Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad

Transkript

1 Fördjupad översiktsplan över Landskrona stad Tematiskt PM Mobilitet Landskrona

2 Uppdragsbeskrivning En bred kunskapsbas behövs för att formulera ett förslag till en fördjupad översiktsplan. Det är av största intresse att det finns ett helhetsperspektiv och en samsyn. För att kunna påbörja sådana diskussioner behöver man dock tydliggöra planeringsförutsättningarna inom olika sektorsintressen. Arbetet med att insamla kunskapsunderlag från olika sektorer sker genom ett antal tematiska PM. Dessa redogör kortfattat för nuläget samt pekar på väsentliga framtidsfrågor som har betydelse för hur den fördjupade översiktsplanen formuleras. Detta tematiska PM belyser hur gång- och cykelvägnät, kollektivtrafiknät och vägnät i Landskrona ser ut i dagsläget och hur trafiken kan utvecklas i framtiden. I PM:et presenteras även kortfattat Landskronabornas resvanor, bullerproblematiken i staden, trafiksäkerhetsfrågor, parkeringsfrågor m.m. PM:et har tagits fram av Emilia Löfgren, utredningschef Teknik- och service förvaltningen, Birthe Bunke, trafiktekniker Teknik- och service förvaltningen och Caroline Dahl stadsbyggnadsstrateg, Stadsbyggnadsförvaltningen. 2

3 Geografisk avgränsning 3

4 Nulägesbeskrivning Gång- och cykeltrafik Separerade gång- och cykelbanor Blandtrafik Felande länkar Figur 1. Huvudstråk för gång- och cykeltrafiken samt felande länkar i Landskrona tätort. Cyklandet är positivt för miljön och folkhälsan och därför ska en ökad andel cyklande eftersträvas samtidigt som antalet skadade cyklister ska minska. Landskrona har ett väl utbyggt gång- och cykelnätet som binder samman viktiga målpunkter och som sträcker sig ut mot bland annat Glumslöv, Häljarp och Asmundtorp. Av alla resor som görs i kommunen sker 25 % av dem till fots eller med cykel. I Cykelplan 2008 presenteras en detaljerad beskrivning av de huvudstråk för gång- och cykeltrafik som finns samt de stråk som föreslås byggas ut. Utbyggnaden av gång- och cykelvägarna strävar efter att skapa heltäckande och sammanhängande stråk som är säkra, trygga och attraktiva att använda dygnet runt. Gång- och cykeltrafiken ska vara ett självklart val vid korta resor och det är viktigt att stråken synliggörs i trafikmiljön. Längs huvudvägnätet ska fotgängare och cyklister separeras från motorfordonen och på sträckor med höga trafikflöden bör fotgängare och cyklister, i så stor utsträckning som möjligt separeras i från varandra. För att öka framkomligheten ska de oskyddade trafikanterna prioriteras i korsningar i centrum samt i korsningar utmed viktiga stråk där flödet av oskyddade trafikanter är stort. Korsningarna utformas med trafiksäkerhetshöjande åtgärder. 4

5 Kollektivtrafik Resandet med kollektiva färdmedel har ökat kraftigt de senaste åren, vilket ställer högre krav på ett miljöanpassat resande och en väl fungerande kollektivtrafik. Västkustbanan och det nya stationsläget i Landskrona har möjliggjort ett ökat tågresande till och från kommunen och samtidigt har i sin tur stadsbusstrafiken ökat. Kollektivtrafiknätet i Landskrona trafikeras av tåg, regionbussar och stadsbussar. Stationspendeln som trafikeras med trådbussar förbinder Landskronas centrum med järnvägsstationen i Landskrona och står för en stor del av stadsbusstrafikens ökning. Trådbussarna invigdes 2003 och är idag ett välkänt varumärke för Landskrona kommun. Bussarna är miljövänliga då de både är tystare än vanliga bussar samtidigt som de inte släpper ut några avgaser i gatumiljön. Resandet med kollektivtrafik ökar kraftigt i både Landskrona kommun och i resten av Skåne. Mellan 2000 och 2010 har stadsbusstrafiken i Landskrona centralort ökat med ca 210 %. Linje 3 som trafikeras av trådbussar står för en stor del av denna ökning. Efter trådbussarnas start 2003 har trafiken på linjen ökat med 128 % fram till Ökningen de senaste åren har dock inte varit lika stor som i början. En linjeomläggning sker under 2011 för att öka servicen för invånarna och därmed också förbättra möjligheterna att öka kollektivtrafiken ytterligare. Biltrafik Figur 2. Huvudstråk för biltrafik i Landskrona tätort. Trafiken ökar väldigt mycket i hela landet. Personbilstrafiken ökar i snitt med 1,5-2 % per år och den tunga trafiken med 2,5-3 % per år. De mest trafikerade vägarna i Landskrona är, förutom E6, Österleden, Ringvägen, Föreningsgatan, Stenorsvägens norra del, Storgatan-Eriksgatan-Norra 5

6 Infartsgatan-Hälsingborgsvägen. Vägnätet i Landskrona är bland annat uppbyggt med infartsgator och sammanlänkande ringväg. Parkering En parkeringsutredning utifrån ett perspektiv att stärka centrumhandeln och öka tillgängligheten för Landskrona stad togs fram I utredningen föreslogs att centrum skulle delas in i tre olika parkeringszoner. Strategin var att Zon 1, som var mest centrumnära skulle vara dyrast att parkera i. I Zon 2 en lägre avgift. Zon 3 avgiftsfritt. Avsikten med den högre avgiften är att minska bilanvändandet i det mest centrala delarna. Detta främjar gång-och cykeltrafik samt kollektivt resande inom Landskrona. Parkeringsavgifterna skiljer sig mellan de olika zonerna. Godstrafik Lastbil Den tunga trafiken ökar i snitt med 2,5-3 % per år. Då Skåne är en transitregion är ökningen av den tunga trafiken lokalt betydligt större. Tunga fordon som är större än 12 meter är ej tillåtna på alla gator inne i tätorten utan hänvisas till de yttre lederna så som Ringvägen, Söderleden och Varvsvägen. Under perioden har godstransportarbetet ökat mindre än antal fordon och trafikarbetet. Det innebär att en mindre mängd gods har transporterats i fler fordon och med längre körsträckor än tidigare. Det beror på den relativa ökningen av antalet lätta lastbilar mindre än 3.5 ton i den svenska fordonsparken. Lätta lastbilar har lägre fraktkapacitet än tunga lastbilar och transporterar således mindre mängder gods per rutt. Det är framför allt lätta lastbilar i firmabilstrafik som står för den största ökningen av lastbilar i den svenska fordonsparken. Fordonsparken av tunga lastbilar i både yrkes- och firmabilstrafik är relativt konstant till antalet. Man kan även se en strukturförändring inom segmentet tunga lastbilar som innebär att de allra tyngsta fordonen blir fler och lastbilar kring 20 ton minskar. Farligt godsleder Vägtrafik farligt gods Figur 3. Farligt godsleder i Landskrona. Utredning krävs för ändrad sträckning av dessa leder. 6 Järnvägstrafik farligt gods

7 Båttrafik Kommunens båttrafik består, utöver lastfartygen, av Venbåtarna. Venbåtarna har flyttats till en ny färjeterminal som är under uppbyggnad på Skeppsbrokajen. Trafiksäkerhet och trygga gatumiljöer Nollvisionen ligger till grund för i stort sett allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige. Den syftar till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Landskrona stad har ansvar för kommuninvånarnas hälsa och för att förebygga olyckor, vilket kan uppnås genom att prioritera åtgärder på platser och sträckor som är drabbade av olyckor med personskador som följd. Inom Landskrona stad är oskyddade trafikanter den största enskilda gruppen som skadas i trafikmiljön. Olycksstatistiken följs kontinuerligt upp genom programmet STRADA som är ett nationellt olycksstatistikprogram. Programmet hanterar både polisrapporterade och sjukhusrapporterade olyckor. Hastighetsplan och hastigheter Från den 2 maj 2008 är det i Sverige möjligt att skylta hastigheten i steg om 10 km/h, från 30 km/h och upp till 120 km/h. Syftet är att få en bättre anpassning av hastigheterna i förhållande till de trafikpolitiska målen. Anpassningen av hastighetsgränserna är avsedd att ge ökad trafiksäkerhet baserat på krockvåldsprincipen, ökad respekt och acceptans för hastighetsgränserna samt minskad miljöpåverkan. Under togs hastighetsplanen för Landskrona tätort fram av konsultföretaget Trivector Traffic AB. Gatorna i staden analyserades enligt handboken Rätt fart i staden!. Hastighetsplanen togs av dåvarande Tekniska nämnden som ett huvuddokument i arbetet med att ändra hastigheterna i staden. Detta innebär att varje hastighetsändring som görs ska beslutas av nämnden innan ändring kan ske. Inriktningen med hastighetsändringen är att huvudlederna i staden till störst del behåller hastighetsgränsen 50 km/h. Resterande gator som idag har gränsen 50 km/h sänks till 40 km/h. Gator som idag har hastighetsgränsen 30 km/h behåller denna. Hastighetens relation till skadegrad för en trafikant finns dokumenterad inom forskningen och den så kallade krockvåldskurvan visar tydligt detta samband. Figur 4. Krockvåldskurvan som visar sambandet mellan hastighet och skadegrad Buller Under hösten 2008 genomförde Trivector Traffic AB en översiktlig bullerberäkning för Landskrona tätort. Beräkningarna genomfördes med programmet Soundplan. För att förenkla beräkningarna förutsattes att alla byggnader i staden är två våningar höga. Beräkningarna visar verklig ljudnivå och inte frifältsvärde. Detta innebär att ljudnivån framför en fasad mot väggen är 3 dba högre än motsvarande frifältsvärde. Frifältsvärdet används i övriga beräkningar för att kunna jämföra med Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärde. Se bifogade kartor i bilaga 1. 7

8 Beräkningarna utgick från dåvarande trafikflöde och hastigheter. Sänkningen av hastighetsgränserna enligt hastighetsplanen kommer endast att sänka ljudnivåerna något mindre. Resvanor Under 2007 genomfördes Resvaneundersökning Syd i hela Skåne. Undersökningen visar bland annat hur trafikfördelningen och pendlingen ser ut i de olika kommunerna. Den genomsnittliga reslängden/person och dag i Landskrona är 48 km jämfört med genomsnittet för Skåne som är 59 km. Färdmedelsfördelning i Landskrona skiljer sig relativt lite från genomsnittet i Skåne, se tabell 1. Andelen resor med cykel är lika hög som medelvärdet av alla kommuner i Skåne men jämfört specifikt med de andra kommunerna placeras Landskrona på en tredjeplats, bara Lund och Malmö har en högre andel cyklister. Transportsätt Landskrona Skåne totalt l 55 % 58 % Buss 9 % 9 % Tåg 10 % 5 % Cykel 15 % 15 % Till fots 10 % 12 % Övrigt 1 % 2 % Tabell 1. Färdmedelsfördelning utifrån antal resor för boende i Landskrona Stad Kommun Cykelandel Landskrona 15 % Malmö 23 % Lund 26 % Svalöv 4 % Helsingborg 12 % Kävlinge 7 % Tabell 2. Andelen resor med cykel i olika kommuner Dagligen sker många resor både inom samt till och från övriga kommuner i Skåne. Den översiktliga fördelningen sker enligt tabell 3. Riktning Andel % Norr 23 Söder 23 Öster 8 Inom kommunen 46 Tabell 3. Översiktlig fördelning av alla resor till/från Landskrona samt inom kommunen 8

9 Framtidsscenario 2030 Gång- och cykel Fotgängare och cyklister måste börja prioriteras i trafiken i större utsträckning än vad de gör idag. Att välja cykeln framför bilen är positivt för både samhället och individen. Det är billigt, energisnålt samt bra för både miljön och hälsan att cykla. Cykelplanen för Landskrona stad kommer kontinuerligt att uppdateras då de föreslagna gång- och cykelvägarna blir byggda och behov av nya tillkommer. Separerade gång- och cykelbanor Blandtrafik Felande länkar på längre sikt Figur 5. Förslag på utbyggnad av huvudstråk för fotgängare och cyklister. Bra cykelparkeringsställ som täcker behovet och lämpliga placeringar av dessa krävs för att det ska vara enkelt, säkert och smidigt att parkera sin cykel. Cykelställens placering måste vara genomtänkt så att det, förutom vid viktiga målpunkter, även finns möjlighet att parkera sin cykel på platser där många cyklister rör sig eller där behov finns. Ett förslag kan vara att etablera en cykeluthyrning vid de stora infartslederna, där man erbjuds hyra cykel för att besöka centrum. Cykeluthyrning kan även utvecklas i turistiskt syfte, då man kan hyra cykel i en eller flera dagar. I samband med planering av ny bebyggelse ställs det många krav för att detaljplaner ska bli antagna, bland annat att gator och VA-ledningar kan försörja den nya bebyggelsen. Att kunna ta sig med bil till det nya området är också naturligt men att kunna ta sig dit med cykel är dock inte alltid lika självklart. 9

10 Då det har blivit viktigare för många att kunna ta sig fram på ett attraktivt sätt som cyklist bör också kraven vi ställer på cykelvägar till och från samt inom de planerade bebyggelseområdena öka. Cykeln som transportmedel har ändrats då nya modeller utvecklas. Exempelvis finns idag större möjlighet att transportera passagerare och gods på ett säkert och bekvämt sätt med cykel, exempelvis christianiacykel, cykelvagn etc. Gångtrafiken är en kategori som tillmäts allt större vikt i planeringsarbetet. En gångtrafikplan kan vara en strategisk insats för att öka attraktiviteten för mer gångtrafik. Kollektivtrafik Stadens kollektivtrafik måste fortsätta att öka för att målet med ett mer hållbart samhälle ska uppnås. Förbättringar i gatunätet som prioriterar kollektivtrafiken måste göras. På sikt kan bussgator anläggas där bussarna har förtur och därmed förbättras deras framkomlighet och attraktivitet i förhållande till bilen. Placeringen av de prioriterade stråken ska anläggas på väl valda platser där underlaget med boende och målpunkter är stort. För att ytterligare minimera biltrafiken inne i staden kan parkeringsplatser anläggas och cykeluthyrning erbjudas i ytterområdena i anslutning till busstråken. Nya alternativa kollektiva transportmedel bör undersökas så att Landskrona fortsätter att vara en innovativ stad och föregångare vad gäller hållbara och miljövänliga transportmedel. Biltrafik Även stadens gatunät behöver byggas ut i takt med att nya stadsdelar tillkommer. Hur detta görs är klart beroende av hur staden växer. För att avlasta lokalnätet behöver biltrafiken styras till huvudnätet. En tydlig differentiering mellan näten måste göras där framkomlighet och kapacitet inte försämras på huvudnätet, i samband som det istället minskas på lokalnätet. Gatans utformning ska vara tydlig och lätt att förstå. Godstransporter Trafiksystemet för godstrafik ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Tillgängligheten, trafiksäkerheten samt miljö och hälsa är viktiga faktorer att belysa vid planeringen. Tillgängligheten är beroende av faktorer som restid, kostnader, hinder och tillgång till färdmedel. Ökad tillgänglighet för en grupp kan innebära minskad tillgänglighet för en annan, därför är det viktigt att man i samhällsplaneringen gör en noggrann avvägning mellan olika anspråk. Godstransporter utifrån näringslivets behov är viktigt och bör utvecklas vidare i arbetet med tillgänglighet. Transportkedjan är en viktig länk och ansvaret ligger inte enbart på en aktör. Kommunen, transportörer, fastighetsägare och näringsidkare har alla möjlighet att påverka godstransporter i staden och kan på olika sätt bidra till att förbättra kvalitén och skapa en attraktiv stad. Att minska luftföroreningarna i staden är viktigt för att öka livskvalitén för de människor som bor och vistas där. Effektiva godstransporter kan bidra till att minska utsläppen och både koldioxid och reglerade emissioner och utgör därför en viktig del i att skapa ett hållbart transportsystem och attraktiv stad. En av de mest förekommande godstransporterna i staden är varudistribution. Det handlar i många fall om samgods eller samlast, vilket betyder att gods från olika leverantörer med samma destination samlastas. Styckegods ska levereras mestadels via fjärrtransporter av stora lastbilar med släp till omlastningsterminaler lokaliserade i utkanten av staden. Vidare utredning krävs av lokalisering av omlastningscentraler. 10

11 Trafiksäkerhet och trygga gatumiljöer De oskyddade trafikanternas villkor ska även fortsättningsvis ges hög prioritet i trafiksäkerhetsarbetet. Forskning och forskningsresultat är grunden i det arbete som genomförs för att höja trafiksäkerheten. Landskrona stad ska arbeta med påverkansåtgärder så som exempelvis information om användande av bilbälte, cykelhjälmsanvändning och mopedfrågor. Landskrona stad ska prioritera insatser för att höja säkerheten genom fysiska åtgärder vid säkring av gångpassager och osäkra övergångsställen, tydliggörande av korsningar, åtgärda olycksdrabbade platser samt dämpa höga hastigheter. GC-tunnlar, sidoområden och belysning ska anpassas så att känslan av trygghet ökar. Olycksstatistiken ska fortsättningsvis även följas upp genom olycksstatistikprogram STRADA. Buller Vägbuller är ett växande problem som ökar i takt med ökad trafik. Därför behöver särskild uppmärksamhet riktas kring planering av bebyggelse i förhållande till önskad gatumiljö. Materialval, hastighet och väl utformade bullerskydd är åtgärder som också kan övervägas. Hastigheter Genom att avväga hastighetsnivån väl kan den valda gränsen medverka till att stadsrummet blir mer attraktivt och stödjer stadens utveckling. Hänsyn tas till de fem stadsbyggnadskvaliteterna; stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljön. Rätt hastighet är den enskilt viktigaste faktorn för att skapa god trafiksäkerhet. En ökad trafiksäkerhet i staden förutsätter att hastighetsgränser anpassas till de förhållanden som råder på platsen och att detta respekteras av bilisterna. En låg hastighet på lokalgator där många olika trafikanter samspelar i gatunätet är ett krav för att uppnå en trafiksäker gatumiljö. Parkering Parkeringsfrågorna ska hanteras på ett sätt som främjar stadens handel och affärsliv, samtidigt uppmuntra till ett hållbart bilanvändande. Parkering är ett av de starkaste styrmedlen för att påverka val av färdmedel. Placering av parkeringplatser, avgifts- och tidsreglering är också viktiga instrument i styrningen av parkeringsbehovet. Staden behöver varutransporter för att locka till sig handel, service och verksamheter. För lastning/lossning, cyklar och angöring ska kantstensparkering prioriteras. Bilpooler bör uppmuntras vilket kan minska behovet av parkering för boende och verksamma. Parkeringsanläggningarna placeras så att det i genomsnitt blir längre att gå till parkeringen än till en hållplats. I utvecklingen av det framtida bilnätet är strävan att uppnå en balans mellan trafikens och stadens anspråk. Steget behöver tas från ett traditionellt framkomlighetsperspektiv till ett tillgänglighetsperspektiv. De bilresor som stödjer stadens utveckling prioriteras. Att kunna hämta och lämna människor är viktigt, liksom att kunna uträtta ärenden. 11

12 Viktiga frågor i fördjupningen av översiktsplanen Samarbete om var nya områden lokaliseras. Ju mer vi bygger ju mer trafik. Kollektivtrafiken i tydliga viktiga stråk som gynnar hela staden. Öster och gatuupprustning. Tydligt, levande stråk som alla kan vistas på. Kollektivtrafik och ny teknik. Handel och kollektivtrafik. Kollektivtrafikstråken och alternativa energikällor. Förtätning i centrum. Gångtrafikplan. Vad gör man bäst nytta och i vilken ordning ska bygga ut staden. Även länkar ut i de omgivande byarna. Centrum måste satsas på. Lokalisera målpunkter hit och gör det enkla att ta sig till centrum. Stranden, havet är attraktioner. Tillgång, tillgänglighet och kvalitetet i fråga om grönstruktur. Successivt utvecklar det vi har. Hur ser det oljefria samhället ut? Det kommer bli dyrare att transportera sig. Det kommer att ta tid att göra omställningen. Klimatförändringen. Använd ytan. Var inte rädd att bygga nära trafikleder. Byggnadstekniskt klarar vi av det. Motionera nära hemmet allt vanligare. Gång- och cykelstråk är viktiga. Glöm inte bort det som har blivit bra! Man kan vända trender och i Landskrona finns goda förutsättningar. 12