Rekrytering av nämndemän

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rekrytering av nämndemän"

Transkript

1 2015:3 Rekrytering av nämndemän Konsekvensanalys av förslaget om en fri kvot

2

3 MISSIV DATUM DIARIENR /43-5 ERT DATUM ER BETECKNING Ju2014/1025/DOM Regeringen Justitiedepartementet Stockholm Konsekvensanalys av förslaget att införa en fri kvot för rekrytering av nämndemän Regeringen beslutade den 13 februari 2014 att ge Statskontoret i uppdrag att ta fram det ytterligare underlag som krävs för ett ställningstagande till om förslaget om ett förändrat rekryteringsförfarande, s.k. fri kvot, som lämnas i betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) bör genomföras. I uppdraget har ingått att göra en analys av förslagets konsekvenser vad avser: Om intresse hos enskilda samt föreningar finns för att ansöka till eller nominera personer till uppdrag som nämndemän, om nämndemannakåren får en allsidig sammansättning samt om förslaget innehåller tillräckliga garantier för att de som utses till nämndemän är lämpliga för uppdraget. Statskontoret ska också analysera vilka konsekvenser förslaget antas få för allmänhetens förtroende för rättsskipningen. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Rekrytering av nämndemän. Konsekvensanalys av förslaget om en fri kvot (2015:3). Generaldirektör Ingvar Mattson har beslutat i detta ärende. Utredningschef Marie Uhrwing och utredare Gunnar Gustafsson, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Ingvar Mattson Gunnar Gustafsson POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL:

4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 9 1 Inledning Statskontorets uppdrag Förslag om en lagfäst regel om en fri kvot Behov av en konsekvensanalys av Nämndemannautredningens förslag Utgångspunkter för Statskontorets analys Frågeställningar att besvara Avgränsningar Tillvägagångssätt 18 2 Det nuvarande nämndemannasystemet Allmänt om nämndemännens roll Rekrytering av nämndemän Domstolsverkets och domstolarnas roll 24 3 Nämndemannautredningen Nämndemannautredningens uppdrag 27 4 Allmänhetens intresse för uppdrag som nämndeman Allmänhetens kännedom om uppdraget Allmänhetens intresse för att söka uppdrag som nämndeman Stort intresse för en fri kvot En fri kvot skulle bredda rekryteringsunderlaget Sammanfattande iakttagelser 39 5 Intresset hos ideella föreningar att nominera medlemmar Det finns ett visst intresse hos föreningarna för att nominera medlemmar Intresset hos olika typer av föreningar Föreningar som nominerande organ fördelar och nackdelar Sammanfattande iakttagelser 45 6 Nämndemannakårens åldersstruktur Äldre nämndemän är överrepresenterade Förutsättningar för rekrytering av yngre nämndemän Effekter av en fri kvot på nämndemannakårens sammansättning Andra åtgärder för att påverka ålderssammansättningen Sammanfattande iakttagelser 60 5

6 7 Garantier för lämplighet Dagens rekrytering bygger på personkännedom En tveksamhet till om lämpligheten kan garanteras med en fri kvot Skärpta regler för lämplighet anses få marginell betydelse Sammanfattande iakttagelser 67 8 Konsekvenser för det politiska inslaget i förfarandet Systemet för rekrytering kommer även fortsättningsvis att ha ett politiskt inslag Sammanfattande iakttagelser 71 9 Konsekvenser för förtroendet för rättsskipningen Förtroendet för domstolarna och nämndemannasystemet är i dag relativt stort En fri kvot kan öka förtroendet för rättsskipningen På vilket sätt påverkas förtroendet av en fri kvot? Sammanfattande iakttagelser Praktiska konsekvenser Systemet blir ännu svårare för allmänheten att ta till sig Transparens och offentlighet Det finns i dag inga hinder mot att nominera nämndemän utanför partierna Osäkert om det finns underlag för en fri kvot Sammanfattande iakttagelser Konsekvenser för kommuner och landsting Är uppgiften lämplig för kommuner och landsting? Olika ambitioner och sätt att organisera verksamheten Ett antal oklarheter och problem knutna till förfarandet Politiskt nominerade kommer att genomgå en prövning i två steg Den kommunala tjänstemannens ställning blir problematisk Valärenden går i dag inte att överklaga Sammanfattande iakttagelser Konsekvenser för Sveriges Domstolar Konsekvenser för Domstolsverket Konsekvenser för domstolarna Sammanfattande iakttagelser Ekonomiska konsekvenser Ökade kostnader för Domstolsverket Sammanfattande iakttagelser 100 6

7 14 Statskontorets slutsatser, rekommendationer och förslag Intresset för uppdrag som nämndeman Nämndemannakårens sammansättning Garantier för lämplighet Förslagets organisatoriska, praktiska och ekonomiska konsekvenser Förtroendet för rättsskipningen Statskontorets förslag och rekommendationer 108 Referenser 111 Bilagor 1 Regeringsuppdraget Statskontorets enkätundersökningar 117 7

8 8

9 Sammanfattning Nämndemannautredningen lämnade 2013 ett betänkande om breddad rekrytering och kvalificerad medverkan av nämndemän i domstol. 1 Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att göra en konsekvensanalys av ett av utredningens förslag: att införa en fri kvot genom vilken alla svenska medborgare ska kunna ansöka om eller nominera någon annan till uppdrag som nämndeman. Ambitionen med införandet är att minst häften av nämndemännen ska väljas genom den fria kvoten. De övergripande målen kommer inte att uppnås Statskontorets tolkning av förslaget är att det har två övergripande mål. Det ena är en ambition att minska det politiska inslaget i rekryteringen av nämndemän. Det andra är att åstadkomma en mer allsidig sammansättning av nämndemannakåren, framför allt sett till nämndemännens ålder. Statskontorets analys visar att det politiska inslaget i huvudsak kvarstår, även om förslaget öppnar för en bredare rekrytering. För att åstadkomma en fullständig avpolitisering krävs helt andra åtgärder. Vår analys visar också att ett införande av en fri kvot sannolikt inte skulle förändra nämndemannakårens ålderssammansättning i någon större utsträckning. Det finns ett intresse för en fri kvot bland allmänhet och föreningar Inom ramen för uppdraget har Statskontoret genomfört en medborgarundersökning. Två tredjedelar av de svarande uppger att deras intresse för att ansöka om uppdrag som nämndeman skulle öka om en fri kvot infördes. Mer än hälften av de som inte är intresserade av att ansöka inom ramen för det nuvarande systemet, det vill säga genom ett politiskt parti, uppger att deras intresse skulle öka genom en fri kvot. Det är dock osäkert om samtliga landets kommuner och landsting kommer att ha ett tillräckligt underlag för att välja 50 procent av nämndemännen genom en fri kvot. Även ideella föreningar visar ett intresse för att nominera medlemmar till uppdrag som nämndemän. Bland dessa föreningar finns sådana som företräder särskilda intressen eller grupper i samhället. Det innebär att även 1 Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) 9

10 oönskade särintressen kan komma att ges tillträde till den dömande verksamheten. Detta är dock något som är ofrånkomligt med utredningens förslag. Det krävs förbättrade tjänstgöringsvillkor för att öka andelen yngre nämndemän Äldre personer är klart överrepresenterade i dagens nämndemannakår, och en fri kvot skulle i sig troligtvis inte leda till en föryngring. Äldres överrepresentation är ännu högre om man ser till vilka som faktiskt tjänstgör vid domstolarna, än om man endast ser till kårens sammansättning. Inte heller detta förhållande skulle påverkas av en fri kvot. För att åstadkomma en föryngring krävs därför, enligt Statskontoret, att nämndemännens tjänstgöringsvillkor förbättras. Vår medborgarundersökning visar att ett höjt arvode har större betydelse för yngre än för äldre personers intresse för att ansöka om uppdrag som nämndeman. En höjning av arvodet skulle sannolikt locka fler yngre personer att söka uppdraget och dessutom öka deras incitament att tjänstgöra. Vår analys visar också att mer än var tredje nämndeman har haft sitt uppdrag i åtta år eller mer. Av dessa personer är 80 procent 60 år eller äldre. Enligt Statskontoret kan en föryngring av nämndemannakåren åstadkommas genom en begränsning av hur många sammanhängande mandatperioder en nämndeman tillåts tjänstgöra. Det finns en risk för att lämpligheten inte kan garanteras Statskontorets analys visar på att många är tveksamma till om lämpligheten hos nämndemännen kan garanteras om en fri kvot införs. Endast 19 procent av landets tillfrågade domstolschefer anser att så är fallet. Även nämndemän och företrädare för kommuner ställer sig tveksamma till om lämpligheten kan garanteras. De kandidater som i dag nomineras av partierna är oftast kända genom att de har haft olika politiska uppdrag. Den personkännedom som detta innebär är enligt vår bedömning svår att ersätta. Det är svårt att bedöma förslagets konsekvenser när det gäller garantier för lämpligheten, eftersom det inte finns några erfarenheter att luta sig emot. Det finns dock enligt Statskontoret en risk för att fler olämpliga personer kan komma att väljas till nämndemän om en fri kvot införs. Frågetecken kring förslaget att ge kommunerna i uppgift att hantera lämplighetsbedömningar Nämndemannautredningen föreslog att kommuner och landsting, förslagsvis på tjänstemannanivå, ska ansvara för att pröva de sökandes och nominerades 10

11 lämplighet. Enligt Statskontoret finns det ett antal problem och frågetecken kring detta förslag. Förslaget skiljer sig från vad som i regel kännetecknar delegering av uppgifter från staten till kommunerna, eftersom kommuner och landsting i detta fall inte har något verksamhetsansvar för uppgiften. Vidare tillhör uppgiften ett utgiftsområde för vilket staten har det huvudsakliga ansvaret. Flertalet företrädare för de kommuner och landsting vi har intervjuat ställer sig av bland annat den anledningen tveksamma till att åta sig ansvaret för lämplighetsprövningar. Förslaget innebär att den kommunala förvaltningen eller den ansvarige tjänstemannen kan påverka vilka kandidater som ska nomineras till fullmäktige, både kandidater från politiska partier och kandidater från den fria kvoten. Det finns i förslaget inte heller några hinder mot att välja ett större antal kandidater från den fria kvoten, så att de utgör över 50 procent av nämndemännen. Detta innebär att sökande från den fria kvoten kan komma att konkurrera ut politiskt nominerade kandidater. Frågan är om den politiska nivån har något intresse eller några incitament att bidra till detta. Prioriteringarna mellan sökande genom den fria kvoten och politiskt nominerande innebär också att en enskild tjänsteman eller förvaltning kan hamna i en lojalitetskonflikt gentemot sin arbetsgivare, kommunstyrelsen. Problematiken kring dessa prioriteringar gäller i slutänden även för valförsamlingarna. De krav som en nämndeman ska uppfylla anges i rättegångsbalken. Bestämmelserna är dock tämligen vaga och beskriver personliga egenskaper. För att kommunerna ska kunna göra tillfredsställande lämplighetsbedömningar krävs enligt Statskontoret att rättegångsbalkens bestämmelser kompletteras med mer konkreta kriterier för att bedöma lämplighet. Förslaget innebär att politiskt nominerade kandidater ska genomgå en dubbel lämplighetsprövning, dels av den egna valberedningen, dels av den kommunala förvaltningen. Enligt Statskontoret kan det ifrågasättas om de politiska nominerade kandidaterna ska behöva genomgå denna dubbla prövning. Kommunerna kan komma att hantera uppgiften mycket olika Det är kommunstyrelsen som ansvarar för att samordna kommunens uppgifter, och det är inte möjligt för staten att ålägga en enskild tjänsteman att utföra en viss uppgift. Kommuner och landsting kan därför komma att organisera och hantera lämplighetsbedömningarna på mycket olika sätt, både resursmässigt och sett till ambitionsnivå. Det finns därför en risk för att kommunernas lämplighetsprövningar inte görs på ett enhetligt sätt. I förlängningen kan detta vara ett problem ur ett rättssäkerhetsperspektiv. 11

12 Frågan om allmänhetens förtroende är komplex Nästan hälften av de tillfrågade i vår medborgarundersökning anser att förtroendet för domstolarna skulle öka om en fri kvot infördes, medan endast var tionde anser att förtroendet skulle minska. Frågan är dock komplex. En mer öppen rekrytering skulle i sig sannolikt leda till ett ökat förtroende. Detsamma gäller en mer representativ åldersfördelning av kåren. Vi har dock inga belägg för att det senare skulle bli fallet med en fri kvot. Förtroendet för domstolarna kan komma att påverkas negativt om en ökad andel olämpliga nämndemän utses. Detsamma gäller om det skulle bli ett ökat antal avhopp, till exempel som en följd av att en större andel oerfarna personer väljs. Utifrån ett medialt perspektiv räcker det sannolikt med ett fåtal uppmärksammade fall för att förtroendet ska påverkas negativt. Nämndemannautredningens förslag innebär att ett redan ifrågasatt rekryteringssystem kompletteras med ytterligare ett oprövat förfarande vars effektivitet och funktionssätt vi inte vet något om. Genom att införa två parallella spår för rekrytering av nämndemän blir det ännu svårare för allmänheten att ta till sig systemet. I detta ligger också en risk för ett minskat förtroende. Statskontorets rekommendationer och förslag Vi har visat att det finns ett antal osäkerheter förknippade med införandet av en fri kvot för rekrytering av nämndemän, bland annat när det gäller garantier för lämplighet och kommunernas hantering av lämplighetsprövningar. Vi vet inte heller hur många personer som kommer att ansöka om uppdraget genom en fri kvot. Mot den bakgrunden föreslår Statskontoret följande: Att regeringen, i det fall den avser införa en fri kvot, startar en försöksverksamhet i mindre skala. Statskontoret föreslår att en sådan försöksverksamhet genomförs i förslagsvis tre domkretsar under en mandatperiod. Valet av domkretsar bör göras så de är representativa för riket sett till bland annat demografiska förhållanden, arbetsmarknad, utbildningsnivå och de nuvarande nämndemännens ålder. Om regeringen bedömer att det finns en överhängande risk för att olämpliga nämndemän kommer att utses med utredningens förslag, bör rekryteringsförfarandet stärkas, till exempel genom personliga intervjuer eller någon form av personliga test. Nämndemannautredningens förslag innebär att samtliga kandidater, både politiskt nominerade och sökande från allmänheten, ska prövas av kommuner och landsting. Enligt Statskontoret bör endast sökande genom den fria kvoten bli föremål för kommunernas lämplighetsbedömningar. 12

13 Vår analys visar att en fri kvot troligen inte kommer att leda till en mer allsidigt sammansatt nämndemannakår. För att åstadkomma en föryngring av nämndemannakåren bör regeringen därför enligt Statskontoret överväga följande åtgärder: En höjning av nämndemännens arvode i enlighet med Nämndemannautredningens förslag. En begränsning av antalet tillåtna sammanhängande tjänstgöringsperioder till två. Denna begränsning bör endast avse nämndemän som i framtiden väljs för första gången. 13

14 14

15 1 Inledning 1.1 Statskontorets uppdrag Nämndemannautredningen lämnade våren 2013 betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49). Utredningen föreslår där ett förändrat rekryteringsförfarande för nämndemän genom en så kallad fri kvot. Förslaget om en fri kvot innebär att alla svenska medborgare över 18 år ska kunna ansöka om eller nominera någon annan till uppdrag som nämndeman, utan att kontakta eller uppvaktas av ett invalt politiskt parti. Statskontoret har av regeringen fått i uppdrag att ta fram det ytterligare underlag som behövs för att ta ställning till utredningens förslag. Statskontoret ska analysera följande frågor: Vilka konsekvenser kan utredningens förslag få för allmänhetens förtroende för rättsskipningen? Förväntas förslaget uppfylla syftet att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning, särskilt när det gäller åldersstrukturen? Innehåller förslaget tillräckliga garantier för att de som utses till nämndemän är lämpliga för uppdraget? Hur är intresset hos enskilda för att ansöka till uppdrag som nämndeman? Hur är föreningars och organisationers intresse för att nominera enskilda till uppdrag? Vilka blir de praktiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna av förslaget? Statskontoret ska lämna de förslag som krävs och förslag som i övrigt bedöms lämpliga. Under arbetet ska Statskontoret samråda med och vid behov inhämta upplysningar från Domstolsverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Nämndemännens riksförbund. 1.2 Förslag om en lagfäst regel om en fri kvot Rekryteringen av nämndemän sker i dag genom att invalda partier nominerar kandidater till kommun- och landstingsfullmäktige, som genom val utser nämndemännen. Nämndemannautredningen föreslog ett förändrat rekryte- 15

16 ringsförfarande och införandet av en så kallad fri kvot. Den fria kvoten innebär att var och en ska kunna ansöka eller nominera någon annan till ett uppdrag som nämndeman, utan att kontakta eller uppvaktas av ett politiskt parti. Genom en lagfäst regel om en fri kvot skulle kommun- eller landstingsfullmäktige kunna välja en viss andel nämndemän från denna kvot. Det föreslagna förfarandet syftar till att uppnå en mer allsidigt sammansatt nämndemannakår och i synnerhet en föryngring. En öppnare rekrytering kan enligt utredningen också tydliggöra att nämndemannauppdraget inte är ett politiskt uppdrag. 1.3 Behov av en konsekvensanalys av Nämndemannautredningens förslag Enligt regeringen måste ett genomförande av Nämndemannautredningens förslag föregås av en konsekvensanalys. Ett förändrat rekryteringsförfarande inklusive ett valsystem med val av nämndemän från en fri kvot påverkar i första hand kommuner och landsting. Även Domstolsverket, domstolarna och partierna påverkas av förslaget. Förslaget kan således medföra konsekvenser för flera aktörer. 1.4 Utgångspunkter för Statskontorets analys De förslag som Nämndemannautredningen lämnade presenterades som en paketlösning. Riksdagen har beslutat om några av förslagen, men inte tagit ställning till alla förslag. Detta får konsekvenser för Statskontorets analys. Ett av utredningens förslag var en minskad medverkan av nämndemän i domstol. Detta förslag skulle få konsekvenser för förutsättningarna att rekrytera personer genom en fri kvot. Utredningen menade också att det inte är nödvändigt att begränsa antalet mandatperioder som en nämndeman kan tjänstgöra i domstol, sett till de samlade förslagen. Det finns även andra förslag som har koppling till Statskontorets uppdrag, men som regeringen inte nämner explicit i uppdraget. Det gäller exempelvis nivån på nämndemännens arvoden och former för tjänstgöring. Det finns ingen erfarenhet av en fri kvot för rekrytering av nämndemän. Det har heller inte genomförts någon försöksverksamhet på området. Andra länders system med juryplikt för medborgarna skiljer sig alltför mycket från utredningens förslag för att vara aktuella för jämförelser. Statskontoret kan därmed inte dra nytta av tidigare erfarenheter, insamlade data och annan empiri. Vår utredning är i stället framåtsyftande och avser att i förhand bedöma förslagets konsekvenser. Vi kan också konstatera att vårt uppdrag tangerar ett flertal principiella frågeställningar, såsom domstolarnas självständiga ställning, det kommunala självstyret och ansvarsfördelningen mellan stat och kommuner. 16

17 Statskontorets uppdrag avser en konsekvensanalys av utredningens förslag om införandet av en breddad rekrytering av nämndemän genom en fri kvot. Vi har dock valt att även belysa vilka åtgärder som skulle kunna bidra till en mer allsidig sammansättning av nämndemanankåren, utan att en fri kvot införs. 1.5 Frågeställningar att besvara Enligt uppdraget ska Statskontorets analys ge svar på följande: Vilket intresse finns hos allmänheten att ta uppdrag som nämndeman med det föreslagna förfaringssättet? Det gäller särskilt intresset hos yngre personer. Vilket intresse finns hos organisationer och föreningar att nominera personer för uppdrag som nämndeman? Innebär utredningens förslag att kravet uppfylls att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning, särskilt när det gäller åldersstrukturen? Innebär förslaget tillräckliga garantier för att kravet uppfylls att de som utses till nämndemän är lämpliga för uppdraget? Vilka praktiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenser får förslaget? Frågan om allmänhetens intresse tolkar vi som särskilt central för att kunna ta ställning till förslagen från Nämndemannautredningen, eftersom förslagen förutsätter att det finns ett sådant intresse. Vår tolkning är att praktiska konsekvenser inrymmer följande frågor: Vilka förutsättningar har kommunerna för att åta sig uppgiften att administrera rekryteringen för den fria kvoten? Vilken kompetens har kommuner och landsting för att åta sig uppgiften? När det gäller organisatoriska konsekvenser undersöker vi följande: Vilka förutsättningar har kommunerna för uppgiften, bland annat sett till deras storlek? Vilka konsekvenser har förslaget för det kommunala självstyret? Med tanke på det kommunala självbestämmandet är det inte okontroversiellt att förlägga handläggningen av en uppgift som rör rättsväsendet på kommunal tjänstemannanivå. 17

18 Förslagen innebär således att nya uppgifter tillförs kommuner och landsting. För detta ska kommunerna tillföras medel i enligt med den så kallade finansieringsprincipen. 2 De ekonomiska konsekvenserna analyseras genom att belysa vilka kostnader förslagen kommer att medföra för främst kommunerna, men även för Sveriges Domstolar. Rekryteringsförfarandet är dock oprövat och det är därför svårt att förutse införandets faktiska kostnader. Ytterligare en fråga som ska analyseras av Statskontoret handlar om allmänhetens förtroende: Vilka konsekvenser kan utredningens förslag antas få för allmänhetens förtroende för rättsskipningen? Frågan om förtroendet innefattar ett flertal aspekter, exempelvis utformandet av domar och bemötande och säkerhet vid domstolar. Dessa aspekter ryms inte i Statskontorets uppdrag. Frågan besvarar vi genom en samlad bedömning utifrån de slutsatser vi kan dra av uppdragets olika delar. 1.6 Avgränsningar Det finns flera sätt att rekrytera nämndemän eller deltagare i ett jurysystem. Ett sätt är att nominera dem genom lottning utifrån folkbokföringen, vilket sker i vissa länder. Tänkbart är också att till exempel länsstyrelserna åtar sig uppgiften att rekrytera och utse nämndemännen. När det gäller domare tillsätts de av en särskild domarnämnd. På liknande sätt skulle en nomineringsnämnd kunna ansvara för rekryteringen av nämndemän. Statskontorets uppdrag är dock avgränsat till det förslag som Nämndemannautredningen har lämnat. Det betyder att vi i vår analys primärt utgår från att val av nämndemän för den så kallade fria kvoten ska beredas på tjänstemannanivå i kommuner och landsting och beslutas av kommun- och landstingsfullmäktige. Statskontorets uppdrag syftar till att närmare studera ett av Nämndemannautredningens förslag. I uppdraget nämns inte explicit att vi ska behandla utredningens övriga förslag, exempelvis arvoden och andra ersättningar samt formerna för tjänstgöring. Dessa frågor belyser vi dock ändå, i samband med att vi analyserar vilka faktorer som kan tänkas påverka allmänhetens och föreningars intresse att åta sig uppdrag som nämndeman. 1.7 Tillvägagångssätt Vårt material har vi huvudsakligen samlat in genom en medborgarundersökning och två riktade enkäter samt genom besök och intervjuer vid i första hand domstolar, kommuner och landsting. 2 Prop. 1991/92:150 med förslag om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93 m.m. (kompletteringsproposition). 18

19 1.7.1 Medborgarundersökning Föra att besvara frågan om allmänhetens intresse för att åta sig uppdrag som nämndeman har Statskontoret låtit TNS Sifo genomföra en medborgarundersökning. Undersökningen genomfördes i juni 2014 och omfattar svar från personer i en så kallad webbpanel. Utifrån detta underlag försöker vi belysa intresset för uppdraget som nämndeman och hur intresset och därmed rekryteringsunderlaget skulle påverkas om en fri kvot infördes. Medborgarundersökningen har även omfattat frågor om förtroendet för nämndemannasystemet och för rättsskipningen (med och utan en fri kvot) och hur de svarande ser på förutsättningarna för att söka uppdrag som nämndeman. Undersökningen utgår från ett antal bakgrundsvariabler såsom kön, ålder och utbildningsnivå. Variablerna är olika relevanta för olika frågeställningar och redovisas därför i den mån vi bedömer att de tillför viktig information. Medborgarundersökningen, inklusive bakgrundsvariablerna, redovisas i bilaga Riktade enkäter För att analysera organisationers och föreningars intresse för att nominera medlemmar till uppdrag som nämndeman har Statskontoret låtit konsulten Kinnmark AB genomföra en enkätundersökning. Enkäten genomfördes i juni 2014 och skickades till föreningar varav 938 svarade. Statskontoret har i efterhand bedömt att ett mindre antal av de svarande föreningarna inte bör ingå i urvalet. Det rör sig huvudsakligen om politiska partier och organisationer som är offentligt drivna eller som till övervägande del ägnar sig åt offentliga åtaganden. Efter att dessa har exkluderats utgörs analysunderlaget av sammanlagt 889 ideella föreningar. Även enkäten redovisas i bilaga 2. Statskontoret ska även undersöka huruvida lämpligheten kan garanteras med utredningens förslag. För att få svar på den frågan har vi skickat en enkät till landets domstolschefer, både vid allmänna domstolar och vid förvaltningsdomstolar. Detta eftersom det är domstolarnas uppgift att bedöma de tjänstgörande nämndemännens lämplighet. Av sammanlagt 70 domstolschefer har 58 besvarat enkäten. Även denna enkät redovisas i bilaga Intervjuer För att besvara frågan om bland annat lämplighet har vi intervjuat ett antal nämndemän, lokala politiker samt företrädare för kommunala och landstingskommunala förvaltningar. Förvaltningsföreträdarna intervjuades eftersom det är de som enligt utredningens förslag ska ansvara för lämplighetsbedömningarna. Vi har besökt fem kommuner, två landsting och fem domstolar. Vid dessa besök har vi intervjuat kommunala tjänstemän och lokalpolitiker samt ett antal nämndemän, såväl yngre som äldre. Nämndemännen 19

20 intervjuade vi bland annat för att inhämta information om vad som har motiverat dem att åta sig sina uppdrag. Statskontoret har också intervjuat företrädare för Domstolsverket, Nämndemännens riksförbund, Advokatsamfundet, Åklagarmyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting samt medverkande i Nämndemannautredningen. Därutöver har vi genomfört intervjuer med företrädare för de juridiska fakulteterna vid Stockholms och Uppsala universitet Projektgrupp Uppdraget har utförts av Gunnar Gustafsson (projektledare) och Andreas Hagström. En intern referensgrupp har varit knuten till projektet. 20

21 2 Det nuvarande nämndemannasystemet I detta avsnitt redovisas nämndemännens roll vid domstolarna, det nuvarande systemet för rekrytering av nämndemän och nämndemannakårens sammansättning. Vidare ges en kort redogörelse för de av Domstolsverkets och domstolarnas uppgifter som har betydelse för nämndemannasystemet. 2.1 Allmänt om nämndemännens roll Nämndemännens roll ser olika ut i olika rättsinstanser. I tingsrätterna deltar de som regel vid huvudförhandlingar i brottmål, vissa familjemål och vid avgörandet av enstaka ärenden. Rätten är då domför med en lagfaren domare och tre nämndemän. I hovrätterna deltar nämndemän vanligtvis i brottmål och i vissa familjemål. Rätten är då domför med tre lagfarna domare och två nämndemän. I förvaltningsrätterna förekommer nämndemän i ett stort antal mål, till exempel de flesta skatte- och socialförsäkringsmål. Rätten är då domför med en lagfaren domare och tre nämndemän. I kammarrätterna förekommer nämndemän numera endast i några enstaka måltyper. Kammarrätten består då av tre lagfarna domare och två nämndemän Nämndemännens uppgift Nämndemannens uppgift är att tillsammans med domaren tillämpa rättsreglerna i olika mål. Nämndemännens medverkan ska bidra till att domstolens avgöranden ligger i linje med allmänna värderingar i samhället. De ska även bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för rättsskipningen och tillgodose medborgarnas intresse av insyn i domstolarnas verksamhet. Hur många förhandlingar en nämndeman deltar i under ett år varierar och påverkas bland annat av antalet mål på domstolen, antalet nämndemän kopplade till domstolen och nämndemannens möjlighet att delta i avgöranden. Varken ordinarie domare eller nämndemän kan själva välja vilka mål de ska döma i, utan domstolen lottar vem som ska döma i de olika målen Nämndemannasystemets historia Lekmannainslaget i dömandet har en mycket lång historia i Sverige. Det moderna svenska nämndemannasystemet kan spåras till landskapslagar från 21

22 1200-talet. Under medeltiden var nämnden i första hand ett bevismedel som användes när de vanliga bevismedlen inte ansågs tillräckliga. Under och 1600-talen kom nämndens uppgift att utvecklas från bevismedel till domarroll. Tolv nämndemän utsågs permanent och valde tillsammans med en häradshövding nya ledamöter vid behov. På 1600-talet avgjordes rättsfrågor av en enkel majoritet nämndemän. Efter hand försvagades dock nämndemännens makt. Till exempel infördes kollektiv rösträtt 1734, och under 1800-talet fördes en debatt om att införa ett jurysystem i allmän domstol. Något förslag om ett sådant jurysystem lades dock aldrig fram Förändringar i modern tid Nedan sammanfattas några av de viktigaste förändringarna i nämndemannasystemet under efterkrigstiden: År 1948 minskades nämndemännens antal från tolv till nio, varav sju krävdes för domförhet. År 1971 minskades antalet nämndemän till fem, varav fyra krävdes för domförhet. Samma år inleddes processen för att utvidga nämndemännens medverkan till andra domstolar än tingsrätterna, genom att även läns- och skatterätterna fick nämndemän. År 1977 utvidgades nämndemännens medverkan till hovrätt och kammarrätt. År 1983 minskades antalet nämndemän till dagens tre. Samma år fick nämndemännen i tingsrätt individuell rösträtt, vilket nämndemännen i dåvarande länsrätterna och vid överrätterna redan hade. Reformen innebar även att den övre åldersgränsen på 70 år för nämndemän togs bort. Nämndemannareformen från 1983 betraktas som en av de mest betydelsefulla. När det gällde minskningen av antalet nämndemännen till tre gjordes dock ett undantag för allvarliga brott, där rätten även fortsättningsvis skulle bestå av en lagfaren domare och fem nämndemän. Detta undantag upphävdes i och med en reform Rekrytering av nämndemän Nämndemän utses genom val i kommun- och landstingsfullmäktige. Kommunfullmäktige väljer nämndemän till tingsrätt, och landstingsfullmäktige väljer nämndemännen till hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt. Kandidater till uppdragen nomineras lokalt av de invalda politiska partierna och väljs för en mandatperiod på fyra år. Hovrätterna och kammarrätterna samt tingsrätterna och förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö får själva fastställa hur många nämndemän 22

Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman

Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman får förhinder räcker det med en 0 1 0 4 8 0 0 0 A D SD

Läs mer

Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 11 oktober 2013

Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 11 oktober 2013 PM 2013:150 RI (Dnr 001-1128/2013) Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 11 oktober 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Datum Remiss: Betänkandet Nämndemannauppdraget - breddad rekrytering och kvalificerad medverkan SOU 2013:49

Datum Remiss: Betänkandet Nämndemannauppdraget - breddad rekrytering och kvalificerad medverkan SOU 2013:49 KS 17 9 OKTOBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per Winbladh Torkel Datum 2013-09-16 Diarienummer KSN-2013-0986 Kommunstyrelsen Remiss: Betänkandet Nämndemannauppdraget - breddad rekrytering

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (2)

Stockholms läns landsting 1 (2) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2013-09-11 LS 1307-0941 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3-10- 08 0 00 0 7 Yttrande över betänkandet Nämndemannauppdraget -

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)

Remissyttrande över betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) YTTRANDE 1 (7) Avdelningen för domstolsutveckling Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:169

Regeringens proposition 2013/14:169 Regeringens proposition 2013/14:169 Nämndemannauppdraget stärkt förtroende och högre krav Prop. 2013/14:169 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 mars 2014 Jan Björklund

Läs mer

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) REMISSYTTRANDE 1 (7) Datum Diarienr 2013-10-07 AdmD-523-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-07-03 Ju2013/4701/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Betänkandet

Läs mer

Per Lennerbrant (Justitiedepartementet)

Per Lennerbrant (Justitiedepartementet) Lagrådsremiss Nämndemannauppdraget stärkt förtroende och högre krav Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Beatrice Ask Per Lennerbrant (Justitiedepartementet)

Läs mer

Den framtida rekryteringen av nämndemän

Den framtida rekryteringen av nämndemän Datum Dnr 2002-11-25 1335-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet Framtidens nämndemän (SOU 2002:61) (Ert diarienummer Ju2002/4974) Sammanfattning Domstolsverket avstyrker

Läs mer

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU2013:49)

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU2013:49) Yttrande Förbundsordförande 2013-10-11 Lars Lassinantti Mobil:070-2777757 E-post:lars.lassinantti@telia.com Vice förbundsordförande Justitiedepartementet Marika af Winklerfelt 103 33 Stockholm Mobil: 070-3451542

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar; SFS 2009:773 Utkom från trycket den 7 juli 2009 utfärdad den 25 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-04-21 Fi2015/1581 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Sammanfattande bedömning Den särskilde utredaren

Läs mer

Lagrådsremiss. Ett stärkt nämndemannainstitut. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Ett stärkt nämndemannainstitut. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Ett stärkt nämndemannainstitut Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 2 mars 2006 Leni Björklund Helena Swenzén (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63)

En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-09-29 Fö2016/01252/MFI Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm En robust personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63) Statskontoret

Läs mer

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Nämndemannakårens sammansättning

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Nämndemannakårens sammansättning DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE Nämndemannakårens sammansättning Kartläggning av kåren samt utvärdering av rekryteringsarbetet valet 2006 Producerad av Informationsavdelningen, Domstolsverket, diarienummer

Läs mer

Stockholm den 26 januari 2012

Stockholm den 26 januari 2012 Stockholm den 26 januari 2012 Till Justitiedepartementet Ju2011/8545/DOM Sveriges advokatsamfund har, inom ramen för i Justitiedepartementet pågående kartläggning av behovet att reformera nämndemannasystemet,

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

Landstinget utser en revisor och en ersättare. Därutöver utser årsmötet två revisorer med ersättare.

Landstinget utser en revisor och en ersättare. Därutöver utser årsmötet två revisorer med ersättare. Arkiv Gävleborg (1+1) Stadgarna 5. Lt 1977-11-23, 85. FU 1978-04-17, 154. Stadgar Dnr H 70:2631/77. Arkivföreningens styrelse består av 9 ledamöter. Landstinget utser en ordinarie ledamot jämte en ersättare.

Läs mer

Kommittédirektiv. Rekryteringen av ordinarie domare. Dir. 2016:89. Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016

Kommittédirektiv. Rekryteringen av ordinarie domare. Dir. 2016:89. Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016 Kommittédirektiv Rekryteringen av ordinarie domare Dir. 2016:89 Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över rekryteringen av ordinarie domare i syfte

Läs mer

Remiss: Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)

Remiss: Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) 1 (5) 2013-10-07 Dnr SU FV-1.1.3-2172-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) 1. Inledning

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Yttrande Demokratiutredningen - Låt fler forma framtiden!

Yttrande Demokratiutredningen - Låt fler forma framtiden! Kommunledningsförvaltningen Linn Carlsson, 0550-88 009 linn.carlsson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2016-06-09 Ks/2016:66 Sida 1(4) Yttrande Demokratiutredningen - Låt fler forma framtiden! Förslag

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Kommittédirektiv Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare Dir. 2012:16 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå åtgärder som ger bättre

Läs mer

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-03-13 S2015/1547/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 1 juli 2016 KLAGANDE Västerviks kommun 593 80 Västervik MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 12 januari 2015

Läs mer

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Kommittédirektiv Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd Dir. 2010:133 Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera

Läs mer

HFD 2016 Ref 54. Kommunfullmäktiges beslut att återkalla samtliga förtroendevaldas

HFD 2016 Ref 54. Kommunfullmäktiges beslut att återkalla samtliga förtroendevaldas HFD 2016 Ref 54 HFD 2016 ref. 54 Kommunfullmäktiges beslut att återkalla samtliga förtroendevaldas uppdrag vid förändringar i nämndorganisationen omfattar även kommunstyrelsen. Laglighetsprövning enligt

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland

Hovrätten för Nedre Norrland Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2011-09-30 2011/0154 Ert datum Ert Dnr 2011-06-13 Ju2011/3644/DOM En reformerad domstolslagstiftning (SOU 2011:42) Hovrätten tillstyrker i huvudsak

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Nämndemannamedverkan i kammarrätten i socialförsäkringsmål, m.m.

Nämndemannamedverkan i kammarrätten i socialförsäkringsmål, m.m. Lagrådsremiss Nämndemannamedverkan i kammarrätten i socialförsäkringsmål, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 22 maj 2008 Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:23

Regeringens proposition 2003/04:23 Regeringens proposition 2003/04:23 Antalet ledamöter i Högsta domstolen Prop. 2003/04:23 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 oktober 2003 Margareta Winberg Thomas Bodström

Läs mer

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23)

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-22 S2013/3153/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) Sammanfattning

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-15 N2013/1260/ENT Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2 0 REMISSVAR 1 (5) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) Sammanfattning Säkerhetspolisen är mycket positiv till betänkandets

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

Kommittédirektiv. Specialisering för skattemål och fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen. Dir. 2013:49

Kommittédirektiv. Specialisering för skattemål och fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen. Dir. 2013:49 Kommittédirektiv Specialisering för skattemål och fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen Dir. 2013:49 Beslut vid regeringssammanträde den 8 maj 2013. Sammanfattning År 2010 genomfördes en omfattande

Läs mer

Uppfo ljning av resultatet fra n na mndemannakampanj En enkätundersökning för Domstolsverket

Uppfo ljning av resultatet fra n na mndemannakampanj En enkätundersökning för Domstolsverket 160301 Uppfo ljning av resultatet fra n na mndemannakampanj 2015 En enkätundersökning för Domstolsverket 2 1. Inledning 2. Undersökningen 3. Resultat 4. Summering och rekommendationer 3 Inledning Domstolsverket

Läs mer

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:371) om rättegången i

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:371) om rättegången i Promemoria Ändrad sammansättning i Arbetsdomstolen i diskrimineringstvister kompletterande överväganden och förslag till SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning TP PT Lagen FPT Innehållsförteckning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion; SFS 2009:885 Utkom från trycket den 14 juli 2009 utfärdad den 25 juni 2009. Regeringen föreskriver i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/

En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/ Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden - SOU 2015:24 (dnr Fi2015/1581) Dnr KS15/123-100 Ekerö kommuns synpunkter Inledning Ekerö kommun är generellt sett positiv till förslaget

Läs mer

Yttrande över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14)

Yttrande över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14) REMISSYTTRANDE 1 (5) Mark- och miljööverdomstolen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14) Regeringskansliets diarienummer S2014/2509/PBB

Läs mer

VALBEREDNINGENS INSTRUKTION HSB BRF SNÖSÄTRA 229

VALBEREDNINGENS INSTRUKTION HSB BRF SNÖSÄTRA 229 VALBEREDNINGENS INSTRUKTION HSB BRF SNÖSÄTRA 229 1. INLEDNING Denna instruktion är utformad speciellt för Brf Snösätra och är antagen av föreningens årsstämma 2015-04-22. ALLMÄNT Föreningsstämmans beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:177

Regeringens proposition 2015/16:177 Regeringens proposition 2015/16:177 Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen Prop. 2015/16:177 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 maj

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Svar på remiss En kommunallag för framtiden

Svar på remiss En kommunallag för framtiden 1(5) Kommunstyrelsen Svar på remiss En kommunallag för framtiden Ärendet Utredningen En kommunallag för framtiden har överlämnat sitt slutbetänkande (SOU 2015:24) den 23 mars 2015. Betänkandet utgör en

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2011:74 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2011:74 Sammanfattning Kommittédirektiv Den framtida organisationen för prövning av hyres- och arrendetvister Dir. 2011:74 Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga

Läs mer

Riktlinjer för valberedning och kandidatnominering

Riktlinjer för valberedning och kandidatnominering Linköping Riktlinjer för valberedning och kandidatnominering Dokumentet innehåller riktlinjer för hur val bereds, hur arbetarekommunen hanterar valärenden och kandidatnominering. Dokument ersätter alla

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Ökad endomarbehörighet i tvistemål

Ökad endomarbehörighet i tvistemål Justitieutskottets betänkande 2015/16:JuU3 Ökad endomarbehörighet i tvistemål Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om ökad endomarbehörighet i tvistemål. Enligt förslaget

Läs mer

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet)

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet) Regeringsbeslut IV:5 2011-03-31 S2011/3603/SFÖ (delvis) Socialdepartementet Statskontoret Box 8110 104 20 Stockholm Uppdrag att ta fram ett samlat underlag om myndigheternas service i samverkan Regeringens

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) Departementets dnr Ju2015/1142/DOM Inledning Hovrätten har i tidigare remissvar

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Domstolsverket har inget att erinra i dessa delar.

Domstolsverket har inget att erinra i dessa delar. Datum Dnr 2001-03-26 1841-00 Juridiska sekretariatet Näringsdepartementet Remissyttrande över betänkandet Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning (SOU 2000:106) Domstolsverket har granskat betänkandet

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2008:2 Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKET SVERIGES DOMSTOLAR Länsrättsutredningen INNEHÅLL Sammanfattning Författningsförslag 5 1. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289)

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Läs mer

Förbättrad hantering av skattemål i de allmänna förvaltningsdomstolarna en rättssäkerhetsfråga

Förbättrad hantering av skattemål i de allmänna förvaltningsdomstolarna en rättssäkerhetsfråga 125 PIA CEDERMARK & HANNA KRISTIANSSON Förbättrad hantering av skattemål i de allmänna förvaltningsdomstolarna en rättssäkerhetsfråga Utredningen om fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen har nyligen

Läs mer

Styrelsen får en stärkt ställning i förhållande till övriga nämnder (5.5)

Styrelsen får en stärkt ställning i förhållande till övriga nämnder (5.5) REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2015-10-26 KST 2015/296 Ert datum Ert diarienr 2015-04-21 Fi2015/1581 Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Kammarrätten har

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM

Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr 2007-02-16 2006/0386, 51-2006-271 Ert datum Ert Dnr 2006-11-01 Ju2006/8451/DOM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

HAGFORS KOMMUNFULLMÄKTIGE ARBETSORDNING

HAGFORS KOMMUNFULLMÄKTIGE ARBETSORDNING HAGFORS KOMMUNFULLMÄKTIGE ARBETSORDNING Antagen av Hagfors kommuns fullmäktige 1999-01-26 4 Senast ändrad av Hagfors kommuns fullmäktige 2014-12-15 105 INLEDNING Hagfors kommun ska aktivt arbeta för att

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande angående Nya påföljder

Socialstyrelsens yttrande angående Nya påföljder 2012-11-23 Dnr 1.4 31600/2012 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning Håkan Aronsson håkan.aronsson@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande angående

Läs mer

INSTRUKTION FÖR VALBEREDNINGEN I HSB ÖSTERGÖTLAND

INSTRUKTION FÖR VALBEREDNINGEN I HSB ÖSTERGÖTLAND INSTRUKTION FÖR VALBEREDNINGEN I HSB ÖSTERGÖTLAND INLEDNING Föreningsstämmans beslut om tillsättning av styrelse respektive revisorer bör beredas genom en av medlemmarna styrd, strukturerad och öppen process,

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060303 DOM 2015-04-16 Stockholm Mål nr P 7439-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-07-07 i mål nr P 1601-14, se bilaga A KLAGANDE 1. A 2. B

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Reglemente. socialnämnden. för. Fastställt: Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen

Reglemente. socialnämnden. för. Fastställt: Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen Reglemente för socialnämnden Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2016-11-24 323 Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen Giltighetstid: från 1 januari 2017 tills vidare A: Socialnämndens

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

Prövningstillstånd i kammarrätt ett hot mot rättssäkerheten?

Prövningstillstånd i kammarrätt ett hot mot rättssäkerheten? k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m & l y n d a o n d r a s e k o l o f s s o n Prövningstillstånd i kammarrätt ett hot mot rättssäkerheten? 1 Inledning Den s.k. Målutredningen har i juni 2010 överlämnat

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2016-02-23 N2015/08335/ITP Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) Statskontoret

Läs mer

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till

Läs mer

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader,

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader, Kommittédirektiv Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting Dir. 2016:91 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att göra en

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 maj 2016 KLAGANDE AA Zeijersborger & Co Södra Larmgatan 4 411 16 Göteborg MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 1 juli 2016 KLAGANDE 1. AA 2. BB MOTPART Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 4 december

Läs mer

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5)

Yttrande över betänkande Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Tjänsteskrivelse Handläggare: Cornelia Englén Telefonnummer: 0411-57 71 15 E-postadress: cornelia.englen@ystad.se Datum Diarienummer 2016-05-24 2016/103 Kulturdepartementet Yttrande över betänkande Låt

Läs mer

VALBEREDNINGEN RIKTLINJER SVENSKA BOULEFÖRBUNDET. Målgrupp: Instruktionen är ett komplement och förtydligande till stadgar och avser valberedningen.

VALBEREDNINGEN RIKTLINJER SVENSKA BOULEFÖRBUNDET. Målgrupp: Instruktionen är ett komplement och förtydligande till stadgar och avser valberedningen. VALBEREDNINGEN RIKTLINJER SVENSKA BOULEFÖRBUNDET Version: 1.0 Antagen: FS maj 2014 Nästa revision: FS aug 2015 Målgrupp: Instruktionen är ett komplement och förtydligande till stadgar och avser valberedningen.

Läs mer

Utredningen om en kommunallag för framtiden

Utredningen om en kommunallag för framtiden Utredningen om en kommunallag för framtiden Johan Höök särskild utredare En totalöversyn av kommunallagen Parlamentarisk referensgrupp Expertgrupp och referensgrupp för organisationer och näringsliv Slutbetänkande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Åklagarmyndigheten; SFS 2015:743 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Anmälan mot Lärarhögskolan i Stockholm angående s.k. behovsantagning till specialpedagogiskt program

Anmälan mot Lärarhögskolan i Stockholm angående s.k. behovsantagning till specialpedagogiskt program Rektor Lärarhögskolan i Stockholm Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Anmälan mot Lärarhögskolan i Stockholm angående s.k. behovsantagning till specialpedagogiskt program Anmälan Lärarhögskolans studentkår

Läs mer

Tingsrätt skall vid handläggning av brottmål och familjemål bestå av en. och den gamla ordningen bör snarast återställas.

Tingsrätt skall vid handläggning av brottmål och familjemål bestå av en. och den gamla ordningen bör snarast återställas. 12 Motion 1984/85: 380 Allan Ekström Antalet nämndemän i tingsrätt och länsrätt Tingsrätt skall vid handläggning av brottmål och familjemål bestå av en lagfaren domare och nämnd. Genom beslut år 1983 sänkte

Läs mer

DOM 2015-10-28 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-10-28 Meddelad i Stockholm Avdelning 06. DOM 2015-10-28 Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) Mål nr 5562-15 KLAGANDE Region Örebro län Box 1613 701 16 Örebro MOTPART AA Ombud: Johan Rosengren Hidros Denmark ApS Warfvinges väg 35 112

Läs mer

Kommittédirektiv. Främjandeförbudet i lotterilagen. Dir. 2014:6. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014

Kommittédirektiv. Främjandeförbudet i lotterilagen. Dir. 2014:6. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Kommittédirektiv Främjandeförbudet i lotterilagen Dir. 2014:6 Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Sammanfattning Snabba insatser från statens sida och verkningsfulla sanktioner vid överträdelser

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:31 LS 1006-0509 1 (1) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:4 av Erika Ullberg (S) om stopp för åldersdiskriminering av ledamöter i övervakningsnämnder Föredragande landstingsråd:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern AB Ombud: AA Deloitte AB Rehnsgatan 11 113 57 Stockholm Ombud: Advokat Börje

Läs mer

Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02

Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02 YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 30 Stockholm Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02 ( Ert dnr Ju 2014/129/DOM) Allmänt Domstolsverket som beretts

Läs mer