Ett informationsmaterial om. WHO:s Europeiska Healthy Cities nätverk och Hälsobegreppet

Transkript

1 Ett informationsmaterial om WHO:s Europeiska Healthy Cities nätverk och Hälsobegreppet

2 WHO:s Healthy cities nätverk Finns i samtliga världsdelar - arbetet bedrivs i femårsperioder faser WHO:s Europeiska Healthy Cities nätverk har funnits sedan 1988 Det primära målet är att sätta hälsa högt på den sociala, ekonomiska och politiska agendan i regionernas och städernas beslutande organ Och finna nya sätt att arbeta med folkhälsa på regional lokal nivå i städerna!

3 Förbättra folkhälsan genom att förbättra levnadsförutsättningarna och möjligheterna för alla

4 Det hållbara samhället bygger på att det stora flertalet har det bra. Forskning visar att när de mest utsatta grupperna får det bättre, påverkar det samhället så att alla får det bättre. En osund fördelning av hälso- och sjukvård - att inte erbjuda vård åt dem som behöver den mest - är otvivelaktigt en av de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa. Men den stora sjukdomsbörda som ger upphov till oacceptabelt höga nivåer av förtida dödsfall orsakas till stor del av de förhållanden under vilka människor föds, växer upp, bor, arbetar och åldras. Dåliga och ojämlika levnadsförhållanden är i sin tur en följd av bristfällig socialpolitik och bristfälliga sociala program, orättvisa ekonomiska strukturer och dålig politik i allmänhet. Från Marmotkommissionens Closing the gap in a generation

5

6 Så här fördelar sig medlemskapet i Healthy Cities Europa. 100 städer/regioner som enskilda medlemmar 30 nationella nätverk Medlemmarna hjälps åt att skapa strukturerna på regional och lokal nivå 1. Tillståndet hos befolkningen Behovsanalys - Mät och förstå 2. Planer- insatser för att förändra 3. Prövar och bygger nya sätt att nå jämlik hälsa för alla 4. Medborgarnas medverkan central 5. Samverkan praktik och forskning central 6. Ansvar för att sprida budskap, idéer och goda lösningar Alltid hemmaplan som skall fungera! HC utgår från WHO:s hälsobegrepp:

7 1946 konstaterar WHO i sin hälsodefinition att hälsa inte bara är avsaknad av sjukdom

8 Hälsa är inte bara avsaknad av sjukdom utan är ett tillstånd av fysiskt, mentalt och socialt välmående. Åtnjutande av högsta nåbara hälsostandard är en av de fundamentala rättigheterna för varje mänsklig varelse, oavsett ras, religion, politisk övertygelse eller ekonomi och sociala förhållanden. WHO 1946

9 Basen i WHO:s hälsofrämjande arbete Ottawa Charter Samma budskap gäller fortfarande

10 Hälsofrämjande aktiviteter i Ottawa Charter 1986 Fem strategier : 1. Bygga upp en hälsoinriktad samhällspolitik Sätta hälsan i fokus inom alla sektorer, för att medvetandegöra vilka hälsokonsekvenser beslut innebär. 2. Skapa stödjande miljöer för hälsa Göra det möjligt för individen att göra hälsosamma val. 3. Stärka insatser på lokal nivå - Genom lokala handlingar utvecklas det hälsofrämjande arbetet. 4. Utveckla personliga färdigheter stödja utveckling av personliga och sociala färdigheter genom information och utbildning. 5. Förnya hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdssektorn måste inriktas mot hälsofrämjande arbete.

11 Hälsans bestämningsfaktorer - visar vidden

12 1991 beskrev Dahlgren och Whitehead i en grafisk bild hälsans bestämningsfaktorer. Längst in visas de faktorer vi inte kan ändra. Därutanför finns sedan i olika lager: Först de faktorer som vi kan påverka med individuella val och Sedan faktorer som vi har betydligt svårare att påverka men som samhällsstrukturer och förd politik har stort inflytande på!

13 Kunskapen ledde fram till WHO:s skrift Healthy Urban Planning som poängterar stadsplaneringens möjligheter att påverka befolkningens hälsa.

14 Skriften listar tolv målområden för hälsosam stadsplanering 1. Utövande av hälsosamma fysiska aktiviteter 2. Social gemenskap 3. Kvalité på boende 4. Tillgång till anställningsmöjligheter 5. Tillgänglighet till social service såväl som annan service 6. Distribution av lokal produktion av livsmedel i säker miljö 7. Säkerhet för medborgarna samt säkra gator och väger 8. Jämlikhet och reducering av fattigdom 9. God luftkvalité och skydd mot hög bullernivå 10. God kvalité på vatten och avlopp 11. Bevarande och sanering av markområden 12. Undvikande av klimatförändringar

15 genom att utifrån bilden från 1991 visa samband mellan hälsa och lokala beslut kring fysisk planering.

16 De mörkare blå fälten visar, de av hälsans bestämningsfaktorer, som direkt påverkas av lokala beslut i fysisk planering. Stadsplanering kan bryta oönskade barriäreffekter genom att påverka den nära sociala miljön.

17 WHO:s Health 2020 Samma frågor som Ottawa utökad förståelse för brett samhällsansvar barns uppväxt, utbildning, stadsplanering, ekonomi, hushållning, jämlikhet och demokrati.

18 Health 2020 En ny europeisk policy med syfte att stärka hälsosystemen, vitalisera offentlig hälsovård, engagera allmänheten och en bredd av hälsoaktörer, samt utveckla sammanhängande och evidensbaserade policies och styrdokument som är kapabla att tackla hoten mot hälsa och hållbar utveckling över tid. Från WHO:s deklaration

19 Marmot Kommissionen för sociala bestämningsfaktorer för hälsa Ge varje barn en bra start Sir Michael Marmot

20 Kommissionen trycker på att hälsotillståndet har sociala bestämningsfaktorer och anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa gör att många människor dör i onödan. Kommissionen inför begreppet proportionell universalism = Generella åtgärder formade med utgångspunkt hos dem som behöver mest omtanke gagnar alla. 1. För att förbättra välfärden för flickor och kvinnor och de förhållanden under vilka deras barn föds, måste större vikt läggas vid barns tidiga utveckling, flickors och pojkars skolgång, bättre levnads- och arbetsförhållanden, uppbyggandet av sociala skyddsnät som omfattar alla och förutsättningar för en värdig ålderdom. Politiska lösningar för att uppnå dessa mål kräver engagemang av det civila samhället, regeringar och globala institutioner.

21 Kommissionens rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser 3. Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder

22 2. För att kunna motverka ojämlikhet i hälsa och ojämlika levnadsvillkor, måste orättvisor i samhällsstrukturen motverkas exempelvis bristande jämställdhet mellan män och kvinnor. - Människor i olika delar av samhället måste enas om gemensamma intressen och återupprätta värdet av gemensamma åtgärder. I en globaliserad värld behövs en samhällsstyrning som syftar till att uppnå jämlikhet på alla nivåer, från det lokala samhället till de globala institutionerna. 3. Att erkänna att det finns ett problem och att mäta ojämlikheten i hälsa inom länder och globalt är en viktig utgångspunkt för åtgärder. Nationella regeringar bör utvärdera vilka effekter politiken och olika åtgärder har på ojämlikhet i hälsa. För att - åstadkomma en jämlik hälsa, krävs investeringar i utbildning av beslutsfattare och vårdpersonal och insikt bland allmänheten om de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa.

23 Svenska kommissionsarbeten Göra jämlikt göra skillnad SKL:s samling för Social hållbarhet Västra Götalands regionens arbete för en jämlik hälsa Göteborgs stads arbete för en jämlik hälsa m.m. m.m.

24 I olika delar av Sverige har kommuner och regioner själva tagit initiativ till kommissionsarbeten på lokal och regional nivå. Malmös arbete är det första i sitt slag med fokus på den lokala nivån. Ett mycket stort antal rapporter inom ett antal olika samhällsområden påverkbara på lokal nivå har gjorts av forskare. Dessa slutsatser har sedan omvandalts till mål och handlingsplaner och inriktning för politiken i Malmö stad. Östgötakommissionen undersöker samtliga i region Östergötland ingående kommuner och deras skilda förutsättningar för en jämlik hälsa.

25 Östgötamodellen för jämlik hälsa - ett samspel mellan individ, miljö och samhälle Figur 1. Östgötamodellen för jämlik hälsa ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Orange färg markerar de samhälleliga förutsättningar som är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för hälsa. Framtagen av Jolanda van Vliet och Margareta Kristenson, 2014; baserad på hälsans bestämningsfaktorer av Dahlgren och Whitehead, 1991

26 Östgötakommissionen väljer att tillföra aspekter till Dahlgren och Whiteheads traditionella bild. Detta görs genom att tydligt markera de samhälleliga faktorerna som påverkar bestämningsfaktorerna för hälsa, samt att tillföra variabler som hopp, tillit och framtidstro som klart bestämmande för individens hälsa.

27 Det europeiska Healthy Cities nätverket 25 år efter Ottowa Charter Fas VI

28 Idag är WHO:s europeiska Healthy Cities-nätverk i fas VI ( ). Över hundra städer är individuella medlemmar och 30 nationella nätverk engagerar ytterligare mängder av städer i sina nationella nätverk. År 2015 är i Sverige sexton kommuner och tre regioner med i det nationella nätverket. Det motsvarar 45 % av antal invånare I Sverige

29 Inriktningen i fas VI ( ) :

30 Alltid jämlik hälsa för alla förbättra förutsättningarna Atendeklarationen undertecknad av alla politiker Fokus på styrning och ledning Fokus på det politiska engagemanget och ledarskapet Fokus på strukturer för styrning ledning Fokus på medborgarna som medskapande - makt till inte makt över

31 I det Svenska Healthy Cities nätverkets arbete införlivas den nationella folkhälsopolitiken Det nationella folkhälsomålet: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Befolkningens hälsa ur ett brett perspektiv!

32 Den Nationella folkhälsopolitiken utgår från hälsans bestämningsfaktorer Det svenska Healthy Citienätverket utgår från WHO:s hälsoarbete, de internationella Healthy Cities nätverkens slutsatser och gemensamma mål samt det nationella folkhälsomålet.

33 I Sverige finns 11 målområden kopplade till målet för den nationella folkhälsopolitiken 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysiks aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

34 De nationella målområdena anger de områden som allra mest påverkar förutsättningar för en god jämlik hälsa Healthy Cities nätverket fokusera framförallt på de 6 första målområdena som rör struktur och organisation för ett samhälle där alla kan må så bra som möjligt. Healthy Cities nätverket ser livsstil och levnadsvanor som en konsekvens av de första målområdena.

35 Folkhälsa är allt detta!

36 Allt hänger ihop - det kan handla om uppväxtvillkor som gör det svårt att klara betygen, vilket ger sämre förutsättningar för utbildning och arbete, som påverkar möjligheterna att välja bostadsområde, som leder till otrygghet och sämre tillit sämre tillit leder till lägre delaktighet i samhällslivet som påverkar din livsstil och dina levnadsvanor som påverkar dina inlärningsmöjligheter..

37 Individ Hälsan Samhälle

38 Självklart har individen ansvar för sin egen hälsa. Beroende på de förutsättningar man föds in i ser dock hälsoutsikterna olika ut. Samhällets ansvar är att så jämlikt som möjligt underlätta för individen (göra hälsobacken så flack som möjligt), så att de lätta valen också är de hälsosamma valen.

39 WHO:s Health 2020 WHO pekar ut Healthy Cities och medlemsstäderna som motor för att förverkliga Health 2020.

40 För första gången pekar WHO på ett specifikt nätverk som skall vara motorn i ett genomförande och det är Healthy Cities nationella nätverk i Europa. Healthy Cities nätverket har arbetat fram kunskap och erfarenhet om hur man på lokal och regional nivå kan öka hälsa och jämlikhet i hälsa för alla. Healthy Cities nätverket betonar starkt vikten av att alltid behålla helhetens behov, att aldrig åtgärda delproblemen utan att först se på hur situationen ser ut för hela staden eller regionen och sedan ta med det synsättet till den enskilda verksamheten som till exempel skolan eller vårdcentralen

41 Healthy Cities i Sverige Med syftet att utjämna skillnader i hälsa och förbättra folkhälsan!

42 Healthy Cities i Sverige Bildades 2004 sedan dess har vi bland annat: Vuxit Arbetat i olika teman Genomfört förstudie utanförskapets ekonomiska sociotoper sju stadsdelar Publicerat skrift Hälsosam samhällsplanering Deltagit i Livsmiljö projekt Blivit utvärderade Delat Kunskap Byggt Kunskap Blivit en röst på den nationella arenan

43 Lokalt förankrat Det är på lokal nivå som de beslut fattas som påverkar individen i vardagslivet.

44 Om bostad finns Hur bostadsområden ser ut Hur kollektivtrafiken fungerar Var cykelbanorna finns Hur man tar sig till skolan Hur delaktig man har möjlighet vara Att kunna avsluta grundskolan med godkända betyg Möjlighet till arbete etcetera

45 Politiskt förankrat på högsta politiska nivå!

46 Medvetenheten om de lokala beslutens påverkan på individers hälsa och välmående måste vara förankrat hos de som fattar besluten.

47 KRÄVER Engagemang och vilja!

48 Nationella Healthy Cities nätverket Förpliktelser utöver regional, lokal och politisk förankring: Ett engagemang för god folkhälsa och en struktur för att uppnå den. En vilja att sätta folkhälsan högt på den politiska och sociala agendan. Ett åtagande att följa de inriktningar som presenteras i Healthy Cities senaste fas.

49 Vad gör WHO:s svenska nationella nätverk?

50 Vi ökar vår kompetens och ställer den till förfogande. Denna har allt mer efterfrågats av nationella aktörer. Exempel på detta är att nätverket deltagit i socialdepartementets hearing kring regeringens förslag om en nationell kommission nätverket varit remissinstans angående Boverkets förslag till allmänna råd om friyta för fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet nätverket deltagit i utvecklingsarbete med dåvarande Statens folkhälsoinstitut kring Livsmiljöer och levnadsvanor nätverket deltagit Sveriges kommuner och landsting (SKL) arbete kring Samling för social hållbarhet och med SKL och Folkhälsomyndigheten kring strukturer för samverkan

51 Nätverkets kärna Forum för kunskapsspridning HC spridning bygga strukturer Forum för fördjupning och reflektion HC förnyelse och innovation Tvärsektoriell samverkan på hemmaplan strukturer HC bygga Samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå HC kopplingarna bygga strukturer

52 Forum för kunskapsspridning I nätverket tar medlemmarna del av andras lösningar och/eller misstag samtidigt som politiker och tjänstemän reflektera över tillvägagångssättet i den egna kommunen eller regionen. Nätverkets bidrag är framförallt att politiker och tjänstemän kan dela sina strategiska avväganden med andra som verkar i liknande sammanhang. Detta har fortsatt med oförminskad kraft under Tvärsektoriell samverkan på hemmaplan Nätverket strävar efter att ha blandade kompetenser som deltagare i sina temagrupper samt på årsmöte och höstmöte. Detta skapar en ökad förståelse för vilka kompetenser och aktörer på hemmaplan som behöver involveras för att uppnå effekter i ett socialt hållbarhetsperspektiv. Det ger även en förståelse mellan olika fackkompetenser och en insikt om komplexiteten i social hållbarhet och specifikt folkhälsofrågorna. Denna förståelse sprids sedan på hemmaplan och skapar där ett betydande mervärde. Vi ville öka de blandade kompetenserna men vill ha en snabbare utveckling än den vi sett under 2013 i nätverket. Vi ser att vi bäddar för en mycket bättre utveckling under 2014 vilket förpliktigar. Samverkan mellan lokal och nationell nivå Nätverket samlar personer med djup kompetens kring det folkhälsoarbete som bedrivs på lokal nivå i de kommuner/regioner som finns representerade i nätverket. Tack vare detta skapas ett forum för dialog mellan aktörer på den nationella och kommunala/regionala nivån kring deras varierande perspektiv på folkhälsoarbete och i vidare mening arbetet med social hållbarhet. Detta skapar förutsättningar för nationella aktörer att få respons på sina pågående projekt och diskutera hur nationella åtgärder upplevs på lokal nivå. Det ger även nationella aktörer tillgång till ett forum som väl lämpar sig för att agera referensgrupp för tilltänkta åtgärder. Genom att nå ut till flera av de kommuner och regioner som bedriver ett aktivt folkhälsoarbete kan nationella aktörer förmedla sina budskap och sin kunskap till instanser som kan omsätta dessa till verkliga förbättringar. Kommunerna och regionerna får på så vis ett mervärde genom att de får en direktkanal till nationella aktörer och deras kunskap. Denna direktkanal har etablerats som ett resultat av nätverkets verksamhet.

53 Fas VI huvudfokus Styrning och ledning och skapa strukturer för detta Medskapande medborgare och motståndskraftig befolkning Vi måste klara att ta till vara och utveckla resultatet av att människor organiserar sig och arbetar utifrån gemensamma värden och vad de finner meningsfullt

54 När vi arbetar med fokus styrning och ledning innebär det att vi vill ha detta resultat: En jämlik hälsa för alla med ökad hållbarhet som följd Vi måste då ha kommuner och regioner som är inkluderande, hållbara, motståndskraftiga, ansvarstagande tillgängliga och responsiva Det innebär att perspektiv, beslut och arbetssätt måste vara: -Tvärsektoriellt - Långsiktigt - Utjämnande - Medskapande Medborgaren som medskapare kräver en annan organisationsform; kommuner och regioner fungerar som nätverk Kräver annan styrning; sammanhanget kontexten som är styrinstrumentet

55 Healthy Cities i Sverige fas VI arbetar i tre temagrupper Strategisk grupp, Hälsosam samhällsutveckling & Socioekonomiska analyser

56 Strategisk grupp Fysisk planering som motor för hälsosam samhällsutveckling Socioekonomiska analyser Exempel på aktiviteter i temagrupperna: Erfarenhetsutbyte Kollegial granskning Föreläsningar Studiebesök Utbildningar Olika typer av analyser

57 Exempel från tema hälsosam samhällsutveckling

58 Vi ses (numer) tre ggr/år Ett antal tema har betats av under åren: Malmökommissionen Medborgardialoger Konsekvensbeskrivningar Walkability Dela stad delad stad Förtätning med sociala förtecken Mm mm mm Nu: kollegiegranskning med huvudfråga: Vilka strukturer fungerar för att få fysisk planering att vara motor i hälsosam samhällsutveckling?

59 Hur kan vi arbeta på hemmaplan? Exempel tema hälsosam samhällsutveckling

60 Mät och förstå, dvs. se behoven och ta beslut för att möta dem. Tjänstemännens uppgift är att ta fram beslutsunderlag där konsekvenserna av beslutet blir tydligt. Politikens uppgift är att efterfråga tydliga konsekvensbeskrivningar.

61 Mät och förstå kopplingen behov/beslut på lokal nivå Exempel: Varför cyklar inte fler till jobbet?

62 Exempel på Behov tjänstemän sammanställer Kunna cykla Äga en cykel Förstå nyttan av motion Trygga vägar Säkra cykelställ Dusch på arbetsplatsen Exempel på stödjande politiska beslut Cykelskola Lånecyklar Anlägga nya cykelbanor Se över belysning och skick på befintliga cykelbanor Bidra med cykelställ Underlätta för cyklisters framkomlighet

63 Mät och förstå kopplingen behov/beslut på lokal nivå Exempel: Varför mår folk bättre som bor nära grönska?

64 Exempel på Behov tjänstemän sammanställer Utevistelse i parker och grönområden Odlingsglädje/behov Motion och Promenadslingor Hundrastgårdar Mötesplatser Bänkar Exempel på stödjande politiska beslut Grönstrukturplan Underhållsplan Balanseringsprinciper Grönytefaktorer vid nybyggnad

65 Mät och förstå kopplingen behov/beslut på lokal nivå Exempel: Är våra mötesplatser till för alla?

66 Exempel på Behov tjänstemän sammanställer Integration mellan bostadsområden Sociala kontakter Anspråkslösa möten Storskaliga möten Lära sig språk Utbyta erfarenheter Exempel på stödjande politiska beslut Integrerande stadsplanering Närområdesutveckling Hellre allmän platsmark än kvartersmark Platser i kommunal regi Inbjudande parker och lekplatser

67 Ge varje barn en bra start Sir Michael Marmot