VERKSAMHETS- OCH UTVECKLINGSPLAN ÅR 2013 SVENSKA STUDIECENTRALEN Bemötande inkluderande - lärande

Transkript

1 Godkänd av Svenska studiecentralens direktion VERKSAMHETS- OCH UTVECKLINGSPLAN ÅR 2013 SVENSKA STUDIECENTRALEN Bemötande inkluderande - lärande Innehåll 1. Mission, värdegrund och vision 1.1 Mission 1.2 Värdegrund 1.3 Vision 1.4 Kvalitets- och utvecklingsarbete 2. Intressebevakning och information 2.1 Intressebevakning 2.2 Information och marknadsföring 2.3 Nordiska aktiviteter och internationella nätverk 3. Livslångt lärande och aktivt medborgarskap 3.1 Gemensam folkbildningsverksamhet i Nyland, Åboland och Österbotten 3.2 Verksamhet i Nyland 3.3 Verksamhet i Åboland 3.4 Verksamhet i Österbotten 3.5 De Ungas Akademi DUA 3.6 Tankesmedjan Lokus 4. Lokal utveckling 4.1 Svensk Byaservice 4.2 Svenska temagruppen 5. Verkstäder 5.1 Svenska produktionsskolan SVEPS 5.2 Resurscentret Föregångarna 5.3 Ungdom/Lärande/Arbete ULA

2 2 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n 1. Mission, värdegrund och vision 1.1 Mission Svenska studiecentralen (SSC) har som sin utbildningsuppgift att svara mot det finlandssvenska medborgarsamhällets utbildnings- och kompetensbehov. Speciell fokus läggs på handledning av individer och facilitering av grupper med betoning på innehållen som befrämjar egenmakt och social inklusion, aktivt medborgarskap och det livsvida lärandet. 1.2 Värdegrund Vi tror på människans förmåga att organisera sig frivilligt på svenska, Vi tror på att en kulturell och social mångfald är grunden för ett fungerande civilsamhälle, Vi tror att alla individer och organisationer har en potential till kreativitet, lärande och utveckling, Vi tror på demokrati som ett egenvärde. 1.3 Vision Under ett strategiseminarium i Tammerfors i augusti 2012 formulerades en gemensam vision: personligt och professionellt bemötande, handlar om attityden och kompetensen i alla aktiviteter, i personliga och professionella nätverk; gott värdskap på möten och seminarier. socialt och språkligt inkluderande, handlar om skapa sociala sammanhang, socialt kapital frivilligt på svenska, utan att exkludera andra grupper. lyhört och livsvitt lärande inom all verksamhet, handlar om lyssna in signalerna i samhället, i tiden, och agera för det livsvida lärandet som sker i föreningar, på fritiden, inom skola och utbildning, verkstäder och på webben. Utgående från den gemensamma visionen formulerar de olika verksamheterna egna strategiska tyngdpunktsområden fram till år 2015, med kopplingar till upprätthållaren SFV:s strategiarbete. 1.4 Kvalitets- och utvecklingsarbete I enlighet med lagen om fritt bildningsarbete bör Svenska studiecentralen samarbeta med andra aktörer inom det fria bildningsarbetet, vilket också sker regionalt och nationellt genom nybildade Bildningsalliansen och Vapaa sivistystyö-fritt bildningsarbete. Vi har även ett brett samarbetsnätverk inom den grundläggande utbildningen och andra stadiet genom De Ungas Akademi, Svenska produktionsskolan Sveps och Resurscentret Föregångarna. Kvalitetsarbetet under år 2013 fokuserar på följande åtgärder: - enligt kvalitetskriterierna för projektbidrag som beviljas av UBS: i)öka det samhälleliga deltagandet och medborgarnas möjlighet att påverka samt att göra dessa mångsidigare ii) öka samfundets och individens välfärd

3 3 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n och livskontroll iii) stärka den hållbara utvecklingen och den kulturella mångfalden. En skild LAKE-plan inlämnas till Utbildningsstyrelsen. - genom kontinuerlig utvärdering av föreläsningar, kurser och projekt (digital deltagarfeedback via webbaserad blankett) - genom skräddarsydda utvärderingsmetoder (VAT för verkstäderna, VisVardihållbarhetsredovisning, processutvärdering) - genom att utveckla personalens kompetens och kunnande (fortbildningar, medverkan i KUNNIG-projekt, ULA-Kompetenscenter) Utvecklingsarbetet under år har följande fokusområden: - fortsatt fokus på studiecirklar och e-cirklar med flexibla pedagogiska resurser, material och sociala lärgemenskaper fysiskt och på webben, - föreläsningsserier och projektaktiviteter på kultur- och bildningshuset G18 i form av högklassiga och kompetenshöjande föreläsningar för ungdomar och professionella inom ungdomssektorn (De Ungas Akademi), populariserad vetenskap för vuxenlärande, utbildning för organisationsanställda och litterära möten med finlandssvenska författare. - integration av invandrare via finlandssvenska föreningars och organisationers möten och kurser. Studiecentralen samverkar i detta utvecklingsarbete med de nordiska studieförbunden inom FNV för att hitta best practice-modeller, med Luckans FIKA-projekt och Organisationssmedjan i Österbotten. - Projektrådet (PRÅ) som i samarbete med centrala finlandssvenska EUprojektaktörer arbetar proaktivt för finlandssvenska EU-projekt under programperioden ULA-Kompetenscenter förstärks under kommande ESF-programperiod 2. Intressebevakning, information och marknadsföring 2.1 Intressebevakning Svenska studiecentralen har som uppgift att agera som intressebevakare både på ett allmänt och specifikt plan. På ett allmänt plan innebär detta att vi bevakar finlandssvenska (organisationers) allmänna intresse på ett nationellt plan ett exempel är momsfrågan för föreningar. I specifika frågor handlar intressebevakningen om kontakter till enskilda tjänstemän och beslutsfattare, om att skapa regionala och lokala nätverk och att statuera finlandssvensk synlighet. SSC finns representerat i följande organ under år 2013: Bildningsalliansen är det finlandssvenska fria bildningsarbetets nygrundade samarbets- och intresseorganisation. Delegationen för civilsamhällspolitik (KANE), som är kopplat till Justitieministeriet, jobbar bl.a för att stärka föreningarnas och medborgarorganisationernas roll och att skapa större delaktighet i samhället genom fostran till demokrati. Rektor Wallén är suppleant i KANE. Opintokeskukset-Studiecentralerna ry är ett intresseorgan för studiecentralerna i Finland. Föreningen sköter studiecentralernas intressebevakning och utvecklar gemensamma projekt, såsom ESF-projektet Järjestöt lähidemokratian tukena. Björn Wallén är ordinarie styrelsemedlem och Stefan Andersson suppleant.

4 4 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n Vapaa sivistystyö Fritt bildningsarbete (tidigare VSY-SBO) är en ny intresseorganisation för det fria bildningsarbetets aktörer i Finland. SFV representeras i styrelsen av Björn Wallén, med Stefan Andersson som suppleant. Den svenska temagruppen (SveT) inom den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen YTR har tre uppdrag: allmänna landsbygdspolitiska strävanden, finlandssvensk aktivering och strategi samt svenska frågor nationellt och internationellt. Sekreterare i SveT är landsbygdsutvecklare Peter Backa, och viceordförande är Björn Wallén. Svenska studiecentralen representeras i Temagruppen för medborgarorganisationer av Sebastian Gripenberg samt i Informationsgruppen av Mari Pennanen. SSC arbetar för finlandssvensk och tvåspråkig intressebevakning i Nationella verkstadsföreningen (TPY) via Resurscentret Föregångarna och Sveps som verkar i samarbetsnätverket Ungdom/Lärande/Arbete (ULA). 2.2 Information och marknadsföring Svenska studiecentralens olika enheter och projekt satsar på starka samarbetsnätverk och relationsmarknadsföring, i enlighet med marknadsföringsstrategin (2010). En marknadsföringsstrategi och -plan samt en grafisk manual utarbetas under verksamhetsåret. Viktiga informationskanaler är webbplatsen, Facebook-sidan, Mentora och olika e-postlistor. Webbplatsen uppdateras regelbundet och Facebooksidan används aktivt. Under året görs också en konkret plan på vilka övriga sociala medier och informationskanaler som Studiecentralen börjar använda och hur. Tidningen Mentora utkommer med fyra nummer under verksamhetsåret. Mentora är Svenska studiecentralens tidning för de finlandssvenska organisationerna. Mentora tar upp aktuella ämnen för att fördjupa och utveckla den kompetens som finns inom organisationerna. Upplagan är mellan 600 och 900 exemplar och tidningen skickas till våra medlemsorganisationer och samarbetspartners, samt delas ut vid egna evenemang. Mentora förnyades under hösten 2012 och strävar efter att ännu bättre nå målgruppen genom att bland annat sammankalla en fokusgrupp för utvärdering och utveckling av innehållet. Föreningsresursen erbjuder föreningsaktiva ett mångsidigt resursmaterial, som kan användas både som uppslagsverk och kursmaterial för utbildare och cirkelledare. Materialet uppdateras kontinuerligt och år 2013 kommer e-verktyget ProjektProffs att införas i Föreningsresursens material. Under vintern ordnas en utlottning av en föreläsning bland alla medlemsorganisationer som informerar sina medlemmar om sidan. Kampanjen kring att lyfta fram studiecirklar fortsätter under året. Inom kampanjen kommer bland annat Cirkelrundturen, där aktuella studiecirklar runtom i Svenskfinland presenteras, och bokrabatten för studiecirklar i samarbete med Schildts & Söderströms att fortsätta. Samarbets- och kontaktnätverket för de finlandssvenska organisationernas informatörer fortsätter att träffas regelbundet för att diskutera aktuella teman och

5 5 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n ordna fortbildning. Teman under år 2013 kommer bland annat att vara användning av videon på nätet, sociala medier, presskontakter och svenska språket. Kulturhuset är en mångsidig webbportal, vars målgrupp är finlandssvenska och flerspråkiga föreningar, organisationer, projekt, privatpersoner, samt privatföretagare och företag med verksamhet inom kultursektorn. Kulturhuset Ab:s aktionärer är Svenska kulturfonden, SSF och SFV. Under år 2013 fortsätter vi att handha Kulturhusets utbildningsverksamhet, i samråd med FSU:s IT 3-projekt. SSF ordnar även rådgivning för föreningar i hur bokföringsprogrammet används. (Mari Pennanen, vik. administrativ sekreterare/informatör) 2.3. Nordiska aktiviteter och internationella nätverk SSF är en av de grundande medlemmarna i Förbundet Nordisk Vuxenupplysning (FNV). Förbundet samverkar aktivt nationellt (FNV-Finland) med Landsbygdens Studieförbund (MSL) och Gröna bildnings- och studieförbundet (ViSiO). Beatrice Östman är medlem i styrelsen år 2013, då Finland står värd för FNV:s generalsekreterarmöte i januari, samt ledarforum och årsmöte i september. Beatrice Östman fungerar som projektledare för FNVs projekt Ny i Norden folkbildningens ansvar och möjligheter under våren Målsättningen med projektet är att ta fram en handbok för fria bildningens organisationer och föreningar gällande samarbetet med invandrare i hela Norden. Handboken är planerad att publiceras under våren Internationella kontakter inom vuxenutbildningen sköts främst via Bildningsalliansen, och delvis genom Vapaa sivistystyö-fritt bildningsarbete som har kontakter till den europeiska vuxenutbildningsorganisationen EAEA. Svensk Byaservice har via Peter Backa kontakter till den europeiska organisationen European Rural Alliance (ERA) och nordiska Hela Norden Skall Leva. 3. Livslångt lärande och aktivt medborgarskap 3.1 Gemensam folkbildningsverksamhet i Nyland, Åboland och Österbotten Samarbetskurserna med medlemsorganisationerna utgör grunden för folkbildningsverksamheten. Kontakten till organisationerna upprätthålls främst genom e-post, fältbesök och personliga nätverk. Verksamhetsombuden besöker medlems- och andra organisationer för att etablera kontakter och dryfta frågor om samarbete. Gemensamma satsningar under året är: utbildning i samarbete med Kulturhuset och FSU:s IT-3-projekt EU-temaåret Europeiska medborgaråret 2013 uppmärksammas InkluderaFlera-nätverket där SSC bl.a. ordnar en workshop i februari i SFVsalen med temat Digitala ingångar och utgångar, VisVardi-hållbarhetsredovisning är ett verktyg för föreningar och grupper i studiecirkelform. En ny VisVardi-webbsida lanseras och marknadsförs.

6 6 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n Organisationskonferensen ordnas i samarbete med Svenska Kulturfonden. Temat är Förändringsledarskap & nordiskt samarbete. Kampanjen för att starta studiecirklar fortsätter under året, och cirkelledare erbjuds cirkelinspiration i alla regioner. En Hälsa 3-uppföljningsträff för alla som genomgått utbildningen planeras 3.2 Verksamhet i Nyland Samarbetskurserna utgör grunden för den regionala verksamheten. Verksamhetsombudet bistår kursarrangörer med råd och direktiv beträffande kursplanering samt kursanmälningar och redovisningar. Det egna kursutbudet består under våren är mångsidigt. En Cirkelinspirationskurs för studiecirkelledare och personer som är intresserade av att starta nya studiecirklar arrangeras i januari. En kurs i Föreningsteknikens grunder arrangeras i januari. Den återkommande uppdateringskursen i Föreningskunskap arrangeras i februari. I mars ordnas en föreläsning om Sponsring möjligheter och risker med Kjell Skoglund från Pohjola-Norden som föreläsare. I april arrangeras en kurs i Studieförbundet Vuxenskolans utvecklingsprocess för föreningar Ett steg till, med Rolf Lindahl som utbildare. Under våren arrangeras ett flertal kurser i samarbete med FSU:s IT3-projekt: i januari en kurs i Kulturhusets bokföringsprogram, i februari och maj en kurs i Digistoff, i mars en kurs i enkla webbverktyg och i april en kurs i kalkylbladsprogram. Verksamhetsombudet deltar i planeringen och arrangemangen av Organisationskonferensen i mars i samarbete med Svenska Kulturfonden. Sebastian Gripenberg fungerar som sakkunnig i föreningsfrågor och svarar tillsammans med ekonomichef Stefan Andersson på frågor som ställs via Föreningsresursen samt deltar i dess utveckling. Verksamhetsombudet ställer kostnadsfritt upp som föredragshållare i föreningsrelaterade frågor (föreningslagen, föreningsteknik, mötesteknik, verksamhets- och strategiplanering, beskattning etc.) och som facillitator vid medlemsorganisationernas evenemang. Som en del av denna verksamhet deltar verksamhetsombudet i planeringen och genomförandet av moduler för föreningskunskap i samarbete med Sibbo Ungdomsförbund (SUF). Verksamhetsombudet medverkar även vid ett seminarier som tangerar organisationssektorn, bl.a. i februari vid ett FSI-seminarium om Fyrk till föreningen och i mars vid ett seminarium om sambandet mellan innehållet i universitetsstudier och yrkeslivskompetens som arrangeras vid Soc&kom. Sebastian Gripenberg har deltagit som extern utvärderare i Psykosociala förbundets Kom Med-projekt. Om finansierings erhålls, kommer stads-leaderverksamhet att planeras i huvudstadsregionen tillsammans med Luckan och Sydkustens landskapsförbund. 3.3 Verksamhet i Åboland Studiecentralens verksamhet i Åboland kommer under 2013 att fortsätta som tidigare med det goda samarbetet med distriktsorganisationerna. De månatliga verksamhetsledarluncherna fortsätter även I samarbete med organisationerna kommer enskilda kurser och föreläsningar att arrangeras under året.

7 7 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n Samarbetsprojektet med Folkhälsan och Veritas, Hälsa 3 som startade under hösten 2012 fortsätter under 2013 med utbildningsdagar: I januari föreläser stressforskare Dan Hasson från Karolinska Institutet i Stockholm för Hälsa 3 gruppen på dagen och på kvällen hålls en allmänföreläsning på Åbo Akademi. I mars håller skådespelare på Åbo svenska teater en dag kring temat Kommunikation och information. I maj träffas deltagarna i Korpo med temat, målning, glasblåsning eller lerarbete. I september avslutas projektet på Kasnäs där uppföljning av projektet och en plan för de deltagande organisationernas fortsatta arbete inom temat arbetshälsa görs. Fria bildningen i Åboland fortsätter sitt samarbete med den nya koordinatorn Fredrika Åkerö som anställdes av Bildningsforum under hösten Nya Bildningsalliansen kommer säkert också att påverka samarbetet på lokal nivå i Åboland under Verksamhetsombudet i Åboland representerar SSC i projektet FIKA (Förening, Integration, Kommunikation och Aktivitet) vars primära målgrupp är invandrare och tredje sektorns föreningsaktörer i hela Nyland samt Luckorna. Målsättningen är att skapa möjligheter för invandrare att ta del i föreningsarbetet i regionen. Under 2013 kommer projektet att satsa på östra Nyland och även där skapa liknande möjligheter för föreningar och invandrare. Projektet Svenska spår i Åbo har ansökt om fortsatt finansiering av Svenska Kulturfonden. Planen är att utveckla texten Svenska spår i Åbo till utbildningsmaterial i både de svenska och finska lågstadierna och gymnasierna i Åbo. I språkundervisningen finska och svenska planeras materialet att användas på gymnasienivå och i historieundervisningen för 5 klassare på lågstadienivå. Verksamhetsombudet fungerar som sekreterare i projektgruppen. Beatrice Östman är ansvarig för SSCs projekt Må bra i arbetet under En projektgrupp är utsedd bland personalen. I projektgruppen ingår en representant från varje enhet. Syftet är att uppgöra en plan för personalens välbefinnande i arbete. Målsättningen är under våren 2013 att hela personalen skall gå Veritas kurs för Välmående i arbetet - kortet. 3.4 Verksamhet i Österbotten Svenska studiecentralen har fortsättningsvis ett gott samarbete med de österbottniska distrikts- och lokalföreningarna. Nya kurskoncept utvecklas och testas, och de mer traditionella kurserna fortsätter i minst samma omfattning som tidigare. Studiecirkelverksamheten aktiveras i form av en bokcirkelkampanj på våren som utmynnar i deltagande i bokmässan i april i Vasa/Korsholm. Samarbete inleds med bokförlaget Scriptum som utger österbottniska böcker. I februari ordnas på Loftet i Vasa ett värdecafé där seniorer möter ungdomar i dialog kring temat Identitet. Samarbetet fortsätter med Folkhälsans resurspool och Ann-Sofi Backgren deltar i styrgruppens arbete för projektet. Ett nytt samarbete inleds med Organisationssmedjan (Järjestöhautomo) vars uppgift är att befrämja förenings- och organisationskunskap för nyfinländare. Svenska studiecentralen kommer tillsammans med Organisationssmedjan att ordna två utbildningstillfällen i mars riktade till nyfinländare som står i beråd att organisera sina kultur-

8 8 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n eller andra aktiviteter i föreningsform. Även nybildade föreningar av nyfinländare erhåller fortbildning i föreningskunskap. Tillsammans med Bildningsalliansen inleds ett samarbete med Pohjola-Nordens Österbottniska distrikt för att lyfta fram det nordiska perspektivet inom folkbildning. Avsikten är också att återuppta kontakterna till Västerbotten som legat nere på grund av svårigheter i båtkommunikationen mellan Vasa och Umeå. Historiskt sett har det funnits ett gott samarbete med Vuxenskolan i Västerbotten och med tredje sektorns föreningar och organisationer. Tanken är att återskapa nätverk och kontakter och jobba fram ett gemensamt bildningsprojekt. Tillsammans med Svenska Österbottens Ungdomsförbund och Marthaförbundets österbottniska distrikt fortsätter projektdiskussionerna tillsammans med Bygdegårdarnas Riksförbund i Sverige där avsikten är att hitta nya intressanta verksamhetsformer till många av de lokaliteter som ägs av föreningar i Österbotten. Tanken är att skapa ett erfarenhets- och utvecklingsprojekt med LEADERfinansiering där Svenska Österbottens Ungdomsförbund skulle vara projektägare och Svenska studiecentralen partner tillsammans med Marthaförbundet. Svenska studiecentralen kommer att fortsätta att samarbeta kring större seminarier och tillfällen med olika medlemsorganisationer där intressanta rikssvenska gäster fungerar som inledare. Verksamhetsluncher med aktuella teman planeras under året, för att föra en dialog med organisationerna. En vuxenutbildningsstrategi utarbetas i Österbotten där Ann-Sofi Backgren deltar i processen. Tillsammans med Svensk Byaservice deltar verksamhetsombudet i landsbygdsutvecklingen samt projektverksamheten i olika form. Storytelling som begrepp kommer att lyftas fram under verksamhetsåret. En ny EU-programperiod inleds år Svenska studiecentralens verksamhetsombud samarbetar kring dessa frågor med olika aktörer för att möjliggöra aktivt deltagande för den tredje sektorn i olika program under den kommande EUprogramperioden. Olika utbildnings- och informationstillfällen ordnas vid behov. Samarbetet med Föregångarna utvecklas kring speciellt projektverksamheten. Med den nybildade Bildningsalliansen fortsätter samverkan i olika former under året. 3.5 De Ungas Akademi (DUA) Med fokus på bemötande, inkluderande och lärande vill De Ungas Akademi (DUA) stärka, stöda och inspirera unga till att ta plats i vårt samhälle och till att forma sitt eget aktiva medborgarskap. DUA jobbar för ett samhälle där ungas potential, kreativitet och resurser uppskattas och tillvaratas. Verksamheten är inriktad på ledarskap samt personlig-, grupp- och organisationsutveckling. DUA erbjuder unga aktivitet, kunskap och nya upplevelser i en pedagogiskt kreativ miljö. Verksamheten följer Svenska studiecentralens pedagogiska principer och vill speciellt lyfta fram det livslånga lärandet, upplevelsebaserad inlärning och demokratiskt tänkande. DUA samarbetar med skol- och organisationsvärlden, även på finskt håll med Kansalaisfoorumi (SKAF) när det gäller ungas röst i demokratin.

9 9 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n En del av DUA:s verksamhet är riktad till vuxna med anknytning till ungdomsverksamhet både inom tredje sektorn och kommunalt. DUA samarbetar aktivt med Nuorten Akatemia under 2013 med två projekt: Helt eget riktar sig till unga som vill förverkliga små eller större drömmar; till unga som inte nöjer sig med en färdigskapad värld utan som bestämmer sig för att göra någonting helt eget. Drömmen eller projektet kan vara allt från en konsert till en teaterföreställning eller en resa. På helteget.fi-sidorna får du tips och råd om allt från finansiering till arbetsfördelning. Ge mig tid! är en riksomfattande kampanjdag i september som lyfter fram vuxnas tidsanvändning tillsammans med barn och unga. DUA vill uppmuntra vuxna att spendera mer tid med barn och unga överlag. Kampanjen arrangeras för femte gången år 2013, och sker i samarbete med Förbundet Hem och Skola, UngMartha och UngInfo. DUA:s egen verksamhet gäller följande nischade satsningar under år 2013: LedA(LedarAkademin) fokuserar på ledarskap och personlig utveckling för åringar i hela Svenskfinland. På basis av utvärdering och ett kontinuerligt stort intresse från målgruppen, har vi gått in för att under de kommande åren inrikta verksamheten ytterligare på det personliga ledarskapet och utvecklingen av det. Det nya konceptet innehåller olika komponenter, som erbjuder skräddarsydda möjligheter för unga och unga vuxna samt professionella inom ungdomssektorn att utveckla sin ledarskapsförmåga i kreativa lärmiljöer. Vår vision är att vara en ledande ledarutbildningsenhet för finlandssvenska ungdomar i åldern år i framtiden. LedA introducerar ledarskap som ämne i en kritisk ålder då många lämnar föreningslivet och funderar på sin framtid. Deltagarna har möjlighet att dels utveckla sig själv och sitt ledarskap processmässigt, och dels skapa nätverk utöver de traditionellt ålderssegmenterade och regionala ramarna. LedA följer Svenska studiecentralens pedagogiska principer och vill speciellt lyfta fram det livslånga lärandet, upplevelsebaserad inlärning och demokratiskt tänkande. Inom LedA ingår följande komponenter: Utbildningar på olika håll i Svenskfinland, samt en LedA-nätverksträff i Helsingfors i april då deltagarna från alla de LedA-utbildningar som DUA ordnat träffas, får fortbildning samt skapar nätverk över den egna regiongränsen. Deltagarna erbjuds mentorer från Ledarskapsakademin i samarbete med verksamhetsledare Henrik Creutz. Föreläsningar med personligt ledarskap som tema, bland annat Cajsa Tengblads föreläsning Att förebygga stress Att hitta och hålla balansen i februari DISA (Din Inre Styrka Aktiveras)-kursen ordnas i åk 7-9 i huvudstadsregionen. Under en DISA-kurs får eleverna verktyg att förbättra sin förmåga att identifiera negativa tankar och vända dem till något positivt, tänka lösningsinriktat och öva sig i att stärka självförtroendet och den sociala förmågan. En nyhet är Utbildning av DISAhandledare i samarbete med Novia. Enhetsledare Frida Westerback håller den första DISA-handledarutbildningen i De Ungas akademis regi och utrymmen i Helsingfors.

10 10 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n Handledarutbildningen består av tre närstudiedagar samt två dagar handledning och ett avslutande seminarium. Kursen riktar sig till skolhälsovårdare, vårdpersonal, skolkuratorer samt lärare och övriga yrkesgrupper som via sitt arbete möter och jobbar med tonåringars psykiska och fysiska välbefinnande. Tutorutbildning erbjuds gymnasiegrupper enligt skolans önskemål. Innehållet bygger på ledarskap och gruppdynamik i första hand. UGL-metoden (Utveckling av grupp och ledare) tillämpas inom LedA-verksamheten, Kulturfonden är medfinansiär. 3.6 Tankesmedjan Lokus Tankesmedjan Lokus upprätthålls av SFV och fungerar som en del av SSC. Lokus leds självständigt av en egen styrgrupp som utses av SFV:s styrelse. SFV:s kanslichef är ordförande för styrgruppen. Sebastian Gripenberg är styrgruppens sekreterare och ansvarig för verksamheten inom Lokus. Lokus fokuserar framförallt på hur förändringarna inom den offentliga sektorn påverkar finlandssvenskarna. 4. Lokal utveckling 4.1 Svensk Byaservice I drygt 20 år har Svenska studiecentralen i samarbete med de svenskspråkiga landskapsförbunden, nu Svenska Österbottens förbund och Sydkustens landskapsförbund upprätthållit Svensk Byaservice som ett samarbetsorgan för att stärka bya- och lokal aktivitet. Byaservice svarar också för den svenska fältverksamheten inom Suomen Kylätoiminta(SYTY) Byaverksamhet i Finland. Inför den nya EU-perioden kommer Svensk Byaservice att se över sin organisation för att möta de nya utmaningarna. Målet är att skapa en stabil organisation som kan ta vara på de projektmöjligheter som finns på ett mer systematiskt sätt. I detta arbete strävar Byaservice också efter att engagera nya aktörer, t.ex. utbildningsinstitutioner. I samma utvecklingsprocess bör också kontakterna till byarna utvecklas. I början av året sammankallar Byaservice ett seminarium kring hur detta kan förverkligas. Byaservice upprätthåller ett eget elektroniskt nyhetsbrev för landsbygdsutvecklare. Detta nyhetsbrev utkommer en gång per vecka och sker i samarbete med Svenska temagruppen. Under början av året kommer nyhetsbrevet att utvecklas tekniskt vidare i form av en blogg, så att det kan användas effektivare via olika hemsidor. Byaservice upprätthåller även en svenskspråkig hemsida, Samarbetet med aktionsgrupperna och de regionala byaorganisationerna kommer att fortsätta. Under året kommer också en riktad kampanj att genomföras för att nå ut till fler lokala byaaktivister i Svenskfinland. Detta sker i samarbete med de regionala byaombudsmännen. Det demokratiska perspektivet innebär att alla skall ha möjlighet att påverka inte bara föreningens, utan hela den lokala utvecklingsrörelsens verksamhet. Detta sker på svenska i huvudsak via Svensk Byaservice. De stora kommuner som föreslås i samband med kommunreformen, kommer att kräva en verklig närdemokrati. Byaservice kommer under året att aktivt driva närdemokratifrågor för att i enlighet

11 11 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n med en platsbaserad strategi ge lokalsamhällena samhälleligt inflytande och därmed göra dem till den lägsta samhällsnivån. Byaservice kommer under det kommande året att fortsätta traditionen med Tammerforsmöten som fungerar som ett finlandssvenskt forum för landsbygdsutvecklare. Under året kommer Svensk Byaservice också att samarbeta med nätverksenheten i Seinäjoki och erbjuda sina tjänster inom ramen för och i samförstånd med SYTY. Byaservice kommer under året att fungera i samarbete med Svenska temagruppen för landsbygdsutveckling och fungera som en länk till byarörelsen och de lokala aktionsgrupperna. Svensk Byaservice ordnar vartannat år en finlandssvensk Landsbygdsriksdag. Under det kommande året kommer ingen sådan att anordnas, men Byaservice kommer att för sin del förverkliga de beslut som togs under Landsbygdsriksdagen i Åboland Svenska temagruppen (SveT) Systemet med 15 olika temagrupper inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen YTR kommer under 2013 att diskuteras och eventuellt revideras. Samtidigt går temagruppens nuvarande mandat ut Detta förändrar inte temagruppens nuvarande mandat och det som gruppen skall göra, men läget innebär att de grundläggande frågorna om behovet av en svensk temagrupp bör lyftas fram under året. Landsbygdspolitiskt arbete i det svenska Finland SveT ordnar en informations- och förhandlingsrunda i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna kring landsbygdssäkring och YTR:s kommande landsbygdspolitiska program. Temagruppen gör en specialsatsning på tredje sektorn genom att ordna ett landsbygdspolitiskt seminarium dels kring den svenskspråkiga landsbygdsutvecklingen och dess framtid, dels kring svenska synpunkter på det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet. Samarbetet med forskningen - landbygdsprofessuren vid Åbo Akademi i Vasa fortsätter. 5. Verkstäder 5.1 Svenska Produktionsskolan Ungdomsverkstaden Sveps, Svenska produktionsskolan grundades år 1996 och har sedan dess erbjudit ungdomar i åldern som berörs av ungdomslagen och som är utan studieplats, avbrutit studierna, avslutat studierna, behöver yrkesvägledning, är arbetslös och behöver arbetspraktik flexibla skräddarskydda utvecklingsmöjligheter. Verkstadsverksamheten utvecklas ständigt och Sveps kommer år 2013 att följa utvecklingen. Genom dialog med sina samarbetsparter har Sveps funnit ett fungerande koncept för verksamheten vilken hela tiden utvecklas i enlighet med de regionala behoven. En intressant utmaning kommer att vara samhällsgarantin som träder i kraft från årets början. Ungdomsgarantin tillförsäkrar en utbildnings-, praktik- eller arbetsverkstadsplats eller ett jobb för personer under 25 år och för nyutexaminerade personer under

12 12 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n 30 år inom tre månader från anmälan som arbetslös. Troligtvis kommer Sveps roll med både ungdomsverkstadsverksamhet och uppsökande ungdomsarbete att öka - båda är betydande delar i att förverkliga ungdomsgarantin. Sveps har utvidgat sin verksamhet med beaktande av ändringar gällande ungdomslagen och ungdomsgarantin som betonar behovet av samarbete. Ett gemensamt ansvar mellan myndigheter, näringslivet, organisationer och unga är nödvändigt för att man ska lyckas med samhällsgarantin fullständigt. Den finländska ungdomsgarantin kommer att basera sig på en Public-Private-People-Partnershipmodell, där de unga själva är aktiva aktörer och skapar sin egen framtid sägs det i ungdomsgarantin som är regeringens spetsprojekt. I den gemensamma utvecklingen vill Sveps vara med som en aktiv och utvecklingsbar organisation. Ett mål för Sveps som enda svenskspråkiga ungdomsverkstad i huvudstadsregionen med uppsökande ungdomsarbete som kommunerna godkänt, är en fortsatt utveckling av samarbetsnätverket. Syftet är att föra vidare den samhälleliga diskussionen om behovet av sysselsättning och förhindrandet av utslagning för svenskspråkiga ungdomar. Det är också av viktig betydelse att bygga upp de svenskspråkiga strukturerna gällande tränings- och handledningstjänster. Målsättningar är fortsättningsvis att kunna skräddarsy personliga, alternativa studie och arbetsvägar till ungdomar som behöver personligt stöd, samt att ge verkstadsservice till alla svenskspråkiga ungdomar på sitt eget modersmål. Utvecklingsarbetet tillsammans med ledningsgruppen fortsätter aktivt. Arbetsträning fungerar som stöd för evaluerandet av arbetsförmågan. Det praktiska pedagogiska tillvägagångssättet är att uppskatta hur praktikanten klarar sig vidare till studier, arbetspraktik eller annan åtgärd med stöd av arbetsträningen. Den individuella träningens krävande uppgift är att fungera som ungdomarnas individuella träningsresurs i 3 års tid efter verkstadsperioden. Handledningen kan sägas motsvara den danska modellen för ungdomars utbildnings - och vägledningssystem. Den individuella träningen stöder ungdomen och samarbetar aktivt med frågor som kommer fram under verkstadsperioden. Under året kommer alternativa, flexibla inlärningssätt att utvecklas vidare nationellt, och att följa med utvecklingen utgående från de svenskspråkiga behoven är en av utmaningarna Sveps vill vara med i. Företagssamarbetet tillsammans med utbildningsanordnarna kunde vara en av spjutspetsarna. Det uppsökande ungdomsarbetet utvecklas vidare med målet att stärka den ungas egen potential och skapa en individuell lösning som resulterar i utbildning, arbete eller annan motiverande verksamhet. Verksamhetens kännedom är ökat både nationellt och lokalt. Inom Sveps har det uppsökande ungdomsarbetet fortsättningsvis egna specialiseringsområden i form av samarbete med skolor, Arbets och näringsbyrån, socialen och företagen. Sveps Startverkstad har fått finansiering från NTM-centralen gällande sysselsättningspolitiskt understöd, och en ny ansökan om fortsatt verksamhet har lämnats till NTM-

13 13 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n centralen. Verksamheten är menad för ungdomar som behöver en längre stödprocess. De ökade behoven i huvudstadsregionen av lågtröskelverksamhet gör startverkstaden nödvändig på lång sikt. 5.2 Resurscentret Föregångarna Resurscentret Föregångarna (RF) är en arbets- och ungdomsverkstad som finns i Vasa. Sedan år 2000 har RF hjälpt över 1500 svenskspråkiga arbetssökande och studerande att hitta sin plats på arbetsmarknaden, inom studier och i sociala sammanhang. Med en lösningsinriktad och individfokuserad verksamhet strävar RF till att minska mängden arbetslösa, svårsysselsatta och långtidsarbetslösa samt till att förhindra skolavbrott och utanförskap. RF:s styrka ligger i bemötandet av individen, samarbetsoch nätverkstänkandet, den metodologiska flexibiliteten och de kreativa lösningarna. Målgruppen för RF:s verksamhet är arbetssökande och studerande som behöver stöd i eller överväger att avbryta sina studier samt personer som står utanför både arbetsliv och studier. Arbetsspråket vid RF är svenska men bland deltagarna finns fler olika språk representerade. Åldersmässigt är målgruppen mellan 16 och 65 år. Inom service för arbetssökande erbjuds service som planeras och anpassas utgående från individens bakgrund och erfarenhet. Servicen består av handledning inom arbetssökning samt personlig handledning och rådgivning. Handledning inom arbetssökning omfattar bland annat stöd för den egna karriärplaneringen, CV- och ansökningsskrivande, sökande efter företag och lediga arbetsplatser. Den personliga handledningen och rådgivningen berör frågor kring ekonomi, välmående, livshantering och motivation. Vid behov erbjuds även studie- och yrkeshandledning. Målsättningen för år 2013 är att genom daglig verksamhet ge handledning och service till minst 70 arbetssökande personer. Minst 70 % av dessa skall efter avslutad period vid RF ha någon form av gynnsam lösning för framtiden. RAMP ger service till ungdomar i åldern som studerar eller har studier som målsättning. Studerande kan utstationeras till RF enligt uppgjorda samarbetsavtal med andra stadiets läroinrättningar. Verksamheten fungerar även för unga personer utanför arbets- och studieliv i samverkan med socialbyråer och vårdinrättningar. Förutom studier, studieteknik och studieförberedande aktiviteter består verksamheten till stor del av livshanteringsfärdigheter. Uppsökande ungdomsverksamheten inleddes vid Resurscentret Föregångarna år Målet med verksamheten är att fånga upp unga personer under 29 år som saknar arbete eller studieplats samt att vägleda dessa till lämpliga stödåtgärder och tjänster enligt individens behov. RF:s uppsökande arbete strävar till att genom tidigt ingripande och i förebyggande syfte minska och motarbeta risken att den unga hamnar i samhälleligt och socialt utanförskap. Målgruppen vägleds till utbildning, arbete, arbetsprövning, vård, rehabilitering, ungdomsverkstad eller annat enligt individuella behov. RF:s uppsökande arbetsmetoder fokuserar på att skapa ett brett skyddsnät för att få tag i de unga som riskerar marginaliseras i ett tidigt skede. Tidigt ingripande, förebyggande arbete och

14 14 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n att finnas tillgänglig för den enskilda unga utgående från dennes villkor är tyngdpunkter inom denna verksamhet. Kvantitativa målsättningar är att vägleda personer under året. Samhällsgarantin för unga, som trädde i kraft beaktas i RF:s verksamhet. Den nuvarande verksamhetens organisationsstruktur, flexibilitet, non-stop antagningssystem och breda samarbetsnätverk ger en god grund för att effektivare kunna utveckla såväl förebyggande arbete som daglig verksamhet för deltagarna Ungdom / Lärande / Arbete SSC/SFV är via Resurscentret Föregångarna huvudman för projektet ULA - Ungdom/Lärande/Arbete som är ett utvecklingsprojekt delfinansierat med medel från Europeiska Socialfonden. Projektet finansieras även av Svenska Folkskolans Vänner och Svenska Kulturfonden. Projektet startade år 2009 och pågår fram till ULA är ett samarbetsnätverk bestående av 12 svensk- och tvåspråkiga verkstäder i Svenskfinland. ULA-nätverket hör till Nationella verkstadsföreningen r.f. Projektet strävar efter en kvalitets- och kompetenshöjning vid verkstäderna i ULA-nätverket i form av verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring, materialproduktion och fortbildning. ULA-projektet har utvecklat ULA-Kompetenscenter, som är tänkt att bli en permanent utvecklingsenhet för ULA-nätverket. ULA-Kompetenscenter tar över den verksamhet som hittills bedrivits inom ramen för ULA-projektet och upprätthålls fortsättningsvis av verkstäderna vid Svenska studiecentralen. Ett centralt mål för 2013 är att sprida den goda praxis som producerats och förmedlats inom ramen för projektet, bland annat via hemsidan