Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (58) LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Plats och tid Landstingssalen, landstingshuset, Frösön den 29 november 2000 kl november 2000 kl Beslutande Enligt närvaroförteckning Utses att justera Justeringens plats och tid Gunnar Geijer och Börje Frisk Den 13 december 2000 på landstingets kansli Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ordförande Staffan Granström Hans Lundqvist Justerande Gunnar Geijer Börje Frisk Organ Jämtlands läns landstingsfullmäktige Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Datum för anslags nedtagande Underskrift Åsa Norlin

2 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 2 (58) NÄRVAROFÖRTECKNING LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Östersunds valkrets Per-Owe Öberg Harriet Svaleryd Gunnar Pettersson Karen Moe Jönsson Christer Åkerlind ( ) Ruth Karlsson Maria Magnusson Sture Olsson Carina Stenmark( ) Erik Larsson ( ) Carl-Arne Åhlin Björn Sandal Jöran Hägglund Inger Jonsson Marianne Larm-Svensson Karl-Erik Eriksson Kerstin Åhlander Bertil Eriksson Kurt Edlund Birgitta Sundqvist Dan West Nina Fållbäck-Svenson Runar Englund Gusten Rolandsson Anders Silfverdal May Jörgensen Owen Laws Börje Frisk Västra valkretsen Thomas Hägg Maidie Wiklund Ann-Marie Johansson Stefan Fax Karin Paulsson Alf Astner Lolo Ljuslin Anders Häggkvist Viola Ekavall Göte Norlander Annelie Bengtsson Anna-Britt Bromée Jöns Broström Monalisa Norrman Bo Danielsson Lars-Olof Eliasson Jan-Olof Dahlin Lars L-son Backskog Östra valkretsen Bojan Edfors Bengt Bergqvist Mona Nyberg Bengt Norman Hans Lundqvist, ordf Karin Näsmark Gunnar Geijer Birgitta Eriksson Linnéa Andersson ( ) Torbjörn Junhov ( ) Catarina Antán( ) Kjell Nilsson ( ) Sune Bengtsson

3 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 3 (58) 135 Sammanträdets öppnande Ordföranden förklarar landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat och hälsar samtliga välkomna. 136 Upprop av ledamöter Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 137 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde Anmäles att fullmäktiges ordförande den 21 november 2000 utfärdat kungörelse i enlighet med arbetsordning för landstingsfullmäktige. Till protokollet antecknas att kungörelse skett i laga ordning. 138 Fråga från Birgitta Eriksson (c) angående sekretessfrågan vid Strömsunds nya hälsocentral (Jll 77/2000) Birgitta Eriksson hade till landstingsrådet Maidie Wiklund inlämnat en fråga med följande lydelse: Den nya hälsocentralen i Strömsund är nu invigd och i fullt bruk. Situationen idag när det gäller receptionen är helt oacceptabel. Starka negativa reaktioner från människor har framkommit angående sekretessen i recep-

4 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 4 (58) tionen. Den personal som sitter i receptionen finns ungefär två meter från luckan, helt utan skydd av t ex glasruta eller dylikt, samtidigt som övriga besökare till läkare etc sitter direkt bakom besökaren till receptionen och kan lyssna till allt som sägs vid receptionsbesöket. Med anledning av detta ställer jag följande fråga till Maidie Wiklund: Hur tänker man lösa sekretessfrågan vid Strömsunds nya hälsocentral? Frågan får ställas. 139 Fråga från Björn Sandal (s) angående landstingets inköp av livsmedel (Jll 77/2000) Björn Sandal hade till landstingsstyrelsens ordförande inlämnat en fråga med följande lydelse: I ett möte med andra föräldrar på ett kyrkis pratade vi kring fikat om galna kosjukan (BSE). Vi var oroade i allmänhet över galna kosjukan och resonerade hur man kan skydda barnen och sin familj. Ett sätt att hantera oron var t ex genom att välja att köpa svenskt kött, som hittills ej visat sig vara smittat. Som en följd av frågan kring galna kosjukan kommer frågan upp kring andra livsmedel som är genmanipulerade och som vi idag inte har kunskap kring hur den påverkar vår hälsa och miljö i ett längre perspektiv. Föräldrar är en grupp i samhället som funderar kring dessa frågor, utifrån sitt perspektiv, om barnens och familjens hälsa och väl. Min fråga handlar om hur gör landstinget för att säkra att inga livsmedel är importerade från länder där BSE fått fäste och hur har man säkrat att man ej använder genmodifierade livsmedel i sin matproduktion. Frågan får ställas.

5 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 5 (58) 140 Interpellation från Gusten Rolandsson, Lars-Olof Eliasson och Anders Silfverdal (kd) angående offentlighetsprincipen (Jll 752/2000) Gusten Rolandsson (kd) m fl hade till landstingsstyrelsens ordförande inlämnat en interpellation med följande lydelse: Hanteras handlingar och information enligt lagstiftningen och blir medborgarnas legitima insyn i verksamheten tillgodosedd? Frågan gäller all information som är underkastad lagstiftningen. Det innebär att t ex datorer kan innehålla sådana handlingar och sådan information, så även e-post och annan information som sändes över nätet. Frågan avser också hur personregister godkänns och upprättas inom Jämtlands läns landsting. Interpellationen får ställas. 141 Interpellation från Jan-Olof Dahlin (mp) angående räddningstjänsten i Rönnöfors (Jll 795/2000) Jan-Olof Dahlin hade till landstingsstyrelsens ordförande inlämnat en interpellation med följande lydelse: Det har framkommit planer från Krokoms kommun att lägga ner räddningstjänstverksamheten i Rönnöfors. Utifrån att Rönnöfors ligger i ett av länets ytterområden kan man tänka sig att det arbete som utförts där har betydelse för landstingets del. Det område som täcks in är geografiskt mycket stort med relativt långt avstånd till närmsta ambulansstation. I området finns flera byar med bofast befolkning och dessutom vistas där såväl sommar- som vinterturister. Fiske, skidåkning, skoteråkning och vandring tillhör vanligt aktiviteter. Ur ett brett samhälls-

6 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 6 (58) perspektiv måste det vara riktigt att ha denna viktiga räddningstjänstservice i länets ytterområden för snabba insatser. Jag skulle vilja diskutera och få svar på följande frågor: Vilken betydelse har räddningstjänsten i Rönnöfors för landstingets verksamhet? Är du beredd att ta upp en diskussion med Krokoms kommun i frågan? Interpellationen får ställas. 142 Anmälan av inkommen motion Nedanstående motion överlämnas till landstingsstyrelsen för beredning: Från Gusten Rolandsson, Lars-Olof Eliasson och Anders Silfverdal (kd) angående förebyggande cancerundersökningar. 143 Ajournering Fullmäktige ajournerar sig kl för att åter sammanträda den 30 november kl Under rubriken Människan/patienten i centrum informerar hälso- och sjukvårdsutskottet om rehabilitering. Medverkar gör Ambjörn Sandler och David Magnusson. Landstingets folkhälsostipendium utdelas till Patientföreningen för prostatacancer i Jämtlands län.

7 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 7 (58) Rolf Köhler informerar om EU:s ministermöte i Östersund som äger rum den 8-10 april Efter lunchen informerar Birka folkhögskola om sin verksamhet. 30 november Upprop Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 145 Utskottens rapporter Hälso- och sjukvårdsutskottet Harriet Svaleryd redovisar studiebesök i Stoke-on-Trent den oktober Studiebesöket var ett inslag i arbetet med att ta fram en ny hälso- och sjukvårdspolitik och i hälso- och sjukvårdsutskottets arbete. Med i gruppen fanns också tjänstemän från länssjukvården och primärvården. Resan var inriktad på att titta på exempel på hur man arbetar med primärvården som köpare av en annan vård, effektivt utnyttjande av vårdplatser inom sjukhusen samt alternativ medicin inom det offentliga systemet. Resan genomfördes med stöd av nätverket Tipping the balance towards primary health care. Anne-Marie Johansson redovisar besök på ungdomsmottagningen och barnoch ungdomspsykiatrin som ett led i utskottets arbete med att följa upp fattade beslut samt lyfta fram positiva exempel. Redovisningen avslutades med följande sammanfattning: Både ungdomsmottagningen och barn- och ungdomspsykiatrin gjorde ett väldigt positivt intryck på oss. De arbetar båda med att förstärka det friska och normala hos våra barn och ungdomar och är mycket goda exempel på verksamheter vi kan vara stolta över i vårt landsting.

8 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 8 (58) Länsutvecklingsutskottet Länskulturchefen Mikael Cederberg presenterar sig och informerar om utarbetande av nytt länskulturprogram. När förslag föreligger skall remissomgång genomföras. Ärendet skall behandlas i fullmäktige i november Demokrati- och organisationsutskottet Gunnar Pettersson informerar om pågående uppdrag: * Ungdomsting parallellt med landstingsfullmäktige i maj 2001 * Landstingets politiska organisation * Region Jämtland Svar på interpellation från Gusten Rolandsson, Lars-Olof Eliasson och Anders Silfverdal (kd) angående offentlighetsprincipen (Jll 752/2000) Thomas Hägg (s) besvarar den av Gusten Rolandsson m fl inlämnade under 140 antecknade interpellationen och anför följande: Allmänheten har tillgång till allmänna handlingar när lagstiftningen så tillåter. Enskilda personer eller representanter för massmedierna har då samma möjligheter att söka handlingar och uppgifter som t ex tjänstemännen. Handlingar med sekretessskyddade uppgifter visas endast med sin ärendemening, med hänvisning till den paragraf i sekretesslagen som begränsar tillgängligheten. Landstingsgemensamma riktlinjer. För hantering av handlingar avseende landstingets verksamhet, finns riktlinjer fastställda av landstingsdirektören. Riktlinjerna är gemensamma och gäller landstingets samtliga verksamheter. Det åvilar verksamhetsansvariga att informera om och göra dessa regler/riktlinjer kända i organisationen. Landstingets elektroniska system, First Class för e-post och konferenser, gör det möjligt för politiker och anställda att snabbt och effektivt kommunicera, dels internt inom organisationen, dels externt med omvärlden. Det innebär att myndigheten och privatpersoner på ett enkelt sätt kan nå både anställda och förtroendevalda.

9 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 9 (58) Med ökade möjligheter till informationsutbyte för landstingets personal och för allmänheten stärks demokratin. För att ta ställning till frågor om allmänna handlingar har det ingen betydelse till vem inom landstinget ett e-postmeddelande kommer. Samma regler gäller för alla kategorier av anställda, t ex registrator, handläggare, administratörer eller politiskt förtroendevalda hos landstinget. E-post meddelande till politiker eller facklig förtroendeman som avser partipolitiska eller fackliga frågor räknas inte som allmän handling. Gäller meddelandet däremot landstingets verksamhet avses det som allmän handling. Det är mottagaren som bedömer om meddelandet är en allmän handling. Personuppgiftslagen, PUL (SFS 1998:204) har ersatt tidigare datalagen. PUL ska skydda den personliga integriteten när det gäller behandling av personuppgifter som helt eller delvis görs med hjälp av datorer. Det tidigare licens- och tillståndssystemet via Datainspektionen har avskaffats. Om personuppgiftsansvarige (landstingsstyrelsen) har anmält till Datainspektionen att ett personuppgiftsombud har utsetts och vem det är, behöver den personuppgiftsansvarige ej anmäla behandlingar till datainspektionen. Inför planerat upprättande av ny eller förändrad förteckning, baserad på personuppgifter sker detta alltid i dialog mellan berörd verksamhetsföreträdare och landstingets personuppgiftsombud. Gusten Rolandsson, Lars-Olof Eliasson och Jan-Olof Dahlin yttrar sig. 147 Svar på interpellation från Jan-Olof Dahlin (mp) angående räddningstjänsten i Rönnefors (Jll 795/2000) Maidie Wiklund (s) besvarar den av Jan-Olof Dahlin inlämnade under 141 antecknade interpellationen och anför följande: Räddningstjänsten är en primärkommunal verksamhet. Sedan 1 1/2 år tillbaka åker räddningstjänsten i Rönnefors ut på ambulansens prioritets larm 1. Detta är självklart en trygghet för befolkningen. För detta har landstinget stått till tjänst med vissa utbildningsinsatser.

10 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 10 (58) Enligt ett förväntat lagförslag så kommer denna uppgift att läggas på den kommunala räddningtjänsten. De planer som interpellanten hänvisar till i Krokoms kommun är ett tjänstemannaförslag som ännu inte är politiskt behandlat. Utifrån de kontakter jag haft med den politiska ledningen i Krokoms kommun och utifrån det svar som lämnades i Krokoms kommuns fullmäktige känner jag idag inget behov av ytterligare diskussioner med Krokoms kommun. Jan-Olof Dahlin yttrar sig. 148 Svar på fråga från Birgitta Eriksson (c) angående sekretessfrågan vid Strömsunds nya hälsocentral (Jll 77/2000) Bengt Bergqvist (s) besvarar den av Birgitta Eriksson inlämnade under 138 antecknade frågan och anför följande: Först och främst vill jag understryka att det är oerhört viktigt att miljön vid receptionen är konstruerad på ett sådant sätt att sekretessen säkerställs. Samtidigt kan jag konstatera att Strömsunds nya hälsocentral är byggd efter en modernare princip än den gamla. I den gamla hälsocentralen fick patienterna gå in i receptionisternas tjänsterum och sitta ner. Under tiden kvitto skrevs ut och betalningen gjordes, började patienten ofta redogöra för sina problem. I den nya hälsocentralen sker registrering och betalning i receptionen. Det medicinska samtalet skall föras med distriktssköterskan eller distrikts- läkaren. I receptionen skall namn och personnummer uppges, men inte mer. Denna konstruktion av receptioner är mycket vanlig både i länet och landet i övrigt. I Strömsund är vi dock vana vid det gamla systemet. Det är viktigt att utifrån den nya receptionen vänja både patienter och personal med nya rutiner för att sekretessen säkerställs i en modern miljö. Detta kan kräva särskilda åtgärder. Frågan och dessa påpekanden har jag fört vidare till primärvården. Birgitta Eriksson yttrar sig.

11 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 11 (58) 149 Svar på fråga från Björn Sandal (s) angående landstingets inköp av livsmedel (Jll 77/2000) Bengt Bergqvist (s) besvarar den av Björn Sandal inlämnade under 139 antecknade frågan och anför följande: Landstinget köper endast in svenskt kött. Inga genmodifierade livsmedel köps medvetet in, vilket även är klargjort för det grossister som används. Björn Sandal yttrar sig. 150 Strategi för lokalförsörjning i Jämtlands läns landsting (Jll 728/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Strategin för lokalförsörjning inom landstinget ska ange inriktningen på både vad som ska göras och var, ur geografisk synpunkt, resurserna ska fördelas. Detta har formulerats i följande syfte: Det överordnade syftet med all resursanvändning relaterat till lokalförsörjning i Jämtlands läns landsting är att det ska resultera i funktionella lokaler som tillfredställer landstingets behov med bästa möjliga totalekonomi. Parallellt med ändringar i landstingets uppgifter, organisation och omfång ska lokalförsörjningen kontinuerligt optimeras med tanke på funktionalitet, behovstäckning, ekonomi, arbetsmiljö och miljö. En demografisk beskrivning av länet ingår också i lokalförsörjningsstrategin. På denna strategiska nivå ingår inte handlingsplanen och detaljerna för hur fastigheter och lokaler ska hanteras utan den kommer att presenteras under början av år Någon komplett investeringsmodell för hanteringen av fastigheter och lokaler ingår inte heller. Lasarettskvarteret ska prioriteras de kommande åren. Lokalförsörjningen ska ge ytterligare förutsättningar för funktionalitet, arbetsmiljö och rekrytering. En lokalförsörjningsplan som beskriver dispositionsplaneringen för hela lasarettskvarteret ska tas fram. Planen ska harmoniseras med landstingets bygginvesteringsplanering, som är en del av lokalförsörjningsstrategin.

12 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 12 (58) Vidare vad gäller bygginvesteringar ska det under våren år 2001, inom landstingets kansli, utarbetas ett förslag till en investeringsmodell som även tar hänsyn till kapitalinvesteringar, som i nuläget styrs via de så kallade avskrivningsutrymmena. Detta för att lättare kunna erhålla en totalbild av landstingets samlade investeringar, både vad gäller hantering och nivå. Ambitionen är också att kunna presentera ett förslag med alternativa finansieringsmetoder för investeringar. Följande regler för bygginvesteringar ingår i lokalförsörjningsstrategin och ska gälla från och med år 2001 om inte annat anges; Landstingsfullmäktige godkänner investeringsramen för en treårsperiod samt planeringsförutsättningarna för en period på fem år för bygginvesteringar. Detta sker i juni samtidigt som budgetramarna fastställs. Landstingsfullmäktige fastställer fördelningen mellan olika investeringsobjekt och över treårsperioden, som i fortsättningen kallas bygginvesteringsplanen, vilket sker i november samtidigt som fördelningen av budgetramarna godkänns. Under pågående budgetår fattar landstingsstyrelsen beslut om förändringar som ligger inom den fastställda ramen. Varje investeringsprojekt ska innehålla en kalkyl, utförd enligt de regler som är upprättas i investeringsmodellen. Beslut om igångsättning (verkställande av landstingsfullmäktiges beslut) av investeringsprojekt över tkr fattas av landstingsdirektören. För objekt under tkr fattar förvaltningschefen på Emefté beslut om igångsättning. Nya regler angående utgifter för utrustning i samband med bygginvesteringar. Underhållskostnader och mindre ombyggnationer lyfts ut från investeringsplanen. Konsekvensen av att landstingsfullmäktige godkänner planeringsförutsättningarna på en femårsperiod är att investeringsramens årliga utgift, som löper på tre år, kan variera under perioden. På femårsperioden/-planeringen ska dock inte investeringsnivån bli högre än nivån för år 2000.

13 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 13 (58) Utöver ovanstående punkter tydliggörs även landstingets förhållningssätt vad gäller värdering av egna fastigheter, principer för avskrivningstider, byggutrustning och hur eventuella kostnader i samband med avyttring eller rivning ska hanteras. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Strategin för lokalförsörjning i Jämtlands läns landsting antas. Enligt landstingsstyrelsens förslag. 151 Försäljning av fastigheterna del av Frösö 3:2 under bildande, del av Frösö 3:3 under bildande, Frösö 2:52, Mariedal 19 och Mariedal 20 samt å fastigheterna befintligt fastighetstillbehör samt lösa inventarier (Jll 306 /1999) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingsfullmäktige beslutade den februari 2000, 29, bl. a. att uppdra till landstingsstyrelsen att göra en översyn av policyn för landstingets fastighetsägande som inkluderar landstingets totala fastighetsinnehav. Som en del i detta arbete har en särskild utredning om Frösö Strand med syfte att ge underlag för beslut om landstingets fastighetsinnehav på Frösö Strand utförts. Styrgruppens underlag har presenterats för landstingsfullmäktige. Vid fullmäktiges sammanträde den juni 2000 beslutades att uppdra till landstingsstyrelsen att förbereda en försäljning under förutsättningar som redovisas i styrgruppens underlag. Ett avtal om försäljning av fastigheter, fastighetstillbehör och lösa inventarier daterat den 15 november 2000 har upprättats med föreslagen köpare. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Fastigheter och utrustning försäljes till AB Persson Invest enligt avtal daterat den 15 november 2000 till en total köpeskilling om 75 miljoner kronor, med tillträde den 1 januari 2001.

14 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 14 (58) 2. Uppdrag till landstingsstyrelsens ordförande och landstingsdirektören att underteckna för försäljningens genomförande erforderliga köpeavtal och handlingar. Per-Owe Öberg yttrar sig. Enligt landstingsstyrelsens förslag. 152 Försäljning av personalvilla på Frösö Strand, del av Östersund Frösö 3:6, Önevägen 80(Jll 647/2000 ÄRENDEBESKRIVNING Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den april 1997, 83, beslöts att byggnad 94 på Frösö Strand, skulle rivas så snart ersättningsbostad kunde ordnas åt nuvarande hyresgäst. I efterhand har fastställd detaljplan för området medgett att fastigheten avstyckas. Av den anledningen föreslås därför försäljning av byggnad 94. Nuvarande hyresgäst Henryk Brzezinski har visat sig villig att köpa villan och fastigheten har avstyckats och erbjudits till försäljning. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Landstingsfullmäktiges beslut den april 1997, 83, upphävs vad avser byggnad 94 på Frösö Strand. 2. Fastigheten Östersund Frösö 3:6, Önevägen 80, i Frösö församling försäljs till nuvarande hyresgäst Henryk Brzezinski för en köpeskilling på kronor. 3. Uppdrag till landstingsstyrelsens ordförande och landstingsdirektören att underteckna för försäljningens genomförande erforderliga handlingar.

15 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 15 (58) Enligt landstingsstyrelsens förslag. 153 Jamtliutredningens förslag om Jamtlis utveckling (Jll 95/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingsfullmäktige beslutade den 11 oktober 2000, 130, att återremittera ärende om Jamtliutredningens förslag om Jamtlis utveckling. Landstingsfullmäktige beslutade den juni 2000, 103, att landstinget tillsammans med Östersunds kommun och övriga berörda initierar en samlad och fördjupad beredning av frågan om Jamtlis utbyggnad samt att särskild prövning skulle ske rörande olika former av finansieringslösningar. Utgångspunkten för beredningen av ärendet är Jamtliutredningen Jamtli Historieland. Kulturellt utvecklingscentrum. Turistiskt nyckelprojekt. Information om utredningen lämnades vid landstingsfullmäktiges sammanträde i februari. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG års Jamtliutredning - Jamtli Historieland. Kulturellt utvecklingscentrum. Turistiskt nyckelprojekt - ligger i huvudsak till grund för den framtida utvecklingen inom Jamtliområdet. 2. Landstinget bidrar med högst 4 mkr inom en total budget på 20 mkr av offentliga medel, att användas för finansieringen av etapp 1 inom Jamtliområdet under åren , under förutsättning att Östersunds kommun svarar för minst lika stor kostnadsandel, 4 mkr i likvida medel. 3. 0,5 mkr förskotteras av landstingets bidrag och får disponeras av museistiftelsen för planering och förberedelser av ansökningar m.m. 4. Utnyttjande av de övriga medlen, 3,5 mkr, får ske först när erforderlig privat medfinansiering säkerställs och beslut om medel från EU:s strukturfonder föreligger.

16 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 16 (58) 5. Varje delprojekt ska godkännas av landstingsstyrelsen och kommunen innan igångsättning får ske. 6. Inget beslut om utbyggnad efter år 2002 fattas förrän en ingående utvärdering av resultatet av gjorda investeringar och driftekonomins utveckling under år 2001 och 2002 genomförts. 7. Finansiering sker genom att länsutvecklingsförvaltningens budget för år 2001 och 2002 utökas med 2,0 mkr från likvida medel. 8. Uppdrag till landstingsdirektören att i samverkan med Östersunds kommun snarast möjligt redovisa förslag till nytt museiavtal och förslag om lösning av fastighetsfrågorna. Ambitionen skall vara att i det nya museiavtalet sänka landstingets årliga driftbidrag. YRKANDEN Jöns Broström (m), Lars-Olof Eliasson (kd), Anders Häggkvist (c), Stefan Fax (s), Monalisa Norrman (v), Birgitta Sundqvist (m), Jöran Hägglund (c), Owen Laws (mp) och Börje Frisk (fp) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Enligt landstingsstyrelsens förslag. 154 NMDz som fast kulturverksamhet i Länskulturcentrum (Jll 672/2000) ÄRENDEBESKRIVNING NMD, Norrlands Musik- och Dansteater, inklusive NMDz, har efter snart fyra års försökperiod utvärderats. Utvärderingen konstaterar att idén om en nätverksorganisation för att samordna och styra musikteaterproduktion och turnéverksamhet i Norrland är intressant och väl fungerande. Det kommunalförbund som bildats från årskiftet är rätt organisationform för uppgiften. Jämtlands-delen, NMDz, har hittills finansierats genom dels landstingsbidrag och dels produktions- och turnébidrag från NMD-styrelsen. Att fortsättningsvis betrakta NMDz som en fast kulturverksamhet i

17 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 17 (58) länskulturen och som en del av Länsmusiken skulle ge möjligheter till årliga statliga stödenheter för produktionen. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Försöksperioden för NMDz avslutas och verksamheten skall från den 1 januari 2001 betraktas som en fast kulturverksamhet i Länskulturcentrum, 2. NMDz inordnas organisatoriskt som en del av Länsmusiken men ska även fortsättningsvis ha en egen verksamhetsledare direkt underställd länskulturchefen. YRKANDEN Kurt Edlund (m), Gusten Rolandsson (kd) och Gunnar Geijer (c) yrkar att ärendet skall avslås. Mona Nyberg (s), Nins Fållbäck-Svenson (v), Owen Laws (mp), Björn Sandal (s) och Börje Frisk (fp) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och på Kurt Edlunds m fl avslagsyrkande och finner landstingsstyrelsens förslag antaget. 1. Försöksperioden för NMDz avslutas och verksamheten skall från den 1 januari 2001 betraktas som en fast kulturverksamhet i Länskulturcentrum, 2. NMDz inordnas organisatoriskt som en del av Länsmusiken men ska även fortsättningsvis ha en egen verksamhetsledare direkt underställd länskulturchefen. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Kurt Edlund, Kerstin Åhlander, Bertil Eriksson, Birgitta Sundqvist, Linnéa Andersson, Annelie Bengtsson, Anna-Britt Bromée och Jöns Broström (samtliga m), Gunnar Geijer, Jöran Hägglund, Inger Jonsson, Marianne Larm Svensson, Karl-Erik Eriksson, Birgitta Eriksson, Anders Häggkvist, Viola Ekavall och Göte Norlander (samtliga c) samt Gusten Rolandsson, Lars-Olof Eliasson och Anders Silfverdal (samtliga kd) till förmån för yrkande om avslag.

18 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 18 (58) 155 Landstingshälsans framtida organisation (Cf 520/1998) ÄRENDEBESKRIVNING Vid landstingsstyrelsens sammanträde den 9 februari 2000 fick landstingsdirektören i uppdrag att under år 2000 utreda Landstingshälsans verksamhetsomfattning och organisatoriska placering inom landstinget Alternativt en försäljning av landstingets företagshälsovård Alternativt konkurrensutsätta landstingets företagshälsovård Inom landstingets kansli har en tjänstepromemoria utarbetats som beskriver effekterna för landstinget och som förordar alternativet att avyttra landstingets företagshälsovård. Avyttringen kan ske antingen genom att landstingshälsan utbjuds till försäljning på den öppna marknaden, varvid landstingets avtal om företagshälsovårdsservice följer med i köpet. Alternativt kan landstinget besluta om upphandling av företagshälsovårdsservice på den öppna marknaden, varvid det i upphandlingen villkoras att uppdragstagaren övertar landstingshälsan. En försäljning av landstingshälsan innebär att landstinget i fortsättningen kommer att upphandla företagshälsovårdstjänster i full konkurrens enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Landstingsfullmäktiges beslut den 19 november 1998 om ökad konkurrensutsättning genom att sälja landstingshälsan till dess personal upphävs. 2. Landstingshälsan utbjuds till försäljning enligt ovan. 3. Uppdrag till landstingsstyrelsen att genomföra försäljningen och upphandlingen. YRKANDEN Nina Fållbäck-Svenson (v) yrkar att ärendet skall avslås.

19 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 19 (58) Lars-Olof Eliasson (kd), Jöran Hägglund (c), Kurt Edlund (m) och Karl-Erik Eriksson (c) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och på Nina Fållbäck- Svensons avslagsyrkande och finner landstingsstyrelsens förslag antaget. 1. Landstingsfullmäktiges beslut den 19 november 1998 om ökad konkurrensutsättning genom att sälja landstingshälsan till dess personal upphävs. 2. Landstingshälsan utbjuds till försäljning enligt ovan. 3. Uppdrag till landstingsstyrelsen att genomföra försäljningen och upphandlingen. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Nina Fållbäck-Svenson, Monalisa Norrman, Dan West, Runar Englund, Catarina Antán, Sune Bengtsson och Bo Danielsson(samtliga v) till förmån för yrkande om avslag. 156 Förslag till justering av tandvårdstaxa för folktandvården år 2001 (Jll 608/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Genom införandet av det reformerade tandvårdsstödet ( prop. 1997/98:112 ) den 1 januari 1999 fick vårdgivarna bl a rätten till fri prissättning av den tidigare statligt reglerade tandvårdstaxan. Samtidigt gavs möjlighet till inrättande av s k abonnemangstandvård. Landstingsfullmäktige fastställde en ny tandvårdstaxa för folktandvården att gälla fr o m den 1 januari Under våren 1999 genomfördes därutöver smärre justeringar av landstingsstyrelsen på delegation av landstingsfullmäktige.

20 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 20 (58) RFV genomförde våren 1999 en prisjämförelse mellan de olika landstingen. Folktandvården i Jämtlands läns landsting hade enligt denna jämförelse höjt i nivå med genomsnittet i landstingen i Sverige ca 15 % sedan Tandvårdstaxan justerades ytterligare hösten 1999 av landstingsdirektören på delegation av landstingsstyrelsen. Denna prishöjning motsvarade ca 2 %. Under år 2000 har inga ytterligare prishöjningar genomförts av folktandvårdens i Jämtland tandvårdstaxa. Västerbotten och Norrbotten har gjort prishöjningar inför år 2000 eller under år Tandvårdstaxa 2001 Förslaget har utarbetats av en arbetsgrupp och alla anställda i folktandvården har beretts möjlighet att lämna synpunkter. Som beräkningsunderlag har åtgärdsstatistik för 1999 använts. Jämförelser med andra landsting har gjorts, främst med våra grannlandsting, enligt RFV s prisjämförelsemodell. RFV: prisjämförelse Riket Västerbotten Norrbotten Jämtland Västernorrland prishöjning ,1 % 31,2% 31,2% 17,0 % 14,3 % Västerbotten har inte kompensation för moms i sin taxa. De planerar inför 2001 en taxehöjning med ca 3 %. Norrbotten har kompensation för moms i sin taxa. Nästa justering av taxan sker tidigast den 1 juli Västernorrland har inte höjt sin taxa sedan den 1 januari Taxan är kompenserad för moms. Inför år 2001 planeras en taxehöjning. Enligt de grundprinciper som beslutats av landstingsfullmäktige, avseende höjningen, ska taxan; ha en tandhälsobevarande inriktning ge en prishöjning beräknad till i genomsnitt 9 % ge förutsättningar för att bibehålla en oförändrad verksamhet 2001 täcka kostnader för nödvändiga investeringar i ett nytt vårddatasystem vidta offensiva rekryterings- och arbetsmiljö åtgärder

21 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 21 (58) Tandvårdsförvaltningens förslag till ny tandvårdstaxa innebär; en genomsnittlig ökning beräknad till knappt 10 %. Den ytterligare ökningen utöver tidigare beslutade 9 % skall ge förutsättningar för arbetsmiljöbefrämjande projekt inom dentallaboratorierna alla åtgärder höjs generellt med 3 % specifika åtgärder höjs därutöver för att ge täckning av folktandvårdens faktiska kostnader för åtgärden. Ex: fall där materialkostnader inte tidigare täckts fullt ut, timdebitering och undersökningar latituder till befintliga åtgärder inrättas för att få bättre kostnadstäckning Specialisttandvården har kostnader som ligger högre än allmäntandvårdens. Därför bibehålles skillnaden mellan specialist- och allmäntandvård på ca 20 %. Abonnemangstandvård Riksdagens beslut om ändrade ersättningsformer för vuxentandvård medger även att vårdgivare kan erbjuda patienter s k abonnemangstandvård till fasta priser. Tandvårdsförvaltningen har tillsammans med övriga norrlandslandsting arbetat fram ett system för abonnemangstandvård och avser att införa detta på försök på vissa kliniker fr o m den 1 januari Förslag till prissättning är ännu inte klar bl a beroende på att den är avhängig beslut om den nya taxan för För att ändå hinna med att införa abonnemangstandvård enligt planeringen föreslås att landstingsfullmäktige uppdrar till landstingsstyrelsen att besluta om prissättningen vid nästa styrelsesammanträde. Avgift för barn- och ungdomstandvård Riksdagen ger också landstingen rätt att från och med den 1 januari 1999 ta ut avgifter för viss barn- och ungdomstandvård. Som exempel nämns tandvård utöver godtagbar standard. Förslag är under utformning för införande den 1 januari Justering av taxa avseende konkurrensneutralitet, moms I utredningen om kommunkontosystemet (SOU 1999:133), beskrivs den särställning som tandvården har bland de verksamheter som omfattas av kommunkontosystemet. Eftersom tandvården sedan den 1 januari 1999 bedrivs på en avreglerad marknad med fri prissättning så riskerar folktandvården dra fördel av möjligheten att återhämta ingående mervärdesskatt och därmed basera patientavgifterna på lägre kostnad än sina privata konkurrenter. Landstingsförbundet uppmanar i sitt cirkulär 13/00 de

22 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 22 (58) landsting som ännu inte hanterar momsen på ett konkurrensneutralt sätt att snarast vidta åtgärder. Jämtlands läns landsting har tidigare beslutat om ytterligare landstingsbidrag till barntandvård för att kompensera den kostnad det medför att folktandvården momsbelastas. I konsekvens med detta föreslås att folktandvården höjer taxan för vuxentandvården utöver tidigare höjning med ytterligare 4,5 %. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Förslag till ny tandvårdstaxa fastställes att gälla för folktandvården under tiden den 1 januari - 31 december 2001 med en genomsnittlig höjning av 9,5 %. 2. Uppdrag till landstingsstyrelsen att fastställa prissättning av abonnemangstandvård. 3. Uppdrag till landstingsstyrelsen att fastställa avgifter för vissa åtgärder inom barnoch ungdomstandvården. 4. Taxan för vuxentandvården höjs med ytterligare 4,5 % avseende kompensation för moms. 5. Uppdrag till landstingsstyrelsen att vid behov justera tandvårdstaxan. YRKANDEN Monalisa Norrman (v) yrkar att punkt 4 i förslag till beslut avslås innebärande att avgiftshöjningen begränsas till totalt 10%. Per-Owe Öberg (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag punkterna 1, 2, 3 och 5 och finner dessa antagna. Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag punkt 4 och Monalisa Norrmans yrkande avseende punkt 4 och finner landstingsstyrelsens förslag antaget.

23 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 23 (58) 1. Förslag till ny tandvårdstaxa fastställes att gälla för folktandvården under tiden den 1 januari - 31 december 2001 med en genomsnittlig höjning av 9,5 %. 2. Uppdrag till landstingsstyrelsen att fastställa prissättning av abonnemangstandvård. 3. Uppdrag till landstingsstyrelsen att fastställa avgifter för vissa åtgärder inom barnoch ungdomstandvården. 4. Taxan för vuxentandvården höjs med ytterligare 4,5 % avseende kompensation för moms. 5. Uppdrag till landstingsstyrelsen att vid behov justera tandvårdstaxan. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Monalisa Norrman, Dan West, Nina Fållbäck-Svenson, Runar Englund, Catarina Antán, Sune Bengtsson och Bo Danielsson (samtliga v) till förmån för eget yrkande. 157 Omställningsbidrag till Rett Center (Jll 439/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Med stöd av statligt stimulansbidrag till Små och mindre kända handikappgrupper, har ett nationellt center för Rett syndrom byggts upp vid Östersunds sjukhus, fortsättningsvis kallat Rett Center. Statens bidrag var 1 miljon kronor för 1995 respektive Jämtlands läns landsting avsatte motsvarande belopp för 1997 och Under 1999 har landstinget också avsatt 1 mkr för verksamheten. Under 1998 och 1999 visade det sig att vissa landsting ej var beredda att betala priset för utredning/ behandling trots att dessa varit subventionerade till hälften. Rett syndrom tillhör de Små och mindre kända handikappgrupperna. Det drabbar 3-5 flickor/kvinnor i Sverige varje år. Totalt är 225 fall hittills diagnostiserade varav 222 bosatta utanför Jämtlands län.

24 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 24 (58) Regeringen och Landstingsförbundet har i Dagmaröverenskommelsen om ersättningar för 1999 enats om att landstingen skall se till att de patienter med svåra och mycket ovanliga sjukdoms-tillstånd och skador som önskar vård i annat landsting också skall få det. I Dagmaröverens-kommelsen för år 2000 anges att vidtagna åtgärder i landstingen för angivna handikappgrupper skall följas upp vid årsskiftet 1999/2000. Resultatet av denna enkät har presenterats av Landstingsförbundet under våren. Rett syndrom innebär ett svårt flerhandikapp som ingår i Prioriteringsutredningens grupp 2. Fr o m 1998 ingår Rett Center i Socialstyrelsens vårdkatalog över riksspecialiteter. Vid landstingsfullmäktige i november 1999 beslöts att Rett Center skulle erhålla ett särskilt tillskott med 1,6 miljoner kronor samt att förslag till en långsiktig finansiering skall presenteras i maj 2000, där verksamhetens intäkter täcker kostnaderna. Utan detta stöd skulle självkostnaderna utslaget på de enskilda vårdtillfällena bli orimligt höga för inremitterande landsting. Norrlandstingens samverkansnämnd beslöt i december 1999, 61, att skicka en skrivelse till Landstingsförbundet med hemställan om att förbundet i förhandlingarna med regeringen om Dagmaröverenskommelse för 2001 tar in ett särskilt nationellt stöd för Rett Center. Samtidigt beviljades ett forskningsstöd till Rett Center från det gemensamma forskningsanslaget Visare Norr med kronor årligen under perioden Efter samråd mellan Jämtlands läns landsting, Norrlandstingens samverkansnämnd, Landstingsförbundet och Socialstyrelsen genomfördes under våren en studie när det gäller behovet av olika åtgärder för att säkerställa en långsiktig finansiering av Rett Center. Vid samverkansnämndens sammanträde den 10 maj 2000, 29, godkändes upprättat förslag angående långsiktig finansiering av Rett Center. Studien överlämnades därefter till Socialdepartementet och Landstingsförbundet med hemställan om tidsbegränsat omställningsbidrag av Dagmarmedel under åren för att säkerställa riksspecialiteten Rett Center för patienter med svåra och mycket ovanliga sjukdomstillstånd. Vid den nationella fördelningen av Dagmarmedel för år 2001 har följande beslut fattats. För att underlätta en smidig övergång till självfinansiering av verksamheten

25 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 25 (58) har parterna för avsikt att under en övergångsperiod på två år utge ett omställningsbidrag till Rett Center med sammanlagt 4 miljoner kronor. För år 2001 utgår ett omställningsbidrag med 2 miljoner kronor. Beslutet om ett omställningsbidrag på 4 miljoner kronor under två år varav 2 miljoner kronor under 2001 innebär att vissa mindre justeringar måste göras i ursprungligt förslag. Vår bedömning är ändå att den tänkta verksamheten kan byggas upp enligt tidigare planer med vissa mindre justeringar. Det konkreta uppdraget att anpassa kommande verksamhet i överensstämmelse med tilldelade medel föreslås läggas på sjukhusdirektören. LANDSTINGSSTYRELSEN FÖRSLAG Landstingsstyrelsen uppdrar till sjukhusdirektören att utifrån det nationellt beviljade omställningsbidraget på 4 miljoner kronor, med vissa mindre justeringar anpassa verksamheten vid Rett Center enligt ursprungligt förslag YRKANDEN Gusten Rolandsson (kd) och Per-Owe Öberg (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Enligt landstingsstyrelsens förslag. 158 Alternativ driftsform för folktandvården inom Ragunda kommun (Jll 789/2000) ÄRENDEBESKRIVNING I landstingsplanen för år 1999 hade landstingsstyrelsen i uppdrag att pröva möjligheten att driva minst två folktandvårdskliniker i alternativa driftsformer. Landstingets kansli har fört samtal med ett antal folktandvårdskliniker i frågan, däribland Ragunda. Från några av de anställda vid folktandvården i Ragunda kommun har framförts intresse att överta verksamheten inom Ragunda kommun.

26 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 26 (58) Inom landstingets kansli har en tjänstepromemoria i ärendet upprättats där det föreslås att verksamheten vid folktandvården i Ragunda upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). LANDSTINGSDIREKTÖRENS FÖRSLAG 1. Uppdrag till landstingsstyrelsen att upphandla folktandvårdens verksamhet inom Ragunda kommun enligt reglerna i Lagen om offentlig upphandling. 2. Landstingets egen verksamhet ges ej möjlighet att lämna anbud. YRKANDEN Nina Fållbäck-Svenson (v) yrkar att ärendet skall avslås. Lars-Olof Eliasson (kd), Jöran Hägglund (c) och Mona Nyberg (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och på Nina Fållbäck- Svensons avslagsyrkande och finner landstingsstyrelsens förslag antaget. 1. Uppdrag till landstingsstyrelsen att upphandla folktandvårdens verksamhet inom Ragunda kommun enligt reglerna i Lagen om offentlig upphandling. 2. Landstingets egen verksamhet ges ej möjlighet att lämna anbud. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Nina Fållbäck-Svenson, Monalisa Norrman, Dan West, Runar Englund, Catarina Antán, Sune Bengtsson och Bo Danielsson (samtliga v) till förmån för avslagsyrkande.

27 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 27 (58) 159 Översyn av arvodesbestämmelser för förtroendevalda inom Jämtlands län landsting (Jll 788/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingsfullmäktige beslutade den 23 september 1998, 154, att fastställa arvodesbestämmelser för förtroendevalda inom landstinget att gälla fr o m år På gruppledarnas uppdrag har de politiska sekreterarna inom landstinget gjort en översyn av dessa arvodesbestämmelser. Arvodesnivån inom landstinget har i stort sett varit oförändrad under senare år på grund av knytningen till basbeloppet. Arvodena inom landstinget har under perioden höjts med 3,4%, vilket kan jämföras med ett medelvärde bland förtroendevalda i samtliga landsting på 16,4% och för genomsnittlig löneökning bland samtliga landstingsanställda med 21,7%. Med hänvisning härtill föreslås att arvodesbestämmelserna kopplas till genomsnittlig löneökning för landstingets samtliga anställda samtidigt som en nivåhöjning görs av gällande arvoden. Landstingets revisorer har i skrivelse den 12 maj 2000 föreslagit att årsarvodet för revisorernas presidium höjs för att motsvara de nivåer som gäller för presidierna i hälso- och sjukvårdsutskottet respektive länsutvecklingsutskottet. Vidare föreslår man att förrättningsarvode skall införas samt att förslagen skall gälla retroaktivt från den 24 februari 2000 för revisorernas ordförande och från den 1 januari 2000 för revisorernas vice ordförande. Revisorernas förslag har beaktats i föreliggande revidering av arvodesbestämmelserna. Dock föreslås att förändringen för revisorernas presidium skall gälla fr o med den 1 juli LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Reviderade arvodesbestämmelser för förtroendevalda inom Jämtlands läns landsting fastställs att gälla fr o m den 1 januari 2001, för revisorernas presidium dock fr o m den 1 juli 2000.

28 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 28 (58) 2. Uppräkningen av arvodet för landstingsstyrelsens ordförande sker årligen fr o m år 2002 med den genomsnittliga löneökningen för alla anställda i landstinget. 3. Årsarvodet till landstingsstyrelsens ordförande fastställs till kronor. 4. De reviderade arvodesbestämmelserna finansieras år 2001 från likvida medel. YRKANDEN Thomas Hägg (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag samt följande tillägg: Punkterna som gäller ordförande respektive vice ordförande i demokrati- och organisationsutskottet tas bort och i stället förs ordförande in i punkten för Ordförande i hälso- och sjukvårds- samt länsutvecklingsutskotten som ändras till Ordförande i hälso- och sjukvårds-, länsutvecklings-, samt demokrati- och organisationsutskotten. Vice ordförande förs på motsvarande sätt in i punkten Vice ordförande i hälso- och sjukvårds- samt länsutvecklingsutskotten som ändras till Ordförande i hälso- och sjukvårds-, länsutvecklings-, samt demokrati- och organisationsutskotten. May Jörgensen (mp) yrkar avslag på punkterna 1,3 och 4. Karl-Erik Eriksson (c) yrkar i första hand att ärendet skall återremitteras. Om ej återremissyrkandet bifalls yrkar Karl-Erik Eriksson följande ändring: Arvodena skall successivt uppräknas mot basbeloppet. En höjning med 5 % årligen från årets nivå för samtliga arvoden fram till dess att landstingsstyrelsens ordförandearvode når basbeloppsnivån, vilket inträffar år Övriga (samtliga) arvoden låses med den procentsats(avrundade) som då råder i förhållande till basbeloppet år Justeringar styrs därefter av basbeloppets utveckling och den angiva procentsatsen i förhållande till basbeloppets utveckling som den angivna procentsatsen i förhållande till basbeloppet med det förhållande som framgår av tabell. Nina Fållbäck-Svenson (v), Anders Häggkvist (c), Lars L-son Backskog (fp), Anne- Marie Johansson (s) och Monalisa Norrman (v) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Jan-Olof Dahlin och Owen Laws (mp) yrkar bifall till May Jörgensens yrkande. Birgitta Eriksson (c) yrkar bifall till Karl-Erik Eriksons yrkande.

29 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 29 (58) PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Karl-Erik Erikssons återremissyrkande och finner att yrkandet avslås. Ordföranden ställer proposition på May Jörgensens yrkande och finner att yrkandet avslås. Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och på Karl-Erik Erikssons yrkande och finner landstingsstyrelsens förslag antaget. VOTERING Votering begärs. Följande voteringsproposition godkännes: Den som stödjer landstingsstyrelsens förslag röstar ja. Den som stödjer Karl-Erik Erikssons yrkande röstar nej. Vid voteringen avges 48 ja-röster och 3 nej-röster. 4 ledamöter avstår från att rösta. (Se bif voteringsprotokoll) Landstingsfullmäktige beslutar således i enlighet med landstingsstyrelsens förslag. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Thomas Häggs tilläggsyrkande och finner yrkandet antaget. 1. Reviderade arvodesbestämmelser för förtroendevalda inom Jämtlands läns landsting fastställs att gälla fr o m den 1 januari 2001, för revisorernas presidium dock fr o m den 1 juli 2000 och med ändring enligt Thomas Häggs yrkande. 2. Uppräkningen av arvodet för landstingsstyrelsens ordförande sker årligen fr o m år 2002 med den genomsnittliga löneökningen för alla anställda i landstinget. 3. Årsarvodet till landstingsstyrelsens ordförande fastställs till kronor. 4. De reviderade arvodesbestämmelserna finansieras år 2001 från likvida medel.

30 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 30 (58) RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Karl-Erik Eriksson, Birgitta Eriksson och Inger Jonsson (samtliga c) till förmån för Karl-Erik Erikssons yrkande samt May Jörgensen, Jan-Olof Dahlin och Owen Laws (samtliga mp) till förmån för May Jörgensens yrkande. 160 Demokrati 2000 för vissa revisorsersättare (Jl 382/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingets revisorer har i skrivelse ställd till landstingsfullmäktige uttalat önskemål om att revisorsersättare, för de i fullmäktige representerade partier som inte är företrädda av ordinarie revisorer, för granskning av landstingets verksamhet ska ges samma möjlighet som de ordinarie att följa verksamheten, med av landstinget tillhandahållen datorutrustning. Önskemålet innebär att det i dagsläget ges tillgång till dator, programvara samt abonnemangs- och trafikavgifter för ytterligare två förtroendevalda. I dag tillhandahåller landstinget detta för totalt 70 personer. Kostnad för de två resterande åren, inom mandatperioden, uppgår till maximalt ca kronor, under förutsättning att ingen av de två revisorsersättarna idag har tillgång till dator. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG En revisorsersättare från vardera av de partier, som inte företräds med ordinarie revisorer, (för närvarande 2 personer) ges tillgång till datorutrustning och programvara på de villkor som tidigare bestämts i projektet Demokrati YRKANDE Owen Laws (mp) yrkar att ärendet skall avslås. Lars-Olof Eliasson (kd) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag.

31 Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 31 (58) PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och på Owen Laws avslagsyrkande och finner landstingsstyrelsens förslag antaget. En revisorsersättare från vardera av de partier, som inte företräds med ordinarie revisorer, (för närvarande 2 personer) ges tillgång till datorutrustning och programvara på de villkor som tidigare bestämts i projektet Demokrati RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Owen Laws, Jan-Olof Dahlin och May Jörgensen (samtliga mp) till förmån för yrkande om avslag. 161 Komplettering av budgetfördelning år 2001 (Jll 450/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Ärendet om budgetfördelning år 2001 har delats upp i två delar för att ge förvaltningarna lite mera tid att arbeta med kravuppföljning, resultatmått samt investeringar för att invänta ärendet om fastighetsstrategi. I budgetfördelning år 2001 som landstingsstyrelsen godkände i oktober saknades dessa delar. Oktoberärendet kompletteras nu även med vissa justeringar i länssjukvårdens, tandvårdens och landstingets kanslis budget, ett avsnitt om över- och underskott samt hemställan från patientnämnden. Koncernbudgeten har kompletterats med ägardirektiv och resultatbudget. I avsnittet om kravuppföljning anges hur de olika krav som fastställdes i juni ska följas upp. Dels redovisas de förvaltningsgemensamma kraven, dels redovisas de förvaltningsspecifika kraven. I avsnittet om resultatmått redovisas hur uppföljningen av de olika perspektiven ekonomi, kund, personal och utveckling ska ske per förvaltning.