VERKSAMHETS- OCH UTVECKLINGSPLAN ÅR 2013 SVENSKA STUDIECENTRALEN Bemötande inkluderande - lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETS- OCH UTVECKLINGSPLAN ÅR 2013 SVENSKA STUDIECENTRALEN Bemötande inkluderande - lärande"

Transkript

1 Godkänd av Svenska studiecentralens direktion VERKSAMHETS- OCH UTVECKLINGSPLAN ÅR 2013 SVENSKA STUDIECENTRALEN Bemötande inkluderande - lärande Innehåll 1. Mission, värdegrund och vision 1.1 Mission 1.2 Värdegrund 1.3 Vision 1.4 Kvalitets- och utvecklingsarbete 2. Intressebevakning och information 2.1 Intressebevakning 2.2 Information och marknadsföring 2.3 Nordiska aktiviteter och internationella nätverk 3. Livslångt lärande och aktivt medborgarskap 3.1 Gemensam folkbildningsverksamhet i Nyland, Åboland och Österbotten 3.2 Verksamhet i Nyland 3.3 Verksamhet i Åboland 3.4 Verksamhet i Österbotten 3.5 De Ungas Akademi DUA 3.6 Tankesmedjan Lokus 4. Lokal utveckling 4.1 Svensk Byaservice 4.2 Svenska temagruppen 5. Verkstäder 5.1 Svenska produktionsskolan SVEPS 5.2 Resurscentret Föregångarna 5.3 Ungdom/Lärande/Arbete ULA

2 2 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n 1. Mission, värdegrund och vision 1.1 Mission Svenska studiecentralen (SSC) har som sin utbildningsuppgift att svara mot det finlandssvenska medborgarsamhällets utbildnings- och kompetensbehov. Speciell fokus läggs på handledning av individer och facilitering av grupper med betoning på innehållen som befrämjar egenmakt och social inklusion, aktivt medborgarskap och det livsvida lärandet. 1.2 Värdegrund Vi tror på människans förmåga att organisera sig frivilligt på svenska, Vi tror på att en kulturell och social mångfald är grunden för ett fungerande civilsamhälle, Vi tror att alla individer och organisationer har en potential till kreativitet, lärande och utveckling, Vi tror på demokrati som ett egenvärde. 1.3 Vision Under ett strategiseminarium i Tammerfors i augusti 2012 formulerades en gemensam vision: personligt och professionellt bemötande, handlar om attityden och kompetensen i alla aktiviteter, i personliga och professionella nätverk; gott värdskap på möten och seminarier. socialt och språkligt inkluderande, handlar om skapa sociala sammanhang, socialt kapital frivilligt på svenska, utan att exkludera andra grupper. lyhört och livsvitt lärande inom all verksamhet, handlar om lyssna in signalerna i samhället, i tiden, och agera för det livsvida lärandet som sker i föreningar, på fritiden, inom skola och utbildning, verkstäder och på webben. Utgående från den gemensamma visionen formulerar de olika verksamheterna egna strategiska tyngdpunktsområden fram till år 2015, med kopplingar till upprätthållaren SFV:s strategiarbete. 1.4 Kvalitets- och utvecklingsarbete I enlighet med lagen om fritt bildningsarbete bör Svenska studiecentralen samarbeta med andra aktörer inom det fria bildningsarbetet, vilket också sker regionalt och nationellt genom nybildade Bildningsalliansen och Vapaa sivistystyö-fritt bildningsarbete. Vi har även ett brett samarbetsnätverk inom den grundläggande utbildningen och andra stadiet genom De Ungas Akademi, Svenska produktionsskolan Sveps och Resurscentret Föregångarna. Kvalitetsarbetet under år 2013 fokuserar på följande åtgärder: - enligt kvalitetskriterierna för projektbidrag som beviljas av UBS: i)öka det samhälleliga deltagandet och medborgarnas möjlighet att påverka samt att göra dessa mångsidigare ii) öka samfundets och individens välfärd

3 3 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n och livskontroll iii) stärka den hållbara utvecklingen och den kulturella mångfalden. En skild LAKE-plan inlämnas till Utbildningsstyrelsen. - genom kontinuerlig utvärdering av föreläsningar, kurser och projekt (digital deltagarfeedback via webbaserad blankett) - genom skräddarsydda utvärderingsmetoder (VAT för verkstäderna, VisVardihållbarhetsredovisning, processutvärdering) - genom att utveckla personalens kompetens och kunnande (fortbildningar, medverkan i KUNNIG-projekt, ULA-Kompetenscenter) Utvecklingsarbetet under år har följande fokusområden: - fortsatt fokus på studiecirklar och e-cirklar med flexibla pedagogiska resurser, material och sociala lärgemenskaper fysiskt och på webben, - föreläsningsserier och projektaktiviteter på kultur- och bildningshuset G18 i form av högklassiga och kompetenshöjande föreläsningar för ungdomar och professionella inom ungdomssektorn (De Ungas Akademi), populariserad vetenskap för vuxenlärande, utbildning för organisationsanställda och litterära möten med finlandssvenska författare. - integration av invandrare via finlandssvenska föreningars och organisationers möten och kurser. Studiecentralen samverkar i detta utvecklingsarbete med de nordiska studieförbunden inom FNV för att hitta best practice-modeller, med Luckans FIKA-projekt och Organisationssmedjan i Österbotten. - Projektrådet (PRÅ) som i samarbete med centrala finlandssvenska EUprojektaktörer arbetar proaktivt för finlandssvenska EU-projekt under programperioden ULA-Kompetenscenter förstärks under kommande ESF-programperiod 2. Intressebevakning, information och marknadsföring 2.1 Intressebevakning Svenska studiecentralen har som uppgift att agera som intressebevakare både på ett allmänt och specifikt plan. På ett allmänt plan innebär detta att vi bevakar finlandssvenska (organisationers) allmänna intresse på ett nationellt plan ett exempel är momsfrågan för föreningar. I specifika frågor handlar intressebevakningen om kontakter till enskilda tjänstemän och beslutsfattare, om att skapa regionala och lokala nätverk och att statuera finlandssvensk synlighet. SSC finns representerat i följande organ under år 2013: Bildningsalliansen är det finlandssvenska fria bildningsarbetets nygrundade samarbets- och intresseorganisation. Delegationen för civilsamhällspolitik (KANE), som är kopplat till Justitieministeriet, jobbar bl.a för att stärka föreningarnas och medborgarorganisationernas roll och att skapa större delaktighet i samhället genom fostran till demokrati. Rektor Wallén är suppleant i KANE. Opintokeskukset-Studiecentralerna ry är ett intresseorgan för studiecentralerna i Finland. Föreningen sköter studiecentralernas intressebevakning och utvecklar gemensamma projekt, såsom ESF-projektet Järjestöt lähidemokratian tukena. Björn Wallén är ordinarie styrelsemedlem och Stefan Andersson suppleant.

4 4 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n Vapaa sivistystyö Fritt bildningsarbete (tidigare VSY-SBO) är en ny intresseorganisation för det fria bildningsarbetets aktörer i Finland. SFV representeras i styrelsen av Björn Wallén, med Stefan Andersson som suppleant. Den svenska temagruppen (SveT) inom den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen YTR har tre uppdrag: allmänna landsbygdspolitiska strävanden, finlandssvensk aktivering och strategi samt svenska frågor nationellt och internationellt. Sekreterare i SveT är landsbygdsutvecklare Peter Backa, och viceordförande är Björn Wallén. Svenska studiecentralen representeras i Temagruppen för medborgarorganisationer av Sebastian Gripenberg samt i Informationsgruppen av Mari Pennanen. SSC arbetar för finlandssvensk och tvåspråkig intressebevakning i Nationella verkstadsföreningen (TPY) via Resurscentret Föregångarna och Sveps som verkar i samarbetsnätverket Ungdom/Lärande/Arbete (ULA). 2.2 Information och marknadsföring Svenska studiecentralens olika enheter och projekt satsar på starka samarbetsnätverk och relationsmarknadsföring, i enlighet med marknadsföringsstrategin (2010). En marknadsföringsstrategi och -plan samt en grafisk manual utarbetas under verksamhetsåret. Viktiga informationskanaler är webbplatsen, Facebook-sidan, Mentora och olika e-postlistor. Webbplatsen uppdateras regelbundet och Facebooksidan används aktivt. Under året görs också en konkret plan på vilka övriga sociala medier och informationskanaler som Studiecentralen börjar använda och hur. Tidningen Mentora utkommer med fyra nummer under verksamhetsåret. Mentora är Svenska studiecentralens tidning för de finlandssvenska organisationerna. Mentora tar upp aktuella ämnen för att fördjupa och utveckla den kompetens som finns inom organisationerna. Upplagan är mellan 600 och 900 exemplar och tidningen skickas till våra medlemsorganisationer och samarbetspartners, samt delas ut vid egna evenemang. Mentora förnyades under hösten 2012 och strävar efter att ännu bättre nå målgruppen genom att bland annat sammankalla en fokusgrupp för utvärdering och utveckling av innehållet. Föreningsresursen erbjuder föreningsaktiva ett mångsidigt resursmaterial, som kan användas både som uppslagsverk och kursmaterial för utbildare och cirkelledare. Materialet uppdateras kontinuerligt och år 2013 kommer e-verktyget ProjektProffs att införas i Föreningsresursens material. Under vintern ordnas en utlottning av en föreläsning bland alla medlemsorganisationer som informerar sina medlemmar om sidan. Kampanjen kring att lyfta fram studiecirklar fortsätter under året. Inom kampanjen kommer bland annat Cirkelrundturen, där aktuella studiecirklar runtom i Svenskfinland presenteras, och bokrabatten för studiecirklar i samarbete med Schildts & Söderströms att fortsätta. Samarbets- och kontaktnätverket för de finlandssvenska organisationernas informatörer fortsätter att träffas regelbundet för att diskutera aktuella teman och

5 5 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n ordna fortbildning. Teman under år 2013 kommer bland annat att vara användning av videon på nätet, sociala medier, presskontakter och svenska språket. Kulturhuset är en mångsidig webbportal, vars målgrupp är finlandssvenska och flerspråkiga föreningar, organisationer, projekt, privatpersoner, samt privatföretagare och företag med verksamhet inom kultursektorn. Kulturhuset Ab:s aktionärer är Svenska kulturfonden, SSF och SFV. Under år 2013 fortsätter vi att handha Kulturhusets utbildningsverksamhet, i samråd med FSU:s IT 3-projekt. SSF ordnar även rådgivning för föreningar i hur bokföringsprogrammet används. (Mari Pennanen, vik. administrativ sekreterare/informatör) 2.3. Nordiska aktiviteter och internationella nätverk SSF är en av de grundande medlemmarna i Förbundet Nordisk Vuxenupplysning (FNV). Förbundet samverkar aktivt nationellt (FNV-Finland) med Landsbygdens Studieförbund (MSL) och Gröna bildnings- och studieförbundet (ViSiO). Beatrice Östman är medlem i styrelsen år 2013, då Finland står värd för FNV:s generalsekreterarmöte i januari, samt ledarforum och årsmöte i september. Beatrice Östman fungerar som projektledare för FNVs projekt Ny i Norden folkbildningens ansvar och möjligheter under våren Målsättningen med projektet är att ta fram en handbok för fria bildningens organisationer och föreningar gällande samarbetet med invandrare i hela Norden. Handboken är planerad att publiceras under våren Internationella kontakter inom vuxenutbildningen sköts främst via Bildningsalliansen, och delvis genom Vapaa sivistystyö-fritt bildningsarbete som har kontakter till den europeiska vuxenutbildningsorganisationen EAEA. Svensk Byaservice har via Peter Backa kontakter till den europeiska organisationen European Rural Alliance (ERA) och nordiska Hela Norden Skall Leva. 3. Livslångt lärande och aktivt medborgarskap 3.1 Gemensam folkbildningsverksamhet i Nyland, Åboland och Österbotten Samarbetskurserna med medlemsorganisationerna utgör grunden för folkbildningsverksamheten. Kontakten till organisationerna upprätthålls främst genom e-post, fältbesök och personliga nätverk. Verksamhetsombuden besöker medlems- och andra organisationer för att etablera kontakter och dryfta frågor om samarbete. Gemensamma satsningar under året är: utbildning i samarbete med Kulturhuset och FSU:s IT-3-projekt EU-temaåret Europeiska medborgaråret 2013 uppmärksammas InkluderaFlera-nätverket där SSC bl.a. ordnar en workshop i februari i SFVsalen med temat Digitala ingångar och utgångar, VisVardi-hållbarhetsredovisning är ett verktyg för föreningar och grupper i studiecirkelform. En ny VisVardi-webbsida lanseras och marknadsförs.

6 6 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n Organisationskonferensen ordnas i samarbete med Svenska Kulturfonden. Temat är Förändringsledarskap & nordiskt samarbete. Kampanjen för att starta studiecirklar fortsätter under året, och cirkelledare erbjuds cirkelinspiration i alla regioner. En Hälsa 3-uppföljningsträff för alla som genomgått utbildningen planeras 3.2 Verksamhet i Nyland Samarbetskurserna utgör grunden för den regionala verksamheten. Verksamhetsombudet bistår kursarrangörer med råd och direktiv beträffande kursplanering samt kursanmälningar och redovisningar. Det egna kursutbudet består under våren är mångsidigt. En Cirkelinspirationskurs för studiecirkelledare och personer som är intresserade av att starta nya studiecirklar arrangeras i januari. En kurs i Föreningsteknikens grunder arrangeras i januari. Den återkommande uppdateringskursen i Föreningskunskap arrangeras i februari. I mars ordnas en föreläsning om Sponsring möjligheter och risker med Kjell Skoglund från Pohjola-Norden som föreläsare. I april arrangeras en kurs i Studieförbundet Vuxenskolans utvecklingsprocess för föreningar Ett steg till, med Rolf Lindahl som utbildare. Under våren arrangeras ett flertal kurser i samarbete med FSU:s IT3-projekt: i januari en kurs i Kulturhusets bokföringsprogram, i februari och maj en kurs i Digistoff, i mars en kurs i enkla webbverktyg och i april en kurs i kalkylbladsprogram. Verksamhetsombudet deltar i planeringen och arrangemangen av Organisationskonferensen i mars i samarbete med Svenska Kulturfonden. Sebastian Gripenberg fungerar som sakkunnig i föreningsfrågor och svarar tillsammans med ekonomichef Stefan Andersson på frågor som ställs via Föreningsresursen samt deltar i dess utveckling. Verksamhetsombudet ställer kostnadsfritt upp som föredragshållare i föreningsrelaterade frågor (föreningslagen, föreningsteknik, mötesteknik, verksamhets- och strategiplanering, beskattning etc.) och som facillitator vid medlemsorganisationernas evenemang. Som en del av denna verksamhet deltar verksamhetsombudet i planeringen och genomförandet av moduler för föreningskunskap i samarbete med Sibbo Ungdomsförbund (SUF). Verksamhetsombudet medverkar även vid ett seminarier som tangerar organisationssektorn, bl.a. i februari vid ett FSI-seminarium om Fyrk till föreningen och i mars vid ett seminarium om sambandet mellan innehållet i universitetsstudier och yrkeslivskompetens som arrangeras vid Soc&kom. Sebastian Gripenberg har deltagit som extern utvärderare i Psykosociala förbundets Kom Med-projekt. Om finansierings erhålls, kommer stads-leaderverksamhet att planeras i huvudstadsregionen tillsammans med Luckan och Sydkustens landskapsförbund. 3.3 Verksamhet i Åboland Studiecentralens verksamhet i Åboland kommer under 2013 att fortsätta som tidigare med det goda samarbetet med distriktsorganisationerna. De månatliga verksamhetsledarluncherna fortsätter även I samarbete med organisationerna kommer enskilda kurser och föreläsningar att arrangeras under året.

7 7 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n Samarbetsprojektet med Folkhälsan och Veritas, Hälsa 3 som startade under hösten 2012 fortsätter under 2013 med utbildningsdagar: I januari föreläser stressforskare Dan Hasson från Karolinska Institutet i Stockholm för Hälsa 3 gruppen på dagen och på kvällen hålls en allmänföreläsning på Åbo Akademi. I mars håller skådespelare på Åbo svenska teater en dag kring temat Kommunikation och information. I maj träffas deltagarna i Korpo med temat, målning, glasblåsning eller lerarbete. I september avslutas projektet på Kasnäs där uppföljning av projektet och en plan för de deltagande organisationernas fortsatta arbete inom temat arbetshälsa görs. Fria bildningen i Åboland fortsätter sitt samarbete med den nya koordinatorn Fredrika Åkerö som anställdes av Bildningsforum under hösten Nya Bildningsalliansen kommer säkert också att påverka samarbetet på lokal nivå i Åboland under Verksamhetsombudet i Åboland representerar SSC i projektet FIKA (Förening, Integration, Kommunikation och Aktivitet) vars primära målgrupp är invandrare och tredje sektorns föreningsaktörer i hela Nyland samt Luckorna. Målsättningen är att skapa möjligheter för invandrare att ta del i föreningsarbetet i regionen. Under 2013 kommer projektet att satsa på östra Nyland och även där skapa liknande möjligheter för föreningar och invandrare. Projektet Svenska spår i Åbo har ansökt om fortsatt finansiering av Svenska Kulturfonden. Planen är att utveckla texten Svenska spår i Åbo till utbildningsmaterial i både de svenska och finska lågstadierna och gymnasierna i Åbo. I språkundervisningen finska och svenska planeras materialet att användas på gymnasienivå och i historieundervisningen för 5 klassare på lågstadienivå. Verksamhetsombudet fungerar som sekreterare i projektgruppen. Beatrice Östman är ansvarig för SSCs projekt Må bra i arbetet under En projektgrupp är utsedd bland personalen. I projektgruppen ingår en representant från varje enhet. Syftet är att uppgöra en plan för personalens välbefinnande i arbete. Målsättningen är under våren 2013 att hela personalen skall gå Veritas kurs för Välmående i arbetet - kortet. 3.4 Verksamhet i Österbotten Svenska studiecentralen har fortsättningsvis ett gott samarbete med de österbottniska distrikts- och lokalföreningarna. Nya kurskoncept utvecklas och testas, och de mer traditionella kurserna fortsätter i minst samma omfattning som tidigare. Studiecirkelverksamheten aktiveras i form av en bokcirkelkampanj på våren som utmynnar i deltagande i bokmässan i april i Vasa/Korsholm. Samarbete inleds med bokförlaget Scriptum som utger österbottniska böcker. I februari ordnas på Loftet i Vasa ett värdecafé där seniorer möter ungdomar i dialog kring temat Identitet. Samarbetet fortsätter med Folkhälsans resurspool och Ann-Sofi Backgren deltar i styrgruppens arbete för projektet. Ett nytt samarbete inleds med Organisationssmedjan (Järjestöhautomo) vars uppgift är att befrämja förenings- och organisationskunskap för nyfinländare. Svenska studiecentralen kommer tillsammans med Organisationssmedjan att ordna två utbildningstillfällen i mars riktade till nyfinländare som står i beråd att organisera sina kultur-

8 8 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n eller andra aktiviteter i föreningsform. Även nybildade föreningar av nyfinländare erhåller fortbildning i föreningskunskap. Tillsammans med Bildningsalliansen inleds ett samarbete med Pohjola-Nordens Österbottniska distrikt för att lyfta fram det nordiska perspektivet inom folkbildning. Avsikten är också att återuppta kontakterna till Västerbotten som legat nere på grund av svårigheter i båtkommunikationen mellan Vasa och Umeå. Historiskt sett har det funnits ett gott samarbete med Vuxenskolan i Västerbotten och med tredje sektorns föreningar och organisationer. Tanken är att återskapa nätverk och kontakter och jobba fram ett gemensamt bildningsprojekt. Tillsammans med Svenska Österbottens Ungdomsförbund och Marthaförbundets österbottniska distrikt fortsätter projektdiskussionerna tillsammans med Bygdegårdarnas Riksförbund i Sverige där avsikten är att hitta nya intressanta verksamhetsformer till många av de lokaliteter som ägs av föreningar i Österbotten. Tanken är att skapa ett erfarenhets- och utvecklingsprojekt med LEADERfinansiering där Svenska Österbottens Ungdomsförbund skulle vara projektägare och Svenska studiecentralen partner tillsammans med Marthaförbundet. Svenska studiecentralen kommer att fortsätta att samarbeta kring större seminarier och tillfällen med olika medlemsorganisationer där intressanta rikssvenska gäster fungerar som inledare. Verksamhetsluncher med aktuella teman planeras under året, för att föra en dialog med organisationerna. En vuxenutbildningsstrategi utarbetas i Österbotten där Ann-Sofi Backgren deltar i processen. Tillsammans med Svensk Byaservice deltar verksamhetsombudet i landsbygdsutvecklingen samt projektverksamheten i olika form. Storytelling som begrepp kommer att lyftas fram under verksamhetsåret. En ny EU-programperiod inleds år Svenska studiecentralens verksamhetsombud samarbetar kring dessa frågor med olika aktörer för att möjliggöra aktivt deltagande för den tredje sektorn i olika program under den kommande EUprogramperioden. Olika utbildnings- och informationstillfällen ordnas vid behov. Samarbetet med Föregångarna utvecklas kring speciellt projektverksamheten. Med den nybildade Bildningsalliansen fortsätter samverkan i olika former under året. 3.5 De Ungas Akademi (DUA) Med fokus på bemötande, inkluderande och lärande vill De Ungas Akademi (DUA) stärka, stöda och inspirera unga till att ta plats i vårt samhälle och till att forma sitt eget aktiva medborgarskap. DUA jobbar för ett samhälle där ungas potential, kreativitet och resurser uppskattas och tillvaratas. Verksamheten är inriktad på ledarskap samt personlig-, grupp- och organisationsutveckling. DUA erbjuder unga aktivitet, kunskap och nya upplevelser i en pedagogiskt kreativ miljö. Verksamheten följer Svenska studiecentralens pedagogiska principer och vill speciellt lyfta fram det livslånga lärandet, upplevelsebaserad inlärning och demokratiskt tänkande. DUA samarbetar med skol- och organisationsvärlden, även på finskt håll med Kansalaisfoorumi (SKAF) när det gäller ungas röst i demokratin.

9 9 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n En del av DUA:s verksamhet är riktad till vuxna med anknytning till ungdomsverksamhet både inom tredje sektorn och kommunalt. DUA samarbetar aktivt med Nuorten Akatemia under 2013 med två projekt: Helt eget riktar sig till unga som vill förverkliga små eller större drömmar; till unga som inte nöjer sig med en färdigskapad värld utan som bestämmer sig för att göra någonting helt eget. Drömmen eller projektet kan vara allt från en konsert till en teaterföreställning eller en resa. På helteget.fi-sidorna får du tips och råd om allt från finansiering till arbetsfördelning. Ge mig tid! är en riksomfattande kampanjdag i september som lyfter fram vuxnas tidsanvändning tillsammans med barn och unga. DUA vill uppmuntra vuxna att spendera mer tid med barn och unga överlag. Kampanjen arrangeras för femte gången år 2013, och sker i samarbete med Förbundet Hem och Skola, UngMartha och UngInfo. DUA:s egen verksamhet gäller följande nischade satsningar under år 2013: LedA(LedarAkademin) fokuserar på ledarskap och personlig utveckling för åringar i hela Svenskfinland. På basis av utvärdering och ett kontinuerligt stort intresse från målgruppen, har vi gått in för att under de kommande åren inrikta verksamheten ytterligare på det personliga ledarskapet och utvecklingen av det. Det nya konceptet innehåller olika komponenter, som erbjuder skräddarsydda möjligheter för unga och unga vuxna samt professionella inom ungdomssektorn att utveckla sin ledarskapsförmåga i kreativa lärmiljöer. Vår vision är att vara en ledande ledarutbildningsenhet för finlandssvenska ungdomar i åldern år i framtiden. LedA introducerar ledarskap som ämne i en kritisk ålder då många lämnar föreningslivet och funderar på sin framtid. Deltagarna har möjlighet att dels utveckla sig själv och sitt ledarskap processmässigt, och dels skapa nätverk utöver de traditionellt ålderssegmenterade och regionala ramarna. LedA följer Svenska studiecentralens pedagogiska principer och vill speciellt lyfta fram det livslånga lärandet, upplevelsebaserad inlärning och demokratiskt tänkande. Inom LedA ingår följande komponenter: Utbildningar på olika håll i Svenskfinland, samt en LedA-nätverksträff i Helsingfors i april då deltagarna från alla de LedA-utbildningar som DUA ordnat träffas, får fortbildning samt skapar nätverk över den egna regiongränsen. Deltagarna erbjuds mentorer från Ledarskapsakademin i samarbete med verksamhetsledare Henrik Creutz. Föreläsningar med personligt ledarskap som tema, bland annat Cajsa Tengblads föreläsning Att förebygga stress Att hitta och hålla balansen i februari DISA (Din Inre Styrka Aktiveras)-kursen ordnas i åk 7-9 i huvudstadsregionen. Under en DISA-kurs får eleverna verktyg att förbättra sin förmåga att identifiera negativa tankar och vända dem till något positivt, tänka lösningsinriktat och öva sig i att stärka självförtroendet och den sociala förmågan. En nyhet är Utbildning av DISAhandledare i samarbete med Novia. Enhetsledare Frida Westerback håller den första DISA-handledarutbildningen i De Ungas akademis regi och utrymmen i Helsingfors.

10 10 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n Handledarutbildningen består av tre närstudiedagar samt två dagar handledning och ett avslutande seminarium. Kursen riktar sig till skolhälsovårdare, vårdpersonal, skolkuratorer samt lärare och övriga yrkesgrupper som via sitt arbete möter och jobbar med tonåringars psykiska och fysiska välbefinnande. Tutorutbildning erbjuds gymnasiegrupper enligt skolans önskemål. Innehållet bygger på ledarskap och gruppdynamik i första hand. UGL-metoden (Utveckling av grupp och ledare) tillämpas inom LedA-verksamheten, Kulturfonden är medfinansiär. 3.6 Tankesmedjan Lokus Tankesmedjan Lokus upprätthålls av SFV och fungerar som en del av SSC. Lokus leds självständigt av en egen styrgrupp som utses av SFV:s styrelse. SFV:s kanslichef är ordförande för styrgruppen. Sebastian Gripenberg är styrgruppens sekreterare och ansvarig för verksamheten inom Lokus. Lokus fokuserar framförallt på hur förändringarna inom den offentliga sektorn påverkar finlandssvenskarna. 4. Lokal utveckling 4.1 Svensk Byaservice I drygt 20 år har Svenska studiecentralen i samarbete med de svenskspråkiga landskapsförbunden, nu Svenska Österbottens förbund och Sydkustens landskapsförbund upprätthållit Svensk Byaservice som ett samarbetsorgan för att stärka bya- och lokal aktivitet. Byaservice svarar också för den svenska fältverksamheten inom Suomen Kylätoiminta(SYTY) Byaverksamhet i Finland. Inför den nya EU-perioden kommer Svensk Byaservice att se över sin organisation för att möta de nya utmaningarna. Målet är att skapa en stabil organisation som kan ta vara på de projektmöjligheter som finns på ett mer systematiskt sätt. I detta arbete strävar Byaservice också efter att engagera nya aktörer, t.ex. utbildningsinstitutioner. I samma utvecklingsprocess bör också kontakterna till byarna utvecklas. I början av året sammankallar Byaservice ett seminarium kring hur detta kan förverkligas. Byaservice upprätthåller ett eget elektroniskt nyhetsbrev för landsbygdsutvecklare. Detta nyhetsbrev utkommer en gång per vecka och sker i samarbete med Svenska temagruppen. Under början av året kommer nyhetsbrevet att utvecklas tekniskt vidare i form av en blogg, så att det kan användas effektivare via olika hemsidor. Byaservice upprätthåller även en svenskspråkig hemsida, Samarbetet med aktionsgrupperna och de regionala byaorganisationerna kommer att fortsätta. Under året kommer också en riktad kampanj att genomföras för att nå ut till fler lokala byaaktivister i Svenskfinland. Detta sker i samarbete med de regionala byaombudsmännen. Det demokratiska perspektivet innebär att alla skall ha möjlighet att påverka inte bara föreningens, utan hela den lokala utvecklingsrörelsens verksamhet. Detta sker på svenska i huvudsak via Svensk Byaservice. De stora kommuner som föreslås i samband med kommunreformen, kommer att kräva en verklig närdemokrati. Byaservice kommer under året att aktivt driva närdemokratifrågor för att i enlighet

11 11 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n med en platsbaserad strategi ge lokalsamhällena samhälleligt inflytande och därmed göra dem till den lägsta samhällsnivån. Byaservice kommer under det kommande året att fortsätta traditionen med Tammerforsmöten som fungerar som ett finlandssvenskt forum för landsbygdsutvecklare. Under året kommer Svensk Byaservice också att samarbeta med nätverksenheten i Seinäjoki och erbjuda sina tjänster inom ramen för och i samförstånd med SYTY. Byaservice kommer under året att fungera i samarbete med Svenska temagruppen för landsbygdsutveckling och fungera som en länk till byarörelsen och de lokala aktionsgrupperna. Svensk Byaservice ordnar vartannat år en finlandssvensk Landsbygdsriksdag. Under det kommande året kommer ingen sådan att anordnas, men Byaservice kommer att för sin del förverkliga de beslut som togs under Landsbygdsriksdagen i Åboland Svenska temagruppen (SveT) Systemet med 15 olika temagrupper inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen YTR kommer under 2013 att diskuteras och eventuellt revideras. Samtidigt går temagruppens nuvarande mandat ut Detta förändrar inte temagruppens nuvarande mandat och det som gruppen skall göra, men läget innebär att de grundläggande frågorna om behovet av en svensk temagrupp bör lyftas fram under året. Landsbygdspolitiskt arbete i det svenska Finland SveT ordnar en informations- och förhandlingsrunda i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna kring landsbygdssäkring och YTR:s kommande landsbygdspolitiska program. Temagruppen gör en specialsatsning på tredje sektorn genom att ordna ett landsbygdspolitiskt seminarium dels kring den svenskspråkiga landsbygdsutvecklingen och dess framtid, dels kring svenska synpunkter på det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet. Samarbetet med forskningen - landbygdsprofessuren vid Åbo Akademi i Vasa fortsätter. 5. Verkstäder 5.1 Svenska Produktionsskolan Ungdomsverkstaden Sveps, Svenska produktionsskolan grundades år 1996 och har sedan dess erbjudit ungdomar i åldern som berörs av ungdomslagen och som är utan studieplats, avbrutit studierna, avslutat studierna, behöver yrkesvägledning, är arbetslös och behöver arbetspraktik flexibla skräddarskydda utvecklingsmöjligheter. Verkstadsverksamheten utvecklas ständigt och Sveps kommer år 2013 att följa utvecklingen. Genom dialog med sina samarbetsparter har Sveps funnit ett fungerande koncept för verksamheten vilken hela tiden utvecklas i enlighet med de regionala behoven. En intressant utmaning kommer att vara samhällsgarantin som träder i kraft från årets början. Ungdomsgarantin tillförsäkrar en utbildnings-, praktik- eller arbetsverkstadsplats eller ett jobb för personer under 25 år och för nyutexaminerade personer under

12 12 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n 30 år inom tre månader från anmälan som arbetslös. Troligtvis kommer Sveps roll med både ungdomsverkstadsverksamhet och uppsökande ungdomsarbete att öka - båda är betydande delar i att förverkliga ungdomsgarantin. Sveps har utvidgat sin verksamhet med beaktande av ändringar gällande ungdomslagen och ungdomsgarantin som betonar behovet av samarbete. Ett gemensamt ansvar mellan myndigheter, näringslivet, organisationer och unga är nödvändigt för att man ska lyckas med samhällsgarantin fullständigt. Den finländska ungdomsgarantin kommer att basera sig på en Public-Private-People-Partnershipmodell, där de unga själva är aktiva aktörer och skapar sin egen framtid sägs det i ungdomsgarantin som är regeringens spetsprojekt. I den gemensamma utvecklingen vill Sveps vara med som en aktiv och utvecklingsbar organisation. Ett mål för Sveps som enda svenskspråkiga ungdomsverkstad i huvudstadsregionen med uppsökande ungdomsarbete som kommunerna godkänt, är en fortsatt utveckling av samarbetsnätverket. Syftet är att föra vidare den samhälleliga diskussionen om behovet av sysselsättning och förhindrandet av utslagning för svenskspråkiga ungdomar. Det är också av viktig betydelse att bygga upp de svenskspråkiga strukturerna gällande tränings- och handledningstjänster. Målsättningar är fortsättningsvis att kunna skräddarsy personliga, alternativa studie och arbetsvägar till ungdomar som behöver personligt stöd, samt att ge verkstadsservice till alla svenskspråkiga ungdomar på sitt eget modersmål. Utvecklingsarbetet tillsammans med ledningsgruppen fortsätter aktivt. Arbetsträning fungerar som stöd för evaluerandet av arbetsförmågan. Det praktiska pedagogiska tillvägagångssättet är att uppskatta hur praktikanten klarar sig vidare till studier, arbetspraktik eller annan åtgärd med stöd av arbetsträningen. Den individuella träningens krävande uppgift är att fungera som ungdomarnas individuella träningsresurs i 3 års tid efter verkstadsperioden. Handledningen kan sägas motsvara den danska modellen för ungdomars utbildnings - och vägledningssystem. Den individuella träningen stöder ungdomen och samarbetar aktivt med frågor som kommer fram under verkstadsperioden. Under året kommer alternativa, flexibla inlärningssätt att utvecklas vidare nationellt, och att följa med utvecklingen utgående från de svenskspråkiga behoven är en av utmaningarna Sveps vill vara med i. Företagssamarbetet tillsammans med utbildningsanordnarna kunde vara en av spjutspetsarna. Det uppsökande ungdomsarbetet utvecklas vidare med målet att stärka den ungas egen potential och skapa en individuell lösning som resulterar i utbildning, arbete eller annan motiverande verksamhet. Verksamhetens kännedom är ökat både nationellt och lokalt. Inom Sveps har det uppsökande ungdomsarbetet fortsättningsvis egna specialiseringsområden i form av samarbete med skolor, Arbets och näringsbyrån, socialen och företagen. Sveps Startverkstad har fått finansiering från NTM-centralen gällande sysselsättningspolitiskt understöd, och en ny ansökan om fortsatt verksamhet har lämnats till NTM-

13 13 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n centralen. Verksamheten är menad för ungdomar som behöver en längre stödprocess. De ökade behoven i huvudstadsregionen av lågtröskelverksamhet gör startverkstaden nödvändig på lång sikt. 5.2 Resurscentret Föregångarna Resurscentret Föregångarna (RF) är en arbets- och ungdomsverkstad som finns i Vasa. Sedan år 2000 har RF hjälpt över 1500 svenskspråkiga arbetssökande och studerande att hitta sin plats på arbetsmarknaden, inom studier och i sociala sammanhang. Med en lösningsinriktad och individfokuserad verksamhet strävar RF till att minska mängden arbetslösa, svårsysselsatta och långtidsarbetslösa samt till att förhindra skolavbrott och utanförskap. RF:s styrka ligger i bemötandet av individen, samarbetsoch nätverkstänkandet, den metodologiska flexibiliteten och de kreativa lösningarna. Målgruppen för RF:s verksamhet är arbetssökande och studerande som behöver stöd i eller överväger att avbryta sina studier samt personer som står utanför både arbetsliv och studier. Arbetsspråket vid RF är svenska men bland deltagarna finns fler olika språk representerade. Åldersmässigt är målgruppen mellan 16 och 65 år. Inom service för arbetssökande erbjuds service som planeras och anpassas utgående från individens bakgrund och erfarenhet. Servicen består av handledning inom arbetssökning samt personlig handledning och rådgivning. Handledning inom arbetssökning omfattar bland annat stöd för den egna karriärplaneringen, CV- och ansökningsskrivande, sökande efter företag och lediga arbetsplatser. Den personliga handledningen och rådgivningen berör frågor kring ekonomi, välmående, livshantering och motivation. Vid behov erbjuds även studie- och yrkeshandledning. Målsättningen för år 2013 är att genom daglig verksamhet ge handledning och service till minst 70 arbetssökande personer. Minst 70 % av dessa skall efter avslutad period vid RF ha någon form av gynnsam lösning för framtiden. RAMP ger service till ungdomar i åldern som studerar eller har studier som målsättning. Studerande kan utstationeras till RF enligt uppgjorda samarbetsavtal med andra stadiets läroinrättningar. Verksamheten fungerar även för unga personer utanför arbets- och studieliv i samverkan med socialbyråer och vårdinrättningar. Förutom studier, studieteknik och studieförberedande aktiviteter består verksamheten till stor del av livshanteringsfärdigheter. Uppsökande ungdomsverksamheten inleddes vid Resurscentret Föregångarna år Målet med verksamheten är att fånga upp unga personer under 29 år som saknar arbete eller studieplats samt att vägleda dessa till lämpliga stödåtgärder och tjänster enligt individens behov. RF:s uppsökande arbete strävar till att genom tidigt ingripande och i förebyggande syfte minska och motarbeta risken att den unga hamnar i samhälleligt och socialt utanförskap. Målgruppen vägleds till utbildning, arbete, arbetsprövning, vård, rehabilitering, ungdomsverkstad eller annat enligt individuella behov. RF:s uppsökande arbetsmetoder fokuserar på att skapa ett brett skyddsnät för att få tag i de unga som riskerar marginaliseras i ett tidigt skede. Tidigt ingripande, förebyggande arbete och

14 14 S v e n s k a s t u d i e c e n t r a l e n att finnas tillgänglig för den enskilda unga utgående från dennes villkor är tyngdpunkter inom denna verksamhet. Kvantitativa målsättningar är att vägleda personer under året. Samhällsgarantin för unga, som trädde i kraft beaktas i RF:s verksamhet. Den nuvarande verksamhetens organisationsstruktur, flexibilitet, non-stop antagningssystem och breda samarbetsnätverk ger en god grund för att effektivare kunna utveckla såväl förebyggande arbete som daglig verksamhet för deltagarna Ungdom / Lärande / Arbete SSC/SFV är via Resurscentret Föregångarna huvudman för projektet ULA - Ungdom/Lärande/Arbete som är ett utvecklingsprojekt delfinansierat med medel från Europeiska Socialfonden. Projektet finansieras även av Svenska Folkskolans Vänner och Svenska Kulturfonden. Projektet startade år 2009 och pågår fram till ULA är ett samarbetsnätverk bestående av 12 svensk- och tvåspråkiga verkstäder i Svenskfinland. ULA-nätverket hör till Nationella verkstadsföreningen r.f. Projektet strävar efter en kvalitets- och kompetenshöjning vid verkstäderna i ULA-nätverket i form av verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring, materialproduktion och fortbildning. ULA-projektet har utvecklat ULA-Kompetenscenter, som är tänkt att bli en permanent utvecklingsenhet för ULA-nätverket. ULA-Kompetenscenter tar över den verksamhet som hittills bedrivits inom ramen för ULA-projektet och upprätthålls fortsättningsvis av verkstäderna vid Svenska studiecentralen. Ett centralt mål för 2013 är att sprida den goda praxis som producerats och förmedlats inom ramen för projektet, bland annat via hemsidan

ÅRSBERÄTTELSE 2012 SVENSKA STUDIECENTRALEN Godkänd av Svenska studiecentralens direktion 21.2.2013

ÅRSBERÄTTELSE 2012 SVENSKA STUDIECENTRALEN Godkänd av Svenska studiecentralens direktion 21.2.2013 Bemötande - Inkluderande - Lärande ÅRSBERÄTTELSE 2012 SVENSKA STUDIECENTRALEN Godkänd av Svenska studiecentralens direktion 21.2.2013 I slutet av år 2012 förnyades Svenska studiecentralens upprätthållartillstånd

Läs mer

ÅRSBERÄTTELSE 2010 SVENSKA STUDIECENTRALEN

ÅRSBERÄTTELSE 2010 SVENSKA STUDIECENTRALEN Godkänd av Direktionen 16.2.2011 ÅRSBERÄTTELSE 2010 SVENSKA STUDIECENTRALEN Frivilligt på svenska Svenska studiecentralen, SSC, som under verksamhetsåret firade sitt 90-årsjubileum, har som uppgift att

Läs mer

Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland. SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin

Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland. SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin Ungdomsverkstäder och Uppsökande ungdomsarbete i Finland SVEPS Ungdomsverkstad (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin Undervisnings-och kulturministeriet om verkstäder Vi placerar oss

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

MARTHAFÖRBUNDETS VISION är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen

MARTHAFÖRBUNDETS VISION är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen MARTHAFÖRBUNDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 MARTHAFÖRBUNDETS VISION är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen Finlands svenska Marthaförbund rf har en aktiv och mångsidig

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

ÅBOLANDS UNGDOMSFÖRBUND ÅUF R.F

ÅBOLANDS UNGDOMSFÖRBUND ÅUF R.F ÅBOLANDS UNGDOMSFÖRBUND ÅUF R.F Verksamhetsplan för år 2013 Inledning Åbolands Ungdomsförbund är en partipolitiskt obunden ungdomsorganisation som består av 32 medlemsföreningar och ca 12 000 personmedlemmar.

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 1 Innehåll Resurscentret Föregångarna... 3 Uppdrag, syfte och målsättning... 3 Värdegrund... 3 Organisation... 3 Sektorövergripande samarbete och nätverkande... 4 Administration...

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

4. Ungdomsverkstaden Sveps tjänster och service. 5. Sektorövergripande samarbete och nätverkande

4. Ungdomsverkstaden Sveps tjänster och service. 5. Sektorövergripande samarbete och nätverkande Årsberättelse 2014 1 2 Innehåll 1. Ungdomsverkstaden Sveps 2. Syfte och mål 3. Riktlinjer 4. Ungdomsverkstaden Sveps tjänster och service 5. Sektorövergripande samarbete och nätverkande 6. Sveps finansiärer

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 Godkänd av Ungmarthas styrelse 22.11.2013

VERKSAMHETSPLAN 2014 Godkänd av Ungmarthas styrelse 22.11.2013 VERKSAMHETSPLAN 2014 Godkänd av Ungmarthas styrelse 22.11.2013 UNGMARTHA 2014 Ungmartha rf är Finlands svenska Marthaförbunds barn- och ungdomsorganisation. Vi riktar oss till barn och unga i hela Svenskfinland

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Vår verksamhets plan

Vår verksamhets plan Vår verksamhets plan upswedens verksamhet bygger på en grundsyn att musik kan användas som ett verktyg för att öka människors förståelse för sig själva, sin omvärld och ge en känsla av sammanhang samtidigt

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Föreningsmedlemmarna i centrum

Föreningsmedlemmarna i centrum Föreningsmedlemmarna i centrum Verksamhetsplan 2014 Godkänd av höstmötet 13.11.2013 2 Innehållsförteckning: sidan Allmänt 3 Medlemsverksamhet och medlemsvärvning 3 Resor 4 Utbildning och seminarier 5 Projekt

Läs mer

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet.

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet. Finansiering & FYRK.FI Karl Norrbom, Föreningen Luckan, 2015 LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet. I december 2000 blev LUCKAN en självständig

Läs mer

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Som bas för utvärderingen är enkäter och intervjuer som har gjorts med deltagare i projektet: -Hösten 2011 en enkät om behov, 23 respondenter -Vintern

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Verksamhetsplan 12/13

Verksamhetsplan 12/13 Verksamhetsplan 12/13 Styrelsen Styrelsen bör sträva efter att göra hemsidan mer användarvänlig för engelsktalande personer. Motivering: UF Linköping ska vara en tvåspråkig förening och öppen för personer

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Verksamhetsidé. Fem ledande principer

Verksamhetsidé. Fem ledande principer Borgå medborgarinstitut ägs av Borgå stad och är administrativt en enhet som lyder under det svenska skolväsendet inom stadens bildningssektor. Institutet är juridiskt en skola inom den fria bildningen

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 1 Innehåll Resurscentret Föregångarna... 3 Uppdrag, syfte och målsättning... 3 Värdegrund... 3 Organisation... 3 Sektorövergripande samarbete och nätverkande... 4 Administration...

Läs mer

Förbundet Finlands Svenska Synskadade

Förbundet Finlands Svenska Synskadade Förbundet Finlands Svenska Synskadade Vad är FSS? Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. (FSS) är en intresse- och serviceorganisation av svenskspråkiga synskadade i Finland. Av landets omkring 80 000

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsidé Vision Bowlingsporten ska vara framgångsrik, kul, socialt engagerande och tillgänglig för alla. Bowling en sport för alla En idrott alla kan

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet

En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet Regionalutvecklingsdirektör Varpu Rajaniemi 1.10.2012 Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Österbottens förbund En samkommun för de 16 kommunerna i

Läs mer

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 Innehåll Vad då ungdomsgaranti? Varför ungdomsgaranti? Mål och budskap med ungdomsgarantin Vem genomför ungdomsgarantin? Resultat av ungdomsgarantin

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se TÄNK HUND 2014 studieframjandet.se Studiefrämjandet hundorganisationernas självklara studieförbund! Studiefrämjandet har även 2014 valt att satsa extra på samarbetet med Sveriges stora hundorganisationer:

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning Till årsmötet Styrelsens förslag till verksamhetsplan och årsbudget för 2013 Verksamhetsplan 2013 och 2014 för Föreningen för folkbildningsforskning org.nr 802016-5315 www.folkbildning.net/fb-forskning

Läs mer

Värdegrund bygger på oss

Värdegrund bygger på oss VERKSAMHETSPLAN 2013 Vision: I StHIF står idrotten i centrum och är ett medel för delaktighet och utveckling. Strategiska mål StHIF erbjuder utveckling och utbildning på ett professionellt plan Beckis

Läs mer

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se TÄNK JAKT 2015 www.studieframjandet.se Studiefrämjandet Svenska Jägareförbundets studieförbund! Studiefrämjandet värdesätter samarbetet med våra medlemsorganisationer, där Svenska Jägareförbundet är ett

Läs mer

SV Hallands verksamhetsplan 2015

SV Hallands verksamhetsplan 2015 SV Hallands verksamhetsplan 2015 Inledning Det övergripande målet, är att SV 2020 är det studieförbund som når och engagerar flest människor med olika bildningsaktiviteter. Detta ska ske genom en stark

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2011

Verksamhetsplan och budget 2011 Verksamhetsplan och budget 2011 Nylands Svenska Ungdomsförbund r.f. I N N E H Å L L: 1. Ungdomsföreningsrörelsen 2. Information 3. Teater 4. Utveckling och projekt 5. Administration 1 1. Ungdomsföreningsrörelsen

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Fondens namn: Grundtvig Mobilitetsstipendier - Fortbildningsstipendier

Fondens namn: Grundtvig Mobilitetsstipendier - Fortbildningsstipendier Fondens namn: Grundtvig Mobilitetsstipendier - Fortbildningsstipendier Om fonden: Inom programmet Grundtvig är mobilitetsstipendierna individuella bidrag som gör det möjligt för personer anställda inom

Läs mer

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 Ledningens mål Lägga upp en strategi för Fridhems pedagogiska utveckling för de närmaste fem åren. Göra en omvärldsanalys över presumtiva kursdeltagares

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013

Verksamhetsinriktning. SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2012 2013 Vi är där när idrotten lär! Det här är SISU Idrottsutbildarna Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation.

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

YA:s VISION 2020. YA:s VERKSAMHETSIDÉ

YA:s VISION 2020. YA:s VERKSAMHETSIDÉ STRATEGI YA:s VISION 2020 YA! är en lärande organisation, som ständigt förbättrar sin verksamhet. 1. YA! är ett självklart val för yrkesutbildning på svenska i Österbotten. YA! är en viktig resurs för

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

Finland - mitt hem -projektet

Finland - mitt hem -projektet Finland - mitt hem -projektet Utvecklar högklassig integrationsservice Kristina Stenman, TEM 16.4.2015 Utvecklar högklassig integrationsservice Servicen under den inledande fasen inte tillgänglig i den

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Föreningens ändamål Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering har som mål att verka för de mänskliga rättigheterna samt ett samhälle präglat av mångfald och respekt för människors

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015 Verksamhetsplan Medicine Studerandes Förbund Stockholm Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på att tillvarata

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 - en del av Sveriges Läkarförbund Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2013 VERKSAMHETSPLAN MSF Stockholm 2013 Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Bästa Nyhetsbrevläsare,

Bästa Nyhetsbrevläsare, I detta nyhetsbrev berättar vi om egrunderna, ansökan till specialundervisning, Registret över verifierat kunnande, den nya delen om läroavtal i Studieinfo, SePPO-projektet och den kommunvisa SADe-turnén.

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå

Beskrivning av vår verksamhet i Piteå Beskrivning av vår verksamhet i Piteå SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund och utbildningsorganisation. Vi bildar, utbildar och utvecklar idrotten SISU Idrottsutbildarna utbildar och

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Startpaket Mångkulturell frivilligverksamhet

Startpaket Mångkulturell frivilligverksamhet Startpaket Mångkulturell frivilligverksamhet Verksamhetsformer Vänverksamhet Finska och svenska språkklubbar Läxhjälpen Internationella klubben Lägerverksamhet Boendehjälp Verksamhet i flyktingförläggningar

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2011-2012

Verksamhetsinriktning 2011-2012 Verksamhetsinriktning 2011-2012 Örebro Läns Skolidrottsförbund Innehåll Förord Skolidrottsförbundets profil Inriktnings- och resultatmål Föreningen Organisationsutvecklingen Utbildningsverksamhet Breddverksamhet

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer