Tisdagen den 28 augusti 2018 kl. 9.00, i

Transkript

1 Sid 1/3 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALNÄMNDEN Tid och plats: Tisdagen den 28 augusti 2018 kl. 9.00, i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, Lysekil Ordförande: Sekreterare: Ricard Söderberg Anne-Marie Mattsson Öppet sammanträde, utom i de punkter som markerats med sluten del eller där ordföranden så beslutar. Upprop samt val av justerare. Anmälan av övriga frågor. Kl. Punkt Ärenden Bil. Föredragande Individ- och familjeomsorg tjänstemän Serveringstillstånd, Restaurang Kvarterskrogen, Lysekil (delvis sluten del) 2 Serveringstillstånd, Brasseri Sjökanten, Lysekil (delvis sluten del) Pågående faderskapsutredning information ( sluten del) 4 Avslutande av utredning om fastställande av faderskap (sluten del) 5 Sammanställning budgeterade placeringar inom barn- och ungdomsenheten samt inom vuxenenheten juli 2018 (delvis sluten del) 1 Klaus Schmidt 2 Klaus Schmidt Redov. på sammanträdet Redov. på sammanträdet Ann-Catrin Waldén/Julia Lundwall Ann-Catrin Waldén/Julia Lundwall 5 Julia Lundwall Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: anne-marie.mattsson@lysekil.se

2 Sid 2/3 6 Ej verkställda beslut enligt SoL IFO, kvartal 2/ Ny riktlinje för handläggning av ansökan enligt LMA (Lagen om mottagande av asylsökande m.fl.) 6 Julia Lundwall 7 Julia Lundwall LSS - socialpsykiatri/ vård och omsorg Verkställande av kommunfullmäktiges beslut om överflyttning av ansvar och budgetmedel för färdtjänstresor från socialnämnden till kommunstyrelsen 9 Rapport beslut om särskilt boende 8 Maria Johansson 9 Marianne Sandsten Ekonomi Ekonomiskt utfall juni Sofia Öhrblad / Catarina Ross / Eva Andersson / samtliga avdelningschefer Allmänt Muntlig information så här arbetar avdelning vård och omsorg med att sänka sjukfrånvaron 12 Rekvirering av medel till satsning för investering av välfärdsteknik Maria Berntsson/Camilla Josefsson/Johanna Eklöf 12 Malin Petzäll Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

3 Sid 3/3 13 Revisionsuppdrag inom socialförvaltningen med fokus hemtjänst 14 Information från förvaltningschef, nämndens ordförande samt vice ordförande 13 Eva Andersson Redov. på sammanträdet 15 Anmälningsärenden Redovisning delegationsbeslut (sluten del) Redov. på sammanträdet 17 Övriga frågor (som anmälts vid mötets öppnande) Lysekil KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Ricard Söderberg / Anne-Marie Mattsson Socialnämndens ordförande Sekreterare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

4

5

6 Ärende 3 Pågående faderskapsutredning information (sluten del) Ärendet redovisas på sammanträdet

7 Ärende 4 Avslutande av utredning om fastställande av faderskap (sluten del) Ärendet redovisas på sammanträdet

8 Placeringsbudget (enhet tkr) BoU Vårdform I budget Vid årets början Kostn.förändr. Nuläge Budgetavvikelse Familjehem, kons Familjehem, egna Institution LVU Institution SoL Korttidsvård Köpt öppenvård Summa Förändringar sedan sist 1 barn flyttats, högre dygnskostnad + dubbel kostnad under uppsägningstiden, + ca 200 tkr 2018 Vuxen Vårdform I budget Vid årets början Kostn.förändr. Nuläge Budgetavvikelse Familjehem Institution Övrig v./boende Summa

9

10 Tjänsteskrivelse Datum Dnr AAA xxxx-xxxx Socialförvaltningen, IFO Julia Lundwall, Skriv in E-postadress Ny riktlinje för handläggning av ansökan enligt LMA Sammanfattning Den 1 juli 2018 trädde nya bestämmelser ikraft, som ger tidigare ensamkommande barn en ny möjlighet till uppehållstillstånd för att läsa klart gymnasiet, den så kallade gymnasielagen. I Sverige rör det sig om ungefär 9000 unga som kan få denna möjlighet. I Lysekil uppskattas antalet vara ca 20. En del av dessa ungdomar saknar idag ersättning från Migrationsverket då de väntar på verkställighet av avvisning. En ansökan enligt den nya lagen kan ge uppehållstillstånd och möjlighet till försörjning genom studielån eller försörjningsstöd. Under tiden då ansökan behandlas, ankommer det på socialnämnden att fatta beslut om ersättning enligt LMA (Lagen om mottagande av asylsökande mfl). Ett förslag till riktlinje för denna hantering har framtagits och föreslås godkännas av socialnämnden. Förslag till beslut Att anta föreslagen riktlinje att gälla från och med Att delegera åt socialsekreterare att fatta beslut om ersättning enligt LMA i enlighet med riktlinjen. Ärendet Den 1 juli 2018 trädde nya bestämmelser ikraft, som ger tidigare ensamkommande barn en ny möjlighet till uppehållstillstånd för att läsa klart gymnasiet, den så kallade gymnasielagen. I Sverige rör det sig om ungefär 9000 unga som kan få denna möjlighet. I Lysekil uppskattas antalet vara ca 20. Det rör sig om ensamkommande unga som blivit 18 år under tiden då de varit asylsökande och därför inte längre omfattas av kommunens boenden för ensamkommande av dessa ungdomar har stannat i kommunen och bor i så kallade frivilliga familjehem eller i andra boendeformer som upplåtits åt dem utan kostnad, av frivilligorganisationer och kyrkan. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har i ett PM sammanfattat vad den nya gymnasielagen innebär för kommuner och landsting. I PM:et framgår att det ankommer på kommunen att under en period, medan ansökan om tillstånd utreds, bedöma behovet och bevilja bistånd enligt LMA. Dagsersättning enligt LMA är 71 kr/dag för den som bor i ett ensamhushåll och 61 kr för vuxna som delar hushållskostnader. För ett ensamhushåll innebär detta i genomsnitt 2160 kr/månad, som skall räcka till mat, kläder, sjukvård, medicin mm. Extra bistånd kan också utgå till särskilda kostnader, såsom glasögon eller Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

11 Tjänsteskrivelse vinterkläder. Kommunen kan återsöka de faktiska belopp som har beviljats till de asylsökande i denna målgrupp. För att socialsekreterarna skall kunna utreda och ta ställning till den sökandes rätt till ersättning enligt LMA, har en riktlinje tagits fram. Förvaltningens synpunkter eller utredning Undertecknad har varit i kontakt med Ove Ledin, handläggare på SKL, för att säkerställa att SKLs PM tolkats korrekt. Ove Ledin bekräftar att handläggning av ersättning enligt LMA är en skyldighet som kommunen har för den aktuella målgruppen. Det framgår av LMA: 3 a andra stycket För utlänningar som avses i 1 första stycket 3 ska biståndet lämnas av socialnämnden i den kommun där utlänningen vistas. Målgruppen beskrivs såhär: 1 I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som [ ] 3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas. Denna lydelse har funnits i LMA åtminstone sedan Tidigare har dock målgruppen som omfattats varit försvinnande liten, så liten att Socialtjänsten i Lysekil inte har mottagit några sådana ansökningar de senaste åren och inte heller har några framtagna riktlinjer sedan tidigare. I och med gymnasielagen förväntas antalet tillståndssökande med inhiberat avvisningsbeslut att öka under en kort period. Ansökan om uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen kan göras under perioden 1 juli och 30 september. Det bedöms vara en liten del av ungdomarna i Lysekil som tillhör målgruppen för vilken socialnämnden har ansvar för att utreda rätt till ersättning enligt LMA. Bland de ungdomar som finns kvar i Lysekil idag, har många fortfarande dagsersättning från Migrationsverket. Det rör sig uppskattningsvis om 5-10 personer och kostnaderna förväntas bli mellan och kr per månad. Hur många månader detta blir aktuellt, beror på hur länge den sökande får vänta på beslut. Migrationsverket har uttryckt att ansökningarna skall handläggas så fort som möjligt, men vad det i praktiken innebär går inte att veta. Om det i genomsnitt tar sex månader för den enskilde att få beslut, beräknas kostnaderna bli mellan kr och kr, om antalet ungdomar är I den högre summan har hänsyn tagits till att en del ungdomar kanske ansöker om, och beviljas, bistånd för särskilda kostnader. Kostnader för detta bistånd kan kommunen återsöka hos Migrationsverket. Just ersättning för ekonomiskt bistånd har Migrationsverket handlagt skyndsamt tidigare, till skillnad från andra typer av återsökningar (som ofta handlar om större summor) där kommunen fått vänta länge på beslut. Det finns därmed goda möjligheter att inte behöva vänta på återbetalning av det bistånd som kommunen har beviljat till denna målgrupp. För att de som kommer att söka skall hanteras på ett rättssäkert sätt, behövs en riktlinje för socialsekreterarna att följa. Socialnämnden föreslås därför anta den föreslagna riktlinjen. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

12 Tjänsteskrivelse Eva Andersson Förvaltningschef Julia Lundwall Avdelningschef IFO Bilaga/bilagor 1. Riktlinje för handläggning av ansökan enligt LMA 2. SKLs PM Ny möjlighet till uppehållstillstånd, några frågor och svar om regelverket, kommunens skyldigheter och statlig ersättning 3. LMA Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Beslutet skickas till Avdelningschef IFO Enhetschef vuxenenheten Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

13 Socialförvaltningens Riktlinje för handläggning av ansökan enligt LMA

14 Fastställt av: Socialnämnd Datum: För revidering ansvarar: IFO-chef Datum för senaste revidering: Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: IFO-chef Dnr: Bilagor till rutinen: 1. SKLs PM dnr 18/ LMA Sida 2 av 7

15 Bakgrund Den 1 juli 2018 trädde nya bestämmelser ikraft, som ger tidigare ensamkommande barn en ny möjlighet till uppehållstillstånd för att läsa klart gymnasiet, den så kallade gymnasielagen. I Sverige rör det sig om ungefär 9000 unga som kan få denna möjlighet. I Lysekil uppskattas antalet vara ca 20. Det rör sig om ensamkommande unga som blivit 18 år under tiden då de varit asylsökande och därför inte längre omfattas av kommunens boenden för ensamkommande av dessa ungdomar har stannat i kommunen och bor i så kallade frivilliga familjehem eller i andra boendeformer som upplåtits åt dem utan kostnad, av frivilligorganisationer och kyrkan. Enligt LMA (Lag om mottagande av asylsökande mfl) är det socialnämndens ansvar att fatta beslut om bistånd enligt LMA under tiden då en tillståndssökandes ansökan utreds, om den sökande har medgetts att stanna i landet under utredningstiden: 3 a andra stycket För utlänningar som avses i 1 första stycket 3 ska biståndet lämnas av socialnämnden i den kommun där utlänningen vistas. Målgruppen beskrivs här: 1 I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som [ ] 3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas. SKL 1 (Sveriges Kommuner och Landsting) har sammanfattat kommunens skyldigheter i och med den nya gymnasielagen i ett PM. SKLs slutsats är att kommunens ansvar för att bevilja bistånd enligt LMA inträder då den sökande har sökt uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen, och avvisningsbeslutet har inhiberats av Migrationsverket. Rätten till ersättning enligt LMA upphör en vecka efter att avvisningsbeslutet åter är verkställbart, eller då den sökande beviljats uppehållstillstånd. För den som beviljas uppehållstillstånd får kommunen schablonersättning (för närvarande skall socialnämnden under perioden då den unge väntar på beslut, fatta beslut om ersättning enligt LMA (Lag om mottagande av asylsökande mfl). När den unge sedan fått beslut om uppehållstillstånd för studier, kan det bli aktuellt att bevilja försörjningsstöd under studietiden. Normalt sätt beviljas inte bistånd till försörjningsstöd vid gymnasiestudier, men enligt praxis (som bygger på ett uttalande från regeringen) tillåts ungdomar under 21 år, som inte slutfört sina gymnasiestudier att fortsätta med dem. Dock skall den som kan söka studiemedel för studierna, göra så. 1 PM Ny möjlighet till uppehållstillstånd, några frågor och svar om regelverket, kommunens skyldigheter och statlig ersättning Sida 3 av 7

16 Förutsättningar för bistånd enligt LMA Den som befinner sig i en asylprocess, dvs väntar beslut från Migrationsverket eller Migrationsdomstol, har i allmänhet rätt till dagsersättning och logi från Migrationsverket. Det finns dock en mängd ungdomar som har fått avvisningsbeslut som ännu inte verkställts. De har en ny möjlighet i denna nya gymnasielag, men får inte ersättning från Migrationsverket så snart de har ansökt och tillstånd. Det är i dessa fall som socialnämnden istället får bedöma rätten till dagsersättning. För att dagsersättning enligt LMA skall kunna beviljas måste: Den unge ha sökt om uppehållstillstånd enligt den sk gymnasielagen Migrationsverket har beslutat att inhibera (stoppa) avvisningsbeslutet under utredningstiden Den unge har anmält behov av bistånd till Migrationsverket 2 Den unge sakna egna medel (LMA 17 : En utlänning som omfattas av denna lag och som saknar egna medel har rätt till bistånd för sin dagliga livsföring (dagersättning).) I denna del kan kan Migrationsverkets allmänna råd om behovsprövningen 3 vara till hjälp. Rätt till ersättning föreligger inte längre när uppehållstillstånd beviljas, eller beslutet om utvisning åter blir verkställbart (inte längre inhiberas). Detta framgår av SKLs PM: Socialnämnden i vistelsekommunen ska besluta om och ev. utbetala ekonomiskt stöd enligt LMA. Rätten till sådant stöd upphör när uppehållstillstånd ges. Om individen inte beviljas uppehållstillstånd upphör rätten till bistånd enligt LMA en vecka efter att beslutet om avvisning eller utvisning på nytt blir verkställbart, om det inte är uppenbart oskäligt. Belopp Biståndet betalas ut i förskott, normalt för en månad i taget. Det bistånd som betalats ut enligt LMA ska räcka till mat, kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter. Beloppen är: 71 kr/dag för vuxna ensamstående 61 kr/dag och person för vuxna som delar hushåll 37 kr/dag för barn upp till 3 år 43 kr/dag för barn 4-10 år 50 kr/dag för barn år (från och med tredje barnet halveras ersättningen). Utöver detta kan särskilda bidrag beviljas, efter behovsprövning, till: Vinterkläder 2 Det finns inga formkrav för detta, det kan göras per mail till Migrationsverket och en utskrift/kopia av det mailet räcker som underlag till socialnämnden 3 Migrationsverkets föreskrifter och allmänna råd om mottagande av asylsökande mfl Sida 4 av 7

17 Glasögon Kosttillskott Handikapputrustning Spädbarnsutrustning Akut tandvård 4 Rätt till ersättning till boende föreligger inte. Ungdomarna förutsätts ha ordnat sitt boende på egen hand. Den som inte (längre) har ett sådant ordnat boende, får kontakta Migrationsverket för att undersöka möjligheterna till plats på anläggningsboende. Återsökning Det bistånd som kommunen har beviljat enligt LMA, kan återsökas hos Migrationsverket. 5 Ansökan kan göras kvartalsvis eller för två kvartal samtidigt. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader från utgången av det kvartal ansökan gäller. En kopia av beslutet om bistånd enligt LMA skall därför läggas till enhetschef på vuxenenheten, som samlar besluten och lämnar till den handläggare som skall återsöka kostnaderna. Delegation Socialsekreterare har rätt att utifrån dessa riktlinjer fatta beslut om bistånd enligt LMA. 4 Observera nivåskillnaden gentemot försörjningsstödet, som även beviljas till nödvändig tandvård som inte bedöms vara akut. 5 Se Migrationsverkets Ersättning för kostnader för ekonomiskt bistånd till tillståndssökande Sida 5 av 7

18 Länkar SKLs PM Ny möjlighet till uppehållstillstånd, några frågor och svar om regelverket, kommunens skyldigheter och statlig ersättning l%20uppeh%c3%a5llstillst%c3%a5nd%20f%c3%b6r%20studier%20- %20nya%20regler%201%20juli% pdf Migrationsverkets föreskrifter och allmänna om mottagande av asylsökande mfl 753/MIGRFS%202018%203.pdf Ersättning för kostnader för ekonomiskt bistånd till tillståndssökande Sida 6 av 7

19 Postadress: LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: Webbplats: lysekil.se E-post Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 7 av 7

20 PM Vårt dnr: 18/ Avdelningen för juridik Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Avdelningen för vård och omsorg Mia Hemmestad Ove Ledin Ny möjlighet till uppehållstillstånd några frågor och svar om regelverket, kommunens skyldigheter och statlig ersättning m.m. Allmänt Riksdagen har den 7 juni 2018 beslutat om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa unga vuxna som kom till Sverige som ensamkommande barn och drabbats av lång handläggningstid (se prop. 2017/18:252). Reglerna börjar att gälla den 1 juli SKL:s kansli har under våren 2018 mottagit en rad frågor vad gäller framförallt vilka konsekvenser de nya reglerna får för förbundets medlemmar. Genom denna promemoria görs ett försök att besvara aktuella frågor. PM:en är utarbetad av avdelningen för utbildning och arbetsmarknad i samarbete med avdelningen för juridik och avdelningen för vård och omsorg. De svar som redovisas i promemorian utgör vår tolkning av regelverket. Förhoppningen är att informationen i denna PM kan fungera som vägledning för förbundets medlemmar vid handläggningen av ärenden samt inför framtagandet av riktlinjer och ställningstaganden. Kommuner, landsting och regioner är dock inte bundna av vår tolkning. Promemorian, som uppdateras vid behov, är uppdelad i fyra delar och besvarar frågor om 1. regelverket kring uppehållstillstånd, 2. kommunernas och i viss mån landstingens ansvar för de som söker uppehållstillstånd, 3. kommunens skyldigheter gentemot de som får uppehållstillstånd, samt 4. statlig ersättning. Regelverket kring uppehållstillstånd Vilka är de individer som kan få uppehållstillstånd enligt de nya reglerna och var befinner de sig? Utifrån vad som framkommit till oss är det upptill individer som kan omfattas av de nya reglerna. Av dessa är cirka personer registrerade på en adress i eget Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

21 Vårt dnr: 18/ (15) boende (ebo) och cirka personer registrerade på ett av Migrationsverkets anläggningsboenden (abo). Vi har inga uppgifter vad gäller antalet ungdomar som lämnat Sverige. Ungefär 4000 personer bedöms vara minst 19 år. Uppskattningsvis 30 procent av individerna har fått ett avslag på asylansökan och ett beslut om utvisning som vunnit laga kraft (dvs. gäller). Resterande 70 procent befinner sig fortfarande i asylprocessen, dvs. den tidigare ansökan om uppehållstillstånd prövas av Migrationsverket eller en domstol. Vad krävs för att få uppehållstillstånd med stöd av de nya reglerna? Den nya grunden för uppehållstillstånd finns i 16 f den tillfälliga lagen 1. Av bestämmelsen framgår följande. Personer som har fått, eller annars skulle få, ett beslut om utvisning ska få ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå om individen har ansökt om uppehållstillstånd senast den 24 november 2015, individen har, eller borde ha, anvisats till en kommun, Migrationsverkets beslut om utvisning har fattats, eller annars skulle ha fattats, minst 15 månader efter ansökan och tidigast den 20 juli 2016, individen är 18 år eller äldre när beslutet om utvisning har fattats eller borde ha fattats individen befinner sig i Sverige när ansökan om uppehållstillstånd görs, och individen studerar eller har för avsikt att studera på gymnasial nivå. Om personen har för avsikt att studera krävs att han eller hon tidigare har studerat i Sverige. 2 Ungdomen får ansöka om uppehållstillstånd vid ett tillfälle och ansökan ska ha getts in till Migrationsverket senast den 30 september Uppehållstillståndets längd uppgår till 13 månader. Information om de nya reglerna om uppehållstillstånd för gymnasiestudier, Migrationsverket Vilka studieformer möjliggör uppehållstillstånd enligt 16 f den tillfälliga lagen? Uppehållstillstånd kan beviljas för studier på - gymnasieskola (introduktionsprogram eller nationellt program) eller gymnasiesärskola - annan motsvarande utbildning, vilket avser studier på gymnasial nivå vid 1 Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige 2 16 f andra stycket den tillfälliga lagen

22 Vårt dnr: 18/ (15) o kommunal vuxenutbildning (komvux) o den särskilda utbildningen för vuxna (särvux) eller o folkhögskola, eller - en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux eller särvux. Studierna ska som huvudregel bedrivas på heltid. Om det finns särskilda skäl kan uppehållstillstånd beviljas även vid deltidsstudier, se vidare nedan. Kan den som får uppehållstillstånd för studier enligt 16 f den tillfälliga lagen skrivas in i etableringen? Nej, den som får uppehållstillstånd enligt 16 f den tillfälliga lagen omfattas inte av etableringsregelverket. 3 Hur visar ungdomen en avsikt att studera? Behövs det några handlingar från skolan? Enligt regeringen bör det vara tillräckligt att utlänningen har intygat i ansökan om uppehållstillstånd att han eller hon har för avsikt att studera på en sådan utbildning som kan ligga till grund för uppehållstillstånd. 4 Den som intygar en avsikt att studera ska också visa att han eller hon tidigare studerat i Sverige. Skolan kan därför, under sommaren och hösten 2018, komma att behöva bistå den unge med dokumentation som påvisar tidigare studier. Det kan vara t.ex. en tidigare individuell studieplan eller andra handlingar som visar att individen studerat. Det är i första hand individen som ska visa att förutsättningarna för uppehållstillstånd är uppfyllda. Kan ungdomen få förlängt uppehållstillstånd? Ja, det går att söka och få förlängt uppehållstillstånd om individen fortsätter att studera på någon av de utbildningar som anges i den tillfälliga lagen. Längden på uppehållstillståndet beror på vilken studieform som den unge har valt. 5 Efter fullföljd utbildning kan den unge få ett uppehållstillstånd på sex månader. 6 Om den enskilde, efter fullföljd utbildning, får ett arbete som bl.a. möjliggör försörjning kan ett permanent uppehållstillstånd ges. 7 3 Se 1-3 lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 4 Se prop. 2017/18:252 s Vid exempelvis studier på nationellt program samt vissa yrkesinriktade utbildningar på introduktionsprogram, komvux och särvux bestäms giltighetstiden till sex månader utöver den tid som återstår av utbildningen enligt den individuella studieplanen, se t.ex. 16 a fjärde stycket den tillfälliga lagen 6 16 i den tillfälliga lagen 7 17 den tillfälliga lagen

23 Vårt dnr: 18/ (15) Vad menas med att fullfölja utbildningen? Med fullföljd utbildning menas att den unge har ett examensbevis/studiebevis/intyg som visar att han eller hon fullföljt utbildning på - ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller annan motsvarande utbildning (utbildning på gymnasial nivå inom komvux, särvux eller folkhögskola) - en yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta etablering på arbetsmarknaden och som ges inom ramen för ett introduktionsprogram i gymnasieskolan, eller - en sammanhållen yrkesutbildning inom komvux eller särvux. Den unge kan få uppehållstillstånd för studier på en yrkesinriktad utbildning. Den individuella studieplanen blir ett viktigt underlag för att avgöra om utbildningen är en sådan utbildning som avses i regelverket om uppehållstillstånd. 8 Vilka förändringar i studierna kan göras utan att det blir fråga om en ny yrkesinriktning? Detta är inte tydligt angivet i lagen, utan det blir en bedömning som Migrationsverket gör vid prövningen av ansökan om förlängt uppehållstillstånd. Enligt regeringen hindrar inte reglerna att vissa mindre justeringar av den individuella studieplanen kan göras. Det kan t.ex. handla om att lägga till en kurs som ungdomen behöver för att uppnå målen eller att yrkesstudierna kombineras med studier på grundläggande nivå, t.ex. svenska som andraspråk eller svenska för invandrare. Det bör däremot inte vara möjligt att beviljas uppehållstillstånd för studier som exempelvis innebär en påbyggnad av den utbildning man fullföljt eller nya yrkesinriktningar. 9 Kan studier på deltid ligga till grund för uppehållstillstånd? Utgångspunkten är att studierna ska bedrivas på heltid. Om det finns särskilda skäl kan uppehållstillstånd ges även vid deltidsstudier. Det kan exempelvis vara fråga om att någon på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är förhindrad att studera på heltid. Det kan också vara fråga om unga vuxna som på grund av arbete är förhindrade att studera på heltid. För att särskilda skäl ska finnas i dessa fall bör det krävas att det inte är fråga om en subventionerad anställning, att lönen och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen och att arbetsgivaren har underrättat Skatteverket om anställningen Se prop. 2017/18:252 s Se prop. 2017/18:252 s Se prop. 2017/18:252 s. 36

24 Vårt dnr: 18/ (15) Kommunens och landstingens ansvar under handläggningstiden av ansökan om uppehållstillstånd Har kommunen något ansvar för boende och ekonomiskt stöd under handläggningstiden av ansökan om uppehållstillstånd? Ungdomar i asylprocess De som befinner sig i asylprocess, dvs. har ett ärende om uppehållstillstånd som redan prövas i exempelvis domstol, kommer som regel att fortsätta ha rätt till logi och ekonomiskt stöd enligt LMA 11 av Migrationsverket. Dessa personer har ingen rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 SoL för förmåner av motsvarande karaktär. 12 Kommunen kan ha ett ansvar för vissa vårdinsatser till asylsökande ungdomar, exempelvis om de är i behov av vårdinsatser i form av vård enligt LVU 13 eller vård med stöd av SoL 14 på grund av sådana förhållanden som avses i 3 LVU. Kommunen får ersättning för sådana insatser om vården påbörjats före 18 års ålder. 15 Ungdomar som har fått avslag samt ett gällande beslut om av- eller utvisning De ungdomar som har fått ett avslagsbeslut och ett beslut om avvisning eller utvisning som vunnit laga kraft har troligen förlorat logi och ekonomiskt stöd som Migrationsverket beviljat under asylprocessen. 16 Om en ungdom ansöker om uppehållstillstånd med stöd av 16 f den tillfälliga lagen får Migrationsverket eller domstol besluta att avvisnings- eller utvisningsbeslutet ska inhiberas (stoppas). 17 Om verkställigheten inhiberas kan ungdomen efter en s.k. anmälan om bistånd till Migrationsverket ha rätt till ekonomiskt stöd enligt LMA i form av dagersättning och särskilt bidrag. 18 Socialnämnden i vistelsekommunen ska besluta om och eventuellt utbetala ekonomiskt stöd enligt LMA. 19 Den sökande ska lämna in ansökan till socialnämnden. Denna grupp dvs. den som har ansökt om uppehållstillstånd och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här under tiden som ansökan prövas benämns nedan tillståndssökande. Enligt de uppgifter som lämnats till oss av Migrationsverket ska de individer, vars utvisningsbeslut inhiberas, få ett skriftligt beslut per post (benämns INHIB-G eller 11 Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl andra stycket LMA 13 Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga 14 Socialtjänstlagen (2001:453) 15 Se 10 förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl., asylersättningsförordningen andra stycket LMA j den tillfälliga lagen a LMA 19 3 a andra stycket LMA

25 Vårt dnr: 18/ (15) INHIB-GYM). Det finns inga formkrav avseende anmälan till Migrationsverket enligt 11 a LMA. Har tillståndssökande rätt till logi eller boende av Migrationsverket eller kommunen? Tillståndssökande har inte rätt till logi enligt LMA av vare sig Migrationsverket eller kommunen. 20 Frågan om en tillståndssökande kan ha rätt till bistånd till bostad eller boendekostnader med stöd av SoL har inte prövats av domstol. I avvaktan på vägledande praxis gör vi tolkningen att tillståndssökande, som omfattas av LMA, inte har rätt till bistånd till bostad eller boendekostnader med stöd av 4 kap. 1 SoL. 21 Kommunen får ge bistånd om det finns skäl för det, även om någon rätt till bistånd inte finns, med stöd av 4 kap. 2 SoL. Enligt vår bedömning kan bestämmelsen möjliggöra för kommunen att ge bistånd till tillståndssökande som de inte har rätt till enligt LMA. Bistånd med stöd av denna bestämmelse är frivilligt. 22 Tillståndssökande kan därtill, efter en individuell behovsbedömning, ha rätt till vissa vårdinsatser enligt SoL. Det är fråga om insatser som går utöver vad som omfattas av bl.a. logi-begreppet i LMA, dvs. inte motsvaras av förmånerna som ges enligt LMA. 23 Enligt vår bedömning är det fråga om insatser med stora och tydliga vårdinslag, exempelvis vård enligt LVU eller vård enligt SoL men där kriterierna för vård enligt 3 LVU är uppfyllda. Kan kommunen bevilja försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 SoL till tillståndssökande? Tillståndssökande har rätt till ekonomiskt stöd enligt LMA och ingen rätt till bistånd för motsvarande förmåner enligt 4 kap. 1 SoL. 24 Frågan om kommunen kan bevilja bistånd med stöd av 4 kap. 2 SoL i form av ekonomiskt stöd till tillståndssökande har inte prövats av domstol. 25 Någon rätt till statlig ersättning för utbetalat bistånd enligt SoL till tillståndssökande finns inte. Kommunen kan få ersättning för bistånd som utbetalats enligt LMA. Se vidare under Statlig ersättning. Var kan kommunen hitta vägledning kring biståndsprövningen enligt LMA? Regler om bistånd till tillståndssökande finns i LMA, förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl, FMA, samt i Migrationsverkets föreskrifter och 20 Se 9 LMA 21. Se 1 andra stycket LMA samt HFD 2013 ref. 83 och HFD 2017 ref Se även vår webbnyhet Förutsättningar för ensamkommande över 18 år att bo kvar i kommunen, den 31 januari 2018, ersattning/socialratt/forutsattningarforensamkommandeover18arattbokvarikommunen html 23 Jfr 1 andra stycket LMA 24 1 andra stycket LMA 25 Se fotnot 22

26 Vårt dnr: 18/ (15) allmänna råd om mottagande av asylsökande m.fl., MIGRFS 2018:3. 26 Migrationsverkets allmänna råd är inte bindande för kommunerna men kan ge vägledning. Hur ansöker individen om bistånd enligt LMA? Den som vill ansöka om dagersättning och särskilt bidrag ska göra en skriftlig ansökan till socialnämnden i vistelsekommunen. Ansökan ska innehålla en förklaring på heder och samvete att de uppgifter om ekonomiska och personliga förhållanden som lämnats i ansökan är riktiga. Ansökan ska vara underskriven. 27 Den som får dagersättning eller särskilt bidrag ska anmäla ändringar i fråga om inkomst eller andra förhållanden som kan antas påverka rätten till eller storleken av biståndet till socialnämnden. 28 Vilka handlingar behöver socialnämnden för att bedöma om en person är tillståndssökande? Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. 29 Det är upp till nämnden att avgöra vilket underlag som behövs för att kunna avgöra om en individ har rätt till bistånd. Som anges ovan inträder rätten till bistånd enligt LMA när individens av- eller utvisningsbeslut inhiberas och personen gjort en anmälan om bistånd till Migrationsverket enligt 11 a LMA. Enligt de uppgifter som lämnats till oss av Migrationsverket ska inhibitionsbeslutet skickas till sökanden. Det är som utgångspunkt individen som ska visa att en anmälan har gjorts till Migrationsverket. Det finns dock inget formkrav för anmälan. För frågan om rätt till ersättning till kommunen för utbetalat ekonomiskt bistånd, se vidare nedan under Statlig ersättning. Hur länge har tillståndssökande rätt till bistånd enligt LMA? Vi bedömer att rätten till ekonomiskt stöd för tillståndssökande upphör när uppehållstillstånd ges. 30 Om individen inte beviljas uppehållstillstånd upphör rätten till bistånd enligt LMA en vecka efter att beslutet om avvisning eller utvisning på nytt blir verkställbart, om det inte är uppenbart oskäligt För Migrationsverkets föreskrifter och allmänna råd, se Migrationsverket/Styrning-och-uppfoljning/Lagar-och-regler/Foreskrifter.html 27 8 FMA 28 8 a FMA 29 9 förvaltningslagen (2017:900) 30 Se 11 LMA. Enligt vår bedömning omfattas tillståndssökande inte av 8 tredje stycket LMA a LMA

27 Vårt dnr: 18/ (15) Under vilka förutsättningar har individen rätt till dagersättning och särskilt bidrag? Dagersättning Dagersättning beviljas till den som saknar egna medel och ska täcka kostnader för den dagliga livsföringen. 32 Hänsyn ska tas till kontanter, banktillgodohavanden och andra tillgångar som kan omvandlas till likvida medel. 33 Dagersättning lämnar per person med ett fast belopp som anges i 6 FMA. Det ska täcka kostnader för livsmedel, kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror. 34 Se 3-4 i MIGRFS 2018:3 Särskilt bidrag En person har rätt till särskilt bidrag om det föreligger annat angeläget behov. 35 Det är som regel fråga om kostnader som är nödvändiga för en dräglig livsföring, t.ex. kostnader för vinterkläder, glasögon, kosttillskott, utrustning för funktionshindrade och spädbarnsutrustning. En ansökan om särskilt bidrag ska utredas så snart som möjligt efter att den inkommit till socialnämnden. 36 Se 6 i MIGRFS 2018:3 Hur utbetalas dagersättning? Dagersättning betalas ut förskottsvis per månad, om inte särskilda skäl föranleder annat. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för en kortare utbetalningsperiod anser vi att det kan beaktas om rätten till bistånd bedöms upphöra innan nästa utbetalningsperiod (t.ex. om uppehållstillstånd beviljas). 37 Vad gäller om socialnämnden avslår ansökan? Om en ansökan om dagersättning eller särskilt bidrag avslås eller bifalls endast till viss del, ska beslutet delges den sökande. 38 Beslutet får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. 39 Beslut om bistånd enligt LMA gäller omedelbart. 40 Har tillståndssökande rätt att studera i gymnasieskolan? Tillståndssökande har rätt att studera på samma villkor som asylsökande. 41 Rätt till utbildning i gymnasieskola finns enbart om den unge påbörjat utbildningen före 18 års LMA 33 Se 3 MIGRFS 2018: FMA LMA 36 Jfr 6 MIGRFS 2018:3 37 Se även Migrationsverkets allmänna råd till 3-4 om utbetalning av dagersättning, MIGRFS 2018: FMA LMA tredje stycket LMA kap. 2 andra stycket 1 och 29 kap. 3 första stycket skollagen (2010:800)

28 Vårt dnr: 18/ (15) ålder, vilket innebär att det inte finns en rätt att t.ex. påbörja nationellt program efter att den unge fyllt 18 år. Regeringen bedömer att kommunen, på frivillig väg, får erbjuda nationellt program till asylsökande elever som fyllt 18 år. Regeringen har också, genom en ändring i asylersättningsförordningen, gjort det möjligt för kommuner att få ersättning för sådana utbildningskostnader. 42 Denna ersättning är dock kopplad till den som omfattas av 1 första stycket 1 LMA, dvs. asylsökande. 43 Om kommunen erbjuder utbildning på nationellt program till tillståndssökande som fyllt 18 år finns det enligt vår bedömning ingen rätt till ersättning med stöd av nyssnämnd bestämmelse. För mer information kring ersättningen för nationellt program, se vår webbnyhet Ny ersättning för utbildningskostnader för asylsökande Har tillståndssökande rätt till hälso- och sjukvård? Den som har fått vård med stöd av lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i landet utan nödvändiga tillstånd kommer enligt vår bedömning, när en ansökan om uppehållstillstånd för gymnasiestudier lämnas in och Migrationsverket stoppar verkställigheten, inte längre att omfattas av 5 i den lagen. Individen har en rätt att vistas i landet enligt 1 första stycket 3 LMA. Den som omfattas av 1 första stycket 3 och är tillståndssökande har ansökt om uppehållstillstånd för studier, dvs. inte skydd. Av förarbetena till lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. framgår bl.a. att rätten till viss subventionerad hälso- och sjukvård enligt den lagen ska avse den personkrets som anges i de överenskommelser som fanns mellan SKL och staten, dvs. personer som anges i 1 första stycket 1 och 2 LMA. 44 Den tid som asylsökande ska omfattas av lagen bör motsvara den tid som denna grupp omfattas av tidigare överenskommelser. 45 Av förarbetena och de överenskommelser som låg till grund för 2008 års lag följer vidare att de som omfattas av 1 första stycket 3 LMA inte har rätt till subventionerad vård. 46 Mot denna bakgrund gör vi bedömningen att de som är tillståndssökande inte omfattas av 4 i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och har således inte rätt till subventionerad vård på samma villkor som asylsökande. Vi bedömer att den rättsliga utgångspunkten är att tillståndssökande får vård på samma villkor som tredjelandsmedborgare som är i Sverige som turister, dvs. de har rätt till omedelbar (akut) vård om de vistas i landstinget och får en faktura på vårdkostnaden om de inte betalar vid vårdtillfället. Frågan har dock inte prövats av domstol. 42 Se bl.a. och 3 a och 4 asylersättningsförordningen 43 3 a asylersättningsförordningen som hänvisar till den som omfattas av 1 första stycket 1 LMA 44 Prop. 2007/08:105 s. 24 ff. 45 A.a. s A.a. s. 41 f.

29 Vårt dnr: 18/ (15) När uppehållstillstånd ges kommer individen att folkbokföras och ha rätt till subventionerad hälso- och sjukvård med stöd av hälso- och sjukvårdslagen på samma villkor som andra personer som är bosatta inom landstinget. 47 I vilken omfattning de tillståndssökande ska få subventionerad vård under handläggningstiden får varje landsting/region ta ställning till, utifrån de juridiska, politiska och andra hänsynstaganden som finns. Någon rätt till ersättning för kostnader för hälso- och sjukvård finns inte utifrån vår tolkning av nu gällande förordning. 48 De individer som befinner sig i asylprocessen, vilket utgör cirka 70 procent av de cirka 9000 personer som kan söka uppehållstillstånd för studier, omfattas av 1 första stycket 1 LMA även om de lämnar in en ansökan om uppehållstillstånd för studier och är alltså asylsökande i lagens mening. Denna grupp har enligt vår bedömning därmed rätt till viss subventionerad hälso- och sjukvård. 49 Dessa individer ska också inneha ett LMA-kort och landstingen/regionerna har rätt till ersättning för sjukvårdskostnader. 50 Kommunens skyldigheter gentemot de som får uppehållstillstånd Är kommunen skyldig att erbjuda de yrkesinriktade utbildningar på introduktionsprogram, komvux och särvux som kan möjliggöra uppehållstillstånd? Kommunen har en skyldighet att erbjuda bl.a. yrkesintroduktion, men ingen skyldighet att erbjuda sådan yrkesintroduktion som syftar till etablering som möjliggör uppehållstillstånd. Det finns inte heller en skyldighet att erbjuda sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux och särvux. Urvalet av yrkesinriktade utbildningar kan därför variera från kommun till kommun. Vilka elever är kommunen skyldig att ta emot till gymnasieskolan? Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen som har rätt till utbildning erbjuds nationellt program respektive introduktionsprogram i gymnasieskolan. 51 Vilken kommun som är hemkommun i skollagens mening följer av 29 kap. 6 skollagen (2010:800). I skollagen finns bestämmelser om vilka behöriga sökande som kommunen ska ta emot samt vilka behöriga sökande som kommunen får ta emot Se 8 kap. 1 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) 48 Se 2 i förordning (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande 49 Se lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. 50 Se förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande 51 Se 16 kap. 42 och 17 kap. 16 skollagen 52 Se bl.a. 16 kap och 47 samt 17 kap. 19, 21 och 21 a skollagen

30 Vårt dnr: 18/ (15) Har kommunen något ansvar för boende till de som får uppehållstillstånd? Den som får uppehållstillstånd med stöd av 16 f den tillfälliga lagen omfattas inte av den s.k. bosättningslagen 53 och kommer alltså inte att anvisas till någon kommun som har ansvar för att ordna boende. Enligt regeringen har individen som utgångspunkt ett eget ansvar att själv ordna sitt boende. 54 Det är inte socialnämndens skyldighet att tillgodose behovet av bostad i allmänhet för de som är bostadslösa. 55 I rättspraxis har domstolarna dock i undantagsfall bedömt att en individ kan ha rätt till bistånd från socialnämnden genom att nämnden ska tillhandahålla eller ombesörja en bostad som uppfyller kraven på skälig levnadsnivå. Detta förutsätter att individen är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad. 56 Så kan vara fallet om den enskilde t.ex. har en historik med vräkningar, skulder, missbruksproblematik eller lider av ohälsa. Om den som får uppehållstillstånd med stöd av 16 f den tillfälliga lagen ansöker om bistånd i form av t.ex. bostad får socialtjänsten göra en individuell behovsbedömning och utifrån detta fatta ett beslut enligt 4 kap. 1 SoL. Vilken kommun har ansvar för att bevilja eventuella biståndsinsatser till de som får uppehållstillstånd? Vilken kommun som har ansvar för stöd och hjälp enligt SoL till de ungdomar som får uppehållstillstånd enligt 16 f den tillfälliga lagen får avgöras utifrån bestämmelserna i 2 a kap. SoL kring ansvarig kommun. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. 57 Den kommun där den enskilde vistas ansvarar för stöd och hjälp. 58 Om det står klart att en annan kommun ansvarar för stöd och hjälp åt den enskilde är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. 59 Så kan vara fallet om individen har en bosättningskommun i SoL:s mening. Med bosättningskommun avses 1. den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller 2. om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistnämnda kommunen, eller 3. om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning 54 Se prop. 2017/18:252 s Se prop. 1979/80:1 s. 200 och s 356 samt prop. 2000/01:80 s RÅ 1990 ref. 119 och RÅ 2004 ref kap. 1 SoL 58 2 a kap. 1 SoL 59 2 a kap. 2 SoL 60 2 a kap. 3 SoL

31 Vårt dnr: 18/ (15) Frågan om när en vistelse i en annan kommun än individens bosättningskommun ska innebära att bosättningskommunen ändras bör, enligt förarbetena till SoL, avgöras av vad den enskilde har för avsikter med vistelsen. Om individen har för avsikt att återvända till sin bosättningskommun och har kvar sin bostad bör bedömningen av vilken kommun som är bosättningskommun i regel inte ändras. Vistelsekommunen ska dock, enligt regeringens uppfattning, anses vara bosättningskommun så snart den enskilde uppger att han eller hon inte ämnar återvända till ursprungskommunen. 61 SKL:s cirkulär 11:29, Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun Är socialnämnden skyldig att erbjuda en placering i t.ex. stödboende för de ungdomar som får uppehållstillstånd? Av 6 kap. 1 SoL följer att socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i exempelvis ett stödboende (för barn och unga i åldern år). En beslut om att bevilja en ungdom t.ex. stödboende enligt SoL är ett biståndsbeslut enligt 4 kap. 1 SoL. De ungdomar som får uppehållstillstånd enligt 16 f den tillfälliga lagen har enligt vår bedömning ingen rätt till en placering i ett boende enligt SoL enbart till följd av att de är unga vuxna mellan 18 och 20 år. En individuell bedömning får göras i varje enskilt fall utifrån individens vårdbehov och vad som behövs för att han eller hon ska uppnå skälig levnadsnivå. Det finns inte en obegränsad frihet för en biståndssökande att välja sociala insatser oberoende av kostnader och inte heller en ovillkorlig rätt att få en viss bestämd insats. Vid bedömningen av vilken insats som kan komma ifråga för en biståndssökande individ måste en sammanvägning göras av olika omständigheter, såsom den önskade insatsens lämplighet, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål. 62 För frågan om rätt till ersättning till kommunen för mottagandet av ungdomar mellan 18 och 21 år som varit ensamkommande barn, se vidare nedan under Statlig ersättning. Hur ska ungdomarna som får uppehållstillstånd försörja sig? Utgångspunkten är, enligt regeringen, att de personer som får uppehållstillstånd enligt 16 f den tillfälliga lagen finansierar sina studier genom studiestöd. 63 Eftersom det räcker med en avsikt att studera för att få uppehållstillstånd enligt 16 f den tillfälliga 61 Se prop. 2010/11:49 s Se prop. 2000/01:80 s Se prop. 2017/18:252 s. 57

32 Vårt dnr: 18/ (15) lagen kommer det dock att finnas individer som inte bedriver studier när uppehållstillstånd ges. De ungdomar som studerar kan få studiestöd om de uppfyller kraven för sådant stöd. 64 Studiehjälp lämnas längst till och med det första kalenderhalvåret det år då den studerande fyller 20 år. Därefter kan individen söka studiemedel, som består av bidrag och lån. 65 Som framgår ovan omfattas den som får uppehållstillstånd enligt 16 f den tillfälliga lagen inte av etableringsregelverket. 66 Socialtjänsten har det yttersta ansvaret och ekonomiskt bistånd kan aktualiseras för de individer som inte kan tillgodose sina behov på annat sätt, om det behövs för att uppnå skälig levnadsnivå. En individuell behovsbedömning får göras med utgångspunkt i 4 kap. 1 SoL. Ett krav för att ha rätt till ekonomiskt bistånd är normalt att man står till arbetsmarknadens förfogande, men undantag kan göras om det finns godtagbara skäl. 67 Regeringen har uttalat att kravet att stå till arbetsmarknadens förfogande inte bör ställas på gymnasiestuderande ungdomar och det bör inte heller krävas av vuxenstuderande att omedelbart avbryta sina studier för att stå till arbetsmarknadens förfogande om studierna är en förutsättning för framtida arbete. 68 Ekonomiskt bistånd utgör samhällets yttersta skyddsnät och socialtjänsten kan som regel kräva att den enskilde söker de förmåner som han eller hon har rätt till, innan sådant bistånd aktualiseras. Vi anser därför att kommunen kan kräva att de individer som har rätt till studiemedel och studielån i första hand ansöker om sådant stöd för att finansiera sina studier. Den enskilde ska också söka de förmåner som han eller hon kan få genom t.ex. socialförsäkringssystemet innan ekonomiskt bistånd aktualiseras. Statlig ersättning Får kommunen ersättning för kostnader avseende bistånd enligt LMA? Ja, kommunen har rätt till ersättning av Migrationsverket för kostnader som följer av att bistånd har utbetalats enligt LMA. 69 För att kommunen ska få ersättning är det, enligt vår tolkning av 23 FMA och 18 asylersättningsförordningen, tillräckligt att kommunen visar att bistånd har utbetalats enligt LMA. Har kommunen beviljat ekonomiskt bistånd med stöd av SoL finns det dock ingen rätt till ersättning med stöd av nyssnämnda bestämmelser kap. 4 och 3 kap. 4 studiestödslagen (1995:1395) 65 2 kap. 1-3 och 3 kap. 1-3 studiestödslagen 66 Se 1-3 lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 67 4 kap. 1 andra stycket SoL 68 Se prop. 2015/15:136 s LMA och 18 asylersättningsförordningen

33 Vårt dnr: 18/ (15) Ersättning för kostnader för ekonomiskt bistånd till tillståndssökande, Migrationsverket Vilken ersättning får kommunen avseende de ungdomar som får uppehållstillstånd? Regeringen har beslutat att ändra den s.k. ersättningsförordningen 70 så att kommuner och landsting får ersättning avseende de som får uppehållstillstånd med stöd av de nya reglerna på samma villkor som för andra nyanlända. 71 Detta innebär att kommunen får bl.a. följande ersättning. Initial schablonersättning Kommunen får en initial schablonersättning som uppgår till kr och avser kostnader för bl.a. mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning, särskilda introduktionsinsatser i bl.a. skola, komvux, tolkning och andra insatser för att underlätta etablering i samhället. 72 Hur schablonersättningen fördelas följer av 12 ersättningsförordningen. Schablonersättning på 750 kr per dygn En schablonersättning på 750 kr per person och dygn lämnas för personer som - är mellan 18 och 20 år, - har varit ensamkommande barn, - inte har någon förälder som är folkbokförd i Sverige och - har beviljats studiehjälp för någon av månaderna i det kvartal som ersättningen avser. 73 För de ungdomar som får uppehållstillstånd men inte bedriver studier i sådan omfattning att det finns en rätt till studiehjälp kommer kommunen alltså inte att få någon schablonersättning på 750 kr per dygn. Eftersom studiehjälp lämnas längst till och med det första kalenderhalvåret det år den unge fyller 20 år kommer schablonersättningen att upphöra när individen är mellan 19 och 20 år, beroende på när under året som den unge fyller 20 år. Faktiska kostnader för vårdkrävande ungdomar För ungdomar mellan 18 och 20 år som har varit ensamkommande barn och vårdas med stöd av LVU eller enligt SoL men har vårdbehov på grund av sådana 70 Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, ersättningsförordningen 71 Regeringen, Kommunersättningsförordningen anpassas till ny grund för uppehållstillstånd, den 8 juni 2018, 72 Se ersättningsförordningen ersättningsförordningen

34 Vårt dnr: 18/ (15) förhållanden som avses i 3 LVU får kommunen ersättning för faktiska kostnader, under förutsättning att vården påbörjats före 18 års ålder. 74 Kostnader för försörjningsstöd Om förutsättningarna för rätt till schablonersättning på 750 kr per dygn eller faktiska kostnader för vårdkrävande ungdomar inte är uppfyllda får kommunen ersättning för kostnader för försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 SoL fram till dess att ungdomen fyller 21 år. 75 Kommunen får också ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd med 3000 kr för de som är under 20 år och 4000 kr för de som fyllt 20 men inte 65 år a ersättningsförordningen b ersättningsförordningen 76 Se ersättningsförordningen

35 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. t.o.m. SFS 2018:346 SFS nr: 1994:137 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L7 Utfärdad: Ändrad: t.o.m. SFS 2018:346 Övrig text: Rättelseblad 2001:471 har iakttagits. Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet) Källa: Fulltext (Regeringskansliet) Innehåll: Övergångsbestämmelser Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som 1. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande), 2. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, eller 3. har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas. Den som omfattas av denna lag har inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) för förmåner av motsvarande karaktär. Rätt till bistånd föreligger inte heller för bostadskostnader. Lag (2017:578). 1 a Barn under 18 år som saknar uppehållstillstånd och som inte vistas på en förläggning omfattas inte av denna lag, om de bor hos en vårdnadshavare som har uppehållstillstånd. Utlänningar som är medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater omfattas av denna lag endast om det finns synnerliga skäl för det. Utlänningar som avses i 1 första stycket 1 som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och vars rätt till bistånd enligt denna lag har upphört omfattas inte av lagen om de ansöker om ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ansöker om ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och ansökan har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla. En utlänning som vistas här med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 b utlänningslagen (2005:716) omfattas inte av denna lag. Detsamma gäller en utlänning för vilken en ansökan om ett sådant tillstånd är under prövning. Lag (2017:578).

36 1 b /Upphör att gälla U: / I 2 och 3 finns särskilda bestämmelser om mottagande av barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (ensamkommande barn). Bestämmelserna är tillämpliga endast så länge barnet är att anse som ensamkommande. Lag (2017:578). 1 b /Träder i kraft I: / I 2, 3 och 3 a finns särskilda bestämmelser om mottagande av barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (ensamkommande barn). Bestämmelserna är tillämpliga endast så länge barnet är att anse som ensamkommande. Lag (2018:346). 1 c Ett beslut om överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (Dublinförordningen) ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpningen av denna lag. Lag (2017:578). 2 Migrationsverket skall ha huvudansvaret för mottagandet av utlänningar som avses i 1 första stycket 1 och 2 och för detta ändamål driva förläggningar. Migrationsverket får uppdra åt andra att driva förläggningar. En kommun får anordna boenden för ensamkommande barn som omfattas av 1 första stycket 1 och 2. Vad som sägs om förläggningar i 14 och 15 skall gälla även sådana boenden. Lag (2006:177). 3 /Upphör att gälla U: / Utlänningar som avses i 1 första stycket 1 och 2 ska av Migrationsverket erbjudas plats på en förläggning. Första stycket gäller inte ensamkommande barn som avses i 1 första stycket 1 och 2. För dessa barn ska Migrationsverket i stället anvisa en kommun som ska ordna boendet. När Migrationsverket anvisat en kommun ska det anses att barnet vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). En utlänning som avses i 1 första stycket 1 och 2 och som inte önskar utnyttja en erbjuden plats på en förläggning ska ändå registreras vid en sådan. Alla ensamkommande barn som avses i 1 första stycket 1 och 2 ska registreras vid en förläggning. Migrationsverket svarar sedan för att bistånd lämnas enligt denna lag. För utlänningar som avses i 1 första stycket 3 ska biståndet lämnas av socialnämnden i den kommun där utlänningen vistas. Lag (2013:755). 3 /Träder i kraft I: / Utlänningar som avses i 1 första stycket 1 och 2 ska av Migrationsverket erbjudas plats på en förläggning. Första stycket gäller inte ensamkommande barn som avses i 1 första stycket 1 och 2. För dessa barn ska Migrationsverket i stället anvisa en kommun som ska ordna boendet. När

37 Migrationsverket anvisat en kommun ska det anses att barnet vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). En kommun som har anvisats att ta emot ett ensamkommande barn får placera barnet i ett boende i en annan kommun endast om 1. kommunerna har ingått en överenskommelse om placeringen, 2. placeringen sker med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller med stöd av socialtjänstlagen i fråga om barn med motsvarande vårdbehov, eller 3. det med hänsyn till barnets vårdbehov finns synnerliga skäl. Lag (2018:346). 3 a /Upphör att gälla U: / En kommun skall lämna bistånd enligt denna lag till utlänningar som avses i 1 första stycket 2 om de vistas i kommunen och om biståndet behövs tills dess att Migrationsverket tar över ansvaret för att bistånd lämnas. Lag (2002:1112). 3 a /Träder i kraft I: / En utlänning som avses i 1 första stycket 1 och 2 och som inte önskar utnyttja en erbjuden plats på en förläggning ska ändå registreras vid en sådan. Alla ensamkommande barn som avses i 1 första stycket 1 och 2 ska registreras vid en förläggning. Migrationsverket ansvarar sedan för att bistånd lämnas enligt denna lag. För utlänningar som avses i 1 första stycket 3 ska biståndet lämnas av socialnämnden i den kommun där utlänningen vistas. En kommun ska lämna bistånd enligt denna lag till utlänningar som avses i 1 första stycket 2 om de vistas i kommunen och om biståndet behövs till dess att Migrationsverket tar över ansvaret för att bistånd lämnas. Lag (2018:346). Sysselsättning 4 Migrationsverket skall i lämplig omfattning ge dem som avses i 1 första stycket 1 och 2 sysselsättning genom att de får tillfälle att delta i svenskundervisning, i skötseln av förläggningar och i annan verksamhet som bidrar till att göra vistelsen meningsfull. Lag (2000:296). 5 Utlänningar som deltar i verksamhet som avses i 4 ska inte anses som arbetstagare. De ska dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9, 3 kap. 1-4 och 6-13, 4 kap. 1-4 och 8-10, 5 kap. 1-3 samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160). Därvid ska vad i arbetsmiljölagen sägs om arbetsgivare gälla den som svarar för den verksamhet i vilken utlänningen deltar. Lag (2008:941). 6 Om utlänningar skall delta i verksamhet som avses i 4 och som drivs av någon annan än Migrationsverket skall skriftligt avtal om villkoren för verksamheten träffas mellan verket och den som driver verksamheten. Migrationsverket får uppdra åt andra att träffa sådana avtal. Lag (2000:296). 7 Strider en överenskommelse mellan den som tillhandahåller sysselsättning och en utlänning mot ett avtal enligt 6 är överenskommelsen ogiltig.

38 Rätt till bistånd 8 Bistånd enligt lämnas till utlänningar som avses i 1 första stycket 1 och 2 under förutsättning att de är registrerade vid en förläggning. Utlänningar som vistas på förläggning har rätt till bistånd även efter det att de har beviljats uppehållstillstånd, om de inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun. Utlänningar som inte vistas på förläggning har rätt till bistånd även under en månad från den dag de har beviljats uppehållstillstånd. Bostadsersättning, dagersättning och särskilt bidrag får inte betalas ut för tid då en utlänning deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program som kan ge rätt till etableringsersättning. Lag (2017:586). 9 Bistånd enligt lämnas till utlänningar som avses i 1 första stycket 3. Bistånd lämnas dock inte, om ansökan om uppehållstillstånd avser endast en förlängning av ett tidigare tillstånd på i övrigt oförändrade villkor. 10 Dagersättning enligt 17 får sättas ned för en utlänning som fyllt 18 år om han eller hon 1. utan giltigt skäl vägrar att delta i verksamhet som avses i 4, 2. försvårar utredningen i ärendet om uppehållstillstånd genom att inte medverka till att klarlägga sin identitet, eller 3. försvårar utredningen i ärendet om uppehållstillstånd genom att hålla sig undan. Nedsättning enligt första stycket får dock inte avse den del av ersättningen som är avsedd att täcka utgifter för utlänningens egen mathållning. Dagersättningen får sättas ned helt för utlänningar som avses i 1 första stycket 1 eller 2 om utlänningen även efter det att nedsättning har gjorts enligt första stycket 1. utan giltigt skäl vägrar att delta i verksamhet som avses i 4, 2. försvårar utredningen i ärendet om uppehållstillstånd genom att inte medverka till att klarlägga sin identitet, eller 3. försvårar utredningen i ärendet om uppehållstillstånd genom att hålla sig undan, om utlänningen erbjuds plats på en förläggning och fri kost ingår i den erbjudna inkvarteringen. Bestämmelserna om nedsättning av dagersättning tillämpas också i de fall en utlänning utan giltigt skäl vägrar att medverka till åtgärd som är nödvändig för att ett beslut om avvisning eller utvisning skall kunna verkställas. Lag (2004:1377). 11 Rätten till bistånd upphör 1. när uppehållstillstånd ges utom i fall som avses i 1 första stycket 2 samt 8 andra och tredje stycket, eller 2. när utlänningen lämnar landet. För en vuxen utlänning som inte bor tillsammans med ett eget barn under 18 år eller ett barn under 18 år för vilket han eller hon får anses ha trätt i föräldrarnas ställe upphör rätten till bistånd, om det inte är uppenbart oskäligt, också 1. när utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 första stycket

39 utlänningslagen (2005:716) löper ut, eller 2. när beslutet om avvisning eller utvisning får laga kraft, om beslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa. Rätten till bistånd upphör dock inte när den tidsfrist som anges i andra stycket 1 löper ut om beslutet om avvisning eller utvisning då inte får verkställas till följd av att Migrationsverket eller en domstol har beslutat om inhibition eller har beviljat ny prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen. Rätten till bistånd upphör då, om det inte är uppenbart oskäligt, i stället en vecka efter det att beslutet om avvisning eller utvisning på nytt blir verkställbart. Lag (2016:381). 11 a Om rätten till bistånd har upphört enligt 11 andra eller tredje stycket och Migrationsverket eller en domstol därefter beslutar om inhibition i verkställighetsärendet eller beviljar ny prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen (2005:716), har utlänningen efter anmälan till Migrationsverket åter rätt till bistånd enligt denna lag. Blir beslutet om avvisning eller utvisning på nytt verkställbart upphör rätten till bistånd, om det inte är uppenbart oskäligt, en vecka efter den tidpunkten. Lag (2016:381). 12 Den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas har inte rätt till bistånd. 12 a Om Migrationsverket begär det ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut enligt denna lag att en utlänning som inte längre har rätt till bistånd i form av logi ska lämna sin plats vid anläggningsboendet. Hjälp enligt första stycket får begäras endast om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 eller 10 a polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. Lag (2017:229). Förmåner 13 Bistånd enligt denna lag lämnas i form av logi, bostadsersättning, dagersättning och särskilt bidrag. 14 Utlänningar som avses i 1 första stycket 1 och 2 och som inte själva ordnar bostad har rätt till logi på en förläggning. 15 Den som har inkomst av förvärvsarbete eller som har annan inkomst eller egna tillgångar och som har logi på en förläggning skall betala ett skäligt belopp som ersättning till Migrationsverket. När kost ingår i inkvarteringen på en förläggning skall skälig ersättning betalas även för detta. Lag (2000:296). 16 Utlänningar som avses i 1 första stycket 1 och 2 och som på egen hand ordnar bostad har i särskilda fall rätt till bidrag till bostadskostnad (bostadsersättning). Lag (2004:1377). 17 En utlänning som omfattas av denna lag och som saknar egna medel har rätt till bistånd för sin dagliga livsföring (dagersättning).

40 I 10 anges i vilka fall dagersättning får sättas ned. Lag (2004:408). 18 Föreligger annat angeläget behov har utlänningen rätt till särskilt bistånd för det (särskilt bidrag). 19 Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer grunder för beräkning av de belopp som avses i samt meddelar närmare föreskrifter om i vilka fall bostadsersättning och särskilt bidrag får beviljas. Lag (2004:1377). Rätt att föra talan 20 Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål eller ärenden enligt denna lag. Delgivning 21 I mål eller ärende enligt denna lag får delgivning inte ske enligt och delgivningslagen (2010:1932). I mål vid allmän förvaltningsdomstol får dock delgivning ske enligt 48 första stycket 1 samma lag, om utlänningen har lämnat landet. Lag (2010:1962). Överklagande av beslut 22 Migrationsverkets eller socialnämndens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Migrationsverkets beslut om anvisning av ensamkommande barn får dock inte överklagas. Migrationsverkets beslut får överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets utlänningen vistades när beslutet fattades. Beslut i fråga om bistånd enligt denna lag gäller omedelbart. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2013:755). Statlig ersättning 23 En kommun som har lämnat bistånd enligt denna lag har rätt till ersättning från staten för biståndet. Tystnadsplikt 24 Den som är eller har varit verksam inom förläggningsverksamhet som drivs av enskild på uppdrag av Migrationsverket enligt 2, får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har erfarit om enskildas personliga förhållanden. Lag (2000:296). Krig och krigsfara m. m. 25 Regeringen får meddela särskilda föreskrifter som avviker från denna lag, om Sverige är i krig eller krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara. Lag (1994:1736).

41 Övergångsbestämmelser 1994:137 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994, då lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande m.fl. skall upphöra att gälla. I fråga om beslut som har meddelats före den 1 juli 1994 skall dock den upphävda lagen gälla. Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får föreskriva att bistånd får lämnas i form av kostnadsfri bostad till den som vid ikraftträdandet hade sådant bistånd enligt den upphävda lagen. 1995:103 Denna lag träder i kraft den 1 april Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. 1995:1728 Denna lag träder i kraft den 1 maj 1996 men tillämpas inte i de fall där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan. 2004: Denna lag träder i kraft den 1 juli De nya bestämmelserna i 10 första stycket 2 och tredje stycket 2 skall tillämpas endast i fråga om sådan bristande medverkan att klarlägga sin identitet som ägt rum sedan lagen trätt i kraft. 2004:1377 Denna lag träder i kraft den 1 mars Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för ansökningar om bostadsersättning som gjorts före ikraftträdandet och som avser tiden före ikraftträdandet. 2010: Denna lag träder i kraft den 1 april Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt. 2017: Denna lag träder i kraft den 1 januari Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ersättning som är beviljad enligt den upphävda lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 2018: Denna lag träder i kraft den 1 juni Äldre föreskrifter gäller fortfarande för placering av ensamkommande barn i en annan kommun än den kommun som har anvisats av Migrationsverket, om placeringen skett före ikraftträdandet.

42 Tjänsteskrivelse Sid 1/4 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Maria Johansson, Verkställande av kommunfullmäktiges beslut om överflyttning av ansvar och budgetmedel för färdtjänstresor från socialnämnden till kommunstyrelsen Sammanfattning Enligt lagen om färdtjänst har den enskilde rätt till färdtjänst om hen på grund av funktionsnedsättning har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. En person med rätt till färdtjänst har möjlighet att resa med färdtjänst var hen vill, inklusive till sin dagverksamhet. Den 16 februari 2017 ( 7) beslutade kommunfullmäktige att överflytta ansvaret för färdtjänstfrågor med tillhörande budgetmedel från socialnämnden till kommunstyrelsen från och med Kommunfullmäktiges beslut att kommunstyrelsen övertar ansvaret för färdtjänst har verkställts för alla typer av färdtjänst. Beslutet att överföra tillhörande budgetmedel har dock inte verkställts fullt ut, då budget och kostnad för resor till dagverksamhet för personer med demenssjukdom fortsatt tillfaller socialnämnden. Socialförvaltningen menar att kommunfullmäktiges beslut är ofullständigt och inkonsekvent genomfört och föreslår därför att budgetmedel och därmed också kostnader för färdtjänstresor till och från dagverksamhet för personer med demenssjukdom överflyttas från socialnämnden till kommunstyrelsen i enlighet med kommunfullmäktiges beslut , 7. Förslag till beslut Socialnämnden begär att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut , 7, överföra budgetmedel från socialnämnden till kommunstyrelsen avseende färdtjänstresor till och från dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Ärendet Den 16 februari 2017, 7, beslutade kommunfullmäktige att överföra ansvaret för färdtjänstfrågor med tillhörande budgetmedel från socialnämnden till kommunstyrelsen från och med Kommunfullmäktiges beslut att kommunstyrelsen övertar ansvaret för färdtjänst har verkställts för alla typer av färdtjänst. Beslutet att överföra tillhörande budgetmedel har dock inte verkställts fullt ut, då budget och kostnad för resor till dagverksamhet för personer med demenssjukdom fortsatt tillfaller socialnämnden. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

43 TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) Datum Vår beteckning SON nr Socialförvaltningen har gått igenom beslutsunderlaget och inte hittat någon skrivning om, eller indikation på, att färdtjänstresor till dagverksamhet ska undantas beslutet. Personer med behov av färdtjänst till dagverksamhet för personer med demenssjukdom ansöker om färdtjänst hos handläggare vid kommunstyrelsens samhällsbyggnadsförvaltning som prövar och fattar beslut om den enskildes rätt till färdtjänst enligt Lag (1997:736) om färdtjänst. Beviljas den enskilde färdtjänst utfärdas ett generellt färdtjänsttillstånd. Det finns alltså inget särskilt beslut om, eller tillstånd för, resor till dagverksamhet. Socialförvaltningen menar att kommunfullmäktiges beslut är ofullständigt och inkonsekvent genomfört och föreslår därför att budgetmedel, och därmed också kostnader, för färdtjänstresor till och från dagverksamhet för personer med demenssjukdom överflyttas från socialnämnden till kommunstyrelsen i enlighet med kommunfullmäktiges beslut , 7. Förvaltningens utredning Rätten till färdtjänstresor och omsorgsresor Vanligtvis brukar termen färdtjänstresa användas för transporter som beviljas enligt Lag (1997:736) om färdtjänst och omsorgsresa användas för transporter som beviljas enligt socialtjänstlagen (SoL). Enligt lagen om färdtjänst har den enskilde rätt till färdtjänst om hen på grund av funktionsnedsättning har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. En person med rätt till färdtjänst har möjlighet att resa med färdtjänst var hen vill, inklusive till sin dagverksamhet. Målsättningen med bistånd enligt socialtjänstlagen är att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Den statliga utredningen om särskilda persontransporter konstaterar att ett beslut om insats enligt socialtjänstlagen inte automatiskt ger rätt till transport till insatsen. Den enskilda kan fortfarande beviljas transporter enligt socialtjänstlagen 4 kap 1 om det anses rymmas inom vad som kan anses vara en skälig levnadsnivå (SOU 2018:58, s.129). Till skillnad från gängse norm används i Lysekil termen omsorgsresa för en viss typ av färdtjänstresor fattade enligt lag om färdtjänst. Termen används för de resor som går till och från dagverksamhet och blir aktuell först i verkställigheten av ett färdtjänstbeslut, i samband med att färdtjänsthandläggaren lägger upp ett särskilt kundtillstånd för omsorgsresor i Västtrafiks verksamhetssystem. Syftet med att särskilja omsorgsresor från andra färdtjänstresor i verksamhetssystemet är att bestämma resans servicenivå och kostnadsställe. Egenavgift för färdtjänstresor Den 14 december 2017 fastställde kommunfullmäktige nya riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst (Dnr LKS ). Enligt riktlinjerna ska egenavgiften för en

44 TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) Datum Vår beteckning SON nr färdtjänstresa bygga på Västtrafiks kontantpristaxa med ett tillägg på 50 %, vilken för 2018 är 74 kronor. Enligt kommunfullmäktiges beslut om taxor och avgifter för socialnämnden den 18 december 2014 (Dnr LKS ) är egenavgiften för resor till och från dagverksamhet för personer med demenssjukdom 20 kronor. Socialförvaltningen har inte kunnat hitta det ursprungliga beslutet om att subventionera egenavgiften för färdtjänstresor till dagverksamhet för dementa, men enligt personal anställd i dagverksamheten har egenavgiften varit oförändrad i åtminstone 18 år. Eftersom socialförvaltningen inte har det ursprungliga avgiftsbeslutet för resor till dagverksamhet för dementa känner vi inte till socialnämndens ursprungliga bevekelsegrunder till att subventionera just dessa resor. Sannolikt grundar det sig på en bedömning att ordinarie färdtjänstavgift skulle begränsa brukarnas besöksfrekvens till dagverksamheten, vilket i sin tur skulle kunna få negativa hälsokonsekvenser för dementa och deras anhöriga och därför öka efterfrågan på andra vård- och omsorgsinsatser, såsom till exempel växelvård och avlösning i hemmet. Om kommunstyrelsen i samband med ett övertagande av budgeten för färdtjänstresor till och från dagverksamhet beslutar att föreslå kommunfullmäktige att höja egenavgiften för dessa resor har socialnämnden även fortsättningsvis möjlighet att välja att subventionera egenavgiften. Förvaltningen menar att ett sådant beslut om fortsatt avgiftssubventionering bör föregås av en utredning av dels om det finns andra grupper av färdtjänstresenärer vars hälsa, sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor eller deltagande i samhällslivet kan gagnas av en subvention, dels av kostnadseffektiviteten av en sådan subvention. Ekonomisk konsekvensbeskrivning Socialnämnden uppskattar att kostnaden för resor till och från dagverksamhet för personer med demenssjukdom är ca kronor för år 2018, baserat på utfall januari-juli Av dessa beräknas ca kronor täckas av den egenavgift på 20 kronor som resenärerna själva betalar. För 2018 är det budgeterat kronor för resor till dagverksamheten. Förslaget beräknas ge socialnämnden en kostnadsminskning med ca kronor ( minus minus kronor) och kommunstyrelsen en kostnadsökning med ca kronor. Eva Andersson Förvaltningschef Maria Johansson Utredare

45 TJÄNSTESKRIVELSE 4(4) Datum Vår beteckning SON nr Bilaga Kommunfullmäktiges beslut , 7 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Förvaltningschef SOF Utredare SOF Ekonom SOF

46 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (46) 7 Överflyttning av färdtjänstfrågor med tillhörande budgetmedel från socialnämnden till kommunstyrelsen/samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: LKS Handläggningen av färdtjänstfrågor ligger idag på socialnämnden. Enligt den omorganisation av kommunstyrelsens verksamheter som började gälla ska kommunstyrelsen/samhällsbyggnadsförvaltningen hantera färdtjänstärenden. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll , 9 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen/samhällsbyggnadsförvaltningen övertar ansvaret för färdtjänstfrågor från socialnämnden från och med Kommunfullmäktige beslutar överföra tillhörande budgetmedel från och med Beslutet skickas till Socialförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Ekonomiavdelningen Justerare: Utdragsbestyrkande:

47 Lysekils kommun Socialförvaltningen Biståndsenheten Enhet Antal lediga lägenheter Lysekilshemmet 2 på avd. 5 (somatik) Skärgårdshemmet 2 på avd. Piren och Vågen (somatik) Stångenäshemmet Skaftöhemmet 3 Område Lysekil/centrum Antal beslut om plats, säbo Delegationsrapport till Socialnämnden enligt 4 kap 1 Rutin: Biståndshandläggare rapporterar på blankett till nämndsekreterare i SON vid det datum då övriga handlingar ska lämnas inför kommande nämndsammanträde. Avser Orsak till beslut Väntat över 3 månader Väntar på Kompassen Lysekil/centrum väst 1 demenssjukdom Nej, beslut Nej Lysekil/Slätten Lysekil/Mariedal Lysekil/Syd Skaftö Brastad Annan kommun 2 demenssjukdom Nej, beslut och Lyse Nej

48 Datum: Namn: Anette Nyfjäll Biståndshandläggare, Biståndsenheten

49 Sid 1/1 Tjänsteskrivelse Dnr: SON Socialförvaltningen Catarina Ross, Ekonomiskt utfall juni 2018 Sammanfattning Redovisning av förvaltningens ekonomiska resultat per juni månad Förslag till beslut Nämnden tar del av sammanfattande ekonomisk rapport. Ärendet Ekonomiskt utfall per juni Regelbunden uppföljning sker till nämnden. Eva Andersson Förvaltningschef Catarina Ross Handläggare Bilaga/bilagor Standardrapport juni 2018 Förvaltningsöversikt juni 2018 Utfall och prognos till nämnd Beslutet skickas till Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax:

50 500 Standardrapport Nämnd: 6 Socialnämnden Ansvar: Alla Block: Alla Ansvarsområde: Alla Vomr: Alla Vgr: Alla Vsh: Alla Enhet: Tkr. Period: Aktivitet: Alla Intäkt/Kostnad Rader Budget helår Budget mån Utfall mån Avv mån Budget ack Utfall ack Avv ack Utfall ack fg år Intäkter Taxor och avgifter Hyresintäkter Bidrag Försäljning av verksamhet Övriga intäkter Intäkter Intäkter Kostnader Löner Soc avgifter Pensioner och löneskatt Personalkostnader Bidrag Köp av verksamhet Lokalkostnader Förbrukning- & underhållsmtrl Övriga kostnader Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Kapitalkostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Finansiella kostnader Kostnader Resultat Rapport: 500 Standardrapport KS\CATROS :59:00 Sida: 1/1

51 300 Förvaltningsöversikt Avser: 6 Socialnämnden Period: Enhet: Tkr Nämnd > Aomr > Ansvar Budget helår Budget mån Utfall mån Avv mån Budget ack Utfall ack Avv ack Utfall ack fg år 6 Socialnämnden Stab, nämnd och ledning Avd Bistånd Avd Individ- och familjeomsorg Avd Lss Psykiatri Avd Vård och omsorg S:a 6 Socialnämnden S:a totalt Rapport: 300 Förvaltningsöversikt KS\CATROS :00:39 Sida: 1/1

52 Utfall och prognos till nämnd Period Enhet: Tkr Socialnämnden Fördelning avvikelser Budget Ack Utfall Ack Ack Avvikelse Intäkter Pers.kostn Tillfälligt inhyrd personal* Lokalkostnad Köp av verksamhet Övr.kost Summa avv. per juni 2018 Prognos lagd i juni Prognos lagd i maj 60 Stab, nämnd och ledning 61 Avd Bistånd 62 Avd Individ- och familjeomsorg 63 Avd Lss Psykiatri 64 Avd Vård och omsorg S:a 6 Socialnämnden * Kostnaden för 2 st inhyrda social sekreterare har motsvarat lönekostnader för 5,4 st egna. * Kostnaden för 1 st enhetschef har motsvarat lönekostnaden för 3 st egna.

53 Månadsuppföljning juni 2018 Socialnämnd

54 Innehållsförteckning 1 Ekonomi Resultat och prognos Resultat och prognos verksamhet Ekonomisk analys Åtgärder för budget i balans Investeringsuppföljning... 8 Socialnämnd, Månadsuppföljning juni (8)

55 1 Ekonomi Anvisning Här redovisas ekonomin enligt följande rubriker. Nämnder och avdelningar med underliggande enheter redovisar en resultaträkning och verksamhetens nettokostnader. Befaras underskott ska åtgärder redovisas i avsnittet Åtgärder för budget i balans, detta gäller för både nämnder, avdelningar och enheter. I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Ytterligare uppföljning sker månadsvis till nämnden (exkl. per januari och juli), då utan krav på någon ny prognos. 1.1 Resultat och prognos Anvisning Belopp i mnkr med en decimal, kostnader med minustecken. Utgå från 500 rapporten i Raindance. Prognos utfall helår avser det totala beloppet per rad och avvikelsen beräknas på sista raden. Senast kända prognos. Belopp i mnkr Budget helår Budget ack Utfall ack Utfall ack föreg år Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnader Budget nettokostnader Budgetavvikelse Prognos utfall helår 1.2 Resultat och prognos verksamhet Anvisning Uppdelning av nämndens budget i verksamheter/avdelningar/enhet som följs upp under året. Bör vara samma indelning som i budgetbeslutet. På avdelningar med underliggande enheter redovisas dessa i tabellen nedan. Nettokostnad per verksamhet/enhet, belopp med minustecken och i tkr utan decimal. Möjlighet att lägga till ytterligare rader ovanför summa raden. Senast kända prognos redovisas. Socialnämnd, Månadsuppföljning juni (8)

56 Verksamhet/enhet tkr Budget helår Budget ack Utfall ack Prognos utfall Avvikelse buprognos Stab, nämnd och ledning Avd Bistånd Avd Individ- och familjeomsorg Avd Lss Psykiatri Avd Vård och omsorg Summa Ekonomisk analys Anvisning Enligt kommunens regelverk gäller; *Innan nämnd/styrelse tar ställning till respektive uppföljningsrapport ska samtliga avvikelser, så väl positiva som negativa, i förhållande till budgetens ekonomiska mål analyseras och förklaras skriftligen av förvaltningschef. Kravet gäller på såväl drift- som investeringsverksamhet. Anvisning Nämnd/verksamhet/enhet: Här kommenterar ni ert utfall, budgetavvikelse och prognos. Förvaltningens resultat för perioden visar -11,7 mnkr totalt. Årsprognosen är -9,1 mnkr. IFO - ( 4,1 mnkr årsprognos) Utfallet till och med juni visar en negativ budgetavvikelse med totalt -3,4 mnkr vilket är ett bättre resultat jämfört med föregående månad med 0,7 mnkr. De stora avvikelserna i utfall återfinns hos barn- och ungdomsenheten och boendena för ensamkommande). På barn- och ungdomsenheten beror avvikelserna på placeringar och konsultkostnader. På våra HVB:n för ensamkommande har det inte varit möjligt att minska verksamheten i den takt som intäkterna försvunnit. Halvtomma HVB:n är mycket dyra att driva, men går inte att avveckla förrän de boende alla får plats i ett mindre HVB. Intäkterna har också blivit lägre än förväntat. Vi har i juni fått beslut från Migrationsverket i ett ärende som gäller ersättning för en person som bedömts ha särskilda behov. Det gäller en familjehemsplacerad pojke, där dygnskostnaden var förhöjd och nämnden sökte ersättning för kostnader överstigande 1350 kr. Där har Migrationsverket avslagit ansökan. Formuleringarna i beslutet gör att det verkar troligt att Migrationsverket inte kommer att bevilja ersättning för de som är över 18 år och där nämnden har hävdat särskilda skäl till fortsatt placering och dygnsersättning. Två ärenden som funnits kvar under första halvåret 2018 kommer troligtvis inte att ge den intäkt som vi budgeterat med. Vuxenenheten ligger plus i förhållande till budget. Försörjningsstödet har ökat något, och det har tillkommit en kostnad för deltagande i SKL:s projekt om 85 tkr. Detta projekt förväntas dock ge positiva ekonomiska effekter på sikt. Intäkterna från Migrationsverket är högre än Socialnämnd, Månadsuppföljning juni (8)

57 budgeterade, men förväntas sjunka. Vård och omsorg (- 8,1 mnkr årsprognos) Avdelningens resultat för perioden är - 9,1 mnkr vilka huvudsakligen utgörs av personalkostnader. Den största delen av underskottet finns i hemtjänsten. Ett resursfördelningssystem för hemvården infördes under en kort period vilket dessa enheter inte kommit i balans med. Det innebär en viss omställningstid att arbeta enligt nya förutsättningar. Under hösten kommer ca medarbetare att vara lediga av olika skäl vilket kommer att påverka det ekonomiska utfallet mycket. Avsaknaden av planeringssystem, och i skrivande stund, implementeringen av det har också gjort att detta omställningsarbete tagit och tar tid. Hemvården Brastad och Lysekil har sedan september 2017 haft två enhetschefer som tillsammans med arbetsledare har ansvarat för att göra arbetet i hemvården mer likartat och att följsamhet till rutiner och riktlinjer efterlevs. Under hösten kommer ca medarbetare att vara lediga av olika skäl vilket kommer att påverka det ekonomiska utfallet mycket. Särskilt boende fick en minskad budget med 100 kr per plats och dygn till följd av att KPB (Kostnad per brukare) visat på en högre kostnad jämfört med snittet i KPB. Arbete pågår för att anpassa scheman och arbetssättet. Enheterna signalerar om att de under 2018 inte kommer att uppnå en budget i balans, även om prognosen för avdelningen hittills förbättrats månad för månad. LSS/socialpsykiatri ( -4,2 mnkr årsprognos) Det ekonomiska utfallet för perioden visar -3.9 mnkr. Underskottet beror på ökade personalkostnader. Inom gruppbostäder och servicebostäder har ett flertal brukare uppnått en hög ålder och där demenssymtom gör att omvårdnadsbehovet har ökat. Avdelningen har också svårt att verkställa en del beslut inom kommunen vilket medför köp av externa platser. Främst beror detta på att vi inte har den kompetens som krävs för de personer som har de mest komplexa diagnoserna. Intäktssidan visar minus till följd av en utebliven intäkt på kortidsverksamheten. Biståndsenheten (-0,3 mnkr årsprognos) Det ekonomiska utfallet visar + 0,5 mnkr. Resursfördelningen visar på ett bättre resultat än tidigare vilket medför att färre timmar betalas ut till verkställigheten. Orsaken är att biståndshandläggarna arbetar mer aktivt med schablonerna samt arbetar aktivt med de ytterfall som finns i Larmkostnader: Fattas en månadsintäkt för januari och en månadskostnad för juni. Kostnaden för larm går minus varje månad då budget inte täcker kostnaden. Personalkostnader gör ett plusresultat och anledning är att inte personal har ersatts vid frånvaro mm. Förvaltningsledningen (+7,6 mnkr årsprognos) Periodens överskott är + 4,2 mnkr och beror på den buffert som hämtades in från hemtjänsten i samband med nytt resursfördelningssystem samt ett ökat utfall för återsökning av moms på lokalhyror. 1.4 Åtgärder för budget i balans Anvisning I ekonomiavsnittet ska nämndsnivån, avdelningsnivå med underliggande enheter och ekonomin. Befaras ett underskott ska åtgärder redovisas i avsnitt: Åtgärder för budget i balans. Socialnämnd, Månadsuppföljning juni (8)

58 Åtgärder Anvisning Nedan i tabellen beskriver ni planerade åtgärder för att komma i balans. Det kan förekomma åtgärder som har en påverkan på helår med ett visst belopp, men som inte genomförs under innevarande år och då inte är samma besparing. Det ger en effekt i år och anges i sista kolumnen. Åtgärder belopp i tkr Belopp helår Effekt i år Effektivare handläggning BoU Större andel egna familjehem Omsorgsresor Genomgång av ytterfall i vård och omsorg 442 Sälja platser stödboende Hemtagning ärende LSS/socialpsykiatri Minskning personal hemtjänst Minskning personal säbo Avslut ärende BoU Vakanshållning del av tjänst receptionen Vakanshållning partiell föräldraledighet 175 Minskning sommarvikarie receptionen 50 Summa Kommentar till åtgärder Arbetet med att öka andel egna familjehem har gått fortare och beräknas ge större kostnadsminskning än beräknat. Arbetet med översyn av ytterfall har börjat och en person har flyttat till säbo i juni. Kostnadsminskning måste bedömas individuellt per ärende och visas nu i kolumnen delår. Ingen intäkt bedöms komma in i form av sålda stödboendeplatser då den kommun som ville köpa plats har tagit tillbaka sitt intresse och löst det i egna kommunen. Kostnadsminskningarna inträder successivt vilket innebär att minskningen jan- juni utgörs av en mindre andel vilken senare under året bedöms öka. Under hösten kommer ca medarbetare i hemtjänsten att vara lediga av olika skäl vilket kommer att påverka det ekonomiska utfallet mycket. Dock finns stora farhågor att prognosen kan komma att behöva justeras till ett större underskott eftersom kostnadsminskningen befaras ta längre tid än beräknat. Socialnämnd, Månadsuppföljning juni (8)

59 2 Investeringsuppföljning Anvisning På nämndsnivån redovisas också en tabell för uppföljning av investeringar. Investering i tkr Budget Utfall ack Prognos Allmän investering socialförvaltningen Phoniro 650 TES planeringssystem inkl telefoner 575 Summa Kommentar Investeringsfördelningen är gjord i förvaltningen men inköpen är ännu inte genomförda för alla delar. Beställning har gjorts av vårdsängar, tekniska hjälpmedel, medicinskåp och TES planeringssystem. Socialnämnd, Månadsuppföljning juni (8)

60 Personalkostnader

61 Namn på presentation, kommunfullmäktige

62 Namn på presentation, kommunfullmäktige

63 Namn på presentation, kommunfullmäktige

64 Namn på presentation, kommunfullmäktige

65 Ärende 11 Muntlig information - så här arbetar avdelning vård och omsorg med att sänka sjukfrånvaron Ärendet redovisas på sammanträdet

66 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr SON Socialförvaltningen Malin Petzäll, Rekvirering av medel till satsning för investering av välfärdsteknik Sammanfattning Lysekils kommun kan under 2018 rekvirera och använda medel för satsning på välfärdsteknik från Socialstyrelsen och kommunen får själv utifrån behov och förutsättningar bestämma vilken typ av välfärdsteknik. Satsning på välfärdteknik ska möjliggöra att äldre personer och personer med funktionsnedsättning kan vara mer delaktiga, mer självständiga samt uppnå en högre livskvalitet. Välfärdstekniken ska även bidra till bättre arbetsmiljö inom socialtjänstens verksamheter. Förslag till beslut Nämnden beslutar att rekvirera medel för investering av välfärdsteknik under år Ärendet Välfärdsteknik är digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Välfärdsteknik kan användas av personen själv, en närstående eller någon annan i personens närhet och kan ges som bistånd, förskrivas som hjälpmedel för det dagliga livet eller köpas på konsumentmarknaden. Regeringen har identifierat att det finns behov av ökade kommunala investeringar i välfärdsteknik inom äldre- och funktionshindersomsorgen. Med hjälp av välfärdsteknik som exempelvis mobila larm eller applikationer som påminner eller ger stöd, kan personer med funktionsnedsättning och äldre personer vara mer delaktiga, mer självständiga och uppnå högre livskvalitet. Välfärdsteknik kan även bidra till bättre arbetsmiljö för personal som arbetar inom socialtjänstens verksamheter. Exempel på välfärdsteknik: Robotar som påminner om när läkemedel ska tas och också hjälper till att dosera rätt. Larmmatta som signalerar när en person har gått upp ur sängen. Positioneringslarm som visar var en person befinner sig som gått vilse. Mobil journalföring för personalen. Kommunikation mellan personal och vårdtagare via videosamtal. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

67 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning SON nr Regeringen har avsatt 350 miljoner kronor i stöd för välfärdsteknik till den kommunala äldre- och funktionshinderomsorgen. Socialstyrelsen har fått till uppdrag att fördela pengarna under Enligt regeringsbeslut kan Lysekils kommun rekvirera medel om kronor, för investering av välfärdsteknik. Kommunen får själva utifrån sina behov och förutsättningar bestämma vad de ska satsa på inom välfärdsteknik. Medlen får användas under Socialstyrelsen följer under 2019 upp vad kommunerna gjort för pengarna och redovisar till regeringen maj Kommuner som har rekvirerat statsbidraget ska senast den 11 februari 2019 lämna en redovisning om hur medlen har använts. Förvaltningens synpunkter eller utredning En ökad digitalisering av socialtjänsten är nödvändigt för att vi i framtiden ska klara av att tillgodose den åldrande befolkningens ökade behov av vård och omsorg. Välfärdstekniken ska användas som ett strategiskt verktyg för att höja kvaliteten och effektiviteten i alla sina verksamheter och för att öka den enskildes oberoende, trygghet och delaktighet. Stimulansmedlen möjliggör för kommunen att öka investeringstakten av välfärdsteknik i verksamheter inom kommunal hälso- och sjukvård, social omsorg samt inom hjälpmedelsområdet. Eva Andersson Förvaltningschef Malin Petzäll MAS/verksamhetsutvecklare Beslutet skickas till Förvaltningschef f.v.b.

68 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr SON (samband ) Socialförvaltningen Eva Andersson, Revisionsuppdrag inom socialförvaltningen - med fokus hemtjänst Sammanfattning Socialnämnden beslutade vid sammanträde att tillsätta en oberoende extern revision av socialförvaltningen (med undantag av avdelning barn och unga) som ska revidera förvaltningens ekonomistyrning och arbetsmiljöarbete. Arbetsutskottet ska medverka i framtagandet av uppdragshandling och revisionskriterier. Socialnämnden beslutade också att hos kommunstyrelsen begära om medel för den ovan nämnda revisionen. Kommunstyrelsen avslog begäran. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna uppdragsbeskrivning samt kostnadsförslag till extern revision enligt bilaga 1. Socialnämnden ger förvaltningschefen uppdrag att skriva avtal med leverantör i enlighet med ovanstående uppdragsbeskrivning. Ärendet Socialförvaltningen presenterade första rapporten U1 avseende nämndens verksamhet Av rapporten framgår att årets förväntade utfall visar minus 19,1 mnkr. Socialnämnden gav förvaltningen i uppdrag att upprätta åtgärdsplan i syfte att komma tillrätta med underskottet. Förvaltningen redovisar åtgärdsplan och månatlig uppföljning till socialnämnden. Socialnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att genomföra åtgärdsplanen del 1 och återrapportera vid varje nämndmöte. Åtgärdsplanen ska även diskuteras vid varje arbetsutskott. Med hänvisning till nämndens verksamhetsansvar ställer inte socialnämnden sig bakom del 2 i förvaltningens åtgärdsförslag då nämnden inte kan garantera verksamhetens säkerhet. Socialnämnden beslutar också att informera kommunstyrelsen om att det på kort sikt (2018) är omöjligt att nå en budgetbalans. Det omställningsarbete som pågår kräver en mer långsiktig lösning där även arbetsmiljö och personalförsörjningsperspektivet måste ingå. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

69 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Vår beteckning SON nr Socialnämnden beslutar att tillsätta en oberoende extern revision av socialförvaltningen (med undantag av avdelning barn och unga) som ska revidera förvaltningens ekonomistyrning och arbetsmiljöarbete. Arbetsutskottet ska medverka i framtagandet av uppdragshandling och revisionskriterier. Socialnämnden informerar kommunstyrelsen att det på kort sikt (2018) är omöjligt att nå en budgetbalans. Det omställningsarbete som pågår kräver en mer långsiktig lösning där även arbetsmiljö och personalförsörjningsperspektivet måste ingå. Nämnden begär hos kommunstyrelsen om medel för den ovan nämnda revisionen. Kommunstyrelsen uppmanar socialnämnden att genomföra den av socialnämnden antagna åtgärdsplanen för att nå en budget i balans. Kommunstyrelsen uppdrar åt presidiet och kommundirektören att föra en dialog med socialnämnden om inriktningen den av socialnämnden beslutade revisionsinsatsen och finansieringen av denna. Vid dialog avslog kommunstyrelsen begäran om ekonomiska medel för att genomföra revision under Arbetsutskottet gav vid sitt sammanträde förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till extern revision och redovisa förslaget vid socialnämndens sammanträde Förvaltningen har tagit fram ett förslag till ovan nämnda revision vilken framgår av bilaga 1. Eva Andersson Förvaltningschef Bilaga 1. Offert: Stöd och ekonomisk styrning med fokus hemtjänst. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonomienheten Kommunens revisorer (för kännedom) Förvaltningschef SOF Avdelningschefer SOF Ekonom SOF

70 Lysekils kommun Offert: Stöd ekonomisk styrning med fokus hemtjänst Anna Holmqvist, Ensolution AB E-post/telefon: / Version: 1.0 Datum:

71 Inledning Ensolution AB lämnar härmed offert avseende genomförande av ett projekt kring ekonomisk styrning med fokus på hemtjänsten i Lysekils kommun. Dokumentet beskriver innehåll, metod samt pris. Vårt förslag innehåller avsnitt: 1. Inledning 2. Allmänt om Ensolution AB 3. Beskrivning av projekt och genomförande 4. Kostnadsförslag 5. Kontaktuppgifter Vi hoppas att offerten motsvarar er förfrågan och att ni är intresserade av att gå vidare. Om ni har några frågor så tveka inte att kontakta oss.

72 Om Ensolution Kort beskrivning av företaget Referenser

73 Beskrivning av uppdraget Uppdrag och projektmål Projektorganisation Tidplan

74 Beskrivning av projektsteg Rapportering

75 Kostnadsförslag och kontaktuppgifter Konsultstöd Övriga köp- och leveransvillkor Kontaktuppgifter Leverantörens fullständiga namn och adress

76 Ärende 14 Information från förvaltningschef, nämndens ordförande samt vice ordförande Ärendet redovisas på sammanträdet

77 n\-fn rnspekt onen flr vå'd och omsorg BESLUT Anmälningsärende Dnr L '7"åç 1(1) Avdelning Sydväst Joakim Sebring Joakim. Sebring@ivo.se LYSËKI-S Þ{üN4MI"Jþ. Registraturen Till samtliga socialnämnder/motsvarande i Hallands och Västra Götalands län,5dnj 20' E Dnr Lo it' )oa l z4 kcrp: Rîc"+rcl " 6 Ran73. tf. E,^. *. nå rnnolse kr. Arendet Tillsyn av det systematiska forbättringsarbetet i socialtjänstens utredningsarbete i Västra Götalands och Hallands län. Beslut Sammanställningen godkänns Bakgrund Inspektionen flor vård och omsorg (IVO) har under âr genomflort en tillsyn som berört samtliga kommuner i Hallands och iä.tru Götalands län. Samtliga socialnämnder/motsvarande har på IVO:s uppdrag gjort en egengranskning av utredningar. IVo har sedan inspekterat 40 socialnämnder/motsvarande, for vilka IVO har fattat ett beslut per kommun. De samlade iakttagelsema i tillsynen har sammanställts, se bilaga. Skälen för beslutet IVO översänder rapporten för kännedom och eventuella åtgärder till samtliga berörda nämnder. IVO kommer att använda resultaten i planeringen av kommande tills1'ner. Beslut i detta ärende har fattats av avdelningschefen Karin Fagerberg. I handläggningen har inspektören Jonas Johansson deltagit. Inspektören Joakim Sebring har varit floredragande. tor och omsorg Karin F fi-aø.-*$"/*ä-ï*- Joakim Sebring N N N o F lnspektionen för vård och omsorg Adress Telefon registrator@ivo.se Fax Org nr

78 Det systematiska förbättri ngsarbetet socialtjänstens utredningsarbete Sammanställning av iakttagelser från IVO:s regionala tillsyn i Västra Götalands och Hallands län nrf lnspektionen för vård och omsorg

79 Du får gärna citera lnspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. lnspektionen för vård och omsorg har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Aven bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. lnspektionen för vård och omsorg (lvo) sid 2(20)

80 Förord Inspektionen flor vård och omsorg (IVO) har ansvar for tillsyn över verksamheter inom socialtjänstområdet och inom hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår att myndigheten regelbundet ska återfora sammanställda resultat och iakttagelser från sin tillsyn. Denna sammanställning är en del av den återforingen. I IVO:s riskanalys for år 2015 lyftes myndighetsutövning inom socialtjänst upp som ett riskområde. Relativt många anmälningar om missflorhållanden i socialtjänsterna i landet inkom under âtr 2016 till IVO, bland annat utifrån socialnämnders skyldighet att anmäia enligt lex Sarah. Kommunernas socialnämnder har i anmälningama uppgett att de inte kan upprätthålla en rättssäker och kvalitativ handläggning och att redan utsatta personer och grupper med anledning av detta riskerar att fara ílla. Grunden for denna sammanställning är en regional tillsyn av 64 kommuner och stadsdelar som IVO har genomfort under år Fokus for tillsynen har varit socialnämndernas systematiska florbättringsarbete vad gäller handläggningen av utredningar. I denna sammanställning flor IVO ett resonemang om vad som kan och behöver utvecklas och hur ftirutsättningama for detta ser ut. Denna regionala tillsyn möjliggjordes genom de tillfiilliga medel IVO tilldelades år 201'7 avseende insatser for tillfülliga resurser med anledning av flyktingsituationen. Sammanställningen är framtagen av inspektören Jonas Johansson i samarbete med inspektören Joakim Sebring som också varit projektledare for tillsynen. Ansvariga tillsynsledare har varit inspektörerna Lisa Bergdahl Sjölin, Ä.sa Dalman, Lisbeth Hultin, Yvonne Swerkersson och i ett tidigare skede Andreas Ericson. Karin Fagerberg Avdelningschef Inspektionen for vård och omsorg lnspektionen för vård och omsore (lvo) sid 3(20)

81 Sammanfattning Inspektionen for vård och omsorg, avdelning sydväst, har genomfort en tillsyn som har berört alla kommuner i Västra Götalands och Hallands län. Tillsynen syftade till att bedöma om socialnämnderna i de granskade kommunerna bedriver ett systematiskt florbättringsarbete vad gäller handläggningen av utredningar inom områdena bam och unga, äldre, funktionshinder och missbruk. I tillsynen gjorde varje kommun en egengranskning av 40 utredningar. IVO valde sedan ut 40 kommuner/stadsdelar som inspekterades på plats genom kontrollgranskning av utredningar och intervju med berörda tjänstepersoner. IVO vill med denna sammanställning belysa hur handläggningen av utredningar für vissa utsatto gruppsr fungorado och hur det systematiska forbättringsarbetet bedrevs i dessa verksamheter. Det har länge varit känt att socialnämndema har haft svårt att hålla en rättssäker och kvalitativt god nivå på handläggningen. Syftet med tillsynen var att bedöma om kommunenra bcdrcv ctt systematislct forbättringsarbete for handläggningen av utredningar inom områdena barn och unga, äldre, funktionshinder och missbruk. Tillsynen visade att det fanns brister i både myndighetsutövningen och det systematiska florbättringsarbetet. IVO bedömde att ungefär hälften av kommunerna i Västra Götalands och Hallands län inte bedrev ett tillräckligt svstematiskt forbättringsarbete. IVO ansåg att detta kan forklara en del av de brister som IVO bedömde attresultaten i denna tillsyn visar att kommunemas socialnämnder i högre grad behövde säkerställa att verksamheten både gör rätt saker och att dessa saker görs pârutt sätt. För att de enskildas behov och rättssäkerhet ska tryggas, krävs att socialtjänsten både gör det som är foreskrivet och att det som utfors också dokumenteras. Tillsynen visade att kommunerna brast i sitt systematiska forbättringsarbete, framftir allt vad gäller riskanalys och egenkontroll. Detta riskerar att leda till att brister i verksamhetens kvalitet inte upptäcks. Det riskerar också att leda till att verksamheternas åtgärder für attförbättra och säkra kvaliteten inte blir de mest träffsäkra och effektiva. IVO bedömde att kommunerna behöver styra och folja upp verksamheten i större utsträckning for att säkra att kraven foljs. De ansvariga nämnderna har ett ansvar att ange hur uppgiftema som ingår i det systematiska forbättringsarbetet är flordelade i verksamheten. Flera kommuner skulle troligen t1äna pä att tydligare fürdela dessa uppgifter i verksamheten, så att chefemas och personalens ansvar och befogenheter for forbättringsarbetet blir tydliga. Nämnderna behöver också kontinuerligt se till att personalen arbetar i enlighet med processerna och rutiner i ledningssystemet. Ledningssystemet måste vara tydligt och fullt ut implementerat i verksamheten ftr att kunna fylla sitt syfte. lnspektionen för vård och omsorg (lvo) I s d a(20)

82 Tillslmen visade på tydliga brister vad gäller kommunernas utredningar av barn och unga. Många kommuner hade obehöriga handläggare inom barn och unga. Det var också i utredningaína ay barn och unga som det fanns störst problem med att leva upp till kravet om skyndsam handläggning. Kommunema hade inte rapporterat nägra väsentliga skyndsamhetsbrister inom äldreområdet. Dock saknades ofta,i dokumentationen, om information getts till den enskilde om handläggningsprocessen, om rätten att ansöka om bistånd utan begränsningar samt om socialtjänstens insatser i kommunen. Inom funktionshinder var det absoluta flertalet utredningar av en tillräcklig omfattning i forhållande till omständigheterna i ärendet. Vissa brister framkom gällande kommunicering med den enskilde infor beslut. Få individuella planer upprättades for personer med missbruk, en grupp där många har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det saknades, i mënga utredningar for denna utsatta grupp, också en bedömning av den enskildes behov av insatser utifrån sin missbruksproblematik. IVO såg ett generellt mönster, flor alla områden, som handlar om brister i de enskildas delaktighet, inhämtande av samtycken till kontakter och kommunicering av utredningsunderlag. Positivt var att det absoluta flertalet utredningar, inom tre av fyra granskade områden, är av tillräcklig omfattning i florhållande till omständigheterna i ärendet och att utredningar generellt inleds direkt. IVO genomforde en enkätutvärdering där de granskade kommunerna fick svara på frågor om tillsynens genomforande. Resultatet visar att flertalet av de inspekterade kommunerna tyckte att tillsynen var adekvat och att den varit till nytta flor utvecklingen av det systematiska forbättringsarbetet. lnspektionen för vård och omsorg (lvo) sid 5(20)

83 lnnehåll Förord... Sammanfattning lnledning... Kommunernas utredningsarbete.. lnspektionen för vård och omsorgs beslut... Kom m unernas planeringsförutsättningar... Kom munernas systematiska förbättri ngsarbete... Dialogmöten mellan kommunerna och lnspektionen för vård och omsorg. Tillsynsobjekt... L !2 13 1_5 LB 20 lnspektionen för vård och omsorg (lvo) I sid 6(20)

84 lnledning Utsatta grupper av personer firurs i socialtjänstens olika områden såsom äldreomsorg, omsorg om personer med funktionshinder samt individ- och familjeomsorg. Det är viktigt att socialtjänsten har en rättssäker handläggning i ärenden som rör dessa gruppor. IVO fick under åtr 2016 information om att flera kommuner hade svårt att rekrytera och behålla personal, vilket kan innebära svårigheter att upprätthålla rättssäkerhet och god kvalitet. IVO befarade att detta riskerade att negativt påverka verksamheternas systematiska florbättringsarbete, detvill säganämndemas möjlighet till att upprätthålla en rättssäker handläggning. Syfiet med tillsynen var att bedöma om socialnämndema i de granskade kommunerna bedrev ett systematiskt forbättringsarbete flor handläggningen av utredningar. Bedömningen tog sin utgångspunkt i floljande frågor: jø Ser socialnämnderna till att fortlöpande bedöma om det firurs risk for att händelser skulle kunna inträffa som kan medfora brister i verksamhetens kvalitet? )' Ser socialnämnderna till att bedriva egenkontroll med den frekvens och i den omfattning som krävs for att säkra verksamhetens kvalitet? )È Ser socialnämnderna till sammanställa och analysera inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ftir att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet? lr', Ser socialnämnderna till att vidta de forbättrande åtgärder som krävs for att säkra verksamhetens kvalitet? Tillsynen skulle bidra till alt ge en samlad regional bild av hur socialtjänstens systematiska florbättringsarbete for handläggningar av utredningar fungerade vad gäller barn och unga, funktionshinder, missbruk och äldre. Genom tillsynen, spridningen av tillsynens resultat samt att IVO forde en dialog med granskade kommuner har IVO som målsättning att bidra till att utveckla socialtj änstens systematiska forbättringsarbete. lnspektionen för vård och omsore (lvo) sid 7(20)

85 Kommu nernas utred n i ngsarbete Socialnämndema är skyldiga attíakttaen rad olika bestämmelser i utredningsarbetet. Tillsammans ska detta tillgodose den enskildes behov av rättssäkerhet och nämndens behov av information for att kunna fatta ett beslut. Socialtjänsten ska bygga pä respekt ftir den enskildes självbestämmanderätt och integritet och insatserna ska utformas och genomforas tillsammans med den enskilde. Vad kommunerna själva såg när de granskade sina utredningar IVO:s tillsyn inleddes med att samtliga kommuner i Västra Götalands och Hallands län ombads att själva granska sina utredningar. Va{e kommun granskade 40 utredningar, fordelade på tio utredningar vardera inom områdena barn och unga, mallar. Kommunerna ombads att basera egengranskningen på beslutsunderlag och journal i varje granskat ärende. Resultatet av egengranskningen rapporterades digitalt till ryo. Totalt har resultaten av egengranskade utredningar rapporterats in till IVO. Det innebär att kommunerna har granskat cirka 650 utredningar inom varje område. I detta kapitel beskriver vi resultatet av regional nivå, det vill säga efter att IVO har sammanställt kommunernas egenetranskning. Utredningør av ltarn )'' Kommunerna bedömde att flertalet utredningar var av tillräcklig omfattning i forhållande till omständigheterna i ärendet. Þ' Kommunerna bedömde att utredningen och dess frågeställningar i nästan samtliga fall var inriktade på barnets situation och behov. ' Var femte utredning hade inte slutforts inom den lagstadgade tiden om fyra månader. " Två tredjedelar av utredningama hade en dokumenterad planering av utreclningens genomforancle. þ' I var fiärcle utreclning hade harnet inte kommit till tals. Kommunemas kommentarer anger att detta över lag handlar om barnets ålder och mognad, och inte om att barn som har formåga att komma till tals inte kom till tals, i.. Barnets inställning till forslag till beslut framgick i strax över hälften av utredningarna. i" I var femte utredning hade utredningens innehåll och beslut inte kommunicerat enligt gällande bestämmelser. " Det framgick inte alltid av beslutet vem eller vilka beslutet avsågs eller vilket lagrum som låg till grund. Detta rör ungefär var tionde utredning. lnspektionen för vård och omsorg (lvo) sid 8(20)

86 Utredningør øv äldre personer >, Kommunerna bedömde att det absoluta flertalet utredningar är av en tillräcklig omfattning i forhållande till omständigheterna i ärendet. Þ Kommunerna angav att det i nära på samtliga utredningar framgår vilken bedömning utredaren har giort. 'i, I knappt var fiärde utredning framgick inte den enskildes uppfattning om sina behov. Av kommunernas kommentarer framgår att detta oftast handlar om bristande ft)rmåga att ftira sin egen talan. ;) I merparten av utredningarna framgick varken i utredning eller i journal om information hade getts till den enskilde om handläggningsprocessen, om rätten att ansöka om bistånd utan begränsningar samt om socialtjänstens insatser i kommunen. Utredníngur &v pers oner med fan ktionshínder, ' Kommunerna bedömde att det absoluta flertalet utredningar var av en tillräcklig omfattning i forhållande till omständigheterna i ärendet. Þ I princip alla utredningarhade en bedömning av personkretstillhörighet. Likaså hade i princip alla utredningar en bedömning av den enskildes behov..i;" Var tionde utredning bedömdes inte ha bedrivits sk mdsamt. j; Den enskilde hade varit delaktig i tre fiärdedelar av utredningarna. Av kommunernas kommentarer framgår attndr så inte varit fallet, handlade det om att någon annan (till exempel vårdnadshavare eller god man) forde den enskilde talan, att den enskilde inte formådde lçommunicera eller att det inte alls framgick varfor den enskilde inte var delaktig..è Fyra av tio utredningar rörde ett barn. I drygt en fiärdedel av dessa utredningar hade barnet inte utifrån sin formåga varit delaktig/kommit till tals. Þ I knappt var åttonde utredning saknades angivna mål flor den beslutade insatsen. e I var femte utredning hade utredningens innehåll och beslut inte kommunicerat enligt gällande bestämmelser. rù Det fanns brister med att ange skälen for beslutet i mer än var sjätte utredning. Utredníngør üv perso ner med missbruksproblemøtik ) Kommunerna bedömde attvar sjätte utredning inte eller endast delvis hade hämtat in uppgifter om den enskilde i tillräcklig omfattning for att kunna göra en bedömning. il) Var femte utredning hade inte, eller så framgick det inte, beaktat tidigare kännedom om den enskilde i utredningen.!,> Var tionde utredning bedömdes inte ha bedrivits skyndsamt. instrument. I knappt tvä av tio utredningar framgick det inte om så har skett. lnspektionen för vård och omsorg (lvo) sid 9(20)

87 t' I drygt var tionde utredning framgich inte hur den enskilde uppfattar sina behov avseende missbruksproblematiken. i.. I litet mer änvar sjunde utredning hade det inte eller endast delvis gjorts en bedömning av den enskildes behov av insatser utifrån dennes missbruksproblematik. i.' Knappt en fiärdedel av utredningamaavslutades utan beslut om insats. Av dessa utredningar, aîgav kommunerna i knappt fyra fall av tio att detta berodde pä att utredningen inte fullfloljdes. À' I sex av tio utredningar framgick att den enskilde har behov som kan tillgodoses av hälso- och sjukvården. I endast ett fall av tio hade en samordnad individuell plan upprättats i dessa ärenden. Kommunerna angav att detta till mycket liten del beror pâ att den enskilde inte har samtyckt till detta. Vad IVO såg vid kontrollgranskningen av utredningar IVO inspekterade 40 kommuner. Vid varje inspektion kontrollgranskade IVO ett mindre urval av de utredninsar som kommunerna hade egengranskat. Myntlighetcil hontrollgranskade samma dokumentation som kommunerna hade granskat i 8-12 av de 40 egengranskade ärendena. Kontrollgranskningen visade generellt sett inte att IVO och kommunerna bedömde dokumentationen i de granskade ärendena på olika sätt. I enstaka ärenden gjorde en IVO annan bedömning än vad kommunen hade giort i sin egengranskning. Det farurs exempel både på att IVOs:s bedömning var mer positiv och mer negativ än kommunens egengranskning. I några fall, där IVO:s bedömning var mer negativ än kommunens, ledde kontrollgranskningen till att IVO inledde ett nytt tillsynsärende i kommunen. Vad bristerna kan innebära för enskilda Socialtjänstlagens portalparagrafer anger vad som är det viktigaste i arbetet med människor som är i behov av samhällets stöd. Bland amat ska barnets bästa alltid beaktas och verksamheten skall bygga på den enskildes självbestämmanderätt och integritet. De brister som framkom i kommunernas egengranskningkan äventyra den enskildes möjlighet att själv vara delaktig och att insatserna möter behoven. Detta riskerar i sin tur att motverka den enskildes autonomi och jämlilhet. Den enskildes självbestämmanderätt säkras bland annat genom att socialtjänsten ser till att den enskilde är delaktig i hela utredningsflorfarandet. IVO konstaterar att bamets inställning till florslag till beslut inte framgick i strax över hälften av utredningarna, trots attbamethade kommit till tals i tre fiärdedelar av utredningama. Vidare fanns det funktionshinderutredningar, där det inte alls framgick varftir den enskilde inte kommit till tals, och missbruksutredningar dár det inte framgick hur den enskilde själv uppfattar sitt missbruk. IVO konstaterur att det fanns brister i handläggningens skyndsamhet. Var femte utredning som rörde barn hade inte slutflorts inom den lagstadgade tiden om fyra månader. Var tionde utredning som rörde funktionshinder och missbruk bedömdes lnspektionen för vård och omsore (lvo) sid 10(20)

88 inte ha bedrivits skyndsamt. Om en utredning inte bedrivs skyndsamt, finns det en risk att den enskilde inte får ratthjälp och stöd i rätt tid. Skyndsamhetskravet är också viktigt attbeakta utifrån att enskilda inte ska behöva vara föremål for socialtjänstens utredning längre än vad som motiveras av omständighetema i det enskilda ärendet. Både inom barn- och funktionshinderområdet har kommunicering inte alltid skett enligt gällande bestämmelser. Kravet på kommunicering tjànar huvudsakligen två syften. Dels ger det nämnden en möjlighet att kontrolleru att underlaget är korrekt och ir rehåller fullständiga uppgifter. Dels stärker det den enskildes rättssäkerhet genom att ge hen större möjligheter attta tillvara sin rätt. Av de utredningar som rörde missbruk, rapporterade kommunerna att var sjätte utredning inte eller endast delvis bedömts hade hämtat in uppgifter om den enskilde i tillräcklig omfattning for att kunna göra en bedömning. Det är en viktig princip att det är socialnämndernas ansvar att se till att varje utredning blir tillräckligt utredd. Om så inte sker, finns risk att enskilda inte få'r de insatser de har rätt till. Det är få personer som kommunerna bedömde ha behov som kan tillgodoses av hälso- och sjukvård och socialtjänsten som har en individuell plan (SIP). Planen syftar till att tillgodose behovet av samordning mellan olika huvudmän så att inte de inte riskerar att tappa bort den enskilde eller att de olika insatserna motverkar varandras syfte. lnspektionen för vård och omsorg (lvo) sid 1L(20)

89 lnspe ktionen för vård och omsorgs beslut I tillsynen inspekterade IVO 40 kommuner. Urvalet av kommuner baserades på resultatet av de 64 kommunernas egengranskning och tidigare tillsyner som fvo har gjort. Vid inspektionerna kontrollgranskade IVO dokumentationen i åfita till tolv ärenden av de totalt fyrtio som varit foremål flor kommunens egengranskning. IVO intervjuade även chefer i operativ ställning och de personer som genomfort kommunens egengranskning intervjuades. 20 inspektörer deltog i den regionala tillsynen. Tillsynen i de inspekterade kommunema foljdes av ett beslut flor varje kommun. Om IVO inte fann någon brist så beslutade IVO att avsluta ärendet efter genomford tillsyn. Om IVO fann bristcr, togs beslut med synpunktor, påpokanden eller kritik till den eller de ansvariga nämnderna. Beslut med kritik ár allvarligast och fattades om bristerna bedörndes vara mer omfattande och/eller med risk for allvarligare och/eller synpunktcr. Bcslut mcd kritik om kompetensbrister inom barn- och ungaområdet kommer att foljas upp under âr De beslut som fattades efter tillsynen ftirdelades enligt floljande: Brist Kompetensbrist inom barn & unga Ej skyndsamma utredningar inom bam & unga Kritik Påpekande Synpunkt Brister i beskrivning av samverkansprocesser Brister i egenkontroll Bristande riskanalys Dröjsmål i att inleda utredning Ingen journalforing inom minst ett område Ingen delaktighet från den enskilde i utredningsarbetet inom funktionshinder Avsaknad av beslutsunderlag inom minst ett område Avsalarad av SIP Inget samtycke dokumenterat inom äldrc Brister i att sammanställa och analysera awikelser Bristande rutin flor utredningar För få handläggare inom funktionshinder Brister i dokumentationen Bristande handläggarkompetens För fä handläggare Summa 2 I I I I 3 lnspektionen för vård och omsorg (lvo) sid 12(20)

90 Kommunernas planering sförutsättningar Merparten av kommunerna hade lagt ansvaret for att utreda barn och unga, funktionshinder, missbruk och äldre på en nämnd. I tillsynen fanns dock även exempel pä att detta ansvar var fordelat på både två och tre nämnder. Kommunerna kan utveckla sin målstyrning för utredn ingsarbetet Drygt hälften av kommunerna/stadsdelarna hade mål som syftar till god kvalitet i utredningama. Målen var i de flesta fall på kommun- eller forvaltningsövergripande nivå och var av den art att en god utredning var en forutsättning for målets uppfyllelse. Det framkom att målen inte alltid foljdes upp. Målstyrning är ett av flera olika sätt som nämnderna kan styra socialtjänstens verksamhet, Någon form av målstyrning florekom i samtliga inspekterade kommuner. Det är inte IVO:s uppgift att bedöma vilka mål nämnderna behöver flor att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. IVO ansåg dock i tillsynsbesluten att arbetelmed att säkra kvaliteten i verksamheten, generellt sett, kan fa ökad tyngd och tydlighet om det bedrivs utifrån en tydlig prioritering och styrning från nämndens sida. Det finns fortfarande problem med obehöriga handläggare Socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning som rör barn och unga ska antingen ska ha socionomexamen eller annan relevant examen. Det har varit väl känt att socialtjänsten nationellt haft svårt att rekrytera och behålla personal. För IVO har detta blivit känt bland annat genom de anmälningar, egna inspektioner och lex Sahror som kommit till IVO. IVO:s tillsyn visade att det enbart var 16 kommuner/stadsdelar som hade tillräckligt antal personal med rätt kompetens inom barn- och ungaområdet. Av intervjuerna framkom att rekryteringsbekymren funnits under flera år och att de två senaste åren generellt inneburit en forbättring. Flera kommuner vittnade om att de hade tillräckligt med socialsekreterare med rätt formell kompetens och att personalomsättningen nu var lägre ántidigare. Många socialsekreterare var dock relativt nyutexaminerade och har därmed begränsad erfarenhet av yrket. Behovet av stöd flor att väga upp den bristande erfarenheten mötte flera kommunor upp med hjälp av mentorer, utökad handledning och interna utbildningar. Barnutredningar drar ofta ut på tiden En socialnämnd ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på arnat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan lnspektionen för vård och omsorg (lvo) sid 13(20)

91 foranleda någon ërtgärd av nämnden. Av intervjuerna framgick inget arurat än att sä sker. Däremot var bristande skyndsamhet, det vill säga att utredningarna inte slutfürs inom lagstadgad tid, ett utbrett problem när det gálier utredningar rörande bam och unga. IVO riktade kritik till åéta kommuner och fyra kommuner har fåttt beslut med påpekande eller synpunkt när utredningar har tagit längre tid än den lagstadgade tidsfristen om fyra månader. Det har också i flera fall saknats beslut om forlängd utredningstid. Kommunernas egengranskning visade att det fanns problem med bristande skyndsamhet även inom andra områden, om än inte i samma utsträckning. Inom funktionshinder drog ibland utredningarna ut på tiden, vilket kommunemas egengranskning visade nästan alltid berodde på att underlag från andra myndigheter inte inkormnit i tid. Fler kommuner behöver identifiera behov av samverkan Det framgick av intervjuerna att de proocsser tlär samverkan behiivtles àr identitierade och att de tillämpades i flertalct kommuner. I cirka en tredjedel av de inspekterade kommunerna hade de processer där samverkan krävs flor att säkra kvaliteten inte identifierats. Samverkan är en mycket viktig del for att socialdänsten ska kunna tillgodose de behov många enskilda har. Att ha sammansatta behov forutsätter imânga fall insatser från flera olika verksamheter och huvudmän. Om denna samverkan inte fungerar, riskerar den enskilde att bli mer utsatt. som ver beskriva de processer där samverkan behövs for att säkra kvaliteten i verksamheten. Det ska fuamgâ av processerna och rutinerna i ledningssystemet hur samverkan ska bedrivas i den egna organisationen och med andra verksamheter, myndigheter och vårdgivare. lnspektionen för vård och omsorg (lvo) sid 1a(20)

92 Kom m u nernas systematiska förbättringsarbete I socialtjänstlagen anges att socialdänstens insatser ska vara av god kvalitet. I syfte att uppnå god kvalitet är socialnämnderna skyldiga att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Nämnderna är ansvariga for att ha ett ledningssystem for systematiskt kvalitetsarbete och med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, folja upp, utvärdera och florbättra verksamheten. Med stöd av processema och rutiner i ledningssystemet ska kommunerna bedriva ett systematiskt forbättringsarbete som omfattar hela verksamheten. I det här kapitlet beskriver vi hur kommunernas systematiska forbättringsarbete bedrivs, sett i ljuset av utredningsarbetet inom områdena barn och unga, funktionshinder, missbruk och äldre. Många kommuner behövde förbättra arbetet med riskanalys Hälften av de tillsynade kommunerna behövde florbättra sitt arbete med riskanalys. Det innebär att hälften av de tillsynade kommunerna bedrev ett arbete med riskanalys som IVO bedömde var ändamålsenligt. Tillsynen visade att det som behöver forbättras främst handlar om två väsentliga aspekter på kravet att bedöma risker. Kommunerna ska fortlöpande bedöma risker. Det innebär att arbetet med riskanalys är något som ska pâgâ hela tiden. Vad fortlöpande innebär kan variera utifrån de risker som finns i verksamheten. Kommunerna behöver ta hänsyn till verksamhetens inriktning och om någon del av verksamheten är särskilt riskfylld. Vidare behöver kommunerna uppmärksamma att riskerna kan forändras när verksamheten förändras. Det finns därfor skäl att bedöma risker infor forändringar av till exempel verksamhetens inriktning eller omfattning, hur verksamheten är organiserad, personalens sammansättning eller av arbetssätt och metoder i verksamheten. I tillsynen såg IVO att det finns kommuner som inte hade bedömt risker i verksamheten eller i utredningsarb etet fortlöpande. Kommunerna ska se till att riskanalysen omfattar hela verksamheten. Ingen del av socialtjänstens verksamhet är undantagen från kravet att bedöma risker. I tillsynen såg IVO att det finns kommuner som inte hade bedömt risker i utredningsarbetet, även om det skett i andra delar av verksamheten. Dessa kommuner behöver se till att deras riskanalys även omfattar utredningsarbetet. Utredningsarbetet inom socialtjänsten är en riskfylld verksamhet där enskildas trygghet och säkerhet kan påverkas negativt. Utebliven eller bristande riskanalys kan innebära att händelser som skulle kunna ha florutsetts, inte uppmärksammas. Det kan leda till att det forebyggande och åúgärdande arbetet blir mindre effektivt. Utebliven eller bristande riskanalys kan också innebära att verksamheten prioriterar ati arbeta med fel saker, där risken ar lä9, istället for att arbeta med de saker där risken är hög och behoven är som störst. Varje gång en kommun, genom ett systematiskt lnspektionen för vård och omsorg (lvo) I sid 15(20)

93 forebyggande arbete, minskar risken att en brist uppstår i utredningsarbetet, har kommunen ökat enskildas trygghet och säkerhet i myndighetsutövningen' Flera kommuner behövde förbättra arbetet med egenkontroll Strax under hälften av de tillsynade kommunerna behövde forbättra sitt arbete med egerrkontroll. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs flor att kunna säkra verksamhetens kvalitet. Egenkontrollen kan utformas på flera sätt. I tillsynen stötte IVO på allt från regelbunden metodutveckling i arbetsgrupper och ärendegenomgångar av handläggare till stickprovskontroll av dokumentation och brukarundersökningar. Vanligt ftirekommande var att till exempel forste socialsekreterare och enhetschef regelbundet genomforde ärendegranskningar, samt att slumprnässi gt utvalda ärenden foredro gs for socialnämnden. I de fall där de tillsynade kommunerna, till ex.empel merl hjälp av IVO:s frågeformulär, själva uppmärksammat tidigare okända problem eller brister i utredningsarbetet, har kommunemas egenkontroll inte varit tillräcklig. Om egenkontrollen brister, riskcrar kommunerna att inte upptäcka problem och brister. Det kan i sin tur leda till att enskilda drabbas på sätt som hade kunnat undvikas med en systematisk uppföljning och kontroll av utredningsarbetet. Flertalet kommuner sammanställde och analyserade s na avvikelser synpunkter och rapporter. I ytterligare några kommuner visade tillsynen att awikelsehantering fanns, men att det fanns forbättringspotential i hur den bedrevs. Det fanns exempel pä ait det saknades en rutin att göra en sammanställning och analys på aggregerad nivå. Det fanns även exempelpâ att sammanställningen och analysen av klagomål och synpunkter, â ena sida, och rapporter om missflorhållanden, å andra sidan, inte skedde lika systematiskt. Det räcker inte att uheda varje enskild avvikelse. Kommunerna ska också sammanställa och analysera awikelserna så alt mönster och trender kan uppmärksammas. Kanske fînns det flera olika klagomål och rapporter som i grund och botten handlar om samma sak? Kanske ökar antalet klagomål successivt i en och samma verksamhet? När kommunema gör denna sammanställning och analys, ska klagomåi, synpunkter och rapporter som rör utredningsarbetet vara en lika självklar del som allaandra awikelser. Kommunernas åtgärder för att säkra kvaliteten skiftade Kommunen ska vidta de åtgärder som krävs for att säkra verksamhetens kvalitet på grundval av resultaten av riskanalys, egenkontroll, utredning, sammanställning och analys av rapporter, klagomål och synpunkter. Tillsynen visade att tvä tredjedelar av kommunema vidtog de åtgärder de fann nödvändiga utifrån den kunskap de har om sin egen verksamhet och dess resultat. lnspektionen för vård och omsorg (lvo) sid 16(20)

94 IVO har inte bedömt om kommunerna har vidtagit de forbättrande åtgärder som krävs for att säkra utredningamas kvalitet i de enskilda kommunerna. Tillsynen har dock visat att många kommuner brister i att fortlöpande analysera risker och att ha en tillräcklig egenkontroll. Utan resultatet av en tillräcklig riskanalys och egenkontroll, anser IVO att det finns en uppenbar risk att de forbättrande åtgärdema inte blir de mest effektiva som kunde ha vidtagits. Utifrån uppmärksammade brister antar IVO att kommunernas åtgärder skulle kunna optimeras om verksamheterna i större utsträckning fortlöpande analyserade sina risker och utvecklade sin egenkontroll. IVO betonar att det inte räcker att vidta ã*gárder. Eftersom kravet ar att vidta de åtgärder som krävs, har kommunerna också ett ansvar att folja upp och utvärdera åtgärdernas effekt. Om åtgärderna inte leder till den avsedda effekten - att problemet eller bristen inte längre finns kvar - måste kommunen överväga om andra åtgärder behöver vidtas. lnspektionen för vård och omsorg (lvo) sid 17(20)

95 Dialogmöten mellan kommunerna och I nspektionen för vård och omsorg Inspektionen for vård och omsorg (IVO) har genomfort fem dialogmöten med kommunerna inom ramen for detta tillsynsprojekt. Dialogmötena arrangerades i samverkan med Fyrbodals, Göteborgsregionens, Sjuhärads och Skaraborgs kommunalflorbund samt med Region Halland under mars till och med maj månad Till dialogmötena bjöds representanter från samtliga kommuner in, det vill sägabåde de som IVO inspekterade och de kommuner som endast gjorde egengtanskningen. Kommunerna kände igen sig i tillsynens resu tat Överlagkände deltagarnaväl igen sigi tillsynsresultaten. Många deltagare framforde att IVO:s tillsyn bidrog till cn analys av vad kommunetna behöver forbättra och att tillsynen biclrog till aff dcssa hchov uppmärksammandes i ett tidigare skede än vad som affrars kanske hade skett. Flera. cleltagare sade att de kände till de brister som framkom av egengranskningen innan de fick uppdrag av IVO att genomfora egengfanskningen. Samtidigt sade många kommuner att de även efter tillsynen har fortsatt att använda IVO:s mall für egengranskningen i verksamhetens egenkontroll. M et diskussioner om en framåt Majoriteten av deltagarna menade att en hög personal- och cheßrörlighet var den enskilt viktigaste forklaringen till de brister som tillsynen visade på. Utan en stabil och kompetent personal- och chefsgrupp, menade deltagarna att kvaliteten i både utredningama och forbättringsarbetet kommer att brista. Under dialogrnötena fordes mycket diskussioner om vägen framått. Flera deltagare menade att personalsituationen varbättre under våren 2018 än under hösten 2017 när tillsynen genomfordes. Enskilda kommuner lyfte olika positiva erfarenheter, såsom satsningar pä atlbli en attraktiv arbetsgivare, utvecklad introduktion for nyanställda, att ha tydliga processer och rutiner i verksamheten, att arbeta med ett mer nära ledarskap, att ha ett levande och operativt arbete med ledningssystemet, gemensaírma möten med utforarnatidigl i utredningsforfarandet och olika sätt att folja upp status i pågående utredningar. Någ a deltagare pekade pä att personal làttare stannar hos arbetsgivare som arbetar systematiskt. På så sätt menade dessa deltagare att ett systematiskt forbättringsarbete är en framgångsfaktor även for personalforsörjningen. Vidare framforde många deltagare att socialtjänstens verksamhetssystem (it-stöd) inte gav tillräckligt bra stöd i forbättringsarbetet och då särskilt for att svara upp mot behovet av att göra träffsäkra och tidseffektiva egenkontroller. lnspektionen för vård och omsorg (lvo) sid L8(20)

96 Kommunernas medskick till kommande tillsyner Flera deltagare önskade att IVO genomfor fler tillsyner på liknande sätt som denna tillsyn. Det vill säga med att IVO låter kommunema själva granska sin handläggning foljt av ett samtal om resultatet och forbättringsarbetet. Flera deltagare pekade också pã att uppdrag om sådan egengranskning behöver forberedas i god tid. Under dialogmötena framforde deltagare också önskemål om mer tillsyn av hur kommunema har utformat processerna och rutinema samt hur de arbetar med ledningssystemet. En annan synpunkt som framfordes var att tills men i högre grad gäma fick omfatta hela socialtjänsþrocessen, från ansökan till verkställighet och uppítiljning, istället ftir endast en del av den. Det framkom också önskemål om generellt mer tillsyn inom äldre-, missbruks och socialpsykiatriområdena. lnspektionen för vård och omsore (lvo) sid L9(20)

97 Tillsynsobjekt Alla komrnuner och stadsdelar inom Hallands och Västra götalandsregionens län omfattades av egenkontrollen. Neclanståencle kommuner och stadsdelar blev inspekterade av IVO. Kommun Alingsås Dals-Ed Essunga Färgelanda Götcne Ilerrliunga Hylte Kungälv Laholm Lerum Lidköping Lysekil Mark Mölndal Orust Partille SDN Angered, Göteborgs kommun SDN Askim-Frölunda-Högsbo, Göteborgs kommun SDN Lundby, Göteborgs kommun SDN Norra Hisingen, Göteborgs kommun SDN Västra Göteborg, Göteborgs kommun SDN Örgf yt elhärlanda, Göteborgs kommun Skara Skövde SotcnÈis Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo.r-^11L:l++^- Töreboda Uddevalla Ulricehamn Varberg Yërgârda Vänersborg Öckerö lnspektionen för vård och omsorg (lvo) sid 20(20)

98 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (32) 92 Uppföljningsrapport för Lysekils kommun Dnr: LKS Kommunstyrelseförvaltningen har arbetat fram uppföljningsrapport 2 per 30 april Rapporten omfattar även nämnder, styrelse och bolag, vilka har lämnat en sammanfattande redogörelse för verksamheten, ekonomi och åtgärder för budget i balans. Som det framgår av rapporten slutar prognosen för 2018 på 26,1 mnkr, inklusive jämförelsestörande poster på 12,3 mnkr (avyttring av aktier i Rambo AB), vilket är 12 mnkr bättre än budgetens resultat på 14,1 mnkr. En viktig del i detta är att socialnämnden har beslutat om en handlingsplan med åtgärder motsvarande 10 mnkr, vilka har inarbetats i socialnämndens prognos som nu ligger på minus 9,1 mnkr för helåret. Med anledning av den ekonomiska situationen har en rutin tagits fram som tydligt beskriver vad som gäller om övertalighet avseende personal uppstår. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Uppföljningsrapport för Lysekils kommun Yrkande Jan-Olof Johansson (S): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Tilläggsförslag att kommunfullmäktige antar Handlingsplan för ekonomisk balans totalt för Lysekils kommun. Ronald Rombrant (LP) och Jeanette Janson (LP): Bifall till kommunstyrelsens förslag, avslag på Jan-Olof Johanssons tilläggsförslag. Christina Gustafson (S): Bifall till Jan-Olof Johansson förslag. Propositionsordning Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning Proposition på kommunstyrelsens förslag. Proposition på Jan-Olof Johanssons m.fl. tilläggsförslag mot avslag. Proposition Ordförande ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar enlig förslaget. Anmälningsärende 2 Ordförande ställer proposition på Jan-Olof Johanssons m.fl. tilläggsförslag mot avslag och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt Jan-Olof Johanssons m.fl. tilläggsförslag. Justerare: Utdragsbestyrkande:

99 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (32) Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner Uppföljningsrapport Kommunfullmäktige antar Handlingsplan för ekonomisk balans totalt för Lysekils kommun. Reservation Ronald Rombrant (LP) reserverar sig muntligt mot beslutet. Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Samtliga nämnder och styrelser Justerare: Utdragsbestyrkande:

100 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Anmälningsärende 3 Kommunfullmäktige (32) 93 Budget 2019 och plan Dnr: LKS Kommunstyrelseförvaltningen har arbetat fram ett förslag till budget för 2019 och plan för Förslaget är framarbetat i en process under våren med flera dialogmöten med kommunstyrelsen, kommunledningsgrupp och politiker från nämndernas presidium. I förslaget lämnas skattesatsen oförändrad 22,46 kr och ett antal förslag ges om prioriteringar som bedöms nödvändiga. Prioriteringarna har sedan underlag för beräkning av respektive nämnds ram för De ekonomiska förutsättningarna bygger på ett antagande om befolkningsutveckling enligt förvaltningens uppdaterade prognos från SCB Vid kommunstyrelsens sammanträde 30 maj 2018 var det Lysekilspartiets förslag till budget som vann gehör efter omröstning. Lysekilspartiets budgetförslag innebar bl.a. ett överskott på 10 mnkr. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 91, inkl. bilagor 1-4 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Budget 2019 plan Protokoll från centrala samverkan och MBL-förhandlingar med Kommunal och Vision Yrkande Jan-Olof Johansson (S): Socialdemokraterna och Liberalerna ställer sig bakom förvaltningens förslag till budget 2019 och plan för med följande ändringar: Att i budget 2019 tillföra ytterligare 5 mnkr till socialnämnden som en förstärkning till omställningsarbetet med att nå en kostnadsnivå i enlighet deltidsanställda. Att i budget 2019 tillföra ytterligare 4,2 mnkr till utbildningsnämnden för att införa barnomsorg på obekväm arbetstid och till satsningar på utsatta barn och ungdomar. Vårt förslag innebär att socialnämnden ges en budgetram på 374,5 mnkr och utbildningsnämnden ges en budgetram på 346 mnkr. Förslaget ger ett budgeterat resultat 2019 för hela kommunen på 9,2 mnkr. Vi vill också att kommunen gör ett antal riktade satsningar och föreslår därför att fullmäktige beslutar om följande särskilda uppdrag: Avsätt resurser till heltidsresan Samtliga nämnder ska avsätta erforderliga resurser för att kunna erbjuda heltidstjänster till de som omfattas av avtalet om den s.k. heltidsresan. Justerare: Utdragsbestyrkande:

101 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (32) Socialnämndens kostnader ska ner till snittet för andra jämförbara kommuner Under perioden budgetår 2019 och plan för ska socialnämnden fortsätta arbeta för en kostnadsnivå i verksamheterna i enlighet med Satsa på föreningslivet Inom kommunstyrelsens budget omfördela 0,5 mnkr för att öka kommunstyrelsens anslag till föreningslivet och påbörja en utveckling av IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap). Inför barnomsorg på obekväm arbetstid Utbildningsnämnden ges i uppdrag att inom tilldelad budget påbörja införandet av barnomsorg på obekväm arbetstid Ronald Rombrant (LP): Bifall till kommunstyrelsens förslag som ger ett budgeterat resultatmål på 10 mnkr, som tilldelar nämnderna ett nettoanslag för 2019 till 913,7 mnkr, som anger en investeringsram på 55 mnkr, samt tre specificerade uppdrag till socialnämnden respektive kommunstyrelsen. Socialnämndens kostnader ska ned till snittet för andra kommuner Socialnämnden ska över planeringsperioden komma ner i kostnader till genomsnittet för de s.k. ostnad per brukare kommunerna. När det gäller enheten barn och unga inom socialnämndens individ- och familjeomsorg sträcks tiden ut till Uppföljning ska ske i samband med varje delårsbokslut. Genomlysning av kommunens lokalkostnader: lokalkostnader ska ned till nivåer som råder i andra kommuner Det har uppmärksammat att vi har höga kostnader för verksamhetslokaler. Är detta motiverat eller går det att minska dessa kostnader? Behövs alla lokaler? Kommunen betalar ut bidrag till föreningar för lokaler, ger utbetalningarna tillbaka motsvarande nytta? Ge kommunstyrelsen i uppdrag att dels genomlysa befintliga kommunövergripande samarbeten, dels pröva om vi kan utöka samarbeten med fler/andra kommuner och andra områden med syftet att minska kostnader och upprätthålla kvaliteten. Har samarbetena inom SML-kommunerna lett till förväntade positiva effekter? Finns det anledning att utvidga samarbetena med fler kommuner? Finns det anledning att titta på fler områden för samarbete? Christoffer Zakariasson (SD): Att socialnämndens ram utökas med 10 mnkr och ska fördelas mellan särskilt boende (SÄBO) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ann-Charlotte Strömwall (L): Bifall till Jan-Olof Johanssons förslag, avslag på kommunstyrelsens förslag. Mats Karlsson (M): Att kommunfullmäktige antar förvaltningens förslag som vi moderater biföll på kommunstyrelsens sammanträde 30 maj. Yngve Berlin (K): Kommunisternas budget i korthet innebär en förstärkning av verksamheten med 18,3 mnkr. Vilket i sin tur innebär att det beräknade överskottet förbrukats till verksamhet. Socialnämnden får ökad ram, från 369,5 till 383,5 = 14 mnkr Kommunstyrelsen får ökad ram, från 108,9 till 113,2 =4,3 mnkr för att fullfölja Barn och Ungdomspolitiska programmets ambitioner. Justerare: Utdragsbestyrkande:

102 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (32) Utöver dessa yrkanden föreslår (K): 1. Att: kommunen i skrivelse och uppvaktning klargör för regering och riksdag att vi inte accepterar ständiga övervältrande av ofinansierade verksamheter på kommunerna. 2. Att: LSS och en värdig äldrevård och omsorg måste vara ett nationellt ansvar och garanteras finansiering av staten. 3. Att: kostnaderna för integration och flykting mottagande finansieras av staten utan bortre tidsgräns. (Se bilaga 5) Håkan Smedja (V): Bifall till Socialdemokraterna och Liberalernas förslag. Inge Löfgren (MP): Att 10 mnkr tas från kommunens resultat till hållbar utveckling, allt för att uppfylla Vision 2030, utvecklingsmål och globala mål. Resultatmålet blir då 8,4 mnkr. Monica Andersson (C): Att kommunfullmäktige antar inriktningen på budget 2019 enligt Centerpartiets budgetförslag vilket innebär 18,4 mnkr i resultatmål. Att nämnderna får i uppdrag att presentera en plan för att få budget i balans 2019 utifrån de ramar som kommunfullmäktige beslutat om och att detta underlag finns tillgängligt för fullmäktige i november. Att kommunfullmäktige ställer sig bakom de föreslagna inriktningarna till reformer för jobb och företagande, bostäder, äldreomsorg och utbildning för Lysekils kommun framåt samt att förvaltningen får i uppdrag att arbeta vidare med dessa. ElisabethLarsson (KD): Bifall till Socialdemokraterna och Liberalernas förslag. Anders CNilsson (S),Christina Gustafson (S)ochKlas-Göran Henriksson (S): Bifall till Jan-olof Johanssons förslag. Richard Åkerman (M): Bifall till Mats Karlssons förslag. Yngve Berlin (K): Bifall till kommunstyrelsens förslag endast i den del som ger socialnämnden ett tillskott på 14 mnkr. Mats Karlsson (M), Monica Andersson (C) och Richard Åkerman (M): Bifall till kommunstyrelsens förslag om oförändrad skattesats på 22,46 kr. Ajournering Kommunfullmäktiges sammanträde ajourneras under tiden Efter ajournering genomförs ett nytt upprop varvid ordförande konstaterar att kommunfullmäktige är samlat med 23 ordinarie och 8 ersättare. Ordförande meddelar att Yngve Berlins förslag att bifalla kommunstyrelsens förslag endast i den del som ger socialnämnden ett tillskott på 14 mnkr inte kommer att prövas. Budgetförslagen ska prövas i sin helhet. Justerare: Utdragsbestyrkande:

103 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (32) Propositionsordning Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning. Proposition på kommunstyrelsens förslag mot Jan-Olof Johanssons m.fl. förslag mot Christoffer Zakariassons förslag mot Mats Karlssons m.fl. förslag mot Yngve Berlins förslag mot Inge Löfgrens förslag mot Monica Andersson förslag. Proposition på kommunstyrelsens förslag om oförändrad skattesats på 22,46 kr. Proposition Ordförande ställer proposition på kommunstyrelsens förslag mot Jan-Olof Johanssons m.fl. förslag mot Christoffer Zakariassons förslag mot Mats Karlssons m.fl. förslag mot Yngve Berlins förslag mot Inge Löfgrens förslag mot Monica Andersson förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Ordförande meddelar att kommunstyrelsens förslag är huvudförslag. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Proposition på Jan-Olof Johanssons m.fl. förslag mot Christoffer Zakariassons förslag mot Mats Karlssons m.fl. förslag mot Yngve Berlins förslag mot Inge Löfgrens förslag mot Monica Andersson förslag för att utse motförslag till huvudförslaget. Kommunstyrelsens förslag ställs mot det förslag som kommunfullmäktige utser till motförslag. Ja-röst för kommunstyrelsens förslag Nej-röst för det förslag som kommunfullmäktige utser till motförslag. Ordförande ställer proposition på Jan-Olof Johanssons m.fl. förslag mot Christoffer Zakariassons förslag mot Mats Karlssons m.fl. förslag mot Yngve Berlins förslag mot Inge Löfgrens förslag mot Monica Andersson förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar att utse Jan-Olof Johanssons m.fl. förslag till motförslag. Omröstningsresultat Kommunfullmäktige beslutar med 9 ja-röster, 16 nej-röster och 6 ledamöter som avstod, att bifalla Jan-Olof Johanssons m.fl. förslag. (Se omröstningsbilaga) Fortsatt proposition Ordförande ställer proposition på kommunstyrelsens förslag om oförändrad skattesats på 22,46 kr och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt förslaget. Justerare: Utdragsbestyrkande:

104 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (32) Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar anta budget 2019 och plan för enligt förslag från Socialdemokraterna och Liberalerna med bifall av Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Kommunfullmäktige beslutar att skattesatsen fastställs oförändrad till 22,46 kronor. Reservation Ronald Rombrant (LP), Monica Andersson (C), Mats Karlsson (M) och Yngve Berlin (K) reserverar sig mot beslutet och avser att lämna skriftlig reservation, var för sig. Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Samtliga nämnder och styrelsen Justerare: Utdragsbestyrkande:

105 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (32) NÄRVARO- OMRÖSTNINGSLISTA VOTERING 93 KOMMUNFULLMÄKTIGE NÄRV JA NEJ AVST S Jan-Olof Johansson X X S Christina Gustafson X X S Klas-Göran Henriksson X X S Siv Linnér X X S Anette Björmander X X S Anders C Nilsson X X C Siw Lycke Monica Andersson X X L Ann-Charlotte Strömwall X X L Lars Björneld Britt-Marie Didriksson Burcher X X L Yngve Larsson X X V Håkan Smedja X X V Marthin Hermansson Lisbeth Lindström X X K Yngve Berlin X X K Britt-Marie Kjellgren Per-Gunnar Ahlström X X LP Ronald Rombrant X X LP Jeanette Janson X X LP AnnBritt Jarnedal X X LP Lars-Olof Stilgård X X LP Fredrik Häller X X LP Patrik Saving X X LP Fredrik Lundqvist Per Tengberg X X KD Roger Svensson Elisabeth Larsson X X MP Katja Norén Susanne Baden X X MP Inge Löfgren X X SD Christoffer Zakariasson X X SD Caroline Hogander X X SD Lillemor Antonsson X X M Mats Karlsson X X M Marita Fermell-Lagrell Klaus Peters X X M Richard Åkerman X X S Sven-Gunnar Gunnarsson X X Justerare: Utdragsbestyrkande:

106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande: 12 (32)

107 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige RESERVATION från Ronald Rombrant (LP) mot kommunfullmäktiges beslut i ärende 5 om Budget för 2019 och plan för Socialdemokraterna och Liberalerna (SL) presenterade på skärmduken vid fullmäktiges möte den 20 juni 2018 en helt ny budget jämfört med vad de lade fram för kommunstyrelsen tre veckor tidigare. Tack vare att M, V och KD röstade för SL:s budget lyckades man få ihop en majoritet. Detta var inte första gången under denna mandatperiod som vi har sett kommunstyrelsen rösta på ett sätt och kommunfullmäktige på ett annat. Innan vi kommer till skillnaderna ska sägas att Lysekilspartiet och SL har en samsyn när det gäller den s k heltidsresan. Vi i Lysekilspartiet ser också att kostnaderna ska tas inom ramen för nämndernas budgetar. Det som annars skiljde Lysekilspartiets budgetförslag och SLs var framförallt hur partierna ska ta sig an socialnämndens ekonomi. Så har det sett ut varje år denna mandatperiod, men alla partierna verkar nu inse att socialnämndens ram innevarande år kommer att vara otillräcklig. Detta trots att (S) och de andra partierna i minoritetsstyret har fattat beslut om att genomföra neddragningar under 2018 med 33 årsarbetare inom äldreomsorgen. Lysekilspartiets anslag till socialnämnden uppgick till 381 mkr, 6 mkr mer än vad SL hade med i sin budget. Lysekilspartiets utgångspunkt när det gällde socialnämndens ram var att vi måste ta hänsyn till nämndens verkliga kostnader. Vår bedömning är att socialnämndens kostnader för 2018 grovt har underskattats. Därmed blir budgeten för 2019, som bygger på budgeten för 2018, fel. Vi håller det för mycket troligt att den eviga visan i socialnämndens med åtgärdsplaner, stoppaket, anställningsstopp mm kommer att fortsätta. Socialförvaltningen slet 2017, 2018 och kommer nu 2019 återigen att tvingas slita med detta. Inte alls konstigt om sjukskrivningarna och personalomsättningen rakar i höjden. Förutom synen på socialnämnden finns det ytterligare andra avgörande skillnader mellan Lysekilspartiets och SLs budgetförslag. Lysekilspartiet föreslog 1 mkr till trygghets- och brottsförebyggande åtgärder. Nu blir det tyvärr inte den kraftsamling mot den sociala oro och de våldsproblem vi har kunnat se det senaste året. Vi beklagar att vi inte lyckades få med oss M och andra partier på vårt förslag. Utan denna miljon kommer det naturligtvis ta längre tid att lösa de orosproblem som Lysekils kommun de facto har. Lysekilspartiet hade avsatt 1 mnkr till förberedande arbeten för att snabbt kunna skrida till handling i Södra Hamnen och i Brastad Centrum när Trafikverket beslutar om nedläggning av järnvägen. Utan dessa extraresurser riskerar vi nu bli vittnen till ytterligare ett projekt som fastnar i långbänken. Därmed försenas också anläggandet av en GC-led genom kommunen, som vi gärna hade velat ha på plats när Preem startar ROCC-projektet. Arbetet med reducering av olycksrisker utmed väg 162 kommer därmed att försenas många år. När det är valår ska en ny budget fastställas av det nyvalda fullmäktige. Vi får hoppas att väljarna ger oss förtroendet att få bestämma den slutliga utformningen av 2019 års budget. Ronald Rombrant, Lysekilspartiet Justerare: Utdragsbestyrkande: 13 (32)

108 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige RESERVATION från Monica Andersson (C) mot kommunfullmäktiges beslut i ärende 5 om Budget för 2019 och plan för Vi reserverar oss mot fullmäktiges beslut till förmån för vårt egna förslag. Vi anser att vi behöver en budget som skapar nya möjligheter och nya förslag att driva Lysekils kommun framåt. Att ta överskottsmålet 2019 är att skapa sämre förutsättningar inför 2020 och Vi måste tänka framåt och sluta belasta framtiden. Monica Anderson, Centerpartiet Justerare: Utdragsbestyrkande: 14 (32)

109 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (32) RESERVATION från Yngve Berlin (K) mot kommunfullmäktiges beslut i ärende 5 om Budget för 2019 och plan för Vi i (K) anser att verksamhet i balans måste vara överordnat budget i balans och överskottsmål. För detta fick vi inget stöd från de andra partierna i kommunfullmäktige. Nu blev det istället en av högerbudgetarna som fick majoritet och vi kan konstatera att människan, (inte minst majoriteten i Lysekils fullmäktige) är det enda däggdjur som snubblar på samma sten flera gånger. Vår utgångspunkt för resursfördelningen i budget var att socialnämndens kraftiga underskott år efter år skulle ge signaler till fler partier, förhoppningsvis en majoritet, att justera budgettilldelningen. Vårt förslag om ytterligare 14 mkr för att få arbetsro och möjlighet att bekämpa ohälsa och bevara kvaliteten i vården röstades ned. Socialnämndens verksamhet kommer fortsatt att pressas av brist på resurser och överskott av uppgifter. Representanter från diverse partier kommer fortsatt att peka -ögt undra varför sjuktalen ökar och varför rekryteringen till vård och omsorgsyrkena är så besvärlig. För övrigt, anser vi att ungdomsproblematiken utöver den som måste åtgärdas rent polisiär, måste få prioritet och kraftigt utökade resurser i kommunens budget. Även här har många en belägenhet att snubbla över fullt synliga stenar. 4,3 mkr till åtgärder för att förverkliga ungdomspolitiska programmet var vårt förslag, nu blev satsningen betydligt blygsammare. Vårt förslag att kunna rösta på separata poster blev inte godkänt som metod att snickra ihop en budget. Annars hade säkert vårt och Lysekilspartiets förslag om resurser till socialnämnden kunnat få majoritet. förlorat, fanns inget annat alternativ för oss än att överlåta det fortsatta röstandet till de andra, Ett tips till alla som tror att Lysekils kommun har ekonomiska problem enbart beroende på historiskt tvivelaktigt styre. Ta en titt i sommar på alla förmögna som besöker kusten med sina svindyra farkoster eller vistas i sina svindyra sommarhus Fattas det pengar i samhället? Snarare är det så att kommunens/allmännas problem växer med de ökande klassklyftorna. Jag reserverar mig mot kf:s beslut. Yngve Berlin (K) Justerare: Utdragsbestyrkande:

110 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige RESERVATION från Mats Karlsson (M) mot kommunfullmäktiges beslut i ärende 5 om Budget för 2019 och plan för Ordning och reda i ekonomin. Bara genom att ha god ordning i de offentliga finanserna blir politiken ett stöd i varje människas livsprojekt. Moderaterna har alltid prioriterat ordning och reda i ekonomin, bara då kan medborgarna vara trygga med att välfärden inte blir en tillfällig förmån utan en långvarig trygghet. En välskött ekonomi lägger grunden för det. Hur stor ska överskottet i budgeten var då God ekonomisk hushållning innebär överskott. Över tid motsvarande 2 procent av skatteintäkten och statsbidrag. Jag yrkade på en budget med 2 procents överskott fick ej gehör av KF. Därför reserverar jag mig mot KFs beslut. Mats Karlsson, Moderaterna Justerare: Utdragsbestyrkande: 16 (32)

111 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (32) 96 Riktlinjer för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda Dnr: LKS Lysekils kommuns riktlinjer för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda har bland annat tagits fram utifrån den nationella handlingsplanen förtroendevalda måste kunna ges lokalt. Att kunna ge de förtroendevalda stöd på lokal nivå blir allt viktigare då de återkommande trygghetsundersökningarna för politiker visar på en ökande utsatthet. För att alla ska våga engagera sig politiskt är det mycket viktigt att man som förtroendevald känner att man kan få stöd och hjälp när man blir utsatt och att man har ett arbetssätt som minimerar risken att överhuvudtaget utsättas. Med riktlinjerna tar Lysekils kommun ett utökat ansvar för de förtroendevalda och tydliggör ansvarsfördelning, lokala rutiner och tillvägagångssätt för att förebygga och hantera oönskade händelser riktade mot förtroendevalda på grund av deras förtroendeuppdrag. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 94 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Riktlinjer för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkänner riktlinjer för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda. Beslutet skickas till Samtliga nämnder och förvaltningar inkl.handling Anmälningsärende 4 Justerare: Utdragsbestyrkande:

112 Anmälningsärende 5

113

114

115

116

117