världen har nästan trefaldigats sedan 1990 då den uppgick till 395 miljoner brutto. Det motsvarar en genomsnittlig ökning på 4 % per år. Under denna period har den svenskregistrerade fartygsflottan ökat från 2,2 miljoner brutto till 3,3 miljoner brutto, en genomsnittlig årlig ökning på knappt 2 %. Sedan 2012 redovisas de dansk- och finskregistrerade flottorna separat. Den danska handelsflottan uppgick 2013 till 12 miljoner brutto, en ökning med 8 % jämfört med året innan. Finlands handelsflotta uppgick till 1,5 miljoner brutto, vilket var en minskning med 10 % jämfört med Norges handelsflotta bestod i slutet av 2013 av 14,5 miljoner brutto, vilket var en svag ökning jämfört med året innan. Från 1990 och framåt har dock den norskregistrerade flottan överlag minskat med i genomsnitt 1 % per år. 20

23 Världshandelsflottan, miljoner brd/ World fleet, million gross tonnes Sveriges andel av världshandelsflottan/ Swedish share of the world merchant fleet I december 2013 bestod USA:s handelsflotta av 9,6 miljoner brd, vilket var en minskning med 3 % jämfört med Även denna flotta har minskat med i genomsnitt 2 % per år sedan Kinas handelsflotta är den flotta som ökat allra mest procentuellt sett av de redovisade flottorna. Mellan åren 1990 och 2013 har den gått från 21 miljoner brutto till 129 miljoner brutto, vilket motsvarar en genomsnittlig ökning på 8 %. Under 2013 ökade denna flotta med 8 %. Kinas andel av handelsflottan har ökat från 5 % 1990 till 12 % Vad gäller den kinesiska flottan finns dock risk för att ökningen ser större ut än vad den egentligen är. Detta då gamla fartyg som var byggda för inrikessjöfart, och därför inte funnits med i fartygsregistret, har ersatts med nya fartyg byggda för internationell fart, vilka finns med i registret. Övriga Amerika är den flotta som har ökat näst mest. I snitt ökade den med 5 % per år från I slutet av 2013 bestod den av 303 miljoner brutto % % % % Resten av världen/rest of world Övriga Amerika/Other America Övriga EU/Other EU Kina/China Övriga Europa/Other Europe Japan Norge/Norway USA Sverige/Sweden Finland Danmark/Denmark Sveriges andel %/ Swedish share % Figur 1.10: Världshandelsflottans utveckling den 31 december , per register, brd i Fartyg med en bruttodräktighet om minst 100. World merchant fleet development on 31st December , by register, gross in Vessels with a gross of 100 and above. Källa: Uppgifter om utlandsregistrerade fartyg är en bearbetning av data från IHS Register of Ships 21

24 2 Fakta om statistiken 2.1 Bakgrund Trafikanalys har enligt lagen om officiell statistik (SFS 2001:99) och bilaga till statistikförordningen (SFS 2001:100) i uppdrag att framställa och tillgängliggöra officiell statistik över sjöfart. Statistikområdet sjöfart omfattar förutom denna publikation även Sjötrafik, i både årlig och kvartalsvis upplaga samt den årliga rapporten Sjöfartsföretag. 2.2 Syfte och historik Syftet med denna undersökning är att belysa storleken och sammansättningen av den svenskregistrerade flottan av handels- och specialfartyg och utvecklingen över tid. Statistik över den svenska handelsflottan har gjorts sedan början av 1900-talet. Fiskeflottan fördes in i statistiken 1998 och avfördes igen 2013 då Havs- och vattenmyndigheten tog över ansvaret. 2.3 Innehåll Objekt och population Undersökningen omfattar populationen av samtliga svenskregistrerade handelsoch specialfartyg samt utlandsregistrerade fartyg i svensk regi. Med svensk regi menas att den kommersiella driften sköts av ett svenskt bolag. Där rederier är delägare räknas endast de fartyg med där ägandet är större än 50 %. Undantagna är statsskepp (ägda av staten och avsedda för statsändamål ) samt fartyg som klassificerats som fritids-, restaurang-, logementsskepp eller liknande. I de flesta tabeller redovisas endast fartyg med en bruttodräktighet (brutto) om 100 eller mer. Från och med 2006 ingår statsisbrytare. I den del av undersökningen som avser fartygens användning undersöks svenskregistrerade handelsfartyg med bruttodräktighet om minst 100 samt de utländska fartyg som under året varit inhyrda av svenska rederier. Totalt ingår 69 rederier i undersökningen. Variabler Den svenska handelsflottan omfattar svenskregistrerade handelsfartyg. Fartyg som ägs av svenska företags utländska dotterbolag räknas i förekommande fall som utländska och inhyrda. 22

25 Med handelsfartyg avses skepp som används för transporter av varor och/eller passagerare. Pråmar som används för godstransporter redovisas som specialfartyg. Som passagerarfärjor redovisas fartyg som har beteckningen passagerarmotorskepp roll on, färja eller dylikt i registret. Med specialfartyg avses skepp som används för stödtjänster inom sjöfarten eller för andra arbeten till sjöss. Som specialfartyg räknas förutom pråmar även offshoreplattformar, isbrytare, bogser- och bärgningsfartyg samt övriga specialfartyg. Den sista gruppen omfattar olika typer av arbetsfartyg, forskningsfartyg, livräddningsfartyg med mera. Även skolskepp betraktas som övriga specialfartyg. Med pråmar avses skepp utan egna framdrivningsmotorer. Bestånd den 31 december antalet svenska fartyg, fördelat på fartygstyp bruttodräktighet på svenska fartyg, fördelat på fartygstyp storlek och ålder av svenska fartyg antalet inhyrda utländska fartyg, fördelat på fartygstyp bruttodräktighet på inhyrda utländska fartyg, fördelat på fartygstyp de största hemmahamnarna Förändringar av bestånd år för år förändringar av den svenska handelsflottans bestånd fördelat på fartygstyp orsaker till förändringar Användning under hela året användning av svenska handelsfartyg användning av inhyrda utländska handelsfartyg Sjödagar I uppgiften om ombordanställda redovisas antalet sjödagar utförda under hela kalenderåret samt det genomsnittliga antalet ombordanställda en genomsnittlig dag, det vill säga antalet sjödagar dividerat med 365 eller 366. Statistiska mått Bruttodräktighet, brd eller brutto är ett sortlöst storleksmått och avser volymen i ett fartygs slutna rum. Bruttodräktighetsdagar, brd-dagar eller bruttodagar används som ett mått på transportkapacitet och räknas fram som respektive fartygs bruttodräktighet multiplicerat med antalet dagar det disponerats under året. Dödvikt, dv, är ett storleksmått som anges i ton och som visar vikten av den last som ett fartyg maximalt kan bära inklusive vikten av fartygsbränsle, färskvatten, proviant och besättning. 23

26 Redovisningsgrupper Handelsfartyg Lastfartyg o o o Tankfartyg används för transport av flytande gods i bulkform, till exempel olja Bulkfartyg används för transport av oemballerad last, till exempel spannmål, malm och kol Torrlastfartyg används för transport av enhetslaster, såsom containers, trailers, bilar med mera Passagerarfartyg o Passagerarfärjor o Övriga passagerarfartyg Specialfartyg Pråmar Övriga specialfartyg med motor o o o Isbrytare Bogser- och bärgningsfartyg Övriga specialfartyg Referenstider Statistiken är årlig och avser förhållandena den 31 december varje år. När det gäller användningen av flottan avses användningen under hela året, det vill säga även fartyg som av någon anledning ej var med i flottan per den 31 december. Uppgifterna om besättningen och dess arbete avser antalet sjödagar utförda under hela året. 2.4 Sekretess I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistikområdet finns dessutom särskilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. 2.5 Statistikanvändning Statistiken används som underlag för transportpolitiska beslut. Användarna är samhällsplanerare på lokal, regional och riksnivå. För övrigt används statistiken av bland annat transportnäringens branschorganisationer, Trafikverket, Sjöfartsverket, högskolor och universitet. 24

27 2.6 Uppläggning och genomförande Denna undersökning har gjorts i samarbete mellan Trafikanalys och företaget maritime-insight. Produktionen sker i flera steg. I grunden ligger uppgifter från Fartygsregistrets skeppsdel 1. Från och med undersökningen avseende 2008 kan ett nytt beståndsuttag tas därifrån varje år, vilket medför förbättrad kvalitet. Det är följden av en förändrad registerhållning hos Sjöfartsregistret hos Transportstyrelsen. (Registret sköttes fram till 2008 av Sjöfartsverket.) Sedan tidigare har undersökningen byggt upp ett statistikregister med ursprung i ett beståndsuttag som gjordes ur Fartygsregistrets skeppsdel Varje år har uppgifterna i statistikregistret kompletterats med information om transaktioner, alltså ändringar, tillägg eller borttag i registret. Detta förfarande behövs inte längre, när beståndsuttagen görs varje år. Statistikregistret kompletteras ytterligare med noteringar i IHS Register of Ships och AIS Live. För varje rederi sammanställs uppgifterna om alla fartyg och en lista skickas till rederiet för kontroll. Om rederierna begär korrigeringar verifieras och ändras dessa av producenten. Det skickas inga påminnelser till rederier som inte svarar. I de fallen görs antagandet att uppgifterna är korrekta. Uppgifter om besättning hämtas årligen ur Transportstyrelsens sjömansregister 2. (Även det registret sköttes fram till 2008 av Sjöfartsverket.) Till och med 2012 redovisades det per den 30 september och på fartyg med en bruttodräktighet om minst 300. Sedan 2013 redovisas antal utförda sjödagar för hela året och i genomsnitt, för samma fartyg som i de flesta övriga tabeller, med bruttodräktighet om minst 100. Det är inte jämförbart med tidigare statistik, varför en redovisning gjorts även tre år bakåt redan från start. 2.7 Tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Resultatet i en statistisk undersökning påverkas av ett antal felkällor som bortfall, slumpfel, under- och övertäckning samt olika typer av mätfel. Detta är en totalundersökning och därför finns inga slumpfel. Undersökningen kan innehålla både över- och undertäckning. Övertäckning innebär att undersökningen omfattar fartyg som inte tillhör populationen, exempelvis inte är svenskregistrerade handelsfartyg den sista december enligt undersökningens definitioner. Risken att siffrorna i statistiken påverkas av övertäckning gäller främst statistik över utlandsregistrerat som ägs och drivs av svenska rederier. 1 Se 2 Se 25

28 Undertäckning innebär exempelvis att undersökningen saknar svenskregistrerade handelsfartyg enligt undersökningens definitioner den sista december, vilka alltså ingår i populationen. Detta kan innebära fartyg för vilka registerförändringar är sent rapporterade. Risken att siffrorna i statistiken påverkas av undertäckning gäller främst statistik över inhyrt utlandsregistrerat. Enkäten skickades till 69 rederier, varav 40 svarade. Av dessa var det 20 rederier som angav ändringar, de andra 20 bekräftade endast att informationen var korrekt. För de som inte svarade antogs att materialet är korrekt. De 69 rederierna hade tillsammans 613 fartyg. Totalt var det 95 fartyg där ändringar behövde göras. Några fartyg hade flera ändringar. Majoriteten (89 %) av ändringarna är relaterade till fartyg som inte är svenskregistrerade och därför inte ingår i datauttaget från fartygsregistret. Följande ändringar har gjorts: Borttag av fartyg: 25 Tillägg av fartyg: 35 Ändring av antalet dagar i svensk regi: 11 Ändring av användning: 10 Ändring av operatör: 16 Osäkerhetskällor Primäruppgifterna är hämtade från Fartygsregistrets skeppsdel. Ett nytt beståndsuttag görs varje årsskifte, och det är denna information som ligger till grund för rapporten. Uppgift om dödvikt saknas ofta på registerutdragen. Kompletteringar av dessa har därför hämtats från IHS Register of Ships. I några undantagsfall har bedömts att fartygen är av annan typ än vad som angivits på registerutdragen. Som övrig ökning respektive minskning redovisas fartyg som omklassats (till annan typ av fartyg). Här ingår även registerjusteringar. Det föreligger sannolikt en viss undertäckning av inhyrda utländska fartyg eftersom ett register över sådana saknas. Även denna information hämtas från IHS Register of Ships och där föreligger troligtvis en viss eftersläpning i rapporteringen. Redovisning av osäkerhetsmått Görs inte i denna totalräknade statistik. 26

29 2.8 Jämförbarhet och samanvändbarhet Jämförbarhet över tiden Uppgifter om handelsflottan redovisades redan i början av 1900-talet i Kommerskollegiums publikation Sjöfart. Här ingick även användning och bemanning. Uppgifter om inhyrda utländska fartyg har insamlats från och med Jämförelser av handelsflottans utveckling över tiden försvåras av att indelningen i fartygstyper varierat, liksom att den gamla nedre storleksgränsen 20 nettoton från slutet av 1950-talet i allt högre grad ersattes av 100 bruttoton. Från och med 1982 trädde nya internationella regler för skeppsmätning i kraft i Sverige (Universal Regulations). Begreppet bruttoton ersattes då av bruttodräktighet. Omfattande skeppsmätningar under 1994 medförde att den totala bruttodräktigheten för torrlastfartyg och passagerarfärjor ökade avsevärt. Från 2003 har ett elektroniskt utdrag från Fartygsregistrets skeppsdel utgjort grund för rapporten. Vissa avvikelser mot tidigare års redovisningar har upptäckts. Orsakerna till dessa har inte kunnat klarläggas till fullo. Sedan 2006 inhämtas uppgifter om fartygens användning från AIS Live. Tidigare år har dessa uppgifter inhämtats genom enkätundersökningar. Den nuvarande indelningen i fartygstyper har använts från och med 1980 för handelsfartyg och från och med 1994 för specialfartyg. Uppgifter om fartygens användning kan med viss försiktighet jämföras med åren 1981 respektive 1983 då uppgifter om utländska inhyrda fartyg började redovisas. Uppgifterna om fartygens bemanning är jämförbara sedan Definitionen av specialfartyg har tolkats mer konsekvent vilket har bidragit till fler specialfartyg både 2013 och Försiktighet bör iakttagas vid jämförelser med tidigare år. De nya tabellerna om ombordanställda avser ett genomsnitt varje dag på hur många som jobbar ombord. Eftersom en stor del av svenska sjömän är säsongsanställda så är siffrorna inte jämförbara med motsvarande tabell i tidigare rapporter. Samanvändbarhet med annan statistik Det finns flera källor till uppgifter om flottan. Varierande definitioner gör dock jämförelser problematiska. Fartygsregistret Register of Ships innehåller uppgifter om svenskregistrerade handels- och specialfartyg. Register of Ships indelningar i olika fartygstyper avviker något från dem som används i denna undersökning. Rimlighetsbaserade anpassningar har skett i förekommande fall. Sveriges Redareförening och Svensk Sjöfarts Tidning har också uppgifter om den svenska handelsflottan. Dessa är inte direkt jämförbara med denna redovisning, men ger däremot en kompletterande bild av den svenska sjöfartens 27

30 omfattning då även svenskägt/svenskkontrollerat i utländskt register ingår. 2.9 Tillgänglighet och förståelighet Spridningsformer Statistiken publiceras av Trafikanalys på Rapporterna kan laddas ned i pdf-format och tabellerna kan laddas ned i Excel-format för egen bearbetning. På webbplatsen återfinns undersökningar från 2000 och framåt, även rapporter utgivna av SIKA och SCB. Vill du få veta när något nytt kommer ut kan du prenumerera på pressmeddelanden via Trafikanalys RSS-tjänst. Tidigare års resultat finns på vissa bibliotek, i serierna SIKA Statistik och SIKA Statistiska meddelanden ( ), Statistiska centralbyråns serie Statistiska meddelanden, TK 50 ( ), T 50 ( ) och T 41 ( ). 28

31 29

32 3 Tabellbilaga 3.1 Innehåll 1a. Svenskregistrerade handels- och specialfartyg den 31 december b. Svenskregistrerade handels- och specialfartyg den 31 december a. Svenskregistrerade handelsfartyg fördelade efter typ den 31 december b. Svenskregistrerade handelsfartyg den 31 december a. Svenskregistrerade specialfartyg fördelade efter typ den 31 december b. Svenskregistrerade specialfartyg fördelade efter typ den 31 december Svenskregistrerade och inhyrda utlandsregistrerade handelsfartyg fördelade efter typ av fartyg den 31 december Fartyg med en bruttodräktighet om minst Storleks- och åldersfördelning av den svenskregistrerade handelsflottan den 31 december a. Swedish merchant and special vessels on 31st December b. Swedish merchant and special vessels on 31st December a. Swedish merchant vessels classified by type on 31st December b. Swedish merchant vessels classified by type on 31st December a. Swedish special vessels classified by type on 31st December b. Swedish special vessels classified by type on 31st December Swedish merchant vessels and merchant vessels chartered from abroad classified by type on 31st December Vessels with a gross of 100 and above. 5. The Swedish merchant fleet classified by age and size on 31st December Storleks- och åldersfördelning av svenskregistrerade specialfartyg den 31 december Fartyg med en bruttodräktighet om minst Dödviktskapacitet och bruttodräktighet på svenskregistrerade lastfartyg och passagerarfärjor den 31 december Fartyg med en bruttodräktighet om minst De största hemmahamnarna, efter bruttodräktighet, för svenskregistrerade handelsfartyg den 31 december Fartyg med en bruttodräktighet om minst De största hemmahamnarna, efter bruttodräktighet, för svenskregistrerade specialfartyg den 31 december Fartyg med en bruttodräktighet om minst Nettoförändringar för respektive typ av handelsfartyg år Fartyg med en bruttodräktighet om minst Orsaker till förändringar av den svenska handelsflottan år Swedish special vessels classified by size and age on 31st December Vessels with a gross of 100 and above. 7. Deadweight capacity and gross on Swedish cargo ships and passenger ferries on 31st December Vessels with a gross of 100 and above. 8. The largest home ports, by gross, of merchant vessels on 31st December Vessels with a gross of 100 and above. 9. The largest home ports, by gross, of special vessels on 31st December Vessels with a gross of 100 and above. 10. Net changes by each type of merchant ships Vessels with a gross of 100 and above. 11. Reasons of change in the Swedish merchant fleet

33 12. Dödviktskapaciteten och genomsnittsåldern på svenskregistrerade lastfartyg och passagerarfärjor den 31 december Fartyg med en bruttodräktighet om minst Antal fartyg, total dödvikt och bruttodräktighet på svenskregistrerade handelsfartyg den 31 december 2013, indelat per operatörernas storlek i antal kontrollerade fartyg med en bruttodräktighet om minst Antalet svenskregistrerade handelsfartyg den 31 december fördelade efter typ av fartyg. Fartyg med bruttodräktighet om minst Fartyg i svensk regi, fartyg uthyrda till utlandet samt disponerat Fartyg med en bruttodräktighet om minst Den svenskregistrerade handelsflottans fartyg fördelade efter användning Fartyg med en bruttodräktighet om minst Den svenskregistrerade handelsflottans fartyg fördelade efter användning och fartygstyp Fartyg med en bruttodräktighet om minst Fartyg inhyrda från utlandet fördelade efter användning och fartygstyp Fartyg med en bruttodräktighet om minst Fartyg inhyrda från utlandet fördelade efter fartygstyp och storlek Exklusive fartyg vidareuthyrda till utlandet. Fartyg med en bruttodräktighet om minst Deadweight capacity and average age on Swedish cargo ships and passenger ferries on 31st December Vessels with a gross of 100 and above. 13. of ships, deadweight and gross of Swedish cargo and passenger ships, by operator size in number of controlled ships on 31st December Vessels with a gross of 100 and above. 14. of Swedish merchant vessels classified by type. Vessels with a gross of 100 and above. 15. Vessels in Swedish service, vessels chartered to foreign countries and at Swedish disposal. Vessels with a gross of 100 and above. 16. The Swedish merchant fleet classified by different routes Vessels with a gross of 100 and above. 17. The Swedish merchant fleet classified by different routes and by type Vessels with a gross of 100 and above. 18. Vessels chartered from abroad classified by different routes and by type Vessels with a gross of 100 and above. 19. Vessels chartered from abroad classified by type and by size Vessels with a gross of 100 and above. 20a. Antal utförda sjödagar per yrkeskategori för män och kvinnor med svenskt respektive utländskt medborgarskap, svenskregistrerade handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 100, b. Genomsnittligt antal ombordanställda per dag och yrkeskategori, för män och kvinnor med svenskt respektive utländskt medborgarskap, svenskregistrerade handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 100, Världshandelsflottan den 31 december Fartyg med en bruttodräktighet om minst Världshandelsflottans utveckling den 31 december , per register, brd i Fartyg med en bruttodräktighet om minst a. of days worked at sea by profession, men and women with Swedish or foreign citizenship, Swedish merchant vessels with a gross of 100 and above, b. Average number of employees per day and profession, men and women with Swedish or foreign citizenship, Swedish merchant vessels with a gross of 100 and above, World merchant fleet by type on 31st December Vessels with a gross of 100 and above. 22. World merchant fleet development on 31st December , by register, gross. Vessels with a gross of 100 and above. 31