VERKSAMHETS- OCH UTVECKLINGSPLAN ÅR 2013 SVENSKA STUDIECENTRALEN Bemötande inkluderande - lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETS- OCH UTVECKLINGSPLAN ÅR 2013 SVENSKA STUDIECENTRALEN Bemötande inkluderande - lärande"

Transkript

1 Godkänd av Svenska studiecentralens direktion VERKSAMHETS- OCH UTVECKLINGSPLAN ÅR 2013 SVENSKA STUDIECENTRALEN Bemötande inkluderande - lärande Innehåll 1. Mission, värdegrund och vision 1.1 Mission 1.2 Värdegrund 1.3 Vision 1.4 Kvalitets- och utvecklingsarbete 2. Intressebevakning och information 2.1 Intressebevakning 2.2 Information och marknadsföring 2.3 Nordiska aktiviteter och internationella nätverk 3. Livslångt lärande och aktivt medborgarskap 3.1 Gemensam folkbildningsverksamhet i Nyland, Åboland och Österbotten 3.2 Verksamhet i Nyland 3.3 Verksamhet i Åboland 3.4 Verksamhet i Österbotten 3.5 De Ungas Akademi DUA 3.6 Tankesmedjan Lokus 4. Lokal utveckling 4.1 Svensk Byaservice 4.2 Svenska temagruppen 5. Verkstäder 5.1 Svenska produktionsskolan SVEPS 5.2 Resurscentret Föregångarna 5.3 Ungdom/Lärande/Arbete ULA

2 2 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n 1. Mission, värdegrund och vision 1.1 Mission Svenska studiecentralen (SSC) har som sin utbildningsuppgift att svara mot det finlandssvenska medborgarsamhällets utbildnings- och kompetensbehov. Speciell fokus läggs på handledning av individer och facilitering av grupper med betoning på innehållen som befrämjar egenmakt och social inklusion, aktivt medborgarskap och det livsvida lärandet. 1.2 Värdegrund Vi tror på människans förmåga att organisera sig frivilligt på svenska, Vi tror på att en kulturell och social mångfald är grunden för ett fungerande civilsamhälle, Vi tror att alla individer och organisationer har en potential till kreativitet, lärande och utveckling, Vi tror på demokrati som ett egenvärde. 1.3 Vision Under ett strategiseminarium i Tammerfors i augusti 2012 formulerades en gemensam vision: personligt och professionellt bemötande, handlar om attityden och kompetensen i alla aktiviteter, i personliga och professionella nätverk; gott värdskap på möten och seminarier. socialt och språkligt inkluderande, handlar om skapa sociala sammanhang, socialt kapital frivilligt på svenska, utan att exkludera andra grupper. lyhört och livsvitt lärande inom all verksamhet, handlar om lyssna in signalerna i samhället, i tiden, och agera för det livsvida lärandet som sker i föreningar, på fritiden, inom skola och utbildning, verkstäder och på webben. Utgående från den gemensamma visionen formulerar de olika verksamheterna egna strategiska tyngdpunktsområden fram till år 2015, med kopplingar till upprätthållaren SFV:s strategiarbete. 1.4 Kvalitets- och utvecklingsarbete I enlighet med lagen om fritt bildningsarbete bör Svenska studiecentralen samarbeta med andra aktörer inom det fria bildningsarbetet, vilket också sker regionalt och nationellt genom nybildade Bildningsalliansen och Vapaa sivistystyö-fritt bildningsarbete. Vi har även ett brett samarbetsnätverk inom den grundläggande utbildningen och andra stadiet genom De Ungas Akademi, Svenska produktionsskolan Sveps och Resurscentret Föregångarna. Kvalitetsarbetet under år 2013 fokuserar på följande åtgärder: - enligt kvalitetskriterierna för projektbidrag som beviljas av UBS: i)öka det samhälleliga deltagandet och medborgarnas möjlighet att påverka samt att göra dessa mångsidigare ii) öka samfundets och individens välfärd

3 3 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n och livskontroll iii) stärka den hållbara utvecklingen och den kulturella mångfalden. En skild LAKE-plan inlämnas till Utbildningsstyrelsen. - genom kontinuerlig utvärdering av föreläsningar, kurser och projekt (digital deltagarfeedback via webbaserad blankett) - genom skräddarsydda utvärderingsmetoder (VAT för verkstäderna, VisVardihållbarhetsredovisning, processutvärdering) - genom att utveckla personalens kompetens och kunnande (fortbildningar, medverkan i KUNNIG-projekt, ULA-Kompetenscenter) Utvecklingsarbetet under år har följande fokusområden: - fortsatt fokus på studiecirklar och e-cirklar med flexibla pedagogiska resurser, material och sociala lärgemenskaper fysiskt och på webben, - föreläsningsserier och projektaktiviteter på kultur- och bildningshuset G18 i form av högklassiga och kompetenshöjande föreläsningar för ungdomar och professionella inom ungdomssektorn (De Ungas Akademi), populariserad vetenskap för vuxenlärande, utbildning för organisationsanställda och litterära möten med finlandssvenska författare. - integration av invandrare via finlandssvenska föreningars och organisationers möten och kurser. Studiecentralen samverkar i detta utvecklingsarbete med de nordiska studieförbunden inom FNV för att hitta best practice-modeller, med Luckans FIKA-projekt och Organisationssmedjan i Österbotten. - Projektrådet (PRÅ) som i samarbete med centrala finlandssvenska EUprojektaktörer arbetar proaktivt för finlandssvenska EU-projekt under programperioden ULA-Kompetenscenter förstärks under kommande ESF-programperiod 2. Intressebevakning, information och marknadsföring 2.1 Intressebevakning Svenska studiecentralen har som uppgift att agera som intressebevakare både på ett allmänt och specifikt plan. På ett allmänt plan innebär detta att vi bevakar finlandssvenska (organisationers) allmänna intresse på ett nationellt plan ett exempel är momsfrågan för föreningar. I specifika frågor handlar intressebevakningen om kontakter till enskilda tjänstemän och beslutsfattare, om att skapa regionala och lokala nätverk och att statuera finlandssvensk synlighet. SSC finns representerat i följande organ under år 2013: Bildningsalliansen är det finlandssvenska fria bildningsarbetets nygrundade samarbets- och intresseorganisation. Delegationen för civilsamhällspolitik (KANE), som är kopplat till Justitieministeriet, jobbar bl.a för att stärka föreningarnas och medborgarorganisationernas roll och att skapa större delaktighet i samhället genom fostran till demokrati. Rektor Wallén är suppleant i KANE. Opintokeskukset-Studiecentralerna ry är ett intresseorgan för studiecentralerna i Finland. Föreningen sköter studiecentralernas intressebevakning och utvecklar gemensamma projekt, såsom ESF-projektet Järjestöt lähidemokratian tukena. Björn Wallén är ordinarie styrelsemedlem och Stefan Andersson suppleant.

4 4 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n Vapaa sivistystyö Fritt bildningsarbete (tidigare VSY-SBO) är en ny intresseorganisation för det fria bildningsarbetets aktörer i Finland. SFV representeras i styrelsen av Björn Wallén, med Stefan Andersson som suppleant. Den svenska temagruppen (SveT) inom den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen YTR har tre uppdrag: allmänna landsbygdspolitiska strävanden, finlandssvensk aktivering och strategi samt svenska frågor nationellt och internationellt. Sekreterare i SveT är landsbygdsutvecklare Peter Backa, och viceordförande är Björn Wallén. Svenska studiecentralen representeras i Temagruppen för medborgarorganisationer av Sebastian Gripenberg samt i Informationsgruppen av Mari Pennanen. SSC arbetar för finlandssvensk och tvåspråkig intressebevakning i Nationella verkstadsföreningen (TPY) via Resurscentret Föregångarna och Sveps som verkar i samarbetsnätverket Ungdom/Lärande/Arbete (ULA). 2.2 Information och marknadsföring Svenska studiecentralens olika enheter och projekt satsar på starka samarbetsnätverk och relationsmarknadsföring, i enlighet med marknadsföringsstrategin (2010). En marknadsföringsstrategi och -plan samt en grafisk manual utarbetas under verksamhetsåret. Viktiga informationskanaler är webbplatsen, Facebook-sidan, Mentora och olika e-postlistor. Webbplatsen uppdateras regelbundet och Facebooksidan används aktivt. Under året görs också en konkret plan på vilka övriga sociala medier och informationskanaler som Studiecentralen börjar använda och hur. Tidningen Mentora utkommer med fyra nummer under verksamhetsåret. Mentora är Svenska studiecentralens tidning för de finlandssvenska organisationerna. Mentora tar upp aktuella ämnen för att fördjupa och utveckla den kompetens som finns inom organisationerna. Upplagan är mellan 600 och 900 exemplar och tidningen skickas till våra medlemsorganisationer och samarbetspartners, samt delas ut vid egna evenemang. Mentora förnyades under hösten 2012 och strävar efter att ännu bättre nå målgruppen genom att bland annat sammankalla en fokusgrupp för utvärdering och utveckling av innehållet. Föreningsresursen erbjuder föreningsaktiva ett mångsidigt resursmaterial, som kan användas både som uppslagsverk och kursmaterial för utbildare och cirkelledare. Materialet uppdateras kontinuerligt och år 2013 kommer e-verktyget ProjektProffs att införas i Föreningsresursens material. Under vintern ordnas en utlottning av en föreläsning bland alla medlemsorganisationer som informerar sina medlemmar om sidan. Kampanjen kring att lyfta fram studiecirklar fortsätter under året. Inom kampanjen kommer bland annat Cirkelrundturen, där aktuella studiecirklar runtom i Svenskfinland presenteras, och bokrabatten för studiecirklar i samarbete med Schildts & Söderströms att fortsätta. Samarbets- och kontaktnätverket för de finlandssvenska organisationernas informatörer fortsätter att träffas regelbundet för att diskutera aktuella teman och

5 5 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n ordna fortbildning. Teman under år 2013 kommer bland annat att vara användning av videon på nätet, sociala medier, presskontakter och svenska språket. Kulturhuset är en mångsidig webbportal, vars målgrupp är finlandssvenska och flerspråkiga föreningar, organisationer, projekt, privatpersoner, samt privatföretagare och företag med verksamhet inom kultursektorn. Kulturhuset Ab:s aktionärer är Svenska kulturfonden, SSF och SFV. Under år 2013 fortsätter vi att handha Kulturhusets utbildningsverksamhet, i samråd med FSU:s IT 3-projekt. SSF ordnar även rådgivning för föreningar i hur bokföringsprogrammet används. (Mari Pennanen, vik. administrativ sekreterare/informatör) 2.3. Nordiska aktiviteter och internationella nätverk SSF är en av de grundande medlemmarna i Förbundet Nordisk Vuxenupplysning (FNV). Förbundet samverkar aktivt nationellt (FNV-Finland) med Landsbygdens Studieförbund (MSL) och Gröna bildnings- och studieförbundet (ViSiO). Beatrice Östman är medlem i styrelsen år 2013, då Finland står värd för FNV:s generalsekreterarmöte i januari, samt ledarforum och årsmöte i september. Beatrice Östman fungerar som projektledare för FNVs projekt Ny i Norden folkbildningens ansvar och möjligheter under våren Målsättningen med projektet är att ta fram en handbok för fria bildningens organisationer och föreningar gällande samarbetet med invandrare i hela Norden. Handboken är planerad att publiceras under våren Internationella kontakter inom vuxenutbildningen sköts främst via Bildningsalliansen, och delvis genom Vapaa sivistystyö-fritt bildningsarbete som har kontakter till den europeiska vuxenutbildningsorganisationen EAEA. Svensk Byaservice har via Peter Backa kontakter till den europeiska organisationen European Rural Alliance (ERA) och nordiska Hela Norden Skall Leva. 3. Livslångt lärande och aktivt medborgarskap 3.1 Gemensam folkbildningsverksamhet i Nyland, Åboland och Österbotten Samarbetskurserna med medlemsorganisationerna utgör grunden för folkbildningsverksamheten. Kontakten till organisationerna upprätthålls främst genom e-post, fältbesök och personliga nätverk. Verksamhetsombuden besöker medlems- och andra organisationer för att etablera kontakter och dryfta frågor om samarbete. Gemensamma satsningar under året är: utbildning i samarbete med Kulturhuset och FSU:s IT-3-projekt EU-temaåret Europeiska medborgaråret 2013 uppmärksammas InkluderaFlera-nätverket där SSC bl.a. ordnar en workshop i februari i SFVsalen med temat Digitala ingångar och utgångar, VisVardi-hållbarhetsredovisning är ett verktyg för föreningar och grupper i studiecirkelform. En ny VisVardi-webbsida lanseras och marknadsförs.

6 6 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n Organisationskonferensen ordnas i samarbete med Svenska Kulturfonden. Temat är Förändringsledarskap & nordiskt samarbete. Kampanjen för att starta studiecirklar fortsätter under året, och cirkelledare erbjuds cirkelinspiration i alla regioner. En Hälsa 3-uppföljningsträff för alla som genomgått utbildningen planeras 3.2 Verksamhet i Nyland Samarbetskurserna utgör grunden för den regionala verksamheten. Verksamhetsombudet bistår kursarrangörer med råd och direktiv beträffande kursplanering samt kursanmälningar och redovisningar. Det egna kursutbudet består under våren är mångsidigt. En Cirkelinspirationskurs för studiecirkelledare och personer som är intresserade av att starta nya studiecirklar arrangeras i januari. En kurs i Föreningsteknikens grunder arrangeras i januari. Den återkommande uppdateringskursen i Föreningskunskap arrangeras i februari. I mars ordnas en föreläsning om Sponsring möjligheter och risker med Kjell Skoglund från Pohjola-Norden som föreläsare. I april arrangeras en kurs i Studieförbundet Vuxenskolans utvecklingsprocess för föreningar Ett steg till, med Rolf Lindahl som utbildare. Under våren arrangeras ett flertal kurser i samarbete med FSU:s IT3-projekt: i januari en kurs i Kulturhusets bokföringsprogram, i februari och maj en kurs i Digistoff, i mars en kurs i enkla webbverktyg och i april en kurs i kalkylbladsprogram. Verksamhetsombudet deltar i planeringen och arrangemangen av Organisationskonferensen i mars i samarbete med Svenska Kulturfonden. Sebastian Gripenberg fungerar som sakkunnig i föreningsfrågor och svarar tillsammans med ekonomichef Stefan Andersson på frågor som ställs via Föreningsresursen samt deltar i dess utveckling. Verksamhetsombudet ställer kostnadsfritt upp som föredragshållare i föreningsrelaterade frågor (föreningslagen, föreningsteknik, mötesteknik, verksamhets- och strategiplanering, beskattning etc.) och som facillitator vid medlemsorganisationernas evenemang. Som en del av denna verksamhet deltar verksamhetsombudet i planeringen och genomförandet av moduler för föreningskunskap i samarbete med Sibbo Ungdomsförbund (SUF). Verksamhetsombudet medverkar även vid ett seminarier som tangerar organisationssektorn, bl.a. i februari vid ett FSI-seminarium om Fyrk till föreningen och i mars vid ett seminarium om sambandet mellan innehållet i universitetsstudier och yrkeslivskompetens som arrangeras vid Soc&kom. Sebastian Gripenberg har deltagit som extern utvärderare i Psykosociala förbundets Kom Med-projekt. Om finansierings erhålls, kommer stads-leaderverksamhet att planeras i huvudstadsregionen tillsammans med Luckan och Sydkustens landskapsförbund. 3.3 Verksamhet i Åboland Studiecentralens verksamhet i Åboland kommer under 2013 att fortsätta som tidigare med det goda samarbetet med distriktsorganisationerna. De månatliga verksamhetsledarluncherna fortsätter även I samarbete med organisationerna kommer enskilda kurser och föreläsningar att arrangeras under året.

7 7 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n Samarbetsprojektet med Folkhälsan och Veritas, Hälsa 3 som startade under hösten 2012 fortsätter under 2013 med utbildningsdagar: I januari föreläser stressforskare Dan Hasson från Karolinska Institutet i Stockholm för Hälsa 3 gruppen på dagen och på kvällen hålls en allmänföreläsning på Åbo Akademi. I mars håller skådespelare på Åbo svenska teater en dag kring temat Kommunikation och information. I maj träffas deltagarna i Korpo med temat, målning, glasblåsning eller lerarbete. I september avslutas projektet på Kasnäs där uppföljning av projektet och en plan för de deltagande organisationernas fortsatta arbete inom temat arbetshälsa görs. Fria bildningen i Åboland fortsätter sitt samarbete med den nya koordinatorn Fredrika Åkerö som anställdes av Bildningsforum under hösten Nya Bildningsalliansen kommer säkert också att påverka samarbetet på lokal nivå i Åboland under Verksamhetsombudet i Åboland representerar SSC i projektet FIKA (Förening, Integration, Kommunikation och Aktivitet) vars primära målgrupp är invandrare och tredje sektorns föreningsaktörer i hela Nyland samt Luckorna. Målsättningen är att skapa möjligheter för invandrare att ta del i föreningsarbetet i regionen. Under 2013 kommer projektet att satsa på östra Nyland och även där skapa liknande möjligheter för föreningar och invandrare. Projektet Svenska spår i Åbo har ansökt om fortsatt finansiering av Svenska Kulturfonden. Planen är att utveckla texten Svenska spår i Åbo till utbildningsmaterial i både de svenska och finska lågstadierna och gymnasierna i Åbo. I språkundervisningen finska och svenska planeras materialet att användas på gymnasienivå och i historieundervisningen för 5 klassare på lågstadienivå. Verksamhetsombudet fungerar som sekreterare i projektgruppen. Beatrice Östman är ansvarig för SSCs projekt Må bra i arbetet under En projektgrupp är utsedd bland personalen. I projektgruppen ingår en representant från varje enhet. Syftet är att uppgöra en plan för personalens välbefinnande i arbete. Målsättningen är under våren 2013 att hela personalen skall gå Veritas kurs för Välmående i arbetet - kortet. 3.4 Verksamhet i Österbotten Svenska studiecentralen har fortsättningsvis ett gott samarbete med de österbottniska distrikts- och lokalföreningarna. Nya kurskoncept utvecklas och testas, och de mer traditionella kurserna fortsätter i minst samma omfattning som tidigare. Studiecirkelverksamheten aktiveras i form av en bokcirkelkampanj på våren som utmynnar i deltagande i bokmässan i april i Vasa/Korsholm. Samarbete inleds med bokförlaget Scriptum som utger österbottniska böcker. I februari ordnas på Loftet i Vasa ett värdecafé där seniorer möter ungdomar i dialog kring temat Identitet. Samarbetet fortsätter med Folkhälsans resurspool och Ann-Sofi Backgren deltar i styrgruppens arbete för projektet. Ett nytt samarbete inleds med Organisationssmedjan (Järjestöhautomo) vars uppgift är att befrämja förenings- och organisationskunskap för nyfinländare. Svenska studiecentralen kommer tillsammans med Organisationssmedjan att ordna två utbildningstillfällen i mars riktade till nyfinländare som står i beråd att organisera sina kultur-

8 8 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n eller andra aktiviteter i föreningsform. Även nybildade föreningar av nyfinländare erhåller fortbildning i föreningskunskap. Tillsammans med Bildningsalliansen inleds ett samarbete med Pohjola-Nordens Österbottniska distrikt för att lyfta fram det nordiska perspektivet inom folkbildning. Avsikten är också att återuppta kontakterna till Västerbotten som legat nere på grund av svårigheter i båtkommunikationen mellan Vasa och Umeå. Historiskt sett har det funnits ett gott samarbete med Vuxenskolan i Västerbotten och med tredje sektorns föreningar och organisationer. Tanken är att återskapa nätverk och kontakter och jobba fram ett gemensamt bildningsprojekt. Tillsammans med Svenska Österbottens Ungdomsförbund och Marthaförbundets österbottniska distrikt fortsätter projektdiskussionerna tillsammans med Bygdegårdarnas Riksförbund i Sverige där avsikten är att hitta nya intressanta verksamhetsformer till många av de lokaliteter som ägs av föreningar i Österbotten. Tanken är att skapa ett erfarenhets- och utvecklingsprojekt med LEADERfinansiering där Svenska Österbottens Ungdomsförbund skulle vara projektägare och Svenska studiecentralen partner tillsammans med Marthaförbundet. Svenska studiecentralen kommer att fortsätta att samarbeta kring större seminarier och tillfällen med olika medlemsorganisationer där intressanta rikssvenska gäster fungerar som inledare. Verksamhetsluncher med aktuella teman planeras under året, för att föra en dialog med organisationerna. En vuxenutbildningsstrategi utarbetas i Österbotten där Ann-Sofi Backgren deltar i processen. Tillsammans med Svensk Byaservice deltar verksamhetsombudet i landsbygdsutvecklingen samt projektverksamheten i olika form. Storytelling som begrepp kommer att lyftas fram under verksamhetsåret. En ny EU-programperiod inleds år Svenska studiecentralens verksamhetsombud samarbetar kring dessa frågor med olika aktörer för att möjliggöra aktivt deltagande för den tredje sektorn i olika program under den kommande EUprogramperioden. Olika utbildnings- och informationstillfällen ordnas vid behov. Samarbetet med Föregångarna utvecklas kring speciellt projektverksamheten. Med den nybildade Bildningsalliansen fortsätter samverkan i olika former under året. 3.5 De Ungas Akademi (DUA) Med fokus på bemötande, inkluderande och lärande vill De Ungas Akademi (DUA) stärka, stöda och inspirera unga till att ta plats i vårt samhälle och till att forma sitt eget aktiva medborgarskap. DUA jobbar för ett samhälle där ungas potential, kreativitet och resurser uppskattas och tillvaratas. Verksamheten är inriktad på ledarskap samt personlig-, grupp- och organisationsutveckling. DUA erbjuder unga aktivitet, kunskap och nya upplevelser i en pedagogiskt kreativ miljö. Verksamheten följer Svenska studiecentralens pedagogiska principer och vill speciellt lyfta fram det livslånga lärandet, upplevelsebaserad inlärning och demokratiskt tänkande. DUA samarbetar med skol- och organisationsvärlden, även på finskt håll med Kansalaisfoorumi (SKAF) när det gäller ungas röst i demokratin.

9 9 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n En del av DUA:s verksamhet är riktad till vuxna med anknytning till ungdomsverksamhet både inom tredje sektorn och kommunalt. DUA samarbetar aktivt med Nuorten Akatemia under 2013 med två projekt: Helt eget riktar sig till unga som vill förverkliga små eller större drömmar; till unga som inte nöjer sig med en färdigskapad värld utan som bestämmer sig för att göra någonting helt eget. Drömmen eller projektet kan vara allt från en konsert till en teaterföreställning eller en resa. På helteget.fi-sidorna får du tips och råd om allt från finansiering till arbetsfördelning. Ge mig tid! är en riksomfattande kampanjdag i september som lyfter fram vuxnas tidsanvändning tillsammans med barn och unga. DUA vill uppmuntra vuxna att spendera mer tid med barn och unga överlag. Kampanjen arrangeras för femte gången år 2013, och sker i samarbete med Förbundet Hem och Skola, UngMartha och UngInfo. DUA:s egen verksamhet gäller följande nischade satsningar under år 2013: LedA(LedarAkademin) fokuserar på ledarskap och personlig utveckling för åringar i hela Svenskfinland. På basis av utvärdering och ett kontinuerligt stort intresse från målgruppen, har vi gått in för att under de kommande åren inrikta verksamheten ytterligare på det personliga ledarskapet och utvecklingen av det. Det nya konceptet innehåller olika komponenter, som erbjuder skräddarsydda möjligheter för unga och unga vuxna samt professionella inom ungdomssektorn att utveckla sin ledarskapsförmåga i kreativa lärmiljöer. Vår vision är att vara en ledande ledarutbildningsenhet för finlandssvenska ungdomar i åldern år i framtiden. LedA introducerar ledarskap som ämne i en kritisk ålder då många lämnar föreningslivet och funderar på sin framtid. Deltagarna har möjlighet att dels utveckla sig själv och sitt ledarskap processmässigt, och dels skapa nätverk utöver de traditionellt ålderssegmenterade och regionala ramarna. LedA följer Svenska studiecentralens pedagogiska principer och vill speciellt lyfta fram det livslånga lärandet, upplevelsebaserad inlärning och demokratiskt tänkande. Inom LedA ingår följande komponenter: Utbildningar på olika håll i Svenskfinland, samt en LedA-nätverksträff i Helsingfors i april då deltagarna från alla de LedA-utbildningar som DUA ordnat träffas, får fortbildning samt skapar nätverk över den egna regiongränsen. Deltagarna erbjuds mentorer från Ledarskapsakademin i samarbete med verksamhetsledare Henrik Creutz. Föreläsningar med personligt ledarskap som tema, bland annat Cajsa Tengblads föreläsning Att förebygga stress Att hitta och hålla balansen i februari DISA (Din Inre Styrka Aktiveras)-kursen ordnas i åk 7-9 i huvudstadsregionen. Under en DISA-kurs får eleverna verktyg att förbättra sin förmåga att identifiera negativa tankar och vända dem till något positivt, tänka lösningsinriktat och öva sig i att stärka självförtroendet och den sociala förmågan. En nyhet är Utbildning av DISAhandledare i samarbete med Novia. Enhetsledare Frida Westerback håller den första DISA-handledarutbildningen i De Ungas akademis regi och utrymmen i Helsingfors.

10 10 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n Handledarutbildningen består av tre närstudiedagar samt två dagar handledning och ett avslutande seminarium. Kursen riktar sig till skolhälsovårdare, vårdpersonal, skolkuratorer samt lärare och övriga yrkesgrupper som via sitt arbete möter och jobbar med tonåringars psykiska och fysiska välbefinnande. Tutorutbildning erbjuds gymnasiegrupper enligt skolans önskemål. Innehållet bygger på ledarskap och gruppdynamik i första hand. UGL-metoden (Utveckling av grupp och ledare) tillämpas inom LedA-verksamheten, Kulturfonden är medfinansiär. 3.6 Tankesmedjan Lokus Tankesmedjan Lokus upprätthålls av SFV och fungerar som en del av SSC. Lokus leds självständigt av en egen styrgrupp som utses av SFV:s styrelse. SFV:s kanslichef är ordförande för styrgruppen. Sebastian Gripenberg är styrgruppens sekreterare och ansvarig för verksamheten inom Lokus. Lokus fokuserar framförallt på hur förändringarna inom den offentliga sektorn påverkar finlandssvenskarna. 4. Lokal utveckling 4.1 Svensk Byaservice I drygt 20 år har Svenska studiecentralen i samarbete med de svenskspråkiga landskapsförbunden, nu Svenska Österbottens förbund och Sydkustens landskapsförbund upprätthållit Svensk Byaservice som ett samarbetsorgan för att stärka bya- och lokal aktivitet. Byaservice svarar också för den svenska fältverksamheten inom Suomen Kylätoiminta(SYTY) Byaverksamhet i Finland. Inför den nya EU-perioden kommer Svensk Byaservice att se över sin organisation för att möta de nya utmaningarna. Målet är att skapa en stabil organisation som kan ta vara på de projektmöjligheter som finns på ett mer systematiskt sätt. I detta arbete strävar Byaservice också efter att engagera nya aktörer, t.ex. utbildningsinstitutioner. I samma utvecklingsprocess bör också kontakterna till byarna utvecklas. I början av året sammankallar Byaservice ett seminarium kring hur detta kan förverkligas. Byaservice upprätthåller ett eget elektroniskt nyhetsbrev för landsbygdsutvecklare. Detta nyhetsbrev utkommer en gång per vecka och sker i samarbete med Svenska temagruppen. Under början av året kommer nyhetsbrevet att utvecklas tekniskt vidare i form av en blogg, så att det kan användas effektivare via olika hemsidor. Byaservice upprätthåller även en svenskspråkig hemsida, Samarbetet med aktionsgrupperna och de regionala byaorganisationerna kommer att fortsätta. Under året kommer också en riktad kampanj att genomföras för att nå ut till fler lokala byaaktivister i Svenskfinland. Detta sker i samarbete med de regionala byaombudsmännen. Det demokratiska perspektivet innebär att alla skall ha möjlighet att påverka inte bara föreningens, utan hela den lokala utvecklingsrörelsens verksamhet. Detta sker på svenska i huvudsak via Svensk Byaservice. De stora kommuner som föreslås i samband med kommunreformen, kommer att kräva en verklig närdemokrati. Byaservice kommer under året att aktivt driva närdemokratifrågor för att i enlighet

11 11 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n med en platsbaserad strategi ge lokalsamhällena samhälleligt inflytande och därmed göra dem till den lägsta samhällsnivån. Byaservice kommer under det kommande året att fortsätta traditionen med Tammerforsmöten som fungerar som ett finlandssvenskt forum för landsbygdsutvecklare. Under året kommer Svensk Byaservice också att samarbeta med nätverksenheten i Seinäjoki och erbjuda sina tjänster inom ramen för och i samförstånd med SYTY. Byaservice kommer under året att fungera i samarbete med Svenska temagruppen för landsbygdsutveckling och fungera som en länk till byarörelsen och de lokala aktionsgrupperna. Svensk Byaservice ordnar vartannat år en finlandssvensk Landsbygdsriksdag. Under det kommande året kommer ingen sådan att anordnas, men Byaservice kommer att för sin del förverkliga de beslut som togs under Landsbygdsriksdagen i Åboland Svenska temagruppen (SveT) Systemet med 15 olika temagrupper inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen YTR kommer under 2013 att diskuteras och eventuellt revideras. Samtidigt går temagruppens nuvarande mandat ut Detta förändrar inte temagruppens nuvarande mandat och det som gruppen skall göra, men läget innebär att de grundläggande frågorna om behovet av en svensk temagrupp bör lyftas fram under året. Landsbygdspolitiskt arbete i det svenska Finland SveT ordnar en informations- och förhandlingsrunda i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna kring landsbygdssäkring och YTR:s kommande landsbygdspolitiska program. Temagruppen gör en specialsatsning på tredje sektorn genom att ordna ett landsbygdspolitiskt seminarium dels kring den svenskspråkiga landsbygdsutvecklingen och dess framtid, dels kring svenska synpunkter på det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet. Samarbetet med forskningen - landbygdsprofessuren vid Åbo Akademi i Vasa fortsätter. 5. Verkstäder 5.1 Svenska Produktionsskolan Ungdomsverkstaden Sveps, Svenska produktionsskolan grundades år 1996 och har sedan dess erbjudit ungdomar i åldern som berörs av ungdomslagen och som är utan studieplats, avbrutit studierna, avslutat studierna, behöver yrkesvägledning, är arbetslös och behöver arbetspraktik flexibla skräddarskydda utvecklingsmöjligheter. Verkstadsverksamheten utvecklas ständigt och Sveps kommer år 2013 att följa utvecklingen. Genom dialog med sina samarbetsparter har Sveps funnit ett fungerande koncept för verksamheten vilken hela tiden utvecklas i enlighet med de regionala behoven. En intressant utmaning kommer att vara samhällsgarantin som träder i kraft från årets början. Ungdomsgarantin tillförsäkrar en utbildnings-, praktik- eller arbetsverkstadsplats eller ett jobb för personer under 25 år och för nyutexaminerade personer under

12 12 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n 30 år inom tre månader från anmälan som arbetslös. Troligtvis kommer Sveps roll med både ungdomsverkstadsverksamhet och uppsökande ungdomsarbete att öka - båda är betydande delar i att förverkliga ungdomsgarantin. Sveps har utvidgat sin verksamhet med beaktande av ändringar gällande ungdomslagen och ungdomsgarantin som betonar behovet av samarbete. Ett gemensamt ansvar mellan myndigheter, näringslivet, organisationer och unga är nödvändigt för att man ska lyckas med samhällsgarantin fullständigt. Den finländska ungdomsgarantin kommer att basera sig på en Public-Private-People-Partnershipmodell, där de unga själva är aktiva aktörer och skapar sin egen framtid sägs det i ungdomsgarantin som är regeringens spetsprojekt. I den gemensamma utvecklingen vill Sveps vara med som en aktiv och utvecklingsbar organisation. Ett mål för Sveps som enda svenskspråkiga ungdomsverkstad i huvudstadsregionen med uppsökande ungdomsarbete som kommunerna godkänt, är en fortsatt utveckling av samarbetsnätverket. Syftet är att föra vidare den samhälleliga diskussionen om behovet av sysselsättning och förhindrandet av utslagning för svenskspråkiga ungdomar. Det är också av viktig betydelse att bygga upp de svenskspråkiga strukturerna gällande tränings- och handledningstjänster. Målsättningar är fortsättningsvis att kunna skräddarsy personliga, alternativa studie och arbetsvägar till ungdomar som behöver personligt stöd, samt att ge verkstadsservice till alla svenskspråkiga ungdomar på sitt eget modersmål. Utvecklingsarbetet tillsammans med ledningsgruppen fortsätter aktivt. Arbetsträning fungerar som stöd för evaluerandet av arbetsförmågan. Det praktiska pedagogiska tillvägagångssättet är att uppskatta hur praktikanten klarar sig vidare till studier, arbetspraktik eller annan åtgärd med stöd av arbetsträningen. Den individuella träningens krävande uppgift är att fungera som ungdomarnas individuella träningsresurs i 3 års tid efter verkstadsperioden. Handledningen kan sägas motsvara den danska modellen för ungdomars utbildnings - och vägledningssystem. Den individuella träningen stöder ungdomen och samarbetar aktivt med frågor som kommer fram under verkstadsperioden. Under året kommer alternativa, flexibla inlärningssätt att utvecklas vidare nationellt, och att följa med utvecklingen utgående från de svenskspråkiga behoven är en av utmaningarna Sveps vill vara med i. Företagssamarbetet tillsammans med utbildningsanordnarna kunde vara en av spjutspetsarna. Det uppsökande ungdomsarbetet utvecklas vidare med målet att stärka den ungas egen potential och skapa en individuell lösning som resulterar i utbildning, arbete eller annan motiverande verksamhet. Verksamhetens kännedom är ökat både nationellt och lokalt. Inom Sveps har det uppsökande ungdomsarbetet fortsättningsvis egna specialiseringsområden i form av samarbete med skolor, Arbets och näringsbyrån, socialen och företagen. Sveps Startverkstad har fått finansiering från NTM-centralen gällande sysselsättningspolitiskt understöd, och en ny ansökan om fortsatt verksamhet har lämnats till NTM-

13 13 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n centralen. Verksamheten är menad för ungdomar som behöver en längre stödprocess. De ökade behoven i huvudstadsregionen av lågtröskelverksamhet gör startverkstaden nödvändig på lång sikt. 5.2 Resurscentret Föregångarna Resurscentret Föregångarna (RF) är en arbets- och ungdomsverkstad som finns i Vasa. Sedan år 2000 har RF hjälpt över 1500 svenskspråkiga arbetssökande och studerande att hitta sin plats på arbetsmarknaden, inom studier och i sociala sammanhang. Med en lösningsinriktad och individfokuserad verksamhet strävar RF till att minska mängden arbetslösa, svårsysselsatta och långtidsarbetslösa samt till att förhindra skolavbrott och utanförskap. RF:s styrka ligger i bemötandet av individen, samarbetsoch nätverkstänkandet, den metodologiska flexibiliteten och de kreativa lösningarna. Målgruppen för RF:s verksamhet är arbetssökande och studerande som behöver stöd i eller överväger att avbryta sina studier samt personer som står utanför både arbetsliv och studier. Arbetsspråket vid RF är svenska men bland deltagarna finns fler olika språk representerade. Åldersmässigt är målgruppen mellan 16 och 65 år. Inom service för arbetssökande erbjuds service som planeras och anpassas utgående från individens bakgrund och erfarenhet. Servicen består av handledning inom arbetssökning samt personlig handledning och rådgivning. Handledning inom arbetssökning omfattar bland annat stöd för den egna karriärplaneringen, CV- och ansökningsskrivande, sökande efter företag och lediga arbetsplatser. Den personliga handledningen och rådgivningen berör frågor kring ekonomi, välmående, livshantering och motivation. Vid behov erbjuds även studie- och yrkeshandledning. Målsättningen för år 2013 är att genom daglig verksamhet ge handledning och service till minst 70 arbetssökande personer. Minst 70 % av dessa skall efter avslutad period vid RF ha någon form av gynnsam lösning för framtiden. RAMP ger service till ungdomar i åldern som studerar eller har studier som målsättning. Studerande kan utstationeras till RF enligt uppgjorda samarbetsavtal med andra stadiets läroinrättningar. Verksamheten fungerar även för unga personer utanför arbets- och studieliv i samverkan med socialbyråer och vårdinrättningar. Förutom studier, studieteknik och studieförberedande aktiviteter består verksamheten till stor del av livshanteringsfärdigheter. Uppsökande ungdomsverksamheten inleddes vid Resurscentret Föregångarna år Målet med verksamheten är att fånga upp unga personer under 29 år som saknar arbete eller studieplats samt att vägleda dessa till lämpliga stödåtgärder och tjänster enligt individens behov. RF:s uppsökande arbete strävar till att genom tidigt ingripande och i förebyggande syfte minska och motarbeta risken att den unga hamnar i samhälleligt och socialt utanförskap. Målgruppen vägleds till utbildning, arbete, arbetsprövning, vård, rehabilitering, ungdomsverkstad eller annat enligt individuella behov. RF:s uppsökande arbetsmetoder fokuserar på att skapa ett brett skyddsnät för att få tag i de unga som riskerar marginaliseras i ett tidigt skede. Tidigt ingripande, förebyggande arbete och

14 14 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n att finnas tillgänglig för den enskilda unga utgående från dennes villkor är tyngdpunkter inom denna verksamhet. Kvantitativa målsättningar är att vägleda personer under året. Samhällsgarantin för unga, som trädde i kraft beaktas i RF:s verksamhet. Den nuvarande verksamhetens organisationsstruktur, flexibilitet, non-stop antagningssystem och breda samarbetsnätverk ger en god grund för att effektivare kunna utveckla såväl förebyggande arbete som daglig verksamhet för deltagarna Ungdom / Lärande / Arbete SSC/SFV är via Resurscentret Föregångarna huvudman för projektet ULA - Ungdom/Lärande/Arbete som är ett utvecklingsprojekt delfinansierat med medel från Europeiska Socialfonden. Projektet finansieras även av Svenska Folkskolans Vänner och Svenska Kulturfonden. Projektet startade år 2009 och pågår fram till ULA är ett samarbetsnätverk bestående av 12 svensk- och tvåspråkiga verkstäder i Svenskfinland. ULA-nätverket hör till Nationella verkstadsföreningen r.f. Projektet strävar efter en kvalitets- och kompetenshöjning vid verkstäderna i ULA-nätverket i form av verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring, materialproduktion och fortbildning. ULA-projektet har utvecklat ULA-Kompetenscenter, som är tänkt att bli en permanent utvecklingsenhet för ULA-nätverket. ULA-Kompetenscenter tar över den verksamhet som hittills bedrivits inom ramen för ULA-projektet och upprätthålls fortsättningsvis av verkstäderna vid Svenska studiecentralen. Ett centralt mål för 2013 är att sprida den goda praxis som producerats och förmedlats inom ramen för projektet, bland annat via hemsidan

ÅRSBERÄTTELSE 2012 SVENSKA STUDIECENTRALEN Godkänd av Svenska studiecentralens direktion 21.2.2013

ÅRSBERÄTTELSE 2012 SVENSKA STUDIECENTRALEN Godkänd av Svenska studiecentralens direktion 21.2.2013 Bemötande - Inkluderande - Lärande ÅRSBERÄTTELSE 2012 SVENSKA STUDIECENTRALEN Godkänd av Svenska studiecentralens direktion 21.2.2013 I slutet av år 2012 förnyades Svenska studiecentralens upprätthållartillstånd

Läs mer

Vi hjälper dig hitta nya vägar.

Vi hjälper dig hitta nya vägar. Vi hjälper dig hitta nya vägar. En enda handling kan göra hela skillnaden i en människas liv. En enda medmänsklig gärning kan betyda allt. En så stor makt över en annan människas liv kan vi ha. (Stefan

Läs mer

Fokus på framtiden Resurscentret Föregångarna.

Fokus på framtiden Resurscentret Föregångarna. Fokus på framtiden BAKGRUND En arbets-/ungdomsverkstad, som grundades i Vasa år 2000. 3:e sektorn, Svenska studiecentralen / SFV Föregångarna hjälper personer att hitta sin plats i tillvaron vad gäller

Läs mer

ÅRSBERÄTTELSE 2010 SVENSKA STUDIECENTRALEN

ÅRSBERÄTTELSE 2010 SVENSKA STUDIECENTRALEN Godkänd av Direktionen 16.2.2011 ÅRSBERÄTTELSE 2010 SVENSKA STUDIECENTRALEN Frivilligt på svenska Svenska studiecentralen, SSC, som under verksamhetsåret firade sitt 90-årsjubileum, har som uppgift att

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

ÅRSBERÄTTELSE 2011 SVENSKA STUDIECENTRALEN

ÅRSBERÄTTELSE 2011 SVENSKA STUDIECENTRALEN Svenska studiecentralen, godkänd av dir. 15.2.12 Björn Wallén ÅRSBERÄTTELSE 2011 SVENSKA STUDIECENTRALEN Frivilligt på svenska Svenska studiecentralen har som uppgift att befrämja välbefinnande, delaktighet

Läs mer

Måste man först tappa bort dem? Matti Rimpelä, docent Tamperen Yliopisto Resurscentret Föregångarna

Måste man först tappa bort dem? Matti Rimpelä, docent Tamperen Yliopisto Resurscentret Föregångarna Måste man först tappa bort dem? Matti Rimpelä, docent Tamperen Yliopisto UPPDRAG & SYFTE Minska mängden arbetslösa, svårsysselsatta, långtidsarbetslösa Motverka utslagning och marginalisering Finna lösningar

Läs mer

Teman i presentationen

Teman i presentationen Teman i presentationen Allmänt om DelSam och dess målsättning Ur ungas synvinkel granskas de framkomna element och mekanismer som antingen stöder delaktighet eller ökar risk för marginalisering Ur professionellas

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland. SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin

Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland. SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin Undervisnings-och kulturministeriet om verkstäder Vi placerar oss

Läs mer

Fokus på framtiden. Elevvårdsdagar i Vasa Resurscentret Föregångarna

Fokus på framtiden. Elevvårdsdagar i Vasa Resurscentret Föregångarna Fokus på framtiden Elevvårdsdagar 2-3.11.2011 i Vasa BAKGRUND En arbets-/ungdomsverkstad, som grundades i Vasa år 2000. 3:e sektorn, Svenska studiecentralen / SFV Föregångarna hjälper personer att hitta

Läs mer

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020 Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund Strategi för 2016 2020 Godkänd av FSB:s allmänna möte den..2015 12.09.2015 Version 2 FSB styrelseseminarium M/S Mariella 12.08.2015 Version 1 FSB INNEHÅLL FSB

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Stöd för unga i risk för marginalisering

Stöd för unga i risk för marginalisering Stöd för unga i risk för marginalisering Finlands Svenska Socialförbund rf:s kongress 14.4.2014 Sabina Öhman Uppsökande ungdomsarbete Sveps Marginaliserad? Syrjäytyneiksi luokitellaan sellaiset työ- voiman

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6 Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån de hjärtefrågor vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet kan

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Finlands Scouters landsomfattande svenskspråkiga verksamhet 2015

Finlands Scouters landsomfattande svenskspråkiga verksamhet 2015 Finlands Scouters landsomfattande svenskspråkiga verksamhet 2015 BILAGA TILL FiSSc:S VB2015 Finlands Scouters landsomfattande svenska verksamhet grundar sig på samarbetsavtalet mellan Finlands Svenska

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5

Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

Marthas vision är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen.

Marthas vision är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen. VERKSAMHETSPLAN 2016 Marthas vision är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen. Finlands svenska Marthaförbund r.f. grundades år 1899 för att sprida gagnelig kunskap

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning

Läs mer

MARTHAFÖRBUNDETS VISION är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen

MARTHAFÖRBUNDETS VISION är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen MARTHAFÖRBUNDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 MARTHAFÖRBUNDETS VISION är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen Finlands svenska Marthaförbund rf har en aktiv och mångsidig

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Arbetsplan. Nytt år! Nya löften! Nya chanser! Nya möjligheter! Nya utmaningar! För Nykterhetsrörelsens Scoutförbund

Arbetsplan. Nytt år! Nya löften! Nya chanser! Nya möjligheter! Nya utmaningar! För Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Arbetsplan 2006 2007 Nytt år! Nya löften! Nya chanser! Nya möjligheter! Nya utmaningar! Foto:Torkel Edenborg För alla oss som på något sätt är verksamma inom Nykterhetsrörelsens Scoutförbund innebär ett

Läs mer

Verksamhetsplan 2010

Verksamhetsplan 2010 BAKGRUND Föreningen Åbo Kringlan r.f. har sedan 2002 verkat i Åbo som ett resurscentrum med syfte att skapa bättre förutsättningar för svenskspråkiga personer i behov av socialt, fysiskt och psykiskt stöd.

Läs mer

FINLANDSSVENSKA VÄGLEDARDAGAR I HELSINGFORS

FINLANDSSVENSKA VÄGLEDARDAGAR I HELSINGFORS FINLANDSSVENSKA VÄGLEDARDAGAR I HELSINGFORS 29-30.10.2014 Ett nationellt och finlandssvenskt perspektiv. Hur jobbar man konkret på olika håll i Svenskfinland med uppsökande ungdomsarbete? Varför/hur ska

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN 1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen

Läs mer

Byn inom den landsbygdspolitiska helheten

Byn inom den landsbygdspolitiska helheten BYAR MED LIVSKRAFT -Kampanj 2010-2012 Våren 2013 Byn inom den landsbygdspolitiska helheten Eero Uusitalo professor SYTY:s ordförande Det lönar sig att utveckla landsbygden och byarna! 1/2 Målmedvetet landsbygdsarbete

Läs mer

Arbetsplan. Förslag planering:

Arbetsplan. Förslag planering: Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Vår verksamhets plan

Vår verksamhets plan Vår verksamhets plan upswedens verksamhet bygger på en grundsyn att musik kan användas som ett verktyg för att öka människors förståelse för sig själva, sin omvärld och ge en känsla av sammanhang samtidigt

Läs mer

Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf. Projektet Anti Depp. - Slutrapport

Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf. Projektet Anti Depp. - Slutrapport Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf Projektet Anti Depp - Slutrapport Projektet Anti Depp 2006-2009 Helsingfors, januari 2010 Utgivare: Svenska hörselförbundet

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland

Läs mer

Anvisningar för sökanden

Anvisningar för sökanden HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 FINLANDS STRUKTURFONDSPROGRAM Produktivt och resultatrikt arbetsliv genom samarbete RIKSOMFATTANDE ÖPPEN ANSÖKAN TILL ESF 1.6 15.9.2015 Anvisningar för sökanden Valitse

Läs mer

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Kulturskolans roll i samhället 02.02.2016 Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Grundtanken Kulturen är en del av alla människors vardag och alla har rätt till kulturservice oberoende

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC ARBETSPAPPER 5/2015 Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman: Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC Arbetspapper 5/2015

Läs mer

ÅBOLANDS UNGDOMSFÖRBUND ÅUF R.F

ÅBOLANDS UNGDOMSFÖRBUND ÅUF R.F ÅBOLANDS UNGDOMSFÖRBUND ÅUF R.F Verksamhetsplan för år 2013 Inledning Åbolands Ungdomsförbund är en partipolitiskt obunden ungdomsorganisation som består av 32 medlemsföreningar och ca 12 000 personmedlemmar.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020

ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020 Till Kårkulla samkommun ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020 FDUV är en nationell intresseorganisation för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning och deras

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Konstuniversitetets strategi

Konstuniversitetets strategi 2017 Konstuniversitetets strategi 2020 Konstuniversitetets strategi 20172020 KONST- UNIVERSITETETS UPPGIFT Konstuniversitetets strategi 20172020 / Konstuniversitetets uppgift Bildkonstakademin, Sibelius-Akademin

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Finlands Svenska Scouter r.f. FISSC VERKSAMHETSPLAN

Finlands Svenska Scouter r.f. FISSC VERKSAMHETSPLAN Finlands Svenska Scouter r.f. FISSC VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 INLEDNING Finlands Svenska Scouter r.f:s (FiSSc) främsta uppgift är att finnas till för våra medlemmar, d.v.s scoutkårerna. Vår roll är att

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Svenska pensiona rsfo rbundet i Ö sterbotten rf

Svenska pensiona rsfo rbundet i Ö sterbotten rf Svenska pensiona rsfo rbundet i Ö sterbotten rf Verksamhetsplan och budget 2016 Fastställd på SPF Österbotten rf:s höstmöte i Kronoby 20.11.2015 Sida 2 Innehåll ALLMÄNT... 4 Om regionen... 4 Regionens

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsidé Vision Bowlingsporten ska vara framgångsrik, kul, socialt engagerande och tillgänglig för alla. Bowling en sport för alla En idrott alla kan

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENS SKOLIDROTTSFÖRBUND VERKSAMHETSINRIKTINING 2013 SKOLIDROTTSFÖRBUNDET ETT KATEGORIFÖRBUND SOM TILLHÖR

Läs mer

Gysam Verksamhetsplan 2015

Gysam Verksamhetsplan 2015 2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

B y a p l a n B y a p l a n

B y a p l a n B y a p l a n Byaplan Byaplan Innehållsförteckning 1. Inledning...................................................... 3 2. Byaplan....................................................... 4 2.1 Vad är en byaplan och hur

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Integrationsverksamhet i praktiken Jenny Asplund, enhetschef

Integrationsverksamhet i praktiken Jenny Asplund, enhetschef Integrationsverksamhet i praktiken 21.1.2016 Jenny Asplund, enhetschef Disposition Immigrationsgrunder och antal Integration och centrala aktörer Luckan Integration Samarbete med bibliotek Varför till

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005 Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS BARN OCH UNGDOMSORGANISATION (UKJK-BUO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS BARN OCH UNGDOMSORGANISATION (UKJK-BUO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 25 augusti 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK-BUO är ett kristet Barn och Ungdomsorganisation,

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan Studerande

Jämställdhets- och likabehandlingsplan Studerande Jämställdhets- och likabehandlingsplan Studerande Godkänd av direktionen 13.6.2012 Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001 INLEDNING Målsättningen

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Förbundet Finlands Svenska Synskadade

Förbundet Finlands Svenska Synskadade Förbundet Finlands Svenska Synskadade Vad är FSS? Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. (FSS) är en intresse- och serviceorganisation av svenskspråkiga synskadade i Finland. Av landets omkring 80 000

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg

Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg INTERVJUFRÅGOR till EDU-vuxens slututvärdering Informant Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg Datum 7.8.2012, kl. 8.30 10.00 Dokumentation Skriftlig rapport skriven av Lena Johansson

Läs mer

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun

Handlingsplan för EU-och internationellt arbete i Kristinehamns kommun HANDLINGSPLAN 1(9) Kommunledningsförvaltningen Åsa Askerskär, 0550-882 29 asa.askerskar@kristinehamn.se Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Handlingsplan för EU-och internationellt i

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Prövning av stöd till nya ungdomsorganisationer

Prövning av stöd till nya ungdomsorganisationer Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Prövning av stöd till nya ungdomsorganisationer 1 FÖRSLAG TILL BESLUT Kulturnämnden föreslås besluta att godkänna att Syrianska ungdomsförbundet

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Föreningsmedlemmarna i centrum

Föreningsmedlemmarna i centrum Föreningsmedlemmarna i centrum Verksamhetsplan 2014 Godkänd av höstmötet 13.11.2013 2 Innehållsförteckning: sidan Allmänt 3 Medlemsverksamhet och medlemsvärvning 3 Resor 4 Utbildning och seminarier 5 Projekt

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

ESF- projektet OptiMax Utbildningsstyrelsen som finansiär 01.02.2011-31.12.2014

ESF- projektet OptiMax Utbildningsstyrelsen som finansiär 01.02.2011-31.12.2014 ESF- projektet OptiMax Utbildningsstyrelsen som finansiär 01.02.2011-31.12.2014 Sammanfattning av slutrapporten enligt rubrikerna i rapporteringssystemet EURA 2007 A-K Sundqvist, projektledare Projektledarens

Läs mer