Minnesanteckningar, arbetsgruppsmöte i delprojektet Vägtrafikbuller

Transkript

1 sid 1(5) delprojekt Vägtrafikbuller Dnr Vår referens / tel.nr e-post Datum Bo Persson / bo.persson@kfsk.se Minnesanteckningar, arbetsgruppsmöte i delprojektet Vägtrafikbuller Dag: 26 september 2008 Tid: Plats: Länsstyrelsen i Skåne län, Kungsgatan 13, Malmö Närvarande: Lars Robert Göranson, Vellinge kommun, ordförande i arbetsgruppen Johanna Jungevall, Malmö stad Emelie Jönsson, Landskrona kommun Kenneth Kallin, Eslövs kommun Peter Malmquist, Länsstyrelsen i Skåne län Maria Albin, Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Lund Jonas Ardö, GIS-Centrum Lunds Universitet Bo Persson, Kommunförbundet Skåne/Miljösamverkan Skåne Ej närvarande/förhinder: Jessica Fredriksson, Ängelholms kommun Mattias Jönsson, Malmö stad Bertil Svensson, Lunds kommun Emilie Stroh, Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Lund Göran Jansson, Länsstyrelsen i Skåne län/miljösamverkan Skåne Fet kursiv stil markerar beslut/uppdrag 1. Inledning presentation av deltagarna Arbetsgruppsdeltagarna hälsades välkomna av Lars Robert Göranson, som utsetts till ordförande i arbetsgruppen, och av Bo Persson, projektledare i Miljösamverkan Skåne. Startmötet inleddes med att arbetsgruppsdeltagarna presenterade sig och informerade kort om sin relation till ämnesområdet. Miljösamverkan Skåne Postadress Besöksadress Telefon Telefax Hemsida Länsstyrelsen i Skåne län Malmö Kungsgatan vx Kommunförbundet Skåne Box 13, Klippan Storgatan vx Skånes kommuner Minnesant_vagtrafikbuller080926[1].doc Dokumentnamn:

2 sid 2(5) Konstaterades att några av arbetsgruppsdeltagare hade förhinder att medverka vid startmötet, någon hade bytt arbete och slutat och någon var tjänstledig för annat arbete. 2. Information om Miljösamverkan Skånes projektrutiner Kort information lämnades om Miljösamverkan Skåne, verksamhetsplanen samt de projektrutiner som gäller generellt. Ytterligare information finns på webbplatsen Rapporter eller skrivelser som innehåller bedömningar och ställningstaganden med riktlinjer eller rekommendationer skall underställas projektledningsgrupp och styrgrupp för granskning och godkännande innan publicering får ske. Remissförslag skall tydligt framgå, dels i missiv till remissen, dels i själva rapporten t ex genom att text remiss eller arbetsmaterial finns tryckt över rapportens sidor (vattenstämpel). Sådant remissförslag behöver inte underställas ovan nämnda granskning och godkännande. Tidsåtgången för medverkan i arbetsgrupperna bedöms innebära sammanlagt 2-3 veckors arbetsinsats i form av arbetsgruppsmöten och annat arbete. Deltagare i arbetsgruppen ska notera hur mycket tid avsätts för projektarbetet. Tiden rapporteras vid projektets slut till Miljösamverkan Skånes projektledning. 3. Projektbeställning syfte med projektet, projektmål, tidplan Projektbeställningar i de olika delprojekten har fastställts av styrgruppen och distribuerats till projektarbetsgrupperna. Här anges bakgrund och aktuella miljökvalitetsmål för respektive delprojekt, problembeskrivning med syfte och effekter samt möjliga uppföljningsprojekt och preliminär tidplan. Respektive projektarbetsgrupp skall precisera och utveckla projektbeställningen till en projektbeskrivning som skall godkännas av projektledningen. Projektbeställningen har distribuerats till arbetsgruppen. Huvudsyftet med projektet är att underlätta arbetet med trafikbullerfrågor. Projektet ska ta fram ett kunskapsunderlag och en mall för hur man kan arbeta med trafikbullerfrågor. Såväl trafikplaneringsåtgärder som åtgärder vid fastigheter ska ingå. Projektbeställningen diskuterades och bifogas minnesanteckningarna. Projektet inriktas på vägtrafik, men senare kan även andra källor än vägtrafik tas upp. Malmö stad skall redovisa sitt åtgärdsprogram för buller till Naturvårdsverket. Magnus Hillberg på miljöförvaltningens planavdelning har arbetat med underlaget och ska tillfrågas av Johanna Jungevall om möjlighet att medverka och informera om hur Malmö gått tillväga när det gäller såväl kartläggning av buller som framtagande av förslag till åtgärdsprogram. 4. Förutsättningar och avgränsningar Vägtrafikbuller är ett stort samhällsproblem och många utsätts för trafikbullerstörningar som överskrider tillämpbara riktvärden, vilket får betydande konsekvenser för dem som utsätts för bullret. 2 milj är störda i Sverige. Denna siffra kan nerskalas för att få ett mått för Skåne.

3 sid 3(5) Uppgift på hur många som utsätts för bullernivåer över 50/55 dba ger en närhet till problematiken. En viktig målsättning och förväntad effekt av projektet är ökade kunskaper om vägtrafikbuller främst i regionens tätorter, och på sikt färre människor som blir störda av vägtrafikbuller i sin boendemiljö och andra miljöer som är väsentliga för människors hälsa och rekreation. Ett lättillgängligt kunskapsunderlag behöver tas fram som kan läggas i händerna på planerare och entreprenörer. Härigenom kan förhoppningsvis hänsynstagande till buller förbättras redan i planskedet. Vad det från bullersynpunkt innebär att bygga på en viss plats är viktigt att klara ut. Skåne är expansivt och det är viktigt att inte bygga fast sig i bullerproblem. Målsättningen bör vara att planera så att man inte behöver lappa i efterhand. Det är i de flesta fall inte bra att behöva ta till korrigeringsåtgärder med tjocka fönsterrutor som inte löser utomhusmiljön. Det är viktigt att en exploateringssatsning blir rätt från början. Dagens prioritering av stationsnära bebyggelse gör detta än tydligare. Ett faktaunderlag med medicinsk bakgrund behövs för såväl tillsynsfolk som planfolk. En avgränsning måste dock göras så att materialet inte blir för omfattande. Projektet bör ha en högre ambition än att enbart ange ljudnivåriktvärden. Hur påverkas man av olika ljud? Hur påverkas sömnen/djupsömnen även om man bara är mindre störd. Attityd till bullerkällan som nytta eller positiv anknytning kan påverka inställningen. Betydelsen av flera bullerkällor och synintryck av bullerkällan kan även ha betydelse. En vidgning av frågan till att inte endast behandla vägtrafikbuller diskuterades, men kan komma som ett uppföljningsprojekt. För att minska trafikmängderna behöver fler åka tåg kan alla spår behöva dubbleras för att detta ska uppnås. Även detta kan leda till såväl bullerkonflikter som andra problem. Slutsatsen är att vi behöver ett verktyg för samhällsplaneringen som sträcker sig längre än kortsiktiga åtgärder betr fönster, däck etc. Målsättningen är att färre blir störda i sin boendemiljö. Fokus bör sättas på bostaden, men även andra miljöer bör beaktas. Blir buller i bostaden allt för framträdande i projektet kan det tolkas som legitimt att inte tillräckligt beakta övriga miljöer i planeringen. Förskolornas placering och parkernas rekreationsvärde med hänsyn till buller behöver lyftas fram. Projektet kan också behöva ta fram råd om hur bullerproblem kan åtgärdas i efterhand och en handledning till hur man kan arbeta med trafikbullerfrågor från såväl planeringshåll som tillsynshåll. Johanna redovisade ett handläggningsstöd som har tagits fram i Malmö i samverkan mellan miljöförvaltningen och gatukontoret. Denna kan användas i akuta situationer och kan ses som en handledning med kravnivåer för såväl befintlig som ny miljö. Det är lättare att ställa krav om buller redovisas i detaljplan. Tolkningen av ny eller befintlig miljö diskuterades. Är det en ny miljö om trafiken dubbleras? Bullermätningar görs i förekommande fall av miljökontoren endast som indikerande mätningar. Verksamhetsutövaren/fastighetsägaren (konsult) mäter och utreder. Exempel på litteratur betr trafikbuller: Buller höga ljudnivåer och buller inomhus (Socialstyrelsen) Buller i planeringen (Boverket) Förslag till Malmö stads åtgärdsprogram mot buller (remissutgåva)

4 sid 4(5) Johanna ska återkomma betr ytterligare en skrift från Malmö som behandlar vägtrafikbuller. 5. Utbildningsbehov samt ev behov av extern hjälp En seminariedag bör anordnas någon gång under Vid denna bör redovisas en kunskapssammanställning betr vägtrafikbuller samt övrigt projektmaterial. Eftersom inriktningen är vägtrafikbuller bör en företrädare för Vägverket region Skåne bjudas in till kommande arbetsgruppsmöte och eventuellt adjungeras till eller ingå i gruppen. Bo fick i uppdrag att kontakta Vägverket (Martin Houmann eller Linda Selin) för medverkan om möjligt vid nästkommande arbetsgruppsmöte. 6. Föreslag till projektupplägg diskussion Bo visade en mall för projektbeskrivning som använts i de övriga delprojekten. Mot bakgrund av projektbeställningen och arbetsgruppens ställningstaganden om vad som bör ingå i projektet skall en projektbeskrivning formuleras av arbetsgruppen. Denna skall sedan godkännas av projektledningen. Mallen ska bifogas minnesanteckningarna. Sammanfattningsvis bör projektet bl a omfatta Kunskapsunderlag med statistikuppgifter och medicinsk bakgrund Verktyg för samhällsplanering Allmängiltiga handläggningsrutiner för trafikbullerklagomål (jfr Malmömaterialet) Juridikvägledning (ny och befintlig miljö, väsentlig förändring, förelägganden, exempel på domar/överklagande mm) Projektupplägget diskuteras närmare vid nästa arbetsgruppsmöte. Maria Albin erbjöd sig att sätta samman ett inledande bakgrundsmaterial från befintlig litteratur med tyngdpunkt på medicinska effekter av buller. Ljudmiljöcentrum i Lund (Frans Mossberg m fl) kan ev bidra med material. Maria tittar igenom Socialstyrelsens handbok och skickar länkar för att vaska fram vad vi kan ha nytta av i projektet. Johanna ska undersöka om Andrea Hjärne Dalhammar på miljöförvaltningen i Malmö kan vara behjälplig med den juridiska vägledningen. Jonas Ardö redovisade en rapport (34 sid) som beskriver Skånsk Miljödatabas uppbyggnad och kvalitetskontroll. Projektet syftar till att utveckla en grundläggande struktur för insamling, lagring, kvalitetskontroll samt distribution av luftförorenings- och bullerdata för Skåne. Den rumsliga fördelningen av bullerpåverkan visas, bl a med hjälp av data från trafikräkningar och schablonberäkningar. Jonas vill ha in trafikdata från kommunerna. Projektet syftar även till att utföra viss kvalitetskontroll av befintliga data. Projektredovisningen som är daterad utdelades vid mötet. Efter att var och en i arbetsgruppen har tagit del av redovisningen återkommer vi senare i projektet till miljödatabasen.

5 sid 5(5) Maria berättar om Folkhälsoenkät 2008 i Skåne som går ut till individer. Det trafikbullerrelaterade materialet kan, om arbetsgruppen bedömer att det är värdefullt, sammanställas på kommunnivå när materialet har kommit in. 7. Ev arbetsfördelning Ställningstagande till arbetsfördelning inom arbetsgruppen görs vid senare möte när förslag till projektbeskrivning föreligger. 8. Övrigt Inget togs upp under punkten övrigt. 9. Nästa möte - fredag den 14 november 2008 kl , Länsstyrelsen i Malmö Minnesanteckningar förda av Bo Persson