Årsredovisning Kungliga biblioteket

Transkript

1 Årsredovisning 2018 Kungliga biblioteket

2 Omslagets framsida Den svenska demokratins framväxt och politisk kamp speglas på många sätt i Kungliga bibliotekets samlingar. Vi samlar in och bevarar allt från gamla handskrifter och tidningar till tv-program, musik och reklamblad för forskning, bildning och ökad kunskap.

3 Datum Dnr KB Kungliga bibliotekets årsredovisning (87)

4 Innehållsförteckning 1. Riksbibliotekariens förord Inledning KB:s uppgifter Årsredovisningens disposition Vision 2025 och målbild Samla in Koppling till KB:s målbild Mediernas utveckling Pliktinsamling Kompletterande insamling Kostnadsutveckling för prestationsområdet Samla in Beskriva Koppling till KB:s målbild Effektivare metadatahantering Import av metadata Manuell beskrivning Kostnadsutveckling för prestationsområdet Beskriva Bevara Koppling till KB:s målbild Digital datalagring Fysiskt bevarande Kostnadsutveckling för prestationsområdet Bevara Tillhandahålla Koppling till KB:s målbild Fler ska använda mer Tillhandahållande utanför KB:s lokaler Tillhandahållande via KB:s lokaler Samverkan för att öka digitalisering och tillgängliggörande Kostnadsutveckling för prestationsområdet Tillhandahålla Nationell överblick och samverkan Koppling till KB:s målbild Bibliotekens roll i samhällets digitala transformation Nationell överblick Främja samverkan Tillhandahålla informationssystem och samordna digitala tjänster Öppen tillgång Tillhandahålla en fullgod och heltäckande datakälla Kostnadsutveckling prestationsområdet Nationell överblick och samverkan.. 56 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 2 av 87

5 8. Verksamhetsövergripande frågor Kompetensförsörjning och personal Sjukfrånvaro Moderna beredskapsjobb och praktik i staten Ekonomisk utveckling GDPR Finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar Noter Ersättningar och andra förmåner Årsredovisningens undertecknande Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 3 av 87

6 1. Riksbibliotekariens förord Valet i september 2018 blev historiskt. Aldrig tidigare i modern tid har en svensk regeringsbildningsprocess varit så utdragen. Valrörelsen bedrevs i stor utsträckning i sociala medier och på plattformar utanför de etablerade mediehusen. För att framtidens forskare ska kunna analysera och förstå denna valrörelse krävs att twittermeddelanden, youtube-klipp och annat digitalt material bevaras för eftervärlden. Dessvärre finns det inget stöd i dagens pliktlagstiftningar som säkerställer att detta sker något som KB uppmärksammade i rapporten Plikten under lupp (2017). För att ta reda på hur stora samhällets digitala minnesluckor riskerar att bli startade KB under 2018 ett pilotprojekt, där vi samlade in sociala medier med anknytning till valet. Inför projektet bestämde vi att insamlingen skulle avslutas två veckor efter att en ny regeringsförklaring lästs upp, vilket innebar att den kunde avslutas först i februari Pilotprojektet visar tydligt att lagstiftningen måste reformeras för att inte bara valrörelser, utan även andra av samtidens stora frågor, ska bevaras för framtida forskning. Hur ska kommande generationer till exempel förstå #metoo-uppropet om inga spår av debatten finns kvar? Den digitala utvecklingen är stark i hela samhället och KB:s digitala samlingar efterfrågas allt mer inom snabbväxande forskningsfält som digital humaniora. Därför har KB beslutat att skapa en laboratoriemiljö för sådan forskning. Visionen är att detta KB-labb ska fungera som en nationell resurs för nya datadrivna tillämpningar och metoder inom humaniora och samhällsvetenskap. Samtidigt kan miljön bli en innovationsinkubator för nationalbiblioteket. Historiskt riksdagstryck är ett exempel på material som nu går att undersöka på ett helt nytt sätt. Riksdagsförvaltningen har digitaliserat 450 år av riksdagsarbete, som KB och riksdagsbiblioteket under våren tillsammans gjorde tillgängligt för alla på nätet. Dokumenten sträcker sig från Gustav Vasas tid på 1500-talet fram till enkammarriksdagens införande Tidigare har KB digitaliserat över sex tusen SOU:er (Statens offentliga utredningar) som är fria att ta del av på nätet. Därmed möjliggörs ny kunskap om vår politiska historia. Regeringens mål är att resultaten av all offentligt finansierad forskning ska vara omedelbart öppet tillgängliga år Därför krävs en omställning från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Inom ramen för Bibsamkonsortiet förhandlar KB om licenser för bland annat vetenskapliga tidskrifter till universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstitut. Under året valde KB att säga upp avtalet med ett av de största vetenskapliga förlagen, eftersom det inte tillgodoser kraven på öppen tillgång. Beslutet väckte stor uppmärksamhet, såväl nationellt som internationellt. KB:s Vision 2025 slår fast vikten av öppen länkad information. Ett stort steg på vägen mot detta viktiga mål togs under sommaren då den nationella Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 4 av 87

7 bibliotekskatalogen Libris gick över till länkade data. Utvecklingen är både nationellt och internationellt sett ett pionjärarbete som har bedrivits under flera år på KB och där vägen framåt stundtals varit svår. Övergången innebär att Libris nu pratar webbens språk, vilket gör att bibliotekens samlingar blir mer synliga vid sökningar på nätet. Pliktlagstiftning och öppen tillgång är, som redan har nämnts, viktiga frågor för KB och hela bibliotekssektorn. Därför är det naturligt att de lyfts fram i det utkast till en nationell biblioteksstrategi som presenterades i maj Utkastet har diskuterats vid dialogmöten under hösten och ett stort antal aktörer har återkommit med synpunkter. Ett slutgiltigt förslag till nationell biblioteksstrategi kommer att lämnas in till regeringen i början av mars KB:s samlingar är mycket efterfrågade och i många fall unika. Nationalbiblioteket är en oberoende källa för forskning, bildning och nytänkande. Foto: Jann Lipka Gunilla Herdenberg Riksbibliotekarie Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 5 av 87

8 2. Inledning 2.1. KB:s uppgifter KB ska enligt instruktionen: främja den svenska forskningens kvalitet och en demokratisk samhällsutveckling genom att tillhandahålla källmaterial och en effektiv forskningsinfrastruktur samla in, beskriva, bevara och tillhandahålla fysiskt och digitalt material som behövs för att fullgöra myndighetens uppgifter ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet i enlighet med 18 bibliotekslagen (2013:801) tillhandahålla informationssystem och verka för utveckling och samordning av digitala tjänster inom det allmänna biblioteksväsendet tillhandahålla en fullgod och heltäckande datakälla för utvärdering av svenska vetenskapliga publikationer Syftet med KB:s verksamhet är att bidra till forskning och demokratisk samhällsutveckling. Detta görs genom att KB samlar in, bevarar och beskriver publicerad text, bild och ljud som rör svenska förhållanden. KB sätter även in Sverige i ett internationellt sammanhang genom att bygga vidare på de utländska samlingarna. KB tillhandahåller ett brett och oförvanskat källmaterial, med skydd för användarnas integritet. I takt med att medielandskapet förändras behöver KB:s arbete utvecklas så att sätten att samla in, beskriva, bevara, tillhandahålla och samordna biblioteksväsendet är i fas med samhällets utveckling Årsredovisningens disposition Årsredovisningen består av två delar: resultatredovisning och finansiell redovisning. I resultatredovisningen redovisar och kommenterar KB verksamhetens resultat i förhållande till myndighetens instruktion, återrapporteringskrav i regleringsbrev för 2018 samt andra uppdrag från regeringen. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 6 av 87

9 KB har sedan flera år valt att redovisa verksamhetens resultat utifrån de fem prestationsområdena: Samla in Beskriva Bevara Tillhandahålla Nationell överblick och samverkan Inom respektive prestationsområde i resultatredovisningen återkommer nedanstående: Uppgift enligt instruktion samt återrapporteringskrav till regeringen Koppling till KB:s målbild 2020 Resultat per prestationsområde Kostnadsutveckling per prestationsområde 2.3. Vision 2025 och målbild 2020 KB har under 2018 fortsatt arbetet utifrån Vision 2025 samt Målbild Målbilden innehåller sex prioriterade fokusområden: Fler ska använda mer Större tillgång till digitaliserat material Tydlighet i samlingsbyggandet Bibliotek är en viktig samhällsresurs Stärkt fokus på kompetens Samarbetskultur med användarfokus ett KB I samband med visionsarbetet infördes även en ny modell för flerårig verksamhetsplanering. Syftet var att åstadkomma en förenklad och mer effektiv planerings- och uppföljningsprocess med mer fokus på att stärka den tvärgående verksamhetens roll. Den nya modellen innebär att en genomgripande verksamhetsplanering genomförs vart tredje år, då också målbilden ses över. Under övriga år ligger fokus på uppföljning och justering av aktiviteter. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 7 av 87

10 Under 2018 tog KB emot över trycksaker i form av informations- och reklammaterial. Vardagstryckssamlingen innehåller trycksaker från bland annat företag, organisationer och myndigheter. Foto: Per och Per Fotograf AB Samla in Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 8 av 87

11 3. Samla in KB ska samla in utgivet material enligt lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument och lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material. KB ska enligt instruktionen: samla in annat fysiskt och digitalt material som inte omfattas av pliktlagstiftningen, och som behövs för att fullgöra myndighetens uppgifter, det vill säga att främja den svenska forskningens kvalitet och en demokratisk samhällsutveckling KB:s insamling vilar på två pelare: pliktinsamling och kompletterande insamling. Pliktinsamlingen grundar sig dels på lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument och dels på lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material. Enligt den sistnämnda ska KB samla vissa typer av elektroniskt material som tillgängliggjorts för allmänheten över nätverk, till exempel internet. Den kompletterande insamlingen utgörs av material som inte omfattas av pliktlagarna men som behövs för att KB:s samlingar ska bli så fullständiga som möjligt. Här ingår även de utländska samlingarna som sätter in Sverige i ett större sammanhang. I takt med att medielandskapet förändras uppstår nya företeelser och publikationstyper som inte omfattas av pliktlagarna, men som har en viktig plats i berättelsen om det svenska samhället, till exempel sociala medier. Det innebär att om inte pliktlagstiftningen uppdateras kommer omfattningen av KB:s kompletterande insamling på sikt tvingas att öka för att KB:s samlingar fortsatt ska vara så kompletta och relevanta som möjligt. KB går generellt mot en riktning som innebär att insamlingen är teknikneutral och fokus alltmer ligger på innehåll och inte format Koppling till KB:s målbild Till prestationsområdet Samla in kan mål (inom KB:s målbild) som handlar om tydlighet i samlingsbyggandet kopplas. Det handlar om att KB ska samla in och beskriva materialet efter materialoberoende principer och processer, att e-pliktlagen ska vara fullt implementerad, att KB:s nationella roll i samlingsbyggande och förvärv är klargjord samt att ett underlag för ny samlad pliktlagstiftning har tagits fram och beredskap för implementering finns. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 9 av 87

12 3.2. Mediernas utveckling Det är i dag svårt att urskilja vad som utgör det nationella mediematerialet. Internet är den huvudsakliga spelplanen för distribution och konsumtion av medier. Teknikutvecklingen är snabb och nya teknologier kompletterar varandra. Nationella mediaföretag konkurrerar med globala, nätbaserade aktörer. Dessa aktörer anpassar sina medieprodukter till svensk publik. Mediernas utveckling präglas av upplösning och konvergens i den digitala domänen. Det är i dag svårt att urskilja vad som utgör det nationella mediematerialet. Det blir också allt svårare att fastställa vad som är privat eller professionellt utgivet. Informationen skräddarsys och individualiseras efter personliga intressen och preferenser. I den årliga (2018) studien av det svenska folkets internetvanor från Internetstiftelsen i Sverige, konstateras återigen att vi i stort sett är ständigt uppkopplade på nätet, framför allt via mobila enheter. Det är vanligt dels med simultananvändning av mobila enheter, dels att det växlas mellan olika mobila enheter. Att titta på tv, film och video på internet eller spela spel fortsätter att öka, liksom att lyssna på musik, poddar, internetradio samt ljudböcker. Viljan att betala för film och musik på nätet växer. Även tv-kanalernas playtjänster och prenumererade streamingtjänster växer. Det innebär att försäljningen av fysiska objekt minskar. Det finns undantag; inom musikutgivning märks en viss uppgång av ljudkassettoch vinylutgivning. Allt fler väljer att köpa sina böcker över nätet. Som en konsekvens av detta försvinner alltfler fysiska bokhandlar. Redan i fjol noterades att många fysiska bokhandlar försvann samtidigt som antalet nätbaserade bokhandlar och bokklubbar ökade Pliktinsamling Omvärldsfaktorer och utmaningar Konsekvenser av nuvarande pliktexemplarslagstiftning Pliktexemplarslagstiftningen ligger i otakt med medieutvecklingen. Konsekvenserna blir bland annat att allt fler publikationstyper inte kan samlas in, och att det elektroniska materialet endast kan nås från KB:s lokaler. KB har i en studie från 2017 (Plikten under lupp!) konstaterat att dagens pliktexemplarslagstiftning har stora brister och behöver revideras. Bristerna grundar sig dels i de principiella skillnader som föreligger mellan lagen om pliktexemplar av dokument och lagen om pliktexemplar av elektroniskt material (e-plikt), dels i att lagstiftningen i sin helhet ligger i otakt med medieutvecklingen. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 10 av 87

13 KB har i ett antal sammanhang betonat att en bärande utgångspunkt för revidering av pliktlagstiftningen bör vara att principerna för vad som ska samlas in är formatoch medieoberoende. Tillgängligheten till det pliktinsamlade materialet bör även öka. Nya utmaningar Med några års erfarenhet från e-pliktsinsamling kan konstateras att pliktlagarna inte räcker till. KB kan inte kräva in allt material som är av intresse för användarna. I och med nutidens snabba medieskiften kan KB inte heller upprätthålla kontinuiteten i insamlingen av vissa kategorier, information eller innehåll. Under året har KB gjort särskilda utredningar av vad som krävs för att samla in och hantera vissa materialkategorier, bland annat kartor och bilder i webbmiljö. Mer komplex bevakning En följd av samhällets digitalisering är att bevakningen av det som trycks för spridning i Sverige är mer komplicerad än tidigare. Materialet trycks oftare utanför landets gränser, och produceras samt distribueras ibland via kommersiella mellanhänder som i dag inte är pliktleverantörer. KB behöver därför i allt högre utsträckning analysera utgivningen i relation till pliktlagstiftningen och nå ut med information om lagstiftningen till leverantörerna. E-pliktleveranser ökar, inflödet av tryckta pliktleveranser minskar Inflödet av det tryckta pliktmaterialet har minskat under den senaste femårsperioden, även om vissa fluktuationer har skett mellan åren. Antalet e-pliktleveranser ökar stadigt för samtliga kategorier av leverantörer och uppgick under 2018 till drygt tre miljoner, se tabell 1. En e-pliktleverans kan innehålla allt från en enkel text-/bild-/ljudfil till en spelfilm eller mer komplexa produktioner. Merparten av leveranserna från de stora publicisterna kommer via automatiserade rutiner Böcker (monografier) Det ges ut många nya titlar i digitalt format, vilket delvis innebär att antalet tryckta titlar minskar. Detta återspeglas i KB:s statistik, där antalet pliktlevererade böcker och monografier under 2018 har minskat något jämfört med 2017, se tabell 1. Minskningen är dock relativt liten, vilket kan förklaras av att pliktmaterial till viss del inkommer till KB med någon eftersläpning. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 11 av 87

14 Tabell 1: Totala inflödet av pliktlevererat material Böcker/monografier 1) Tidskriftshäften Kartor/bilder/vykort/ musiktryck Affischer/vardagstryck Dagstidningar Fonogram och taltidningar 2, 3) Film/video Radio/tv (antal timmar) Flermedialt material 3) E-pliktsleveranser 4) ej uppg. - via större publicister 4) ej uppg. - via mindre publicister (webbuppladdning) 4) ej uppg. 1) Ny beräkningsmetod från och med 2015, som innebär att varje monografi räknas dagligen och ackumuleras. 2) Enligt lagen om pliktexemplar av dokument är fonogram ett dokument för elektronisk återgivning som uteslutande lagrar ljud, exempelvis cd och lp. Under 2018 ingick 685 ljudböcker i posten. Motsvarande siffra var 309 för 2017 och 237 för ) Material som innehåller flera dokumentslag. Exempelvis skrift, fonogram, videogram och interaktiva spel. 4) Korrigerade siffror jämfört med årsredovisningen 2017, beroende på att metoden för framtagandet av uppgift förfinats Ljudböcker Utvecklingen vad gäller ljudböcker visar både att fysiska ljudböcker 1 (till exempel digitala cd-skivor) minskar och att ljudböcker som erbjuds via digitala strömningstjänster ökar. Trots utvecklingen mot färre fysiska ljudböcker har KB fått in fler sådana under 2018 jämfört med året innan. Förklaringen till detta är framförallt leveranser från två stora bokförlag som gett ut flertalet fysiska ljudböcker genom så kallad printon-demand 2. KB har även inlett ett förberedande arbete inför automatiserade nätverksleveranser från de stora förlagen enligt e-pliktlagen, i stället för manuell webbuppladdning. 1 Ljudböcker (fysiska) redovisas under fonogram 2 Print-on-demand innebär att boken (eller skivan) trycks först när en order kommit in. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 12 av 87

15 Dagstidningar Det mottagna antalet dagstidningsnummer och löpsedlar uppgick under 2018 till knappt , vilket är en viss minskning jämfört med året innan, se tabell 1. Vid utgången av 2018 fanns det 310 titlar som KB räknar som dagstidningar, vilket är en betydande minskning från 2017, då antalet titlar uppgick till 350. Minskningen har främst skett bland gratistidningarna. Antalet reklamationer som KB gjorde på grund av uteblivna leveranser av dagstidningar uppgick under året till 562, vilket är en nedgång jämfört med knappt 700 som reklamerades för Detta tyder bland annat på en förbättring av tryckeriernas leveranser Radio och tv Under 2018 har antalet radio/tv-timmar minskat något jämfört med 2017, se tabell 1. Det har även skett en fortsatt viss minskning av antalet rikstäckande tv-kanaler som samlas in. Vad gäller sändningar från Sveriges radio syns inga större utbudsmässiga förändringar i insamlingen under Under året har även en webbuppladdningstjänst riktad mot närradion tagits i bruk. Tjänsten har fått ett stort genomslag och underlättar både leverans och hantering av pliktexemplar. I augusti gick samtliga sändningstillstånd ut för den kommersiella radion. Detta förändrade den svenska radiokartan. Antalet tillstånd minskade kraftigt och sändningsområdena förändrades. I dagsläget finns tre nationella radiokanaler och 35 regionala/lokala kommersiella radiokanaler Tidskrifter Liksom för dagspressen finns inom tidskriftsbranschen ett ökat fokus på digitala läsarintäkter. Många i branschen knyter gärna till sig bloggare och Youtubeprofiler. Man ställer inte kommunikationskanalerna mot varandra utan de digitala kanalerna ger ett mervärde till den tryckta utgivningen. Målgruppen är läsare, lyssnare och tittare. Ett antal ungdomstidskrifter har upphört med sina pappersutgåvor, eftersom man noterat att ungdomar inte längre köper den tryckta versionen. Man förflyttar sig i stället till sajterna. Man kan delvis se samma beteende vad gäller dagstidningar. Inflödet av antalet tidskriftsnummer till KB har minskat från drygt år 2017 till drygt år Totalt har KB reklamerat 328 saknade tidskriftsnummer under året, vilket kan jämföras med 723 tidskriftshäften som inkom genom reklamation under Arbetet med att skapa effektiva reklamationsrutiner och Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 13 av 87

16 förebyggande informationsinsatser har definierats i ett projekt som handlar om effektiv kommunikation om pliktfrågor Film och video I likhet med tidigare år ges en del filmer ut i flera format, till exempel 3D, Ultra HD och samlingsboxar. KB ser ändå en fortsatt minskning av den fysiska utgivningen, då allt mer spelfilm strömmas i stället för att ges ut på dvd eller Bluray. Även många mindre leverantörer, framför allt de som producerar informations- eller skolfilm, strömmar sina filmer exklusivt över internet. Denna generella utveckling visar sig också i KB:s statistik: antalet inkomna pliktexemplar av film och video (fysisk form) har 2018 minskat med omkring 350 filmer i jämförelse med föregående år, se tabell 1. Genom e-pliktlagen har KB samlat in omkring 600 nätdistribuerade digitala filmer 3 varav cirka 200 stycken är långfilmer (spelfilmer). Resten är kortfilmer, utbildningsfilmer samt trailers. Arbetet med film och video har under 2018 handlat mycket om att implementera e-plikt i den ordinarie verksamheten. KB har på olika sätt breddat utbuds- och branschbevakningen och arbetat med att förnya samt effektivisera insamlingsmetoderna av både analogt och digitalt material. Dagens digitala biografvisningar utgår från filer och inte från fysiska dokument. Därför omfattas inte digitalt biografvisad film av lagen om pliktexemplar av dokument. Digitalt biografvisad film uppfyller inte heller kriterierna för e-plikt. Sammantaget innebär detta att biografvisad film i dagsläget inte samlas in Musik Den tekniska utvecklingen, till exempel bättre plattformar och bredband med högre kapacitet, bidrar till att såväl strömning via nätbaserade tjänster som nedladdning av musik ökar. KB har under 2018 börjat arbeta med att ta fram lösningar för automatiserade nätverksleveranser av musik enligt e-pliktlagen. Med sådana nätverksleveranser blir det billigare och enklare för leveranspliktiga organisationer att lämna pliktexemplar. Även för KB innebär det fördelar när det gäller hanteringen av pliktexemplaren. Den analoga utgivningen av vinylskivor och ljudkassetter ligger på en jämn nivå jämfört med föregående år, medan cd-utgivningen har minskat jämfört med året innan 4. Det sistnämnda beror på att det under 2017 inkom ett större antal 3 Ingår i posten e-pliktleveranser, tabell 1 4 Ingår i posten Fonogram och taltidningar, tabell 1 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 14 av 87

17 pliktexemplar retroaktivt medan det under 2018 huvudsakligen inkom nyutgivna skivor. Även utgivningar av specialformat (till exempel samlingsboxar) har påvisat en uppgång under En del av svårigheterna kring att kräva in svenska fonogram beror på att lagstiftningen upplevs som otydlig i fråga om det är utgivaren eller distributören som är leveransskyldig. Enligt dagens pliktlagstiftning ska fysiska fonogram och interaktiva medier lämnas av utgivare, förutsatt att publikationen pressats i Sverige. Större delen av utgivarna låter i dag pressa sina publikationer utomlands. Utifrån aktuell pliktlagstiftning innebär det att distributören, och inte utgivaren, ansvarar för att lämna pliktexemplar. Detta fungerar dock dåligt i praktiken, med uteblivna leveranser som följd. Problematiken tas upp i rapporten Plikten under lupp! Vardagstryck Vardagstryck ges till stor del ut av företag och organisationer vars huvudsakliga uppgift är en annan än att producera trycksaker. Detta medför att insamlandet försvåras då insamlingskanalerna inte är helt tydliga. Materialets karaktär gör det också svårare att undersöka och bevisa att KB saknar ett visst material. Antalet vardagstryck har minskat från knappt år 2017 till år 2018, se tabell 1. Under 2018 har KB påbörjat vissa insatser för att fånga upp nya leverantörer och informera dem om deras leveransskyldighet. Målet är att kartlägga och analysera olika målgruppers publicering, för att därefter ta fram informationsmaterial och kommunicera leveransplikten till dessa Kartor, bilder, vykort och musiktryck Insamlingsmetoden av musiktryck från förlagen är under omarbetning. KB har tagit fram en mer effektiv arbetsmodell, som ska tas i bruk under första kvartalet av Metoden kommer att innebära mer kontakt med leverantörerna och en säkrare hantering av inflöde, såväl som av uteblivna pliktexemplar. Vad gäller kartor sker varje år en minskning av antalet insamlade objekt. Det beror till stor del på att utgivare med en tidigare omfattande produktion av tryckta kartor antingen har övergått till on-demandproduktion eller digital publicering via interaktiva databaser en form som i dag inte är leveranspliktig. En insamling av dessa databaser skulle bli mycket omfattande och tekniskt komplicerat att underhålla. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 15 av 87

18 3.4. Kompletterande insamling Den kompletterande insamlingen utgörs av material som inte omfattas av pliktlagarna men som behövs för att KB:s samlingar ska bli så fullständiga som möjligt. Här ingår även de utländska samlingarna som sätter in Sverige i ett större sammanhang Tv-program Tv-program som sänds i Sverige (till exempel SVT och TV4) krävs in med stöd av den svenska pliktexemplarslagen. Kanalerna TV3, TV6, TV8 och TV10 samt Kanal 5, Kanal 9 och Kanal 11 sänds från utlandet och kan inte samlas in med svenskt lagstöd. Eftersom programmen på dessa tv-kanaler riktas till en svensk publik är de emellertid en del av det svenska kulturarvet och därför ett viktigt forskningsmaterial. Av det skälet spelar KB in dessa sändningar Spel Den aktuella lagstiftningen om pliktleverans omfattar inte digitalt distribuerade spel, vilket utgör majoriteten av den svenska spelproduktionen och utgivningen i dag. Det som ges ut i fysisk form är främst de stora produktionerna till konsoler. Mängden av inkomna pliktexemplar är därmed begränsad. Majoriteten av objekten som har kommit in under året är donationer, inköp och gåvor. KB har under 2018 arbetat aktivt med att täcka luckorna från tidigare uteblivna pliktexemplar. Under året har KB tagit fram en webbuppladdningstjänst som möjliggör för såväl leveranspliktiga som donatorer att direkt ladda upp digitala spel och kringmaterial. Tjänsten kommer att testas och tas i bruk under KB har under 2018 fortsatt arbetet med att involvera aktörer inom spelbranschen och arkivsektorn samt knutit kontakter med utländska aktörer inom digitalt bevarande. Syftet har varit att synliggöra de juridiska och teknologiska utmaningarna och att presentera förslag på lösningar kring insamling och bevarande Antikvariskt förvärv KB erbjuds löpande donationer av både yngre och äldre samlingar av audiovisuellt material. Under 2018 inkom 42 förfrågningar om donation till KB. Av dessa har KB mottagit tolv. Arbetet med att strukturera insamlingen av ickeleveranspliktigt material har fortgått under året och finns nu lättillgängligt på KB:s hemsida. Donationer har även använts för att täcka luckor bland pliktexemplaren. KB har i dag ett stort antal audiovisuella donationer som behöver uppordnas och en inventering har påbörjats. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 16 av 87

19 Det antikvariska förvärvet av tryckt material syftar till att komplettera och fylla luckor i KB:s äldre samlingar av böcker och annat tryck. Detta sker genom köp och donationer. KB har under 2018 gjort det uppmärksammade förvärvet av ett exemplar av Saxo Grammaticus verk Gesta Danorum som trycktes första gången Verket innehåller bland annat Olaus Magnus egenhändiga krönika som är den hittills enda kända ögonvittnesskildringen av Stockholms blodbad. Exemplaret innehåller även rikligt med marginalanteckningar av bröderna Johannes och Olaus Magnus. Förvärvet har finansierats genom bidrag från Svenska Akademien, Kungl. Vitterhetsakademien, Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, Catarina och Sven Hagströmers stiftelse och Torsten Söderbergs stiftelse. I övrigt har KB under 2018 prioriterat förvärv av antikvariskt vardagstryck. KB samlar in arkiv efter personer med betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv. År 2018 har KB bland annat tagit emot arkiv efter Bodil Malmsten, Åke Ortmark, Birgitta Trotzig och Viveka Heyman, samt kompletterat äldre arkiv efter bland annat Selma Lagerlöf, August Strindberg och Birgit Nilsson Utländsk forskningslitteratur KB:s förvärv av utländsk forskningslitteratur inom humaniora och i viss mån samhällsvetenskap har under hållits på en jämn och stabil nivå. År 2018 förvärvades monografier inom detta område, se tabell 2. Tabell 2: Totala inflödet av icke leveranspliktigt material Monografier/ böcker varav monografier utländsk forskningslitteratur varav suecanalitteratur antal (andel av monografier) (31 %) (27 %) (34 %) (29 %) (32 %) Löpande serier/flerbandsverk ca 530 ca 500 ca 490 ca 480 ca 470 Löpande tidskrifter Elektroniska tidskrifter, fulltext Antikvariskt förvärv (tryckt material) E-böcker Accessioner handskrifter, antal (hyllmeter) (76 hm) (71 hm) (89 hm) Databaser (licensierade) Kartor/bilder (antal objekt) Radio/tv (antal timmar) 1) ej uppg. ej uppg. ej uppg. Suecana (audiovisuellt) 2) 130 ej uppg. ej uppg. ej uppg. ej uppg. 1) Avser material som sänds från utlandet och riktas till en svensk publik 2) Avser inköp av musik och ljudböcker samt donation av filmmaterial Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 17 av 87

20 KB prioriterar att skaffa utländsk forskningslitteratur som bidrar till att placera in Sverige i ett europeiskt och globalt sammanhang. Litteraturen ska även möjliggöra jämförande studier eller fungera som ett stöd för forskning i och tolkning av KB:s befintliga samlingar. I första hand förvärvas kvalitativa utgåvor av grundläggande och bestående värde (referenslitteratur i ordets vidaste mening), det vill säga bibliografier, encyklopedier, lexika, inflytelserika författares och filosofers samlade skrifter, historiska översikter och biografier samt urkundsutgåvor av olika slag Suecana För att göra bilden av Sverige och svenskt kultur- och samhällsliv mera komplett och för att spegla Sverige i världen arbetar KB aktivt med att berika sin svenska samling genom att samla så kallad suecana, det vill säga utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning. Detta insamlingsområde är nära knutet till nationalbiblioteksfunktionen och motsvarande verksamhet finns i många andra länder. Inom området arbetar KB med planmässig insamling av tryckt material inom framför allt följande tre kategorier: utländsk litteratur om Sverige och svenska förhållanden översättningar till främmande språk från svenska original utomlands utgiven litteratur på svenska språket (här främst ett urval finlandssvensk litteratur) Under 2018 förvärvade KB suecana-monografier. Under hela 2010-talet har KB utvecklat och effektiviserat suecana-förvärvet. Myndigheten har en värdefull samverkan med svenska förlag och litterära agenturer, där allt fler samarbetspartners knutits till insamlingen. Andelen gåvor av den förvärvade suecana-litteraturen har genom aktiva insatser ytterligare ökat under De utgör nu cirka 56 procent av de förvärvade monografierna. Suecana-inköp av audiovisuellt material har främst haft fokus på musik och ljudböcker. För musiken har det främsta kriteriet vid urvalet varit att det finns en svensk anknytning, till exempel att materialet involverar en svensk artist, kompositör eller producent. För ljudböcker har kriteriet varit att verket är översatt från svenska Databaser och tidskrifter KB tillhandahåller ett antal avgiftsbelagda databaser. Avsikten är framför allt att erbjuda stöd till forskning i KB:s samlingar. Användarna har under 2018 haft tillgång till 52 databaser och elektroniska tidskrifter i fulltext. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 18 av 87

21 Inom området utländska tidskrifter eftersträvas kompletta sviter av ett urval viktiga tidskrifter inom främst humaniora och i viss mån samhällsvetenskap, samt relevanta tidskrifter med suecana-profil. KB prioriterar av bevarandeskäl prenumerationer på tryckta tidskrifter framför elektroniska, även om många titlar finns i båda formaten Kostnadsutveckling för prestationsområdet Samla in Kostnadsutvecklingen inom prestationsområdet Samla in kan i huvudsak sammanfattas som en normal kostnadsuppräkning. Den enda större förändring som kan identifieras är en förskjutning av insatser inom Avdelningen för digitala samlingar från prestationsområdet Samla in till prestationsområdet Bevara. Tabell 3: Kostnadsutveckling för prestationsområdet Samla in (tkr) Samla in 2018 % 2017 % 2016 % Intäkter av anslag % % % Övriga intäkter % % % Kostnader % % % Utfall samla in Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 19 av 87

22 Förutom det ordinarie katalogiseringsarbetet gör KB ibland även särskilda insatser för att till exempel visa hur bokomslag såg ut under en viss tid. Här är en samling barnböcker från 2010-talet. Foto: Per och Per Fotograf AB Beskriva Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 20 av 87

23 4. Beskriva KB ska enligt instruktionen: beskriva fysiskt och digitalt material som behövs för att fullgöra myndighetens uppgifter (enligt instruktionen), det vill säga att främja den svenska forskningens kvalitet och en demokratisk samhällsutveckling För att hitta i den stora mängd material som finns i KB:s samlingar är det nödvändigt att materialet beskrivs. Detta sker dels genom att KB importerar metadata och dels genom att KB skapar metadata genom manuell beskrivning. Metadata utgör viktiga beståndsdelar i bibliotekens infrastruktur. Tillgången till bra metadata är nödvändigt för samlingsbyggande, eftersökning, bevarande och informationsförmedling. Metadata spelar också en central roll i samarbetssträvanden mellan kulturinstitutioner och i kontakter med externa aktörer, till exempel förlag. Metadataområdet är under stark utveckling som en naturlig följd av samhällets och mediernas digitalisering. Det manuella beskrivningsarbetet på KB, och i hela bibliotekssektorn, behöver minska till förmån för återanvändning av metadata som redan finns hos producenterna. På sikt behöver KB börja använda nyare teknik och fler automatiserade processer, så att skapandet och hanteringen av metadata blir mer effektivt än idag Koppling till KB:s målbild 2020 Till prestationsområdet Beskriva kan mål som handlar om att fler ska använda mer kopplas. Det handlar om att våra samlingar med några få undantag ska vara beskrivna, att samlingarna ska vara sammanlänkade med varandra och omvärlden samt att KB ska beskriva sitt material efter oberoende principer och processer Effektivare metadatahantering Metadata avgörande för bibliotekens infrastruktur Mer effektivitet i hanteringen av metadata, de beståndsdelar som är så viktiga för bibliotekens infrastruktur, är nödvändigt för att KB ska kunna genomföra det stora digitala lyftet. En allt snabbare digital utveckling i samhället har lett till ett starkt ökat flöde av såväl fysiskt som digitalt material till KB. Mediernas karaktär har förändrats liksom biblioteksanvändarnas behov och sökbeteenden. KB har inte möjlighet att hantera detta med äldre beskrivningsmetoder. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 21 av 87

24 Under året har KB tagit flera viktiga steg mot ökad effektivisering. Nya Libris har lanserats och stödjer numera länkade data, se även avsnitt 7.5. När utvecklingen är klar kommer det bidra till att bibliotekskatalogen öppnas upp, vilket ger nya möjligheter för biblioteken att både bidra med och hämta information som finns på annat håll. Användning av standarder öppnar för samarbeten För tekniken med länkade data är det viktigt att det går att identifiera de länkade entiteterna på ett pålitligt sätt. Här har KB tagit ett viktigt steg genom att börja använda ISO-standarden ISNI (International Standard Name Identifier) på personnamn och institutioner ett initiativ som kommer att öppna upp för flera viktiga samarbeten med mediebranschen. KB har börjat se över och förnya avtalen om metadataleveranser från förlag och andra medieaktörer. Samtidigt pågår ett intensivt arbete med att se över och harmonisera interna beskrivningsrutiner. Synliggöra samlingarna Stora delar av KB:s samlingar är i dag inte synliga och sökbara för användarna. Det går åt stora personalresurser för att svara på frågor och söka fram material. Flera äldre samlingar finns endast beskrivna i kortkataloger eller i pärmar som är placerade i KB:s lokaler och därmed svåråtkomliga för de flesta. I en del fall saknas helt och hållet tillgänglig beskrivning då tillräckliga resurser eller bra metoder för beskrivandet inte funnits på plats. Ett led i synliggörandet av samlingarna har varit att vidareutveckla tjänsten kortkataloger.kb.se. Arbetet har bestått i att lägga till fler digitaliserade kortkataloger och förteckningar på nätet, men också i att öka sökbarheten för användarna i dessa kataloger. Ny katalog för personarkiv KB lanserade 2018 en ny katalog för arkiv och samlingar som kräver en annan beskrivningsstruktur än den som Libris erbjuder. Katalogen har fått namnet Arken och ersätter den gamla katalogen Ediffah. Systemet ger förutsättningar för användning av öppna länkade data och i katalogen kan KB visa digitaliserat material ur samlingarna. Nationalbibliografin Nationalbibliografin innehåller den allmänt spridda utgivningen av böcker, tidskrifter, kartor och dagspress. Sammanställning och analys av nationalbibliografiska data är av stort intresse för branschen och forskningen. Analysen publiceras sedan 2015 årligen på KB:s webbplats. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 22 av 87

25 4.3. Import av metadata På metadataområdet pågår ett skifte, där fokus flyttas till kravställning och återanvändning av metadata, snarare än manuell produktion av denna. KB arbetar löpande med att ansluta olika leverantörer av metadata för att skapa mervärden, liksom med att utforska automatiserade stöd för den kostsamma manuella processen. De över tre miljoner objekt i form av digitalt material som kom in med e-plikten under 2018, se tabell 1, levererades med metadata enligt KB:s specifikationer. De är därmed redan beskrivna vid leveranstillfället, även om det i många fall är på en mycket grundläggande nivå. Sedan 2004 har KB haft ett avtal om leverans av metadata från Bokinfo, som samlar och berikar metadata från förlagen. Att använda denna metadata som utgångspunkt för bibliotekens arbete i den nationella infrastrukturen innebär en avsevärd minskning av manuella insatser. Avtalet med Bokinfo har nu uppdaterats för att dels omfatta mer information, dels förtydliga villkor för vidare användning. KB arbetar generellt för licensiering enligt CC0 5 vilket gör att metadata fritt kan delas vidare inom och utanför KB:s system. KB har även reviderat två avtal som nu tydligare reglerar och säkerställer KB:s användning av importerad (extern) metadata för insamlade tv-sändningar, både vad gäller befintligt och framtida material. KB importerar poster från olika utländska källor för nästan samtliga årligen förvärvade utländska monografier Manuell beskrivning Beskrivning av pliktexemplar Böcker, tidskrifter, seriella publikationer, musiktryck KB har katalogiserat den mest spridda bokutgivningen i snabb takt, det vill säga den som återfinns i bokhandeln och på de flesta bibliotek. Därmed har myndigheten klarat av och prioriterat den katalogisering som mest gynnar Libriskollektivet och biblioteksanvändarna. Totalt har KB under året hanterat motsvarande 90 procent av samtliga inkommande monografier, se tabell 4. Det är framför allt katalogiseringen av viss myndighets- och föreningsutgivning som prioriterats ned. Antalet katalogiserade dagstidningar och annonsblad ligger på samma nivå som de senaste åren. 5 Creative commons 0, no rights reserved Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 23 av 87

26 ÅR 2017 påbörjade KB ett omfattande inventerings- och uppmärkningsarbete av tidningssamlingarna. Som ett led i detta har uppmärkningsarbetet med samlingen kunnat avslutas under sommaren Musiktrycken katalogiseras numera i Libris, enligt den nya katalogiseringsstandarden RDA 6. Tabell 4: Beskrivning av pliktexemplar Monografier Tidskriftshuvudposter Seriella huvudposter Affischer och vardagstryck Dagstidningar/annonsblad Film/video Fonogram Radio/tv (antal program ) 1) Musiktryck ej uppg. ej uppg. ej uppg. 1) I sifferuppgifterna för åren ingår även icke-pliktlevererat material, varför siffrorna inte är jämförbara. Från och med 2018 redovisas dessa uppgifter i tabell 5 under Radio/tv (antal program). Film, musik, spel, ljudböcker Katalogisering av inkommande pliktexemplar för film, musik, spel, ljudböcker samt musiktryck har skett löpande under året, se tabell 4. Tack vare tillfälligt utökade resurser under hösten 2018 har musikkatalogiseringen kunnat hämta in en stor del av den eftersläpning som varit; därav det ökade antalet katalogiserade fonogram jämfört med tidigare år. Under året fortsatte KB att arbete med att komplettera befintlig tablåinformation i Svensk mediedatabas (SMDB), i syfte att skapa en tydligare beskrivning av tablåer historiskt Beskrivning av kompletterande insamling Utländsk litteratur, suecana samt antikvariskt förvärv Det totala antalet producerade katalogposter inom området utländsk litteratur samt antikvariskt förvärv har under åren varit tämligen stabilt. Under 2018 har utländska monografier katalogiserats, vilket är något fler än de som förvärvades under året, se tabell 5. 6 Resource Description and Access (Resursbeskrivning och åtkomst). RDA är anpassat till den digitala utvecklingen (e-resurser, onlinekataloger och semantisk webb) och är avsedd att utgöra en datamodell för framtidens kataloger. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 24 av 87

27 Tabell 5: Beskrivning av kompletterande insamling Nyförvärvade monografier varav suecana Tidskrifter och serier Bidrag i monografier Antikvariskt förvärv samt retrospektiv katalogisering av litteratur tryckt 1955 Poster till bibliografin Suecana extranea utan att förvärv skett Kartor, bilder, digitaliserade handskrifter samt personarkiv (antal poster) Handskrifter 1) Filmer som katalogiserats Övrigt audiovisuellt material Radio/tv (antal program) ej uppg. ej uppg. ej uppg. ej uppg. 1) För 2018 uppdelning på poster i Arken respektive volymer Manuscripta Av de under året katalogiserade monografierna tillhörde kategorin suecana (utomlands utgiven litteratur som antingen behandlar Sverige, är på svenska eller utgör översättningar från svenska). Dessa fördelade sig på närmare 50 olika språk. Film KB har under året katalogiserat filmer, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Förklaringen till ökningen är att kategorin prioriterats under året Kostnadsutveckling för prestationsområdet Beskriva De ökade kostnaderna inom prestationsområdet Beskriva motsvarar, förutom en normal kostnadsuppräkning, även ökade insatser för uppordning av personarkiv inom Enheten för handskrifter, kartor och bilder samt Enheten för kunskapsuppbyggnad. Tabell 6: Kostnadsutveckling för prestationsområdet Beskriva (tkr) Beskriva 2018 % 2017 % 2016 % Intäkter av anslag % % % Övriga intäkter % % % Kostnader % % % Utfall beskriva Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 25 av 87

28 VHS-bandspelare var tidigare mycket vanligt på svenska företag och i hemmen. I dag tillverkas inga nya VHS-spelare alls. Ska det audiovisuella kulturarvet finnas tillgängligt även i framtiden är massdigitalisering det sätt som det inspelade materialet kan bevaras på då magnetbanden har begränsad livslängd. Foto: Per och Per Fotograf AB Bevara Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 26 av 87

29 5. Bevara KB ska enligt instruktionen: bevara fysiskt och digitalt material som behövs för att fullgöra myndighetens uppgifter KB:s samlingar är stora och ständigt växande. En viktig uppgift är att planera så att allt får plats och kan bevaras på bästa sätt. Samlingarna förvaras på flera olika platser och sätt beroende på materialtyp och historia. De två huvudsakliga metoderna för att bevara KB:s samlingar är fysiskt bevarande och digital datalagring. I takt med att alltmer material blir digitalt ökar behovet av digital datalagring. Samtidigt behövs det fysiska bevarandet i alla dess former Koppling till KB:s målbild 2020 Till prestationsområdet Bevara kopplas mål som handlar om större tillgång till digitaliserat material. Det handlar framför allt om att KB ska ha en långsiktig lösning för digitalt bevarande. Arbetet går ut på att hålla samlingarna tillgängliga i så hög grad som möjligt, och att främja tillgängligheten genom förbättrad sökbarhet Digital datalagring Under 2018 har KB fortsatt planera för en ökad digitalisering, och en uppdaterad teknisk miljö. Den tekniska plattformen är delvis föråldrad och infrastrukturen är i behov av uppdatering. Mer och snabbare digitalisering av KB:s material ställer också högre tekniska krav på tillräckligt utrymme för såväl lagring och arkiv som för backuper. Det finns även en del strukturella sårbarheter i den digitala datalagringen. KB har påbörjat en långsiktig planering för att uppskatta krav och behov. Parallellt pågår ett omfattande arbete med att migrera från äldre till nyare lagringslösningar. Under 2018 har KB bedrivit arbete bland annat med att ta fram en ny datorhall i KB:s lokaler på Karlavägen. Hallen har den högsta säkerhetsklassen, nivå 3, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) vägledning för fysisk informationssäkerhet i it-utrymme. Den omfattar bland annat skalskydd, larm, tillträde samt reservsystem för kraft och kyla. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 27 av 87

30 5.3. Fysiskt bevarande Arbetet med investeringar i infrastruktur för bevarande av de fysiska samlingarna har fortsatt Några exempel är utveckling av lokaler och rutiner för införsel, uppackning och karantän av inkommande samlingar. Året har också präglats av förberedelser för nybyggnation respektive renovering av KB:s lokaler i biblioteksdepån i Bålsta. Där har specifikationer och systemhandlingar utformats tillsammans med hyresvärden. Ett nytt hus med magasin för KB:s räkning kommer att byggas i anslutning till den nuvarande biblioteksdepån. Byggstart beräknas ske under 2019 med planerad inredning och inflyttning De nya lokalerna kommer att uppfylla Riksarkivets föreskrifter för arkiv. Samtidigt förbereder KB de samlingar som ska flyttas till de nya magasinen för att få en kostnadseffektiv övergång för hyresavtalen. Det handlar om bevarandeåtgärder, men även om planering av logistiken kring flytten. Under 2018 år har KB:s bestånd av samlingar på fysiska bärare vuxit med cirka 1,4 hyllkilometer. Vid årets slut uppgår de till cirka 179 hyllkilometer. KB har fortsatt och fördjupat samarbete med Riksantikvarieämbetet (RAÄ) vad gäller naturvetenskapliga analysmetoder och nätverk. Inom ramen för RAÄ:s gästkollegeprogram har KB genomfört tvärvetenskapliga undersökningar av bland annat bläcket i Erik Dahlbergs teckningar till Suecia Antiqua Kostnadsutveckling för prestationsområdet Bevara Kostnadshöjningen inom prestationsområdet Bevara kan härledas till ökade insatser inom Avdelningen för digitala samlingar samt projekt inom Avdelningen för fysiska samlingar, främst aktiviteter för bevarande i Bålsta. Denna insats har till viss del finansierats av så kallade moderna beredskapsjobb i staten. Tabell 7: Kostnadsutveckling för prestationsområdet Bevara (tkr) Bevara 2018 % 2017 % 2016 % Intäkter av anslag % % % Övriga intäkter % % % Kostnader % % % Utfall bevara Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 28 av 87

31 Genom ett avtal med upphovsrättsinnehavarna (kollektiv avtalslicens) kan tjänsten Svenska dagstidningar nu även erbjudas lärosätesbibliotek och folkbibliotek. Foto: Per och Per Fotograf AB Tillhandahålla Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 29 av 87

32 6. Tillhandahålla KB ska enligt instruktionen: tillhandahålla fysiskt och digitalt material som behövs för att fullgöra myndighetens uppgifter KB tillhandahåller materialet i sina samlingar på i huvudsak två olika sätt: digitalt utanför KB:s lokaler, respektive i KB:s lokaler. KB:s målsättning är att på olika sätt öka tillgängligheten till samlingarna Koppling till KB:s målbild 2020 Till prestationsområdet Tillhandahålla kopplas mål som handlar om att fler ska använda mer samt större tillgång till digitaliserat material. Det handlar om att KB ska tillgängliggöra öppna data i så stor utsträckning som möjligt, att arbeta för öppet tillgänglig forskningsinformation och att myndighetens tjänster ska uppfylla användarnas behov. Vidare ska det mest efterfrågade och skyddsvärda materialet vara digitaliserat. KB:s egen kapacitet för digitalisering ska ha ökat och digitalt material ska vara tillgängligt även utanför KB:s lokaler Fler ska använda mer Tillgängligheten till KB:s samlingar kan öka exempelvis genom digitalisering och fler digitala tjänster. KB har under året arbetat med digitalisering från flera olika perspektiv och behov. Efterfrågedriven digitalisering innebär att upphovsrättsligt fritt material som beställs fram tillhandahålls i digital form. Bevarandedriven digitalisering görs för att kunna tillgängliggöra vissa tryckta materialkategorier i digitaliserad form när den fysiska bäraren är ömtålig eller sliten av flitig användning. KB har även digitaliserat hela samlingar i samarbete med andra aktörer. För att maximera nyttan av den digitalisering som KB gör av icke upphovsrättskyddat material har det mesta gjorts fritt tillgängligt via KB:s söktjänster. Delar av detta material och även annan data som myndigheten producerar och som går att tillgängliggöra som öppen data är tillgängligt som nedladdningsbara dataset via data.kb.se. Datat går även att nå via den nationella dataportalen för öppna data och PSI som drivs av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 30 av 87

33 6.3. Tillhandahållande utanför KB:s lokaler Tillhandahålla genom digitalisering Efterfrågedrivet tillhandahållande Sedan tidigare digitaliserar KB upphovsrättsligt fria broschyrer ur den katalogiserade samlingen. Under 2018 har detta utvidgats till Skön konst salukataloger som är en del av vardagstryckssamlingen. KB har tagit fram nya rutiner som dels innebär att ett digitalt exemplar skapas vid beställningstillfället, dels att det digitala exemplaret blir tillgängligt för alla. Detta sker inom utlovad framtagningstid. Därmed får många låntagare snabbare tillgång till materialet än tidigare då de inte behöver komma och läsa det på plats i biblioteket. Ur bevaringssynpunkt är detta positivt. Skört och efterfrågat material blir mer tillgängligt och hanteras färre gånger. Försöket med salukataloger utvärderas löpande med förhoppningen att utvidga detta till flera delar av vardagstryckssamlingen. Behovet av att kunna tillgängliggöra vissa tryckta materialkategorier i digitaliserad form är fortsatt stort, särskilt i de fall den fysiska bäraren är ömtålig eller sliten av flitig användning. Under året slutfördes projektet Ospärrat bevarandedriven digitalisering av tidskrifter. Syftet var att lyfta fram och precisera behovet av teknisk infrastruktur och tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddat material för forskning. En teststation för lokal läsning av upphovsrättsligt skyddat material skapades och kommer att utvärderas. Antalet papperskopior som produceras vid bibliotekets reprofunktion fortsätter att minska till förmån för leverans av digitala filer. Detta är vad KB strävar efter, inte minst av miljö- och kostnadsskäl. Digitalisering av särskilda samlingar I samband med lanseringen av Arken, KB:s nya katalog för arkiv och samlingar, gjorde myndigheten en satsning på katalogisering av personarkiv insamlade under talet. KB arbetar även löpande med att publicera digitaliserat material i katalogen. I samarbete med Folke Bernadotteakademin har KB digitaliserat den del av Dag Hammarskjölds arkiv som rör hans tid som FN:s generalsekreterare. Det digitaliserade materialet kommer att göras tillgängligt via Fredsarkivet och Arken. Genom ett samarbete med Riksdagsförvaltningen har en stor del av det äldre svenska riksdagstrycket tillgängliggjorts under Riksdagsförvaltningen har digitaliserat och KB har tillgängliggjort materialet fritt på nätet. Under året har KB digitaliserat drygt tvåhundratusen timmar audiovisuellt material för att bevara informationen och förenkla tillhandahållandet, se tabell 8. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 31 av 87

34 Tabell 8: Antal digitaliserade timmar audiovisuellt material Antal digitaliserade timmar ) ) Skillnaden mellan 2017 och 2016 beror huvudsakligen på att migreringen 2016 gjordes med robotlösning. ÅR 2017 migrerades inget material som kunde göras med robotlösning. Den markanta ökningen av antalet digitaliserade timmar från föregående år beror delvis på ett automatiserat flöde för en samling på cd. Antalet digitaliserade timmar ökade dock även generellt inom samtliga områden. Under året har unika filmer på vhs sökts ut och prioriteras medan filmer som finns på andra bärare inte digitaliseras för närvarande. Detta för att minska slitaget på avspelningsutrustningen. Under året har flera stora samlingar digitaliserats, bland annat skolfilmssamlingar från kommuner. Skannrarna som införskaffades 2017 är i full drift, vilket har ökat digitaliseringskapaciteten och höjt kvaliteten Digitala tjänster Sökningar i KB:s kataloger KB har en mängd sökbara digitala kataloger. De mest använda är den nationella bibliotekskatalogen Libris samt KB:s egna kataloger Regina och Svensk mediedatabas (SMDB). Regina är KB:s huvudsakliga katalog för material ur den tryckta samlingen i såväl fysisk som digital form och SMDB är KB:s katalog över audiovisuellt material. Antalet sökningar i Regina har minskat något jämfört med föregående år men är ändå omfattande, se tabell 9. Tabell 9: Antal sökningar i KB:s samlingar (katalogerna Regina och SMDB) Sökningar i Regina Sökningar i SMDB Svenska dagstidningar Den digitala tjänsten Svenska dagstidningar gör det möjligt att fritextsöka i de digitaliserade dagstidningarna. Tjänsten har haft besök under året och det har gjorts sökningar. Mängden digitaliserade dagstidningssidor, historiska och pliktlevererade, uppgick vid årets utgång till totalt drygt 21 miljoner. Tidigare var det upphovsrättskyddade materialet i tjänsten enbart tillgängligt i KB:s lokaler i Humlegården. Under 2017 ingick KB ett tvåårigt avtal med Bonus Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 32 av 87

35 Copyright Access, en kollektiv avtalslicens. Avtalslicensen möjliggör tillgång på distans för fyra tidigare tidningspliktsbibliotek, universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Umeå och Uppsala. Det möjliggör även för övriga lärosätesbibliotek att ansluta sig. KB har under året påbörjat ett projekt med att erbjuda tjänsten till folkbiblioteken. Tack vare en donation på 30 miljoner kronor till Riksarkivet från forskningsstiftelsen Arcadia kunde KB och Riksarkivet under 2018 påbörja arbetet med att digitalisera hela återstoden av det upphovsrättsligt fria svenska pressarvet, det vill säga dagstidningar från 1734 till Projektet beräknas pågå fram till år Digitaliseringen sker vid Riksarkivets Mediekonverteringscentrum i Fränsta och tidningarna kommer därefter att löpande publiceras i tjänsten Svenska dagstidningar. Användningen av förvärvade (licensierade) e-resurser KB tillhandahåller en mindre mängd licensierade databaser för att komplettera beståndet inom samhällsvetenskap och humaniora. Användningen ligger i stort sett på samma nivå som 2017, se tabell 10. Tabell 10: Användning av förvärvade e-resurser Sökningar i bibliografiska databaser Sökningar i fakta- och nyhetsdatabaser Framtagna fulltextdokument i databaser Användning av kb.se KB har under 2018 lanserat en ny webbplats, kb.se. Genom webbplatsen kan besökarna bland annat få en uppfattning om bredden i nationalbibliotekets samlingar. Besökarna ska på ett enkelt sätt kunna hitta rätt bland KB:s söktjänster för olika typer av material. Det sistnämnda sker framförallt genom att guida användaren till rätt söktjänst, inte minst Regina och Libris. Därefter ska besökaren kunna gå direkt till tjänsten utan att behöva leta via kb.se. Sannolikt är detta en förklaring till att antalet besök på kb.se minskat med drygt etthundratusen mellan 2017 och 2018, från drygt till knappt besök Fjärrlån och lån till utställningar Fjärrlån (lån mellan olika bibliotek för en användares räkning) generellt uppvisar en nedåtgående trend. Så har även varit fallet för KB under den senaste femårsperioden. Utvecklingen vände dock 2018 och antalet fjärrlån ökade för såväl tryckt som audiovisuellt material, se tabell 11. Främst handlar ökningen om Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 33 av 87

36 fjärrutlån (tryckt material), det vill säga lån ur KB:s utländska samlingar till andra bibliotek. Eftersom allt fler forskningsbibliotek prioriterar elektroniskt material, tillgängligt endast för de egna forskarna, blir KB:s tryckta samlingar alltmer unika. Tabell 11: Antal fjärrlån 1) Fjärrinlån (tryckt material) Fjärrutlån (tryckt material) Totalt fjärrlån (tryckt material) 2) Audiovisuellt material ) För att skapa enighet med redovisningen i Sveriges officiella biblioteksstatistik ingår från och med 2016 inte omlån i siffrorna. 2) Från och med 2015 redovisas antalet lån, det vill säga inte beställningar, för det fysiska materialet. Fysiska och elektroniska kopior är inte medtagna. Fjärrlån av audiovisuellt material ligger på ungefär samma nivå som närmast föregående år. Fjärrlån till forskare av detta material sker genom att KB spelar in en kopia av det efterfrågade materialet på dvd-skivor och skickar dessa per post till forskarens lärosätesbibliotek. KB:s ambition är att i möjligaste mån ersätta detta resurskrävande flöde med att erbjuda tillgång till samlingarna via nätverk. Syftet är att forskare på ett enklare sätt ska få tillgång till digitalt material med upphovsrättsskydd, utan att besöka KB:s lokaler. Objekt ur KBs samlingar har gjorts tillgängliga för en internationell publik genom lån till utställningar. I år har bland annat Codex Aureus visats i utställningen Anglo-Saxon Kingdoms: Art, Word, War på British Library och en samling av Ingrid Vang Nymans teckningar ur Astrid Lindgrens arkiv har visats i den japanska vandringsutställning Pippi Longstocking and The World of Astrid Lindgren. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 34 av 87

37 6.4. Tillhandahållande via KB:s lokaler Besök och låntagare KB har under året haft cirka fysiska besökare. Detta är en minskning med cirka jämfört med 2017, men ligger ändå inom den ram för variationer som förekommit de senaste åren, se tabell 12. Tabell 12: Antal fysiska besökare Antal besökare ) 1) Fram till och med 2014 beräknades antal besökare med stickprov, varefter en extrapolering gjordes. Antalet besökare avrundades då till jämna hundratal. Antalet nytillkomna låntagare för tryckt material har legat relativt stadigt de senaste åren, med cirka nyregistrerade lånekortsinnehavare årligen, se tabell 13. För det audiovisuella materialet har antalet nytillkomna låntagare under de sista tre åren visat på en svagt uppåtgående trend och uppgick 2018 till knappt 790. Tabell 13: Antal nytillkomna låntagare Tryckt material Audiovisuellt material Summa Användning av fysiskt material Lån i KB:s lokaler Den svenska samlingen tillgängliggörs som läsesalslån i KB:s lokaler. KB ser en svagt vikande tendens för dessa lån under de senaste tre åren, se tabell 7. För att effektivisera servicen och minska nötningen på unika samlingar har KB vidtagit ett antal åtgärder som har verkan utan att servicekvaliteten sjunker. Det handlar om att digitalisera och tillgängliggöra ofta efterfrågat material, men också om att utveckla de traditionella tjänsterna. Under året har KB arbetat med att utveckla det så kallade referenssamtalet samtalet mellan bibliotekarie och användare om den information som efterfrågas. Målet är att användaren snabbast möjligt får tillgång till den information som den behöver. Personalen använder till exempel i vissa fall mobilkamera (för upphovsrättsligt fritt material) i kommunikation med användaren, för att göra ett mer precist urval eller för att svara på referensfrågor utan att behöva använda original. Beskrivning Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 35 av 87

38 av samlingarna är också viktigt när det gäller att stödja användaren i att göra mer precisa beställningar. Den utländska samlingen tillgängliggörs som hemlån. Under 2018 har KB haft hemlån vilket är en minskning jämfört med föregående år, se tabell 14. Tabell 14: Antal lån handskrifter och tryckt material Allmän läsesal ) Specialläsesal tryck Specialläsesal handskrifter Totalt läsesalslån Hemlån Omlån Totalt hemlån Summa alla fysiska lån ) Siffran är inte helt jämförbar med tidigare år på grund av ändrade mätmetoder. Audiovisuellt material är tillgängligt för forskare i KB:s lokaler via SMDB. Under 2018 uppgick det totala antalet uppspelade timmar av audiovisuellt material till drygt , vilket är en minskning med drygt 30 procent jämfört med 2017, se tabell 15. Tabell 15: Antal timmar uppspelade filer audiovisuellt material Antal timmar uppspelade filer Användning av förvärvade (licensierade) e-resurser KB erbjöd under 2018 ett i jämförelse med föregående år i stort sett oförändrat bestånd licensierade databaser. Under året ökade antalet sökningar i bibliografiska databaser något, medan antalet sökningar i fakta- och nyhetsdatabaser å andra sidan minskade relativt kraftigt. Referensfrågor Antalet referensfrågor, som tidigare följt en nedåtgående trend, har 2018 ökat med 20 procent jämfört med 2017, se tabell 16. Ökning av antalet referensfrågor kring de audiovisuella samlingarna bidrog mest till denna uppgång. Antalet referensfrågor som rör samlingen av handskrifter, kartor och bilder har varit konstant i många år. Tendensen att frågorna blir mer komplexa fortsätter. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 36 av 87

39 Tabell 16: Referensfrågor Totalt exkl. nedanstående Audiovisuellt material Handskrifter, kartor och bilder Referensfrågor totalt För att utveckla bemötandet och underlätta användandet av KB som bibliotek pågår ett utvecklingsarbete för att skapa en användaranpassad ingång för frågor och rådgivning. KB har också under 2018 tagit fram en nätbaserad basutbildning med syfte att öka de generella kunskaperna om samlingarna bland medarbetarna Samverkan för att öka digitalisering och tillgängliggörande Effektiv digitalisering av audiovisuellt material KB har enligt regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att tillsammans med Stiftelsen Svenska Filminstitutet (SFI) utreda och lämna förslag på hur ökad samverkan kan effektivisera digitalisering av audiovisuellt material. Uppdraget ska genomföras efter inhämtande av synpunkter från samordningssekretariatet Digisam och Sveriges Television AB. Digitalisering är i dag det enda kända sättet att bevara innehållet i äldre audiovisuella inspelningar. För att få till stånd en effektiv digitalisering föreslår utredningen att nationella resurser för digitalisering av audiovisuellt material inrättas. KB:s och Filminstitutets digitaliseringsverksamheter har förutsättningar att utvecklas till nationella resurser, eftersom institutionerna har såväl teknik som kompetens inom området. KB:s digitalisering är utformad för storskalig digitalisering av ljud, video och film, och Filminstitutets digitalisering är utvecklad för en högkvalitativ digitalisering av film. I utredningen lyfts bristen på nationell överblick inom det audiovisuella arkivområdet, liksom avsaknaden av en nationell digitaliseringsplan. Utredningen föreslår därför att en nationell inventering, med syftet att få en klarare bild över samhällets bestånd av audiovisuellt material, genomförs. En nationell inventering kan sedan följas upp av en nationell och prioriterad digitaliseringsplan. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 37 av 87

40 Utredningen föreslår att KB får i uppdrag att i samverkan med Riksarkivet, Filminstitutet och företrädare för forskningen under 2019 resursberäkna och utreda förutsättningarna för att: genomföra en nationell inventering av audiovisuellt material inrätta nationella resurser för digitalisering vid KB och Filminstitutet Uppdraget har genomförts och synpunkter inhämtats från bland annat Digisam och Sveriges Television AB. Uppdraget redovisades i oktober 2018 för Kulturdepartementet och Utbildningsdepartementet Samarbeten med forskarsamhället för att öka tillgängliggörandet KB har under 2018 fortsatt sitt deltagande i det nätverk för sextiotalet forskande eller forskningsfinansierande myndigheter som samordnas av Vetenskapsrådet. För att utveckla kontakterna med forskarsamhället har KB ett forskarråd. Under året har dessutom en intern organisation för att stärka och effektivisera handläggningen av forskningsrelaterade ärenden implementerats inom myndigheten. Under 2018 har sex ansökningar till ordinarie utlysningar hos Riksbankens jubileumsfond och Vetenskapsrådet hanterats, varav tre beviljades medel. I Vetenskapsrådets specialutlysning Digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar beviljades fyra ansökningar med KB som partner (45 procent av samtliga beviljade projekt). KB:s publikationsserie Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis har som främsta syfte att ur olika synvinklar aktualisera KB:s samlingar och därmed stimulera till ökad forskning och användning. Under 2018 utkom två volymer i serien: Kungliga biblioteket i ord och bild och Böckerna i borgen: ett halvsekel i Roggebiblioteket. I enlighet med KB:s arbete för öppen tillgång finns båda böckerna även fritt tillgängliga via kb.se. KB:s samlingar har lyfts fram för en bred publik genom föreläsningsserien Berättelser från KB. Under 2018 har KB genomfört femton programkvällar i serien med olika exempel på hur samlingarna har använts för forskningsändamål. Under året beslutade riksbibliotekarien att ett inleda en testverksamhet som ett första steg i inrättandet av ett datalabb. Detta för att möjliggöra datadriven forskning med utgångspunkt i KB:s digitaliserade och digitalt födda samlingar. Ett datalabb på KB skulle fylla en viktig funktion på nationell nivå och stärka nationalbibliotekets roll som en central aktör inom forskningens infrastruktur. De metoder som används inom den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen utgår i allt högre grad från datorbaserade tillämpningar. Denna utveckling återspeglas i regeringens forskningsproposition Kunskap i samverkan (2016/17:50) som understryker vikten av att kulturarvsinstitutionerna Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 38 av 87

41 tillhandahåller sina samlingar i digitalt format. KB:s samlingar utgör i detta sammanhang en värdefull och allt mer efterfrågad resurs. Det bekräftas av de omfattande förfrågningar om forskningssamarbete som inkom i samband med de senaste utlysningarna från Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet. Ett flertal nationalbibliotek har redan etablerat, eller avser att i närtid etablera, verksamheter som ger tillgång till kulturella dataset för bearbetning och analys Övrigt Filmarkivet.se drivs i samverkan mellan KB och Svenska filminstitutet (SFI). Under året har ett arbete inletts med att implementera en kartfunktion för att underlätta en mer användarvänlig navigering. Den anknytande webbplatsen Filmarkivforskning.se har under 2018 inriktats på digitalisering och utveckling av webbplatsen. Samarbetet mellan KB och Riksbankens jubileumsfond med anledning av 100- årsjubileet av det demokratiska genombrottet i Sverige har fortsatt under året. Det så kallade demokratijubileet ska under åren uppmärksamma den process i vilken den allmänna och lika rösträtten tillkom. Under 2018 har webbplatsen Demokrati100.se skapats. Tillsammans med Vetenskap & Allmänhet, Folkrörelsearkivet för Uppsala län och Uppsala stadsarkiv tog Demokrati100 även fram ett lärarmaterial som lanserades i samband med Vetenskapsfestivalen ForskarFredag i slutet av september Kostnadsutveckling för prestationsområdet Tillhandahålla Kostnaderna inom prestationsområde Tillhandahålla har minskat kraftigt. Den avgörande förklaringen är att KB år 2017 genomförde en retrospektiv digitalisering av dagstidningar på motsvarande tkr. Av dessa finansierades tkr av anslagsmedel och resterande tkr av bidrag från Riksbankens jubileumsfond. Tabell 17: Kostnadsutveckling för prestationsområdet Tillhandahålla (tkr) Tillhandahålla 2018 % 2017 % 2016 % Intäkter av anslag % % % Övriga intäkter % % % Kostnader % % % Utfall tillhandahålla Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 39 av 87

42 KB ansvarar för Sveriges officiella biblioteksstatistik. Enkäten skickas ut till över biblioteksserviceställen. Foto: Lina Löfström Baker/KB Nationell överblick och samverkan Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 40 av 87

43 7. Nationell överblick och samverkan KB ska enligt instruktionen: ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet i enlighet med 18 bibliotekslagen tillhandahålla informationssystem och verka för utveckling och samordning av digitala tjänster inom det allmänna biblioteksväsendet tillhandahålla en fullgod och heltäckande datakälla för utvärdering av svenska vetenskapliga publikationer I takt med att samhället och forskningen utvecklas förändras bibliotekens roller. Den nationella överblick och samverkan som KB ska stå för och de informationssystem och digitala tjänster som KB ska tillhandahålla inom det allmänna biblioteksväsendet behöver kontinuerligt utvecklas så att de fortsätter att vara till stöd för biblioteken Koppling till KB:s målbild 2020 Till prestationsområdet Nationell överblick och samverkan kopplas mål som rör biblioteken som en viktig samhällsresurs. Det handlar om att KB ska vara en synlig samhällsaktör, att KB som biblioteksmyndighet har överblicken vad gäller statistik och analys, att antalet bibliotekshuvudmän som ansluter sig till Libris ska öka och att Sverige ska ha en nationell biblioteksstrategi som ger bibliotekshuvudmännen goda förutsättningar att uppfylla bibliotekslagens krav Bibliotekens roll i samhällets digitala transformation Biblioteken har viktiga roller i den digitala transformation som hela samhället genomgår. Lärosätesbiblioteken har sedan länge en viktig roll i högskolans digitalisering genom att vara drivande i övergången från tryckta vetenskapliga publikationer till digitala. I nästa fas handlar det om en övergång till öppen tillgång, det vill säga att vetenskapliga publikationer publiceras öppet tillgängligt för alla. KB har under året arbetat med flera regeringsuppdrag i syfte att bana väg för öppen tillgång och i förlängningen ett öppet vetenskapssystem. Bibliotekarier på folkbibliotek ger dagligen vägledning och stöd till invånare när det gäller att hitta fram till och använda digitala tjänster. På så sätt minskar den digitala klyftan. KB har regeringens uppdrag att nationellt samordna och finansiera en satsning på de regionala biblioteksverksamheterna som kompetens- Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 41 av 87

44 och utvecklingsnoder. De regionala biblioteksverksamheterna samordnar i sin tur insatser för landets folkbibliotekarier i en digital kunskapshöjning. Libris är navet i katalogsamarbetet mellan biblioteken. Öppenhet och länkade data samt en effektiv katalogisering fortsätter att vara av strategisk vikt för KB och Libris-systemen. Arbetet med att tillgängliggöra Libris under en öppen licens (CC0) fortsatte under året. Det långsiktiga målet är att bidra till bättre förutsättningar för vidareutnyttjandet av bibliotekens samlade information. Hela samhället ska också kunna ta del av den kunskapsskatt som biblioteken har i sina kataloger och databaser, när denna görs synlig via internets sökmotorer. Arbetet med en nationell biblioteksstrategi som ska stödja hela biblioteksväsendet och den gemensamma infrastrukturen har fortsatt under året Nationell överblick Officiell biblioteksstatistik Inom ramen för uppdrag att samla in Sveriges officiella biblioteksstatistik redovisade KB för fjärde året i rad en samlad nationell statistik över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Totalt har bibliotek tillfrågats om sin verksamhet För att underlätta uppgiftslämningen för de tillfrågade biblioteken gjorde KB under 2018 tekniska förbättringar i webbenkätsystemet. KB har även tagit fram en uppdaterad nyckeltalsrapport för att ge biblioteken stöd i att använda nyckeltal för olika behov Kartläggningar och studier Under året har KB gjort en kartläggning av bibliotekens roll kopplat till de nationella minoritetsspråken, Biblioteken och de nationella minoritetsspråken en lägesbeskrivning. KB har även kartlagt folkbibliotekens mediesamarbeten och skolbibliotekens medieförsörjning samt gjort en översiktlig studie av samlingsbyggandet på svenska forskningsbibliotek Biblioteksplaner Enligt bibliotekslagen måste kommuner och regioner eller landsting anta politiskt beslutade biblioteksplaner för biblioteksverksamheten. KB ska följa utvecklingen av dessa planer. Sedan 2014, när nuvarande bibliotekslag trädde i kraft, har antalet kommuner med en föråldrad biblioteksplan stadigt minskat. Under 2018 har 32 nya kommunala biblioteksplaner antagits i kommunal beslutsprocess och ytterligare ett tiotal förväntas antas under början av Det innebär att 94 procent av Sveriges kommuner har en aktuell biblioteksplan att jämföra med 2014 då motsvarande andel var 35 procent. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 42 av 87

45 Av de regionala biblioteksplanerna har nio slutår 2017 eller Med andra ord behöver cirka hälften av landets regionala biblioteksverksamheter revidera sin plan eller ta fram en ny. Under 2018 har KB gjort en innehållsanalys av biblioteksplanerna, Trend 2017, där 46 kommunala planer lästes och analyserades utifrån struktur och innehåll. Trenden är att biblioteken arbetar mest med integration, verksamhet för äldre och barn samt aktiviteter kring källkritik. Biblioteken arbetar mindre med verksamhetsbeskrivningar och mål för nationella minoriteter Främja samverkan Samverkansråd vid Statens kulturråd KB har enligt regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd som ska hantera frågor om statens roll och ansvar inom ramen för kultursamverkansmodellen. KB deltar aktivt i arbetet inom Kultursamverkansmodellen genom Kulturrådets berednings- och uppföljningsgrupp. KB läser och bedömer regionernas kulturplaner med fokus på området regional biblioteksverksamhet samt de tvärgående perspektiven. Under 2018 års beredning har KB handlagt åtta kulturplaner som avser planperioder från och med Myndigheten har även handlagt revideringar och kompletteringar från övriga län eller regioner som befinner sig i en löpande planperiod. Därtill har KB följt upp och läst regionernas verksamhetsberättelser för Det finns fortfarande en variation mellan regionerna när det gäller i vilken omfattning kulturplanen kopplar ihop de kulturpolitiska målen med bibliotekslagen och den verksamhet som beskrivs. Följsamheten mot bibliotekslagen har blivit bättre. Dock finns det fortfarande delar av lagen som inte avhandlas i kulturplanernas beskrivning. Kulturplanernas biblioteksavsnitt tar ofta upp barn och unga, nyanlända och nationella minoriteter, som är prioriterade grupper i bibliotekslagen. Däremot skiftar tonvikten mellan regionerna. Digital delaktighet eller medie- och informationskunnighet är fortsatt områden som prioriteras inte sällan i samband med skrivningar kring det nationella digitala kompetenslyftet för landets folkbibliotek. KB noterar även att kulturplanerna i högre grad än tidigare kopplas samman med regionernas övriga planer och strategidokument. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 43 av 87

46 Stärkt biblioteksverksamhet i hela landet Statens kulturråd ska genomföra en satsning för en stärkt biblioteksverksamhet i syfte att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. Satsningen ska genomföras i samverkan med KB utifrån nationella strategiska överväganden och i dialog med andra berörda aktörer. Under 2018 har Statens kulturråd bjudit in KB till ett antal samrådsmöten rörande satsningen Stärkt biblioteksverksamhet i hela landet. KB har fått ta del av bedömningsgrunderna och tematiska sammanfattningar av ansökningarna. KB har bidragit med särskilda synpunkter på ansökningar av nationell karaktär. Dessutom har en gemensam uppföljning av 2018 års utlysning gjorts, liksom förberedelser inför 2019 års utlysning Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling inrättandes 2016 och består av ett antal arbetsgrupper kring allt från biblioteksstatistik till digitalisering och öppen tillgång. Forumet stödjer KB i uppdraget att ha nationell överblick och främja samverkan och utveckling inom biblioteksområdet Kompensation för omkostnader vid fjärrutlåning KB ska enligt regleringsbrevet för 2018 fördela tkr för kompensationsmedel med anledning av fjärrlån. KB fördelade under året tkr i fjärrlånekompensation till statligt finansierade forskningsbibliotek. Ersättningen fördelades mellan 43 olika bibliotek som fick summan 131 kronor per nettoutlån. Den summa som utbetalas per nettoutlån ökar för varje år, till följd av att antalet fjärrlån mellan forskningsbibliotek minskar. Samtidigt är den totala summan för fjärrlånekompensation oförändrad. Tabell 18: Fjärrlånekompensation (tkr) Fördelad fjärrlånekompensation Nationella utvecklingslinjer Som en del i KB:s uppgift att främja samverkan och utveckling inom biblioteksområdet har KB valt att arbeta efter en modell som kallas nationella Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 44 av 87

47 utvecklingslinjer. Tanken är att dessa ska fånga upp behov eller områden som KB annars inte prioriterar i löpande verksamhet. Open Access och licenser Syftet med projektet är att stödja en samverkan mellan statens olika aktörer (forskningsfinansiärer, lärosäten och bibliotek) som underlättar för forskningsinstitutionerna att hantera övergången till öppen tillgång. KB har under 2018 bidragit med tkr. Strategisk inkludering av biblioteksdata I samarbete med Wikimedia Sverige har KB arbetat med att knyta ihop biblioteksdata från Libris med Wikipedia för att inkludera bibliotekens digitala information på Wikimedias plattformar. KB har under 2018 bidragit med 500 tkr. Migration och språklig mångfald Under 2018 har Malmö stadsbibliotek utvecklat tjänsten Bibblan guidar till att finnas på mångspråk. KB bidrog med 600 tkr. KB bidrog även med 100 tkr för rapporten Kliv fram! Bibliotek, segregation och integration. Nationella digitala bibliotekstjänster En förstudie om nationella digitala bibliotekstjänster ingår i KB:s pågående arbete med att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Studien ska undersöka behov och förutsättningar för att skapa nationella digitala bibliotekstjänster riktade till alla. Syftet är att öka tillgången till ett brett utbud av medier för att främja bildning, kunskap och läsning på lika villkor i hela landet. KB har under 2018 avsatt tkr för genomförandet Nationell biblioteksstrategi KB har i uppdrag av regeringen att lämna förslag till en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom det allmänna biblioteksväsendet. Dialog och förankring Ett omfattande utredningsarbete och en kontinuerlig dialog med berörda sektorer har pågått sedan 2015, då KB fick uppdraget av regeringen. Strategins arbete har under 2018 framför allt präglats av att sätta samman, presentera och förankra förslaget Från ord till handling. På väg mot en nationell biblioteksstrategi. Utkast. Lanseringen av utkastet, som livesändes från en regional bibliotekskonferens i Kalmar i maj, lockade en stor och engagerad Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 45 av 87

48 publik, samt gav genomslag i medierna. Efter detta följde en förankrings- och dialogprocess, bland annat genom fem dialogkonferenser på olika platser i landet med sammantaget 500 deltagare. Under hösten inkom närmare etthundra skriftliga inspel på strategiförslaget från hela sektorn. Under återstoden av 2018 har arbete med att sätta samman det slutliga strategidokumentet pågått. Medarbetarna vid strategins sekretariat har under året deltagit och föreläst vid ett stort antal möten, konferenser och seminarier, exempelvis Biblioteksdagarna, Almedalsveckan och Bokmässan i Göteborg. Sekretariat har löpande fört haft lägesdragningar och fört dialog med kulturutskottet, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Skolverket och Skolbiblioteksgruppen, Statens kulturråd, de regionala biblioteken, Läsdelegationen samt landets institutioner för forskning och utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap. Inför Södertörns högskolas förberedelser att starta en ny utbildning inom bibliotekarieprofessionen deltog strategisekretariatet som kompetens- och referensstöd. Strategins styrgrupp samt referensgrupp har träffats regelbundet under hela året. Löpande information och kommunikation har framför allt publicerats och förts via strategins blogg, på kb.se samt via Facebookgruppen Nationell biblioteksstrategi. Utredningsuppdrag Arbete med en förstudie kring möjligheterna att bygga en nationell digital bibliotekstjänst, riktad till i första hand allmänheten, har pågått under året. Förstudien publiceras i februari 2019 och kommer, liksom alla övriga utredningar inom strategiuppdraget, att används som underlag till den slutliga strategin. Utredningsuppdraget Värdet av Skolbiblioteket som startade 2017 kommer också att slutredovisas i februari Fyra pågående studier har slutredovisats och publicerats i rapporterna: Profession, Utbildning, Forskning: Biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession Behöver biblioteken barnen eller är det barnen som behöver bibliotek? Kliv fram! Bibliotek, segregation och integration (tidigare nämnd under Nationella utvecklingslinjer, se avsnitt 7.4.) Biblioteken och de nationella minoritetsspråken. En lägesbeskrivning. Arbetet med att ta fram dokumentärfilmen Demokratins skattkammare. Jakten på Selma Lagerlöf har startat under våren Syftet med arbetet är att belysa den komplexa process det innebär att ta fram så mycket material som möjligt ur bibliotekens samlingar inom ett ämne, i detta fall författarinnan Selma Lagerlöf. En trailer och ett seminarieprogram på ämnet arrangerades vid Bokmässan i september Dokumentären lanseras i sin helhet i februari Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 46 av 87

49 Tillgängliggörande av e-böcker Under 2018 har KB arbetat med att öka mängden upphovsrättsligt fritt material i Libris, samt att undersöka olika tillgänglighetsaspekter för detta. Cirka upphovsrättsligt fria titlar har förts in i Libris (varav cirka 600 i formatet Epub). I princip allt upphovsrättsligt fritt material tillgängligt på svenska finns nu i Libris. Slutsatser och rekommendationer från arbetet har varit inspel till det relaterade arbetet med en nationell biblioteksstrategi, särskilt delområdet nationella digitala bibliotekstjänster. KB har även tagit fram en prototyp för att visa hur ett attraktivt och lättanvänt gränssnitt för e-böcker kan fungera. Den nationella infrastrukturen Libris utgör basen, vilket innebär att all den information och de funktioner som redan finns på plats kan tillvaratas. I e-bokstjänsten kan användarna söka fram böcker och välja att läsa direkt i webbläsaren eller ladda ner för att läsa utan uppkoppling i valfri läsare Bidrag till KB:s partners i det nationella uppdraget KB har under 2018 fördelat verksamhetsbidrag på tkr till myndighetens partners i det nationella samverkansuppdraget, se tabell 19. Tabell 19: Bidrag till KB:s partners (tkr) Internationella biblioteket på Stockholms stadsbibliotek Malmö stadsbibliotek Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå Totalt bidrag till KB:s partners Projektstöd inom Kvalitetsdialog Internationella biblioteket (IB) har fortsatt att dels bygga upp ett kompletterande tryckt mediebestånd med inriktning mot smalare litteratur på lättillgängliga språk, samt att tillgängliggöra katalogposterna i Libris. Drygt 40 procent av nyförvärven var barn- och ungdomsböcker. Det konsultativa stödet kring arbete med mångspråkiga medier har främst riktats mot gymnasiebibliotek i form av fortbildningsdagar och litteraturvägledning. IB har även arbetat med och deltagit i beta-lanseringen av e-tjänsten Världens bibliotek. Tjänsten innehåller digitala mångspråkiga medier som är fritt tillgängliga för användare i Norden. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 47 av 87

50 Malmö stadsbibliotek har under året underhållit och utvecklat den digitala referensfrågetjänsten Bibblan svarar. Tjänsten har genomgått en förändringsprocess och övergått till klarspråk och den mångspråkiga delen har avvecklats. Sveriges depåbibliotek och lånecentral har en fortsatt stabil efterfrågan på lån från folkbibliotek när det gäller äldre tryckt material. Donationer till depåbiblioteket har bidragit till att beståndet i Libris har ökat i samma omfattning som tidigare år. Andelen fjärrlånebeställningar har varit konstant. Det konsultativa stödet har främst omfattat rådgivning kring medieplaner och gallring. Under året har KB gjort en översyn av respektive partners uppdrag. Reviderade uppdrag med utpekade fokusområden börjar gälla tills vidare från och med KB har också under året beviljat ett tryck- och spridningsbidrag på 50 tkr kronor vardera till Länsbibliotek Sörmland för rapporten Löpa linan ut - bibliotekschefens strategiska modell för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter samt till Regionbibliotek Stockholm för rapporten Många sätt att vara människa på folkbibliotek och nationella minoriteter Digitalt kompetenslyft KB har i uppdrag av regeringen att nationellt samordna och finansiera en satsning på de regionala biblioteksverksamheterna som kompetens- och utvecklingsnoder. Satsningen innebär i sin tur att de regionala biblioteksverksamheterna samordnar en utbildning av landets folkbibliotekarier för en digital kunskapshöjning. De regionala biblioteksverksamheterna har en avgörande roll i genomförandet av ett digitalt kompetenslyft för all personal vid landets folkbibliotek. Under våren 2018 bildades ett nätverk med medarbetare från de regionala biblioteksverksamheterna. Sammantaget under året har de regionala biblioteksverksamheterna genomfört 966 aktiviteter med deltagare. Projektet inleddes 2018 med ett självskattningstest kring digitala kompetenser, särskilt utvecklat för bibliotekspersonal. Testet baserar sig på Digcomp 2.0, EU:s ramverk som anger viktiga digitala kompetenser för en fullt delaktig medborgare i ett digitaliserat samhälle. Under året har svar registrerats vilket innebär att mer än 80 procent av Sveriges folkbibliotekspersonal har gjort testet. Malmö stadsbibliotek utvecklar en lärplattform för de olika utbildningsinsatserna. Plattformen kommer att vara en gemensam resurs och ett komplement till de regionala biblioteksverksamheternas aktiviteter och utbildningar. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 48 av 87

51 Projektet har även inlett samarbete med flera forskarlag, dels för att utvärdera projektet, dels för att tillföra ny kunskap kring digital kompetens kopplat till bibliotekens kärnuppdrag, bibliotekariens yrkesroll och användarnas behov. Tabell 20: Bidrag till regional biblioteksverksamhet, lärplattform samt följeforskning för Digitalt först 2018 (tkr) 2018 Regional biblioteksverksamhet Malmö stadsbibliotek, lärplattform Lärosäten, följeforskning Totalt bidrag Digitalt först Tillhandahålla informationssystem och samordna digitala tjänster Libris nationell biblioteksinfrastruktur Utveckling av Libris Under 2018 har KB fortsatt utveckling av och produktionssatt systeminfrastrukturen för Libris-systemen. Det innebär en helt ny systeminfrastruktur, ett utvecklat verktyg för att registrera material och ett omfattande arbete med att byta ut det format i vilket data sparas. I juni 2018 driftsatte KB en första version som sedan har vidareutvecklats under året efter användarnas behov. I och med produktionssättningen av nya Libris blev KB det första nationalbiblioteket i världen som går över till en beskrivningsmodell som bygger på länkade data. Systemet ska klara nya, ökade krav på flexibilitet och tillgänglighet. Det ska även ge förbättrade möjligheter att automatisera och distribuera metadata. KB följer initiativet Bibframe, som leds av Library of Congress. Många bibliotek har aktivt deltagit vid tester samt återkopplat om funktionalitet och felrapportering. Förutom rent tekniskt arbete har även stora insatser gjorts för exempelvis framtagande av hjälptexter, guider och supportarbete. För många Librisbibliotek har dock det stora systemskiftet bland annat inneburit att produktionstakten vid katalogisering varit lägre än normalt. Libris tjänster Libris nationella biblioteksinfrastruktur omfattar flera tjänster, till exempel Libris samkatalog, Libris webbsök, Libris fjärrlån och Libris uppsök (en söktjänst för uppsatser och examensarbeten från svenska lärosäten). Libris är ett samarbete och innehållet byggs gemensamt upp av de cirka 500 biblioteksorganisationer som registrerar sitt material där. Tjänsten Libris webbsök Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 49 av 87

52 möjliggör sökningar i den nationella databasen, vilken innehåller mer än tio miljoner titlar. Under året har inga nya anslutningar av bibliotek gjorts i och med bytet av Libris systeminfrastruktur. Under hösten har dock över etthundra nya överenskommelser om anslutning undertecknats. Dessa bibliotek kommer att börja registrera i Libris i början av 2019 med hjälp av en kommersiell katalogiseringstjänst som erbjuds på marknaden. Libris har ett utvecklingsråd som stöder KB i strategiska vägval och utvecklingsfrågor relaterade till systemet. Deltagarna i gruppen representerar de olika biblioteksorganisationerna i Libris. Cirka biblioteksenheter i Sverige har tillgång till Libris fjärrlån och cirka biblioteksenheter, varav en tredjedel folkbibliotek, använde Libris fjärrlån under Drygt 500 utländska bibliotek har tillgång till systemet och under året användes det aktivt av 239 bibliotek från Danmark, Finland och Norge. KB arbetar aktivt med att informera, utbilda och guida biblioteken och har under året anordnat sju utbildningstillfällen för nytillkomna bibliotek. Under året har KB också arrangerat Libris användardag, en konferens för alla Librisanslutna bibliotek. KB har under året haft regelbunden kontakt med de medie- och systemleverantörer som verkar på den svenska marknaden. Viktiga avtal har slutits bland annat med Bokinfo, vilket innebär metadataberikning av en stor del nya poster i Libris. Sökningar i Libris Antalet sökningar i Libris har legat på omkring 12,5 miljoner sökningar per år under de senaste tre åren, se tabell 21. De flesta sökningar är utförda av personer, men en mindre del, uppskattningsvis cirka tio procent, är skapade av sökmotorer. Xsearch gör det möjligt att söka och få ut träfflistor och enskilda poster från Libris i en rad olika format. Dessa sökningar skapas oftast maskinellt av andra aktörer, därför kan sökmängden variera kraftigt beroende på vilka sökningar som görs. Ändå kan man säga att trenden är kraftigt stigande. Tabell 21: Antal sökningar i Libris per år och antal framtagna poster per år Sökningar i Libris Framtagna poster Xsearch Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 50 av 87

53 Antal fjärrlån har en nedåtgående trend, se tabell 22. För forskningsbiblioteken är ett fjärrlån det sista alternativet efter digitalt format och inköp. Tabell 22: Antal fjärrlånebeställningar i Libris nationella fjärrlånesystem Fjärrlånebeställningar totalt varav bokbeställningar varav kopiebeställningar Fjärrlånebeställningar från folkbibliotek 1) ) Ingår i Fjärrlånebeställningar totalt ovan Centrala avtal för elektroniska informationsresurser Inom ramen för Bibsamkonsortiet sluter KB licensavtal med förlag och databasproducenter i syfte att effektivisera tillgång till elektroniska informationsresurser för högre utbildning och forskning. Konsortieformen ger lägre priser och rationell administration för deltagande organisationer. År 2018 har 81 lärosäten anslutit sig till ett eller flera av de 45 tillgängliga licensavtalen. Avtalen omfattar en mängd olika e-resurspaket och har under 2018 omsatt närmare 318 miljoner kronor, vilket är en minskning med nio procent jämfört med I normalfallet sker en ökning mellan åren, men detta år blev ett undantag. Anledningen till det är att avtalet med förlaget Elsevier som till omsättningen var det största sades upp under 2018, på rekommendation av rektorerna för de svenska lärosätena. Avtalet avslutades eftersom förlaget inte tillmötesgick Bibsamkonsortiets krav på omedelbar öppen tillgång till alla artiklar publicerade i förlagets tidskrifter av forskare affilierade till konsortiets deltagande organisationer. Uppsägningen har rönt stor uppmärksamhet internationellt Öppen tillgång Samordning av arbete kring öppen tillgång KB har enligt regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att samordna arbetet med införande av principer för att främja publicering av vetenskapliga publikationer med öppen tillgång (open access). Vid genomförandet av uppdraget ska KB samråda med Vetenskapsrådet. Utifrån rapporten Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information och inom ramen för samordningsuppdraget har KB genomfört fem utredningar med målet att ta fram rekommendationer till lösningar för några av de utmaningar som Sverige står inför i omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 51 av 87

54 De fem utredningarna är: Meriterings- och medelstilldelningssystemen i relation till incitament för öppen tillgång Finansiering av omställningen från ett prenumerationsbaserat till ett öppet tillgängligt publiceringssystem Öppen tillgång till böcker Ekonomiskt och tekniskt stöd till tidskrifter som publicerar med öppen tillgång Uppföljning av krav på öppen tillgång inklusive CC-licenser I de olika utredningsgrupperna har representanter från lärosätena genom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), forskningsfinansiärer, forskarsamhället samt KB deltagit. KB har under 2018 arrangerat dels ett halvtidsseminarium för utredningsarbetet, dels en öppen inspelsrunda för de fem utredningarna. I december 2018 avslutade utredningsgrupperna sitt arbete. Slutrapporten överlämnas till regeringen i mars KB inledde 2016 en pilotstudie för att undersöka möjligheterna att etablera en nationellt öppen databas med data rörande publiceringskostnader för öppen tillgång, med namnet Open APC Sweden. Under 2017 och 2018 har antalet deltagande lärosäten utökats till tolv stycken. Vid slutet av 2018 innehöll databasen prisuppgifter för knappt fem tusen öppet tillgängliga vetenskapliga artiklar skrivna av svenska forskare, till en kostnad om knappt 100 miljoner kronor. KB har under året tagit fram statistik för utvecklingen av publiceringen med öppen tillgång vid svenska lärosäten och institutioner under , se diagram 1. Statistiken visar att andelen sakkunniggranskade artiklar ( stycken med DOI 7 ) som publicerats med öppen tillgång har ökat från drygt 20 procent 2011 till knappt 40 procent Den största andelen av dessa artiklar har parallellpublicerats i repositorier/fulltextdatabaser. Författaren får vanligtvis parallellpublicera en annan version än den slutgiltiga och oftast får parallellpubliceringen göras först en viss tid efter publicering, så kallad embargotid. Antalet artiklar i öppet tillgängliga tidskrifter har ökat från knappt tio till knappt 20 procent under perioden Den största ökningen har skett bland artiklar i så kallade hybridtidskrifter (förlaget tar betalt för att göra enskilda artiklar öppet tillgängliga samtidigt som de tar betalt för prenumeration på tidskriften). Knappt fem procent publicerades på det sättet Motsvarande 7 DOI: Digital Object Indentifier är ett permanent identifieringsnummer som ges till elektroniska dokument Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 52 av 87

55 siffra för 2017 var knappt 15 procent av artiklarna. Kategorierna överlappar varandra så att en artikel som är publicerad i en helt öppet tillgänglig tidskrift ofta också parallellpubliceras i ett repositorium. Diagram 1: Utvecklingen av publicering med öppen tillgång (OA) i Sverige ) 60% totalt artikel i helt öppet tillgänglig tidskrift repositorier (accepted/published) öppen artikel i hybridtidskrift 50% 40% 30% 20% 10% 0% ) Datakällor: Swepub och Unpaywall 2) Såväl datakällor som teknik för att identifiera de olika kategorierna är under utveckling varför data är föränderligt över tid. KB har fortsatt att delta i EU- projektet OpenAIRE2020 och deltar i den nya projektfasen OpenAIRE Advanced, vars syfte är att skapa en infrastruktur för fria publikationer och forskningsdata från EU:s sjunde ramprogram respektive forskningsprogrammet Horizon KB deltar vidare med en representant i Vetenskapsrådets referensgrupp för öppen tillgång till fohistoriskrskningsdata, med en representant i styrelsen för den europeiska organisationen SPARC Europe (the Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition) samt med en representant i LIBER's (Association of European Research Libraries) arbetsgrupp för öppen tillgång. För att främja övergången till ett öppet publiceringssystem samverkar KB med flera internationella organ och betalar medlemsavgifter eller ekonomiskt stöd till initiativ för öppen tillgång på sammanlagt 295 tkr. Motsvarande siffra för 2017 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 53 av 87

56 var 567 tkr. Stödet går till både infrastruktur- och innehållstjänster som exempelvis DOAJ, Knowledge Unlatched. Open Library of Humaniteis och SciPost Utgifter för vetenskaplig publicering KB har enligt regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att sammanställa de totala utgifterna för vetenskaplig publicering för universitet och högskolor, som har statlig huvudman eller tillstånd att utfärda examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Redovisningen ska särskilt beakta prenumerationskostnader, publiceringsavgifter och administrativa utgifter. En sammanställning av kostnaderna för vetenskaplig publicering är en del av övergången till ett öppet vetenskapssystem, där vetenskapliga publikationer kommer att publiceras öppet tillgängliga. Kostnaderna för vetenskaplig publicering har ökat i takt med att allt fler av publikationerna görs digitalt tillgängliga. De ökande kostnaderna har kritiserats eftersom forskare både skriver och granskar varandras texter, vanligtvis utan ersättning från förlagen. Övergången till ett öppet vetenskapssamhälle bör inte leda till ytterligare kostnadsökningar. Därför finns ett intresse att sammanställa de totala kostnaderna. Under 2018 har KB påbörjat kartläggningen av de angivna kostnaderna samt utrett de juridiska förutsättningarna för att offentliggöra demtogs. I samband med kartläggningen anordnades en inspirationsworkshop tillsammans med en professor som arbetar med motsvarande frågor i Storbritannien. Huvudparten av prenumerationskostnaderna, cirka 318 miljoner kronor, har KB kunskap om via Bibsamkonsortiet (se avsnitt Centrala avtal för elektroniska informationsresurser). Övriga lokala prenumerationskostnader samlas in från lärosätena. För publiceringsavgifter finns ännu ingen samlad statistik. Den juridiska rättsutredningen om offentliggörande av kostnader ledde till att riksbibliotekarien tog ett beslut i november 2018 om att offentliggöra både kostnader och de förlagsavtal som KB tecknar för Bibsamkonsortiets räkning. Sammanställningen av utgifterna för den vetenskapliga publiceringen kommer att presenteras i sin helhet i en rapport under våren Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 54 av 87

57 Bedömningskriterier för att kunna följa utvecklingen mot ett öppet vetenskapssystem KB har i uppdrag av regeringen att ta fram kriterier för att kunna bedöma i vilken utsträckning vetenskapliga publikationer som helt eller delvis tagits fram med offentlig finansiering uppfyller FAIR-principerna. Kriterierna ska möjliggöra en bedömning av om vetenskapliga publikationer uppfyller det nationella målet om att bli öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Bedömningskriterierna har flera syften: de ska dels kunna användas för att följa utvecklingen mot ett öppet vetenskapssystem, dels peka på i vilken utsträckning vetenskapliga publikationer som helt eller delvis finansierats offentligt uppfyller de så kallade FAIR-principerna 8. Vetenskapsrådet har fått motsvarande uppdrag för forskningsdata. I KB:s uppdrag ingår också att föreslå en metod som ska visa på en samlad bild av i vilken utsträckning både vetenskapliga publikationer och forskningsdata uppfyller FAIR-principerna. FAIR-principerna togs fram 2014 för forskningsdata, men kan tillämpas på alla typer av forskningsresultat, såsom publikationer. Principerna syftar till att förbättra möjligheterna att återanvända forskningsresultat, såväl för människor som för maskiner. För att kunna återanvändas måste de vara sökbara (Findable), tillgängliga (Accessible), kompatibla med andra forskningsresultat (Interoperable) samt tydliggöra hur de kan återanvändas (Reusable). Både publikationen i sig och dess metadata förväntas uppfylla FAIR-principerna. Till exempel ska en människa kunna söka fram en publikation på nätet, och genom dess upphovsrätts- och licensinformation kunna avgöra hur den publikationen får användas. Publikationen och dess metadata ska även vara maskinläsbara; samma information om upphovsrätt- och licens- ska kunna tolkas maskinellt för att bedöma hur publikationen får användas. FAIR-principerna innebär inte automatiskt öppen tillgång, men de kompletterar regeringens målbild om öppen tillgång till forskningsresultat. Detta nämns också i de rådsslutsatser om övergången till ett öppet vetenskapssystem som EU:s medlemsländer antog i maj KB har under 2018 arbetat med FAIR inom ramen för det löpande uppdraget för samordning av öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Samråd och avstämning med Vetenskapsrådet har skett löpande. KB har inhämtat synpunkter från universitet och högskolor via Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Detta har skett vid två tillfällen, dels för kriterierna och dels för den föreslagna metoden. Uppdraget slutredovisas till regeringen den 28 februari FAIR står för Findable, Accessible, Interoperable och Reusable. FAIR- principerna utgör förutsättningar för att forskningsresultat ska kunna återanvändas. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 55 av 87

58 7.7. Tillhandahålla en fullgod och heltäckande datakälla Swepub är en samlad ingång för såväl sökning som uttag av publikationsdata för vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten. Arbetet med vidareutveckling av tjänsten har under 2018 utgått från de behov som KB tillsammans med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Vetenskapsrådet och Universitetskanslerämbetet (UKÄ) definierat som avgörande för bibliometriska analyser. Under 2018 har fyra nya organisationer anslutit sig till Swepub genom Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Swepub hämtar i och med det data från 37 lärosäten och åtta myndigheter. Utifrån diskussion om datakvalitet har Swepubs strategiska rådgivningsgrupp (Swepub utvecklingsråd) tagit fram en avsiktsförklaring om tillvägagångssättet för det fortsatta arbetet. I avsiktsförklaringen som riktas till lärosätenas rektorer och bibliotekschefer, listas ansvarsrollerna och de överenskomna kraven för dataleveranser till Swepub för att möjliggöra bibliometriska analyser. Under 2018 har KB gjort en översyn av överföringsformatet och utifrån det arbetat med vidareutvecklingen av det befintliga överföringsformatet Swepub MODS. Ytterligare vidareutvecklingsarbete under året har varit att skapa en ny plattform för Swepub. Syftet med den nya plattformen är dels att kunna arbeta mer effektivt och transparent med kvalitetssäkring av inkommande data, samt förenkla uttag av data Kostnadsutveckling prestationsområdet Nationell överblick och samverkan Inom prestationsområdet Nationell överblick och samverkan har främst personalkostnaderna ökat. Avdelningen för informationssystem har utvidgat personalstyrkan med sju årsarbetskrafter från 36 till 43, vilket motsvarar en ökning med cirka 20 procent. Tabell 23: Kostnadsutveckling för prestationsområdet Nationell överblick och samverkan (tkr) Nationell överblick och samverkan 2018 % 2017 % 2016 % Intäkter av anslag % % % Övriga intäkter % % % Kostnader % % % Utfall nationell samverkan Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 56 av 87

59 Tabell 24: Kostnader för nationell överblick och samverkan per utgiftsområde, exklusive transfereringar (inklusive overhead) (tkr) Utgiftsområde 16: utbildning och universitetsforskning Utgiftsområde 17: kultur, medier, trossamfund och fritid Externa medel Summa kostnader Prestationsområdet Nationell överblick och samverkan fördelar sina kostnader på två utgiftsområden (16 och 17), se tabellerna 24 och 25. Externa medel avser främst bidrag som erhållits från Vetenskapsrådet och EU. Medel för Swepub redovisas från och med 2017 inom utgiftsområde 16. För 2016 var detta bidragsmedel från regeringen och redovisades under raden externa medel. För anslag 17 1:6 ap. 2 beräknas en overhead utifrån andel årsarbetskrafter. För 2018 utgör overheaden tkr varav tkr avser lokalkostnader och tkr är kostnader för gemensam administration som återfinns i raden kostnader för personal. KB:s transfereringar ingår inte i tabell 24, eftersom de inte är verksamhetskostnader. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 57 av 87

60 Tabell 25: Fördjupad redovisning av kostnader för nationell överblick och samverkan. Kostnader exklusive transfereringar (inklusive overhead) (tkr) (åak) 1) (åak) 1) (åak) 1) Utgiftsområde 16: utbildning och universitetsforskning Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader och åak anslag , , ,9 Utgiftsområde 17: kultur, medier, trossamfund och fritid Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader 1 Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader och åak anslag , , ,2 Externa medel Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader och åak externa medel , , ,7 Summa kostnader och summa åak , , ,8 1) Åak = Årsarbetskrafter Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 58 av 87

61 En stor del av det audiovisuella kulturarvet finns på bärare som inte längre tillverkas. Samtidigt behöver KB ha en teknisk utrustning som kan hantera de materialen. Där är frågor om kompetensförsörjning mycket viktigt så att kunnig personal finns att tillgå. Foto: Per och Per Fotograf AB Verksamhetsövergripande frågor Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 59 av 87

62 8. Verksamhetsövergripande frågor 8.1. Kompetensförsörjning och personal Kompetensförsörjning I KB:s treåriga verksamhetsplan är ett stärkt fokus på kompetens ett av fokusområdena. En av målformuleringarna är att KB ska ha spetskompetens inom nyckelområden som användning, digitalisering samt tjänster och samverkan kopplade till KB:s målbild. I enlighet med målformuleringen har KB under år 2018 fortsatt arbetet med att ta fram effektivare metoder för KB:s långsiktiga kompetensförsörjning. Syftet är att attrahera, behålla och rekrytera kompetens utifrån verksamhetens behov. KB har under 2018 beslutat en ny personalpolicy och implementeringen är i slutskedet. Som ett led i kompetensarbetet har även ett nytt lokalt omställningsavtal tecknats. Dessutom har KB ingått ett avtal om livs- och karriärplanering. Stödprocesserna för medarbetarsamtalen och metoderna för att följa upp arbetsmiljön har också vidareutvecklats. Resultatet av en enkätundersökning under 2018 visar att medarbetarna är nöjda med den fysiska arbetsmiljön, men att säkerhetsrutinerna behöver utvecklas. Att KB har en bra arbetsmiljö framgår även av de genomförda gruppsamtalen på enhetsnivå om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Vad gäller insatser för att underlätta rekrytering har KB under året utvecklat myndighetens rekryteringsverktyg administrativt samt genomfört ett arbete kring annonsutformning. Introduktionsprogram för nyanställda har genomförts vid fyra tillfällen under året. Sammantaget bedömer KB att de vidtagna åtgärderna har bidragit till att myndigheten har kunnat fullfölja sina uppgifter på ett effektivt sätt Personal KB har under år 2018 påbörjat 62 rekryteringar. Resultatet har blivit 49 anställningar. Den 31 december 2018 hade KB 346 anställda, vilket är något mer än 2017 då antalet var 337, se tabell 26. Av dessa var andelen tidsbegränsat anställda högre 2018 jämfört med Antalet årsarbetskrafter var 312, vilket är en relativt stor ökning jämfört med året innan. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 60 av 87

63 Tabell 26: Myndighetens personalstatistik Ålder och kön m.m Antal anställda personer 1) Procentuell andel anställda kvinnor 2) Procentuell andel anställda män 2) Medelålder totalt antal år 2) 49,0 49,0 49,0 Medelålder kvinnor 2) 48,5 49,6 49,0 Medelålder män 2) 49,9 49,5 49,0 Procentuell andel anställda år 2) Procentuell andel anställda 50 år eller äldre 2) Antal tidsbegränsat anställda (andel 3) ) 33 (9,5) 27 (8,0) 25 (7,5) Procentuell andel tidsbegränsat anställda kvinnor Procentuell andel tidsbegränsat anställda män Procentuell personalomsättning 1) 11,7 12,5 7,5 Antal årsarbetskrafter totalt 4) ) Inkluderar tillsvidareanställda, provanställda och tidsbegränsat anställda 2) Inkluderar tillsvidareanställda och provanställda 3 Andel tidsbegränsat anställda av totalt antal anställda personer 4) Uppgift från Arbetsgivarverket Personalrörligheten har varit relativ konstant jämfört med föregående år, men har varierat mellan KB:s verksamheter. I kärnverksamheterna där merparten av yrkesgrupperna är bibliotekarier, bokbindare och konservatorer har rörligheten varit låg. Inom delar av stödverksamheten, exempelvis HR- och itverksamheterna, har den varit väsentligt högre. KB har en fortsatt jämn könsfördelning bland medarbetarna, 46 procent män och 54 procent kvinnor. Könsfördelningen varierar dock mellan enheterna beroende på verksamhetens inriktning Sjukfrånvaro KB har enligt regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtas för att sänka sjukfrånvaron vid myndigheten. År 2018 var KB:s sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 4,2 procent, vilket är en minskning jämfört med 2017 då andelen var 4,4 procent, se tabell 27. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 61 av 87

64 Tabell 27: Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Ålder och kön m.m Totalt 4,2 4,4 4,6 4,4 3,2 Åldersgruppen 29 år eller yngre 5,4 5,5 4,5 3,7 1) Åldersgruppen ,7 4,4 4,1 4,3 3,1 Åldersgruppen 50 år eller äldre 4,7 4,3 5,0 4,5 3,3 Sjukfrånvaro kvinnor 5,1 5,5 6,0 5,8 4,5 Sjukfrånvaro män 3,2 3,0 2,9 2,8 1,8 Andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 37,3 39,7 40,4 43,6 37,6 1) Redovisas inte eftersom statistiken avser färre än fem medarbetare Sjukfrånvaron är inte entydigt kopplad till arbetsförhållandena. KB har därför valt att genomföra en kombination av främjande, förebyggande och rehabiliterande åtgärder för att sänka sjukfrånvaron. Nya chefer har fått en individuell introduktion till vad ansvaret för arbetsmiljöfrågor innebär och hur sjukfrånvaro ska hanteras enligt KB:s policyer och riktlinjer. Alla chefer har även erbjudits möjlighet till coachande samtal i syfte att utveckla sitt ledarskap. Sedan 2016 har KB genomfört en hälsovecka varje år för att öka insikten om betydelsen av att ta hand om sin hälsa. I KB:s förebyggande insatser ingår att enhetschef, enligt framtagna rutiner, följer upp medarbetare som har haft fler än fem frånvarotillfällen under den senaste tolvmånadersperioden. Om orsaken till frånvaron är oklar rekommenderas ett kartläggande samtal hos företagshälsovården. Fokus i det rehabiliterande arbetet har varit att involvera chefer mer i pågående rehabiliteringar. Ansvarsfördelningen mellan chefen, medarbetaren och företagshälsovården har blivit tydligare. Detta har framför allt bidragit till en bättre hantering av de medarbetare som har längre sjukskrivningar, men också till ett bättre samarbete. KB har även arbetat med anpassade lösningar utifrån individens behov och önskemål, till exempel möjlighet att arbeta hemma. Under våren 2018 har KB genomfört en mätning kring hur medarbetarna upplevde sina rättigheter och möjligheter på KB. Svaren visade på en nöjdhet med KB som arbetsgivare. Den enda diskrimineringsgrund som fick ett något lägre resultat var kränkande särbehandling. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 62 av 87

65 KB har under ett antal år arbetat med att ta fram rutiner för att förebygga och hantera samarbetssvårigheter. Förutom dessa rutiner har KB använt ett antal andra metoder och verktyg för att förebygga och hantera samarbetssvårigheter. Som exempel kan nämnas antal utbildningsinsatser om medling. Under våren 2018 har KB tagit fram ett så kallat hälsoindex, som visade att KB har ett förhållandevis bra värde och att merparten av medarbetarna har en god hälsa Moderna beredskapsjobb och praktik i staten KB har enligt regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten. KB har även i uppdrag av regeringen att ställa praktikplatser till förfogande och ta emot arbetssökande med funktionsnedsättning för praktik. KB har även i uppdrag av regeringen att ta emot nyanlända arbetssökande för praktik. Under 2018 har KB genomfört ett projekt som har gjort det möjligt att tidsbegränsat anställa fem medarbetare inom ramen för regeringens uppdrag Moderna beredskapsjobb i staten. Dessa anställningar beräknas pågå till och med oktober KB har även tagit emot två praktikanter inom ramen för regeringens uppdrag Praktik i staten, varav en i programmet för nyanlända arbetssökande och en i programmet för personer med funktionsnedsättning. KB har beträffande samtliga dessa uppdrag lämnat redovisningar till Statskontoret i enlighet med direktiven. KB arbetar för jämlikhet, mångfald och lika möjligheter för alla. En del i detta har inneburit att arbeta aktivt med anställningsformer som gynnar personer som av olika anledningar har svårigheter på arbetsmarknaden. Under 2018 har KB haft 13 anställda med arbetsmarknadspolitiskt stöd (lönebidrag) samt tre praktikanter inom ramen för någon annan typ av arbetsmarknadsåtgärd. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 63 av 87

66 8.4. Ekonomisk utveckling Sammanfattande bedömning av kostnadsutvecklingen per prestationsområde KB redovisar sina kostnader fördelade på de fem prestationsområdena Samla in, Beskriva, Bevara, Tillhandahålla samt Nationell överblick och samverkan. Av diagram 2 framgår att av KB:s verksamhetskostnader utgör Samla in 16 procent, Beskriva 16 procent, Bevara 22 procent, Tillhandahålla 24 procent samt Nationell överblick och samverkan 22 procent. Inom parentes framgår motsvarande siffror för Diagram 2: Verksamhetskostnader per prestationsområde 2018 (2017) Nationell överblick och samverkan 22% (21%) Samla in 16% (16%) Beskriva 16% (15%) Tillhandahålla 24% (27%) Bevara 22% (21%) Den procentuella fördelningen av verksamhetskostnaderna har förändrats något jämfört med föregående år. De stora påverkande faktorerna återfinns inom prestationsområdena Tillhandahålla respektive Nationell överblick och samverkan. Inom Tillhandahålla har driftkostnaderna minskat med tkr. Denna minskning förklaras med att KB under 2017 genomförde en retrospektiv digitalisering av dagstidningar motsvarande tkr. Av dessa var tkr finansierade av anslag och resterande belopp bestod av bidragsmedel från Riksbankens jubileumsfond. Inom Nationell överblick och samverkan är det främst ökade lönekostnader som har påverkat fördelningen mellan de olika prestationsområdena. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 64 av 87

67 Totalt har antalet årsarbetskrafter ökat från 301 år 2017 till 312 år 2018, vilket motsvarar cirka fyra procent Totala kostnader KB:s totala kostnadsutveckling år 2018 motsvarar anslagsuppräkningen och användningen av anslagssparandet. Minskade övriga intäkter beror på att KB år 2017 förbrukade bidrag för retrospektiv digitalisering av dagstidningar på tkr. För år 2018 har det inte funnits några bidragsmedel för sådan verksamhet. Avskrivningarna har ökat med anledning av en större investeringsverksamhet, se diagram 3. Det har skett en förskjutning av kostnader mellan övriga driftkostnader och kostnader för personal. Detta kan dels förklaras med fler anställda år 2018 och dels med att KB år 2017 köpte digitaliseringstjänster för tkr finansierade både genom anslag och bidrag. Diagram 3 Fördelning av verksamhetskostnader 2018 (2017) Övriga driftkostnader 15% (19%) Finansiella kostnader 0% (0%) Avskrivningar och nedskrivningar 4% (3%) Kostnader för lokaler 24% (23%) Kostnader för personal 57% (54%) Fördelning av de gemensamma intäkterna och kostnaderna görs enligt en fördelningsmodell som utgår från avdelningens andel av KB:s årsarbetskrafter. Därefter sker en proportionell fördelning av de gemensamma kostnaderna utifrån lönekostnaderna per prestationsområde. Det finns en osäkerhet i siffrorna eftersom någon tidsredovisning inte har legat till grund för fördelningen. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 65 av 87

68 KB:s intäkter från anslag har ökat med tkr från tkr till tkr vilket är en ökning med 2,7 procent, se tabell 28. Detta motsvaras av en årlig anslagsuppräkning och nyttjande av anslagssparandet på tkr. Minskningen av bidragsintäkterna beror till stor del på ett minskat bidrag från Riksbankens jubileumsfond för retrospektiv digitalisering av dagstidningar. Personalkostnaderna har ökat med tkr, från tkr 2017 till tkr Förutom en normal lönekostnadsutveckling är förklaringen att antalet årsarbetskrafter har ökat från 301 till 312. Övriga driftskostnader har minskat med tkr jämfört med 2017 från tkr 2017 till tkr Förändringen förklaras med en minskad retrospektiv digitalisering av dagstidningar med tkr. Tabell 28: Kostnadsutveckling totalt för KB (tkr) Totalt för KB 2018 % 2017 % 2016 % Intäkter av anslag % % % Övriga intäkter % % % Kostnader % % % - varav Samla in % % % - varav Beskriva % % % - varav Bevara % % % - varav Tillhandahålla % % % - varav Nationell överblick och samverkan % % % Verksamhetsutfall Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 66 av 87

69 Investerings- och avgiftsbudget Enligt regleringsbrev för 2018 har KB en avgiftsbudget på tkr. KB har inte haft några intäkter för avgiftsbelagd verksamhet. De intäkter som inkommit har varit enligt 4 avgiftsförordningen och utfallet år 2018 uppgick till tkr. Tabell 29 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras Verksamhet +/- t.o.m / Int Kost / Ack. +/- utgå Avgiftsbelagd verksamhet Administrativ service Övriga intäkter Summa Avgiftsinkomster kommer främst som ersättning enligt 4 avgiftsförordningen för tillhandahållande av kopior, konferens- och utbildningsverksamhet. Intäkterna ska till största delen täcka kostnaderna i verksamheten Offentlig upphandling KB har enligt regleringsbrevet 2018 i uppdrag att redovisa hur det vid upphandlingar som överstiger gällande tröskelvärden har arbetat med att uppfylla de nya kraven på kollektivavtalsenliga villkor som följer av 17 kap 2-5 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. KB har under 2018 inte genomfört några upphandlingar som faller inom ramen för detta uppdrag GDPR Under 2018 har KB implementerat EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR). Ett stort arbete har gjorts för att identifiera i vilka av KB:s system personuppgifter behandlas och hur behandlingarna förhåller sig till GDPR. Arbetet har innefattat även den behandling av personuppgifter som sker i KB:s samlingar. Genomgången har analyserat ändamålen med behandlingen, behandlingens lagliga grund, och i vilken utsträckning behov av att inhämta samtycke har funnits. Justeringar och anpassningar har gjorts där behov funnits. Ett dataskyddsombud är utsett som representerar KB. Genomgången har hanterats som ett projekt under våren 2018 och involverade ett stort antal medarbetare med olika funktioner från hela verksamheten. GDPR har stor betydelse för hur KB:s digitala samlingar kan tillhandahållas i framtiden, och är en stående punkt vid framtida utveckling och förvaltning av system. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 67 av 87

70 Ur Karl XII:s dagbok som finns på KB. På försättsbladet finns angivet med blyerts: "Kronprinsen Karls (Karl XII:s) och hans informator Nordenhielms anteckningar Bundna huller om buller." (Signum SE S-HS D 761). Foto: Anna Guldager/KB Finansiell redovisning Kungliga bibliotekets årsredovisning 2018 Sida 68 av 87