hos några filmer översatta till svenska.

Transkript

1 Linköpings Universitet Institutionen för Språk och Kultur Svenska Språket 2, gr B En undersökning av språket i textremsorna hos några filmer översatta till svenska. Ulf Jämterud, Handledare: Ann Cederberg Svenska Språket 2, gr B Vårterminen

2 2

3 Innehåll 1. INLEDNING VÄRLDENS MEST KRITISERADE YRKE? SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR MATERIAL OCH METOD ÖVERSÄTTNING NÅGOT ATT ORDA OM! Några ord om översättning i allmänhet Att översätta film ett skapande med starka begränsningar UNDERSÖKNING FILMAVSNITT NR. ETT: DEN NAKNA PISTOLEN (1988) Originaltext transkriberad från filmen Fullständig översättning och undertext Kommentarer FILMAVSNITT NR. TVÅ: DEN GALOPPERANDE DETEKTIVEN (1993) Originaltext transkriberad från filmen Fullständig översättning och undertext Kommentarer FILMAVSNITT NR. TRE: GAMLA GUBBAR NU ÄNNU GRINIGARE (1997) Originaltext transkriberad från filmen Fullständig översättning och undertext Kommentarer SAMMANFATTNING DISKUSSION OCH AVSLUTNING SAMMANFATTNING AV RESULTATEN HUR FÖRHÅLLER SIG ÖVERSÄTTNINGARNA TILL REKOMMENDATIONERNA? FILMÖVERSÄTTNING ETT FASCINERANDE ÄMNE SAMMANFATTNING REFERENSER

4 4

5 1. Inledning 1.1 Världens mest kritiserade yrke? Vem har inte någon gång tittat på TV eller video tillsammans med vänner, då någon plötsligt irriterat utbrustit: Vilken dålig översättning! Dom glömde att översätta det där!? Jag har själv tillhört denna talrika felfinnarskara som inte låter något tillfälle att kritisera filmöversättningar gå förbi. Men efter att ha arbetat med översättning och textning av filmer under mer än två år har jag fått en större förståelse för detta krävande hantverk. Jag har också insett att det i de flesta fall inte handlar om att det är en dålig översättning och att det nästan aldrig är så att en översättare glömmer eller missar att översätta en replik. Närhelst jag hör sådana kommentarer nuförtiden, känner jag mig nödgad att träda upp till försvar för yrkeskåren och serverar oombedd varje kritiker en kort lektion i filmöversättandets ädla konst. Under åren jag har arbetat med att översätta och texta filmer har jag mer och mer blivit intresserad av själva språket i textremsorna, eller undertexten, som är en ofta använd benämning (eng. subtitle). Det är sällan jag ser en film utan att tänka på hur översättaren/textaren har lyckats med vissa passager, i synnerhet om det är svåra uttryck, snabba dialoger eller vitsar. Sedan jag började studera svenska på universitetet har jag även börjat intressera mig för de rent språkliga sidorna av undertexten. Det som de flesta filmöversättare upplever som den största svårigheten men också den största utmaningen är att korta ner dialogerna så att textblocken inte ligger i bild för kort tid och att samtidigt få med all viktig och bärande information för att dialogen ska vara begriplig. 1 Vad ska man stryka? Vad måste vara kvar? Hur skriver man om meningarna för att få med allt det viktiga och samtidigt få det att låta naturligt på svenska? Det är just detta som föreliggande uppsats ska behandla. Jag hoppas att läsaren ska få en intressant om än mycket kortfattad introduktion och inblick i den språkliga dimensionen i undertexten och förhoppningsvis en något större förståelse för det vanligtvis så misskrediterade arbete som filmöversättarna utför. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att analysera och beskriva språket i undertexten från några amerikanska filmer som är översatta och textade för TV/video på svenska. 2 Översättaren är så gott som alltid tvungen att utelämna en inte oväsentlig del av det som sägs på filmen; jag vill undersöka just detta strykande och förkortande lite närmare. Jag vill undersöka om det finns några tendenser när det gäller vad översättaren utelämnar i sin översättning och om det går att spåra några generella prioriteringar när det gäller vad som utelämnas och vad som finns med i undertexten. 1 Jan Ivarsson, Subtitling for the media, Transedit, Stockholm 1992, s 90f; Cecilia Brunskog, Textningspraxis i Sverige, i Nordisk TV-teksting, Nordisk språksekretariat, Oslo 1989, s Översättning för filmvisning på biograf bygger på delvis annorlunda principer än textning för TV/video. Bland annat är medelåldern hos biopubliken oftast lägre än TV-publiken, och läshastigheten anses därför vara betydligt högre. Därför ligger textblocken betydligt kortare tid i bild på bio än på TV eller video. Se Ivarsson 1992, s 23ff. 5

6 För att ringa in uppgiften närmare har jag valt att undersöka tre korta avsnitt ur tre olika amerikanska komedier. Jag förklarar mitt urval och min metod närmare under avsnitt 1.3, men i korthet går metoden ut på att jämföra den fullständiga talade dialogen med den text som finns med i undertexten. När jag analyserar filmöversättningarna ställer jag följande frågor: Vad har strukits, vad har bibehållits och vad har skrivits om i undertexten jämfört med den fullständiga talade dialogen i de tre filmavsnitten? Vilken typ av strykningar och omskrivningar kan man se i undertexten? Har något väsentligt i dialogen eller sammanhanget gått förlorat p.g.a. strykningarna? Kan man se några generella drag i de tre filmöversättningarna? Kan man utifrån strykningar och omskrivningar se vilka prioriteringar översättaren har gjort har översättaren prioriterat den informativa, stilistiska eller pragmatiska aspekten (se 1.3 samt 1.4.2)? Hur förhåller sig översättningarna till Jan Ivarssons rekommendationer (som presenteras i kapitel 1.3 och 1.4) när det gäller prioriteringarna utifrån de ovan nämnda aspekterna? 1.3 Material och metod Bakgrundsmaterialet till min undersökning består av ett antal skrifter om filmöversättning och undertextning. Den viktigaste boken är Jan Ivarssons Subtitling for the media 3, vilken fungerar som en handbok för bl.a. översättarna och textarna på Sveriges Television. Jag har hämtat mycket information från denna bok. Dessutom har jag använt några artiklar om översättning och undertextning vilka har publicerats i några böcker. Slutligen har jag också använt några böcker som behandlar översättning i allmänhet. Mitt viktigaste bakgrundsmaterial presenteras närmare under 1.4. Källmaterialet för min undersökning utgörs som tidigare nämnts av tre avsnitt ur tre amerikanska komedier som visats på TV eller som finns på hyr- och köpvideo. Mitt material består dels av den talade dialogen och dels av den översatta undertexten. När det gällde urvalet av filmer valde jag att se på tre amerikanska filmer, framförallt eftersom de ojämförligt flesta översatta filmer vi möter på TV, video och bio i Sverige är just amerikanska. Det är lätt att relatera till amerikansk filmdialog för de allra flesta svenskar som ser mycket på film. Jag valde dessutom att studera genren komedier, eftersom det var rimligt att anta att man kan hitta snabba dialoger i just komedier. Att hitta snabba dialoger där översättaren måste utelämna en betydande del av ordväxlingen var ju också en förutsättning för att göra denna undersökning möjlig. Urvalet av filmer inom kategorin amerikanska komedier var inte helt godtyckligt; jag valde filmer jag själv har sett tidigare där jag visste att det fanns lämpliga partier att studera. De tre filmerna är Den nakna pistolen, Den galopperande detektiven och Gamla gubbar nu ännu grinigare. Metoden för min undersökning har varit följande: Jag har valt ut ett avsnitt på ca 1 minut ur varje film, där dialogen är förhållandevis rask och där man lätt kan se att översättaren har kortat ner innehållet väsentligt i undertexten (dvs. strukit mer än bara några ord här och där). Jag har lyssnat på dialogen och skrivit ner den fullständiga dialogen på engelska. Därefter har jag gjort en fullständig översättning av hela dialogen och slutligen har jag skrivit av de textremsor som filmöversättaren har gjort. På så sätt har jag kunnat jämföra den fullständiga över- 3 Ivarsson

7 sättningen med den som visas på textremsorna och har lätt kunnat se precis vad som utelämnats. Som alla vet finns det ju inte bara en möjlig och korrekt översättning, utan man kan tänka sig flera olika alternativ vad gäller ordval, meningsbyggnad osv. 4 Men för att jämförelsen ska bli så tydlig som möjligt har jag i största möjliga utsträckning utgått från filmöversättarens ordval när det gäller de partier som både finns med i min översättning och i undertexten. När det sedan gäller själva jämförelsen och analysen kommer jag att förklara min metod närmare i den löpande texten i uppsatsen. Jag vill bara nämna att jag till största delen har utgått från Ivarssons bok i min analys, men också till viss del från Allan Hilton Andersens artikel "Det visuelle øre" i boken TV-tekster: oversættelse efter mål. 5 Allan Hilton Andersen diskuterar i artikeln vilka prioriteringar en översättare/undertextare kan göra när det gäller disposition och uppdelning i textblock. Han nämner (med utgångspunkt från en bok av Henrik Gottlieb) att man kan välja antingen en grammatisk uppdelning, en retorisk uppdelning eller en visuell uppdelning. Gottlieb har dock byggt ut denna terminologi och menar att textaren i sin översättning och textutformning kan välja att antingen prioritera den informativa, den stilistiska eller den pragmatiska aspekten. 6 I min analys kommer jag att använda denna senare terminologi. Jag har tyvärr inte haft tillgång till Gottliebs bok som var utgångspunkt för Andersens korta redogörelse, men utifrån informationen i Ivarssons bok och en artikel av Pirjo Kukkonen (se 1.4.2) har jag ändå möjlighet att resonera med dessa termer som utgångspunkt. Jag vill påpeka att jag inte har tagit hänsyn till den exakta tiden som textblocken har legat inne i bild. Min spontana uppfattning har varit att textblocken följer de normer som beskrivs i inledningskapitlet (1.1 samt 1.4.2) dvs. blockväxlingar i fullt läsbar takt för en medelålders eller yngre publik. 1.4 Översättning något att orda om! Några ord om översättning i allmänhet En översättare arbetar med den svåra uppgiften att överföra ord, fraser och meningar från ett språk till ett annat. Denna överföring innebär inte bara att källspråkets ord ska bytas ut mot motsvarande ord i målspråket, utan översättaren måste också anstränga sig att hitta ord och formuleringar en språkdräkt som låter äkta och naturliga i målspråket. Det ska inte kännas att en text är översatt. Detta arbete kräver i första hand en väl utvecklad språkkänsla och en gedigen färdighet i både källspråk och målspråk, men också en förmåga att söka sig fram till specialkunskap i de mest skilda ämnen man som översättare möter under yrkesutövningen. Det har skrivits mycket om översättandets teori och praktik. Utrymmet medger inte någon ingående beskrivning av detta hantverk, men en allmän teoretisk förklaring av vad översättan- 4 Maud Kampmann, "Textning och språknorm i Sverige", i Nordisk TV-teksting, Nordisk språksekretariat, Oslo 1989, s Allan Hilton Andersen, "Det visuelle øre" i Andersen m.fl., TV-tekster: oversættelse efter mål, Köpenhamns Universitet, Köpenhamn Andersen 1992, s 17. Se även Tom Bernbom Jørgensens artikel "Målgruppsorienteret tv-tekstning" i TVtekster: oversættelse efter mål, s

8 det innebär kan ändå vara på sin plats. Irma Sorvali beskriver i boken Översättandets teori och praktik översättandet som en process där en text överförs från ett källspråk till ett målspråk. 7 Se figur 1. Figur 1. Översättningsprocessen Källspråk x Målspråk Källa: Sorvali 1983, s 55 Denna process är emellertid betydligt mer komplicerad än vad den först kan verka, och Sorvali utvecklar detta längre fram i boken. Rune Ingo, ansvarig för översättarutbildningen vid Vasa Universitet i Finland, gör också en ingående beskrivning av översättningsprocessen i sin bok Från källspråk till målspråk, som enligt undertiteln är en "introduktion i översättningsvetenskap". 8 Överföringsprocessen sker enligt Sorvali och Ingo i flera led, som figur 2 visar. Figur 2. Översättningsprocessens olika led Källspråk Källtext Målspråk Översättning Analys Bearbetning/ omstrukturering Källspråklig Målspråklig mellanstruktur Överföring mellanstruktur Källa: Ingo 1991, s 92; Sorvali 1983, s 55 Översättaren måste tolka och analysera originaltexten innan han kan överföra den så att texten får samma betydelse på målspråket, och översättaren måste sedan omstrukturera texten så att den får en naturlig och med originalet överensstämmande språkdräkt på målspråket. Denna omstrukturering är ofta den svåraste delen av arbetet, inte minst för litterära översättare som så troget som möjligt måste återge författarens speciella stil och känsla. Större delen av översättningsprocessen sker i översättarens hjärna, men ofta behövs extern hjälp i form av ordböcker, uppslagsverk, facklitteratur eller direkta förfrågningar till experter inom olika områden. För såväl litterära översättare som översättare av filmer är förutom alla tillgängliga ordböcker, fackböcker och uppslagsverk en lista på telefonnummer till experter inom olika områden oundgänglig. En översättare kan under en och samma månad jobba med ämnen som kan kräva telefonsamtal till exempelvis fotografer, tandläkare, apotekare, botaniska trädgårdar, fågelskådare, sjökaptener, sydamerikaspecialister, kulturattachéer, olika specialbibliotek, experter på engelsk lyrik, bönder, golfspelare m.fl. 9 Rune Ingo gör i sin bok en uppräkning av de kvalitéer en bra översättare enligt hans mening bör besitta. Bland dessa kan nämnas att en översättare bör ha bättre språkkunskaper än genomsnittet, ha en säker stilkänsla, vara insatt i terminologiska forskningsprinciper, ha en god 7 Irma Sorvali, Översättandets teori och praktik, Gaudeamus, Helsingfors Rune Ingo, Från källspråk till målspråk, Studentlitteratur, Lund Meta Ottosson, "Att översätta en konst och ett hantverk", i L-E Blomqvist & Mats Löfgren (red.), Något att orda om, Norstedts, Stockholm 1997, s 19. 8

9 allmänbildning och encyklopedisk kunskap om det område originaltexten behandlar, ha lätt att uttrycka sig i skrift, ha god litterär kännedom, vara självständig, omsorgsfull och noggrann, ha en opartisk inställning till texten samt ha en kreativ fantasi och en fördomsfri attityd till sitt arbete Att översätta film ett skapande med starka begränsningar En filmöversättare jobbar delvis på samma sätt som en litterär översättare och måste också ta sig igenom en komplicerad översättningsprocess. Men processen skiljer sig avsevärt från den "vanliga" översättningsprocessen i flera avseenden, vilket kommer att beskrivas nedan. Det finns åtskilligt skrivet om filmöversättning och undertextning, men inte mycket som har varit tillgängligt för mig. 11 Den viktigaste boken som finns att tillgå i Sverige är den tidigare nämnda Subtitling for the media av Jan Ivarsson. Denna bok är en klassiker i branschen, och är mig veterligen den enda heltäckande handboken i yrket som finns att få tag på i Sverige. Som tidigare nämnts används boken som manual för SVT:s översättare, även om man nu håller på att förnya och omarbeta boken. 12 Ivarsson beskriver ingående översättningen och textningen och de flesta bitar som hantverket innefattar. Han beskriver sådana aspekter som läsbarhet, synkronisering med dialog, undertextens layout, redigering av undertexten, uppdelning i flera textblock osv. Ivarsson utgår till stor del från de normer som gäller på Sveriges Television och ger praktiska rekommendationer hur man bör utforma undertexten. Hur ska man beskriva undertext, vilken typ av text representerar den? Pirjo Kukkonen ger ett förslag på definition i artikeln "Relevans i TV- och filmöversättning": "Som kommunikation är tv- och filmöversättning (1) till formen skriven text, (2) den har additiv funktion, dvs bildtexten stödjer bilden, talet och ljudet, (3) de olika textgenrerna är synkroniserade så att de löper parallellt i kommunikationen och (4) dess textgenre är multimedial med integrerad kommunikativ funktion [ ]." 13 Det är framför allt tre faktorer som begränsar översättarens möjligheter att fritt välja formuleringar och uttryck i översättningen, vilket skiljer filmöversättning från litterär översättnig. För det första handlar det om tiden. Enligt en allmän norm inom branschen ska ett tvåradigt textblock ligga i bild minst fem sekunder när den tänkta publiken är medelålders eller yngre. 14 När det gäller program som riktar sig till äldre tittare eller tittare med hörselnedsättning (bl.a. textade nyhetssändningar) bör ett tvåradigt textblock ligga inne minst sex sekunder, men gärna åtta. 15 Det är uppenbart att översättaren måste skära betydligt i talet eller dialogen om ett textblock ska kunna vara i bild så länge. Svårigheten blir än mer uppenbar om det t.ex. är en rapp dialog med två snabbpratande människor. Man räknar i allmänhet att så mycket som 30 % av den talade texten måste skäras bort i undertexten. 16 Den andra begränsningen gäller utrymmet i själva textblocken. Varje textrad rymmer ca tecken beroende på vilket textningsprogram man använder. Men detta kan också skifta bero- 10 Ingo 1991, s 26ff. 11 De böcker jag har fått tag på har haft långa referenslistor och hänvisningar till ett stort antal böcker om översättning och undertextning, men mycket få av dessa böcker finns tillgängliga via LIBRIS databas. 12 Muntlig uppgift från Ingrid Markovitz, chef på Sveriges Televisions översättarexpedition, 6/ Pirjo Kukkonen, "Relevans i TV- och filmöversättning", i Svenskans beskrivning 21, Lund University Press, Lund 1995, s Ivarsson 1992, s 37ff; Brunskog 1989, s Ivarsson 1992, s 43ff; Brunskog 1989, s Ivarsson 1992, s 90. 9

10 ende på vilka tecken eller bokstäver som används. Ett l tar mindre plats än ett m. Ett ord med flera tunna bokstäver som i, l, t och f sparar alltså utrymme på raden. Om man bara använder tjocka bokstäver kan en textrad endast rymma ca tecken. 17 Filmöversättaren är ofta tvungen att hitta synonymer som har färre eller "tunnare" bokstäver än det ord han spontant skulle ha valt om utrymmet hade varit obegränsat. Den tredje begränsningen gäller syntaxen i textblocken. Det finns en norm i branschen som säger att man inte får byta textblock mitt i en sats textblocken ska växla i takt med talarens fraser, satser och meningar. 18 Ibland är det oundvikligt att bryta mot detta, men man bör alltid sträva efter att följa talarens satser och fraser. Om talaren alltså börjar en lång mening med en kort inledning och sedan gör en paus innan han fortsätter med en mycket lång bisats, kan det bli problem för översättaren att få det att passa ihop med textblocken. Det kan dessutom vara problem då ett språk som engelskan i många fall har en helt annan ordföljd än svenskan. Man kan då inte kasta om satserna så att det låter bra på svenska, för då blir det förvirrande för alla de tittare som har någorlunda goda kunskaper i engelska. Detta kräver än mer flexibilitet och uppfinningsrikedom av undertextaren. Det finns också en hel del andra normer och regler som man måste ta hänsyn till som översättare/textare, men jag har valt att nöja mig med beskrivningen av de aspekter som mest berör min egen undersökning. Den intresserade hänvisas till Ivarssons bok. Allan Hilton Andersen diskuterar i artikeln "Det visuelle øre" vilka prioriteringar en översättare/undertextare kan göra när det gäller disposition och uppdelning i textblock. Han nämner att textaren i sin översättning och textutformning kan välja att antingen prioritera den informativa, den stilistiska eller den pragmatiska aspekten (se under 1.3). En förklaring till dessa termer är här på sin plats. Med informativ avses att informationen, det semantiska innehållet, är det som ska prioriteras. Med stilistisk menas att själva språkstilen ska prioriteras och vara så trogen originalet som möjligt. Med pragmatisk menas att undertextaren prioriterar ord och uttryck som modifierar det sagda eller att texten återger kommunikativa och emotiva signaler som inte har ett direkt semantiskt innehåll. Det kan t.ex. innebära att översättaren bibehåller upprepningar, förtydliganden eller stegringar av det sagda eller skriver ut suckar, snyftningar och andra icke-verbala uttryck för att förmedla en känsla eller sinnesstämning hos talaren. 19 Prioriteringen i översättningen och textutformningen innebär som tidigare nämnts den största svårigheten och den största utmaningen hos textarna, och man kan i mycket hög grad bedöma en textares skicklighet utifrån de prioriteringar han/hon gör när det gäller vad som utelämnas och vad som behålls i en undertext. Ivarsson beskriver också problematiken i kapitlet om redigering och behandlar åtskilliga aspekter av detta ämne, såsom kondensering av texten, utelämnande/strykningar, parafraser, förkortande omskrivningar. Ivarsson menar att översättaren avgör vad som är väsentligt för sammanhanget och alltså måste vara kvar i undertexten, men påpekar att man inte kan ge några fasta regler för exakt vad som ska utelämnas och vad som ska behållas det får avgöras av sammanhanget och taltakten från fall till fall. 20 Ivarssons poäng är hela tiden att undertexten ska vara en hjälp för tittaren att förstå innehållet i dialogen och filmen som helhet. Man ska alltså alltid prioritera utifrån läsarens 17 Ivarsson 1992, s Ivarsson 1992, s 96ff samt Brunskog 1989, s Kukkonen 1995, s 161ff. 20 Ivarsson 1992, s

11 möjlighet att förstå. 21 Kukkonen påpekar att "de semantiska och pragmatiska valen vid komprimering och utelämning bestäms till stor del av den information som bilden och den talade diskursen förmedlar såsom kroppsspråk, mimik, gester och blickar, dvs av de para- och extralingvistiska signalerna". 22 Om jag tillåter mig att tolka Ivarsson utifrån Andersens terminologi så påstår jag att Ivarssons rekommendation är att i första hand prioritera efter den informativa aspekten, dvs att innehållet är det viktigaste, för att tittaren ska finna sammanhanget begripligt. Ivarsson förordar strykning framför omskrivningar när det gäller ord och fraser som inte är direkt nödvändiga för sammanhanget. Han rekommenderar alltså strykningar utifrån den pragmatiska aspekten, även om han själv inte använder denna term. 23 De enda gånger Ivarsson menar att det är absolut viktigt att prioritera den stilistiska aspekten är när det gäller översättning av poesi och sångtexter. Då ska översättaren vara så trogen originalet som möjligt. Inte bara till innehåll och stil, utan även till rytmen. Tittaren ska kunna sjunga den översatta sångtexten i takt med originalet, menar Ivarsson. 24 Ivarsson lägger också stor tonvikt vid den visuella sidan av textutformningen i sina rekommendationer. Läsarens förståelse står hela tiden i centrum för Ivarsson, och om undertextens begriplighet och läsbarhet är det viktigaste så är det oerhört viktigt att vara noga med den visuella sidan. Textaren ska omsorgsfullt arbeta med presentationen av undertexten i textblocken, så att varje textblock bildar en logisk enhet tittaren har ju ingen möjlighet att gå tillbaka i texten om han missar något. 25 * * * Yrkesgruppen som består av professionella filmöversättare är inte särskilt stor, om man jämför med många andra yrkesgrupper i Sverige. Sveriges Television har 8 fast anställda översättare som översätter och textar filmer, TV-program och nyhetssändningar. Dessutom jobbar ett sjuttiotal översättare åt SVT på frilansbasis. 26 Övriga TV-kanaler sköter vanligtvis filmöversättningen genom något av de olika översättnings- och textningsbolagen (Svensk Text, West Film & Video, Filmtextarna, Modern Text, Textremsan, m.fl.). I princip alla film- och TV-översättare gör också undertexten och tidkodar den i ett särskilt dataprogram. De få översättare som inte själva sköter undertextningen måste ändå vara väl förtrogna med den speciella tekniken och de starka begränsningar som översättning för undertexter innebär, jämfört med vanlig textöversättning. 21 Ivarsson 1992, s 90ff. 22 Kukkonen 1995, s Ivarsson 1992, s 90ff. 24 Ivarsson 1992, s 119ff. Se även Brunskog 1989, s 39f. 25 Ivarsson 1992, s 90f, 96ff. Se även Brunskog 1989, s 39 samt Kampmann 1989, s 93ff. 26 Muntlig uppgift från Ingrid Markovitz, chef på Sveriges Televisions översättarexpedition, 6/

12 2. Undersökning I denna del av uppsatsen kommer min undersökning att presenteras. Varje film behandlas för sig. Presentationen av varje film är upplagd på följande sätt: Först ger jag en kort inledning och bakgrund till den aktuella filmen och det filmavsnitt jag har studerat. Sedan följer hela dialogen på engelska (transkriberad från filmen). Därefter följer översättningen till svenska, där min egen fullständiga översättning visas i vänster spalt och textremsorna med den svenska filmöversättningen visas i höger spalt. I den fullständiga översättningen har jag typografiskt angivit vilka partier som har förändrats i undertexten kursiv står för ord, fraser och satser som har strukits, understruket står för ord och fraser som har förkortats genom omskrivning. Därefter har jag systematiserat strykningar och omskrivningar efter en egen sortering, och i samband med att jag presenterar denna sortering kommenterar jag varje filmavsnitt och de språkliga iakttagelser jag har gjort. Jag kommer att kommentera en stor del av de strykningar jag har sammanställt, dock inte alla. Det finns givetvis flera olika sätt att angripa ett material som detta. Jag har valt att försöka se några tendenser i typen av ord som stryks och hur meningar redigeras om. Generellt kan man se två huvudtyper av förändringar i undertexten jämfört med den fullständiga dialogen: rena strykningar och förkortande omskrivningar. Ivarsson behandlar detta ingående i ett helt kapitel om redigering i sin bok (se vidare i 1.4). 27 De rena strykningarna jag har hittat i filmavsnitten kan delas upp i olika kategorier efter innehållet. Indelningen som jag använder här är min egen. Först har jag valt att ange strukna personnamn samt övriga tilltalsord. Sedan anger jag vilka strukna bestämningar jag har hittat (innefattar flera ordklasser; adjektiv, pronomen, adverbial, räkneord mm). Sedan anger jag strykningar av kortare fraser och därefter strykningar av längre fraser. Slutligen beskrivs de förkortande omskrivningar jag har funnit i varje filmavsnitt. 2.1 Filmavsnitt nr. ett: Den nakna pistolen (1988) Den nakna pistolen är en amerikansk komedi i slapstick-stil med Leslie Nielsen i huvudrollen som polisen Frank Drebin. Avsnittet ur filmen är en scen i en sjukhussal där polisen Nordberg ligger gipsad från topp till tå. Han har blivit skjuten och totalt mörbultad i ett slagsmål med några skurkar. Hans fru och två poliskollegor är på besök. I dialogen deltar hustrun Wilma (W), kollegan Frank (F) samt polischefen Ed (E) Originaltext transkriberad från filmen W: Ooh, ooh, my poor Nordberg! He was such a good man, Frank. He never wanted to hurt anyone. Who would do such a thing? E: Oh, that s hard to tell. F: A roving gang of thugs a blackmailer an angry husband a gay lover E: Frank, get a hold of yourself! F: A good cop. Needlessly cut down in ambush by some cowardly hoodlums. E: It s no way for a man to die. 27 Ivarsson 1992, s 90ff. 12

13 F: Na, you re right, Ed. A parachute not opening, that s the way to die. Getting caught in the gears of a combine having your nuts bitten off by a Laplander, that s the way I wanna go! W: Oh, Frank, oh, this is terrible! E: Don t you worry, Wilma. Your husband is going to be all right. Don t you worry about anything. Just think positive. Never let a doubt enter your mind. F: That s right, Wilma. But I wouldn t wait until the last minute to fill out those organ donar cards. E: What I m trying to say is that, Wilma, as soon as Nordberg is better, he s welcome back at Police Squad. F: Unless he s a drooling vegetable But I think that s only common sense Fullständig översättning och undertext Den fullständiga översättningen Filmöversättningen Nr Ååh, ååh, min stackars Nordberg! Han var en sån god människa, Frank. Han ville ingen nåt illa. Vem skulle kunna göra något sånt här? Åh, det är svårt att säga. Ett kringströvande gäng ligister en utpressare en arg äkta man en homosexuell älskare Min stackars Nordberg! Han ville ingen nåt illa. Vem kan göra en sån sak? Ett ligistgäng, en utpressare, en arg äkta man, en älskare Frank, skärp dig! Frank, skärp dig! 4 En bra polis, så meningslöst fångad i ett bakhåll av några fega skurkar. En bra polis, fångad i ett bakhåll av fega skurkar. 5 Det är ingen värdig död. Det är ingen värdig död. 6 Nej, du har rätt, Ed. En fallskärm som inte öppnas, så ska man dö. Att fastna i växlarna på en skördetröska få kulorna avbitna av en same, så vill jag dö! Åh, Frank, åh, det här är så hemskt! Var inte orolig, Wilma. Din man kommer att bli bra. Oroa dig inte för någonting. Tänk positivt, tvivla inte för en sekund. Han har rätt, Wilma. Men jag skulle inte vänta för länge med att fylla i organdonationspappren. Vad jag försöker säga, Wilma, är att så fort Nordberg blir bättre, är han välkommen tillbaks till polisen. Om han inte är ett dreglande paket Men det säger väl sunda förnuftet, antar jag. En fallskärm som inte öppnas- -att fastna i en skördetröska eller få kulorna avbitna så vill jag dö. Det här är så hemskt, Frank! Din man kommer att bli bra, Wilma. Tänk positivt, tvivla inte för en sekund. Men vänta inte för länge med att fylla i donationspapperen. Så fort Nordberg blir bättre är han välkommen tillbaka till polisen. Om han inte är ett dreglande paket, förstås Källa: Den nakna pistolen (The Naked Gun). Paramount Pictures, Los Angeles Översättning och undertextning av Veronica Österman, West Video AB, Stockholm

14 2.1.3 Kommentarer Siffrorna anger vilken textrad i ovanstående tabell som de strukna orden härrör från. Strukna personnamn, substantiv, mm. 1. Frank 7. Ed 11. Wilma 12. Wilma I detta filmavsnitt är personnamn strukna fyra gånger. I samtliga tillfällen ingår dock namnet i en hel sats eller fras och är därför inte så mycket att kommentera separat, eftersom utelämning av hela fraser kommer att diskuteras nedan. Generellt kan man säga att personnamn sällan är viktiga att ha med i undertexten; oftast framgår det ändå vem som talar till vem. 28 Men det kan givetvis finnas andra skäl att ha med personnamn än att det ska vara tydligt för tittaren. Om namnet används för att understryka något, t.ex. förstärka en uppmaning eller en utskällning, så låter översättaren namnet vara med (i mån av utrymme). Strukna bestämningar: 3. kringströvande homosexuell 5. några 7. växlarna på av en same 10. organ- Det första man kan lägga märke till här är att de bestämningar som har strukits i sig kan verka betydelsefulla. Men ser man närmare på dem och jämför med undertexten så förstår man att poängen i det sagda ändå framgår tydligt. Det första ordet kringströvande är inte nödvändigt för sammanhanget. Ordet homosexuell kan dock tyckas vara viktigt som bestämning till älskare, men det framgår tydligt att det är en manlig älskare det handlar om ändå. Engelskans lover kan som bekant både syfta på en man eller kvinna, medan svenskan har två möjligheter: älskare och älskarinna. Orden växlarna på är inte avgörande för sammanhanget; att "fastna i en skördetröska" är nog så illa och tittaren behöver inte läsa att det handlar om att "fastna i växlarna" för att förstå, även om bilden förstås skulle bli något tydligare och något dråpligare. Att få "kulorna avbitna" är också det nog så illa, oavsett om förrövaren är en same eller ej. I det här fallet bidrar dock bestämningen en same till en förstärkning av humorn, något som alltså har gått förlorat i undertexten. Slutligen är förledet organ- inte nödvändigt för att förstå att det handlar om donation av organ. Man kan alltså tydligt se att så gott som alla bestämningar som strukits är försumbara för att tittaren ska förstå sammanhanget. Grovt förenklat kan man säga att översättaren har uteslutit överflödiga, icke avgörande bestämningar i flera av replikerna. 28 Ivarsson 1992, s

15 Strukna enstaka ord, korta fraser, interjektioner: 1. Ååh, ååh Åh 9. Åh, åh Samtliga strykningar utgörs av Wilmas snyftanden och förtvivlade stönanden. Om man utgår från att merparten av tittarna har god hörsel kan man ganska enkelt konstatera att de ljud som beskrivs ovan inte är nödvändiga för att tittaren ska förstå sammanhanget. Här ser vi tydliga exempel på strykningar utifrån den pragmatiska aspekten Även den tittare som inte begriper ett ord engelska hör ändå den förtvivlan som ligger i Wilmas röst, och dessa förstärkande ljud är inte nödvändiga att ha med i undertexten. Strukna längre fraser: 1. Han var en sån god människa, Frank Åh, det är svårt att säga 7. Nej, du har rätt, Ed så ska man dö 9. Var inte orolig, Wilma 10. Oroa dig inte för någonting 11. Han har rätt, Wilma 12. Vad jag försöker säga, Wilma, är att 13. Men det säger väl sunda förnuftet, antar jag Vid första anblicken kan man få intrycket att det är en stor del av innehållet som har utelämnats i och med ovanstående strykningar. Men ser man närmare på de enskilda fraserna så märker man att det trots allt inte är så mycket av innehållet som har gått förlorat för tittaren. Den första frasen, han var en sån god människa, Frank, åtföljdes på filmen omedelbart av frasen han ville ingen nåt illa, och denna finns med i undertexten. Dessa Wilmas två omdömen om sin man säger egentligen något mycket snarlikt, och poängen går fram även om bara ett av omdömena finns med i undertexten. Samma tendens ser man i textblock 7 (så ska man dö) och 10 (oroa dig inte för någonting). Innehållet upprepas nästan ordagrant i dessa meningar, och översättaren har valt att bara infoga en av gångerna uttrycken sägs. Inte heller i dessa strykningar har något väsentligt undsluppit tittaren. Återigen ser vi strykningar utifrån den pragmatiska aspekten. Vad gäller Eds replik efter det första textblocket, Åh, det är svårt att säga, så är denna struken helt och hållet, och undertexten fortsätter direkt med Franks replik. Men i och med att Frank börjar resonera om vilka som kan ligga bakom överfallet så framgår det att det är "svårt att säga" och på så sätt blir Eds replik egentligen överflödig. Strykningarna i textblock 9-12 behöver ingen närmare kommentar, då det bör vara uppenbart för de flesta att uttrycken är överflödiga för att sammanhanget ska bli begripligt. Däremot kan Franks avslutningsreplik behöva kommenteras något. I sin pessimistiska anda har han just sagt att Nordberg löper stor risk att bli ett "dreglande paket", (vilket i sig är en mycket nedlåtande benämning). Han tillägger att detta "säger väl det sunda förnuftet". Annan möjlig översättning skulle kunna vara: Men det är väl självklart, antar jag. Översättaren utelämnar helt 15

16 detta, men lägger istället till det lilla ordet förstås efter Franks konstaterande. På så sätt får Franks replik en liten knorr, och tittaren/läsaren störs inte av att en hel mening saknas i undertexten. Parafraser, förkortande omskrivningar, ellipser: 2. Vem skulle kunna göra något sånt här? Vem kan göra en sån sak? 3. gäng ligister ligistgäng 11. Men jag skulle inte vänta för länge Men vänta inte för länge I det utvalda avsnittet kan man se tre tydliga omskrivningar. Detta är ett mycket vanligt sätt att förkorta text för att spara in på utrymme. 29 Samtidigt kan det också verka till att göra texten mer lättläst och begriplig på målspråket. I den första och sista omskrivningen ovan kan man lätt se att översättaren har sparat in på utrymmet betydligt (i första omskrivningen sparar översättaren hela 13 tecken inklusive mellanslag, i den sista 11 tecken). Omskrivningen från textblock 3 verkar dock inte ge en så stor vinst, endast tre tecken. Men ibland kan en sådan marginell vinst vara avgörande för om texten får plats eller inte. Dessutom underlättas läsningen något av att byta ett gäng ligister mot ett ligistgäng. Det är tydligt att omskrivningarna tjänar det dubbla syftet att spara utrymme och att underlätta läsningen. 2.2 Filmavsnitt nr. två: Den galopperande detektiven (1993) Den galopperande detektiven är en amerikansk komedi som handlar om djurdetektiven Ace Ventura och hans olika detektivuppdrag att hitta försvunna och stulna djur. Filmen innebar det definitiva genombrottet för komikern Jim Carrey. Avsnittet ur filmen är en scen där djurdetektiven Ace Ventura (A) samtalar med Melissa (M), säkerhetsansvarig för fotbollslaget Dolphins, om en stöld av lagets maskot (en delfin) Originaltext transkriberad från filmen M: Ace, that stone could have come from anywhere. It could have come from a necklace, or a pendant, an earring A: It came from an -84 AFC Championship ring! M: You know, lieutenant Einhorn thinks that it may have been an animal rights group. Have you ever heard of FAN? A: Free Animals Now, started in 1982 by Chelsea Gamble, daughter of the famous industrialist Fisher Gamble, over half a million members from Florida to Finland? No, who are they? M: Well, did you know that last year they sent 127 threatening letters to different college teams, demanding the release of their mascots? A: What do you feed your dog? M: Ohh Dog food. Why? A: He is miserable! M: Ohh What are you talking about?. A: He s just very unhappy. I feel sorry for him. Bad diet, isolated environment. It s amazing he s still alive. M: You know, you re just mad because your stupid little pebble theory didn t work out, and you don t know how to express your anger. 29 Ivarsson 1992, s 90ff. 16

17 A: Yeah? And you re ugly! M: You know what, I m not even gonna talk to you. Would you please leave? A: Why? So you can beat him? Fatty! M: You re unbelievable. You know, hiring you was the biggest mistake I ve ever made. A: Well, why don t you cry about it, Saddle Bags! Fullständig översättning och undertext Den fullständiga översättningen Filmöversättningen Nr Ace, den där stenen kan komma var som helst ifrån. Den kan ha kommit från ett halsband eller en berlock, ett örhänge Den kom från en ring för -84 års AFC-mästerskap. Vet du, kommissarie Einhorn tror att det kan ha varit en aktivistgrupp för djurens rättigheter. Har du hört talas om BDN nån gång? Befria Djuren Nu, grundad 1982 av Chelsea Gamble, den berömde företagsledaren Fisher Gambles dotter, över en halv miljon medlemmar i länder från Florida till Finland? Nej, vilka är det? Nå, visste du att de skickade 127 hotbrev till olika collegelag förra året och krävde frigivning av deras maskotar? Den där stenen kan komma från vad som helst. Ett halsband eller ett örhänge Den kom från en ring för 1984 års mästerskapslag. Einhorn tror att det kan vara nån aktivistgrupp. Känner du till BDN? Befria Djuren Nu, grundad av Fisher Gambles dotter Chelsea? Över en halv miljon medlemmar i hela världen? Nej, vilka är det? Visste du att de har skickat hotbrev och krävt frigivning av maskotar? Vad ger du din hund för mat? Ooh Hundmat. Hurså? Han är förtvivlad. Ooh Vad menar du? Han är väldigt olycklig. Jag tycker synd om honom. Dålig mat, isolerad miljö. Det är otroligt att han fortfarande lever. Vet du, du är bara arg för att din fåniga lilla sten-teori slog slint, och du vet inte hur du ska uttrycka din ilska. Jaså? Och du är ful. Vet du vad, jag tänker inte ens prata med dig. Kan du vara snäll att gå? Vad ger du din hund för mat? Hundmat. Hurså? Han är förtvivlad. Vad menar du? Stackarn. Dålig mat, isolerad miljö. Otroligt att han lever. Du är bara arg för att din fåniga sten-teori slog slint. Jaså? Och du är ful. Jag vill inte prata med dig. Gå nu Varför? Så att du kan slå honom? Tjockis! Så att du kan slå honom? Tjockis! 13 Du är otrolig. Vet du, att anlita dig var det största misstag jag någonsin har gjort. Jaha, varför tar du inte och gråter en skvätt då, elefantarsle! Det var idiotiskt att anlita dig. Gråt en skvätt då, elefantarsle! 14 Källa: Den galopperande detektiven (Ace Ventura). Morgan Creek International, Los Angeles Översättning och undertextning av Samuel Gradin, Svensk Text AB, Stockholm

18 2.2.3 Kommentarer Strukna personnamn, substantiv, mm. 1. Ace 2. en berlock 5. Gamble (Chelsea Gamble) I detta filmavsnitt förekommer mycket få strykningar som bara är enstaka personnamn eller substantiv. Å andra sidan är det intressant att notera att det bara finns med ett enda tilltalsnamn i hela dialogen (dvs namn på en av deltagarna i dialogen), och detta enda namn är struket. Man kan lätt konstatera att namnet Ace inte fyller någon större funktion mer än att adressera repliken. Men då Ace och Melissa är de enda som syns i bild och då Melissa tydligt talar direkt till Ace så är det inte viktigt att ha med tilltalsnamnet i undertexten. När det gäller den andra strykningen ovan, en berlock, så kan man konstatera att Melissas förklaring att stenen kan ha kommit från ett halsband eller ett örhänge är nog så tydlig utan att översättaren har med ytterligare ett exempel i form av en berlock. Att efternamnet Gamble är struket i det femte textblocket har inte så mycket med adresseringen att göra, utan ingår troligtvis i översättarens strategi att skriva om och förkorta hela meningen. Mer om detta nedan. Strukna bestämningar: 4. kommissarie för djurens rättigheter den berömde företagsledaren till olika collegelag förra året deras 10. fortfarande 11. lilla När det gällde avsnittet ur Den nakna pistolen kunde det konstateras att de strukna bestämningarna till en början kunde verka betydelsefulla men att de vid närmare eftertanke inte behövdes för att göra replikerna begripliga och sammanhanget meningsfullt. Detsamma gäller enligt min mening ovanstående strykningar. Jag ska förtydliga med några exempel. Kommissarie Einhorn (textblock 1) har figurerat i filmen tidigare hon är redan känd för publiken och behöver alltså ingen närmare presentation. Att aktivistgruppen slåss för djurens rättigheter (block 4) är inte nödvändigt att känna till, inte heller att de skickade just 127 hotbrev till olika collegelag, och inte heller att det skedde förra året (block 7). Att frigivningen gällde deras, dvs collegelagens, maskotar är underförstått, så det kan utan tvekan strykas (block 7). Inte heller är det nödvändigt för sammanhanget att tittaren får veta att aktivistgruppen grundades 1982 (textblock 5). Däremot kan man fundera på hur viktigt det är att veta att Chelsea Gambles far är en berömd företagsledare (textblock 5). Det är onekligen en viss poäng att det är en koppling till en fiktiv kändis, men i sådana fall får översättaren göra en prioritering. Här har översättaren valt att stryka detta, men det kan ändå konstateras att inget väsentligt i dialogen (eller filmens övriga handling för den delen) går förlorat i och med denna strykning. 18

19 Poängen i Ace:s skämt blir dock inte lika stark när mycket av informationen utelämnas. Ju fler saker han egentligen vet om BDN, desto dråpligare blir ju hans replik: -Nej, vilka är de? Strukna enstaka ord, korta fraser, interjektioner: 4. Vet du 7. Nå 8. Ooh 9. Ooh 10. Det är 11. Vet du 12. Vet du vad ens 13. Varför? 14. Vet du Merparten av ovanstående strukna ord och fraser är uttalade av Melissa. Strykningen av ooh i textblock 8 och 9 kan motiveras från samma utgångspunkt som strykningen av ååh i Den nakna pistolen, dvs att de är uttryck för en känsla eller stämning som framkommer för tittaren utan att det står i undertexten. De flesta övriga småord som Melissa uttalar (nå, vet du osv.) fyller semantiskt ingen funktion, utan är uttryck för hennes speciella talstil. Engelskans you know, do you know, you know what osv. är betydelsemässigt lika tomma utfyllnadsfraser som svenskans liksom och så att säga. Den stilistiska aspekten är alltså inte prioriterad. Ace:s fråga varför? i textblock 13 är inte nödvändig för att tittaren ska förstå meningen efter är konstruerat som ett påstående i frågeton, så den direkta frågan varför? kan strykas utan att något av innehållet går förlorat. Här har vi sett flera strykningar ur den pragmatiska aspekten. Strukna längre fraser: 1. Den kan ha kommit från 10. Han är väldigt olycklig 11. Och du vet inte hur du ska uttrycka din ilska 14. Du är otrolig Jaha, varför tar du inte och Liksom när det gällde Den nakna pistolen kan man ganska lätt se att innehållet i ovanstående fraser är försumbara om man vill förstå sammanhanget i dialogen. Den kan ha kommit från (textblock 1) är en överflödig fras, då Melissa i meningen innan gjort klart att "den där stenen kan komma från vad som helst". Han är väldigt olycklig (textblock 2) kan också betraktas som oviktigt för sammanhanget, då Ace gör klart att han tycker synd om hunden i meningen efter. I textblock 11 är en längre fras struken: och du vet inte hur du ska uttrycka din ilska. Innehållet i denna mening täcks inte upp av de omkringliggande meningarna. Här har översättaren valt att helt stryka en längre fras vars innehåll helt utelämnas i undertexten. Men frågan kvarstår ändå om frasen är nödvändig för förståelsen av sammanhanget. De flesta skulle nog hålla med om att den inte är nödvändig. I textblock 14 har översättaren strukit frasen Jaha, varför tar du inte och och istället gjort om meningen till en direkt uppmaning i imperativ. Denna strykning är ett gränsfall mellan strykning och omskrivning, eftersom verbet "gråta" har skrivits om från presens till imperativ. Även här kan vi se flera pragmatiska strykningar. 19

20 Parafraser, förkortande omskrivningar, ellipser: års AFC-mästerskap 1984 års mästerskapslag 4. Har du hört talas om BDN? Känner du till BDN? 6. i länder från Florida till Finland i hela världen 7. de skickade de har skickat krävde krävt 10. Jag tycker synd om honom Stackarn 12. Kan du vara snäll att gå? Gå nu. 14. Att anlita dig var det största misstag jag någonsin gjort Det var idiotiskt att anlita dig De flesta av ovanstående omskrivningar utgörs av enkla omskrivningar där översättaren har sparat in utrymme i textblocken. Besparingen i block 7 verkar inte vara så stor, men som tidigare påpekats kan två bokstäver hit eller dit vara avgörande för om texten får plats. I det här fallet är det dock uppenbart att utrymmet inte har styrt översättaren när det gällde just detta ord. Snarare är det sammanhanget och flytet i hela meningen som avgör. Eftersom hela meningen har gjorts om från preteritum till perfekt så måste det också innefatta verbet "kräva". I textblock 10 kan man se en mycket kraftig förkortande omskrivning som sparar in 15 tecken. Det är dessutom en mycket logisk omskrivning som rent innehållsmässigt är tämligen likvärdigt, även om det givetvis är en skillnad i nyanserna. I textblock 12 har översättaren lyckats spara in hela 17 tecken, och även här är omskrivningen logisk den lite artigare uppmaningen har gjorts om till en kort och mycket direkt uppmaning. I textblock 14 har översättaren fått göra en tolkning av innehållet och hittat en omskrivning som säger ungefär samma sak men med färre tecken. De flesta håller nog med om att innehållet är likvärdigt även om uttrycket skrivits om. 2.3 Filmavsnitt nr. tre: Gamla gubbar nu ännu grinigare (1997) Gamla gubbar - nu ännu grinigare är uppföljaren till Griniga gamla gubbar, och liksom i den första filmen, Griniga gamla gubbar, spelar Walter Matthau och Jack Lemmon de två gamla grannarna som ständigt är i gräl med varandra. Avsnittet ur filmen börjar med en kort replikväxling mellan Johns dotter Melanie och Max son Jake vilka precis avblåst ett stundande bröllop. Sedan tar gamlingarna vid och börjar gräla med varandra. I dialogen deltar först Jake (Ja) och Melanie (Me), och sedan tar gamlingarna John (J) och Max (M) över dialogen Originaltext transkriberad från filmen Ja: Me: Ja: Me: Ja: Me: Ja: Melanie, I know that I wanna get married, but if you re not sure you ve gotta tell me. I m just not I m not sure... Jake! You tell me this now! We re a week away from the wedding! Jake, I love you. I understand. You just don t wanna marry me! No, that s not it. I just wish that we should take our time. I ve been taking my time. I ve been waiting since second grade, for God s sake! 20