Plan för oljeskydd. Länsstyrelsen i Kalmar län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plan för oljeskydd. Länsstyrelsen i Kalmar län"

Transkript

1 OLJESKYDDSPLAN (18) Plan för oljeskydd. Länsstyrelsen i Kalmar län Beredskapsfunktionen

2 1. Allmänt Syfte och omfattning Hotbild Länsbeskrivning Länsstyrelsens mål Lagstiftning som reglerar aktörernas ansvar och uppgifter Samverkan, samordning och uppgifter Länsstyrelsens ansvar och roll...9 Ansvar vid sanering Övriga aktörers ansvar och roller Kustbevakningen...11 Kustbevakningens prioriteringar Kommunernas ansvar och roller Resurser och underlag för beslut Oljejouren, IVL Kustbevakningen Räddningsverket...13 Internationella resurser Miljöatlas Företag med tillstånd till transport av farligt avfall Platser för tillfällig mellanlagring av oljerester/insamlad olja...13 Bilaga 1 Oljeutsläpp i havet förutsättningar enligt miljöbalken Bilaga 2 Oljeutsläpp i havet förutsättningar enligt övrig lagstiftning Bilaga 3 Checklista för länsstyrelsen vid oljeutsläpp till havs

3 1. Allmänt 1.1 Syfte och omfattning Oljeskyddsplanen skall utgöra ett stöd för länsstyrelsen i händelse av oljeutsläpp i länets farvatten. Planen är också ett stöd för Länsstyrelsen om ansvaret för räddningstjänst övertas enligt Lagen om skydd mot olyckor. (Reglerande lagstiftning se p.1.5.) Planen reglerar de uppgifter som länsstyrelsen har enligt länsstyrelseinstruktionen med utgångspunkt i det geografiska områdesansvaret, bl.a: att ha förmåga att informera, att samverka med, och samordna myndigheter/organisationer, att verka för effektivt resursutnyttjande, att stödja länets kommuner med underlag för beslut. Oljeskyddsplanen omfattar länsstyrelsens samt huvudaktörernas roller, uppgifter, samverkan och samordning, beslutsunderlag och resurser. Planen för oljeskydd ingår som en del av Länsstyrelsens planverk för krishantering. 1.2 Hotbild Årligen transporteras stora mängder olja (ca 45 milj. ton) och farligt gods (ca 4 milj. ton) till och från svenska hamnar. Dessutom förekommer en omfattande färjetrafik. Den ojämförligt största delen av trafiken till svenska hamnar går längs Västkusten (främst till Göteborg och Lysekil) och västra delen av Sydkusten (till Helsingborg, Landskrona, Malmö) samt till Stockholm på Ostkusten. Vid en totalbedömning av trafikmönstret måste även genomfartstrafiken tas med i beräkningen. Enligt genomförda mätningar förekommer årligen passager vid Bornholm-Utklippan, väster 3

4 och öster om Gotland samt vid Understen-Märket (passagen in i Bottniska viken). Med utgångspunkt från intensiteten i sjötrafiken i svenska farvatten framgår att risken för olyckor med oljeutsläpp, respektive risken för illegala operationella utsläpp, är flera gånger större längs Västkusten och längs kuststräckan från Falsterbo till Stockholm än längs kuststräckan norr om Åland och vidare upp i Bottniska viken. Detta gäller inte minst antalet och storleken på de tankfartyg som trafikerar de olika områdena. Bilden av sjöfarten håller emellertid successivt på att ändras, särskilt i Östersjöområdet, vilket också innebär att riskbilden gradvis håller på att förändras. Händelser som kan leda till oljeutsläpp: 1 Operationella utsläpp 5 Brand/explosion 2 Grundstötningar 6 Terrorhandlingar 3 Kollisioner 7 Olyckor vid offshore-installationer 4 Lastning/lossning Genomsnittligt befinner sig cirka 2000 fartyg under gång varje dag i Östersjöområdet. Av dem är cirka 160 tankfartyg. Den omfattande sjötrafiken orsakar ett antal oljeutsläpp varje år. De flesta av dem är så kallade operationella utsläpp bestående av restprodukter från fartygets drift eller efter tankrengöringar ombord på tankfartyg. Volymmässigt ligger dessa utsläpp i intervallet några hundra liter olja - något hundratal kubikmeter. Kustbevakningen registrerar årligen flera hundra sådana utsläpp. En annan och betydligt allvarligare risk är oljeutsläpp i samband med olyckor. Stora volymer olja förvaras i fartygens bunkertankar alltifrån några tiotal kubikmeter dieselbrännolja till flera tusen kubikmeter tjockolja. Vid grundstötningar och förlisningar uppkommer inte sällan utsläpp på hundratals kubikmeter. Olyckor med tankfartyg kan förorsaka totalförlust av lasten men vanligast är att en del av innehållet i en eller några skadade tankar kommer ut i vattnet. Oljelaster på upp till ton förekommer i Östersjön. Medellasten för råolja är cirka ton. På Västkusten förekommer ofta oljelaster på över ton. Tankvolymen för en tank i ett oljetankfartyg varierar mestadels mellan några hundra kubikmeter till trettiotusen. Olyckor och operationella utsläpp av olja föranleder årligen miljöräddningsoperationer. Att klart kunna definiera en hotbild beträffande riskerna för utsläpp till sjöss av farligt gods är svårt att göra på grund av det stora antalet sjötransporter som förekommer, det stora antalet ämnen som transporteras och där dessutom varje ämne har en olika hög riskprofil. Av tillgänglig statistik över inträffade olyckor med farligt gods till sjöss kan slutsatsen dras att risken för olyckor med förpackat farligt gods är större än risken för olyckor med farligt gods i bulk. Även riskerna för olyckor vid transporter av förpackat farligt gods är svårbedömda då många fler riskfaktorer finns såsom felaktiga innehållsdeklarationer, bristfälliga förpackningar, olämplig stuvning och surrning mm. Konsekvenserna för miljön vid olyckor med förpackat farligt gods är dock i regel mindre allvarliga än för olyckor med farligt gods i bulk (tankfartyg), men även sådana olyckor kan komma att kräva stora insatser. Olyckor/utsläpp av farligt gods förekommer relativt sällan. Genomsnittligen inträffar en sådan olycka per månad i Östersjön som helhet. (Kustbevakningens Räddningstjänstplan ) 4

5 1.3 Länsbeskrivning Knappast någon del av Sverige har en kust som både geografiskt och geologiskt skiftar så i ursprung och karaktär. I norr ligger urbergsskärgården, i söder moränskärgården och däremellan finns öar uppbyggda av sandsten. Moränskärgården i söder är flack, medan topografin i norra urbergsskärgården är betydligt större. Kustlinjen är, inklusive alla öar och skär, ca 475 mil lång och då är inte Ölands kustlinje på 50 mil inräknad. Antalet öar, kobbar och skär uppgår till nästan Varje kusttyp har sina förutsättningar och ger upphov till en mängd olika havsekosystem. Det innebär att sammansättningen av växt- och djurarter varierar längs länets kust. I Kalmarsund söder om Oskarshamn utgörs de kustnära områdena främst av grunda mjukbottnar med dess speciella flora och fauna. Längre norrut är inslaget av hårda bottnar större och karaktäriseras av bältesbildande samhällen av blåstång, som är mer anpassade till exponerade förhållanden. De grunda kustnära områdena har överlag stor betydelse som lek- och födosöksområden för flera av Östersjöns fiskarter. Ölands kust varierar och domineras på östra sidan av långgrunda sandiga/grusiga stränder, i sydväst av slättkust av moräntyp och i nordväst varierad stenig kust/klippkust. Öland har flera ur naturvårdssynpunkt mycket skyddsvärda områden, tex. Ottenby, strandängarna på östra sidan mfl. Sammanfattningsvis kan man konstatera att länets kust har många höga natur-, kultur- och friluftsvärden. Turismen är omfattande och turistnäringen beroende av dessa värden, såväl som fisket är beroende av lekbottnar och födosöksområden för fisk. Ölands södra udde och Kalmarsund är flyttstråk för många olika fågelarter. 5

6 Västerviks kommun, urbergskust med spricksystem i SO/NV riktning Mönsterås kommun, moränkust med öar uppbyggda av morän och sandsten 6

7 Torsås Kommun, moränkust med relativt få öar, samt del av södra Öland. 7

8 1.4 Länsstyrelsens mål Operativt samarbete mellan berörda myndigheter på nationell, regional och lokal nivå skall kunna påbörjas omedelbart vid ett oljeutsläpp. 1.5 Lagstiftning som reglerar aktörernas ansvar och uppgifter Länsstyrelsen Länsstyrelsen skall inom sitt geografiska område före och under kriser vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån, samt verka för att: regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs, nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt, under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter, informationen till allmänheten och företrädare för massmedia under sådana förhållanden samordnas, och efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande. (Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap) Länsstyrelsen skall verka för att nödvändig samverkan kan åstadkommas under fredstida krishantering. (Förordning (2002:864) med länsstyrelseinstruktion) Fodras omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst, får Länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Länsstyrelsen har också ansvaret att samordna räddningsinsatser där statlig räddningstjänst ingår. Om flera län berörs av räddningsinsatser får länsstyrelserna komma överens om vilken länsstyrelse som får ta över ansvaret för räddningstjänsten i kommunerna. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst skall länsstyrelserna komma överens om vilken länsstyrelse som skall ansvara för att räddningsinsatserna samordnas. (Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor) Kustbevakningen Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst till sjöss. I de delar av havet utanför Sveriges sjöterritorium och Sveriges ekonomiska zon, där räddningstjänsten enligt internationella överenskommelser ankommer på svenska myndigheter, skall Kustbevakningen ansvara för räddningsinsatser som avses i 4 kap. 5 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Kustbevakningen har ansvaret för räddningstjänsten när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i havet och insjöarna Vänern, Vättern och Mälaren. Den närmre avgränsningen anges i Lag om skydd mot olyckor (LSO) 4 kap 5. (Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor) Kommuner Kommunen har ansvaret för räddningstjänst i vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än enligt ovan. När utflöde i vatten av olja eller andra skadliga ämnen föranleder insatser i kommunal räddningstjänst, har kommunen rätt till ersättning av staten för den del av räddningstjänstkostnaderna som överstiger ett av regeringen fastställt belopp (Lag (2003:778) om skydd mot olyckor) Beträffande ansvar vid sanering av stränder se punkt 2.1 nedan Ansvar vid sanering. 8

9 2. Samverkan, samordning och uppgifter Aktörer och ansvar Förberedelser Utsläpp till havs Sanering stränder Fas 0 Fas 1 Fas 2 Fas 3 Alla Aktörer Kustbevakningen Kommunen Räddningstjänst Sanering Planer Miljöatlas övning/utbildning Miljöräddningstjänst till sjöss Driftsprognoser Larmning till SOS och berörd kommun Räddningsinsats enligt kriterier i LSO Regionförråd sanering Sanering av stränder och hamnar 2.1 Länsstyrelsens ansvar och roll Före ett oljeutsläpp till sjöss Länsstyrelsen skall stödja kommunerna med underlag för beslut och prioriteringar rörande kustavsnitt och områden mot bakgrund av en miljöolycka till sjöss. Underlaget kan omfatta t. ex. Miljöatlas eller annan geografisk information, rapporter eller samverkan med sakkunniga inom länsstyrelsens ordinarie verksamhetsområden. Kartlägga vilka hamnar i länet som kan användas som nödhamnar respektive mottagningsplatser för olja som uppsamlats till sjöss av Kustbevakningen. Besluta om platser för tillfällig mellanlagring av oljehaltigt material och oljerester (farligt avfall). Samverka och samöva med samtliga berörda kommuner och myndigheter. Under miljöräddningsskede (räddningstjänst) Länsstyrelsen har möjlighet att ta över ansvaret för räddningstjänsten om omfattande räddningsinsatser erfordras i berörda kommuner. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst skall länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas. (33 Fo 2003:789) Samverka med Kustbevakningen, berörda kommuner och räddningstjänster, myndigheter och organisationer och verka för att information samordnas. Det är viktigt att kommunen dokumenterar insatser, åtgärder, materiel mm. för framtida ersättningsanspråk. 9

10 Gruppera en samverkansansvarig person ur länsstyrelsen hos KBV regionala ledning, som svarar för kontakten med länsstyrelsens beredskapsorganisation. Samråda med KBV kring beslut efter förfrågan t.ex. var fartyg skall bogseras på grund, vilken hamn som kan ta emot ett fartyg, vilka hamnar som kan nyttjas av KBV för urlastning av uppsamlad olja, platser för tillfällig mellanlagring av oljehaltigt material och oljerester. Ge råd och stöd till kommuner utifrån länsstyrelsens ordinarie sakområden. Ge kommunerna underlag för prioriteringar rörande kustavsnitt och områden. Föra lägeskarta och förmedla övergripande lägesbild till centrala myndigheter samt rapportera till regering och berörda centrala myndigheter. Samordna och förbereda besök från, t.ex. centrala myndigheter, regeringen mfl. Saneringsskedet När räddningstjänsten är avslutad och oljeutsläpp ej längre hotar nya kustområden vidtar saneringsarbetet. Saneringsledare utses av den berörda kommunen och ersätter räddningsledaren (kan vara samma person). Ge fortsatt råd och stöd till kommuner utifrån länsstyrelsens ordinarie sakområden. Stödja kommunerna med: o Samverkan med expertis för val av skonsamma saneringsmetoder, o Underlag för prioriteringar och samordning för sanering av kustavsnitt och områden, o Beslut om tillstånd till mellanlagring, o Samordning och samverkan för saneringsåtgärder, o Långsiktig uppföljning av skador på miljön. o Samordning av dokumentation för framtida ersättningsanspråk. o Rapportera till regering och berörda centrala myndigheter Ansvar vid sanering När oljan nått strand och läget stabiliserats råder inte längre förutsättningarna för räddningstjänst. Händelsen övergår i en saneringsfas. LSO gäller inte längre. Länsstyrelsen har då inget mandat att med stöd av LSO leda verksamheten, men skall fortsätta stödja kommunen/kommunerna och vid behov samordna dessa. Det synes inte finnas någon myndighet/organisation som i lagstiftningen direkt utpekats att ha ansvar för sanering av stränder. I hittills inträffade olyckor har kommunen tagit på sig uppgiften. Kommunal räddningstjänst har oftast lett verksamheten med stöd av andra kommunala förvaltningar. Då räddningstjänstläge inte råder agerar räddningstjänsten som vanlig kommunal förvaltning, utan tillgång till lagstiftningen i LSO angående ingrepp i annans rätt och tjänsteplikt. Kommunen har rätt till ersättning av staten för kostnader som uppkommer i samband med räddningstjänst och sanering vid oljeutsläpp i vatten. Se lagen om skydd mot olyckor kap

11 2.2 Övriga aktörers ansvar och roller Kustbevakningen Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst till sjöss. Om oljan når strandlinjen övergår ansvaret för bekämpning, omhändertagande och sanering till kommunen. Kustbevakningens geografiska ansvarsområde är svenskt sjöterritorium och ekonomisk zon samt Vänern, Vättern och Mälaren med undantag av vattendrag, kanaler och hamnar. Ledningen är normalt delegerad till respektive regionchef vid Kustbevakningens norra, östra, södra och västra regioner. Regionchefen, eller den som denne utser, är räddningsledare. Regionala ledningscentraler finns i Härnösand, Stockholm, Karlskrona och Göteborg. Dessa är bemannade dygnet runt. Därifrån leds insatserna av en räddningsledare. Vid oljeutsläpp eller fara för utsläpp ska Kustbevakningen kunna vidta preventiva åtgärder vid olycksplatsen inom fyra timmar efter larm och bekämpningsåtgärder inom åtta timmar efter larm samt ha en total kapacitet att bekämpa utsläpp i riskintervallet upp till ton. Kustbevakningen kommer inom snar framtid, 1-2 år, öka denna förmåga till ton. Räddningsledare (RL) Vid räddningsinsats samverkar Kustbevakningens RL eller den som denne utser med kommunal RL i frågor om skadeinventeringar och hotbildsanalyser, prioriteringar av särskilt skyddsvärda områden och objekt, vid samordning av bekämpningsinsatser samt vid frågor om mottagning av till sjöss omhändertagen olja eller annat som är skadligt för miljön. Till sitt förfogande har räddningsledaren stabspersonal. Räddningsledaren kan antingen stanna kvar i ledningscentralen och leda operationen därifrån eller utlokalisera till plats i anslutning till insatsen. Räddningsledaren arbetar då från uttransporterade ledningscontainers eller samgrupperad med länsstyrelse eller kommunal räddningstjänst. Kustbevakningens regionledning (KRL) samverkar med kommunal räddningstjänst i kustkommunerna vid utformning av de kommunala räddningstjänstplanerna. Av dessa planer framgår bl. a. gränser i kommunala hamnar mellan statligt och kommunalt ansvarsområde. Kustbevakningen samverkar även med berörda statliga myndigheter och organisationer. Kustbevakningens prioriteringar Prioriteringar av skyddsvärda objekt sker i samverkan med berörd länsstyrelse/kommun. Som allmän regel gäller: Prioritet 1: kylvattenintag till kärnkraftverk färskvattenintag för produktion av dricksvatten Prioritet 2: unika miljövärden betydelsefulla lek- och häckningsplatser - framförallt under vår och sommar områden med högt turist- och rekreationsvärde vattenintag till processindustrier Prioritet 3: ersättningsbara ekonomiska värden - ex. större fiskodlingar hamnar och marinor 11

12 2.2.2 Kommunernas ansvar och roller Målet för oljeskadeskyddet i strandzonen är att det ska finnas beredskap för att kunna bekämpa olja som kommer i land från utsläpp till havs och kunna sanera strandområden. Syftet att minimera miljöeffekter samt sociala och ekonomiska följder. Insatser vid kommunal räddningstjänst vid olje- och kemikaliebekämpning leds av kommunal räddningsledare (RL). För ledning i fält förfogar kommunal RL i regel över en mobil ledningscentral. Före ett oljeutsläpp till sjöss Kommunen bör ha en aktuell beredskapsplan för miljöfarliga utsläpp som kan komma att hota kommunens kustområden. (oljeskyddsplan baserad på risk- och sårbarhetsanalys, samverkansfrågor och hur miljöinformation ska användas operativt) Förbereda platser för mellanlagring av saneringsavfall. Öva och utbilda kommunalt anställda samt förtroendevalda. Under miljöräddningsskede (räddningstjänst) Bekämpning av oljeutsläpp räknas som räddningstjänst och utförs för att avvärja och begränsa skador. Den berörda kommunen svarar genom räddningstjänsten för bekämpning i strandzonen och i kommunala hamnar. Samverka med Räddningsverket och Oljejouren (IVL) i fråga om expertstöd och resurser. Kontakt med och/eller nyttjande av regionala oljeskyddsförrådens resurser. Presshantering och informationsfrågor. Juridiska gränsen mellan Kustbevakningens ansvarsområde (statligt vatten) och kommunens ansvarsområde går vid strandlinjen. I praktiken är gränsen flexibel och hänsyn tas till vilka praktiska förutsättningar respektive part har. I kommunens handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor framgår var hamnarna har sina gränser i vattnet. Innanför denna gräns är det kommunalt ansvarsområde. Samordna de aktörer som kan komma att beröras av saneringsfasen, t.ex. försvarsmakten, frivilliga, transportföretag, företag som omhändertar farligt avfall, grannkommuner m.fl. Saneringsskedet Olja som hotar stränder betraktas normalt som räddningstjänst. Om oljan redan nått stranden och skadan inte kan förvärras är insatsen en fråga om sanering. Oljesanering av stränder är inte reglerad i någon författning, men kommunen ansvarar för sitt geografiska område. Besluta om att sanering skall upphöra (kommunens miljönämnd/miljöförvaltning tar detta beslut). Presshantering och informationsfrågor. 12

13 3. Resurser och underlag för beslut 3.1 Oljejouren, IVL Naturvårdsverket har avtalat med IVL Svenska Miljöinstitutet AB att upprätthålla en oljejour dit kommuner m.fl. kan vända sig med frågor och få råd angående sanering av olja. Oljejouren bistår även med expertstöd åt Naturvårdsverket, kommuner och andra myndigheter vid olyckor med utsläpp av olja till havs och i inlandsvatten. 3.2 Kustbevakningen Kustbevakningen har tillgång till eget flyg samt satellitövervakning för bedömningar av utsläpp till sjöss. De kan också bistå med spridningsberäkningar (Seatrack Web). 3.3 Räddningsverket Regionala mobila oljeskyddsförråd Kan bistå med utrustning och personal vid en räddnings- och saneringsinsats samt expertis beträffande saneringsutrustning och saneringmetoder. För mer information gå in på Räddningsverkets webbplats: eller SRV RIB (Integrerat beslutsstöd för skydd mot olyckor) Södra Sverige: Räddningstjänsten Östra Blekinge, Karlskrona Östra Sverige: Västra Sverige: Norra Sverige: Gotland: Södertörns Brandförsvarsförbund, Botkyrka. Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund, Vänersborg. Umeå räddningskår, Umeå. Gotlands räddningskår, Visby. Internationella resurser Avropas via vakthavande tjänsteman (VT) på Räddningsverket (SRV). 3.4 Miljöatlas Miljöatlas är ett verktyg som innehåller underlag för förebyggande planering och operativa beslut. Miljöatlasen finns tillgänglig på 3.5 Företag med tillstånd till transport av farligt avfall Sammanställning av företag med tillstånd till transport av farligt avfall återfinns på G:\Miljö\Miljöskydd\Avfallstransporter\Transport Farligt avfall och avfall\farligt avfall tillstånd/. 3.3 Platser för tillfällig mellanlagring av oljerester/insamlad olja. I första hand skall tillståndsgivna platser för mellanlagring nyttjas hos respektive tillståndshavare. Detta innebär att befintliga tippar i länet i första hand skall användas. Befintliga tillstånd i länet finns i diariet på Miljöenheten. Rörande mellanlagring av farligt avfall, prövning mm, se bilaga 1. Avfallshantering exempel Beslut enligt 51 avfallsfo krävs om annan transportör än de med tillstånd behövs. Kommunen är tillsynsmyndighet inom området. Hantering av oljehaltigt avfall inom detta område kräver inga speciella tillstånd. 13

14 Bilaga 1 Oljeutsläpp i havet förutsättningar enligt miljöbalken. Olja och oljehaltigt avfall utgör nästan alltid farligt avfall. Så länge inget annat är känt bör avfallet alltid hanteras som ett farligt avfall. Det bästa omhändertagandet är om oljan kan återanvändas t.ex. genom omraffinering. Andra metoder för omhändertagande är enligt Räddningsverkets handbok oljan är lös annan återvinning, deponering och destruktion. Lagring Lagring av olja och oljeblandat material i anslutning till stranden under pågående sanering betraktas som tillfällig lagring. För tillfällig lagring ställs inte krav på anmälan eller tillstånd. Lagringen bör dock även i det akuta saneringsskedet ske med bästa tillgängliga teknik för att i så stor omfattning som möjligt förhindra spridning av förorening till omgivningen. Exempelvis är lagring i containrar eller på tätt underlag att föredra. Lagring direkt på mark skall undvikas. Transport För transport av avfall inklusive farligt avfall krävs tillstånd enligt 26 eller 27 avfallsförordningen (2001:1063). Den som lämnar över avfall inklusive farligt avfall är skyldig att kontrollera att transportören har tillstånd till transport. När det gäller farligt avfall skall avfallslämnaren även kontrollera att mottagaren har det tillstånd som krävs för att hantera avfallet. Enligt 15 avfallsförordningen (upphör att gälla de 30 juni 2007) har kommunerna möjlighet att ta på sig ett utökat ansvar för avfallshanteringen. Detta innebär att kommunfullmäktige, i fråga om farligt avfall som inte är hushållsavfall, får meddela föreskrifter om att avfall skall transporteras bort genom kommunens försorg. I dessa kommuner får transport av farligt avfall endast ske på uppdrag av kommun eller företag som på kommunens uppdrag har ansvaret för transporter av farligt avfall, alternativt efter dispens från föreskrifterna. Dispens kan medges såväl för ett visst transporttillfälle som generellt för visst slag av avfall. Mellanlagring Om lagringen av avfallet sker på en annan plats än där saneringen pågår ses lagringen som en mellanlagring av avfall eller farligt avfall, vilket är anmälnings- eller tillståndspliktigt (så kallad B- respektive C-verksamhet) enligt nedanstående punkter i 9 kap. miljöbalken. SNI-kod B Anläggning för mellanlagring av avfall om den totala avfallsmängden är större än ton vid något enskilt tillfälle. (Omfattar inte anläggning för lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller lagring av avfall under längre tid än tre år innan det återvinns eller behandlas.) SNI-kod C Anläggning för mellanlagring av avfall om den totala avfallsmängden är större än 10 ton men högst ton vid något enskilt tillfälle. (Omfattar inte anläggning för lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller lagring av avfall under längre tid än tre år innan det återvinns eller behandlas.) SNI-kod B Anläggning för mellanlagring av sådant farligt avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063), om mängden avfall vid något tillfälle i fråga om oljeavfall är större än 5 ton, blybatterier är större än 10 ton, elektriska eller elektroniska produkter som inte innehåller isolerolja är större än 10 ton, eller 14

15 övrigt farligt avfall är större än 1 ton SNI-kod C Anläggning för mellanlagring av sådant farligt avfall som avses i avfallsförordningen (2001:1063), om mängden avfall inte vid något tillfälle i fråga om oljeavfall överstiger 5 ton, blybatterier överstiger 10 ton, elektriska eller elektroniska produkter som inte innehåller isolerolja överstiger 10 ton, eller övrigt farligt avfall överstiger 1 ton En anmälan för C-verksamhet görs till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd, medan tillstånd för B-verksamhet prövas av Länsstyrelsen. Avfallstyper De avfallstyper som enligt bilaga 2 till avfallsförordningen bör kunna vara aktuella när det gäller olja och oljehaltigt avfall från ett oljepåslag på land är avfallskod * Annat avfall (kap 13 omfattar oljeavfall och avfall från flytande bränslen) samt avfallskoderna * Jord och sten som innehåller farliga ämnen, samt Annan jord och sten än den som anges i (Kap 17 omfattar bygg- och rivningsavfall samt även uppgrävda massor från förorenade områden.) Om oljeavfallet uppstår vid tömning av läckande cisterner, fartyg eller vid uppsamling till havs kan avfallstypen återfinnas bland avfallskoderna i kapitel 13 oljeavfall och avfall från flytande bränslen. Avfallskoder försedda med en asterisk klassas som farligt avfall. För att avgöra om avfallet är att betrakta som farligt krävs en bedömning av avfallet utifrån dess farlighet. Eftersom det kan vara svårt att avgöra avfallets farlighet bör man alltid utgå från att oljeavfallet utgör farligt avfall och behandla det därefter. Slutsatser om handhavande med stöd av miljöbalken av oljeavfall vid ett utsläpp/olycka till havs Utifrån miljöbalkens krav måste det oljeavfall som tas omhand vid ett oljepåslag transporteras från insamlingsplatsen till ett mellanlager, till någon typ av behandlingsanläggning eller i sista hand för deponering. Mellanlagring av oljeavfall är anmälnings- eller tillståndspliktigt beroende på vilka mängder som mellanlagras. Vid anmälningsplikt måste anmälan lämnas in i god tid innan mellanlagring påbörjas, medan det vid tillståndsplikt givetvis krävs tillstånd innan verksamheten påbörjas. Detta innebär att oljeavfallet enligt nuvarande lagstiftning måste mellanlagras eller omhändertas vid befintliga anläggningar. Detta kan bli en praktisk svårighet om de befintliga anläggningarna i länet inte har möjlighet att ta emot allt avfall som uppstår inom en relativt kort tidsperiod (på grund av t.ex. avsaknad av uppsamlingskärl eller mängdbegränsningar i tillståndet). Transporterna av avfall till mellanlager eller behandlingsanläggningar på andra platser kan då bli orimligt långa och försena arbetet med omhändertagande av oljeavfallet. En lösning på problemet skulle kunna vara ett samarbete med de kommunala miljöstationerna på så vis att dessa vid tillståndsprövning förutom för sin normala verksamhet även ansöker om tillstånd till mellanlagring av större mängder oljeavfall som kan uppstå vid ett utsläpp/fartygsolycka till havs. På detta sätt skulle man långsiktigt kunna få ett buffertutrymme för mellanlagring av oljeavfall som uppkommer vid sådana händelser i kommunen/länet. De ekonomiska och även praktiska aspekterna av detta problem kan dock utgöra ett hinder för en sådan lösning, då den innebär att miljöstationerna måste ha ytterligare uppsamlingskärl, och eventuellt även ett utökat verksamhetsområde, som i princip inte kan användas i den normala verksamheten. Ett annat alternativ är att be regeringen se över lagstiftningen på detta område på motsvarande sätt som skett för lagring av timmer efter stormen Gudrun. Skulle det till exempel vara möjligt att i efterhand endast anmäla tillfälliga platser för mellanlagring av oljeavfall från ett oljeutsläpp/fartygsolycka till havs? Detta givetvis under förutsättning att avfallet lagras på ett acceptabelt sätt, d.v.s. bland annat invallat och nederbördsskyddat. 15

16 Bilaga 2 Oljeutsläpp i havet förutsättningar enligt övrig lagstiftning. Lagstiftning mm Förordning om skydd mot olyckor (FSO) 4 kap 12 ger Kustbevakningen ansvaret för räddningstjänsten när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i havet och insjöarna Vänern, Vättern och Mälaren. Den närmre avgränsningen anges i Lag om skydd mot olyckor (LSO) 4 kap 5. Miljöräddningstjänst till sjöss styrs, förutom av svensk lagstiftning, av flera internationella konventioner fastställda inom IMO (International Maritime Organization). Dessa konventioner reglerar bl a möjligheterna för kuststater att på det fria havet ingripa mot fartyg som förorenar. Flera internationella överenskommelser mellan Sverige och grannländerna reglerar den beredskap som ska hållas för att kunna bekämpa utflöden av skadliga ämnen. Kommunen har ansvaret för räddningstjänst i vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än enligt ovan enl LSO 4 kap 5. Vid omfattande räddningsinsatser får länsstyrelsen ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst, skall länsstyrelsen svara för att räddningsinsatserna samordnas, LSO 4 kap 10 och FSO 4 kap 33. När länsstyrelsen tar över ansvaret avser det all kommunal räddningstjänst, inte enbart aktuell händelse. Vid fredstida krishantering skall länsstyrelsen hålla sig underrättad om händelseutvecklingen och verka för att nödvändig samverkan kan åstadkommas, Länsstyrelseinstruktionen 50. Ansvariga vid räddningstjänst KBV har ansvaret för att olja som kommer ut i havet behandlas så att den inte påverkar miljön. I första hand försöker man ta upp oljan ur vattnet med hjälp av specialfartyg. Specialfartyg från andra länder kan delta på begäran. Kommunal räddningstjänst kan medverka i KBV operationer. När olja som KBV inte lyckats samla upp på havet är på väg mot land, kan kommunal räddningstjänst med hjälp av länsor mm försöka hindra oljan att nå känsliga strandpartier. Under denna del måste man anse att räddningstjänst råder och kommunal räddningstjänst är ansvarig nära strandlinjen. KBV: s ansvar till havs kvarstår. Länsstyrelsens övertagande Länsstyrelsen får ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst om räddningsinsatserna är omfattande. Om insatsen då även innefattar statlig räddningstjänst skall länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas. Hantering av insamlad olja och oljehaltigt avfall Olja och oljehaltigt avfall är nästan alltid farligt avfall. Så länge inget annat är känt bör man alltid hantera avfallet som ett farligt avfall. Bästa omhändertagandet är om oljan kan återanvändas t.ex. genom omraffinering. Andra metoder för omhändertagande är enligt Räddningsverkets handbok Oljan är lös annan återvinning, deponering och destruktion. Transport För transport av avfall och farligt avfall krävs tillstånd. Den som lämnar över avfall eller farligt avfall för transport är skyldig att kontrollera att transportören har tillstånd till transport. För farligt avfall skall avfallslämnaren även kontrollera att mottagaren har det tillstånd som krävs för att hantera avfallet. Mellanlagring Om lagringen sker på en annan plats än där saneringen pågår ses lagringen som en mellanlagring av avfall eller farligt avfall, vilket är anmälnings- eller tillståndspliktigt enligt 9 kap i miljöbalken. 16

17 Anläggningar för omhändertagande av oljehaltigt avfall För att få fram den lediga kapaciteten som finns tillgänglig inom länet vid varje enskilt tillfälle och för att få kännedom om det finns möjlighet att hantera/behandla det aktuella avfallet måste en kontakt tas med respektive avfallsanläggning. 17

18 Bilaga 3 Checklista för länsstyrelsen vid oljeutsläpp till havs. Pos. Initiala Åtgärder Ansvar 1 Tag kontakt med Kustbevakningen via SOS- Alarm. Begär information och klarlägg om möjligt omfattning och påverkat område. VB Informera länsledningen samt miljöenheten och rättsenheten. Upprätta del eller delar av räddningsstab baserat på KBV bedömning av läget. Larma vid behov VB på Lst Blekinge för samverkan med KBV Regionledning Syd/Väst. 5 Upprätta kontakt med samverkande myndigheter. VB VB VB VB Kontrollera att larmning av kommuner som förväntas bli berörda är genomförd. Överväg behovet av experter. Informera och kalla in dessa vid behov. Koppla dessa till berörda kommuner. Fortsatta Åtgärder För in slag av olja, antal m 3 i utflödet och utbredning i lägesbild/karta. Väder nu och på sikt, strömmar- fart och riktning. KBV kan göra prognoser för oljedrift. Gör bedömande, fatta BIS med riktlinjer. Berörda skyddsvärda områden fastställs och prioriteras med avseende på tidsförhållanden och resurser. Digital miljöatlas är underlag. Överväg ett eventuellt övertagande av kommunal räddningstjänst. Formulera ev. beslut och kungör detta. Information till företag med kylvattenintag i havet, hamnar eller åar, ex OKG, Södra Cell. Samverkanspersonal från Länsstyrelsen till ledningsplatser i fält, kommunala ledningsgrupper och KBV regionledning. Info till NV, KBM, Regeringen. Behov av trafikdirigering/avspärrning/omledning görs i samråd med polisen och vägverket. Finns specifik infoplan till särskilda målgrupper, tex. skärgårdsbefolkning och fiskare, skall denna följas. Ta fram underlag för befintlig kapacitet för mellanlagring av oljehaltigt avfall på länets avfallsanläggningar. Säkerställ att kommunen dokumenterar insatser och åtgärder i samråd med SRV för framtida ersättningsanspråk. Förbered beslut om tillstånd att avliva oljeskadade fåglar och djur. (rättsenheten/jaktvårdskonsulenten/länsveterinär) VB VB Ansvar /Länsledningen 18

MSB oljeskadeskydd. Oljeskyddsplanering Mälaren Västerås den 31 maj 2012

MSB oljeskadeskydd. Oljeskyddsplanering Mälaren Västerås den 31 maj 2012 MSB oljeskadeskydd Oljeskyddsplanering Mälaren Västerås den 31 maj 2012 Ansvar vid en oljeolycka Kustbevakningen: Till havs, samt Vänern, Vättern o Mälaren Kommunal räddningstjänst Innanför strandlinjen,

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Strategisk plan för oljeskydd i Värmdö kommun

Strategisk plan för oljeskydd i Värmdö kommun Strategisk plan för oljeskydd i Värmdö kommun 1. Inledning 1.1 Vad händer vid ett oljeutsläpp? Konsekvenserna av ett oljeutsläpp till havs är många: kustzonen med sitt växt- och djurliv skadas, stränder

Läs mer

ROLLER INOM ORGANISATIONEN

ROLLER INOM ORGANISATIONEN Oljeskyddsplan för fem kommuner på Södertörn; Haninge, Nacka, Nynäshamn, Södertälje och Tyresö I samverkan med Södertörns brandförsvarsförbund Uppdragsnummer 1150802000 Stockholm Sweco Environment AB Sthlm

Läs mer

Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare

Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare ORGANISATION 26 kustbevakningsstationer inklusive en flygkuststation Huvudkontor i Karlskrona Två regionala ledningar med ständigt bemannade ledningscentraler i:

Läs mer

Räddningstjänst i Sverige

Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,

Läs mer

OLJESKYDDSPLAN FÖR KARLSKRONA KOMMUN

OLJESKYDDSPLAN FÖR KARLSKRONA KOMMUN OLJESKYDDSPLAN FÖR KARLSKRONA KOMMUN Oljeskyddsplan för Karlskrona kommun antogs av kommunfullmäktige 2007-05-31. Ansvaret för revidering av planen åligger kommunens säkerhetsledning minst en gång per

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

Environmental Atlas Training Course

Environmental Atlas Training Course Environmental Atlas Training Course Bakgrund 1979 uppdrag från regeringen att utarbeta en miljöatlas för länets kuster att användas vid oljeskadebekämpning och oljesanering. 1984 färdigställdes miljöatlas

Läs mer

Bilaga till Oljeskyddsplan Skåne Nordväst. Dokumentationsunderlag för oljeskyddsinsats

Bilaga till Oljeskyddsplan Skåne Nordväst. Dokumentationsunderlag för oljeskyddsinsats Bilaga till Oljeskyddsplan Skåne Nordväst Dokumentationsunderlag för oljeskyddsinsats Innehåll: - Underlag för avslut av räddningstjänstinsats - Underlag Avtal för frivilliga - Underlag Registrering av

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Krisledningshändelse: Storskalig oljeolycka

Krisledningshändelse: Storskalig oljeolycka Johan Kallum Ärendenr 1 (5) Handlingstyp Handlingsplan Datum 15 november 2011 Bilaga till Krisledningsplan Krisledningshändelse: Storskalig oljeolycka Bakgrund Denna handlingsplansplan är ett resultat

Läs mer

Region Gotlands synpunkter på eventuella nedskärningar av Kustbevakningen på Gotland

Region Gotlands synpunkter på eventuella nedskärningar av Kustbevakningen på Gotland LEDNINGSKONTORET ASB-enheten Christer Stoltz, tfn 0498-263246 Ärendenr RS 2014/90 Handlingstyp Synpunkter Datum 18 februari 2014 1 (5) Kustbevakningen Region Ost Björn Meijer s synpunkter på eventuella

Läs mer

Oljeskyddsplan. för Torsås kommun

Oljeskyddsplan. för Torsås kommun Oljeskyddsplan för Torsås kommun Oljeskyddsplan för Torsås kommun antogs av kommunfullmäktige 2010-09-29. Ansvaret för revidering av planen åligger kommunens samhällsbyggnadsförvaltning. Huvuddelen ska

Läs mer

Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats

Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats 2012-02-15 1(12) Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 611 86 NYKÖPING Stora torget

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Kustbevakningen; SFS 2007:853 Utkom från trycket den 27 november 2007 utfärdad den 8 november 2007. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Oljebekämpningsplan för Nacka kommun

Oljebekämpningsplan för Nacka kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2016-03-08 NTN 2016-xxx Natur och trafiknämnden Oljebekämpningsplan för Nacka kommun Förslag till beslut Natur och trafiknämnden föreslår kommunfullmäktige fatta följande beslut.

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Nöd & Karantänshamn Statligt V/S Kommunalt vatten Specifika fartygskompetenser Nödhamn

Nöd & Karantänshamn Statligt V/S Kommunalt vatten Specifika fartygskompetenser Nödhamn Nöd & Karantänshamn 2016 Statligt V/S Kommunalt vatten Specifika fartygskompetenser Nödhamn Statligt vatten I statens ansvar för sjöräddningstjänst och miljöräddningstjänst till sjöss omfattas även, enligt

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Insatsverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO

Läs mer

Reglemente för krisledningsnämnden

Reglemente för krisledningsnämnden Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) reglerar kommunens organisation och befogenheter vid extraordinära händelser.

Läs mer

3. ANSVAR- OCH ARBETSUPPGIFTER INOM KOMMUNEN... 7 4. MYNDIGHETER, SAMVERKAN OCH ANSVARSOMRÅDEN... 9

3. ANSVAR- OCH ARBETSUPPGIFTER INOM KOMMUNEN... 7 4. MYNDIGHETER, SAMVERKAN OCH ANSVARSOMRÅDEN... 9 STADSKONTORET Innehåll 1. INLEDNING... 4 SYFTE OCH MÅL... 4 HALMSTADS KOMMUNS KUST... 4 OMVÄRLD... 4 KONSEKVENSER... 4 SAMVERKAN... 4 ANSVARSFÖRDELNING... 5 PRIORITERINGAR... 5 BILAGOR... 5 AVGRÄNSNINGAR...

Läs mer

Nackas första oljeskyddsplan

Nackas första oljeskyddsplan Nackas första oljeskyddsplan 1. Klar sommaren 2010, gällde bara Nacka. Vi hade Miljöatlasinfo, på samma nivå som de flesta andra kommuner Inga prioriteringar gjorda Samverkan med andra kommuner i oljeplanen

Läs mer

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.

Läs mer

Arbetsinstruktion RRC-funktionen

Arbetsinstruktion RRC-funktionen Datum: 2017-04-25 Version: 1.3 Status: Beslutad på Räddsam Handläggare: Jonathan Sjöberg Arbetsinstruktion RRC-funktionen Arbetsuppgifter Regional räddningschef (RRC) är en gemensam ledningsresurs för

Läs mer

Manual oljeskyddsplan En handbok för att upprätta en oljeskyddsplan för kommunen

Manual oljeskyddsplan En handbok för att upprätta en oljeskyddsplan för kommunen Manual oljeskyddsplan En handbok för att upprätta en oljeskyddsplan för kommunen Sidan 1 av 31 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 3 2 Läshänvisning 4 3 Oljeskyddsberedskap inom den egna kommunen

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012

Läs mer

GENERELL OLJESKYDDSPLAN

GENERELL OLJESKYDDSPLAN Oljeskyddsplan för fem kommuner på Södertörn; Haninge, Nacka, Nynäshamn, Södertälje och Tyresö I samverkan med Södertörns brandförsvarsförbund Uppdragsnummer 1150802000 Stockholm Sweco Environment AB Sthlm

Läs mer

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21: PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

EWC-kod Avfallsslag T S C Alla slag av farligt avfall X X T= Tanktransporter, S= Styckegodstransporter, C= Containertransporter

EWC-kod Avfallsslag T S C Alla slag av farligt avfall X X T= Tanktransporter, S= Styckegodstransporter, C= Containertransporter 1 (4) I). ~ 2011-04-27 Dnr: 5620-00814-201 1 Länsstyrelsen Örebro län Adnan Jahic Direkt: 019-1938 55 Ahlgrens Åkeri AB adnan.jahic@lansstyrelsen.se Fabriksvägen 5 Fax: 019-19 35 15 71041 FELLINGSBRO För

Läs mer

OLJESKYDDSPLAN I NACKA KOMMUN

OLJESKYDDSPLAN I NACKA KOMMUN OLJESKYDDSPLAN I NACKA KOMMUN St oc khol msl änmeddes amver kande kommuner namar ker ade Oljeskyddsplan för fem kommuner på Södertörn; Haninge, Nacka, Nynäshamn, Södertälje och Tyresö I samverkan med

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Oljeskyddsplan. för Kristianstads kommun 2014-11-13

Oljeskyddsplan. för Kristianstads kommun 2014-11-13 Oljeskyddsplan för Kristianstads kommun 2014-11-13 Innehållsförteckning Inledning... 3 Allmän del... 4 Ansvar... 4 Aktörer... 6 Kommunal Räddningstjänst... 6 Sanering... 7 Aktörer utanför kommunen... 10

Läs mer

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Marika Ericson En kort session om lagstiftning Från totalförsvar till krisberedskap och nu? Lagar och förordningar ansvar och uppgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg; SFS 2006:1321 Utkom från trycket den 13 december 2006 utfärdad den 30 november 2006. Regeringen

Läs mer

Varför är masshantering en fråga?

Varför är masshantering en fråga? Varför är masshantering en fråga? Strävan i samhället efter; Resurshushållning Minskade utsläpp (CO2, NOx, partiklar) Att inte sprida föroreningar i miljön Källa: Sven Brodin, Tyresö kommun Schaktmassor

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

OLJESKYDDSPLAN FÖR VAXHOLMS STAD

OLJESKYDDSPLAN FÖR VAXHOLMS STAD OLJESKYDDSPLAN FÖR VAXHOLMS STAD Följande dokument innehåller en oljeskyddsplan för Vaxholms stad. Oljeskyddsplanen redogör för ansvar och roller samt grundläggande oljeskyddsarbete i syfte att stärka

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg 2015-09-02 Tomas Åström, Transportstyrelsen Skyddade platser : definition "En skyddad plats är" en plats där ett fartyg i behov av assistans kan

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar

Läs mer

Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs

Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs samhällsskydd och beredskap 1 (7) Räddningsinsatser m.m. vid vindkraftverk på land och till havs Inledning I takt med att antalet vindkraftverk på land och till havs ökar och då det dessutom planeras för

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen. 1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa

Läs mer

Anmälan om ändring av miljöfarlig verksamhet med tillstånd och anmälan om C-verksamhet

Anmälan om ändring av miljöfarlig verksamhet med tillstånd och anmälan om C-verksamhet TVL-info 2015:5 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Anmälan om ändring av miljöfarlig verksamhet med tillstånd och anmälan om C-verksamhet En verksamhet som har ett tillstånd enligt 6 kapitlet

Läs mer

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle

Läs mer

Räddningstjänstplan Länsstyrelsen i Uppsala läns räddningstjänstplan

Räddningstjänstplan Länsstyrelsen i Uppsala läns räddningstjänstplan Räddningstjänstplan Länsstyrelsen i Uppsala läns räddningstjänstplan 2011-01-11 Diarenummer: 452-49-11 2 (12) Innehåll RÄDDNINGSTJÄNSTPLAN... 1 1. PLANENS SYFTE OCH OMFATTNING... 3 2. LÄNSSTYRELSENS UPPGIFTER...

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Oljeskyddsplan. Skåne Nordväst. Landskrona Stad

Oljeskyddsplan. Skåne Nordväst. Landskrona Stad Oljeskyddsplan Skåne Nordväst Landskrona Stad Reviderad 2012-06-14 Detta dokument är framtaget som en del av projektet Oljeskyddsplan Skåne Nordväst under 2009-2011 i samband med EU-projektet Baltic Master

Läs mer

Internationella hälsoreglementet (IHR) Karantänshamn Operativa skyldighet

Internationella hälsoreglementet (IHR) Karantänshamn Operativa skyldighet Internationella hälsoreglementet (IHR) Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa (IHMH) Karantänshamn Operativa skyldighet Peter Gröön/peter.groon@skane.se IHR:s syfte IHR bygger på ett

Läs mer

Förstudie till Oljeskyddsplan Skåne Nordväst

Förstudie till Oljeskyddsplan Skåne Nordväst 292 2009-10-26 Bih 101 Förstudie till Oljeskyddsplan Skåne Nordväst Erik Palmqvist Maja Svenbro Augusti 2007 Handledare: Leif Olsson, Brf Hbg 2009-10-26 Bih 101 293 SAMMANFATTNING Denna förstudie är en

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun med bilagorna Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Kinda kommun. Risk och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-28

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera.

Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera. Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera. Beredskapsprogram för kärnteknisk olycka jml. LSO och FSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 4 kap. Statens skyldigheter Räddningstjänst vid utsläpp

Läs mer

Bilaga 5 Undersökande övervakning, Översiktlig beskrivning av behov och brister

Bilaga 5 Undersökande övervakning, Översiktlig beskrivning av behov och brister Bilaga 5 Undersökande övervakning, Översiktlig beskrivning av behov och brister Undersökande övervakning, Översiktlig beskrivning av behov och brister Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 Plan för hantering av extraordinära händelser Antagen av KF 5 2(12) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Organisation, larmning, start...5 2.1 Kriterier

Läs mer

Delregional oljeskyddsplan vid utsläpp till sjöss

Delregional oljeskyddsplan vid utsläpp till sjöss STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 16 (24) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-03-27 Kf 22 Ks 19 Au 35 Ks/2013-0017 Delregional oljeskyddsplan vid utsläpp till sjöss Förslag till beslut

Läs mer

HANTERING AV OLJEAVFALL I SAMBAND MED OLJEOLYCKOR TILL HAVS OCH DE STORA INSJÖARNA

HANTERING AV OLJEAVFALL I SAMBAND MED OLJEOLYCKOR TILL HAVS OCH DE STORA INSJÖARNA HANTERING AV OLJEAVFALL I SAMBAND MED OLJEOLYCKOR TILL HAVS OCH DE STORA INSJÖARNA Stockholm SWECO VIAK AB Charlotte Gyllenhammar, Ingrid Håstad SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser KRISLEDNINGSPLAN Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser enl. lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Obligatorisk besiktning som ska genomföras före driftsättning

FÖRFATTNINGSSAMLING. Obligatorisk besiktning som ska genomföras före driftsättning FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 Försvarsmaktens föreskrifter om brandfarliga varor; FFS 2014:2 Utkom från trycket 2014-07-03

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor; SFS 2008:1220 Utkom från trycket den 12 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

Tillståndet omfattar styckegods-, tank-, container- och bulktransport alla slag av farligt avfall.

Tillståndet omfattar styckegods-, tank-, container- och bulktransport alla slag av farligt avfall. 44%. BESLUT Diarienummer Sida W 2013-04-10 562-10011-2013 1(4) LANSSTYRELSEN VASTRA GOTALANDS LAN Miljöskyddsenheten Annika Lundahl Delgivningskvitto Renova AB Box 156 O 10-224543 1 401 22 GOTEBORG Tillstånd

Läs mer

Oljeskyddsplan Öland

Oljeskyddsplan Öland Oljeskyddsplan Öland Beslutsunderlag 130121 Nomenklatur IOPC KBV KFV LOU LSO MIC MSB RCB RL TiB The International Oil Pollution Compensation Funds Kustbevakningen Katastrofhjälp Fåglar och Vilt Lagen och

Läs mer

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 0 Öste rå 30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Revidering av reglemente för Krisledningsnämnden Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer