Rekrytering av nämndemän

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rekrytering av nämndemän"

Transkript

1 2015:3 Rekrytering av nämndemän Konsekvensanalys av förslaget om en fri kvot

2

3 MISSIV DATUM DIARIENR /43-5 ERT DATUM ER BETECKNING Ju2014/1025/DOM Regeringen Justitiedepartementet Stockholm Konsekvensanalys av förslaget att införa en fri kvot för rekrytering av nämndemän Regeringen beslutade den 13 februari 2014 att ge Statskontoret i uppdrag att ta fram det ytterligare underlag som krävs för ett ställningstagande till om förslaget om ett förändrat rekryteringsförfarande, s.k. fri kvot, som lämnas i betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) bör genomföras. I uppdraget har ingått att göra en analys av förslagets konsekvenser vad avser: Om intresse hos enskilda samt föreningar finns för att ansöka till eller nominera personer till uppdrag som nämndemän, om nämndemannakåren får en allsidig sammansättning samt om förslaget innehåller tillräckliga garantier för att de som utses till nämndemän är lämpliga för uppdraget. Statskontoret ska också analysera vilka konsekvenser förslaget antas få för allmänhetens förtroende för rättsskipningen. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Rekrytering av nämndemän. Konsekvensanalys av förslaget om en fri kvot (2015:3). Generaldirektör Ingvar Mattson har beslutat i detta ärende. Utredningschef Marie Uhrwing och utredare Gunnar Gustafsson, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Ingvar Mattson Gunnar Gustafsson POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL:

4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 9 1 Inledning Statskontorets uppdrag Förslag om en lagfäst regel om en fri kvot Behov av en konsekvensanalys av Nämndemannautredningens förslag Utgångspunkter för Statskontorets analys Frågeställningar att besvara Avgränsningar Tillvägagångssätt 18 2 Det nuvarande nämndemannasystemet Allmänt om nämndemännens roll Rekrytering av nämndemän Domstolsverkets och domstolarnas roll 24 3 Nämndemannautredningen Nämndemannautredningens uppdrag 27 4 Allmänhetens intresse för uppdrag som nämndeman Allmänhetens kännedom om uppdraget Allmänhetens intresse för att söka uppdrag som nämndeman Stort intresse för en fri kvot En fri kvot skulle bredda rekryteringsunderlaget Sammanfattande iakttagelser 39 5 Intresset hos ideella föreningar att nominera medlemmar Det finns ett visst intresse hos föreningarna för att nominera medlemmar Intresset hos olika typer av föreningar Föreningar som nominerande organ fördelar och nackdelar Sammanfattande iakttagelser 45 6 Nämndemannakårens åldersstruktur Äldre nämndemän är överrepresenterade Förutsättningar för rekrytering av yngre nämndemän Effekter av en fri kvot på nämndemannakårens sammansättning Andra åtgärder för att påverka ålderssammansättningen Sammanfattande iakttagelser 60 5

6 7 Garantier för lämplighet Dagens rekrytering bygger på personkännedom En tveksamhet till om lämpligheten kan garanteras med en fri kvot Skärpta regler för lämplighet anses få marginell betydelse Sammanfattande iakttagelser 67 8 Konsekvenser för det politiska inslaget i förfarandet Systemet för rekrytering kommer även fortsättningsvis att ha ett politiskt inslag Sammanfattande iakttagelser 71 9 Konsekvenser för förtroendet för rättsskipningen Förtroendet för domstolarna och nämndemannasystemet är i dag relativt stort En fri kvot kan öka förtroendet för rättsskipningen På vilket sätt påverkas förtroendet av en fri kvot? Sammanfattande iakttagelser Praktiska konsekvenser Systemet blir ännu svårare för allmänheten att ta till sig Transparens och offentlighet Det finns i dag inga hinder mot att nominera nämndemän utanför partierna Osäkert om det finns underlag för en fri kvot Sammanfattande iakttagelser Konsekvenser för kommuner och landsting Är uppgiften lämplig för kommuner och landsting? Olika ambitioner och sätt att organisera verksamheten Ett antal oklarheter och problem knutna till förfarandet Politiskt nominerade kommer att genomgå en prövning i två steg Den kommunala tjänstemannens ställning blir problematisk Valärenden går i dag inte att överklaga Sammanfattande iakttagelser Konsekvenser för Sveriges Domstolar Konsekvenser för Domstolsverket Konsekvenser för domstolarna Sammanfattande iakttagelser Ekonomiska konsekvenser Ökade kostnader för Domstolsverket Sammanfattande iakttagelser 100 6

7 14 Statskontorets slutsatser, rekommendationer och förslag Intresset för uppdrag som nämndeman Nämndemannakårens sammansättning Garantier för lämplighet Förslagets organisatoriska, praktiska och ekonomiska konsekvenser Förtroendet för rättsskipningen Statskontorets förslag och rekommendationer 108 Referenser 111 Bilagor 1 Regeringsuppdraget Statskontorets enkätundersökningar 117 7

8 8

9 Sammanfattning Nämndemannautredningen lämnade 2013 ett betänkande om breddad rekrytering och kvalificerad medverkan av nämndemän i domstol. 1 Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att göra en konsekvensanalys av ett av utredningens förslag: att införa en fri kvot genom vilken alla svenska medborgare ska kunna ansöka om eller nominera någon annan till uppdrag som nämndeman. Ambitionen med införandet är att minst häften av nämndemännen ska väljas genom den fria kvoten. De övergripande målen kommer inte att uppnås Statskontorets tolkning av förslaget är att det har två övergripande mål. Det ena är en ambition att minska det politiska inslaget i rekryteringen av nämndemän. Det andra är att åstadkomma en mer allsidig sammansättning av nämndemannakåren, framför allt sett till nämndemännens ålder. Statskontorets analys visar att det politiska inslaget i huvudsak kvarstår, även om förslaget öppnar för en bredare rekrytering. För att åstadkomma en fullständig avpolitisering krävs helt andra åtgärder. Vår analys visar också att ett införande av en fri kvot sannolikt inte skulle förändra nämndemannakårens ålderssammansättning i någon större utsträckning. Det finns ett intresse för en fri kvot bland allmänhet och föreningar Inom ramen för uppdraget har Statskontoret genomfört en medborgarundersökning. Två tredjedelar av de svarande uppger att deras intresse för att ansöka om uppdrag som nämndeman skulle öka om en fri kvot infördes. Mer än hälften av de som inte är intresserade av att ansöka inom ramen för det nuvarande systemet, det vill säga genom ett politiskt parti, uppger att deras intresse skulle öka genom en fri kvot. Det är dock osäkert om samtliga landets kommuner och landsting kommer att ha ett tillräckligt underlag för att välja 50 procent av nämndemännen genom en fri kvot. Även ideella föreningar visar ett intresse för att nominera medlemmar till uppdrag som nämndemän. Bland dessa föreningar finns sådana som företräder särskilda intressen eller grupper i samhället. Det innebär att även 1 Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) 9

10 oönskade särintressen kan komma att ges tillträde till den dömande verksamheten. Detta är dock något som är ofrånkomligt med utredningens förslag. Det krävs förbättrade tjänstgöringsvillkor för att öka andelen yngre nämndemän Äldre personer är klart överrepresenterade i dagens nämndemannakår, och en fri kvot skulle i sig troligtvis inte leda till en föryngring. Äldres överrepresentation är ännu högre om man ser till vilka som faktiskt tjänstgör vid domstolarna, än om man endast ser till kårens sammansättning. Inte heller detta förhållande skulle påverkas av en fri kvot. För att åstadkomma en föryngring krävs därför, enligt Statskontoret, att nämndemännens tjänstgöringsvillkor förbättras. Vår medborgarundersökning visar att ett höjt arvode har större betydelse för yngre än för äldre personers intresse för att ansöka om uppdrag som nämndeman. En höjning av arvodet skulle sannolikt locka fler yngre personer att söka uppdraget och dessutom öka deras incitament att tjänstgöra. Vår analys visar också att mer än var tredje nämndeman har haft sitt uppdrag i åtta år eller mer. Av dessa personer är 80 procent 60 år eller äldre. Enligt Statskontoret kan en föryngring av nämndemannakåren åstadkommas genom en begränsning av hur många sammanhängande mandatperioder en nämndeman tillåts tjänstgöra. Det finns en risk för att lämpligheten inte kan garanteras Statskontorets analys visar på att många är tveksamma till om lämpligheten hos nämndemännen kan garanteras om en fri kvot införs. Endast 19 procent av landets tillfrågade domstolschefer anser att så är fallet. Även nämndemän och företrädare för kommuner ställer sig tveksamma till om lämpligheten kan garanteras. De kandidater som i dag nomineras av partierna är oftast kända genom att de har haft olika politiska uppdrag. Den personkännedom som detta innebär är enligt vår bedömning svår att ersätta. Det är svårt att bedöma förslagets konsekvenser när det gäller garantier för lämpligheten, eftersom det inte finns några erfarenheter att luta sig emot. Det finns dock enligt Statskontoret en risk för att fler olämpliga personer kan komma att väljas till nämndemän om en fri kvot införs. Frågetecken kring förslaget att ge kommunerna i uppgift att hantera lämplighetsbedömningar Nämndemannautredningen föreslog att kommuner och landsting, förslagsvis på tjänstemannanivå, ska ansvara för att pröva de sökandes och nominerades 10

11 lämplighet. Enligt Statskontoret finns det ett antal problem och frågetecken kring detta förslag. Förslaget skiljer sig från vad som i regel kännetecknar delegering av uppgifter från staten till kommunerna, eftersom kommuner och landsting i detta fall inte har något verksamhetsansvar för uppgiften. Vidare tillhör uppgiften ett utgiftsområde för vilket staten har det huvudsakliga ansvaret. Flertalet företrädare för de kommuner och landsting vi har intervjuat ställer sig av bland annat den anledningen tveksamma till att åta sig ansvaret för lämplighetsprövningar. Förslaget innebär att den kommunala förvaltningen eller den ansvarige tjänstemannen kan påverka vilka kandidater som ska nomineras till fullmäktige, både kandidater från politiska partier och kandidater från den fria kvoten. Det finns i förslaget inte heller några hinder mot att välja ett större antal kandidater från den fria kvoten, så att de utgör över 50 procent av nämndemännen. Detta innebär att sökande från den fria kvoten kan komma att konkurrera ut politiskt nominerade kandidater. Frågan är om den politiska nivån har något intresse eller några incitament att bidra till detta. Prioriteringarna mellan sökande genom den fria kvoten och politiskt nominerande innebär också att en enskild tjänsteman eller förvaltning kan hamna i en lojalitetskonflikt gentemot sin arbetsgivare, kommunstyrelsen. Problematiken kring dessa prioriteringar gäller i slutänden även för valförsamlingarna. De krav som en nämndeman ska uppfylla anges i rättegångsbalken. Bestämmelserna är dock tämligen vaga och beskriver personliga egenskaper. För att kommunerna ska kunna göra tillfredsställande lämplighetsbedömningar krävs enligt Statskontoret att rättegångsbalkens bestämmelser kompletteras med mer konkreta kriterier för att bedöma lämplighet. Förslaget innebär att politiskt nominerade kandidater ska genomgå en dubbel lämplighetsprövning, dels av den egna valberedningen, dels av den kommunala förvaltningen. Enligt Statskontoret kan det ifrågasättas om de politiska nominerade kandidaterna ska behöva genomgå denna dubbla prövning. Kommunerna kan komma att hantera uppgiften mycket olika Det är kommunstyrelsen som ansvarar för att samordna kommunens uppgifter, och det är inte möjligt för staten att ålägga en enskild tjänsteman att utföra en viss uppgift. Kommuner och landsting kan därför komma att organisera och hantera lämplighetsbedömningarna på mycket olika sätt, både resursmässigt och sett till ambitionsnivå. Det finns därför en risk för att kommunernas lämplighetsprövningar inte görs på ett enhetligt sätt. I förlängningen kan detta vara ett problem ur ett rättssäkerhetsperspektiv. 11

12 Frågan om allmänhetens förtroende är komplex Nästan hälften av de tillfrågade i vår medborgarundersökning anser att förtroendet för domstolarna skulle öka om en fri kvot infördes, medan endast var tionde anser att förtroendet skulle minska. Frågan är dock komplex. En mer öppen rekrytering skulle i sig sannolikt leda till ett ökat förtroende. Detsamma gäller en mer representativ åldersfördelning av kåren. Vi har dock inga belägg för att det senare skulle bli fallet med en fri kvot. Förtroendet för domstolarna kan komma att påverkas negativt om en ökad andel olämpliga nämndemän utses. Detsamma gäller om det skulle bli ett ökat antal avhopp, till exempel som en följd av att en större andel oerfarna personer väljs. Utifrån ett medialt perspektiv räcker det sannolikt med ett fåtal uppmärksammade fall för att förtroendet ska påverkas negativt. Nämndemannautredningens förslag innebär att ett redan ifrågasatt rekryteringssystem kompletteras med ytterligare ett oprövat förfarande vars effektivitet och funktionssätt vi inte vet något om. Genom att införa två parallella spår för rekrytering av nämndemän blir det ännu svårare för allmänheten att ta till sig systemet. I detta ligger också en risk för ett minskat förtroende. Statskontorets rekommendationer och förslag Vi har visat att det finns ett antal osäkerheter förknippade med införandet av en fri kvot för rekrytering av nämndemän, bland annat när det gäller garantier för lämplighet och kommunernas hantering av lämplighetsprövningar. Vi vet inte heller hur många personer som kommer att ansöka om uppdraget genom en fri kvot. Mot den bakgrunden föreslår Statskontoret följande: Att regeringen, i det fall den avser införa en fri kvot, startar en försöksverksamhet i mindre skala. Statskontoret föreslår att en sådan försöksverksamhet genomförs i förslagsvis tre domkretsar under en mandatperiod. Valet av domkretsar bör göras så de är representativa för riket sett till bland annat demografiska förhållanden, arbetsmarknad, utbildningsnivå och de nuvarande nämndemännens ålder. Om regeringen bedömer att det finns en överhängande risk för att olämpliga nämndemän kommer att utses med utredningens förslag, bör rekryteringsförfarandet stärkas, till exempel genom personliga intervjuer eller någon form av personliga test. Nämndemannautredningens förslag innebär att samtliga kandidater, både politiskt nominerade och sökande från allmänheten, ska prövas av kommuner och landsting. Enligt Statskontoret bör endast sökande genom den fria kvoten bli föremål för kommunernas lämplighetsbedömningar. 12

13 Vår analys visar att en fri kvot troligen inte kommer att leda till en mer allsidigt sammansatt nämndemannakår. För att åstadkomma en föryngring av nämndemannakåren bör regeringen därför enligt Statskontoret överväga följande åtgärder: En höjning av nämndemännens arvode i enlighet med Nämndemannautredningens förslag. En begränsning av antalet tillåtna sammanhängande tjänstgöringsperioder till två. Denna begränsning bör endast avse nämndemän som i framtiden väljs för första gången. 13

14 14

15 1 Inledning 1.1 Statskontorets uppdrag Nämndemannautredningen lämnade våren 2013 betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49). Utredningen föreslår där ett förändrat rekryteringsförfarande för nämndemän genom en så kallad fri kvot. Förslaget om en fri kvot innebär att alla svenska medborgare över 18 år ska kunna ansöka om eller nominera någon annan till uppdrag som nämndeman, utan att kontakta eller uppvaktas av ett invalt politiskt parti. Statskontoret har av regeringen fått i uppdrag att ta fram det ytterligare underlag som behövs för att ta ställning till utredningens förslag. Statskontoret ska analysera följande frågor: Vilka konsekvenser kan utredningens förslag få för allmänhetens förtroende för rättsskipningen? Förväntas förslaget uppfylla syftet att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning, särskilt när det gäller åldersstrukturen? Innehåller förslaget tillräckliga garantier för att de som utses till nämndemän är lämpliga för uppdraget? Hur är intresset hos enskilda för att ansöka till uppdrag som nämndeman? Hur är föreningars och organisationers intresse för att nominera enskilda till uppdrag? Vilka blir de praktiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna av förslaget? Statskontoret ska lämna de förslag som krävs och förslag som i övrigt bedöms lämpliga. Under arbetet ska Statskontoret samråda med och vid behov inhämta upplysningar från Domstolsverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Nämndemännens riksförbund. 1.2 Förslag om en lagfäst regel om en fri kvot Rekryteringen av nämndemän sker i dag genom att invalda partier nominerar kandidater till kommun- och landstingsfullmäktige, som genom val utser nämndemännen. Nämndemannautredningen föreslog ett förändrat rekryte- 15

16 ringsförfarande och införandet av en så kallad fri kvot. Den fria kvoten innebär att var och en ska kunna ansöka eller nominera någon annan till ett uppdrag som nämndeman, utan att kontakta eller uppvaktas av ett politiskt parti. Genom en lagfäst regel om en fri kvot skulle kommun- eller landstingsfullmäktige kunna välja en viss andel nämndemän från denna kvot. Det föreslagna förfarandet syftar till att uppnå en mer allsidigt sammansatt nämndemannakår och i synnerhet en föryngring. En öppnare rekrytering kan enligt utredningen också tydliggöra att nämndemannauppdraget inte är ett politiskt uppdrag. 1.3 Behov av en konsekvensanalys av Nämndemannautredningens förslag Enligt regeringen måste ett genomförande av Nämndemannautredningens förslag föregås av en konsekvensanalys. Ett förändrat rekryteringsförfarande inklusive ett valsystem med val av nämndemän från en fri kvot påverkar i första hand kommuner och landsting. Även Domstolsverket, domstolarna och partierna påverkas av förslaget. Förslaget kan således medföra konsekvenser för flera aktörer. 1.4 Utgångspunkter för Statskontorets analys De förslag som Nämndemannautredningen lämnade presenterades som en paketlösning. Riksdagen har beslutat om några av förslagen, men inte tagit ställning till alla förslag. Detta får konsekvenser för Statskontorets analys. Ett av utredningens förslag var en minskad medverkan av nämndemän i domstol. Detta förslag skulle få konsekvenser för förutsättningarna att rekrytera personer genom en fri kvot. Utredningen menade också att det inte är nödvändigt att begränsa antalet mandatperioder som en nämndeman kan tjänstgöra i domstol, sett till de samlade förslagen. Det finns även andra förslag som har koppling till Statskontorets uppdrag, men som regeringen inte nämner explicit i uppdraget. Det gäller exempelvis nivån på nämndemännens arvoden och former för tjänstgöring. Det finns ingen erfarenhet av en fri kvot för rekrytering av nämndemän. Det har heller inte genomförts någon försöksverksamhet på området. Andra länders system med juryplikt för medborgarna skiljer sig alltför mycket från utredningens förslag för att vara aktuella för jämförelser. Statskontoret kan därmed inte dra nytta av tidigare erfarenheter, insamlade data och annan empiri. Vår utredning är i stället framåtsyftande och avser att i förhand bedöma förslagets konsekvenser. Vi kan också konstatera att vårt uppdrag tangerar ett flertal principiella frågeställningar, såsom domstolarnas självständiga ställning, det kommunala självstyret och ansvarsfördelningen mellan stat och kommuner. 16

17 Statskontorets uppdrag avser en konsekvensanalys av utredningens förslag om införandet av en breddad rekrytering av nämndemän genom en fri kvot. Vi har dock valt att även belysa vilka åtgärder som skulle kunna bidra till en mer allsidig sammansättning av nämndemanankåren, utan att en fri kvot införs. 1.5 Frågeställningar att besvara Enligt uppdraget ska Statskontorets analys ge svar på följande: Vilket intresse finns hos allmänheten att ta uppdrag som nämndeman med det föreslagna förfaringssättet? Det gäller särskilt intresset hos yngre personer. Vilket intresse finns hos organisationer och föreningar att nominera personer för uppdrag som nämndeman? Innebär utredningens förslag att kravet uppfylls att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning, särskilt när det gäller åldersstrukturen? Innebär förslaget tillräckliga garantier för att kravet uppfylls att de som utses till nämndemän är lämpliga för uppdraget? Vilka praktiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenser får förslaget? Frågan om allmänhetens intresse tolkar vi som särskilt central för att kunna ta ställning till förslagen från Nämndemannautredningen, eftersom förslagen förutsätter att det finns ett sådant intresse. Vår tolkning är att praktiska konsekvenser inrymmer följande frågor: Vilka förutsättningar har kommunerna för att åta sig uppgiften att administrera rekryteringen för den fria kvoten? Vilken kompetens har kommuner och landsting för att åta sig uppgiften? När det gäller organisatoriska konsekvenser undersöker vi följande: Vilka förutsättningar har kommunerna för uppgiften, bland annat sett till deras storlek? Vilka konsekvenser har förslaget för det kommunala självstyret? Med tanke på det kommunala självbestämmandet är det inte okontroversiellt att förlägga handläggningen av en uppgift som rör rättsväsendet på kommunal tjänstemannanivå. 17

18 Förslagen innebär således att nya uppgifter tillförs kommuner och landsting. För detta ska kommunerna tillföras medel i enligt med den så kallade finansieringsprincipen. 2 De ekonomiska konsekvenserna analyseras genom att belysa vilka kostnader förslagen kommer att medföra för främst kommunerna, men även för Sveriges Domstolar. Rekryteringsförfarandet är dock oprövat och det är därför svårt att förutse införandets faktiska kostnader. Ytterligare en fråga som ska analyseras av Statskontoret handlar om allmänhetens förtroende: Vilka konsekvenser kan utredningens förslag antas få för allmänhetens förtroende för rättsskipningen? Frågan om förtroendet innefattar ett flertal aspekter, exempelvis utformandet av domar och bemötande och säkerhet vid domstolar. Dessa aspekter ryms inte i Statskontorets uppdrag. Frågan besvarar vi genom en samlad bedömning utifrån de slutsatser vi kan dra av uppdragets olika delar. 1.6 Avgränsningar Det finns flera sätt att rekrytera nämndemän eller deltagare i ett jurysystem. Ett sätt är att nominera dem genom lottning utifrån folkbokföringen, vilket sker i vissa länder. Tänkbart är också att till exempel länsstyrelserna åtar sig uppgiften att rekrytera och utse nämndemännen. När det gäller domare tillsätts de av en särskild domarnämnd. På liknande sätt skulle en nomineringsnämnd kunna ansvara för rekryteringen av nämndemän. Statskontorets uppdrag är dock avgränsat till det förslag som Nämndemannautredningen har lämnat. Det betyder att vi i vår analys primärt utgår från att val av nämndemän för den så kallade fria kvoten ska beredas på tjänstemannanivå i kommuner och landsting och beslutas av kommun- och landstingsfullmäktige. Statskontorets uppdrag syftar till att närmare studera ett av Nämndemannautredningens förslag. I uppdraget nämns inte explicit att vi ska behandla utredningens övriga förslag, exempelvis arvoden och andra ersättningar samt formerna för tjänstgöring. Dessa frågor belyser vi dock ändå, i samband med att vi analyserar vilka faktorer som kan tänkas påverka allmänhetens och föreningars intresse att åta sig uppdrag som nämndeman. 1.7 Tillvägagångssätt Vårt material har vi huvudsakligen samlat in genom en medborgarundersökning och två riktade enkäter samt genom besök och intervjuer vid i första hand domstolar, kommuner och landsting. 2 Prop. 1991/92:150 med förslag om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93 m.m. (kompletteringsproposition). 18

19 1.7.1 Medborgarundersökning Föra att besvara frågan om allmänhetens intresse för att åta sig uppdrag som nämndeman har Statskontoret låtit TNS Sifo genomföra en medborgarundersökning. Undersökningen genomfördes i juni 2014 och omfattar svar från personer i en så kallad webbpanel. Utifrån detta underlag försöker vi belysa intresset för uppdraget som nämndeman och hur intresset och därmed rekryteringsunderlaget skulle påverkas om en fri kvot infördes. Medborgarundersökningen har även omfattat frågor om förtroendet för nämndemannasystemet och för rättsskipningen (med och utan en fri kvot) och hur de svarande ser på förutsättningarna för att söka uppdrag som nämndeman. Undersökningen utgår från ett antal bakgrundsvariabler såsom kön, ålder och utbildningsnivå. Variablerna är olika relevanta för olika frågeställningar och redovisas därför i den mån vi bedömer att de tillför viktig information. Medborgarundersökningen, inklusive bakgrundsvariablerna, redovisas i bilaga Riktade enkäter För att analysera organisationers och föreningars intresse för att nominera medlemmar till uppdrag som nämndeman har Statskontoret låtit konsulten Kinnmark AB genomföra en enkätundersökning. Enkäten genomfördes i juni 2014 och skickades till föreningar varav 938 svarade. Statskontoret har i efterhand bedömt att ett mindre antal av de svarande föreningarna inte bör ingå i urvalet. Det rör sig huvudsakligen om politiska partier och organisationer som är offentligt drivna eller som till övervägande del ägnar sig åt offentliga åtaganden. Efter att dessa har exkluderats utgörs analysunderlaget av sammanlagt 889 ideella föreningar. Även enkäten redovisas i bilaga 2. Statskontoret ska även undersöka huruvida lämpligheten kan garanteras med utredningens förslag. För att få svar på den frågan har vi skickat en enkät till landets domstolschefer, både vid allmänna domstolar och vid förvaltningsdomstolar. Detta eftersom det är domstolarnas uppgift att bedöma de tjänstgörande nämndemännens lämplighet. Av sammanlagt 70 domstolschefer har 58 besvarat enkäten. Även denna enkät redovisas i bilaga Intervjuer För att besvara frågan om bland annat lämplighet har vi intervjuat ett antal nämndemän, lokala politiker samt företrädare för kommunala och landstingskommunala förvaltningar. Förvaltningsföreträdarna intervjuades eftersom det är de som enligt utredningens förslag ska ansvara för lämplighetsbedömningarna. Vi har besökt fem kommuner, två landsting och fem domstolar. Vid dessa besök har vi intervjuat kommunala tjänstemän och lokalpolitiker samt ett antal nämndemän, såväl yngre som äldre. Nämndemännen 19

20 intervjuade vi bland annat för att inhämta information om vad som har motiverat dem att åta sig sina uppdrag. Statskontoret har också intervjuat företrädare för Domstolsverket, Nämndemännens riksförbund, Advokatsamfundet, Åklagarmyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting samt medverkande i Nämndemannautredningen. Därutöver har vi genomfört intervjuer med företrädare för de juridiska fakulteterna vid Stockholms och Uppsala universitet Projektgrupp Uppdraget har utförts av Gunnar Gustafsson (projektledare) och Andreas Hagström. En intern referensgrupp har varit knuten till projektet. 20

21 2 Det nuvarande nämndemannasystemet I detta avsnitt redovisas nämndemännens roll vid domstolarna, det nuvarande systemet för rekrytering av nämndemän och nämndemannakårens sammansättning. Vidare ges en kort redogörelse för de av Domstolsverkets och domstolarnas uppgifter som har betydelse för nämndemannasystemet. 2.1 Allmänt om nämndemännens roll Nämndemännens roll ser olika ut i olika rättsinstanser. I tingsrätterna deltar de som regel vid huvudförhandlingar i brottmål, vissa familjemål och vid avgörandet av enstaka ärenden. Rätten är då domför med en lagfaren domare och tre nämndemän. I hovrätterna deltar nämndemän vanligtvis i brottmål och i vissa familjemål. Rätten är då domför med tre lagfarna domare och två nämndemän. I förvaltningsrätterna förekommer nämndemän i ett stort antal mål, till exempel de flesta skatte- och socialförsäkringsmål. Rätten är då domför med en lagfaren domare och tre nämndemän. I kammarrätterna förekommer nämndemän numera endast i några enstaka måltyper. Kammarrätten består då av tre lagfarna domare och två nämndemän Nämndemännens uppgift Nämndemannens uppgift är att tillsammans med domaren tillämpa rättsreglerna i olika mål. Nämndemännens medverkan ska bidra till att domstolens avgöranden ligger i linje med allmänna värderingar i samhället. De ska även bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättsskipningen och tillgodose medborgarnas intresse av insyn i domstolarnas verksamhet. Hur många förhandlingar en nämndeman deltar i under ett år varierar och påverkas bland annat av antalet mål på domstolen, antalet nämndemän kopplade till domstolen och nämndemannens möjlighet att delta i avgöranden. Varken ordinarie domare eller nämndemän kan själva välja vilka mål de ska döma i, utan domstolen lottar vem som ska döma i de olika målen Nämndemannasystemets historia Lekmannainslaget i dömandet har en mycket lång historia i Sverige. Det moderna svenska nämndemannasystemet kan spåras till landskapslagar från 21

22 1200-talet. Under medeltiden var nämnden i första hand ett bevismedel som användes när de vanliga bevismedlen inte ansågs tillräckliga. Under och 1600-talen kom nämndens uppgift att utvecklas från bevismedel till domarroll. Tolv nämndemän utsågs permanent och valde tillsammans med en häradshövding nya ledamöter vid behov. På 1600-talet avgjordes rättsfrågor av en enkel majoritet nämndemän. Efter hand försvagades dock nämndemännens makt. Till exempel infördes kollektiv rösträtt 1734, och under 1800-talet fördes en debatt om att införa ett jurysystem i allmän domstol. Något förslag om ett sådant jurysystem lades dock aldrig fram Förändringar i modern tid Nedan sammanfattas några av de viktigaste förändringarna i nämndemannasystemet under efterkrigstiden: År 1948 minskades nämndemännens antal från tolv till nio, varav sju krävdes för domförhet. År 1971 minskades antalet nämndemän till fem, varav fyra krävdes för domförhet. Samma år inleddes processen för att utvidga nämndemännens medverkan till andra domstolar än tingsrätterna, genom att även läns- och skatterätterna fick nämndemän. År 1977 utvidgades nämndemännens medverkan till hovrätt och kammarrätt. År 1983 minskades antalet nämndemän till dagens tre. Samma år fick nämndemännen i tingsrätt individuell rösträtt, vilket nämndemännen i dåvarande länsrätterna och vid överrätterna redan hade. Reformen innebar även att den övre åldersgränsen på 70 år för nämndemän togs bort. Nämndemannareformen från 1983 betraktas som en av de mest betydelsefulla. När det gällde minskningen av antalet nämndemännen till tre gjordes dock ett undantag för allvarliga brott, där rätten även fortsättningsvis skulle bestå av en lagfaren domare och fem nämndemän. Detta undantag upphävdes i och med en reform Rekrytering av nämndemän Nämndemän utses genom val i kommun- och landstingsfullmäktige. Kommunfullmäktige väljer nämndemän till tingsrätt, och landstingsfullmäktige väljer nämndemännen till hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt. Kandidater till uppdragen nomineras lokalt av de invalda politiska partierna och väljs för en mandatperiod på fyra år. Hovrätterna och kammarrätterna samt tingsrätterna och förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö får själva fastställa hur många nämndemän 22

Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman

Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman får förhinder räcker det med en 0 1 0 4 8 0 0 0 A D SD

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:169

Regeringens proposition 2013/14:169 Regeringens proposition 2013/14:169 Nämndemannauppdraget stärkt förtroende och högre krav Prop. 2013/14:169 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 mars 2014 Jan Björklund

Läs mer

Per Lennerbrant (Justitiedepartementet)

Per Lennerbrant (Justitiedepartementet) Lagrådsremiss Nämndemannauppdraget stärkt förtroende och högre krav Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Beatrice Ask Per Lennerbrant (Justitiedepartementet)

Läs mer

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU2013:49)

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU2013:49) Yttrande Förbundsordförande 2013-10-11 Lars Lassinantti Mobil:070-2777757 E-post:lars.lassinantti@telia.com Vice förbundsordförande Justitiedepartementet Marika af Winklerfelt 103 33 Stockholm Mobil: 070-3451542

Läs mer

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Nämndemannakårens sammansättning

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Nämndemannakårens sammansättning DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE Nämndemannakårens sammansättning Kartläggning av kåren samt utvärdering av rekryteringsarbetet valet 2006 Producerad av Informationsavdelningen, Domstolsverket, diarienummer

Läs mer

Landstinget utser en revisor och en ersättare. Därutöver utser årsmötet två revisorer med ersättare.

Landstinget utser en revisor och en ersättare. Därutöver utser årsmötet två revisorer med ersättare. Arkiv Gävleborg (1+1) Stadgarna 5. Lt 1977-11-23, 85. FU 1978-04-17, 154. Stadgar Dnr H 70:2631/77. Arkivföreningens styrelse består av 9 ledamöter. Landstinget utser en ordinarie ledamot jämte en ersättare.

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2 0 REMISSVAR 1 (5) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) Sammanfattning Säkerhetspolisen är mycket positiv till betänkandets

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172

Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-02-26 59 Översyn av lokala ordningsföreskrifter avseende fyrverkerier. Dnr KS 2012-172 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö

Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Valberedningens uppgift Enligt bostadsrättsföreningen stadgar skall årsstämman välja en valberedning med uppgift att förbereda

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:31 LS 1006-0509 1 (1) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:4 av Erika Ullberg (S) om stopp för åldersdiskriminering av ledamöter i övervakningsnämnder Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag Instruktion 1 Instruktion för valberedningen i Fastställd av ordinarie bolagsstämma den Instruktion 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande... 3 1.3 Kommunikation

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

VALBEREDNINGEN RIKTLINJER SVENSKA BOULEFÖRBUNDET. Målgrupp: Instruktionen är ett komplement och förtydligande till stadgar och avser valberedningen.

VALBEREDNINGEN RIKTLINJER SVENSKA BOULEFÖRBUNDET. Målgrupp: Instruktionen är ett komplement och förtydligande till stadgar och avser valberedningen. VALBEREDNINGEN RIKTLINJER SVENSKA BOULEFÖRBUNDET Version: 1.0 Antagen: FS maj 2014 Nästa revision: FS aug 2015 Målgrupp: Instruktionen är ett komplement och förtydligande till stadgar och avser valberedningen.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 12 december 2013 KLAGANDE Ystad-Österlenregionens miljöförbund Östra Utfartsvägen 2 273 36 Tomelilla MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2013-06-11 AdmD-268-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-03-13 S2013/1826/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 februari 2014 KLAGANDE 1. A A 2. B A 3. C A Högestavägen 32 271 95 Ystad MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare R2A YTTRANDE 1 (11) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm En reformerad domstolslagstiftning, betänkande av Domarlagsutredningen (SOU 2011:42, Ju2011/3644/DOM)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan av etnisk diskriminering vid arbetsansökan

Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan av etnisk diskriminering vid arbetsansökan Kommunstyrelsen 2007-02-12 50 87 Arbets- och personalutskottet 2007-01-29 13 29 Personalkontoret 03.422 008 febkf14 Yttrande över motion om avidentifiering av ansökningshandlingar samt motion om motverkan

Läs mer

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011

RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 Godkänd av nämnden vid sammanträde den 10 april 2012 1 1. Inledning Riksdagens arvodesnämnd är en självständig myndighet

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Anställdas bisysslor

Anställdas bisysslor Revisionsrapport Anställdas bisysslor Krokoms Kommun Anneth Nyqvist December 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning

Läs mer

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM)

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-10-27 Stockholm Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Dnr 478-09 Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) Inledning Hovrätten noterar inledningsvis

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting; SFS 2003:1210 Utkom från trycket den 30 december

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Emine Lundkvist och Karl-Johan Nörklit Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011.

Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. NOMINERINGSREGLER AVSEENDE VALSEDLAR I ALLMÄNNA VAL Antagna av förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län i maj 2011. 1. FASTSTÄLLANDE AV NOMINERINGSREGLER 1.1 Förbundsstämma tre år före allmännaval

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern AB Ombud: AA Deloitte AB Rehnsgatan 11 113 57 Stockholm Ombud: Advokat Börje

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets KF Ärende 9 Löpnummer i Politikerrummet: 22 Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets Tjänsteskrivelse 2013-09-30 KS 2012.0210 Handläggare: Karin Jirénius

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2010 T 156-09 KLAGANDE Korsnäs Aktiebolag, 556023-8338 801 81 Gävle Ombud: Advokaterna O N och O H MOTPART AB Fortum Värme samägt

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) REGERINGSRÄTTENS BESLUT meddelat i Stockholm den 20 augusti 2008 KLAGANDE AA MOTPART Leg. läk. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm beslut den 3 mars 2006 i mål nr 366-06 SAKEN Avvisad

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC MOTPART Östhammars kommun Ombud: Jur.kand. Christer Hjert Kommunakuten AB

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

DOM 2012-09-28 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-09-28 Meddelad i Stockholm DOM 2012-09-28 Meddelad i Stockholm Mål nr 14272-11 Enhet 16 1 KLAGANDE Patrik Pettersson Lännaplan 1 C Lgh 1101 621 45 Visby MOTPART Region Gotland 621 81 Visby ÖVERKLAGAT BESLUT Regionfullmäktiges i

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade rapport och vill med anledning härav anföra följande.

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade rapport och vill med anledning härav anföra följande. REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Dnr 2009-12-03 AdmD-414-2009 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Statens energimyndighets rapport (ER 2009:28) om ursprungsgarantier för förnybar energi (Ert dnr N2009/7486/E)

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

Genomföra särskilda informationsinsatser i syfte att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän Ju2010/4036/DOM

Genomföra särskilda informationsinsatser i syfte att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän Ju2010/4036/DOM R2A RAPPORT 1 (16) Informationsavdelningen FÖRFATTARE Madeleine Bergman GODKÄND AV Barbro Thorblad Genomföra särskilda informationsinsatser i syfte att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 april 2011 SÖKANDE AA Ombud: Jur. kand. Pehr Amrén Försvarsadvokaterna Stockholm Box 12107 102 23 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens

Läs mer

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2005-01-27 Rubrik: Äktenskap och partnerskap - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Fi 2015/1216 Avdelningen för juridik Magnus Ljung Finansdepartementet 103 33 Stockholm Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Sammanfattning Sveriges Kommuner

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

Remissvar Ds 2015:14 Statliga utställningsgarantier - En översyn (Ku2015/01381/KL)

Remissvar Ds 2015:14 Statliga utställningsgarantier - En översyn (Ku2015/01381/KL) Stockholm 2015-08-15 MM Dnr 2015/94 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Ds 2015:14 Statliga utställningsgarantier - En översyn (Ku2015/01381/KL) Moderna museet (MM) får härmed avge följande

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2003:14 Stadgar för Mälardalsrådet Beslutade på Mälardalsrådets möte den 15 maj 2003 (Ersätter Kfs 1993:4) Inledande bestämmelser 1 Föreningens

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Stadgar för Leksands Dykarklubb Antagna vid årsmötet 2014-02-22

Stadgar för Leksands Dykarklubb Antagna vid årsmötet 2014-02-22 Stadgar för Leksands Dykarklubb Antagna vid årsmötet 2014-02-22 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Leksands Dykarklubb (LDK) 2 - Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Leksand. 3 Föreningsform

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer