Examensarbete. Högskoleexamen. En studie om Strandmossens avfallsanläggning. A study of Strandmossens waste facility. Examensarbete nr: E4205
|
|
- Monica Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Högskoleexamen Examensarbete En studie om Strandmossens avfallsanläggning A study of Strandmossens waste facility Författare: Joakim Östergaard Handledare: Hossein Hakami Examinator: Rob Hellingwerf Ämne/huvudområde: Berg- och mineralteknik Poäng: 7,5 hp Betygsdatum: Klicka här för att ange betygsdatum. Examensarbete nr: E4205 Bergsskolan i Filipstad Box Filipstad Tel
2 Sammanfattning Avfall av olika slag kommer alltid att finnas det som inte kan återvinnas på ett miljömässigt sätt eller kan användas ur ekonomsikt synvinkel, läggs på deponi för framtiden och ibland för evigt beroende på vad det är. Ett av syftena med detta arbete var att ta reda på om det fanns några skillnader mellan en kommun och privata aktörer om att driva en avfallsanläggning med deponering. Resultatet visade sig att inga skillnader fanns, samma lagar och regler gäller för alla. En bra lokalisering på en avfallsanläggning med tillhörande deponi är viktig för att föroreningar inte ska kunna spridas. Strandmossens avfallsanläggning är en väl vald plats att ha verksamheten på, de geologiska och hydrologiska egenskaperna är väl dokumenterade och undersökta från tidigare. Nyckelord Avfallsanläggning, deponi, hydrologisk, geologisk
3 Summary Waste of different kinds is always going to exist. What can't be recycled in an environmentally good way, or being used from an economic angle, is put aside for the future to handle, and sometimes even for perpetuity, depending of what it is. One of the purposes of this work, was to find out if there were any differences between a community and private participant to run a waste disposal plant, that saves they waste for the future to handle. The result showed that there was no differences between them, the same rules and laws were applicable to both. A good location of a waste disposal plant with this way of working is important, so the pollution cannot be spread. Strandmossen location of the waste disposal plant is a well-chosen place to have the operation at. The geological and hydrological qualities are since earlier well documented and inspected. Keywords Disposal plant, hydrological, geological
4 Förord Berg- och anläggningsteknik på Bergsskolan. Deponier är något som alltid kommer att finnas av olika slag, detta har varit om en avfallsdeponi med främst icke-farligt avfall. Jag vill passa på och tacka mina kontakter som gjort detta arbete möjligt för mig. Tom Johansson, driftledare, Strandmossens avfallsanläggning, Kristinehamn kommun Jan Mattson, avfallsutvecklare, Tekniska förvaltningen, Kristinehamns kommun Vill också samtidigt tacka all personal, föreläsare och andra studenter på Bergsskolan för denna här tiden.
5 Innehållsförteckning EXAMENSARBETE 1 1. INLEDNING 6 FÖRETAGSBESKRIVNING 6 SYFTE/MÅL 6 Syfte 6 Mål 6 OMFATTNING 6 2. PROJEKTETS INNEHÅLL OCH ÖVERSIKT 7 METOD 7 LÄGE 7 HISTORISK DEPONERING 8 3. LAGAR OCH REGLER 9 DEPONI BESKRIVNING 9 DEPONI 9 LOKALISERING 9 4. RESULTAT 10 LOKALISERING AV DEPONIN 10 HYDROLOGISKA OCH GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 10 SLUTTÄCKNING 10 SÄTTNINGAR 12 LAKVATTENHANTERING ANALYS 13 ANLÄGGNING AV AVFALLSDEPONI 13 SÄTTNINGAR 13 KRAV PÅ VERKSAMHETEN SLUTSATSER 15 SKILLNADER FÖR BOLAG 15 STRANDMOSSENS AVFALLSANLÄGGNINGS LÄGE 15 SÄTTNINGAR 15 LOKALISERING 16 KONKURS FÖRSLAG TILL NYA UNDERSÖKNINGAR REFERENSER 18 MYNDIGHETER 18 LAGAR OCH FÖRORDNINGAR 18 LITTERATUR 18 RAPPORTER OCH ÖVRIGT UNDERLAG 18 INTERNA DOKUMENT 18 ÖVRIG KORRESPONDENS 19 FIGURER ORDLISTA 20
6 1. Inledning Företagsbeskrivning Kristinehamns Kommun, Tekniska nämnden är huvudman för Strandmossens avfallsanläggning. Hela Strandmossens avfallsanläggning är lite speciell jämfört med många andra avfallsanläggningar, då bara trädgårdsavfall och inget organiskt hushållsavfall finns deponerat. Detta är vad som kallas för en torrtipp. Deponianläggningen är från 1970-talet, under tiden den gamla deponin sluttäcks, har man börjat anlägga en ny deponi på mossmark. Under tiden det arbetet pågår, vidare transporterar man deponiavfall till andra deponianläggningar. Sluttäckningen är inte klar, det pågår skalförsök för täckningen i liten skala för att så den bästa täckning med minimala sättningar, samt att ytvatten inte ska tränga sig ned, många matematiska beräkningar finns utförda av externt konsultbolag för bottentätning och topptätning. Syfte/mål Syfte Att det finns en hel del att ta hänsyn till i planeringsarbetet för en deponianläggning för avfall, hur är det för exempelvis kommunala bolag och privata aktörer? Vad händer om ett avfallsbolag går i konkurs? Samt finns det några problem inom en avfallsanläggning med deponi. Det egna arbetet inom detta består av att sammanställa och korta ned all information. Mål Att beskriva de geologiska, hydrologiska förutsättningar aspekterna om Kristinehamn kommuns avfallsanläggning Strandmossen. Kontrollera om vad för förutsättningar och efterkrav som finns, för att anlägga en deponi. Ta reda på om det är någon skillnad i krav för kommunala bolag och privata aktörer. Samt kontrollera vad som händer med kraven vid en konkurs. Omfattning I huvudsak handla om Kristinehamns kommuns avfallsanläggning Strandmossens läge. Samtal och diskussioner har förts med: Jan Mattson, avfallsutvecklare, Kristinehamns kommun. Tom Johansson, driftledare, Strandmossens avfallsanläggning, Kristinehamns kommun. 6
7 2. Projektets innehåll och översikt Metod Litteraturstudier i form av rapporter, ansökningar, föreskrifter, regler och förordningar. Korrespondens med myndigheter på vissa frågor, diskussion med avfallsutvecklare och handledare. Läge Strandmossens avfallsanläggning och deponi, ligger ca 3-4 km norr om Kristinehamns centrum. Se figur 1. Anläggningen har fastighetsbeteckningen Strand 1:64. Hela fastighetsområdet är på 61 hektar, den äldre delen av deponin är 16 hektar, medan den del som ska sluttäckas är på 9 hektar och det nya pågående grundarbetet till nya deponin blir 3 hektar. Se figur 2, för närmare kartområde. Figur 1. Karta på läge 7
8 Figur 2, Fastighetskarta med deponiområde Historisk deponering Strandmossens avfallsanläggning har tidigare deponerat torrt material.. De tidigare avfallen har varit: Kontors- och affärsavfall Industriavfall Bygg- och rivningsavfall Jord- och schaktmassor Kommunalt avloppsslam Trädgårdsavfall Asbest Döda djur 8
9 3. Lagar och regler Deponi beskrivning En deponi klassas som en avfallsanläggning där material förvaras för all framtid, där materialet inte kan återvinnas inom den närmsta tiden eller förbrännas. Det finns flera olika klassificeringar på deponier, bl.a. farligt och icke farligt avfall, där reglerna skiljer sig åt. Det finns väldigt många lagar och regler att följa om man har en avfallsanläggning med tillhörande deponi, några väl valda delar är upptagna här. Deponi Med deponi avses i denna förordning upplagsplats för avfall. Som deponi anses inte en plats eller anläggning där avfall 1. omlastas för att beredas för vidare transport till en annan plats där det skall återvinnas, behandlas eller bortskaffas, 2. lagras innan det återvinns eller behandlas, om lagringen sker för en kortare period än tre år, eller 3. lagras innan det bortskaffas, om lagringen sker för en kortare period än ett år. (Avfallsförordning (2001:1063), 5 ) Lokalisering En deponi skall vara lokaliserad så att den inte utgör någon allvarlig risk för miljön med beaktande av 1. avståndet från deponin till tätbebyggelse, bostadsområden, rekreationsområden, jordbruksområden, vattenområden och vattenleder, 2. förekomst av ytvatten, grundvatten, kustvatten och skyddade naturområden, 3. de geologiska och hydrogeologiska förhållandena på och omkring platsen, 4. risken för översvämningar, sättningar, jordskred eller snöskred på platsen, samt 5. skyddet av natur- och kulturvärden på och omkring platsen. (Förordning (2001:512) om deponering av avfall, 5 ) 9
10 4. Resultat Lokalisering av deponin Strandmossens avfallsanläggning anlades i början av 1970-talet på ett mossystem omgivet av barrskogsmarker ca två km från Vänerns strand. För att hindra utsläpp som lak- och ytvatten från anläggningen som kan vara påverkat av avfallshanteringen, samlas det upp i ett lakvattensystem. Den naturliga geologiska barriären som utgörs av berggrunden och mossmarken gör att vattnet stannar kvar i mossen. Vattnet får sedan breddas ut i vattendraget via anläggningens reningsprocess. Vattendraget avrinner några hundra meter norrut in skogen och blandar sig med andra vattendrag som sedan avrinner öster och söderut och mynnar i ån, Varnan. Vattendelarna för både grundvatten och ytvatten (vilket innebär att på ena sidan avrinner vattnet åt söder och andra åt norr), kompletterat med de tätvallar som finns utgör att man har god kontroll av lak- och ytvattnet från anläggningen. I dagsläget ligger närmsta bostadsområde Stensta by 1,2 km söder om Strandmossens avfallsanläggning. Lokalbefolkningen störs inte av själva verksamheten på anläggningen. Däremot förekommer det bullerklagomål om transporterna till och från anläggningen. Enligt en utredning av ProVab om ev. utläckande lakvatten skulle ske i spricksystemet i berggrunden undertill mossen, skulle det teoretiskt ta år för lakvattnet att transporteras till brunnarna i Stensta by, med normal transporthastighet i berg (3-15 m/år) och ett avstånd på 1,2 1,4 km till närmsta brunnarna. Hydrologiska och geologiska förhållanden Berggrunden i området domineras av grov glimmerskiffrig granitgnejs som ligger i ett system av höjdryggar med riktning nordnordost till sydsydväst. Jordarten är sandig siltig morän, överlagrat med ett upp till 6 m tjockt lager av lera och silt. Avsatt som sjöbotten i dalgångarna, vilket sedan täcks av mossmark som är mellan 2 och 5 meter mäktigt torvlager. Jordartslagrens genomsläpplighet bedöms som relativt låg, särskilt för de finkorniga sedimenten. Torven i mossen har en stor vattenhållande kapacitet och transporthastigheten genom mossmarkens djupare lager räknas generellt som mycket låg. Eftersom Strandmossen är begränsad av låga bergsryggar i öst och väst sker den omedelbara avrinningen längs dalen, i sydvästlig och nordostlig riktning från deponin. Ett nät av större diken avvattnar mossmarken norrut. Dikena tar emot vatten från anläggningens lakvattendamm. Vattentäta vallar (grundvattenspärrar) har anlagts för att hejda grundvattenflöden och resterande ytvattenflöden vid passager norrut och västerut från anläggningen. Sammantaget leder det till att all avrinning från anläggningens närområde styrts mot nordost till diken och senare till en bäck som mynnar i ån, Varnan. Enligt en tidigare utredning, utförd av VIAK, har ytvatten även avrunnit över lågpunkter i den västra ryggen vid höga flöden och där framgår läget för vattendelare, tätvallar m.m. Se bilaga 1, ritning VIAK Sluttäckning Deponier för farligt avfall och deponier för icke-farligt avfall skall genom avledningen och dräneringen skyddas mot att ytvatten och grundvatten tränger in i deponin. (Förordning (2001:512) om deponering av avfall, 23 ) Ytvatten ska inte kunna tränga ned till avfallet genom tätskikten på en sluttäckt deponi. Sluttäckningen för den befintliga 9 hektars stora deponin kommer att ha materielbehov för utjämningslager, tätskikt, dräneringslager, skyddsskikt, vegetationslager samt materialskiljande geotextil. Se figur 3. Vilket är tänkt att bestå av följande: 10
11 Tätskiktfylland För att åstadkomma rätt form och en tillräcklig lutning på den slutlig överyta på deponin krävs en jordfyllnad, över avfallet med lämpliga massor. Förutom det behövs även tillräckliga mängder för att uppnå att avfallet komprimeras för att undvika framtida sättningar. Eventuella sättningar kan äventyra sluttäckningens stabilitet och därmed dess funktion. Sedan 2004 har Strandmossens avfallsanläggning använt mesa till tätskikt, för att stabilisera mesan har den blandats med bioaska. Även täckmassor för konstruktionsändamål har använts för inbladning. Övertäckningslager Sluttäckningen innebär att den minsta lutningen på överytan av färdigtäckt deponi blir 5 % och att övertäckningens tjocklek aldrig understiger 2,3 meter inklusive vegetationslagret. Följande lager och material ingår i övertäckningen: Vegetationslager av komposterat park- och trädgårdsavfall 300 mm Skyddsskikt av morän eller likvärdigt material, 1500 mm Materialskiljande lager av geotextil Dräneringslager, 300 mm Tätskikt, mm beroende på täthetsegenskaper Utjämningslager vid behov, mm beroende på underliggande massor. Skyddsskiktets funktion är att skydda underliggande material mot erosion, frostpåverkan, uttorkning och rotpenetration. Dräneringslagret ska avleda det vatten som infiltrerar genom vegetationslagret och skyddsskiktet. Tätskiktet läggs ovanpå avfall och utjämningslager för att förhindra ytvatteninträngning i avfallsmassorna. S.k. sopningssand kommer att användas i de skikt där det är funktionellt. Vid behov kommer sanden att grovsorteras för att minska andelen organiskt material. 300 mm Vegetationslager 1500 mm Skyddsskikt mm Tätskikt mm Utjämningslager 300 mm Dräneringslager Bottentätning Avfall Terrass Torv Figur 3. Tvärsnittsskiss, planerad sluttäckning deponi, dike och övertäckning 11
12 Sättningar All fastmark, berg och mineraljord, i området bedöms som stabil och med god bärighet. Torv som utgör det huvudsakliga underlaget på det nya deponiområdet, komprimeras däremot kraftigt vid belastning. Sättningar i jorden kan förekomma då det kommer en last på marken, vilket innebär att marken sjunker under den specifika lasten. Det har visat sig förekomma på mossmarken då betongslipers har varit som last på marken. Avfall skall deponeras på sådant sätt att ojämna sättningar, skred eller ras undviks som kan skada tätskikt eller andra skyddsåtgärder. (Förordning (2001:512) om deponering av avfall, 27 ) Lakvattenhantering I dalgången söder om deponin förhindras lakvattenavrinning genom naturliga yt- och grundvattendelare vilket innebär att på ena sidan avrinner vattnet åt söder och andra åt norr. Det finns sedan anlagda lakvattendiken som förhindrar att lakvatten kan avrinna söderut mot vattendelarna. Strandmossens avfallsanläggning har en ny metod att syresätta lakvattnet under pågående drift, microluftning som är en väldigt energieffektiv jämfört med de vanliga luftpumparna. Detta medför en förbättrad nedbrytning av föreningar i lakvattnet. Tekniken bygger på att skapa mikroskopiskt små bubblor vid bassängbotten samtidigt som man får en omrörning. Luftströmmarna skapas genom att luft drags ned med sugpropellrar via en öppen tunna som ligger ovanför vattenytan och går ned till botten av bassängen. Sedan breddas vattnet i egenkraft ut genom ett skibord vilket innebär att överflödsvatten avledes genom att rinna över en kant. I lagom mängd avrinner vattnet med flödesmätning för kontroll, i avrinnande vattendrag. Syresättningsmetoden kommer från Sourbin. Vid behov av forcerad utpumpningen kan befintlig pump med flödesmätning nyttjas. 12
13 5. Analys Anläggning av avfallsdeponi De geologiska och hydrologiska förhållandena i marken där planerna är att anlägga en avfallsdeponi måste undersökas för att säkerhetsställa att inte spridningar av föroreningar sker i grundvatten och mark. Att veta berggrundens sprickighet, jordarternas genomsläpplighet och grundvattnets rörelser är en viktig förutsättning för säker deponering, samt ha en bra lokalisering. Sättningar En ordentlig grundarbete på marken av den nya framtida deponin har utförts av professionella externa konsulter. En precis tjocklek på ett utjämningsskikt läggas ut på marken för att undvika framtida sättningar, vilket pågår med hjälp av rivningsmaterial och en bottentätning som är tänkt att bestå av en blandning av främst bl.a. bioaska och mesa. Det läggs som bottenskikt och som mellanskikt. Avfallsanläggningar tar det material som deponeras på anläggningen och som finns i närområdet. Förorenade massor som klassas som inerta enligt deponiföreskriften används som konstruktionsmassor i sluttäckningen. Se figur 5 för tänkt tvärsnitt på färdig framtida deponi. Figur 4. Utredning mossområdet, för nya planerande deponin 13
14 Krav på verksamheten Det är verksamhetsutövaren och markägaren som har ansvaret för verksamheten sköts och lever upp till de krav som ställs, som att beakta behovet av åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka de olägenheter som deponin orsakar eller kan komma att orsaka genom bildande av aerosoler, utsläpp av lukt och damm, material som transporteras med vinden, buller och trafikrörelser, fåglar, skadedjur och insekter samt bränder. (Förordning (2001:512) om deponering av avfall, 26 ) 14
15 6. Slutsatser Skillnader för bolag Det finns inga skillnader på krav mellan kommunala aktörer och privata bolag, samma lagar och regler under drifttiden och efterbehandling gäller för alla. (Avfall Sverige, Naturvårdsverket) Skulle ett bolag gå i konkurs är det vanligen konkursförvaltaren tillsammans med tillsynsmyndigheten, som ska se till att efterbehandlingen följs. Men även en fastighetsägare kan bli ansvarig. (Miljöbalken kap 10) Strandmossens avfallsanläggnings läge Det är mycket väldokumenterat att avfallsdeponin är väl vald av hydrologiska och geologiska förhållanden. Då det dock kan vara svårt att få alla parametrar att stämma in på en lokalisering, väljs ett område som de flesta eller de bästa parametrarna stämmer in på förordningen (2001:512) om deponering av avfall, 5. Strandsmossens anläggning ligger långt bort från tätbebyggt område, buller från anläggningen hörs inte. Av att det finns naturliga yt- och grundvattendelare, som ligger något söder om anläggningen och att anläggningen är begränsad av låga bergsryggar i öst och väst. Det bidrar till att förorenat vatten inte kan avrinna söderut, utan är tvunget att avrinna från deponin via lakvattensystemet. Även i efterbehandlingsfasen av deponin kommer ytvatten att avrinna norrut. En deponi är inte alltid som i skolböckerna. Se figur 5 för exempel för färdig deponi, det finns vissa likheter men också skillnader i verkligheten, en avfallsanläggning tar de material som finns i närområdet för konstruktion av deponi. Topptätning Avfall Dräneringslager Ev. dräneringsrör Figur 5. Tvärsnitt över en färdig deponi, standard. Bottentätning Geologisk barriär/terrass Bergsgrund Sättningar Skulle sättningar uppstå i deponin skulle föroreningar kunna tränga ut ur deponin och vatten tränga in och orsaka skada. Därför vill man minimera sättningarna. En deponi ska vara lutande från topp till dike, med gropar där vatten kan samlas till vattengropar, då stillastående vatten kan till sist tränga ned i deponin. Upptäckts sådana gropar under efterbehandlingen är det viktigt att åtgärda dessa sättningar. 15
16 Lokalisering Det är inte helt enkelt att hitta en plats där alla parametrar att stämma in, det finns egentligen ingen som vill bo i närheten av en avfallsanläggning. Dock ligger denna tillräckligt ifrån bostadsområdet, även om de boenden inte tycker det, de vill förflytta den aktiva anläggningen någon annanstans. Men denna plats är för tillfället väl vald även med dagens normer. Allting kan inte återvinnas på ett miljövänligt sätt och därför bättre att läggas på deponi för framtida förvaring. Konkurs Det är ingen enkel fråga vad som precis händer i alla fall då ett bolag går i konkurs. Det behöver inte vara konkursförvaltaren som ska ligga till ansvar för efterbehandlingen för ett område, då en grundläggande princip inom konkursrätten är att ett konkursbo inte ansvarar för konkursgäldenärens förpliktelser. Detta verkar vara en väldigt omdiskuterad fråga. Om ett markområde redan varit miljöskadat av tidigare verksamheter och den nya ägaren inte har någon verksamhet som kan klassas som miljöfarligt på markområdet. Om denna går i konkurs är det inte det företaget eller konkursförvaltarens uppgift att se till att efterbehandlingen följs. Dock är detta en kommun som är ansvarig för verksamheten på markområdet, att en kommun skulle gå i konkurs är inte troligt. Dessutom är det nu under aktiva verksamheten som deponin ska få in all kapital för att se till att efterbehandlingen med miljökontroller kommer kunna följas under många år efter när verksamheten är nedlagd. 16
17 7. Förslag till nya undersökningar Studier i en avfalls deponi kan göras väldigt mycket mer djupgående och tydligare än detta arbetat har tagit upp. Det är en hel vetenskap följa alla lagar, normer och regler, om att anlägga och utöva en verksamhet med en deponi. Men först och främst är det utredningar om området som behövs göras för att kunna starta en verksamhet med deponi. En deponi inom gruvindustrin skulle ha varit mer praktiskt att undersöka och skriva om än Strandmossens avfallsanläggning. Miljökunskaperna kan alltid förbättras hos alla. 17
18 8. Referenser Myndigheter Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning (SGU) Statens geotekniska institut (SGI) Länsstyrelsen Värmlands län Lagar och förordningar Förordning (2001:512) om deponering av avfall Avfallsförordning (2001:1063) Litteratur Avfalls Sverige Deponihandboken Naturvårdsverket Deponering av avfall, Handbok 2004:2 med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall och till 15 kap. 34 miljöbalken (1998:808), ISBN pdf Naturvårdsverket Handbok 2007:1, Mottagningskriterier för avfall till deponi, ISBN pdf Red. Per Olof Persson Kompendium i miljöskydd, del 2: Miljöskyddsteknik. Strategier och teknik för ett hållbart miljöskydd. ISSN Rapporter och övrigt underlag Naturvårdsverket Kommunernas organisation för tillsyn över miljöfarlig verksamhet, ISBN x Naturvårdsverket Rapport 5490, Delfinansiering av efterbehandlingsobjekt genom avtal/överenskommelse, ISBN pdf Naturvårdsverket Rapport 6421, Utvärdering av tillsynen över verksamhetsutövarens egenkontroll, ISBN pdf Interna dokument Ansökan om förnyat tillstånd för verksamheten vid Strandmossens avfallsanläggning, Kristinehamns kommun. 18
19 Övrig korrespondens Mailväxling med: Avfall Sverige Naturvårdsverket Figurer FIGUR 1. KARTA PÅ LÄGE 9 FIGUR 2, FASTIGHETSKARTA MED DEPONIOMRÅDE 10 FIGUR 3. TVÄRSNITTSSKISS, PLANERAD SLUTTÄCKNING DEPONI, DIKE OCH ÖVERTÄCKNING 13 FIGUR 4. UTREDNING MOSSOMRÅDET, FÖR NYA PLANERANDE DEPONIN 15 FIGUR 5. TVÄRSNITT ÖVER EN FÄRDIG DEPONI, STANDARD
20 9. Ordlista Aerosoler är små partiklar som är suspenderade i en gas. Typiska exempel är rök, dimma och luftföroreningar. Aerosolen innefattar både gasen och partiklarna. Aktiv fas den period som sträcker sig från första tillfället då avfall tas emot vid en deponi till dess deponeringen upphört och aktiva åtgärder för kontroll och utsläppsbegränsning inte längre behövs. Den aktiva fasen innefattar både driftfas och efterbehandlingsfas. Betongslipers järnvägssliper, eller syll, är en balk som dels fördelar järnvägsspårets last över banvallen och dels, tillsammans med rälsbefästning och räls, bildar en styv "spårpanel" som säkerställer spårvidden och hindrar en solkurva. Bottentätning konstruktion i botten på ett upplag eller deponi för att förhindra att lakvatten tränger ut till omgivningen. Driftfas del av den aktiva fasen som omfattar tiden från första tillfället då avfall tas emot vid en deponi fram till dess att deponin är sluttäckt. Efterbehandlingsfas del av den aktiva fasen som omfattar tiden för aktiva åtgärder för utsläppsbegränsning och kontroll efter driftfasen. Åtgärd för att hindra en avslutad deponi från att ge skadlig miljöpåverkan. Farligt avfall t.ex. giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt avfall Geologisk barriär jord- eller berglager med egenskaper som förhindrar, bryter ned, fastlägger eller fördröjer transporten av ämnen och föreningar från en deponi till en mottagare (recipient). Inert avfall genomgår inte några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar. Inert avfall löses inte upp, brinner inte och bryts inte ned biologiskt eller inverkar på andra material. Lakvatten vätska som efter att ha varit i kontakt med avfallet lämnar en deponi eller som innehålls i en deponi. Mesa en slurry/slem främst bestående av utfällt kalciumkarbonat, från papperstillverkning. Skibord krön av en dammbyggnad, övre kant av en vattenuppdämning o.d. över vilket (vilken) överflödsvatten avledes; fast dammdel under ett utskov; dammbord, flödbord, överfall; utskovströskel Sluttäckning samlande term för en permanent övertäckning som kan bestå av utjämningsskikt, avjämningsskikt, tätskikt, dräneringsskikt och skyddsskikt. Täckning material på deponi ofta i flera lager, för att dränera ytvatten, förhindra regnvatten att tränga ner och ibland för att hindra avfallet att blåsa iväg. Tätskikt materialskikt som skyddar mot genomträngning av vatten och gaser. 20
21 Bilaga 1, VIAK 1974 Strandmossen geoteknisk-, geologisk- och hydrologisk karta, VIAK
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om deponering av avfall; SFS 2001:512 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Syftet med denna förordning
Läs merLakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin
Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet
Läs merMelleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius
Melleruds Kommun Sunnanådeponin avslutningsplan Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan Stephan Schrewelius 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 2 ORIENTERING 4 3 DEPONERADE MÄNGDER,
Läs merFÅGELMYRA AVFALLSANLÄGGNING
FÅGELMYRA AVFALLSANLÄGGNING DEPONERINGSPLAN OCH SLUTTÄCKNING Falun Uppdragsnummer 1520017100 SWECO VBB Parkgatan 3 Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 deponeringsplan\deponeringsplan_1.doc
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd till 38-42 förordningen (2001:512) om deponering av avfall; NFS 2002:17 Utkom från trycket den 25 juni 2002 beslutade
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?
Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av
Läs merEskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag.
Eskilstuna Energi och Miljö Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstun VD Ca 410 anställda 6 affärsområden 2 dotterbolag Stab Elnät AB Försäljning AB Återvinning Service Support Stadsnät Vatten och
Läs merSluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338
Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: 0481-453 82 E-post: therese.andersson@nybro.se 2015-02-16 MY2014.2338 Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar
Läs merVad gör vi med våra deponier?
Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska
Läs merVarför är masshantering en fråga?
Varför är masshantering en fråga? Strävan i samhället efter; Resurshushållning Minskade utsläpp (CO2, NOx, partiklar) Att inte sprida föroreningar i miljön Källa: Sven Brodin, Tyresö kommun Schaktmassor
Läs merSamrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna
1 (5) Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna Till: Delges: Enligt sändlista Linda Dahlström Natasha Lyckholm Lars-Ola Särkimukka Johan
Läs merBILAGA 4. UPPGIFTER OM NEDLAGDA
BILAGA 4. UPPGIFTER OM NEDLAGDA AVFALLSUPPLAG I STOCKHOLMS STAD I Stockholm finns ett antal äldre, nedlagda, deponier. För undersökning och av avslutade kommunala deponier ansvarar kommunen. Att förvara
Läs merRiskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?
1 Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman? TOVE ANDERSSON / RENARE MARK DEN 15 MAJ 2019 2 Vad är det vi pratar om? Masshantering, några typfall: - Inom infrastrukturprojekt
Läs merInledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:
Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbete
Peter Flyhammar Återvinning av avfall i anläggningsarbete Hälsingborg 2010-10-03 Sluttäckningar av deponier Vegetationsskikt Skyddsskikt Dränering Tätskikt Gasdränering Utjämningsskikt 1 Användning av
Läs merPostadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE
Sida 1 av 5 Anmälan om avhjälpandeåtgärder efterbehandling av förorenat område - upplysning enligt 11 i 10 kap Miljöbalken anmälan enligt 28 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Personuppgifter
Läs merFrågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 förorenade områden
Kommunhuset 234 81 LOMMA 040-641 10 00 Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 Uppdaterad: november 2014 Utrymmet för svaren är inte begränsat. Rutan utökas ju mer du skriver. Hoppa
Läs merDen föreslagna konstruktionens funktion har utvärderats med avseende på dels dess täthet och dels transporttiden för lakvattnet.
BILAGA A12:8 SWECO Sammanfattning avser att avsluta sin befintliga utfyllnadsdeponi samt konvertera Hyttslambassängerna till deponier. På den avslutade utfyllnadsdeponin ska en deponi för inert avfall
Läs merRisker med deponier för konventionellt avfall. Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB
Risker med deponier för konventionellt avfall Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB Inledning Regler för klassificering av avfall Typer av deponier Vad får deponeras? Riskbedömning
Läs merFörorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?
Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Per Hübinette Gudrun Magnusson Bakgrund Länsstyrelsen har tillsyn på större avfallsanläggningar och vägleder kommuner i t ex anmälningsärenden
Läs merPM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD
2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras
Läs merYt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar både befintligt och planerat deponiområde och kan hydrologiskt indelas
Läs merHydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Kungsbacka kommun
Hydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Beställare: Kungsbacka Kommun 434 81 Kungsbacka Beställarens representant: Lennart Torgesson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Storgatan 42 352
Läs merProgrampunkt 1. Presentation av dagens program 10 min. 2. Presentation av Stadens perspektiv i frågan om Västsvenska paketet och masshantering
Välkomna! Programpunkt 1. Presentation av dagens program 10 min Tid 2. Presentation av Stadens perspektiv i frågan om Västsvenska paketet och masshantering 4. Kretslopp och vattens roll, ansvar och beslutsunderlag
Läs merDELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm
STOCKHOLMS TINGSRÄTT DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm Sid 1 (67) Mål nr SÖKANDE Vafab Miljö AB, 556191-4200 Nyängsleden 721 87 Västerås Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå
Läs merUr naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:
PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!
Läs merFRÅGEFORMULÄR ANGÅENDE INVENTERING AV EVENTUELLT FÖRORENADE OMRÅDEN
Frågeformulär 1 (11) FRÅGEFORMULÄR ANGÅENDE INVENTERING AV EVENTUELLT FÖRORENADE OMRÅDEN Utrymmet för svaren är inte begränsat. Rutan utökas ju mer du skriver. Hoppa mellan svarsrutorna med pil ner eller
Läs merHur tänker myndigheter vid beslutsfattande?! Katharina Krusell
Hur tänker myndigheter vid beslutsfattande?! Katharina Krusell katharina.krusell@lansstyrelsen.se Utgångspunkt Miljöbalken med tillhörande förordningar Miljöbalkens syfte Främja en hållbar utveckling som
Läs merAnmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med
Läs merAnmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)
Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon
Läs merAnmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område
1 (5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med koordinater
Läs merUndersökning av nedlagda deponier. Nedlagda deponier. MIFO fas 1 - inventering
Undersökning av nedlagda deponier David Ekholm, Sweco Nedlagda deponier MIFO fas inventering och platsbesök Provtagning Vanliga företeelser tungmetaller samt vägsalt och relikt havsvatten Spridningsförutsättningar
Läs mer2014 / 2015. Terana. Biomoduler. Läggningsanvisning. läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration
2014 / 2015 Terana Biomoduler Läggningsanvisning läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration Egenskaper och dimensionering Terana biomoduler är framtagna för effektivare rening av avloppsvatten.
Läs merSamråd enligt 6:e kap 4:e Miljöbalken Halmstads Energi och Miljö AB Ny återvinningsanläggning och deponi i Kistinge
Sändlista: Liselott Johansson, Länsstyrelsen Hallands län Arne Hansson, Miljö- och hälsoskyddskontoret Lars Fredin, Räddningstjänsten Ann-Charlott Abrahamsson, Stadskontoret Halmstad 2011-03-09 Samråd
Läs merHalmstads Energi och Miljö AB
Agenda Allmän inledning Beskrivning av den planerade verksamheten Redogörelse för pågående detaljplanearbete Redogörelse för alternativa lokaliseringar Redogörelse för alternativa utformningar Påverkan
Läs merFör de nedlagda deponier där kommunen varit verksamhetsutövare framgår också vidtagna resp. planerade åtgärder
Sid 1(5) Nedlagda deponier I Kristinehamns kommun finns ett antal nedlagda deponier. De kända tas upp i denna bilaga. För undersökning och riskbedömning av avslutade kommunala deponier ansvarar kommunen.
Läs merKriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008
Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merPR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17
BLANKETT FÖR GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL SOM SKA DEPONERAS Datum. Avfallsproducent Namn Adress Organisationsnummer Postnummer Kontaktperson Postort Telefonnummer Beskrivning av avfall Karakteriseringen
Läs merEn rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER
En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER 2 Förord Genom att täcka deponierna med ibland annat aska från värmeverk förhindras läckage av eventuella miljöfarliga
Läs merMiljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.
1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar
Läs merKontaktperson Telefon Fax
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN hälsoskydd (1998:899) Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen.
Läs merAngående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Löt avfallsanläggning i Vallentuna kommun
1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2009-02-26 Dnr 641-5879-08 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Yttrande i målet M3092-08 Angående ansökan om tillstånd enligt
Läs merDOM meddelad i Vänersborg
1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2011-12-13 meddelad i Vänersborg Mål nr M 1066-11 KLAGANDE Södra Cell AB 430 24 Väröbacka Ombud: PP Foyen Advoaktfirma i Sverige KB Box 7229 103 89
Läs merTillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007
Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 8/2007 Inledning Bakgrund Miljönämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalkens mål följs vid miljöskyddsobjekten
Läs merKommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)
Saneringsanmälan Enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälare Verksamhetsutövare Personnummer/organisationsnummer Gatuadress Postnummer och ort E-postadress Fastighetsbeteckning
Läs merSLUTTÄCKNING. Ängeltofta deponiområde, Ängelholms kommun MALMÖ INFRAC AB BO WESTERLUND
PM SLUTTÄCKNING Ängeltofta deponiområde, Ängelholms kommun MALMÖ 2015-02-16 INFRAC AB BO WESTERLUND InfraC AB Södra Bulltoftavägen 51 212 22 Malmö 040-97 87 80 info@infrac.se Sidan 2 av 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merDeponering av avfall. Handbok med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall
Deponering av avfall Handbok till 38-42 förordningen (2001:512) om deponering av avfall Handbok 2002:2 Utgåva 2 Juli 2002 MILJÖBALKEN Utgåva 2 Beställningsadress: Naturvårdsverket Kundtjänst 106 48 Stockholm
Läs merHallands läns författningssamling
Hallands läns författningssamling 1(7) Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Älvsereds vattentäkt i Falkenbergs kommun; 13 FS 2012:1 Utkom från trycket
Läs merSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN
SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN Fastställda av kommunfullmäktige 2012-10-29 142 Med stöd av 7 kap 21 miljöbalken har kommunfullmäktige i Ulricehamn beslutat om
Läs merÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Nr 76 Nr 76 LANDSKAPSFÖRORDNING om deponering av avfall Utfärdad i Mariehamn den 20 december 2001 Landskapsstyrelsen har med stöd av landskapslagen den 19 januari 2001 om
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd till 3-33 förordningen (2001:512) om deponering av avfall; beslutade den 15 april 2004. Utkom från trycket den 14 maj
Läs merSAMRÅDSUNDERLAG
2015-12-16 SAMRÅDSUNDERLAG Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken inför upprättande av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för planerad vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken samt omprövning
Läs merLandskapsförordning (2007:3) om deponering av avfall 2007:003 Landskapsförordning (2007:3) om deponering av avfall LF (2007:3) om deponering av avfall
Landskapsförordning (2007:3) om deponering av avfall 2007:003 Landskapsförordning (2007:3) om deponering av avfall LF (2007:3) om deponering av avfall 1 kap. Inledande bestämmelser 1. Tillämpningsområde
Läs merVälkommen till Hovgården!
Välkommen till Hovgården! Välkommen till Hovgården! 12 kilometer nordost om Uppsala ligger Uppsala Vattens avfallsanläggning Hovgården. Hit kommer varje år omkring 250 000 ton avfall. Det motsvarar flera
Läs merTaxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN AVGIFT
Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN AVGIFT i övrigt över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap.
Läs merFastighet och sökande/anmälare
ANMÄLNINGSBLANKETT Datum Sid 1 (5) Bygg- och miljöförvaltningen Box 66 742 21 Östhammar byggochmiljo@osthammar.se Fastighet och sökande/anmälare Fastighetsbeteckning Fastighetsägare (om annan än sökande)
Läs merDagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05
Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng
Läs merDetta är en checklista för vad som behöver vara med i anmälan.
Regler om miljöfarlig verksamhet finns i 9 kap. miljöbalken. Vilka verksamheter som är anmälningspliktiga framgår av miljöprövningsförordningen (2013:251). Anmälan måste vara komplett för att miljöförvaltningen
Läs mer2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök
Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling
Läs merMassor för anläggningsändamål
Massor för anläggningsändamål Vilka alternativa användnings- områden träffar vi på? Vad menas med rena/inerta massor? Gudrun Magnusson 2012-10-18 Massor vägbyggen, tomter mm Sluttäckning av deponi Efterbehandling
Läs merBilaga 2 Nedlagda Deponier i Laxå Kommun
Laxå november 2012 Bilaga 2 Nedlagda Deponier i Laxå Kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nedladga deponier i Laxå kommun ------------------------------------------------------------2 Mosjötippen ----------------------------------------------------------------------------------------3
Läs merGenomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall
Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar
Läs merAnmälan om avhjälpandeåtgärder
Anmälan om avhjälpandeåtgärder enligt 28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av ett förorenat område Enligt 28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:808)
Läs merTelefon Mobil E-post. Kontaktperson Telefon Mobil
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt 1 kap 10-11 miljöprövningsförordningen (2013:251) Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen.
Läs mer1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)
1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen
Läs merV REPISVAARA HYDROGEOLOGISK UTREDNING
V REPISVAARA HYDROGEOLOGISK UTREDNING 2018-09-06 V REPISVAARA HYDROGEOLOGISK UTREDNING KUND Gällivare kommun KONSULT WSP Environmental Sverige Storgatan 59 901 10 Umeå Besök: Norra Skeppargatan 11 Tel:
Läs merEfterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald
Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta
Läs merHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund
2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec
Läs merSkyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.
Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs
Läs merVästra Götalands läns författningssamling
Västra Götalands läns författningssamling Länsstyrelsen 14 FS 2011:41 Utkom från trycket den 1 juli 2011 Omtryck Länsstyrelsens i Västra Götalands län föreskrift om ändring i föreskrift 14 FS 2009:89 om
Läs merANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET
Malmö stad Miljönämnden ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET Anmälan enligt miljöbalken om ny verksamhet Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken 9 kap 6 och förordningen (1998:899) om miljöfarlig
Läs merSäfsen 2:78, utredningar
SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin
Läs merProjekt Valdemarsviken
Projekt Valdemarsviken Samråd enligt miljöbalken 2008-02-25 2008-02-27 1 Dagordning Inledning och presentation av deltagare Allmänt om Projekt Valdemarsviken Syftet med mötet Efterbehandlingsbehovet Planerade
Läs merTaxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn
Åre kommun, Samhällsbyggnadsnämnden 1(7) Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN i övrigt över att
Läs merPM: Sluttäckning av Toverumsdeponin
2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat
Läs merVatten från Spillepengs avfallsanläggning
Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet
Läs merUNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN AVSEENDE NYTT TILLSTÅND FÖR DEPONERING, MARKSANERING SYDOST
UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN AVSEENDE NYTT TILLSTÅND FÖR DEPONERING, MARKSANERING SYDOST 1 Administrativa uppgifter Bolaget: Marksanering Sydost AB Postadress: Box 952 191 29 Sollentuna
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid
Läs merIANSSTYRELSlfc DALARNA5 LAN
Malung-Säleris Kommun Miljö- och stadsby gonad 2017-02- 1 3 Beslut 1(8) IANSSTYRELSlfc 2017-02-09 DALARNA5 LAN Delg.kvitto Miljöprövningsdelegationen Malung-Sälens kommun Box 14 782 21 Malung Dnr; 551-3738-2016
Läs merAvfall i anläggningsarbeten
Avfall i anläggningsarbeten Beskrivning av vår vägledning och handbok Filip Norlén Sektionen för avfall och kemikalier Örebro 21 november 2013 2013-09-24 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection
Läs merTofta Krokstäde 1:51, Gotland
Beställare: Arkitektur & Film C J AB, Gotland Hydrogeologiskt utlåtande till detaljplan Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Projektansvarig Karin Törnblom Handläggare Matilda Gustafsson L:\Uppdrag\
Läs merANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET
ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET Anmälan enligt miljöbalken om ny verksamhet Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken 9 kap 6 och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Läs merBlanketter Anmälan om åtgärder med anledning av föroreningsskada
1 (5) Blanketter Anmälan om åtgärder med anledning av föroreningsskada Skickas till Miljö- och hälsoskyddskontoret 195 85 Märsta Anmälan enligt 10 kap miljöbalken samt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig
Läs merAnmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken
Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11
Läs merEn resurseffektiv masshantering
En resurseffektiv masshantering Dagens presentation, innehåll Hur uppnår vi en resurseffektiv masshantering som också är säker för människors hälsa och miljön? Erfarenheter från Stockholms Stad Information
Läs merExempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor
Läs merLokala föreskrifter enligt miljöbalken antagna
2003-07-08 2002-872.420 Lokala föreskrifter enligt miljöbalken antagna 2003-06-16 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Sundsvalls kommun, meddelade av kommunfullmäktige den
Läs merBra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter
Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett
Läs merInformation för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel
Information för dig som lagrar, för bort eller tar emot stallgödsel Om Uppsalas regler för stallgödsel Hela Uppsala kommun är klassat som ett nitratkänsligt område. Enligt EU:s nitratdirektiv innebär det
Läs merDag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se
Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning
Läs merNFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;
2003-09-16 NFS 2004:X Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den XX 2004. Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22)
Läs merLagstiftning vad säger praxis om hantering av massor
Lagstiftning vad säger praxis om hantering av massor 2018-05-23 Vad ska jag prata om idag? Vad säger lagstiftningen? Vad säger praxis? Utredning med förslag till ändringar pågår Vilken vägledning finns?
Läs merAnmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område
1(5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (bifoga karta): Fastighet:
Läs merMiljö & Stadsbyggnad informerar
Slutligt omhändertagande av eget avfall med anmälan enligt 38 avfallsförordningen. Upplägg av avfall för anläggningsändamål enligt 21 förordnignen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. ANMÄLNINGSPLIKT
Läs merGassäkerhet vid deponier Risker, egenkontroll och åtgärder
Gassäkerhet vid deponier Risker, egenkontroll och åtgärder Projektets syfte Att ta fram och testa en modell för riskbedömning från gassäkerhetssynpunkt, anpassad till förhållandena på svenska avfallsdeponier.
Läs merBeslut med anledning av revidering av avslutningsplan för industrideponi Ålviken 1, Billerud AB Gruvöns Bruk, Grums kommun
Dnr: 555-5551-2011 Anl.nr: 1764-122 Miljöskydd och Förvaltning Gertrud Gybrant Billerud AB Gruvöns bruk Att. Mats Ganrot BOX 500 664 28 Grums Beslut med anledning av revidering av avslutningsplan för industrideponi
Läs merDOM Stockholm
SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Rotel 1308 DOM 2008-02-25 Stockholm Mål nr M 1813-07 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, deldom den 8 februari 2007 i mål nr M 28110-05,
Läs merTillsyn över fjärrvärmeanläggningar Trelleborgs kommun
Tillsyn över fjärrvärmeanläggningar Trelleborgs kommun MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT NR 3/2011 1 Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalken följs vid miljöfarliga verksamheter
Läs merSamrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna
1 (7) Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna Till: Delges: Kiruna kommun Trafikverket Statens fastighetsverk Naturvårdsverket Havs- och
Läs mer