Energieffektiva byggnader. Kretsloppsrådets översikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energieffektiva byggnader. Kretsloppsrådets översikt"

Transkript

1 Energieffektiva byggnader Kretsloppsrådets översikt

2 Förord Kretsloppsrådet har i Miljöprogram 2010 formulerat övergripande mål för energieffektivisering bland annat högt ställda mål för energieffektiva nya byggnader. Denna rapport har kommit till i syfte att besvara frågan om dessa mål kan uppfyllas i dagens byggande både nybyggnad och ombyggnad. Totalt har femton aktuella ny- och ombyggnadsprojekt studerats. Innehållet i skriften har förankrats och bearbetats i en arbets/seminariegrupp bestående av: Arne Elmroth Professor Emeritus, LTH Arne Roos Uppsala Universitet Björn Berglund Fagerhult Jan-Erik Nowacki SVEP Jan-Ulrik Sjögren NCC Jonas Gräslund Skanska Kjell-Åke Henriksson JM Lisa Engqvist Projektengagemang Lotta Bångens ATON Teknikkonsult Per Lilliehorn Kretsloppsrådet Per Wickman ATON Teknikkonsult Ulf Frisk Swedisol Yngve Green Svenska Bostäder Per Levin Projektengagemang Flera av de medverkande har bidragit med texter inom sina respektive expertområden, vilket tacksamt tagits emot. Arbetet med rapporten har utförts av Per Levin, med stöd av Lisa Engqvist, som också svarat för informationsinsamlingen från fastighetsägarna. Arbetet har finansierats av Kretsloppsrådet med bidrag från CERBOF. Per Lilliehorn har varit Kretsloppsrådets projektledare och anslagsmottagare. Ett varmt tack till alla bidragsgivare. Stockholm i november 2010 Författarna 1

3 Läsanvisning Innehållet i rapporten baseras på insamlad information från utvalda byggnadsprojekt för ny- och ombyggnad, vilka mer i detalj redovisas enligt en framtagen mall i bilaga 1 för bostäder och bilaga 2 för lokaler. Informationen från byggnaderna har sammanställts i diagram och tabeller i kapitel 3. I följande kapitel behandlas utveckling inom olika delsystem, med kopplingar till de utvalda byggnaderna. I kapitel 12 analyseras och diskuteras vilka slutsatser vi kan dra av det insamlade materialet inför de stundande nödvändiga reduceringarna av byggnaders energianvändning. 2

4 Innehåll (klickbara länkar till sidorna) Sammanfattning Syfte och avgränsningar... 9 Urval och kravspecifikation Kort historik...10 Snabb utveckling efter energikriserna Inbromsning på 90-talet Hur gör vi nu för att nå miljömålen? Nya mål för nya byggnader Projekt med dokumenterat låg energianvändning Bostadsprojekt Lokalprojekt Vad kännetecknar ett bra hus?...24 Byggnaderna i energisystemen Driftfaktorer av betydelse för låg energianvändning...27 Principer för lättskötta anläggningar - projektera för drift Insamling av data för medieanvändning och uppföljning...28 Driftorganisation...28 Driftoptimering...29 Överlämnande till driftsorganisation Produkt- och konceptutveckling värme och tappvarmvatten...31 Värmedistributionssystem för små värmebehov Tappvarmvatten Värmepumpar Solvärme Produkt- och konceptutveckling Komfortkyla...36 Komforttemperatur Solskydd Minska internvärmen System för komfortkyla

5 8. Produkt- och konceptutveckling ventilation...39 Kontorshus - principsystem Skolor Bostäder FTX-installation i befintliga bostadshus? Produkt- och konceptutveckling klimatskärm...43 En välisolerad och lufttät klimatskärm Kontrollmetoder och utbildning under byggtiden...45 Tilläggsisoleringsmetoder...45 Översikt över värmeisoleringsmaterial...46 Fönster och fönsterglas Produkt- och konceptutveckling belysning inomhus...52 Rekommendationer för belysningens energianvändning Ljuskällor...54 Armaturer...54 Planering...54 Styr- och reglerutrustning Effektivisering av befintlig belysning Installationer och erfarenheter från objekten Verktyg och checklistor Diskussion och slutsatser...59 Byggnaderna...59 Byggregler Energistatistik...62 Byggnaders beständighet Framtidsfrågor

6 Sammanfattning Samhället har formulerat mycket ambitiösa energimål. Mellan 1995 och 2050 ska den genomsnittliga energianvändningen (per kvadratmeter) i princip halveras. Detta innebär höga krav på energieffektivitet i ny- och ombyggda hus. Hur energieffektivt är då dagens byggande? I syfte att besvara den frågan har 15 goda exempel på energieffektiva ny- och ombyggnader studerats. Projekten omfattar både bostäder och lokaler och tillhör de bästa som sektorn kan leverera just nu. De beskrivs enskilt i bilagor till rapporten. Projekten kännetecknas av Höga ambitioner Kompetenta beställare, konsulter och entreprenörer Hög motivation och noggrannhet i alla led Kravet på projekten har varit att Bra energiprestanda och lågt värmebehov, verifierad med statistik De ska ha varit i drift i mer än två år Repeterbara projekt ej experimentbyggande Robusta system och kända tekniker med låg risknivå Väsentligt bättre energiprestanda än normalproduktionen från början av 2000-talet! En slutsats är att de studerade projekten har uppnått väsentligt bättre energiprestanda än normalproduktionen från början av 2000-talet! Men samtidigt kan också konstateras att: I flera fall har de haft svårt att uppnå de projekterade värdena I flera fall har byggnadernas installationssystem haft inkörningsproblem. Detta gäller framförallt solfångare och FTX-aggregat I flera fall har delar av uppvärmningsenergin ersatts med hushållsel vilket försvårar bedömningen av byggnadernas energiprestanda. Data blir svåra att jämföra. Större krav på energieffektivitet Förklaringarna till projektens tydligt förbättrade energiprestanda är: Höga ambitioner i projekten Nya krav i byggreglerna Marknaden har utvecklats med nya tekniska koncept och målsättningar. Hushållsel till uppvärmning? I en del av bostadshusen sker eftervärmning av tilluft och uppvärmning av badrumsgolv med hushållsel, vilket då ska återföras till uppvärmning. Vi ser en uppenbar risk att nya byggnader kommer anpassas efter reglerna genom att flytta delar av uppvärmningen till hushållsel, vilket för närvarande inte inräknas i byggnadens energiprestanda. Vi noterar också att flera av bostadshusen har hög hushållselanvändning. Vi ser inte samma tendens när det gäller lokaler. 5

7 Skillnaden mellan beräknade energiprestanda och de uppmätta värdena är i regel liten. I några fall har skillnaderna visat sig bero på inkörningsproblem med installationer, bland annat solfångarsystem och FTX-aggregat. På väg mot NäraNollEnergibyggnader BBR har skärpt energikraven och inom kort kommer ytterligare skärpningar och inom relativt kort tid kommer BBR att skärpas till krav på så kallade NäraNollEnergibyggnader (NNE). Sannolikt i stort sett en halvering av energianvändningen (per kvadratmeter) i förhållande till dagens BBR. Framtidens krav innebär att vi måste minimera uppvärmningsbehovet vilket gör byggnaderna känsliga för stora värmetillskott i form av solinstrålning och höga internvärmelaster. Helst ska vi klara att leverera en komfortabel inomhustemperatur utan att behöva installera komfortkyla i bostäder och använda högtemperaturkyla i lokalbyggnader. Höga krav på energieffektivitet vid ombyggnad av bostäder En halvering av energianvändningen i byggnader fram till år 2050 kommer att innebära storskaliga åtgärder i det befintliga byggnadsbeståndet. Detta låter sig inte göras utan att fastighetsekonomisk lönsamhet (eller nära) uppnås. Energisparåtgärder måste genomföras vid alla ombyggnader eller större renoveringar. Lönsamhetsberäkningarna påverkas av vilka bedömningar vi gör om den framtida energiprisutvecklingen. Energiprisutvecklingen är okänd men byggnaderna ska utformas för att fungera under mycket lång tid. Ser vi tillbaka på dagens byggnadsbestånd kan vi notera att förutsättningarna kraftigt har ändrats flera gånger under den senaste hundraårsperioden. Vilka kalkylmetoder och förutsättningar som används kommer också att påverka vilka åtgärder som kommer att genomföras. Halveringsmålet kommer också att minska värmeunderlaget i fjärrvärmenäten, som endast delvis kan antas täckas med förtätningar. Här behövs anpassning till nya förutsättningar! Recept på byggnader med bra energiprestanda En gemensam nämnare för de lyckade byggnadsprojekten verkar ha varit att säkerställa en bra klimatskärm och förväntade prestanda på installationer genom att: Vid planering och projektering Ställa krav på uppföljning, verifieringspunkter och dokumentation Tillvarata driftsynpunkter och erfarenhetsåterföring från tidigare projekt Tillämpa helhetssyn vid systemdesign. Vid produktion Fullfölja (de goda) tankegångarna från projekteringen Ge information och utbildning till hantverkare till exempel genom att testa alla konstruktioner i liten skala innan produktionsstart ( bygglabb ) Utnyttja täthetsmätning och termografering som motivationshöjande kontroller 6

8 Vid drift Noggrann idrifttagning med uppföljning (funktionsansvar) Utbildning av driftspersonal Regelbunden kontroll hitta felkällor (inte bara symptom). Behov av riktlinjer, rutiner och verifikationsprotokoll Ovanstående punkter stämmer väl överens med tidigare erfarenheter. För att uppnå de höga krav som kommer att ställas på kommande ny- och ombyggnader behöver vi systematisera byggprocessen. Inte minst för att skola in ny personal i alla led. Detta innebär att vi har stort behov av att utveckla: Sektorsgemensamma riktlinjer för energieffektivt byggande Rutiner Checklistor Verifikationsprotokoll Inom ramen för det så kallade Sveby-programmet utvecklas sådana hjälpmedel. Det finns också ett brett utbud av verktyg tillgängliga för sektorns energiarbete. Som exempel på sådana kan nämnas: R1:an från Energi- och miljötekniska föreningen Belok:s kravspecifikationer och beräkningshjälpmedel Energilotsens checklistor och handledningar Produkt och konceptutveckling Rapporten innehåller också flera kapitel där erfarenheterna från de olika energiprojekten diskuteras i förhållande till pågående produkt- och konceptutveckling. Viktiga delområden där en utvecklingspotential bedöms finnas är: Klimatskärm Fönsterglas. Här finns det behov att bevaka både isolervärden (U-värde) och transmittans (g-värde = förmåga att släppa igenom gratisenergi från solen) samt beläggningar som eliminerar utvändig kondens. Isolermaterial. Nya effektivare isolermaterial utvecklas men är ännu så länge alltför dyrbara att använda i stor skala. På kort sikt finns inga realistiska alternativ till den traditionella mineralullsisoleringen. Köldbryggor. Har stor betydelse för moderna hyperisolerade konstruktioner. Måste beaktas i byggproduktionen! Täthetsmätning för lägenheter. Ytterväggens täthet, framförallt inåt mot den fuktiga inneluften är av avgörande betydelse för det framtida lågenergibyggandet. Teknikutveckling för täthetsprovning behövs! Värme och tappvarmvatten Värmedistribution för små värmebehov. Även i lågenergibyggnader måste rumsklimatet kunna styras. Att utveckla effektiva system för detta utan att använda el är en utmaning. Tappvarmvattenanvändningen är oftast låg i moderna byggnader men det finns behov att bevaka isoleringen av tappvattenledningarna. Glöms ofta bort. Värmepumpar. Nya typer av värmepumpar för små energimängder och lågt effektuttag behövs. Solvärme. Nya typer av solfångare och energilagringsmetoder behövs. 7

9 Komfortkyla I första hand en fråga som berör lokaler. Kostnaden för att installera och driva en kylanläggning kan bli mycket hög. För att hitta en lämplig strategi för komfortkyla måste alla inblandade arbeta tillsammans. Byggnadens utformning och användning är av avgörande betydelse. Utveckling mot minskad internvärme. Redan vid planering/projektering måste man arbeta för att minska internvärmelasten. System för frikyla (vatten, sol, med mera). För att minska driftkostnaderna är det önskvärt att man kopplar systemet till någon form av frikyla (vatten, borrhål eller liknande). Ventilation Idrifttagning och uppföljning av luftflöden och verkningsgrader på aggregat är av avgörande betydelse för att beräknade resultat ska kunna uppnås. Välfungerande och kostnadseffektiva system för FTX-installation i befintliga flerbostadshus måste utvecklas för att de ambitiösa energimålen ska kunna uppnås. Minskad konsumtion eller ökad försörjning Rapporten avslutas med en diskussion om behovet av en avvägning mellan energisnålare byggnader och försörjningsåtgärder till exempel i form av väl utbyggda fjärrvärmenät samt vilka systemavgränsningar som ska tillämpas när vi börjar bygga NNE-byggnader i stor skala. En fullständig balans mellan en hållbar energiproduktion och energianvändning är kanske en utopi men vi måste fortsätta att utveckla energieffektivare byggnader! 8

10 1. Syfte och avgränsningar Syftet med denna rapport är att så objektivt som möjligt beskriva utvalda goda exempel på dagens bästa teknik för energieffektiva nya byggnader och åtgärdade befintliga byggnader, inklusive en sammanfattande beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits för energieffektivisering vid ny- och ombyggnad samt i förvaltningsskedet. Skriften är tänkt som en vägledning för byggherrar att visa att bra projekt kan genomföras utan offentligt stöd. Utgångspunkten för skriften har varit att redovisa goda exempel på genomförda projekt med tillgänglig statistik och beskrivning av metodik och verktyg. Välbyggda bra hus med goda driftegenskaper, robust teknik som är systemoberoende och kan klara förändringar i till exempel energiförsörjningen prioriteras. Det är också viktigt att inte tappa bort helheten, eftersom många olika system och konstruktioner kan kombineras mer eller mindre lyckat. Förutom beskrivningarna av goda exempel, innehåller skriften analyserande sammanfattande beskrivningar samt olika tematiska delavsnitt som redovisar dagsläget och nära vision för olika delområden. De tematiska kapitlen har skrivits tillsammans med medförfattare ur arbetsgruppen, som är speciellt kunniga inom respektive område. Urval och kravspecifikation Byggnadsexempel har efterfrågats genom kontakter med olika branschorganisationer, byggherrar och fastighetsägare. Några exempel har tidigare uppmärksammats i artiklar i media, medan andra är relativt okända. Information om byggnaderna har erhållits av respektive fastighetsägare samt i vissa fall även från publicerade rapporter. Följande krav har ställts för att byggnaderna ska kunna komma med i sammanställningen: Bra energiprestanda och lågt värmebehov, verifierad med statistik Repeterbart projekt Robusta system och kända tekniker med låg risknivå Genomfört på marknadsmässiga villkor, helst utan offentligt stöd Skriften har begränsats till att behandla nya och åtgärdade byggnaders energirelaterade egenskaper samt olika faktorer som kan påverka byggnadernas energiprestanda samt att uppnå avsedd effekt av åtgärder. Skriften omfattar vanliga byggnadstyper, dvs bostäder, kontor och exempel på en skola. Således omfattas inte byggnadstyper med mycket hög andel verksamhetsenergi, som till exempel butikslokaler eller köpcentrum. Energianvändning är också en viktig parameter i de flesta miljömärkningssystem, vilka börjar få allt större uppmärksamhet. Miljömärkningssystemen har dock inte tagits med i denna sammanställning. 9

11 2. Kort historik Snabb utveckling efter energikriserna Den energieffektivisering som följde efter oljekriserna på 1970-talet gick framför allt ut på att minska oljeberoendet. Hårdare krav på byggnaders värmeisolering ställdes i byggnormen SBN 75, som trädde i kraft Dessutom ställdes för första gången krav på byggnaders lufttäthet, vilket var unikt i världen. Tyvärr ställdes samtidigt inga tydliga krav på byggnaders ventilation, vilket kom ett par år senare i följande norm, SBN 80. Speciella, hårdare krav för direktelvärmda småhus kom Dessa kom att gälla för alla nya byggnader genom Nybyggnadsreglerna från I princip har denna kravnivå bibehållits fram till idag. Under 1970-talet och början på 1980-talet utvecklades en rad produkter för att återvinna ventilationsvärmen, som ventilationsvärmeväxlare och olika typer av värmepumpar. Solfångare i form av svartmålade radiatorer presenterades i slutet på 70-talet och utvecklades sedan snabbt. Metoder för tilläggsisolering av ytterväggar utvecklades, från uppreglade konstruktioner med mellanliggande värmeisolering och lätta fasadmaterial som plåt och trä, till heltäckande isolerskikt med utanpåliggande putsskikt, vilket medförde att byggnader med putsade fasader kunde åtgärdas utan byte av fasadmaterial. Metoden började snart användas (och används fortfarande) även för nyproduktion, där dock tillämpningen i samband med bakomliggande träkonstruktion visat sig riskfylld ur fuktsynpunkt. Tilläggsisolering av vindsbjälklag började utföras med lösull. Halvmetertjocka värmeisoleringar provades för att se hur isolerförmågan och fukttransporten påverkades. Olika metoder för att komplettera 2-glasfönster med en extra glasruta eller isolerruta fanns redan på 70-talet. Treglasfönster med lågemissionsskikt kom till användning i början på 80-talet (U-värde cirka 1,5 W/m2K). Olika fönstertyper med persiennarrangemang eller inblåsta cellplastkulor provades i laboratorium med U-värden ner till cirka 0,6 W/m2K. Ett stort antal experimentbyggnadsprojekt genomfördes under 80-talet med mer eller mindre lyckat resultat. Områden kopplade till säsongslager för solvärme provades. Provhus med dynamisk värmeisolering uppfördes. Olika åtgärder för att minska eller flytta energianvändningen provades, samt byte av energislag för uppvärmning. En slående faktor är att under processen med experimentbyggnadsprojekt, vilka ofta tar fem år i anspråk, hinner förutsättningarna ändras. Från att spara värme (olja), vilket oftast skedde på bekostnad av en högre elanvändning, till att spara på el, vilket periodvis varit en knapp resurs. Inbromsning på 90-talet Början på 90-talet präglades av lågkonjunktur och åsikter om energieffektivitet, miljöpåverkan och innemiljö började gå isär. Den statligt stödda experimentbyggnadsverksamheten upphörde. Tilläggsisolering av byggnader minskade. Åtgärder utan hög investeringströskel genomfördes. 10

12 Misstroende om ventilationssystems funktion samt fuktproblem som relaterades till värmeisolering och lufttäthet resulterade i en grön eko-våg där husen skulle förses med förstärkt självdrag och andas genom ytterväggarna, det vill säga diffusionsöppna material skulle användas och fukten skulle säsongsvis lagras i konstruktionerna. Ytterst få av dessa byggnader uppnådde låg energianvändning, och problem med dålig komfort och fukt var inte ovanliga. Ett annat utvecklingsspår följde den tidigare devisen Bygg tätt ventilera rätt vilket fortfarande tillämpas av de flesta småhusfabrikerna. Hur gör vi nu för att nå miljömålen? Enligt det nationella miljömålet God bebyggd miljö ska vi halvera energianvändningen i våra byggnader fram till När nu fasadrenoveringar i stor omfattning står för dörren i tals-bebyggelsen kan vi troligen inte nå detta mål om vi tar vara på tillfället att tilläggsisolera samtidigt. Hur de ekonomiska beräkningarna utförs och bokförs är en viktig ingrediens i genomförandet. De aviserade nya ombyggnadsreglerna som avses träda ikraft den 1 oktober 2011 bör komma att påverka vilka åtgärder som kommer att genomföras i befintliga byggnader. Aktuella åtgärder är i stort desamma som förut (se tabell 1) men belysning och apparater som vitvaror, fläktmotorer och pumpar har blivit eleffektivare. Nya skikt på fönster har utvecklats med bättre färgåtergivning och slitstyrka. Solfångare och solceller har kommit närmare lönsamhet vid tillämpning men sker fortfarande i liten skala. Tabell 1. Aktuella energisparåtgärder i flerbostadshus byggda mellan talen. Åtgärd Då Nu talen talen Trimning av oljepannor ja sällan Konvertering av energislag till fjärrvärme eller elpanna från olja till fjärrvärme eller bergvärmepump Nedvarvning av fläktar ja normalt inte Byte av fläktar och pumpar nej ja Värmeåtervinning på ventilationsluften ja ja Tätningsåtgärder ja ja Tilläggsisolering av ytterväggar och vindsbjälklag ja ja Tilläggsruta ja ja, samt fönsterbyte Byte av belysning nej ja Injustering och inreglering ja ja Vad har vi för nya metoder och produkter att ta till idag för att nå sparmålen? Administrativa åtgärder som EPC (Energy Performance Contracting)? Kan teknikupphandling användas för att skynda på utvecklingen av nya anpassade rationella tekniska lösningar för användning i stor skala? Kan vi hitta andra nya 11

13 åtgärder än de som redovisas i tabellen ovan? Förbättra metoder? Hur kan vi göra för att tillgodose bevarandeaspekterna samtidigt? Slutsatsen är att vi måste använda våra erfarenheter från tidigare för att nå energimålet och åstadkomma varaktig låg energianvändning i befintliga flerbostadshus, med bibehållet eller förbättrat inomhusklimat. Dessutom måste vi framöver se på energieffektivisering i ett vidare perspektiv där även förutsättningarna för effektiv energitillförsel och -distribution och produktion för el och värme inräknas så att resulterande effektiviteten är hög och resurspåverkan minimeras. Nya mål för nya byggnader Sedan kraven på specifik energianvändning infördes i Boverkets Byggregler 2006 (BBR12), vilka i sig inte innebar någon väsentlig skärpning mot tidigare krav, har isolertjocklekar ökat och ventilationsåtervinning börjat användas för den övervägande delen av nyproducerade byggnader. Från och med gäller hårdare krav för elvärmda byggnader (BBR 16), vilket i princip innebär att en bra värmepump måste användas om byggnaden är elvärmd. Kravnivåerna för nya byggnader planeras skärpas under 2011 och Det nya EU-direktivet, EPBD 2 ska börja tillämpas år för alla nya byggnader ( för offentliga byggnader), som då ska utföras som Nära-nollenergibyggnader ( Nearly Zero Energy Buildings ). Hur omfattande förändringarna blir på grund av detta kommer att styras av den svenska definitionen på begreppet. De kravnivåer som diskuterats hittills handlar om ca en halvering av tillåten energiprestanda jämfört med BBR

14 3. Projekt med dokumenterat låg energianvändning I detta avsnitt redovisas en sammanfattande beskrivning av viktiga egenskaper hos utvalda goda exempel på nybyggnad och ombyggnad, där byggnaderna var tagna i drift mellan 2005 och Byggnaderna har valts ut där tillräcklig information och dokumenterade uppmätta resultat erhållits eller funnits tillgängliga. Arkitektonisk utformning och ytskikt kan utsättas för omedelbar bedömning medan information om funktionen hos installationssystem och husets energiprestanda har varit svårare att granska. Det vet den som försökt få tag på verifierade uppgifter om energianvändning i byggnader. 3.1 Bostadsprojekt Bland de redovisade bostadsprojekten finns både stora flerbostadshus och mindre radhus och villor. Några av byggnaderna har varit mycket omskrivna medan andra är mindre kända. Två ombyggnadsprojekt med olika förutsättningar redovisas också, Orrholmen och Locus. De utvalda byggnaderna klarar i princip de gällande byggreglerna (BBR 16) med dokumenterat resultat. Jämförelser har gjorts med något äldre byggnader samt kommande specifika krav för en ny stadsdel med miljöprofil i Stockholm. De sammanfattande redovisningstabellerna har delats upp i tre olika delar: Uppmätt energianvändning, klimatskärm och installationer. En mer detaljerad redovisning av varje byggnad återfinns i bilaga 1. I tabellerna har byggnaderna grupperats så att först redovisas stora flerbostadshus, sedan mer småhus och småhusliknande byggnader, och sist de två ombyggnadsprojekten. Uppmätt och förväntad energianvändning (där det varit tillgängligt) för byggnaderna redovisas i figur 3.1, samt i tabell 3.1. Hushållsel, vilket ju inte ingår i de beräknade värdena på energiprestanda enligt BBR, visas också i staplarna, där det varit tillgängligt. I diagrammet visas även som jämförelse energianvändning från byggnader uppförda innan de nya byggreglerna trädde i kraft1. Nybyggnadsmålet för andra etappen av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har lagts in som jämförelse i figuren (Energikrav 55 kwh/m2, varav max 15 driftel. Av driftelen ska minst 1/3 produceras lokalt). 1 Levin, P., 2008, Energieffektiva flerbostadshus erfarenheter. Rapport. SABO och Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus (BeBo, 13

15 Figur 3.1. Energianvändning för utvalda nya och ombyggda bostadshus i kwh/m2atemp. Som jämförelse har 12 något äldre byggnader lagts in (högra staplarna) samt nya krav för kommande bebyggelse i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Observera att hushållsel inte ingår i beräknade BBR-värden. För Järinges hus är energitillskottet från installerade solfångare på två hus utslaget på alla, eftersom uppgifter på energianvändningen är medelvärden för alla 16 husen. Husen på Sandgrind har braskamin som kompletterande värmekälla och mätvärden har endast erhållits från tre av femton hus. Uppmätt energiprestanda Byggnadernas energiprestanda är i genomsnitt för de fjärrvärmda nya byggnaderna 79 kwh/m 2 (84 kwh/m 2 om de ombyggda husen inkluderas), vilket ger en god marginal till gällande BBR-krav och en väsentlig förbättring jämfört med hus byggda i Stockholm , där en uppföljning omfattande cirka 1500 lägenheter visade en energianvändning av cirka 140 kwh/m 2. Energiprestanda för de elvärmda byggnaderna ser givetvis bättre ut i statistiken, cirka 45 kwh/m 2 i genomsnitt, eftersom värmepumpar används för att utnyttja gratisvärme. Byggnaderna är delvis från olika landsändar, vilket gör att de inte är direkt jämförbara sinsemellan. Tabell 3.1. (nästa sida) Husens uppmätta energiflöden och energiprestanda (EP) redovisade efter användningsområde och energislag i kwh/m 2 (Atemp). I kolumnen Energitillskott köpt har hushållsel adderats till byggnadernas energiprestanda. 14

16 Objektsnamn Elvärme Fjärr- Förny- Hus- Upp- Be- Energi Ort, och värme bar hålls mätt räknad tillskott våningar/lgh driftel energi el EP BBR EP BBR köpt Seglet Karlstad, 12/ VP Anm: Atemp schablon Kommendörkapt. Malmö, 4/ Hamnhuset Göteborg, 5/ Sol: Anm: Beräknat värde för solfångare Concordia Malmö, 7/129 22* 58-29* Anm: Atemp schablon Oxtorget Värnamo, 2/ Sol: ** 71 Anm: Ej normalårs-korrigerad. Sandgrind Kungsängen, 2/ BVP Anm: Uppm. värden för 3 av 15 hus. Braskamin. Garnsviken Sigtuna, 3/ BVP Anm: Hushållsel saknas (uppskattad). Järinge Stockholm, 2/ Sol: Anm: Medelvärden för alla hus. Orrholmen Karlstad, 7/ Anm: Atemp schablon Locus Borlänge, 3/ Anm: Studentbostäder *Energianvändning för gemensamhetstvättstuga, 3 kwh/m,2 är flyttad från driftel till hushållsel. **Avser endast värmeanvändning, uppgift om beräknad driftel saknas. 15

17 Uppmätt jämfört med beräknad energiprestanda För de flesta byggnaderna har beräknad energiprestanda erhållits från fastighetsägarna eller entreprenörerna. Tillräcklig information om beräkningarnas kvalitet har inte funnits att tillgå. För tre byggnader är uppmätt energiprestanda mellan procent sämre än beräknat. Förklaringar som angivits till detta är inkörningsproblem med FTX-aggregat och solfångaranläggningar. För byggnaderna med bergvärmepumpar är uppmätt energiprestanda procent bättre än den beräknade, vilket åtminstone i ett fall beror på att beräkningarna utförts med hög säkerhetsmarginal för att inte lova för mycket. Hög hushållsel Några byggnader har förvånansvärt hög uppmätt hushållsel (se tabell 3.1) och om detta läggs till byggnadernas energiprestanda, blir skillnaderna mellan byggnaderna betydligt mindre. För de luftvärmda byggnaderna Hamnhuset, Oxtorget och Kommendörkaptenen har lägenhetsvisa eftervärmare på tilluften använts, vilka i de första två kopplats till hushållselen och den sista till fjärrvärmen. Denna del av hushållselen ska flyttas över till uppvärmningsenergi, precis som uppvärmda badrumsgolv. Korrigering har utförts för Oxtorget där en mätstudie genomförts i fyra lägenheter för att uppskatta tillskottselen. För Hamnhuset har underlag för korrektion saknats. Studentbostäder har i allmänhet högre hushållsel per kvadratmeter, vilket också bekräftas av uppmätta värden för Locus. Bättre klimatskärmar I tabell 3.2 redovisas tekniska egenskaper för bostadshusens klimatskärmar. De nya byggreglerna har medfört lägre U-värden på klimatskärmar än innan (speciellt för ytterväggar). Byggnaderna Seglet och Oxtorget har tjockast värmeisolering. Låga U-värden på fönster, 1,2 W/m 2 K, används i stort sett genomgående för byggnaderna. De ombyggda husen har något högre U-värden på konstruktionerna än de nybyggda. En rättvisande redovisning av köldbryggor har inte gått att få fram. De uppgifter som lämnats har varierat i kvalitet och saklighet, vilket visar att ett utbildningsbehov finns för hur köldbryggor definieras, beräknas och redovisas. Många av byggherrarna har haft en hög ambitionsnivå avseende att minimera byggnadernas luftläckning. I många fall har uppmätta värden redovisats, baserat på varierande antal mätningar. För Seglet och Hamnhuset har alla lägenheterna tryckprovats. Täthetsmätning av enskilda lägenheter ger inte ett relevant resultat att använda som indata till en energiberäkning för hela byggnaden, eftersom invändig luftläckning till grannarna kommer med om mätningen utförs lägenhetsvis på ett standardiserat sätt. Om hela byggnaden tryckprovades på en gång, skulle en bättre koppling till energiberäkningar fås. Hänsyn borde tas även till uteluftsventiler, vilka ska vara stängda vid provning men öppna vid normala driftsfall. 16

18 Tabell 3.2. Tekniska egenskaper för bostadshusens klimatskärmar. Objektsnamn Byggår/ Klimatskärm U (W/m2K) Luftläckning vid 50 Pa Ort, våningar/lgh ombyggn.år Fönster Väggar Tak l/s m 2 Aom Seglet Karlstad, 12/ ,0 0,11 0,06 0,13 Kommendörkapt. Malmö, 4/ ,0 0,18 0,1 0,4 Hamnhuset Göteborg, 5/ ,1 0,17 0,09 0,2-0,6 Concordia Malmö, 7/ ,0 0,15 0,1 0,3 Oxtorget Värnamo, 2/ ,9 0,1 0,07 0,2 Sandgrind Kungsängen, 2/ ,2 0,18 0,12 - Garnsviken Sigtuna, 3/ ,0 0,13 0,1 0,4 Järinge Stockholm, 2/ ,0 0,16 0,08 0,6 Orrholmen Karlstad, 7/ ,2 0,2 0,11 - Locus Borlänge, 3/ ,3 0,2 0,11 - Installationssystem I tabell 3.3 redovisas installationssystem för värme och ventilation samt system för energiförsörjning för bostadshusen. Värmeåtervinning för ventilationsluften i flerbostadshus har nu blivit vanligare, och finns i alla byggnader utom Sandgrind och Orrholmen. De flesta större byggnader har centrala FTX-aggregat, men i Seglet finns speciella lägenhetsvisa FTX-aggregat utan tilluftsfläktar. För de mindre byggnaderna i Järinge och Oxtorget finns också lägenhetsvisa FTX-aggregat. Garnsviken har ett aggregat per byggnad om 17

19 4 eller 6 lägenheter. Temperaturverkningsgrader är i de flesta fall beräknade leverantörsuppgifter. För Hamnhuset och Locus redovisas uppmätta värden. Eftervärmning av tilluft med el och komfortgolvvärme kopplat till hushållsel förekommer, se ovan under hushållsel. Tabell 3.3. Installationer och energiförsörjning i bostadshusen. Objektsnamn Ventilation Värme- Verknings- Energiförsörj- Ort, våningar/lgh distribution grad %/COP ningssystem Seglet FTX lägenhets- Golvvärme 40/3,2 VP på fjärrv.retur Karlstad, 12/44 aggregat och fjärrvärme, el Kommendörkapt. FTX centralt Luftvärme med?/- Fjärrvärme Malmö, 4/11 aggregat värmetillskott genom fjv Hamnhuset FTX centralt Luftvärme med 79/- Sol och fjärrvärme Göteborg, 5/115 aggregat värmetillskott genom el Concordia FTX centralt Radiatorer 60-65/- Fjärrvärme Malmö, 7/129 aggregat Golvvärme i badrum Oxtorget FTX lägenhets- Luftvärme med 87/- Sol och el Värnamo, 2/40 aggregat värmetillskott genom el Sandgrind Frånluft Radiatorer -/ 5,0? Bergvärmepumpar Kungsängen, 2/15 med elspets. Braskaminer Garnsviken FTX centralt Radiatorer ca 80/ 3,2 Bergvärmepump Sigtuna, 3/68 aggregat och el, centralt Järinge FTX lägenhets- Radiatorer?/? Frånluftsvärmepump Stockholm, 2/16 aggr. i 8 hus och luft i varje lgh, el Orrholmen Frånluft Radiatorer -/- Fjärrvärme Karlstad, 7/630 Locus FTX centralt Radiatorer 81/- Fjärrvärme Borlänge, 3/101 aggregat 18

20 De större byggnaderna är anslutna till fjärrvärme, medan de mindre är mer eller mindre elvärmda via värmepumpar. Garnsviken och Seglet har uppmätt värmefaktor (COP) för värmepumparna, övriga har beräknad. 3.2 Lokalprojekt Exemplen i detta avsnitt är tre nya kontorsbyggnader och en ny skola. Byggnaderna är tagna i drift Byggnaderna kan jämföras med GreenBuilding-märkta nya byggnader. Ett ombyggnadsprojekt redovisas också, Gällivare badhus, vilket jämförs med GreenBuilding-märkta befintliga byggnader. Den sammanfattande redovisningen har delats upp i tre olika delar: Uppmätt energianvändning, klimatskärm och installationer. En mer detaljerad redovisning av varje byggnad återfinns i bilaga 2. Uppmätt och beräknad energiprestanda Uppmätt jämfört med beräknad energianvändning för byggnaderna redovisas i figur 3.2, samt i tabell 3.4. Ytterligare detaljer om klimatskärmar och installationer redovisas i följande tabeller. Uppmätt energiprestanda är väl under kravnivåerna i BBR, där ventilationstillägget gör att kraven på byggnaderna blir olika för olika verksamheter. Godkända GreenBuilding-märkta lokalbyggnader, som lagts in i diagrammet i figur 3.2, klarar beräkningsmässigt en nivå som är 75 procent av BBR-kravet. De flesta av dessa är dock för nya för att ha uppmätta värden. Hagaporten, Västerport och Kaggen har också GreenBuilding-märkning. De övriga GreenBuilding-lokalerna ser ut att ha bättre beräknad energiprestanda, vilket delvis kan vara sant, men staplarna visar i huvudsak beräknade värden till skillnad från byggnaderna i sammanställningen. En förklaring är också att GreenBuilding-gruppen består av en blandning mellan olika lokaltyper med olika verksamheter och olika krav på inneklimat och storlek på internbelastning. Verksamhetselen är den klart största posten i energianvändningen för kontorsbyggnaderna och relativt sett liten för Vargbroskolan. Uppmätt kylbehov i kontorsbyggnaderna är relativt litet, mellan hälften till en tredjedel av uppvärmningsbehovet. Detta trots stor glasandel på ytterväggarna. Tappvarmvattenanvändningen är låg i dessa byggnader. Verksamhetskyla för serverrum med mera har avräknats från uppmätt kylbehov. Storleken på denna i de redovisade kontorshusen är ungefär lika som komfortkylan. Energianvändning för varmvattencirkulationen är med all sannolikhet betydligt större än för förbrukningen av tappvarmvatten. Varmvattencirkulation har i Kaggen och Vargbroskolan ersatts med lokala elberedare för varje våtgrupp. Beräknad energianvändning är i tre av de fyra fallen högre än uppmätt, vilket tyder på stor säkerhetsmarginal i beräkningarna eller en försiktig bedömning av verksamheternas bidrag till uppvärmningen. 19

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 RR avslutade projekt Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 Per Levin Projektengagemang Energi & klimatanalys Herrgårdsgatan, Vidingehem efter etapp 1 Orrholmen, Karlstad efter etapp 3 Rosengatan,

Läs mer

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,

Läs mer

Ett utvecklingsprogram som drivits av bygg och fastighetsbranschen sedan 2007 för att:

Ett utvecklingsprogram som drivits av bygg och fastighetsbranschen sedan 2007 för att: Sveby 2012 1 Ett utvecklingsprogram som drivits av bygg och fastighetsbranschen sedan 2007 för att: Möta funktionskraven i BBR, byggherrens krav eller andra krav Skapa en rimlig standard för alla aktörer

Läs mer

Möta funktionskraven i BBR, byggherrens krav eller andra krav

Möta funktionskraven i BBR, byggherrens krav eller andra krav Per Levin Sveby 2012 1 Ett utvecklingsprogram som drivs av bygg och fastighetsbranschen för att: Möta funktionskraven i BBR, byggherrens krav eller andra krav Skapa en rimlig standard för alla aktörer

Läs mer

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB

BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB BDAB Huset By 18 Krokslätts fabriker Fastighetsadress: Krokslätts Fabriker 52 431 37 MÖLNDAL Fastighets

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8)

Tekniska krav och anvisningar. Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning 1 (8) Tekniska krav och anvisningar Energi Riktlinjer och krav vid ny- och ombyggnad samt inhyrning Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola,

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Att ställa energikrav och följa upp

Att ställa energikrav och följa upp Att ställa energikrav och följa upp Svante Wijk Energistrateg, NCC Construction NCC Construction Sverige AB 1 Lagkraven skärps Exempel flerbostadshus i Göteborg Följden av tuffare energikrav Marginalerna

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Att ställa energikrav vid nybyggnation Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

Bilaga B: Kravspecifikation

Bilaga B: Kravspecifikation Bilaga B: Kravspecifikation Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus Målsättning Att få fram kompletta system för värmeåtervinning av ventilationsluften i befintliga flerbostadshus.

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Frillesås passivhusen blir vardagliga

Frillesås passivhusen blir vardagliga Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget 2012-12-11 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Energieffektivisering Per Lilliehorn Energieffektivisering Energisystemet Energipolitiska mål Energieffektivisering Åtgärdskatalog Energieffektiva nya byggnader Sektorns miljöpåverkan 35 % av energin 50

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Energieffektivisering Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB Energieffektivisering Lilliehorn Konsult AB Energisystemet Energipolitiska mål Energieffektivisering Åtgärdskatalog Intro LCC Totalprojektmetoden

Läs mer

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Värmeförlusteffekt (FEBY12) Resultatsammanfattning Värmeförlusttal (VFT) 21,5 W/m2 Atemp Tidskonstant: 10,4 dagar Klimatskal Um: 0,27 W/m2K Köpt energi: 66,6 kwh/m2 Atemp Summa viktad energi: 65,3 kwh/m2 Atemp -varav elenergi: 7,1

Läs mer

Rk Rekorderlig Renovering

Rk Rekorderlig Renovering Rk Rekorderlig Renovering (R&R) Per Levin, Projektengagemang & Anders Jidinger, K-Konsult Energi Energieffektivisering av Miljonprogrammet R&R ska utmynna i 3-5 demonstrationsprojekt som ombyggnad med

Läs mer

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11 TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se

Läs mer

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Utformning av ett energieffektivt glaskontor Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Uppföljning under system- och bygghandlingsskedet: Vilka möjligheter finns det i en ny glaskontorsbyggnad?

Läs mer

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Mätning och analys av hushållsel och tappvarmvatten LÅGAN Sammanfattning mars 2015 Hans Bagge Dennis Johansson Lotti Lindstrii Brukarrelaterad energianvändning Genom mätningar

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Bygga för driftbarhet!!

Bygga för driftbarhet!! Bygga för driftbarhet!! Bygga för förvaltningsbarhet!! 1 Nytt golv Valt för förvaltningsbarhet? Det tycker INTE lokalvården!! kwh/bra 290 270 250 230 210 190 170 1997 1998 1999 2000 Förvaltning /Driftoptimering

Läs mer

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT Sidantal 5 Fastighetsbeteckning: Kungsängens kyrkby 2:292, Upplands Bro Kommun Fastighetsägare: 1 Energibesiktning Inventerad av: GOLFVÄGEN 4B, BOX 512, 182 15 DANDERYD Uppdragsnr:

Läs mer

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Fastighetsbranschens Energidag 2016 Fastighetsbranschens Energidag 2016 Skärpta energikrav skärps ytterligare Vad blir nästa steg 1 Mats Östlund AB Svensk Byggtjänst 2 Svensk Byggtjänst 1 Plan- och bygglagen, PBL Byggnadsverks tekniska egenskaper

Läs mer

Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus -En förstudie. Målsättning

Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus -En förstudie. Målsättning Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus -En förstudie Åsa Wahlström, CIT Energy Management Åke Blomsterberg, WSP Environmental Målsättning Värmeåtervinning

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

Kravspecifikation. Upphandling av värmeåtervinningssystem med FTX i befintliga flerbostadshus

Kravspecifikation. Upphandling av värmeåtervinningssystem med FTX i befintliga flerbostadshus Kravspecifikation Upphandling av värmeåtervinningssystem med FTX i befintliga flerbostadshus Allmänt Kravspecifikationen är tänkt att användas som ett stöd för upphandlaren och ger förslag på lämpliga

Läs mer

Energimyndigheten. Främjande insatser visar vägen

Energimyndigheten. Främjande insatser visar vägen Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Tomas Berggren Energimyndigheten Avdelningen för främjande 2011-09-21 Främjande insatser visar vägen Energimyndigheten Direktiv och mål NNE-strategin. främjande

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

BeBo. www.bebostad.se

BeBo. www.bebostad.se Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus BeBo www.bebostad.se Medlemmar BeBo - Uppgifter: Genomföra utredningar och mätningar för att klarlägga potentialer Prova och demonstrera nya lösningar

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Fastighetsägarens perspektiv

Fastighetsägarens perspektiv Fastighetsägarens perspektiv Bakgrund o underlag Erfarenheter från BeBo Egna synpunkter/erfarenheter Sandviksvägen, Växjö Kenneth Faaborg Hyresbostäder i Växjö AB Svensk Energiutbildning AB Inbjudan kurs:

Läs mer

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 ENERGI INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENERGI... 2 SYFTE... 3 Allmänna anvisningar... 4 Kravbeskrivning... 4 Effekt... 4 Energi... 4 Kompensation för skuggning... 5 Ventilationstillägg...

Läs mer

Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras!

Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras! Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras! Innemiljö, energianvändning och livscykelkostnad för flerbostadshus har studerats i många undersökningar utan någon vältäckande och enhetlig utvärderingsmetodik.

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Conny Pettersson 2015-08-31 Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Swedisol tackar för möjligheten att få lämna synpunkter på er remiss avseende svensk

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11 Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11 Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt

Läs mer

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet Svein Ruud SP Energiteknik Mål med revideringen (BBR16, fr.o.m. 2010-01-01) Målsättning är att de reviderade reglerna ska styra mot

Läs mer

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut Sida 1 (6) 2015-07-13 Handläggare Ingmarie Ahlberg 08-508 264 54 Till Exploateringsnämnden 2015-08-20 Remiss om Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader. Svar på remiss

Läs mer

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB Energieffektivt byggande i kallt klimat RONNY ÖSTIN CHRISTER JOHANSSON Esam AB UPPHANDLING SOM DRIVER PÅ UTVECKLINGEN.ELLER INTE? Det byggs allt fler lågenergihus. Alla nybyggda hus ska vara nollenergibyggnader

Läs mer

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 Preliminära resultat av mätningar Genomsnittlig innetemperatur: 22,6 º C (jmfr: BETSI: 22,3 º C i flerbostadshus, 21,2 º C för småhus) Trycksättningsmätning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: GRÄNNE 1:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2012-10-19 Byggnadens adress: PLANEN 16 51890 SANDARED Utetemperatur: 10 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav

Läs mer

LCC - ett verktyg för ständig förbättring

LCC - ett verktyg för ständig förbättring 1 LCC - ett verktyg för ständig förbättring Teknikval och erfarenheter i egenutvecklade projekt hos Skanska Projektutveckling i Sverige Jonas Gräslund, Skanska Projektutveckling Kontorsbyggnader 2 LCC

Läs mer

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag?

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag? Fredrik Karlsson, Sweco Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag? 1 Krav på flexibilitet Ny utrustning Flytta väggar Varm och kallt Varierad verksamhet

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Version 6, september 2015 Tidigare versioner: Version 5, augusti 2011 Version 4, maj 2010 Version 3, maj 2008 Version 2, januari 2008 Version 1, augusti 2006 Energikrav för lokalbyggnader Beställargruppen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOTTEN 1:245 Besiktningsuppgifter Datum: 2016-11-04 Byggnadens adress: TOTTHYLLAN 31 83013 ÅRE Utetemperatur: -3 C Expert: Johan

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Energianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012

Energianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012 Energianvändning och Systemtänkande Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012 Energisystem Energisystem, ett begrepp för en energicykel. Allt från produktion, distribution och användning av energi

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Per Levin och Yogesh Kumar 110907

Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Sveby referensgruppsmöte 11-09-07 Presentationer av projektresultat och diskussionspunkter med ungefärliga hålltider: 1200 Samling med lättare lunch 1245 Inledning, programläget

Läs mer

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal Datum: 2011-05-17 Upprättad av: Sven-Erik Johansson Reviderad version: 2013-01-18 av Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Arbogagatan 22, 418 71 Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1959 Energideklarations-ID: 684615

ENERGIDEKLARATION. Arbogagatan 22, 418 71 Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1959 Energideklarations-ID: 684615 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Arbogagatan 22, 418 71 Göteborg Göteborgs stad Nybyggnadsår: 1959 Energideklarations-ID: 684615 Energiprestanda: 169 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

Metodisk energieffektivisering

Metodisk energieffektivisering Ett seminarium om arbetsmetodik vid genomförandet av energibesparande åtgärder i byggnader Tid & plats: Malmö tisdag 13 april 2010 Stockholm torsdag 15 april 2010 Göteborg onsdag 21 april 2010 Avgift:

Läs mer

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009 Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009 Svebyprogrammet Projektrapport 2009-04-14 Sveby Stockholm 2009 Förord Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader och i programmet

Läs mer

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985 Fastighet: Fastighetsägare: Konsult: Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1985 Area: 3055BTA Verksamhet: Förskola,

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning u8938

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning u8938 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 518775 Byggnaden - Identifikation Län Västmanland Kommun Västerås Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Klyftan 11 Husnummer 1 Adress Schenströmsgatan 14

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning Österg 39

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning Österg 39 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 42530 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Vellinge Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Ankan 18 Husnummer 1 Adress Östergatan 39 Prefix byggnadsid

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx REMISSUTGÅVA 2006-06-29 Kompletterande föreskrifter gällande byggnader som använder el för uppvärmnings- och kyländamål. Föreslagna ändringar är markerade med

Läs mer

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-06 Handläggare: Nicolas Heyum Telefon: 076 12 27 457 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-08-28 p 17 Motion (2012:17) om krav på

Läs mer