Kroppsliga symptom hos tonåringar. Hannes Bohman
|
|
- Ellen Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kroppsliga symptom hos tonåringar Hannes Bohman H
2 I. Bohman H, Jonsson U, von Knorring A-L, von Knorring L, Päären A, Olsson G. Somatic symptoms as a marker for severity in adolescent depression. Acta Paediatrica 2010;99: II. Bohman H, Jonsson U, von Knorring L, Päären A, Olsson G, von Knorring A-L. Prognostic significance of somatic symptoms in adolescence: A 15 years community-based follow-up study of adolescence with depression compared with healthy peers. BMC Psychiatry 2012;12:90. doi: / x III. Bohman H, Jonsson U, PäärenA, von Knorring L, Olsson O, von Knorring A-L. Functional somatic symptoms in adolescence as a predictor of adult psychiatric and somatic disease. A 20 years community based follow-up study (submitted)
3 Bakgrund Kroppsliga symtom utan medicinsk förklaring är en vanlig orsak till att söka vård. Ca 30% av öppenvårdskonsulterna beror på kroppsliga symtom utan förklaring. (Mumford DB et al 1991) Kroppsliga symtom är kostsamma. 5:e mest kostsamma diagnosen (Hanel G et al 2009)
4 Kroppsliga symtom är kostsamma. 5:e mest kostsamma diagnosen (Hanel G et al 2009)
5 Kroppsliga symtom är kostsamma. 5:e mest kostsamma diagnosen (Hanel G et al 2009)
6
7 Förvånansvärt lite kunskap finns om långsiktig prognos (Campo JV et al 2012)
8 Personer med kroppsliga symtom utan medicinsk förklaring Konsumerar mycket vård. (Hoedeman R et al 2010) Patienterna är missnöjda med vården de får. (Lin EH 1991) De känner sig inte tagna på allvar. (Dirkwager AJ et al 2007) Läkarna uppfattar patienterna som krävande och jobbiga. (Dirkwager AJ et al 2007) Underliggande depression missas ofta och behandling försenas. (Sartorius N et al 2003) Finns lite vårdalternativ att erbjuda, förutom att försöka minimera onödiga undersökningar och iatrogena behandlingar. (Mayou R et al 2005)
9 Om en kroppslig förklaring utesluts så är problemet psykiskt?
10 Om en kroppslig sjukdom utesluts så är det kroppsliga symtomet ofarligt?
11 Psykologiska teorier om kroppsliga symtom hos barn och ungdomar Psykodynamisk teori enligt Freud Anknytnings teori enligt Bowlby Familjeterapi systemisk Teorier om inlärt socialt beteende Maskerad depression Gemensamt för teorierna är att de kroppsliga symtomen inte är huvudproblemet Utan istället epifenomen till andra större problem
12 DSM-IV kriterierna för de somatoforma syndromen (smärtsyndrom, somatisering, hypokondri etc.) är kritiserade av både patienter och läkare. De är uteslutningsdiagnoser och underinklusiva DSM-V ersätter med en diagnos
13 Fortfarande bristande kunskap om vad kroppsliga symtom utan medicinsk förklaring är Liten kunskap om hur de avgränsas från andra psykiska sjukdomar Liten kunskap om prognos Lite behandling att erbjuda
14 Material Populationsstudie i Uppsala Depressionsscreening årskurs 1 i gymnasiet av 2465 ungdomar år gamla ungdomar screenade för depression (93%), BDI >16, CES-DC. 355 positiva i screening (12%). Diagnostisk intervju med DICA, för DSM-IV diagnoser, med screening positiva och lika många utvalda kontroller. 22 somatiska symtom undersökta med SCI. Livshändelser undersökta med formulär Coddington. Uppföljning vid 31 års ålder (64% deltar).
15 Flödesschema n=2465 All first-year students in upper secondary school in Uppsala n=2300 Participated in screening for depression n=355 Positive screening with BDI-C and CES-DC n=307 Diagnostic interview and consented to follow-up study n=101 Subthreshold depression n=206 Major depression n=355 Negative screening with BDI-C and CES-DC n=302 Diagnostic interview and consented to follow-up study n=65 Major depression or dysthymia n=237 No depression n= year follow up n= year follow up
16
17 DSM-IV kriterier Egentlig Depression Major Depression Emotionellt 1. Nedstämdhet, 2. Anhedoni (nedsatt intresse/engagemang) 3. Irritation, psykomotorisk hämning, agitation Kognitivt 4. Koncentrationssvårigheter, obeslutsamhet 5. Dödstankar, suicidtankar, suicidhandlingar 6 Låg självkänsla, skuldkänslor Fysiskt 7. Trötthet 8. Sömnstörning 9. Aptitstörning, viktförändring Minst 5 kriterier Funktionsnedsättning Lidande
18 1 års prevalens Depression MDD (Major depression/ Egentlig depression): 5,8% (kvinnor 8.9% män 2.3%) Dystymi: 2,2 % (kvinnor 1.4% män 0.7%) 80% hade långa episoder på mer än 1 år Ingen hade behandling mot depression 70% hade inte sökt för sina problem
19 Samsjuklighet Fall-kontrollstudie: 186 par valda efter ålder, klass och kön. 1(1) Diagnos Deprimerade % Kontroller % Ångest Tvång Uppförande störning Hypomani ADHD Trots PTSD Panik Ätstörning Separationsångest barndom Enures barndom
20 Tonårsdepression är en allvarlig åkomma Tonåringar som inte erfarit depression är påfallande friska ur barnpsykiatrisk synvinkel
21 Sambandet mellan tonårsdepression och funktionella kroppsliga symtom Tvärsnittsstudie 177 matchade par för kön, ålder och skolklass
22 Vanligaste kroppsliga symtom Skillnader mellan deprimerade och kontroller
23 Antalet kroppsliga symtom ökade med djupet och längden av depressionen.
24 Vad som är karaktäristiskt för deprimerade med olika många somatiska symtom. Självmordsplaner (%) thru 5 >=6
25 Vad som är karaktäristiskt för deprimerade med olika många somatiska symtom. 50 Normbrytande beteende: uppförandestörning och oppositionellt beteende (%) thru 5 >=6
26 Vad som är karaktäristiskt för deprimerade med olika många somatiska symtom. 60 Konflikter med föräldrar, mellan föräldrar och kamrater (%), minst 2 av thru 5 >=6
27 Slutsats Antalet kroppsliga symtom hos deprimerade tonåringar är en stark markör för allvarlig psykiatrisk problematik
28 Deprimerade och kontroller följdes upp 15 år senare DSM-IV psykiatriska diagnoser. Semistrukturerade intervjuer med MINI plus 217 deprimerade tonåringar och 152 kontroller följdes upp
29 Förutspår kroppsliga symtom för fortsatt psykisk sjukdom?
30 Antalet kroppssymtom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 60 Återkommande depressioner (%) Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
31 Antalet kroppssymtom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 35 Kronisk depression (%) Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
32 Antalet kroppssymtom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 25 Aktiva självmordsplaner (%) Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
33 Antalet kroppssymtom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 9 Psykotisk episod (%) Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
34 Antalet kroppssymtom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 25 Bipolär sjukdom (%) Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
35 Förutspår kroppsliga symtom för psykisk sjukdom oberoende av depression?
36 Risken för depression om något kroppsligt symtom i tonåren hos ungdomar som aldrig varit deprimerade , ,5 Kontroller utan somatiska symptom Kontroller med somatiska symptom ,2 %, p< MDD 0 Kronisk depression
37 Risken för ångest om något kroppsligt symtom i tonåren hos ungdomar som aldrig varit deprimerade ,5 14,1 Kontroller utan somatiska symptom Kontroller med somatiska symptom ,6 %, p< Panikångest Någon ångest
38 Kroppsliga symptom hos friska kontroller som prediktor för psykiatriska diagnoser som vuxen. 15 års uppföljning Non depressed without somatic symptoms n=71 Non depressed with somatic symptoms n=81 Adult diagnosis % % OR CI Major depressive episode a * Recurrent depression or long episode ( 2 episodes or longer than 6 months) Any chronic depression a * - - Manic episode/ hypomanic a Any mood disorder a * Panic disorder, agoraphobia a * Specific phobia a Social phobia b PTSD b GAD b OCD b Any anxiety disorder a * Psychosis a Somatoform disorders b Any non mood disorder a Any mental disorder a * Self harm a 0 7.4* - - Suicidal thoughts a Suicidal plans a Suicidal attempts a Hospitalization due to suicidal attempts a
39 Predicerar vissa kroppsliga symtom särskilt starkt för depression och ångest? Predicerar kroppsliga symtom oberoende av depression och andra barnpsykiatriska problem för psykiska sjukdomar?
40 Somatiska symtom i logistisk regressionsanalys Prediktion av återkommande depressioner eller en episod >6 månader. 3 modeller: 1: Vanligaste somatiska symtomen och kön. 2: DSM-IV depressionskriterier. 3: Lång episod av tonårsdepression, negativa livshändelser, normbrytande beteende, självmordsbeteende och familjeproblem Model 1 Model 2 Model 3 OR OR OR Magsmärta Svettningar Frusen 1.86 Anhedoni 2.52 Lång depression (>1år) 3.47
41 Somatiska symtom i logistisk regressionsanalys Prediktion av återkommande ångest. 3 modeller: 1: Vanligaste somatiska symptomen och kön. 2: DSM-IV depressionskriterier. 3: Lång episod av tonårsdepression, negativa livshändelser, normbrytande beteende, självmordsbeteende och familjeproblem Model 1 Model 2 Model 3 OR OR OR Magsmärta Trötthet Skuldkänslor 2.06 Koncentrations problem 1.90 Lång depression (>1år) 3.78
42 Slutsats Somatiska symtom hos tonåringar ska tas på största allvar. Antalet kroppsliga symtom hos deprimerade tonåringar förutspår allvarliga psykiska sjukdomar och självmordsbeteende. Magsmärta är en mycket stark prediktor.
43 Behov av sjukhusvård i vuxen ålder Depression, ångest och kroppsliga symtom jämförda. Vad förutsäger sjukhusvård bäst?
44 Odds ratio Prediktion av slutenvård. Logistisk regressionsanalys med kroppsliga symtom, depression, ångest och kön 3 Any psychiatric in- or outpatient care diagnosis 2,8 2,6 2,63 ( 1,04-6,62) 2,4 2,2 2 2,03 (1,02-4,02) 1,8 1,6 1,4 1,33 (0,65-2,70) 1,2 1 >=1 adolescent somatic symptoms Adolescent depression Adolescent anxiety
45 Odds ratio Prediktion av slutenvård. Logistisk regressionsanalys med kroppsliga symtom, depression, ångest och kön ,09 (1,43-88,74) Mood disorders ,70 (0,30-1,63) 1,35 (0,50-3,69) >=1 adolescent somatic symptoms Adolescent depression Adolescent anxiety
46 Odds ratio Prediktion av slutenvård. Logistisk regressionsanalys med kroppsliga symtom, depression, ångest och kön 3 Neurotic, stress related and somatoform disorders 2,5 2,47 (1,03-5,92) 2 1,94 (0,62-6,04) 1,5 1 >=1 adolescent somatic symptoms Adolescent depression Adolescent anxiety 0,5 0,66 (0,32-1,83)
47 Tack!
48 Depression predicerar alla psykiatriska diagnoser. Allvarliga diagnoser innebär större skillnader. Kontroller jämförda med deprimerade med lång depression. Psykiska sjukdomar som vuxna. Kronisk depression 7 ggr vanligare hos deprimerade Bipolär diagnos 7 ggr vanligare Panikångest 4 ggr vanligare Tvång 7 ggr vanligare Drogmissbruk 6 ggr vanligare Somatoforma sjukdomar 12 ggr vanligare PMS 2 ggr vanligare
49 Hur fungerar nära relationer för deprimerade tonåringar som vuxna?
50 5,5 Skillnader i familjerelaterade faktorer mellan tonårsdeprimerade och kontroller, som vuxna. Oddskvoter positiva för ungdomsdeprimerade * 5 4,5 4 3,5 * 3 2,5 * * * 2 * 1,5 1 Förälder Gift Skild Ensamstående förälder Bor hos föräldrar Abort Missfall Partnervåld Könssjukdom
51 Hur klarar deprimerade tonåringar utbildning som vuxna?
52 Män som avslutar högre utbildning. Deprimerade och kontroller 15 års uppföljning.
53 Konsumtion av sjukhusbunden slutenvård skillnader mellan kvinnor och män 4 Number of times as in-patient 3,5 3 2,5 2 Adolescent depressions Controls 1,5 1 0,5 p<0,05 n.s. 0 Females Males
54 Per cent Missbrukssjukhusvård. Skillnader kvinnor män 18 Mental and behavioral disorders Adolescent depressions Controls p<0,05 Females p<0,01 Males
55 Artikel 4 Pilotstudie 25 mhz ultraljud på a. carotis 15 kvinnor med recidiverande depressioner i vuxen ålder 20 friska kontroller
56 Pilotstudie 15 kvinnor - recidiverande depressioner 20 friska kontroller med 25 mhz ultraljud på a. carotis
57 25 mhz högupplöst ultraljud a. carotis Ny metod 1990 Gussohoven Enda noninvasiva metoden som kan bedöma tjocklek på intima och media i kärlväggen Intima ökar med åldern, media minskar Ökad intima/media kvot starkt korrelerad till hjärtkärl sjukdom hos äldre, samt riskfaktorer (T Naessen) Möjlighet att följa utvecklingen från frisk kärlvägg till ateroskleros
58
59
60
61
62 Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom var inte korrelerade till förtjockad intima eller I/M kvot Intima thickness Media thickness Intima/Media ratio Weight -0, Length BMI Waist Hip -0.53* Waist/Hip ratio Systolic blood pressure Diastolic blood pressure Pulse
63 Förtjockad intima hos deprimerade och ökad I/M kvot
64 Populationsstudie i Uppsala All students in upper secondary school in Uppsala Participated in the screening 355 High scores on BDI, CES-DC or suicide attempts 355 Peers with low score on BDI, CES- DC 314 Interviewed at age Interviewed at Fullfilled SCI 303 Fullfilled SCI 101 Subthreshold depression 206 Major depression 54 Major depression 249 No depression 177 Cases 177 Controls
65 1 års prevalens MDD (Major depression): 5,8% Dystymi: 2,2 %
66 Skillnader mellan deprimerade och kontroller utan depression under sin livstid, i psykisk samsjuklighet. 1(1) Diagnos Deprimerade % Kontroller % Ångest Tvång Uppförande störning Hypomani ADHD Trots PTSD Panik Ätstörning Separationsångest barndom Enures barndom
67 Konflikter med föräldrar Kontroller och olika längd på depression (%) Ingen depression Lång depression Kort depression
68 Fysisk misshandel i hemmet Kontroller och olika längd på depression (%) Ingen depression Lång depression Kort depression
69 Kroppsliga symptom utan medicinskt känd förklaring Maskerad depression?
70 Tidigare studier Flera kroppssymptom finns hos var 3:e öppenvårdspatient och är vanligaste sökorsaken hos var 5:e. De är mer ofta missnöjda med vården än patienter utan kroppssymptom utan medicinsk förklaring. De känner sig oftare inte tagna på allvar och har ofta en besvärlig patient läkar- relation. De är oftare sjukskrivna och förlorar oftare arbetet pga ohälsa. Kroppssymptom utan medicinsk förklaring är ofta relaterat till depression. Depression som presenteras som kroppslig åkomma försenar diagnosen. Depression med kroppssymptom svarar sämre på behandling och de når mindre ofta remission. Depression med kroppssymptom är relaterat till längre depressionsepisoder. Kroppsliga depressionssymptom är relaterat till dålig prognos i hjärt- och kärlsjukdomar.
71
72 Somatiska symptom Skillnader kontroller deprimerade
73 Depression och antalet somatiska symptom i relation till allvarliga psykiska symptom och livshändelser.
74 Vad som är karaktäristiskt för deprimerade med olika många somatiska symptom. 40 Aktiva självmordsplaner (%) thru 5 >=6
75 Vad som är karaktäristiskt för deprimerade med olika många somatiska symptom. 50 Normbrytande beteende: uppförandestörning och oppositionellt beteende (%) thru 5 >=6
76 Vad som är karaktäristiskt för deprimerade med olika många somatiska symptom. 60 Konflikter med föräldrar, mellan föräldrar och kamrater (%), minst 2 av thru 5 >=6
77 15 års uppföljning depression somatiska symptom 64% återintervjuade med semistrukturerad intervju MINI plus för DSM-IV psykiatriska diagnoser och suicidalt beteende.
78 n=2465, 53% females All first-year students in upper secondary school, and adolescents of the same age-group outside ordinary upper secondary school, in Uppsala n=2300, 53% females Participated in screening for depression* n=355, 77% females Positive screening n=355, 77% females Peers with negative screening n=307, 78% females Participated in a diagnostic interview and consented to be contacted for a follow-up study in the future n=302, 78% females Participated in a diagnostic interview and consented to be contacted for a follow-up study in the future n=101, 68% females Subthreshold depression (dysthymic disorder and/or positive screening) n=206, 83% females Major depression according to the diagnostic interview n=65, 81% females Major depression or dysthymia according to the diagnostic interview n=237, 77% females No depression according to the diagnostic interview n=217, 79% females 15 year follow up n=152, 775 females 15 year follow up
79 Antalet somatiska symptom hos deprimerade tonåringar. Prediktion av psykisk sjuklighet. 15 års uppföljning Nondepressed adolescents n=152 % 0 somatic symptoms n=35 % Adolescents with depression 1-2 somatic symptoms n=73 % 3-4 somatic symptoms n=59 % 5=> somatic symptoms n=50 % Linear by linear correlation in depression subgroups Major depressive episode a ** 62.7*** 76.0*** P<0,01 Recurrent * 33,9** 56.0*** P<0,01 depression (=>2) Any chronic ,4* 11.0* 13,6** 30.0*** P<0,05 depression a Hypomanic/manic 2.0 5,7 9,6* *** P<0.05 episode a Any mood ,1 57,5** 66.1*** 80,0*** P<0,001 disorder a Panic disorders a ** 44.0*** P<0.05 Specific phobia a n.s Social phobia b 7,3 8,6 23.3** ,0** n.s PTSD b 0 2,9 * 2,7* *** n.s GAD b ,9 7.4** 12.2*** P<0.05 OCD b ,4 14.0*** n.s Any anxiety ** 42.4** 58.0*** P<0.05 disorder a Drug abuse a 1, * n.s Alcohol abuse a ** n.s Any psychosis a 1,3 0,0 2,7 3,4 8.0* n.s Any somatoform ,5* 26.0*** P<0,01 disorder b Any disorder ** 74.6*** 86.0*** P<0.01
80 Antalet kroppssymptom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 60 Återkommande depressioner (%) Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
81 Antalet kroppssymptom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 35 Kronisk depression (%) Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
82 Antalet kroppssymptom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 25 Bipolär sjukdom (%) Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
83 Antalet kroppssymptom hos deprimerade tonåringar och 15 års utfall av psykisk sjuklighet 50 Panikångest (%) Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
84 9 Psykotisk episod (%) Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
85 25 Aktiva självmordsplaner (%) Controls 0 1 thru 2 3 thru 4 >=5
86 Är kroppsliga symptom i sig harmlösa markörer på en annars allvarlig psykisk sjukdom? Är kroppsliga symptom uttryck för toxiska processer som lämnar kroppen sårbar för framtida psykisk sjukdom?
87 Soma symptom hos friska kontroller som prediktor för psykisk sjuklighet som vuxen. 15 års uppföljning Non-somatic adolescents n=71 Somatic adolescents n=81 % % Chi 2 Major depressive episode a P<0.05 Recurrent depression (=>2) n.s Any chronic depression a 0,0 6.2 P<0,05 Hypomanic/manic episode a n.s Any mood disorder a P<0.05 Panic disorder, Agoraphobia a P<0.05 Social phobia b n.s PTSD b n.s OCD b n.s Any anxiety disorder a P<0.05 Psychosis a n.s somatoform disorder b n.s Any non mood disorder a n.s Any disorder a P<0.05 Self harm a P<0.05 Suicidal thoughts a n.s Suicidal plans a n.s Suicidal attempts a n.s Hospitalization due to suicidal n.s attempts a Notes: a Any time from age 19 to follow-up. b Current at follow-up.
88 , ,5 Kontroller utan somatiska symptom Kontroller med somatiska symptom ,2 %, p< MDD 0 Kronisk depression
89 ,5 14,1 Kontroller utan somatiska symptom Kontroller med somatiska symptom ,6 %, p< Panikångest Någon ångest
90 Friska kontroller med somasymptom: karaktäristika. Family-related adversities Conflicts between parents Adolescent controls without somatic symptoms n=71 Adolescent controls with somatic symptoms n=81 % % Chi P<0.01 Conflicts with parents Physical abuse at home 2.8 7,5 n.s n.s Economic hardships/parental unemployment n.s Mental and physical health problems Suicidal ideations n.s Self physically ill n.s Childhood anxiety 5, P<0.01 disorder d Disruptive disorder e n.s
91 18 16 Konflikter mellan föräldrar (%), p< , ,4 0 Kontroller utan somatiska symptom Kontroller med somatiska symptom
92 30 Ångest i barndomen (%), p< ,6 0 Kontroller utan somatiska symptom Kontroller med somatiska symptom
93 Somatiska symptom i logistisk regressions analys Prediktion av återkommande depressioner eller en episod <6 månader.. 3 modeller: 1: vanligaste somatiska symptomen och kön. 2: DSM-IV depressions kriterier. 3: Lång episod av tonårsdepression, negativa livshändelser, normbrytande beteende, självmordsbeteende och familjeproblem Model 1 Model 2 Model 3 OR OR OR Magsmärta Svettningar Frusen 1.86 Anhedoni 2.52 Lång depression (>1år) 3.47
94 Somatiska symptom i logistisk regressions analys Prediktion av ångest.. 3 modeller: 1: vanligaste somatiska symptomen och kön. 2: DSM-IV depressions kriterier. 3: Lång episod av tonårsdepression, negativa livshändelser, normbrytande beteende, självmordsbeteende och familjeproblem Model 1 Model 2 Model 3 OR OR OR Magsmärta Trötthet Skuldkänslor 2.06 Koncentrationsproblem 1.90 Lång depression (>1år) 3.78
95 Pilotstudie 15 kvinnor 30 år gamla med recidiverande depressioner jämfört med 20 friska kontroller 39 år gamla. Undersökta med 25 mhz ultraljud på a. carotis
96 Starkt samband mellan manifest hjärtkärlsjukdom och depression American Heart Association rekommenderar sedan 2010 screening och behandling av depression hos patienter med känd hjärt-kärlsjukdom C a 20% prevalens av depression hos hjärtsjuka Deprimerade med CVD har cirka dubbel dödlighet efter hjärtinfarkt än ickedeprimerade ( Barth 2004). Icke deprimerade hjärtsjuka har flera år efter hjärtinfarkt ökad risk att utveckla depression RR för deprimerade att utveckla CVD i uppföljningsstudier om minst 4 år är 1.6 (2,5 för rökare och1,4 för passiva rökare)
97
98
99
100 Saknas studier av tidiga kärl-förändringar hos unga med depression.
101 25 mhz högupplöst ultraljud a. carotis Ny metod 1990 Gussohoven Enda noninvasiva metoden som kan bedöma tjocklek på intima och media i kärlväggen Intima ökar med åldern, media minskar Ökad intima/media kvot starkt korrelerad till hjärtkärl sjukdom hos äldre, samt riskfaktorer ( T Naessen) Möjlighet att följa utvecklingen från frisk kärlvägg till ateroskleros
102
103 Metod Ultraljud vänster halskärl på 15 probander och 20 kontroller Systoliskt blodtryck Diastoliskt blodtryck Midjemått Höftmått Höft/midjemått Vikt Längd BMI
104 Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom korrelerade inte till förtjockad intima eller I/M kvot Intima thickness Media thickness Intima/Media ratio Weight -0, Length BMI Waist Hip -0.53* Waist/Hip ratio Systolic blood pressure Diastolic blood pressure Pulse
105 Förtjockad intima hos deprimerade och ökad I/M kvot
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merAffektivt spektrum. Research suggest that mental illnesses lie along a spectrum. Debutålder vid bipolär sjukdom. BPD hos barn i världen
LONG-TERM HEALTH OUTCOME OF ADOLESCENT MOOD DISORDERS: FOCUS ON BIPOLAR DISORDER Aivar Päären barn och ungdomspsykiater Research suggest that mental illnesses lie along a spectrum Affektivt spektrum Prevalens
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merLONG- TERM HEALTH OUTCOME OF ADOLESCENT MOOD DISORDERS: FOCUS ON BIPOLAR DISORDER. Aivar Päären Leg. läkare Specialist i barn- och ungdomspsykiatri
LONG- TERM HEALTH OUTCOME OF ADOLESCENT MOOD DISORDERS: FOCUS ON BIPOLAR DISORDER Aivar Päären Leg. läkare Specialist i barn- och ungdomspsykiatri INNEHÅLL Epidemiologi, definition, klassifikation, klinisk
Läs merCarotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound
Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness
Läs merSSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009
SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,
Läs merDepression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.
Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merOnt i magen, ont i själen?
Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella
Läs merDSM-5, nyheter, möjligheter, risker
DSM-5, nyheter, möjligheter, risker Årsmöteskonferens SPF 13 mars 2013 Jörgen Herlofson Leg. läkare, leg. psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala Några viktiga allmänna begränsningar med DSM Ett symtombaserat
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merBehandling av depression
Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två
Läs merUngdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merMortalitet hos personer med AST
Mortalitet hos personer med AST Tatja Hirvikoski Docent, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef, Habilitering & Hjälpmedel, Stockholm Föreläsningens innehåll
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merDepression hos äldre
Depression hos äldre Linnea Sjöberg, Aging Research Center, Institution för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS). E-mail: Linnea.Sjoberg@ki.se Depression globalt och hos äldre 322 miljoner människor
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merChildhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus
Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus Huvudhandledare: Clara Hellner Gumpert Bihandledare: Henrik Anckarsäter,
Läs merCannabis and the risk of adverse life course outcomes
Cannabis and the risk of adverse life course outcomes Anna-Karin Danielsson, PhD, Post Doc Institutionen för Folkhälsovetenskap, Socialepidemiologi Emilie Agardh Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Peter
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merMed åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre
Läs merVad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa i ungdomen
1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad
Läs merVårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
Läs merSamsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri
Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet
Läs merFramgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga
Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga Charlotte Skoglund, M.D., PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merÅngestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merTabell 1 Categories of Adverse Childhood Experiences Prevalence (%)
Skadliga barndomshändelser roten till det onda? På Kris- och Traumacentrums konferens om Barndomstrauma september 2011 presenterades en stor studie Adverse Childhood Experiences (ACE) and their relationship
Läs merUtsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,
Läs merAteroskleros i halskärlen hos KOL-patienter
Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg
Läs merNybesök på BUP sammanhang och fokus på individen
Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.
Läs merUse of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016
Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs mer2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa
2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.
Läs merDet går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM
Läs merAdolescents selling sex and sex as self injury
Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merPsykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Läs merKristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef
Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första
Läs merInternetbaserad psykologisk behandling
Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se
Läs merDepression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merVälkomna till Deplyftet
Välkomna till Deplyftet implementering av SFBUPs riktlinje depression Agenda idag: 1. Varför är vi med (kliniken)? 2. Varför är jag med (utbildare)? 3. Varför är SFBUP med? 4. Hur är dep vården idag? 5.
Läs merHur blev det? Hagfors Ekshärads vårdcentral
Hur blev det? 2018 Hagfors Ekshärads vårdcentral Idah Storm, kurator. utb. Socionom, grundläggande psykoterapi, PDT Marie Igelström, behandlare. utb. Beteendevetare, grundläggande psykoterapi, KBT Susanne
Läs merAtt aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl
Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merSjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar
Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum
Läs merASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter
Läs merAMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)
--9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion
Läs merSF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Läs merUngdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merAtt fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus
Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus WHOs definition av våld att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person,
Läs merStroke - depression - fluoxetin
Stroke - depression - fluoxetin 2016-10-21 Björn Mårtensson Psykisk hälsa och somatisk sjukdom Sambandet kan gå i båda riktningarna kan vara av olika typ kan vara en spiralprocess, eller ännu komplexare
Läs merMaria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm
Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merLÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV
PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer
Läs merKonsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk
Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!
Läs merDepressioner hos barn
Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas
Läs merDepression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center
Depression, kognition och åldrande Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression Livstidsrisk för att utveckla depression: Kvinnor: 10-25%, Män: 5-12% Multipla episoder: 25-75%
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merInstrument för bedömning av suicidrisk
Instrument för bedömning av suicidrisk En systematisk litteraturöversikt September 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs merADHD från 8-18 års ålder
ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk
Läs merCo-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression
Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.
Läs merVuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013
Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merEtanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3
Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merSamsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University 090428
Samsjuklighet vid drogberoende Mats Fridell SKL & Lund University 090428 PROBLEMATISKA BEGREPP Dubbeldiagnos, samsjuklighet - i relation till vad? Svår psykisk störning måste specificeras Diagnos mer sällan
Läs merBarn och unga i palliativ vård
Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ
Läs merPsykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid
Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merReferensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.
Referensmaterial ASI 2008 Klicka eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI Som en del av forskningsprojektet Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun genomfördes i oktober
Läs merPsykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Läs merPsykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD
Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merScreening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument
Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merThe role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie
ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica
Läs merESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt
Läs mer