Eftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263
|
|
- Ann-Marie Lundgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Eftereffekter av ammoniumfixering, M Anna-Karin Krijger och Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg och Ingemar Gruvaeus, SW Seed Kalksalpeter gav de högsta skördarna i medel och i de flesta av de enskilda försöken under gödslingsåret, år 1. Det var inte några entydiga skördeskillnader mellan gödselmedlen tnitrat eller ammonium efterverkansåret, eller med eller utan kaliumgödsling. På några av försöksplatserna fanns dock tendenser till att fixering skulle kunna ha skett och att kalium haft effekt på kvävegödslingen. Försöken visade på en efterverkanseffekt av kvävegödsling i grödan året efter gödsling jämfört med det led som inte kvävegödslats. Skördarna i led som kvävegödslats försöksåret var signifikant högre än i ledet som inte gödslats. Det bekräftar behovet av att anpassa kvävegödslingen efter gröda och gödsling och skördeutfall året innan. Bakgrund Skillnaden i kvävegödselns effektivitet är avsevärd beroende på om nitrat eller ammonium-formen används vid bredspridning i stråsäd och detta är väl belagt under svenska odlingsförhållanden. I Yaras och handelns rekommendationer för kvävegödsling har detta omsatts till rekommendation om högre kvävegiva för ammoniumnitratbaserade gödselmedel i jämförelse med nitratbaserade gödselmedel. Skillnaden är ca % i höstsäd och % i vårsäd. Vid radmyllning av ammoniumhaltiga gödselmedel i vårsäd nås dock minst samma ettåriga effektivitet som vid bredspridning av nitrat. Praktiskt innebär effektivitetstskillnaden att lantbruket i våra lerjordsområden måste tillföra ca kg mera ammoniumnitratkväve än nitratkväve vid bredspridning för att nå optimal gödslingsnivå och samma kväveupptag i grödan gödslingsåret.en mekanism bakom ammoniumkvävets sämre effektivitet vid bredspridning kan vara ammoniumfixering. Att ammonium som tillförs lermineral av typen 2:1 snabbt kan fixeras och därmed inte är direkt utbytbart och tillgängligt för växtupptag eller nitrifikation framgår i flera undersökningar. Undersökningar i de svenska bördighetsförsöken visade att det finns ej utbytbart ammoniumkväve i koncentrationer mellan 0,02-0,2 mg per kg jord vilket motsvarar cirka 50 till 500 kg kväve per ha i matjordslagret. I svenska lerjordar uppges fixeringskapaciteten vara upp till cirka 170 kg kväve eller 470 kg kalium per ha i matjorden. Då kalium och ammoniumjonen har samma storlek och laddning binds de på samma sätt till lermineralet. Kalium och ammoniumfixering är därför samma process och därmed ökar markens fixeringskapacitet för ammonium om kaliumtillgången är liten. Detta kan uppstå genom att vittringen av lermineralen utnyttjats som kaliumkälla för odlingen. Om marken gödslas med kalium före ammoniumgödsling minskas dock fixeringen men om ammonium tillförs före kalium blir fixeringen starkare och defixeringen mindre). Benägenheten att fixera kalium och ammonium stiger med ökad lerhalt i jordar med lermineral av typen 2:1. Denna typ av lera är den dominerande i både Syd- och Mellansverige och fixeringspotentialen är betydande då K-AL-talet är mindre än hälften av lerhalten räknat i procent. 36
2 Om fixerat ammonium inte skulle hinna att defixeras under odlingssäsongen finns därför en risk att detta kan ske under hösten då fuktiga förhållanden brukar råda och därmed nitrifikation av utbytbart ammonium kan ske. Därför kan nyligen fixerat ammonium utgöra en källa för ökad kväveutlakning under höst och vinter. Om defixering inte skulle ske under hösten i större utsträckning skulle detta kväve kunna vara en tillgänglig kvävekälla under efterföljande år och därmed tas med vid beräkningen av kvävebehov i den efterföljande gödslingsplaneringen. Detta blir särskilt viktigt vid användning av stallgödsel där ammonium är den enda tillgängliga kväveformen direkt eller indirekt via hydrolys av urinämne eller mineralisering av organiskt bundet kväve. Andraårseffekten av en stallgödselgiva kan alltså också bestå av defixering av ammoniumkväve förutom av mineralisering av organiskt material och effekten kan därmed vara jordartsberoende. Även om kväveutlakningen i kg per ha räknat på lerjordarna är relativt låg kan en förändring av några få kg per ha medföra stora totala skillnader i utflödet till vattendrag. Genom att studera olika kväveformers effektivitet vid bredspridning på fixeringsbenägna lerjordar där kaliumtillgången samtidigt varieras bör vi kunna få ett grepp över den praktiska betydelsen av ammoniumfixeringen. Syftet med den här studien var att: Ge möjlighet att förbättra precisionen i kvävegödslingsplaneringen genom att ta fram underlag för ammoniumfixeringens och ammoniumadsorptionens praktiska konsekvens på första och andra årets kvävegödslingseffekt. Studera kaliumtillgångens påverkan på ammoniumkvävets effektivitet i fält. Studera skillnad i risk för utlakning vid användning av olika kväveformer. Förbättra underlaget för bedömning av växtnäringsbalanser. Försöksplan Åtta fältförsök placerades - i sydoch mellansvenska lerjordsområden med mer än 25 % lera i matjorden. Mängden utbytbart kalium (K-AL-lösligt) i matjorden på försöksplatserna var lågt i förhållande till lerhalten, dvs. kvoten mellan kalium och lera skulle vara mindre än 0,5: till exempel <15 mg K per 100 g jord vid 30 % lerhalt. ph var högre än 6,3, P-AL >6 mg per 100 g jord, förfrukt skulle vara stråsäd och ingen stallgödsel skulle ha tillförts i växtföljden. Totalt sex försök genomfördes, två försök i Skåne slopades, varav två försök vardera i Skåne, Västmanland och Västra Götaland. Försöken genomfördes under två år, ett första år med gödsling och ett andra år med efterverkan. Åtta led jämfördes i en två-faktoriell split-plot design i sex block, det vill säga 48 parceller. I huvudrutorna studerades kaliumgödsling och i delrutorna olika kvävegödselmedel: A. Utan kaliumtillförsel B. 500 kg K/ha = 1000 kg Kalisalt per ha tillfört efter plöjning hösten före år 1 på utjämnad tilta kg N/ha som Kalksalpeter, 774 kg/ha kg N/ha som Ammoniumnitrat, 351 kg/ha kg N/ha som Ammonsulfat, 571 kg/ha 4. Utan kväve År 1 skulle grödan vara vårkorn av stråstyv sort. Hela försöket gödslades år 1 med Kieserit 175 kg/ha för S-behov. Kvävegödslingen enligt planen utfördes genom bredspridning före sådd om sådden gjordes efter 20 april. Vid tidigare sådd gjordes gödslingen som bredspridning vid ettbladsstadiet eller senast 30 april. Om Ammoniumnitrat ej fanns, användes Axan eller Kalkammonsalpeter i led 2 (50 % ammonium och 50 % nitrat). 38
3 Tabell 1. Jordart och mullhalt i matjorden i försöken som ingick i serie M Plats Försöksnummer Jordart Lerhalt (%) Mullhalt (%) Ammoniumfixering matjord (%) Marieholm M325- mmh Mellanlera 25 3,6 44 Bjärred M326- nmh Molättlera 21 2,4 (ej bestämt) Bjertorp R332- mmh Mellanlera 32 4,2 31 Brunnby U111- nmh Mellanlera 39 2,9 42 Håberg R325- mmh Mellanlera 33 3,9 (ej bestämt) Brunnby U173- mmh Styv lera 51 5,0 48 År 2 var grödan vår- eller höstsådd stråsäd. Ingen kaliumgödsling fick utföras. Hela försöket gödslades med 50 kg N i form av Kalksalpeter (nitratkväve) samt 10 kg S i form av 60 kg Kieserit per ha. Vid utläggning av försöken och före kaliumgödslingen uttogs generalprover av jord i matjorden för bestämning av jordart inklusive lerhalt, mullhalt, växtnäringsinnehåll (P-AL, K-AL, Mg-AL och K-HCl och Cu-HCl) och fixerad mängd ammonium. Ammoniumfixering bestämdes som ammoniumfixeringskapacitet i jord. Värdet ger information om hur stor andel av tillsatt ammonium som fastläggs i jorden. Jordar med ammoniumfixeringskapacitet över 50 % anses ha hög fixeringskapacitet och jordar under 20 % låg kapacitet. Utbytbart mineralkväve (N-min) togs efter skörd i 0-30 cm djup. Mineralkväve bestämdes också sen höst, i november inför vintern, i 0-30 cm (20 stick per ruta) och cm (7 stick per ruta) djup. Försöksår 2 bestämdes utbytbart mineralkväve tidig vår vid tillväxtstart eller före sådd i 0-30 samt cm djup enligt ovan. Resultat Lerhalten i försöken var % (tabell 1). Ett av försöken hade alltså lerhalt under den önskade miniminivån 25 %. Försöken på Brunnby hade högst lerhalter, det ena precis på gränsen till styv lera och det andra var med råge en styv lera. Alla försöken hade ph över 6,3 (tabell 3). Majoriteten av försöken låg under den önskade miniminivån för P-AL (6 mg per 100 g jord). Ingen av platserna där ammoniumfixeringskapacitet bestämdes hade värden över 50 % eller under 20 % (tabell 2) utan betraktades som medelhög kapacitet. På Brunnby, där fixeringskapaciteten var 48%, låg dock nära gränsen för hög kapacitet. I alla försök odlades vårkorn gödslingsåret, förutom ett där det odlades havre. Försöksresultaten från de enskilda försöken finns tillgängliga på Kaliumgödslingen gav signifikant skördeökning gödslingsåret endast i ett av försöken, försöket på Brunnby med lerhalt 51 % (tabell 6). I övriga försök hade kaliumgödslingen ingen effekt, ej heller i medel av alla försöken oavsett om det försök som hade stor variation togs med eller ej. Dock var samspelet mellan gödslingsleden signifikant i två försök, det på Håberg (33 % ler) och Brunnby (39 % ler). Det var signifikanta effekter av kvävegödslingen i alla försök (tabell 2). De kvävegödslade leden skiljde sig från det ogödslade. I några fall var skörden även signifikant högre i ledet med gödsling med kalksalpeter (nitrat) jämfört med leden med ammoniumgödsling. I försöket på Bjertorp i Västergötland var skörden däremot högst i ledet med ammonsulfat. I medeltal var det signifikant skillnad mellan det nitratgödslade ledet i jämförelsen mellan ammoniumgödslade och ogödslat led. Detta stämmer med tidigare erfarenhet av högre effektivitet i nitratgödselmedel jämfört med ammoniumgödselmedel. 39
4 I två av försöken var samspelet mellan kalium- och kvävegödslingen signifikant (tabell 2 och 3, figur 1). Det var dock inga entydiga resultat. I medel av dessa två försök på lerjord fanns det inget samspel. I det ena försöket tenderade kaliumgödsling (Brunnby U111) att ge högre skördar medan det i det andra (Håberg R325) gav lägre (inte signifikanta skillnader). Lerhalten i försöken var 33 respektive 39 %. Försöket på Brunnby låg precis på gränsen för att vara styv lera. Endast på Brunnby skulle resultaten kunna tyda på att mättnad med kalium skulle öka effektiviteten i ammoniumgödselmedel jämfört med nitrat (figur 1). Tabell 2. Skördar (kg per ha vid 15 % vattenhalt) år 1 (gödslingsår). Kaliumgivan var 500 kg per ha och kvävegivan 120 kg N per hektar. skördarna beräknades med Mixed Procedure i SAS 9.1 Marieholm M H020 2 Bjärred M H021 Bjertorp R H022 Brunnby U H023 Håberg R K023 Brunnby U K024 alla försök utan M utan M325 2 M326 1 Led A. Utan K B. Med K N Ks 4 990a a 6 850a 6 940a 5 060a 4 380a 5 690a 5 640a 5 810a 2. N AmSulfat 5 560b 5 680a 6 840a 6 640b 4 800b 3 670b 5 540ab 5 500a 5 480b 3. N AmSulfat 5 930c 5 100b 7 130b 6 340c 4 090c 3 660b 5 360b 5 430a 5 300b 4. Utan N 3 270d 2 830c 3 560c 3 840d 1 930d 2 760c 3 020c 3 060b 3 000c CV (%) 5,7 11,3 4,6 5,8 7,4 8, Gödsling K 0,4763 0,7844 0,7877 0,1127 0,1249 0,0279 0,3427 0,3660 0,4043 Gödsling N 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 <0,0001 <0,0001 <0,0001 Samspel 0,0138 0,7932 0,0786 0,0019 0,0352 0,3536 0,3542 0,3025 0, Försök M-326- togs inte med i beräkningen av medel pga. högt CV-värde. 2 Kraftig tidig ledberoende liggsäd, speciellt i led 1 (kalksalpeter) i försöket ger sannolikt en kraftig påverkan på skördeutbytet. 3 Signifi kanta ledskillnader vid parvis jämförelse enligt T-test vid p=0,05 om bokstäverna är olika. Tabell 3. Skördar (kg per ha vid 15 % vattenhalt) i medel av två försök, U111 och R325, där signifikanta samspel sågs år 1 (gödslingsår). Kaliumgivan var 500 kg per ha och kvävegivan 120 kg N per hektar Led Skörd kg/ha Utan K, N som kalksal-peter Utan K, N som ammoniumsulfat Utan K, N som ammonsulfat Utan K, utan N Med K, N som kalksalpeter Med K, N som ammoniumsulfat Med K, N som ammonsulfat Med K, utan N Gödsl. K p-värde 0,9548 Gödsl. N p-värde <0,0001 Samspel p-värde 0,
5 Brunnby utan K Skörd (kg/ha) Håberg utan K Brunnby med K Håberg med K N som kalksalpeter N som ammoniumsulfat N som ammonsulfat Utan N Figur 1. Skördar (kg per ha vid 15 % vattenhalt) år ett (gödslingsåret) i försöken med signifi kant samspel mellan faktorerna kalium och kväve. Kaliumgivan var 500 kg per ha och kvävegivan 120 kg N per hektar. Efterverkansåret var effekten av kaliumgödsling år 1 både negativ och positiv (tabell 4). Generellt fanns det en efterverkanseffekt av kvävegödslingen år 1 jämfört med ogödslat men däremot inte mellan de kvävegödslade leden. I flera av försöken kunde man ana en högre kväveefterverkan efter ammoniumgödsling jämfört med nitrat men skillnaderna var med något undantag inte signifikant. Trots det högre utbytet av nitratgödslingen år 1 var inte efterverkan av ammoniummedlen generellt högre år 2. I ett fall, Marieholm i Skåne med 25 % ler, var skörden efterverkansåret signifikant högst i ledet med ren ammoniumgödsling. Mineralkväveinnehållet i de enskilda försöken finns redovisade i resultatblanketterna. Där finns inte några statistiska analyser angivna. Analyserna av de enskilda försöken visade på några få signifikanta skillnader mellan leden. Vid körning av medel av alla försöken fanns inga signifikanta ledskillnader. Läs mer i rapporten Eftereffekter av ammoniumfixering. Du hittar den på www. hushallningssallskapet.se/r under menypunkten publikationer. Slutsatser Kalksalpeter gav de högsta skördarna i medel och i de flesta av de enskilda försöken under gödslingsåret, år 1. Kväveeffektiviteten var alltså högst med kalksalpeter. Vi kunde inte se någon tydlig effekt av kaliumgödsling för att öka effektiviteten hos ammoniumgödselmedlen även om det fanns signifikanta samspel mellan kalium och kvävegödsling på två av försöksplatserna. Det var inte några entydiga skördeskillnader mellan gödselmedlen med nitrat eller ammonium efterverkansåret, eller med eller 41
6 utan kaliumgödsling. Inte heller analyserna av mineralkväve i marken visade på några skillnader mellan gödselmedlen. Vi kunde alltså inte generellt visa på någon fixering av ammonium eller att en kraftig kaliumgödsling skulle motverka fixering. På några av försöksplatserna fanns dock tendenser till att fixering skulle kunna ha skett och att kalium haft effekt på kvävegödslingen. Detta visar på behovet av att platsanpassa kvävegödslingen, både vad gäller gödselmedel och mängden kväve. Projektet visade däremot tydligt på en efterverkanseffekt av kvävegödsling i grödan året efter gödsling jämfört med det led som inte kvävegödslats. Skördarna i led som kvävegödslats försöksåret var signifikant högre än i ledet som inte gödslats. Det bekräftar behovet av att anpassa kvävegödslingen efter gröda och gödsling och skördeutfall året innan. Tabell 4. Skördar (kg per ha vid 15 % vattenhalt) år 2 (efterverkansår). skördarna är beräknade med Mixed Procedure i SAS 9.1. Kvävegivan var 50 kg N per ha Marieholm Bjärred Bjertorp Brunnby Håberg Brunnby Led M K025 4 M K026 R K027 3 U K028 3 R L137 U L138 alla försök utan U173 1 A. Utan K B. Med K N Ks 5 530a ab 5 900a 3 840a 5 770a 2 120ab 5 180ab 5 790a 2. N AmSulfat 5 610ab 8 100a 5 730ab 3 760ab 5 780a 1 900a 5 150a 5 800a 3. N AmSulfat 5 890b 8 310a 6 030a 3 730b 5 700a 2 340b 5 340b 5 930a 4. Utan N 5 350a 7 680b 5 550b 3 590c 5 550b 1 850a 4 930c 5 540b CV (%) 5,9 6,1 6,6 3,3 2,6 15,9 - - Gödsling K 0,3531 0,9967 0,0440 0,0005 0,0014 0,2763 0,4895 0,7195 Gödsling N 0,0054 0,0241 0,0466 0,0002 0,0026 0,0031 <0,0001 0,00073 Samspel 0,3708 0,0805 0,1260 0,2598 0,8295 0,8800 0,6298 0, Försök U173 är inte med i beräkningen av medel för alla försöken pga. högt CV-värde. 2 Signifikanta ledskillnader vid parvis jämförelse enligt T-test vid p=0,05 om bokstäverna är olika. 3 Statistiken redovisad i tabellen utförd i SAS med Mixed Procedure. 4 Försöket analyserat med GLM i SAS
Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merKVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Läs merKvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs merVäxtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Läs merRadmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Skriv in försökets rubrik här 2000-1-2-301 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling
Läs merKväveform och strategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merJustera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Läs merFosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosfor till stråsäd SVEA-konferensen Brunnby 2018-01-16 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 Skörd dt/ha 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 NPK till vårkorn,
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Läs merKväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Huvudgiva kväve före stråskjutning ca 20 april-6 maj har inte givit full skörd. Under 2004-2006 har det behövts en del
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs merKväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018
Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 18 Yara försök med kväveform och appliceringssätt i höstvete 18 Frågeställning Spelar sättet att tillföra kväve på någon roll för tillgängligheten? Upplöst
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum
Läs merFosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby 2019-01-15 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 70,0
Läs merKväve- och fosforgödsling till majs
Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband
Läs merSyfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser
Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa
Läs merR E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps
R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88
Läs merRadmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001
Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,
Läs merVarmt väder och högt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och
Läs merNPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012
NPK till korn Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012 Nya försök med NPK till vårkorn 20 försök i Mellansverige 2009-2011 Bakgrund Syfte och plan Sammanfattade resultat
Läs merKvävestrategi i höstvete
Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg och Gunnel Hansson, HIR Skåne E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se, gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se
Läs merKvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:
Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merFosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merGödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merKompletteringsgödsla eller inte det är frågan
Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De
Läs merTräffa rätt med kvävet MALTKORN
Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.
Läs merKVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg
Läs merOptimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merGödsling med svavel och kalium till lusern
Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland
Läs merKväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd
Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd
Läs merR E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Läs merKvävestrategier i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merNPKS till vårkorn med stigande fosforgiva
NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Slutsatsen från 25 under 3 år blir att vi till vårkorn bör använda NPKS istället för NPS även på lerjordar. Vi
Läs merOrganiska gödselmedel till höstvete
Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merFörsöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential
Läs merKvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merFörsöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning 2004 var ett år med låga skördar
Läs merVarmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Läs merBESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER
BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i
Läs merKväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18
Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget
Läs merResultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara
Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn 2016 Ingemar Gruvaeus, Yara 2 3 Kväve till höstvete, L3-2299, 2016 L3-2299, Kväve till höstvete, Försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC 37-39 Totalt kg N/ha
Läs merManganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005 Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Växtnäring Bladgödsling med mangan på hösten kan minska utvintring av höstkorn
Läs merKvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan
Läs merMarkens mineralisering medel jämfört med
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid
Läs merN-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
Läs merR E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2011 M3-8036 R-307-2011 03N112 1 Andreas Snygg Rutakvarn, Jung, Vara GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2011-04-19 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Höstkorn JORDART: mmh Mellanlera ph-värde: 6,8 P-HCl: 56 Cu-HCl:
Läs merFörsöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som
Läs merKväveupptaget har tagit fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar
Läs merKVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS
KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS av Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB För tredje året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av två fasta givor på 140 och 180 kg N på våren. Serien
Läs merOväntat högt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2017 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Denna vecka visar mätningarna en ökning i kväveupptaget på 6 kg/ha i nollrutorna och 26 kg/ha i
Läs merKvävestrategier till höstraps
Växtnäring Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Johan Biärsjö, Svensk Raps AB För andra året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av en fast giva på 140 eller 180 kg N på våren.
Läs merYara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård
Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de fl esta
Läs merSnart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Läs merVarmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merMarkens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Läs merNu är höstvetet i axgång
Västra Götaland, vecka 22-23, 16: Till hemsidan Prenumerera Nu är höstvetet i axgång Vid mätningarna 3 juni var höstvetet i DC 45-55. Säsongens sjätte och sista mätning i nollrutorna i området visade att
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Institutionen för mark och miljö Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Sofia Delin, Lena Engström & Anneli Lundkvist Finansierat av SLU Ekoforsk Hypoteser: Djupare myllning Närmare placering
Läs merSvalt väder och lågt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen
Läs merFortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
Läs merEfterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor
Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Läs merUtlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord
Gunnar Torstensson och Helena Aronsson Resultatrapport 11-14 för projektet Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Enheten för biogeofysik
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merTidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -
ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel
Läs merFortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 22, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve Nu har höstvetet gått i ax i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit
Läs merKväveupptaget går långsamt i kylan
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merR E S U L T A T 2014 OS M S001
R E S U L T A T 2014 OS3-191-1 M-307-2013 03S001 1 Jeppa Olanders Hemmesdyngevägen 158, 231 99 Klagstorp GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2013-08-20 2014-03-13 NS 24-7 583 140 41 SORT: Excalibur FÖRFRUKT: Höstvete
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merKvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete
Läs merOn-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen?
jordbearbetning On-landplöjning på lerjord kan vi förbättra markstrukturen? Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg, Skara, SLU, Institutionen för mark och miljö, Skara Mats Söderström, SLU, Institutionen
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merTabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel
Lägesrapport för projektet Effekter av svaveltillförsel i åkerböna Dnr 4.1.18-9983/16 Erhållet resultat 2017 Näringsinnehåll i begynnande blomning Innehåll av makro- och mikronäringsämnen i grönmassan
Läs merTillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka 19 2018: Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april Vi inledde årets mätningar av grödans kväveupptag
Läs merFortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd
Läs merUpptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete
Till hemsidan Prenumerera Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete Det varma vädret som följde på kylan fick tillväxten i många höstvetefält att komma igång ordentligt.
Läs mer