Analysunderlag till den halländska tillväxtstrategin För en hållbar tillväxt och utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Analysunderlag till den halländska tillväxtstrategin 2014-2020. För en hållbar tillväxt och utveckling"

Transkript

1 Analysunderlag till den halländska tillväxtstrategin För en hållbar tillväxt och utveckling

2 Innehåll Inledning Strategiskt ramverk för regional tillväxtpolitik Den regionala utvecklingsstrategin Bästa livsplatsen... 4 Europa 2020-strategin en smart och hållbar tillväxt för alla... 5 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft Uppsamling vad säger det strategiska ramverket? Omvärld Demografisk utveckling Globaliseringens ekonomiska, sociala och rumsliga effekter Klimatförändringarna och en ökad konkurrens om naturresurser Teknisk utveckling förändrar efterfrågan på arbetskraft Mer komplicerad matchning på arbetsmarknaden Ökad kulturell och etnisk mångfald Hot och möjligheter för en hållbar tillväxt i Halland Hallands struktur och utveckling Befolkning och demografi Regional ekonomi Arbetsmarknad Näringsliv Kunskap och innovationer Hallands landsbygd, struktur och utveckling Erfarenheter från tidigare tillväxtarbete Ett hållbart utvecklingsarbete Erfarenheter från sammanhållningspolitikens genomförande Region Hallands tillväxtarbete Slutsatser Bilaga 1 Halland och Europa 2020-målen... 72

3 Inledning Denna analys utgör underlag för den halländska tillväxtstrategins inriktning och prioriteringar. Utgångspunkten för analysen är att Region Halland har ett statligt uppdrag att skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland, ett uppdrag som regleras i lagen om regionalt utvecklingsansvar. Denna politik benämns i rapporten som regional tillväxtpolitik. Lagen om regionalt utvecklingsansvar anger bland annat att Region Halland ska utarbeta en strategi för länets utveckling och samordna insatser för den strategins genomförande. Detta ansvar ligger på regionerna för att de specifika förutsättningarna som finns regionalt bäst ska kunna tillvartas. 1 Strategin är den regionala utvecklingsstrategin Halland Bästa livsplatsen Med utgångspunkt i Bästa livsplatsen ska tillväxtstrategin ge en konkret bild av vad den regionala tillväxtpolitiken ska åstadkomma mellan år 2014 och fram till En hållbar tillväxt och utveckling Det är Region Hallands uppdrag att skapa en hållbar tillväxt i Halland. Själva kärnan i en hållbar tillväxt är att ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer är ömsesidigt beroende av varandra. Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för utveckling, men den tillväxten är inte hållbar om den äventyrar miljön eller om välståndet inte fördelas rättvist. För att vara hållbar behöver den även resulterar i en tillväxt i mänskligt kapital, exempelvis ökad hälsa eller förbättrad utbildningsnivå. Ur ett annat perspektiv skulle en brist på ekonomisk tillväxt försämra förutsättningarna för ekologisk hållbarhet då det är förenat med stora kostnader att ställa om samhället från exempelvis ett beroende av fossila bränslen till ett oberoende. Det skulle även reducera möjligheterna att göra investeringar i välfärd, kultur och utbildning. Alltså är en social och ekologiskmässig utveckling både att betrakta som ett resultat av och en förutsättning för ekonomisk tillväxt. 2 Som övergripande målbeskrivning för ett politikområde är en hållbar tillväxt vag. Det är snarare en ideal bild än ett konkret mål som uppnådda resultat kan värderas emot. Däremot är begreppet användbart för att identifiera och diskutera olika samhällsproblem. Genom att betrakta omvärlden genom ett hållbar-tillväxt-raster kan Region Halland resonera sig fram till vilka prioriteringar och insatser som behöver göras. Disposition Analysen disponeras i fem kapitel. Det första kapitlet beskriver det strategiska ramverket som regional tillväxtpolitik verkar inom. Kapitlet två lyfter samhälleliga förändringar och trender i omvärlden. Därefter flyttas fokus till Halland och vi får en genomlysning av Hallands utveckling och struktur. Det fjärde kapitlet lyfter erfarenheter från tidigare tillväxtarbete, relevanta att ta med sig i det kommande arbetet. Avslutningsvis i det femte kapitlet sammanfattas slutsatserna. 1 Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län 2010:630 2 Hållbar regional tillväxt, en kunskapsöversikt om ekonomisk tillväxt, kluster och storstäders betydelse, ITPS, 2009

4 1. Strategiskt ramverk för regional tillväxtpolitik Region Hallands ansvar är att skapa en hållbar tillväxt i länet. När den politiken formuleras och genomförs finns det regionala, nationella och europeiska styrdokument att förhålla sig till. I detta kapitel beskrivs tre styrdokument som den halländska tillväxtstrategin behöver förhålla sig till på olika sätt. - Den regionala utvecklingsstrategin Bästa Livsplatsen - Europa 2020-strategin en smart och hållbar tillväxt för alla - Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft Den regionala utvecklingsstrategin Bästa livsplatsen Formellt är Bästa livsplatsen, Hallands regionala utvecklingsstrategi, det mest betydelsefulla styrdokumentet för den regionala tillväxtpolitiken i Halland. Att ta fram en regional utvecklingsstrategi och samordna dess genomförande är den bärande delen i det statliga uppdraget om regionalt utvecklingsansvar. Bästa livsplatsen utgörs av fyra strategier: - Grundläggande förutsättningar - Här förverkligar vi bodrömmar - Här bygger vi företag med kunskap - Här skapar vi fördelar av läget Till dessa fyra strategier finns 15 mål. Som exempel kan strategin Här bygger vi företag med kunskap lyftas. Dess tre mål är Entreprenörskap och innovationer, Balans mellan näringsliv och utbildning, Mångfalden som tillgång. 3 Målen i Bästa livsplatsen är formulerade mer för att signalera en övergripande inriktning på tillväxtarbetet än att vara skarpa och uppföljningsbara. Bästa livsplatsen är hela Hallands strategi. Alla kommuner och aktörer ska förhålla sig och agera utifrån den. Konskevensen av det är att den är allmänt hållen, den anger inte vem som ska göra vad eller hur genomförandet ska organiseras. Förutom att vara mer konkret innehållsmässigt behöver tillväxtstrategin, för att utgöra ett mervärde i relation till Bästa livsplatsen, hantera frågan om rollfördelning samt kopplas till en struktur som stödjer genomförandet. Styrning och ledning genom uppföljning, utvärdering och gemensamt lärande är en viktig del i den strukturen. En översyn av omvärldsanalysen till Bästa livsplatsen gjordes under vintern Översynen resulterade i rapporten Kunskapsplattform för Halland Utifrån rapporten bedömdes att den regionala utvecklingsstrategins inriktning fortfarande är relevant. Däremot betraktas den som alltför allmän för att åstadkomma ett fokuserat genomförande. Rapporten bearbetades av ledande region- och kommunpolitiker och sex utmaningar för Halland identifierades. - Att identifiera och ta tillvara innovationer - Att närma oss nya tillväxtmarknader - Att stärka den egna regionens tillväxt och närma oss andra tillväxtregioner i vår närhet - Att göra Halland mer känt - Att bredda kompetensen och stärka utbildning och kunskap 3 Halland bästa livsplatsen, regional utvecklingsstrategi , Region Halland

5 - Att medverka till attraktivt boende och goda livs- och boendemiljöer Dessa är utmaningar för Halland fram till år De kommunicerades brett till aktörer under ett stormöte våren Den halländska tillväxtstrategins innehåll behöver utgå från de sex utmaningarna, och den behöver tydliggöra vad just Region Hallands bidrag består i och hur dessa avgränsas gentemot kommuners och andra aktörers bidrag. Genom att ta hänsyn till dessa utmaningar kopplas strategin tydligt till tre av fyra strategier i Bästa livsplatsen. Strategi om grundläggande förutsättningar hamnar i stora delar utanför, vilken berör frågor om en god hälsa, den halländska miljön, välfärdsservice och jämställdhet. Uppsamling Utifrån Bästa livsplatsen behöver tillväxtstrategin: Vara mer konkret och handlingsorienterad än Bästa livsplatsen. Tillväxtstrategin behöver hantera frågan om rollfördelning samt kopplas till en struktur som stödjer genomförandet. Styrning och ledning genom uppföljning, utvärdering och gemensamt lärande är en viktig del i den strukturen. - Ta sin utgångspunkt i de sex utmaningarna och tyddliggöra hur Region Hallands ska bidra till att hantera dem. Viktigt att nämna är att grundläggande förutsättningar såsom en god hälsa, jämställdhet, välfärdsservice och den halländska miljön inte på ett tydligt sätt hanteras av de sex utmaningarna. Europa 2020 strategin en smart och hållbar tillväxt för alla EU:s övergripande strategi för tillväxt och sysselsättning är Europa Dess syfte är att hantera globaliseringen och öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft. Strategin är det yttersta styrdokumentet för hur EU-program ska användas , vilka kommer att vara betydande finansieringsverktyg för den halländska tillväxtstrategins genomförande. Bland annat därför är det relevant att förhålla sig till Europa 2020-strategin. Dessutom, att närma sig Europa 2020-strategin innebär att ha gemensamma utgångspunkter med andra regioner i Europa, vilket underlättar kommunikation och samarbete internationellt. Det finns stora likheter mellan Europa 2020-strategin och Region Hallands roll i samhället. I att bidra till en hållbar tillväxt står samspelet mellan ekonomiska, sociala och ekologiska förhållanden i centrum för Region Halland. Detsamma gäller för Europa 2020-strategin, men där används istället begreppen smart tillväxt (ekonomi), hållbar tillväxt (ekologi), och tillväxt för alla (social). Europa 2020-strategins utmaningar Analysen som ligger till grund för Europa 2020-strategin pekar på tre strukturella problem och tre globala utmaningar för Europa att hantera. De strukturella problemen är: - Europa har lägre genomsnittlig tillväxt i jämförelse med sina viktigaste ekonomiska partners. Det beror på för låga nivåer av investeringar i innovation, forskning och utveckling. Även olika hinder för marknadstillträde och en otillräcklig användning av informations- och kommunikationsteknik håller tillbaka utvecklingen. - Europa har för låg sysselsättningsnivå. 69 procent i åldrarna år arbetade år Endast 63 procent av kvinnorna arbetade i jämförelse med 76 procent av männen.

6 - Befolkningens medelålder är accelererande. En kombination av färre förvärvsarbetande och fler pensionärer utsätter välfärdssystem för ökande påfrestningar. De globala utmaningarna är: - En ökad press på Europas näringsliv att stärka sin konkurrenskraft. Världsekonomin blir allt mer sammanflätad och konkurrensen från både utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier ökar. - Ett behov av att åstadkomma globala lösningar för ett effektivt och hållbart finanssystem. - Ökningen av världens befolkning intensifiera den globala konkurrensen om naturresurser och utsätter miljön för stora påfrestningar. Beroende av fossila bränslen och en ineffektiv råvaruanvändning leder till att konsumenter och företag utsätts för kostsamma prischocker. Sammantaget har alla punkter ovan relevans för den regionala tillväxtpolitiken, undantaget behovet av globala lösningar för ett effektivt och hållbart finanssystem. Europa 2020-strategins struktur Europa 2020-strategin struktur består av prioriteringar, mål och flaggskeppsinitiativ. Överst finns tre prioriteringar, smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. - Smart tillväxt, handlar om forskning och innovation, det digitala samhället och ungdomsarbetslöshet. - Hållbar tillväxt, lyfter behovet av en mer konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi. - Tillväxt för alla, är prioriteringen för ökad sysselsättning. Här ingår investeringar i kompetensutveckling, livslångt lärande samt arbetsmarknader och välfärdssystem. För att följa upp hur en smart och hållbar tillväxt för alla utvecklas finns fem övergripande mål som anger vart EU ska befinna sig år Målen avser EU som helhet. Varje medlemsstat omvandlar dessa till nationella mål i så kallade nationella reformprogram. På så sätt anpassas målen utifrån varje medlemsstats förutsättningar. - Sysselsättningsmål, 75 procent av befolkningen i åldrarna år ska ha ett arbete. - Innovationsmål, 3 procent av EU:s BNP ska investeras i forskning och utveckling. - Energi- och klimatmålen, utsläppen av växthusgaser ska vara 20 procent lägre än 1990, 20 procent av energin ska komma från förnyelsebara energikällor och energieffektiviteten ska ha ökat med 20 procent. - Utbildningsmålen, andelen unga som slutar i skolan i förtid ska vara under 10 procent, och minst 40 procent av åringarna ska ha högre utbildning.

7 - Socialt mål, antalet människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner. Vidare finns det för respektive prioritering två eller tre olika flaggskeppsinitiativ. I dessa specificeras åtgärder som är nödvändiga för att de övergripande målen ska uppnås. Inom prioriteringen smart tillväxt finns tre initiativ: - Den digitala agendan, syftar till att uppnå ekonomiska och sociala vinster från en digital inre marknad. Frågor rör digital kompetens, bredband, tillit och säkerhet på internet och forskning och innovation inom informations- och kommunikationsteknologi. - Innovationsunionen, vill att innovativa idéer ska omvandlas till produkter, tjänster eller nya lösningar. Det kräver förbättrade villkor och ökad tillgång till finansiering av forskning och innovation. Att stärka utbildningsystemet, fokusera på samhällsutmaningar, attrahera kompetens, främja kreativitet och innovationsupphandling är olika delar i initiativet. - Unga på väg, ska hantera de utmaningar som ungdomar möter på arbetsmarknaden. Ökad anställningsbarhet ska uppnås genom satsningar på livslångt lärande, en ökad andel ungdomar i högre utbildning och en ökad rörlighet i utbildnings- och studiesyfte. Inom prioriteringen hållbar tillväxt finns två initiativ: - En integrerad industripolitik för en globaliserad tid, strävar efter att stärka näringslivets konkurrenskraft samtidigt som övergången till en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi genomförs. Här ingår bland annat ett bättre företagsklimat, kluster- och handelspolitik och en fungerande inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor. - Ett resurseffektivt Europa, syftar till att stödja omställningen till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi. Transportfrågor ges tillsammans med mer energieffektiva byggnader hög prioritet i initiativet. Inom prioriteringen tillväxt för alla finns två initiativ: - En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen, har fokus på bättre fungerande arbetsmarknader. Det kräver en mer kvalificerad arbetskraft, bättre arbetstillfällen och arbetsförhållanden, samt fler nya arbetstillfällen och en ökad efterfrågan på arbetskraft. - Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning, syftar till att bekämpa fattigdom och social utestängning. Perspektivitet är brett och inkludera insatser inom flertalet politikområden, exempelvis hälso- och sjukvård, skola och utbildning, arbetsmarknad och migration. Strategins prioriteringar, mål och flaggskeppsinitiativ utgör en ram för regional tillväxtpolitik. Region Halland behöver utifrån sitt mandat, tillgängliga verktyg och regionala förutsättningar gör insatser inom ramen för Europa 2020-strategin. Då både EU och medlemsstaterna följer upp

8 Europa 2020-strategins mål motiverar att regioner också ska göra det. Region Halland kan med fördel bryta ned de målen till regional nivå och använda dem som indikatorer för Hallands utveckling. Europa 2020-strategins bredd gör att det är svårt att göra insatser som direkt hamnar utanför, däremot kan insatser vara mer eller mindre i linje med strategins viljeyttringar. Två sådana viljeyttringar är samhällsutmaningar och specialisering. Europa 2020-strategin vill använda samhällsutmaningar som drivkraft för innovation Regional tillväxtpolitik ska utgå från regionala förutsättningar. Följaktligen ger Europa strategin inte några direkta svar på frågan vilka prioriteringar som en region bör göra. Vad den däremot gör är att den skickar signaler avseende vilka generella frågor tillväxtpolitik bör förhålla sig till. Något som betonas kraftigt är betydelsen av att använda samhällsutmaningar som drivkraft för innovation. Översiktligt kan sådana utmaningar vara demografi och hälsa, eller klimat och en ökad konkurrens om naturresurser. Logiken bakom resonemanget är att samhällsutmaningar driver på en global efterfrågan på nya lösningar. Kan Europas näringsliv tillhandahålla sådana lösningar kan konkurrenskraften stärkas och fler arbeten skapas. Då sådana lösningar inte sällan är komplexa krävs det en samverkan mellan forskning, offentlig sektor, användare, näringsliv och ideell sektor för att ta fram dem. Detta motiverar i sin tur en offentlig intervention. Hur den halländska tillväxtstrategin tar sig an samhällsutmaningar kan komma att ha betydelse för förmågan att attrahera extern finansiering. Om tillväxtstrategin kopplar samhällsutmaningar till innovationsarbetet och strukturerat söker nya lösningar på sådana problem kommer strategin i en högre utsträckning vara i linje med Europa 2020-strategin. Därmed ökar genomslagskraften i olika EU-program. 4 Europa 2020-strategin vill se att regioner specialiserar sig Europa 2020 betonar vidare betydelsen av smart specialisering. Det innebär att resurser fokuseras till områden där regioner kan bli konkurrenskraftiga. Smart specialisering är en obligatorisk metod enligt Europa 2020-strategin för att strukturfondsfinansiering ska utlösas till medlemsstaterna. 5 Bakgrunden till behovet av smart specialisering är att många europeiska regionala tillväxt- och innovationsstrategier har kännetecknats av ett välj-vinnaren-syndrom. Högpresterande regioner har kopierats utan hänsyn till regionala förutsättningar. Att arbeta med smart specialisering kommer att vara betydelsefullt för att halländska aktörer ska få genomslag i EU:s olika program för innovation och näringslivsutveckling. För att den halländska tillväxtstrategin ska förhålla sig till smart specialisering behöver den visa hur hänsyn tas till regionala förutsättningar. I det ingår bland annat näringslivsstruktur, det måste finnas företag som kan ta mot resultatet av genomförd politik, och den forskning- och utbildning som bedrivs i regionen. Utifrån regionala förutsättningar behöver strategin kanalisera och koncentrera resurser för att stödja ekonomisk specialisering och innovationsnischer. 4 Västra Götalandsregionen har kommit en bit på vägen, genom att exempelvis arbeta med hållbara transporter som kluster. Det är även Region Skåne som arbetar med begreppen personlig hälsa och hållbara städer. 5 Metoden är sex steg för att ta fram en strategi. Beskrivs utförligt i dokumentet Guide to Research and Innovation Strategies for Smart Specialisations

9 Uppsamling Utifrån Europa 2020-strategin behöver tillväxtstrategin: - Bryta ned Europa 2020-strategins mål till regional nivå och använda dem som indikatorer för Hallands utveckling. Dessa kan följas upp årligen och användas i den kontinuerliga politiska diskussionen angående vilka insatser som ska prioriteras inom ramen för tillväxtstrategin. - Använda globala samhällsutmaningar som övergripande teman. Samhällsutmaningarna kan vara demografi och hälsa, eller en ökad konkurrens om naturresurser. På regional nivå behöver de dock brytas ned och specificeras tydligare. Sådana teman kan därefter kopplas till flera olika områden. Målet behöver dock alltid vara nya produkter, tjänster eller lösningar med en potentiell global efterfrågan. - Kanalisera och koncentrera resurser som stödjer ekonomisk specialisering och innovationsnischer. Valet av vilka sektorer som tillväxtstrategin ska arbeta med behöver baseras på regionala förutsättningar. I det ingår bland annat näringslivsstruktur, det måste finnas företag som kan ta mot resultatet av genomförd politik, och den forskning- och utbildning som bedrivs i regionen. För att vara helt i linje med Europa 2020-strategin bör specialisering ske inom ramen för en samhällsutmaning, vilka kan fungerar som övergripande teman för regional tillväxtpolitik. Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft Under perioden har den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning varit vägledande för den regionala tillväxtpolitiken. Under vintern pågår ett arbete med att ta fram en ny strategi. Endast ett dialogunderlag fanns tillgängligt när denna analys skrevs. Därför dras inga slutsatser utifrån strategins innehåll. Från ett nationellt perspektiv är målet med regional tillväxtpolitik utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas tillvara på ett hållbart sätt - ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Genomförandet av politiken sker i samspel mellan den nationella, regionala och lokala nivån där utgångspunkten är de regionala strategierna för länens utveckling, i Hallands fall Bästa livsplatsen. Tre utvecklingstrender Den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft tar sin utgångspunkt i tre övergripande utvecklingstrender. - Demografisk utveckling, innebär en minskad skattebas för många kommuner och regioner. Den demografiska utvecklingen bedöms framåt få stora konskevenser för kommersiell och offentlig service, bostäder och kompetensförsörjning. Samtidigt kommer den att skapa en ökad efterfrågan på nya produkter, tjänster och lösningar. I det spåret finns affärsmöjligheter som kan ge en ökad sysselsättning.

10 - Globaliseringen, vilket är ett brett begrepp som tar sig många olika uttryck. Centralt är att kommunikation och handel ökar, arbetsmarknader växer och omvandlingstrycket på ekonomin ökar. Regioners och företags möjligheter att hantera globaliseringens effekter och möjligheter varierar stort beroende på näringslivsstruktur och regionstorlek. - Miljö och klimat, klimatförändringen är en stor utmaning som kräver en sammanhållen klimat- och energipolitik internationellt, inom EU och i Sverige. Dessa tre utvecklingstrender ger en bild av vad nationell nivå tycker är viktigt att regional tillväxtpolitik hanterar. Det går att konstatera att den nationella omvärldsanalysen ligger i linje med Europa 2020-strategins motsvarighet. Därför är det rimligt att tillväxtstrategins har ett genomtänkt förhållningssätt till utmaningarna demografi, internationell konkurrenskraft samt miljö och klimat. Prioriteringar Som dialogunderlag med bland annat de svenska regionerna har regeringen skickat ut förslag på prioriteringar. - Ett starkt näringsliv skapar en hållbar tillväxt, inkluderar frågor om entreprenörskap och företagande, internationalisering, kompetensförsörjning, innovation och forskning, miljödriven näringslivsutveckling och energifrågor, jämställdhet samt integration och minskat utanförskap. - En attraktiv livsmiljö skapar en hållbar tillväxt, inkluderar frågor om kommersiell och offentlig service, IT-infrastruktur, transportsystem, kultur och turism, fysisk planering och boende. - Ett dynamiskt samarbetsklimat skapar en hållbar tillväxt, inkluderar frågor om internationellt samarbete samt gränsöverskridande samarbete över lands-, läns och kommungränser Precis som för Europa 2020-strategin utgör den nationella strategin en ram. Region Halland behöver utifrån sitt mandat, tillgängliga verktyg och regionala förutsättningar gör insatser inom ramen för den nationella strategin. Uppsamling Utifrån den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft behöver tillväxtstrategin: - Ha ett genomtänkt förhållningssätt till utmaningarna demografi, internationell konkurrenskraft samt miljö och klimat. Denna slutsats stärks även av Europa strategin.

11 Uppsamling vad säger det strategiska ramverket? Utifrån det strategiska ramverket behöver den halländska tillväxtstrategin förhålla sig till nedanstående punkter. - Vara mer konkret och handlingsorienterad än Bästa livsplatsen. Vidare behöver tillväxtstrategin hantera frågan om rollfördelning samt kopplas till en struktur som stödjer genomförandet. Styrning och ledning genom uppföljning, utvärdering och gemensamt lärande är en viktig del i den strukturen. - Ta sin utgångspunkt i de sex utmaningarna och tyddliggöra hur Region Hallands ska bidra till att hantera dem. Viktigt att nämna är att grundläggande förutsättningar såsom en god hälsa, jämställdhet, välfärdsservice och den halländska miljön inte på ett tydligt sätt hanteras av de sex utmaningarna. - Bryta ned Europa 2020-strategins mål till regional nivå och använda dem som indikatorer för Hallands utveckling. Dessa kan följas upp årligen och användas i den kontinuerliga politiska diskussionen angående vilka insatser som ska prioriteras inom ramen för tillväxtstrategin. - Använda globala samhällsutmaningar som övergripande teman. Samhällsutmaningarna kan vara demografi och hälsa, eller en ökad konkurrens om naturresurser. På regional nivå behöver de dock brytas ned och specificeras tydligare. Sådana teman kan därefter kopplas till flera olika områden. Målet behöver dock alltid vara nya produkter, tjänster eller lösningar med en potentiell global efterfrågan. - Kanalisera och koncentrera resurser som stödjer ekonomisk specialisering och innovationsnischer. Valet av vilka sektorer som tillväxtstrategin ska arbeta med behöver baseras på regionala förutsättningar. I det ingår bland annat näringslivsstruktur, det måste finnas företag som kan ta mot resultatet av genomförd politik, och den forskning- och utbildning som bedrivs i regionen. För att vara helt i linje med Europa 2020-strategin bör specialisering ske inom ramen för en samhällsutmaning, vilka kan fungerar som övergripande teman för regional tillväxtpolitik. - Ha ett genomtänkt förhållningssätt till utmaningarna demografi, internationell konkurrenskraft samt miljö och klimat. Denna slutsats stärks även av Europa strategin.

12 2. Omvärld Detta kapitel beskriver samhälleliga förändringar och trender som påverkar förutsättningarna för en hållbar tillväxt i Halland fram till år Innehållet tar sin utgångspunkt i de omvärldsanalyser som ligger till grund för de europeiska och nationella styrdokument som utgör strategiskt ramverk för den regionala tillväxtpolitiken. Det är Europa 2020-strategin och den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft Översiktligt lyfter dessa tre breda utmaningar: - Den demografiska utvecklingen, där en åldrande befolkning innebär en minskad skattebas för många kommuner och regioner och sätter press på välfärdssystem. - Den ekonomiska utvecklingen, där globalisering och teknisk utveckling leder till ökat omvandlingstryck på ekonomin, storstadskoncentration och växande arbetsmarknader. - Miljö och klimat, där en växande världsbefolkning och en allt större produktion ökar utsläppen och efterfrågan på naturresurser. De ökade utsläppen har bidragit till klimatförändringarna, en global utmaning som kräver en internationellt sammanhållen klimat- och energipolitik. Den regionala tillväxtpolitiken behöver hantera dessa utmaningar utifrån regionala förutsättningar. I detta kapitelges mer substans till de tre utmaningarna. Kapitelet disponeras i sex avsnitt, och respektive avsnitt avslutas med att hot och möjligheter för en hållbar tillväxt identifieras. - Demografisk utveckling - Globaliseringen - Klimatförändringarna och en ökad konkurrens om naturresurser - Teknisk utveckling - Matchning på arbetsmarknaden - Migration och kulturell mångfald

13 Demografisk utveckling Kommande decenniers demografiska utveckling i Sverige kommer att innebär färre förvärvsarbetande och fler pensionärer. En äldre befolkning innebär en växande efterfrågan på välfärdstjänster och ökade kostnader för offentlig sektor. Stora delar av Västvärlden, och även Kina, delar denna utmaning med Sverige. För att kunna finansiera den utökade efterfrågan på välfärdstjänster krävs fler arbetade timmar i ekonomin och en ökad produktivitet, både i näringslivet och i offentlig sektor. 6 I detta avsnitt diskuteras allmänna effekter av den nationella demografiska utvecklingen. Hallands demografiska utveckling redovisas i kapitel två. Nationell demografisk utveckling Vi lever allt längre. Det är den främsta orsaken till den åldrande befolkningen. Som andel av hela befolkningen beräknas gruppen äldre än 65 år att öka från dagens 18,8 procent till 20,5 procent år 2020 och 25,3 procent år För att ge en mer detaljerad bild av den demografiska utvecklingen kan demografisk försörjningskvot och ekonomisk försörjningskvot användas. Den demografiska försörjningskvoten är den andel av befolkningen som inte är ekonomiskt aktiv i förhållande till den ekonomiska aktiva delen av befolkningen. En kvot på 1 betyder att en person mellan år ska försörja sig själv och ytterligare en person. Nationellt var kvoten 0, Fram till år 2050 förväntas den ha stigit till 0,87. En osäkerhetsfaktor i sådana beräkningar är migration. En stor invandring skulle föryngra befolkningen och reducera försörjningskvoten. Den demografiska försörjningskvoten tar inte hänsyn till sysselsättningsnivån. Det gör däremot den ekonomiska försörjningskvoten, vilken dividerar summan av unga, äldre och ej förvärvsarbetande med antalet sysselsatta. Därmed är det ett mått på hur många varje förvärvsarbetande behöver försörja förutom sig själv var den ekonomiska försörjningskvoten 1,16 i Sverige. En oförändrad förvärvsfrekvens ger en kvot på 1,35 år Att öka antalet arbetade timmar i ekonomin, fler i arbete helt enkelt, blir ett viktigt inslag för att hantera konsekvenserna av en åldrande befolkning. Det uppnås effektivast genom höjd förvärvsfrekvens i grupper som idag har en låg förvärvsfrekvens. Fler unga och utlandsfödda behöver komma i arbete, och äldre behöver arbeta längre. För en oförändrad försörjningsbörda fram till år 2030 behöver sysselsättningen i Sverige som helhet att öka med cirka personer. 7 Den demografiska utvecklingen kommer att öka behovet av välfärdstjänster. Behovet bedöms sammantaget bli mer omfattande och kosta mer än vad som kan finansieras med ett oförändrat skatte- eller avgiftsuttag. Beräkningar för hela Sverige visar att gapet mellan behov och offentliga resurser i dagens prisnivå kommer att vara runt 200 miljarder kronor år Det motsvarar en kommunal skattehöjning på cirka 13 kronor, det vill säga om gapet enbart skulle finansieras med skatt. 8 Här döljer sig stora regionala skillnader. För Hallands län har behovet av kommunal skattehöjning beräknats till 3,50 kronor. 9 Problemet med den framtida finansieringen av välfärdstjänster är emellertid inte att det saknas resurser totalt sett, utan hur dessa ska kunna 6 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommission, Ds 2013:19 7 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommission, Ds 2013:19 8 Tillväxt och välfärd 2010, Region Halland 9 Befolkningsprognos till 2030 för kommunerna i Halland, WSP Analys och Strategi 2012

14 kanaliseras till välfärdstjänster. Beräkningar visar att svenska folket kommer att ha cirka miljarder mer till sitt förfogande för privat konsumtion år I den demografiska utvecklingen ligger också möjligheter. Den ökade efterfrågan på välfärd ökar behovet av nya sätt att tillhandahålla välfärdstjänster, samt av nya hälsorelaterade produkter och tjänster. Välfärdssektorns kompetensförsörjning och generationsväxling på arbetsmarknaden Även välfärdssektorns kompetensförsörjning påverkas av en förändrad befolkning. I takt med en ökad efterfrågan på välfärdstjänster ökar behovet av personal inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och social omsorg. Efterfrågan på arbetskraft nationellt beräknas att växa med personer till år 2030, samtidigt bedöms tillgången till arbetskraft förbli oförändrad. Välfärdsektorns kompetensförsörjning blir än mer problematisk då nära hälften av de nuvarande anställda kommer att pensioneras fram till år 2025, samt att Sverige har ett underskott av gymnasieutbildade inom vård och omsorg. Generationsväxlingen gäller inte bara världsfärdssektorn utan även arbetsmarknaden i stort. 1,6 miljoner människor kommer att lämna arbetsmarknaden mellan 2010 och Och den demografiska utvecklingen gör att antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden kommer att vara färre än antalet åldersavgångar. Det finns en risk att generationsväxlingen negativt kommer att påverka konkurrenskraft och produktivitet, givet att inte organisationer och företag arbetar aktivt med kunskapsöverföring mellan dem som är på väg ut från arbetsmarknaden till de som precis trätt in eller är på väg att träda in. Denna aspekt på demografisk utveckling betonar vikten av att så många som möjligt arbetar eller står till arbetsmarknadens förfogande, samt av en fungerande matchning mellan arbetsliv och utbildning. 10 Demografi och urbanisering Den demografiska utvecklingen har även en rumslig dimension. Samtliga län utom Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Uppsala och Halland kommer att ha färre i arbetsför ålder om 15 år än idag. 11 Denna utveckling förklaras av urbaniseringen, vilken innebär en geografiskt koncentrerad folkmängdsökning till större städer. Resultatet är en regional och lokal variation i befolkningens åldersstruktur. Det är främst yngre som flyttar till större städer, och dubbelt så många 80- och 90- talister ser storstaden som ideal jämfört med 40- och 50-talister. 12 Urbaniseringen bidrar därmed till en regional variation avseende demografisk försörjningskvot. Urbaniseringen bedöms att fortsätta under de kommande decennierna. Nationellt är idag 18,8 procent av befolkningen 65 år eller äldre. I storstäderna är motsvarande siffra 15 procent och i glesbygdskommuner 25 procent. Demografiska framskrivningar ger vid handen att år 2040 är motsvarande siffra 19 procent i storstäderna och 32 procent i glesbygdskommuner. 13 En ökad regional variation i demografisk försörjningskvot innebär växande skillnaderna i förutsättningar för en hållbar tillväxt och utveckling i olika delar av landet. De växande skillnaderna leder till svåra avvägningar mellan att främja tillväxt och att kompensera för en brist på tillväxt. 10 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommission, Ds 2013:19 11 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommisson, Ds 2013:19 12 Så vill vi bo Om svenska folkets boendevärderingar 2013, Kairos Futures 13 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommisson, Ds 2013:19

15 Hot och möjligheter Här sammanfattas hot och möjligheter som den demografiska utvecklingen ställer den regionala tillväxtpolitiken inför. Hot: Låg sysselsättning försvårar finansieringen av en ökad efterfrågan på välfärdtjänster. För en oförändrad försörjningsbörda fram till år 2030 behöver sysselsättningen i Sverige att öka med personer. Det behövs en ökad sysselsättning i grupper som idag är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Möjlighet: Demografisk utveckling en drivkraft för innovation. Den ökade efterfrågan på välfärdstjänster ökar behovet av innovationer och nya lösningar. Det innebär både ett behov av nya sätt att tillhandahålla välfärdstjänster, samt av att utveckla nya hälsorelaterade produkter och tjänster. Logiken är att sociala behov blir drivkraften för en ekonomisk utveckling. Hot: Ojämn geografisk utveckling. Den rumsliga dimensionen av demografisk utveckling leder till skilda förutsättningar för en hållbar tillväxt. Det leder även till svåra avvägningar mellan att främja tillväxt och att kompensera för en brist på tillväxt.

16 Globaliseringens ekonomiska, sociala och rumsliga effekter Globalisering definieras som den process som knyter länder närmare varandra genom ett ökande antal transaktioner mellan länder. Det kan röra sig om handel, direktinvesteringar, kapitalflöden, resande, arbetskrafts- och studentrörlighet, eller utbytet av information och teknologi. Dess drivkrafter har varit systematiska avregleringar av marknader, färre handelshinder, integreringen av nya länder i världsekonomin, samt ny informations- och kommunikationsteknologi. 14 Globalisering är ingen förutbestämd process. Sedan finanskrisen har flera länder vidtagit protektionistiska åtgärder som delvis bromsat globaliseringen. Detta avsnitt disponeras i tre delar. De olika delarna lyfter hot och möjligheter som globaliseringen ställer en hållbar tillväxt inför. Delarna är: - Växande marknader ger nya affärsmöjligheter - Internationell konkurrenskraft och social sammanhållning - Ekonomisk specialisering koncentrerar befolkningen till större städer Växande marknader ger nya affärsmöjligheter Sverige är ett exportberoende land. Den snabba ekonomiska utvecklingen på olika tillväxtmarknader i Asien, Sydamerika och Afrika är därför betydelsefullt för det svenska näringslivet, och globaliseringen integrerar kontinuerligt nya länder i världsekonomin. Resultatet av nya tillväxtmarknaders expansion är en allt större global medelklass, allt fler människor har fått en ökad köpkraft.15 Övergripande bedöms denna utveckling att fortsätta. År 2050 beräknas Kina stå för 28 procent av världens BNP, vilket är att jämföra med USAs 16 procent och Europeiska Unionens 15 procent. Tittar vi framåt kommer allt fler länder att integreras i världsekonomin, företrädesvis i Asien och Afrika. Detta skapar affärsmöjligheter för svenska företag. 16 Tillväxtekonomiers utveckling är dock inte given. I Kina pågår en omställning från en tillväxt baserad på stora investeringar och export, till en tillväxt som drivs av inhemsk konsumtion och produktivitetsutveckling i näringslivet. Kina brottas även med, precis som stora delar av västvärlden, en åldrande befolkning. Andra tillväxtekonomier har också problem, i Brasilien har ekonomin de senaste åren uppvisat den illavarslande kombinationen hög inflation och låg ekonomisk tillväxt. 17 I Indien brottas man med statsfinansiella problem, en dålig energiförsörjning och en exporthämmande infrastruktur. 18 Dessa problem till trots är det likväl ett rimligt antagande att tillväxtmarknader kommer fortsätta att växa, om än inte i samma takt som förut. Att exploatera affärsmöjligheter på en växande världsmarknad är att utnyttja globaliseringen till sin fördel. Brasklappen är att det finns trösklar för att etablera sig på nya marknader. Internationalisering innebär kostnader och tuffa krav, dels på konkurrenskraftiga produkter och tjänster, dels på organisatorisk kapacitet och kunskap om målmarknaden. Bristande kompetens och kapacitet för internationalisering kan därför vara ett hinder för ekonomisk tillväxt. Därmed är det en av flera förutsättningar för att ha råd att investera i välfärd, kultur, grön omställning och utbildning. 14 Förutsättningar för tillväxt och välfärd 2011, Region Halland 15 Kunskapsplattform för Halland 2020, Kairos Futures, Internationella trender som påverkar samhällsplanering och samhällsutveckling I Sverige fram till 2050, Sweco Eurofutures AB, The Economist, 27 juli The Economist, 24 augusti, 2013

17 Behovet av internationell konkurrenskraft specialiserar ekonomin Globaliseringen ökar den internationella konkurrensen, vilken dessutom skärps över tid eftersom tillväxten i länder som Kina allt mer drivs av kunskap och innovation. Tillväxtmarknaders omställning mot produkter och tjänster med ett högt förädlingsvärde utmanar föreställningen om ett innovativt väst och ett tillverkande öst. 19 Tidigare var det industriarbetare utan högre utbildning vars jobb utmanandes av ekonomier med lägre löner. De närmsta åren kommer alla löne- och kompetensnivåer att utmanas. 20 Ökad konkurrens förväntas slå ut produktion med lågoch medelhög kunskapsintensitet i OECD-länderna fram till år Med det sagt är det också rimligt att förvänta sig att teknisk utveckling kommer att förändra förutsättningarna för produktion. En ökad internationell konkurrens specialiserar ekonomin. Företag blir mer nischade och efterfrågar mer specifik kompetens. Specialisering innebär ett behov av att samverka med andra företag och aktörer för att ta fram komplexa produkter med ett högt förädlingsvärde. Därför ökar betydelsen av regionala och lokala innovationssystem som främjar samarbete mellan företag och olika kunskapsleverantörer. Behovet av kompetent arbetskraft är lika betydelsefullt. Exempelvis är de anställdas utbildning i tjänsteföretag den faktor som har störst betydelse för produktivitet och exportförmåga. 22 Kreativitet, förmåga att nyttiggöra immateriella värden och förändringsbenägenhet är allmänna beståndsdelar i en konkurrenskraftig arbetskraft. 23 Ekonomisk specialisering medför även sociala konsekvenser. Arbetsmarknaden efterfrågar mer kunskap, vilket i kombination med teknisk utveckling och utlokaliseringar slagit ut många enklare arbeten. Detta har missgynnat exempelvis ungdomar med bristfällig utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med nedsatt arbetsförmåga, låg utbildningsnivå eller med kompetens inom tillbakagående yrken. 24 Utbildning och kunskap har ökat i betydelse. På 1970-talet hade individer med enbart grundskola fem procentenheter lägre förvärvsgrad än personer med gymnasial utbildning. År 2010 uppgick gapet till 15 procentenheter. 25 Utbildningens betydelse för att få fotfäste på arbetsmarknaden gör det viktigt att så många som möjligt klarar av skolan. Ett orosmoment är därför den svenska skolans fallande resultat i internationella jämförelser. Något som kan varsla om ett växande utanförskap i framtiden. 26 Sambandet mellan ekonomisk specialisering och exkludering av individer och grupper på arbetsmarknad sätter fingret på en målkonflikt för en hållbar tillväxt. Att främja tillväxt och ökad konkurrenskraft leder till att arbetsmarknaden efterfrågar mer kunskap. Det leder i sin tur till höjda trösklar på arbetsmarknaden, vilket missgynnar individer och grupper utan rätt kompetens. Detta samband leder till att regional tillväxtpolitik simultant behöver stärka näringslivets konkurrenskraft och öka anställningsbarheten hos individer som riskerka att exkluderas från arbetsmarknaden. 19 OECD Reviews of Innovation Policy: Sweden Svenska Framtidsutmaningar slutrapport från regeringens framtidskommission Ds 2013:19 21 OECD Reviews of Innovation Policy, Sweden Tillväxtfakta 2011, Från Arjeplog till Heilongjiang svensk innovationskraft i en global verklighet, Tillväxtanalys och Tillväxtverket, 23 Tillväxtfakta 2011, Från Arjeplog till Heilongjiang svensk innovationskraft i en global verklighet, Tillväxtanalys och Tillväxtverket. Se även Kreativa kraftfält i Halland, slutrapport Arbetsmarknadsutsikter Hallands län Vid arbetslivets gränser Sysselsättning, matchning, barriärer , S 2010:04 26 OECD Reviews of Innovation Policy: Sweden 2012

18 Ekonomisk specialisering koncentrerar befolkningen till större städer Vi har konstaterat att en ökad internationell konkurrens leder till ekonomisk specialisering. Det konstaterandet har även en rumslig dimension, då ekonomisk specialisering resulterar i att innovationsförmåga koncentreras geografiskt. 27 Anledningen är att de mest gynnsamma förutsättningarna för effektiva innovationssystem finns i större städer, där kritisk massa av arbetskraft och företag reducerar transaktionskostnaderna för samarbete och underlättar för företag att hitta rätt kompetens. Befolkning och produktion koncentreras därför allt mer till större städer. 28 I denna utveckling finns både en traditionell urbanisering, där människor flyttar från landsbygd till städer, och en storstadskoncentration där människor flyttar från mindre städer till större. Denna utveckling förstärks ytterligare av att där det finns sektorer med internationell konkurrenskraft uppstår en ökad efterfrågan i ekonomin, vilket driver på sysselsättningsutvecklingen i sektorer som i huvudsak tjänar en växande lokal marknad. Logiken är att sektorer som är internationellt konkurrenskraftiga, även om de inte alltid är särskilt sysselsättningsintensiva, har en hög produktivitetsutveckling. Det skapar ett utrymme för löneökningar, vilket ökar efterfrågan i den lokala ekonomin på tjänster som produceras och konsumeras lokalt, exempelvis handel, restaurang och byggnation. Resultatet av ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv är alltså en expanderande tjänstesektor som tjänar en lokal marknad. Att delar av näringslivet är internationellt konkurrenskraftigt möjliggör en sysselsättningsutveckling inom flera delar av arbetsmarknaden. Ovanstående logik fungerar inte omvänt. Det är svårt för många tjänsteföretag med en lokal marknad, exempelvis en frisör, att öka sin produktivitet och exportera tjänster och därmed själva vara en drivkraft för tillväxt och ökad sysselsättning. Vissa sektorer växer och driver ekonomisk tillväxt, andra sektorer växer som ett resultat av utvecklingen i andra sektorer. 29 En ytterligare faktor som ger bränsle åt storstadskoncentrationen är normen att alla vuxna i en familj i Sverige arbetar. Det är betydligt svårare att hitta två kvalificerade arbeten som motsvarar två personers kompetens på mindre orter i jämförelse med i storstadsregionerna. 30 Detta kan illustreras genom att titta på var folkmängdsutvecklingen i Sverige koncentreras. Kartan nedan till vänster visar det senaste decenniets folkmängdsutveckling. Sverige växer i huvudsak runt Stockholm och utmed västkusten. På kartan till höger är kommunernas yta proportionell mot indexet för befolkningsförändringen mellan 1950 och Här blir det tydligt att kranskommuner till de tre storstadsområdena i Sverige har växt mest procentuellt sätt. 27 OECD Reviews of Innovation Policy Sweden Vad ska man ha ett land till? Matchning av bosättning, arbete och produktion för tillväxt, Vinnova The New Geography of Jobs, Moretti, Vad ska man ha ett land till? Matchning av bosättning, arbete och produktion för tillväxt, Vinnova 2013

19 Utvecklingen har resulterat i en ojämn geografisk utveckling som i första hand gynnat storstadsregionerna, och i andra hand orter med universitet och högskola. Befolkningskoncentrationen till storstadsregionerna innebär en ökad press på transportsystemen i dessa regioner. När befolkningen koncentreras till en mindre yta ska pusslet att kombinera bra arbete och bra boende lösas. Resultatet är en ökad pendling, och därmed en ökad trängsel på spår och vägar. It-teknik för arbete hemifrån har inte har kunnat motverka denna trend. 31 Det finns ett samband mellan internationell konkurrenskraft, sysselsättningsutveckling och befolkningskoncentration som den regionala tillväxtpolitiken behöver förhålla sig till. För orter som inte på egen hand kan utveckla internationell konkurrenskraft, eller saknar funktionella samband såsom pendling med starka befolknings-koncentrationer, är detta samband ett hot. För orter med hög tillgänglighet i form av infrastruktur och kollektivtrafik är koncentrationen en drivkraft för inflyttning, sysselsättning, och stadsutveckling. Hot och möjligheter Här sammanfattas hot och möjligheter som globaliseringen ställer den regionala tillväxtpolitiken inför. Möjlighet: Växande marknader ger nya affärsmöjligheter. Att exploatera affärsmöjligheter på en växande världsmarknad är att utnyttja globaliseringen till sin fördel. Här finns en möjlighet för ekonomisk tillväxt. Hot: Ökad internationell konkurrens utsätter näringslivet för ett högt omvandlingstryck. Tidigare var det industriarbetare utan högre utbildning vars jobb utmanandes av ekonomier med lägre löner. De 31 Internationella trender som påverkar samhällsplanering och samhällsutveckling i Sverige fram till 2050, Sweco Eurofutures AB

20 närmsta åren kommer alla löne- och kompetensnivåer att utmanas. Näringslivets internationella konkurrenskraft och kapacitet för internationalisering blir viktiga faktorer för ekonomisk tillväxt. Hot: Ökad internationell konkurrens riskerar att exkludera individer från arbetsmarknaden. Att främja tillväxt och ökad konkurrenskraft leder emellertid också till att arbetsmarknaden efterfrågar mer kunskap, vilket missgynnar individer och grupper utan rätt kompetens. Regional tillväxtpolitik behöver simultant hantera problemen att stärka näringslivets konkurrenskraft och samtidigt arbeta för att individer och grupper inte exkluderas från arbetsmarknaden. Satsningar på innovation och humankapital behöver kompletteras med breda insatser för social inkludering. Hot: Ojämn geografisk utveckling. Sambandet mellan internationell konkurrenskraft, sysselsättningsutveckling och befolkningskoncentration ställer den regionala tillväxtpolitiken inför en geografiskt ojämn utveckling. Detta är något som resulterar i en ökad press på transportsystemen i Sveriges tre storstadsregioner. Flaskhalsar i transportsystemen blir ett problem när de minskar arbetskraftens rörlighet och försvårar för företagen att hitta rätt kompetens. Det är ett hinder för innovation och ekonomisk utveckling.

21 Klimatförändringarna och en ökad konkurrens om naturresurser Den globala ekonomiska utvecklingen integrerar allt fler länder i världsekonomin. Det innebär en större världsproduktion och ökad internationell handel. I kombination med en växande världsbefolkning, till år 2050 beräknas befolkningen öka med 2,2 miljarder, ökar också efterfrågan på naturresurser. Med naturresurser avses exempelvis energi, livsmedel, mark, vatten, mineraler och metaller. 32 Detta riskerar att förändra klimatet och öka den globala konkurrensen om naturresurser. I Sverige är det växande intresset för gruvindustrin och biomassa ett uttryck för denna tillspetsade konkurrens. 33 Utvecklingen sätter fokus på både knappheten och bräckligheten hos många naturresurser. Historiskt har ekonomisk tillväxt haft en negativ miljöpåverkan, och utsläppen av växthusgaser har bidragit till ett förändrat klimat. Detta är ett problem då en ekonomisk och social utveckling behöver vara ekologiskt hållbar. Resultatet blir ett sjunkande värde på så kallade ekosystemtjänster - tjänster som naturen tillhandahåller. 34 Försämrad vattenkvalitet på grund av industriella utsläpp är ett exempel på att värdet av en ekosystemtjänst, i detta fall vatten, minskar som en följd av att ekonomiska motiv tillåtits ha företräde framför ekologisk hållbarhet. Konsekvenserna av det blir sämre livsmiljöer. Klimatförändringarna och grön omställning Ekonomisk tillväxt har ökat koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Det har bidragit till att den globala medeltemperaturen höjts med 0,74 grader Celsius under perioden En fortsatt uppvärmning riskerar att förändra nederbördsmönster, öka issmältning från Arktis och höja havsnivån. För svenskt vidkommande antas värmeböljor och kraftigt regn bli vanligare, och en höjd havsnivå kan förvärra situationen vid stormar och översvämningar. Åtgärder som kan dämpa ökningen av den globala medeltemperaturen behöver samordnas globalt inom ramen för internationella överenskommelser. Att minska utsläppen av växthusgaser är själva kärnan, och det är en i alla avseenden global samhällsutmaning. Idag svarar fossila bränslen för cirka 85 procent av jordens energiförsörjning, vilket ger en bild av utmaningens storlek. 35 Addera en ökad efterfrågan på energi och slutsatsen blir att det finns ett behov av omfattande investeringar i förnyelsebar energi och energieffektivitet. För en hållbar tillväxt behöver ekonomisk tillväxt ske utan ökad resursanvändning. I Sverige har man arbetat med detta under parollen grön omställning och uppnått viss framgång. Mellan 1990 och 2011 har växthusutsläppen minskat med 16 procent. De senaste årens minskning tillskrivs primärt biobaserade bränslen i fjärrvärmeverk. På andra områden har en grön omställning varit svårare. Utsläppen från transportsektorn har inte minskat, främst på grund av ökande utsläpp från tunga fordon. 36 Idag står transportsektorn, energiproduktionen och jordbruket för de största utsläppen av växthusgaser. 32 Region Halland och Europa 2020, Region Halland Regional tillväxt 2013, Tillväxtanalys 34 Svenska Framtidsutmaningar slutrapport från regeringens framtidskommisson Ds 2013:19 35 Internationella trender som påverkar samhällsplanering och samhällsutveckling i Sverige fram till 2050, Sweco Eurofutures Regional Tillväxt 2013 en rapport om regional tillväxt och utveckling, Tillväxtanalys

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014 Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta

Läs mer

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Erik Joachimsson Kompetensförsörjningsdagarna 20 oktober 2015 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 Regeringens mål EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 Då behövs

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion SUMMERING VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020 Remissversion Strategin gäller för Västra Götaland. Den är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Regional utveckling med fokus på integration

Regional utveckling med fokus på integration Regional utveckling med fokus på integration David Norman 2015-01-01 Verksamhetsövergång från Regionförbundet och Länsstyrelsen. Region Gävleborg är nu regionalt utvecklingsansvarig. Lagen (2010:630) om

Läs mer

Guide till EU-projektansökan

Guide till EU-projektansökan Guide till EU-projektansökan 2014-2020 1 Inledning Kommunens verksamheter kan ur EU:s program och fonder söka stöd till projekt som utvecklar verksamheten samt det omgivande samhället, såväl lokalt som

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Regionalt nätverk 6 februari 2013

Regionalt nätverk 6 februari 2013 Regionalt nätverk 6 februari 2013 Bilden av Halland Halland är ett litet län Halland är en hyfsat stor region med en låg inkomstnivå Halland har en hög inkomstnivå och en låg utbildningsnivå Halland har

Läs mer

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Är vägledande och styrande för det regionala tillväxtarbetet

Läs mer

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014 Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder

Läs mer

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI till Vimmerby SLUS kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI med sikte på hållbar framtid och stärkt lokal attraktionskraft För oss som bor och/eller verkar i Vimmerby kommun sammans utvecklar vi Vimmerby

Läs mer

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft RUS i korthet Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Tre utmaningar för Uppsala län Att fortsätta växa och vara en tillgänglig

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling

Läs mer

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare 2018-10-17 Processen Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Etablering Samråd dialog Revidering/ prioritering Fastställande

Läs mer

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET - DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga

Läs mer

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5) 1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att

Läs mer

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Det handlar om oss alla Jämtlands län bor idag inte fler personer än vad I det gjorde för hundra år sedan. På den tiden bodde

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet har statens uppdrag att samordna och besluta om länets regionala

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

Beredningsunderlag inför svar i webbaserat remissformulär om Regional utvecklingsstrategi för Örebro län 2017

Beredningsunderlag inför svar i webbaserat remissformulär om Regional utvecklingsstrategi för Örebro län 2017 Beredningsunderlag inför svar i webbaserat remissformulär om Regional utvecklingsstrategi för Örebro län 2017 Bakgrundsinformation Organisationens namn: Tillväxtverket Kontaktperson: Maria Weimer Löfvenberg

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Har Norrbotten en. hållbar framtid? Du bestämmer! Dialogunderlag till workshops Regional utvecklingsstrategi 2030

Har Norrbotten en. hållbar framtid? Du bestämmer! Dialogunderlag till workshops Regional utvecklingsstrategi 2030 Har Norrbotten en hållbar framtid? Du bestämmer! Dialogunderlag till workshops Regional utvecklingsstrategi 2030 Vi har bara blivit 264 norrbottningar fler på 63 år. Unga kvinnor fortsätter att flytta

Läs mer

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Hur går det för Halland? - Hallands omvärld och utmaningar. Jörgen Preuss, biträdande regiondirektör med ansvar för regional utveckling

Hur går det för Halland? - Hallands omvärld och utmaningar. Jörgen Preuss, biträdande regiondirektör med ansvar för regional utveckling Hur går det för Halland? - Hallands omvärld och utmaningar Jörgen Preuss, biträdande regiondirektör med ansvar för regional utveckling Regional utveckling och tillväxt i Halland Lag om regionalt utvecklingsansvar

Läs mer

Sammanhållningspolitiken

Sammanhållningspolitiken SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 Sammanhållningspolitiken - Utgångspunkter framtida ETS Generella utgångspunkter Lokalt och regionalt inflytande Förstärkt strategisk inriktning Fokusering på ett fåtal

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Välkommen till Svenska ESF-rådet Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Analys Regional tillväxtpolitik i Halland 2014-2020

Analys Regional tillväxtpolitik i Halland 2014-2020 Analys Regional tillväxtpolitik i Halland 2014-2020 analys som ligger till grund för tillväxtstrategi för halland 2014 2020 Tolv sammanfattande slutsatser Denna analys utgör underlag för den regionala

Läs mer

EU-Forum Västra Götaland. Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld

EU-Forum Västra Götaland. Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld EU-Forum Västra Götaland Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld Program Charlotta Lundström, Chef Externa Relationer - Välkomna, vad vill vi få ut av dagen? Melissa

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Örebro län. Presentation av remissversion. Framtidsforum 25 mars 2017

Regional utvecklingsstrategi för Örebro län. Presentation av remissversion. Framtidsforum 25 mars 2017 Regional utvecklingsstrategi för Örebro län Presentation av remissversion Framtidsforum 25 mars 2017 Vi Uppdraget Utvecklingsstrategi för territoriet Bästa möjliga förutsättningar Hållbarhet - Social hållbarhet

Läs mer

Hållbar näringslivsutveckling. framtidsperspektiv. Kunskapsdag, Arena för Tillväxt och SKL. Stockholm den 8 december 2017.

Hållbar näringslivsutveckling. framtidsperspektiv. Kunskapsdag, Arena för Tillväxt och SKL. Stockholm den 8 december 2017. Hållbar näringslivsutveckling i ett framtidsperspektiv Kunskapsdag, Arena för Tillväxt och SKL Stockholm den 8 december 2017 Roland Lexén Hållbar näringslivsutveckling i ett framtidsperspektiv Disposition

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler

Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler Analysprocessen... Regional tillväxt 2013 En rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

kraftsamling för miljö, energi och hållbara kraftsamling för miljö, energi och hållbara transportlösningar Game seminarium 13 oktober 2009 Västsvenska satsningar på framtidens energi- och miljöteknik Bertil Törsäter Två ansvarsområden Tillväxt och

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

Uppföljning för ökat resultatfokus Nationell uppföljning anslag 1:1 11 april 2019

Uppföljning för ökat resultatfokus Nationell uppföljning anslag 1:1 11 april 2019 Uppföljning för ökat resultatfokus Nationell uppföljning anslag 1:1 11 april 2019 Syfte Öka kunskapen om förändringsteori/verksamhetslogik som grund för resultatuppföljning Öka kunskapen om den nationella

Läs mer

Övergripande analysunderlag för regional tillväxtpolitik i Halland 2014-2020 För en hållbar tillväxt och utveckling

Övergripande analysunderlag för regional tillväxtpolitik i Halland 2014-2020 För en hållbar tillväxt och utveckling Övergripande analysunderlag för regional tillväxtpolitik i Halland 2014-2020 För en hållbar tillväxt och utveckling 1 Tolv sammanfattande slutsatser Denna analys utgör underlag för den regionala tillväxtpolitiken

Läs mer

Välkommen! Regional casting labb

Välkommen! Regional casting labb Välkommen! Regional casting labb Helena Gidlöf, SKL Göran Hallin, Kontigo Peter Kempinsky Regionernas roll Rapport/kartläggning/analys Strategiska roller i det regionala utvecklingsarbetet Hur regionerna

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL Det går bra nu! Kommunernas preliminära resultat före extraordinära poster Ekonomirapporten maj 2017 Faktisk och potentiell sysselsättning

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Sammanhållningspolitiken idag och i morgon

Sammanhållningspolitiken idag och i morgon Sammanhållningspolitiken idag och i morgon Sverker Berglund Västra Götalandsregionen Göteborgregionens Kommunalförbund 2012-01-31 EU:s sammanhållningspolitik och genomförandet i Sverige Förberedelser inför

Läs mer

Uppföljning av målen i Europa 2020

Uppföljning av målen i Europa 2020 Rapport 216:2 Uppföljning av målen i Europa 22 Sommaren 21 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 22, under parollen "smart och hållbar tillväxt för alla". Europa

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland

Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland 2015-09-04 Resan mot bästa livsplatsen - en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014 ATTRAKTIVITET Befolkning Boende

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

En förbättrad matchning och fungerande kompetensförsörjning 5 november 2014

En förbättrad matchning och fungerande kompetensförsörjning 5 november 2014 En förbättrad matchning och fungerande kompetensförsörjning 5 november 2014 Maria Svensson Hallberg Utvecklingsledare - målområdesansvarig Regionförbundet Örebro Agenda Uppdrag och bakgrund Hur arbetar

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Tjänstemannaforum Utgångspunkter Utgångspunkter Funktionella analysregioner (FA-regioner) Indelning i regiongrupper (stad och land) Ett långsiktigt tidsperspektiv

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Läs mer

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu Europa 2020 och Socialfonden Roland BLADH 30 augusti 2012 DG Employment, Social Affairs and Inclusion Roland.Bladh@ec.europa.eu www.ec.europa.eu/social europa eu/social Sammanhållningspolitiken 2014-20

Läs mer

Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv

Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv Ett samarbete för att skapa ett hållbart arbetsliv och matchning, kompetens och rörlighet för ett livslångt lärande Visionen om ett hållbart arbetsliv

Läs mer

En internationell dimension i vardagspolitiken

En internationell dimension i vardagspolitiken Utgångspunkt En internationell dimension i vardagspolitiken Från strategier till praktisk handling Ett lokalt/regionalt uppdrag som löses genom insatser på flera olika nivåer och sammanhang Norrbottenskonferensen,

Läs mer

EU:s Sammanhållningspolitik

EU:s Sammanhållningspolitik EU:s Sammanhållningspolitik 2014-2020 Programläge 2013-01-29 En stärkt strategisk inriktning Europa 2020 Samordnad politik mellan Sammanhållningspolitiken, landsbygdspolitiken och Havs- och fiskeripolitiken

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen

Läs mer

Trollhättan 8 september Angela Andersson Universitets- och högskolerådet

Trollhättan 8 september Angela Andersson Universitets- och högskolerådet Trollhättan 8 september 2017 Angela Andersson Universitets- och högskolerådet UHR:s roll för att främja internationellt utbyte, samarbete och lärande Via programverksamhet möjliggöra stärkta internationella

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer