Energianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012

Transkript

1 Energianvändning och Systemtänkande Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012

2 Energisystem Energisystem, ett begrepp för en energicykel. Allt från produktion, distribution och användning av energi ingår normalt i ett energisystem. Världens energianvändning är mer eller mindre sammanbundet och kan ses som ett stort komplext system. De olika energikällorna interagerar med varandra på många sätt men styrs i grunden utifrån marknaden och politiska beslut samt de fysiska kontaktytor som finns mellan delsystemen. Energisystemet kan i sin tur delas upp i de mer specifika delarna: Energiproduktionssystemet (EPS), Energidistributionssystemet (EDS) samt Energianvändningssystemet (EAS).

3 Energisystem

4 Hållbart energisystem Alla de mest grundläggande funktionerna i livet drivs med energi. Utöver den energi som driver våra kroppar behöver vi energi för att plöja vår jord, laga vår mat, värma våra hus, transportera oss själva och diverse varor. Världen måste nu ställa om till ett hållbart energisystem baserat på förnybara och effektiva energikällor. Den största hållbara energikällan är solen, som ger oss vindkraft, vattenkraft, biobränsle och driver jordens klimatsystem.

5 Stor utmaning Stora delar av jorden vilar fortfarande i mörker. I takt med att välståndet sprider sig kommer kraven på en kostnads- och klimateffektiv energiförsörjning och energianvändning att öka. Utmaningen är enorm, men det samma kan sägas för möjligheterna för teknikutveckling.

6 BETSI - regeringsuppdraget om byggnaders energi, tekniska status och inomhusmiljö Mätningar och beskrivningar har gjorts på cirka 1800 byggnader. genomsnittlig årlig relativ energianvändning om cirka 150 kwh/m2 i bostadshus och 300 kwh/m2 i lokaler. Boverket bedömer att cirka 40% av flerbostadshusen i Sverige har någon typ av skada.

7 BETSI - regeringsuppdraget om byggnaders energi, tekniska status och inomhusmiljö Ej önskvärd ventilation i många flerbostadshus!

8 Energistatistik Gävleborg 2009 Slutanvändning efter förbrukarkategori [%] SCB

9 Energistatistik Gävleborg 2009 Slutanvändning småhus [%] SCB

10 Energistatistik Gävleborg 2009 Slutanvändning flerbostadshus [%] SCB

11 Energieffektiviseringsmålen Var står vi idag?

12 Förutsättningar Nya byggnader Ganska enkelt att nå energikraven i nybyggnation Liten andel nya byggnader som bidrar till måluppfyllelsen Befintliga byggnader 2,4 miljoner lägenheter i befintliga flerbostadshus Tre fjärdedelar av beståndet av flerbostadshus är äldre än 30 år Renoveringsbehov i stora delar av beståndet Energieffektiviseringsåtgärderna bör ske vid totalrenovering Omfattande renoveringar görs sällan (vart 40-50:e år) De renoveringar som görs nu för att nå 2020-målet (20 %) måste också räcka för att nå 2050-målet (50 %)

13 Renoveringsbehov och kostnader Energianvändningen måste halveras i lägenheter till lgh/år under 10 år ( lgh/år under 8 år) kr/lägenhet för renovering och energieffektiviseringsåtgärder ger en totalkostnad på 350 mdrkr(15 Öresundsbroar) Småhus och lokaler behöver också renoveras och energieffektiviseras!! Det krävs starkare incitament för att satsa på energieffektivisering

14 Byggnaderna i energisystemen En byggherre eller fastighetsägare har oftast en mycket begränsad valmöjlighet avseende energislag. Olika tillgänglighet och förutsättningar finns beroende på läget fritt på landsbygden, i nyanlagd stadsbebyggelse eller förtätning av äldre bebyggelse. Energimålen, med en halvering av energianvändningen till 2050, kommer att minska värmeunderlaget och gör fjärrvärmenäten överdimensionerade. Vad innebär det?

15 Källa: Cerbof Sund strategi

16 Kostnadseffektiva lösningar! Källa: BeBo

17 Nya möjligheter Källa: svensk fjärrvärme