Sammanhållen vård och omsorg Äldres hälsa

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanhållen vård och omsorg Äldres hälsa"

Transkript

1 Sammanhållen vård och omsorg Äldres hälsa Regional handlingsplan Värmland Utvecklingsarbetet Nya Perspektiv, Äldres hälsa

2 Inledning Handlingsplan för en sammanhållen vård och omsorg Äldres hälsa Denna handlingsplan syftar till att synliggöra en gemensam vision och målbild i regionen och riktar sig till dig som arbetar för den äldre Värmlänningen, inom landsting, kommun samt privata aktörer i Värmland. Visionen att skapa förutsättningar för en trygg och frisk ålderdom ställer stora krav på huvudmännen, tillsammans och var och en för sig. I handlingsplanen beskrivs regionala mål som syftar till att uppnå den gemensamma visionen och målbilden. En varaktig förbättring för den äldre värmlänningen förutsätter att varje huvudman, enhet och arbetslag är informerade om den gemensamma visionen och målbilden samt delaktiga i utformandet av lokala aktiviteter som omsätts i praktisk handling. Beredningsgruppen är ägare av och ytterst ansvarig för handlingsplanen på uppdrag av de 16 kommunerna och Landstinget i Värmland utifrån utvecklingsarbetet Nya Perspektiv, Äldres hälsa. Engagemanget från dig som vård- och omsorgspersonal, ledare eller övrig funktion inom vård och omsorg, är av största värde för den äldre värmlänningens bästa. Tack för ditt engagemang!

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND VÄRMLANDS FÖRUTSÄTTNINGAR NYA PERSPEKTIV UTVECKLINGSLEDARE HANDLINGSPLAN FÖR VÄRMLAND VISION MÅL God vård i livets slutskede Preventivt arbetssätt God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandling för äldre Sammanhållen vård och omsorg Övrigt... 8 LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA

4 1. Bakgrund Sedan 2010 har Regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. I dessa överenskommelser har statsbidrag riktats mot att stödja kommuner, landsting och andra aktörer i utvecklingen av ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Medlen har använts till att stimulera ett ökat engagemang i kvalitetsarbete bland annat genom användning av kvalitetsregister och åtgärder för att förbättra möjligheter till uppföljning och utveckling. Denna satsning fortsatte men inom ramen för en betydligt större satsning med syftet att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård av och omsorg om de mest sjuka äldre. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan 2010 och 2050, enligt SCB:s befolkningsprognos. Det innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre år Eftersom åldrandet i sig innebär en rad biologiska funktionsnedsättningar och andelen kroniska sjukdomar rimligtvis kommer att öka, finns en uppenbar risk för ökat behov av vård och omsorg (Folkhälsomyndigheten, 2015). Att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i större grad utgår från de äldres behov är därför angeläget. För dagens äldre personer med flera samtidigt förekommande sjukdomstillstånd ställs stora krav att kunna hantera en skör livssituation i ett vård- och omsorgssystem som traditionellt är organiserat efter diagnoser och mindre anpassat till de sjuka äldres behov. Utmaningen för kommuner, landsting och privata utförare är att både tillsammans och var och en för sig bidra till en vård och omsorg med ett helhetsperspektiv och hög kvalitet. 2

5 2. Värmlands förutsättningar I Värmland finns en långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för värmlänningars bästa. Strukturen Nya perspektiv bygger på långtgående samverkan mellan landstinget, kommunerna samt privata- och idéburna vård och omsorgsgivare. 2.1 Nya Perspektiv Ledande politiker och tjänstemän i landstinget och länets sexton kommuner möts återkommande i det gemensamma utvecklingsarbetet Nya perspektiv för att tillsammans ta ansvar för värmlänningens bästa. Fyra gemensamma utmaningar har identifierats: Psykisk hälsa, Den sårbara familjen, Riskbruk/riskbeteende och Äldres hälsa. Arbetet med Nya perspektiv leds av en politisk styrgrupp med representanter för landstinget och kommunerna 1 utsedd av Region Värmland. Arbetsgrupper finns för var och en av utmaningarna. Sedan hösten 2007 har nio seminarier genomförts, samtliga väl dokumenterade. Ett tionde seminarium äger rum maj Fokus riktas på fortsatt utveckling av verksamhet i samverkan samt fastställande av mål och uppföljningar. En Beredningsgrupp, sammansatt av tjänstemän från landstinget och kommunerna 2, träffas en gång per månad och hanterar strategiska frågor gällande samverkan mellan kommun och landsting. Beredningsgruppen identifierar även nya förbättringsområden, initierar utvecklingsarbeten samt förbereder Nya Perspektivs återkommande seminarier. Utmaningen Äldres hälsa är del av den permanenta struktur i länet som långsiktigt hanterar huvudmännens gemensamma utvecklingsfrågor inom äldreområdet. 2.2 Utvecklingsledare Utvecklingsledare arbetar vid Region Värmland, med syfte att ge stöd till långsiktigt systematiskt förbättringsarbete för att skapa förutsättningar för en trygg och frisk ålderdom samt ett bättre liv för sjuka äldre i Värmland genom att: Stödja, initiera och samordna regionalt utvecklingsarbete Ge stöd till kommuner och landsting i det systematiska förbättringsarbetet Det finns en uttalad ambition i länet att fortsätta arbeta med regionala utvecklingsledare inom Äldres hälsa med gemensam finansiering av huvudmännen. Medel för utvecklingsledare finns i Region Värmlands budget för Regionrådet Stina Höök, för kommunerna Sten Fransson, Arvika och Ingela Wretling, Karlstad samt för landstinget Ulric Andersson och Elisabeth Kihlström 2 Ordförande Yvonne Lennemyr, Region Värmland, för kommunerna Gunilla Öberg, Karlstad, Per-Joel Sewelen, Arvika, Ann-Katrin Nilsson, Sunne, Kristina Steijner, Filipstad, för landstinget Karin Malmqvist, Henrik Svensson, Karin Haster och Åsa Wahlén. 3

6 3. Handlingsplan för Värmland Vision Att skapa förutsättningar för en trygg och frisk ålderdom. 3.2 Mål Det övergripande målet är att samverkan skall komma den enskilde individen till del genom ökad kvalitet i berörda verksamheter inom följande områden: God vård i livets slutskede År 2010 avled drygt personer i Sverige, varav cirka 80 % bedöms ha varit i behov av palliativ vård. Antalet avlidna har varit relativt konstant under de senaste åren. Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande i livets slut, oavsett ålder och diagnos. Det inkluderar insatser från flera kompetenser och ofta från flera huvudmän. Det är viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten har en gemensam syn på processen för en god palliativ vård och omsorg då detta underlättar planering, ansvarsfördelning och samverkan mellan olika aktörer. Personer i livets slutskede har ofta flera svåra symptom samtidigt. Tidig upptäckt och noggrann analys och behandling av symptom är därför angeläget för att förebygga och lindra lidande. Det gäller oavsett om symptomen är av fysisk, psykisk, social eller existentiell karaktär (Socialstyrelsen, 2013). Enligt Socialstyrelsens rekommendationer för en god vård i livets slutskede, är det som prioriteras högst; att kontinuerligt genomföra samtal med patienten om vårdens innehåll och riktning (Socialstyrelsen, 2013). Andelen personer i livet slutskede som erhållit ett brytpunktssamtal har ökat från 34 % 2011 till 58 % 2014 i Värmland (Svenska palliativregistret, 2015). En positiv trend som ska ses som en början på ett långsiktigt förbättringsarbete, då målsättningen bör vara en betydligt högre andel. En regelbunden smärtanalys och skattning av smärtintensiteten är också en central rekommendation i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Obehandlad smärta ger minskad livskvalitet och ökar risken för medicinska komplikationer. Då det är möjligt bör ett strukturerat skattningsinstrument användas. (Socialstyrelsen, 2013). I Värmland har andelen personer som erhållit en validerad smärtskattning ökat från 6 % till 23 % från 2011 till 2014 (Svenska palliativregistret, 2015). En förbättring som bör fortsätta för att säkerställa att personer i lviets slutskede symptomlindras i störta möjliga mån. Sedan 2011 har täckningsgraden i Svenska pallaitivregistret ökat från 63 % till 70 % i Värmland. En förutsättning för att kunna följa utvecklingen av kvaliteten i länet, så tillförlitligt som möjligt, är att täckningsgraden i Svenska palliativregistret är minst 70 %. Förutsättningen för ett långsiktigt systematiskt förbättringsarbete är att verksamheter och enheter regelbundet tar del av och använder sitt resultat. Mål Minst 70 % av personer i livets slutskede har erhållit brytpunktssamtal Minst 50 % av personer i livets slutskede har erhållit en validerad smärtskattning 4

7 3.2.2 Preventivt arbetssätt Vårdprevention innebär att skador i vården ska undvikas och att alla patienter ska kunna garanteras en säker och lika vård. Det förebyggande arbetssättet ska vara präglat av struktur, systematik och synliggjorda resultat. Den vårdpreventiva processen fokuserar riskbedömning, identifiering av bakomliggande orsaker, åtgärder och uppföljning. Riskområdena fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen hänger samman med och relaterar till varandra. Vid problem med munhälsa kan personen äta mindre, få i sig mindre näring och därmed ådra sig ökad skörhet och risk för att falla. Blir han eller hon sedan sängliggande kan tryckssår bli följden. Bland det viktigaste i ett preventivt arbetssätt är att utan att dröja bedöma vilka risker som föreligger och vilka åtgärder som ska sättas in. I Värmland används ett strukturerat preventivt arbetssätt med hjälp av kvalitetsregistret Senior alert. Andelen personer som bedöms ha risk för fall, trycksår, undernäring eller ohälsa i munnen och som fått minst en åtgärd insatt ökade från 52 % 2011 till 68 % 2014 (Senior alert, 2015). Utgångspunkten för att följa utvecklingen av kvaliteten i det preventiva arbetet i länet så tillförlitligt som möjligt, är att verksamheter och enheter använder kvalitetsregistret Senior alert som stöd i det dagliga arbetet. Förutsättningen för ett långsiktigt systematiskt förbättringsarbete är att verksamheter och enheter regelbundet tar del av och använder sitt resultat. Mål Minst 80 % av personer med risk för fall, trycksår, undernäring eller ohälsa i munnen ska erhålla minst en förebyggande åtgärd God vård vid demenssjukdom Demenssjukdomar är sjukdomar som framförallt drabbar högre hjärnfunktioner såsom kognition och personlighet. En rad olika tillstånd kan leda till intellektuell svikt, den vanligaste är Alzheimers sjukdom. Symtomen beror på var i hjärnan sjukdomsskadan sitter (Socialstyrelsen, 2010). Det finns ungefär personer med demenssjukdom i Sverige. Risken att insjukna i demens ökar med stigande ålder. Åtta procent av alla som är 65 år och äldre, eller nästintill hälften av alla som är 90 år eller äldre, har en demenssjukdom. Från 2014 fram till år 2050 förväntas antalet personer med demenssjukdom nästan fördubblas, vilket innebär en stor framtida utmaning för samhället (Socialstyrelsen, 2014). Det går som regel inte att bota en demenssjukdom. Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens åtgärder inriktas på att lindra symtom och att på olika sätt kompensera för de funktionsnedsättningar som personen drabbats av. Insatser syftar till att underlätta vardagen och ge så god livskvalitet som möjligt under sjukdomens olika skeden. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 framgår basal demensutredning som en förutsättning för att kunna ställa diagnos och möjliggör att personen ges adekvat vård och omsorg. Riktlinjerna pekar på demensutredningar som ett förbättringsområde där fler personer med demenssjukdom bör utredas (Socialstyrelsen, 2010). I Värmland har andelen som fått basal demensutredning ökat från 45 % till 64 % mellan år (Svedem, 2015). Det är en stor förbättring samtidigt som det innebär att många personer med kognitiv svikt inte utreds enligt rekommendation. 5

8 Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom har hög prioritet i de nationella riktlinjerna. Alzheimers sjukdom kan inte botas men läkemedelsbehandling kan bidra till att personer med sjukdomen under en period upprätthåller sin intellektuella förmåga och funktionsförmåga. I Värmland har läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom ökat från 75 % 2013, till 77 % 2014 (Svedem, 2015). Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) orsakar stort lidande för individen och är ofta särskilt svåra att möta för närstående och personal. Hälso- och sjukvården bör alltid utreda bakomliggande orsaker till beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demenssjukdom för att kunna bedöma och åtgärda de bakomliggande orsakerna till symtomen (Socialstyrelsen, 2010). I Värmland används ett stukturerat arbetssätt vid BPSD-symtom med hjälp av BPSD-registret i olika omfattning beroende av verksamhet och enhet. Användningen av BPSDregistret har ökat med ca 140 % i Värmlands kommuner från år 2013 till 2014 (BPSD-registret, 2015). Antalet bemötandeplaner som registrerades i registret ökade för varje månad under perioden oktober september 2014, från 502 st första månaden till 1035 sista månaden. Skattning av BPSD-symtomens förekomst och allvarlighetsgrad mäts i poäng enligt NPI-skalan ( Neuro Psychiatric Inventory Scale). Mellan första och andra skattningen sjönk NPI-poängen i genomsnitt med 0,84 poäng under perioden oktober september 2014 och mellan andra och tredje NPI-skattningen sjönk NPI-poängen i genomsnitt med 1,93 poäng. En förutsättning för att kunna följa utvecklingen av kvaliteten inom demensområdet i länet så tillförlitligt som möjligt, är att länets samtliga vårdcentraler använder SveDem, Svenska demensregistret, som ett arbetsverktyg vid alla demensutredningar samt vid uppföljning av demenssjukdom och att kommunerna använder BPSD-registret som stöd i det dagliga omvårdnadsarbetet. Förutsättningen för ett långsiktigt systematiskt förbättringsarbete är att verksamheter och enheter regelbundet tar del av och använder sitt resultat. Mål 90 % av de personer som får en demensdiagnos ska ha genomgått en fullständig basal demensutredning Den genomsnittliga poängen i NPI-skalan skall sjunka mellan utförda skattningar under mätperioden God läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Ett flertal studier har också visat att det förekommer irrationell och potentiellt olämplig behandling med vissa läkemedel. Vissa tillstånd hos äldre kan behandlas med andra behandlingsformer än läkemedel. Ibland kan första behandlingen exempelvis vara ändrad livsföring vid sömnbesvär eller kostförändringar eller ökad motion vid förstoppning. I andra fall, t.ex. beteendesymptom hos en patient med demenssjukdom, bör behovet av god omvårdnad och boendemiljö tillgodoses först innan läkemedelsbehandling övervägs. Teamarbete, där olika personalkategoriers professionella kunskap bidrar, kompletterar läkarens bedömning och behandlingsförslag. 6

9 Cirka % av alla akuta inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Mer än hälften av dessa kan förebyggas genom att t.ex. undvika vissa läkemedel, följa upp nyinsatt behandling samt dosjustera efter ålder och njurfunktion. I Värmland pågår sedan 2010 ett arbete med att skapa en effektiv och säker läkemedelsanvändning i Värmland. Arbetet sker utifrån länsgemensamma rutiner för enkel respektive fördjupad läkemedelsgenomgång, läkemedelsberättelse samt hur läkemedelslistan ska hanteras, för att bl.a. förebygga läkemedelsfel vårdens övergångar. I arbetet ingår bl.a. att genomföra fördjupade läkemedelsgenomgångar hos patienter med kommunal hemsjukvård. Mål Statistiskt säkerställd minskning av följande indikatorer: - Andel personer över 75 år med olämpliga läkemedel - Andel personer över 75 år med antipsykotiska läkemedel Med statistiskt säkerställd minskning menas att minst fyra av sex månadsvärden skall vara lägre än motsvarande månad föregående år (Mätperioder: samt ) Sammanhållen vård och omsorg Många äldre saknar förmåga att hantera och administrera nödvändiga och ofta frekventa kontakter med vården och omsorgen. Det är lätt att den som är sjuk och gammal hamnar mellan stolarna trots många kontakter och mycket personal runt den äldre. Sjuka äldre har av naturliga skäl ett stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg som ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions- och organisationsgränser. Problemet är att vården och omsorgen inte är uppbyggd för att på ett lämpligt sätt möta äldre sköra personer med omfattande eller snabbt föränderliga behov. Inriktningen måste vara att skapa en sammanhållen vård och omsorg av god kvalitet som bidrar till att sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av sluten hälso- och sjukvård därmed kan minska. I Värmland pågår flera arbeten som bland annat syftar till att förbättra vårdkedjan för sjuka äldre, t.ex. breddinförande av standardiserad utskrivningsprocess som del av vårdkoordineringsprocessen, bättre vård för hjärtsviktspatienter, samordnad individuell plan (SIP), breddutbildningar i klinisk bedömning och strukturerad kommunikation, översyn av Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter samt arbete med ehälsa i Värmland. Mål Statistiskt säkerställd minskning av följande indikatorer: - Undvikbar slutenvård - Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar 7

10 Med statistiskt säkerställd minskning menas att minst fyra av sex månadsvärden skall vara lägre än motsvarande månad föregående år (Mätperioder: samt ) Övrigt Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om hur sjukdom kan förebyggas genom att stödja patienter att förändra en ohälsosam levnadsvana så som tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Sunda levnadsvanor kan förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Den som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor. De fyra utvalda levnadsvanorna är också de vanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. (Socialstyrelsen, 2012) Då den nationella satsningen för de mest sjuka äldre avslutats kan uppdraget vidgas till att även omfatta en målgrupp som inte är i behov av vård- eller omsorgsinsatser men där insatser för att främja och bevara deras hälsa, samt förebygga en ökad ohälsa är lika viktiga. Värmland har bland annat arbetat med Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande, ett samarbete mellan landstinget, kommuner och Friskvården i Värmland. Flertalet kommuner har också arbetat med uppsökande verksamhet för yngre äldre. God livskvalitet för alla lyfts både i landstingets vision och i Värmlandsstrategin, det regionala utvecklingsprogrammet för perioden , som ett av fyra särskilt viktiga områden för Värmlands utveckling. Under 2015 och 2016 kommer det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande synsättet i större utsträckning integreras och beaktas i förbättringsarbetet inom Äldres hälsa i länet. Kvalitetsregister Kvalitetsregister i vården finns för att utveckla och säkra vårdens kvalitet så att resultatet och upplevelsen blir ännu bättre för patienten. Med uppgifterna i register får vi unika möjligheter att se vilka arbetssätt, behandlingsmetoder, läkemedel och produkter som ger bra resultat för den enskilde. Ju fler som är med desto säkrare blir resultaten (Sveriges Kommuner och Landsting, 2015). I och med de årliga överenskommelserna inom äldreområdet de senaste åren har ett ökat engagemang i kvalitetsarbete stimulerats bland annat genom användning av kvalitetsregister och åtgärder för att förbättra möjligheter till uppföljning och utveckling. Kvalitetsregistren Svenska Palliativregistret, Senior alert, SveDem och BPSD-registret är några av de register som huvudmännen arbetar med i Värmland och tjänar även som källor till uppföljning av regionala mål inom äldreområdet. RiksSår är ytterligare ett nationellt kvalitetsregister som kan bidra till att patienten får bästa behandling och snabbare sårläkning (RiksSår, 2015) och är ett gott komplement till Senior alert. Samordning av regional träff för introduktion av RiksSår sker i Värmland. Psykisk hälsa för äldre Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem, men trots att det är vanligt förekommande är allmänhetens kunskap väldigt begränsad. Studier visar att endast en liten andel av de som drabbas får adekvat hjälp och att det, även när tillståndet identifieras, tar ganska lång från att tillståndet upptäckts till att hjälpinsatser sätts in. Av personer över 65 år drabbas ca procent av en depressionssjukdom, motsvarande siffra för hela befolkningen är 4-10 procent (Sveriges Kommuner och Landsting, 2015). 8

11 Det är viktigt att personal som har regelbundna kontakter med äldre personer med vård- och omsorgsbehov kan identifiera psykisk ohälsa hos äldre för att kunna tillförsäkra en god och säker vård. Suicid, som den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa är mycket hög bland framförallt äldre män. En första förutsättning för att personer kommer under adekvat behandling är att deras ohälsa upptäcks och att korrekt bedömning görs. För att bidra till att vårdpersonal får mer kunskap och en större beredskap för att agera i mötena med vårdtagare har utbildningsprogrammet Första hjälpen till psykisk ohälsa med inriktningen äldre personer anordnats, på initiativ av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (Lunds universitet, 2014). I utbildningsprogrammet har instruktörer utbildats och finns nu över hela landet. Värmland har i nuläget ingen utbildad instruktör. Under 2015 och 2016 fokuseras på att höja kompetensen bland vård- och omsorgspersonal i Värmland, om psykisk ohälsa hos äldre, bland annat genom att nyttja kompetensen hos utbildade instruktörer i övriga landet. Äldres behov i centrum Äldres behov i centrum, ÄBIC, är en modell som utvecklats för att skapa förutsättningar för strukturerad vård- och omsorgsdokumentation. Den information som dokumenteras om individen beskrivs utifrån ett gemensamt språk. Det gemensamma språket utgår från Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). En sådan dokumentation kan lättare återanvändas med bibehållen innebörd vilket minskar risk för missförstånd och dubbeldokumentation. ÄBIC utgår från regelverket för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten och omfattar både handläggare och utförare inom äldreomsorgen. ÄBIC bidrar till: Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk och strukturerad dokumentation Bättre underlag för planering och uppföljning Att införa ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med användning av ICF för strukturerad dokumentation är ett långsiktigt förändringsarbete. Det förutsätter beslut från ledningen, lokalt stöd i form av t.ex. utbildning, handledning och kontinuerlig uppföljning. Det behövs vidareutveckling av de verksamhetssystem för individbaserad dokumentation som används inom äldreomsorgen. En framgångsfaktor är uthållighet eftersom det i allmänhet tar 2 4 år innan ett nytt arbetssätt är så väl inarbetat att det blivit en självklar del av den ordinarie verksamheten. Som stöd för införande finns vägledningen Äldres behov i centrum och en nationell utbildning i två steg för de personer som kommunen valt ut som processledare för införandet av ÄBIC. Efter utbildningen känner deltagarna till arbetssättet och hur ICF kan användas för att strukturerat dokumentera äldres behov i den dagliga livsföringen, oavsett boendeform. Värmlands kommuner har utbildat processledare. Uppdraget under 2015 och 2016 fokuseras på att ge utbildade processledare fortsatt stöd i införandet av ÄBIC och ICF i sina organisationer. Betalningsansvarslagen En översyn av lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, betalningsansvarslagen (1990:1404), pågår. Syftet med översynen är att åstadkomma en god vård, 9

12 där ledtiderna mellan slutenvård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter. En utgångspunkt i översynen är att precisera formerna för samverkan mellan huvudmännen (Socialdepartementet, 2014). Översynen är således inte primärt en fråga om dagar och ersättningsnivåer. Resultat av översyn bevakas inför och beaktas i kommande utvecklingsarbete inom äldreområdet. ehälsa ehälsa är samlingsnamnet på insatser, verktyg och processer inom socialtjänsten och vården som syftar till att rätt person ska ha rätt information vid rätt tillfälle. Nationell ehälsa handlar om hur framtidens vård och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Vård- och omsorgssektorn är en av de mest informationsintensiva sektorerna i samhället, och behovet av en välfungerande informationsförsörjning mellan individer på olika nivåer och aktörer är helt avgörande. Med hjälp av sammanhållna och användarvänliga IT-stöd kan informationen presenteras och överföras på ett säkrare och effektivare sätt och säkerställa koordinerade insatser inom hela vård- och omsorgssektorn (Nationell ehälsa, 2015). Arbete med ehälsa i Värmland inriktas på att öka användningen av e-tjänster (exempelvis: digitala hjälpmedel såsom tillsynsbesök nattetid via kamera), säker roll- och behörighetsidentifikation med hjälp av SITHS-kort, mobil dokumentation, digitala trygghetslarm, införa och öka användningen av NPÖ, Nationell patientöversikt. ehälsoarbete i Värmland påverkar och är en del av utvecklingsarbetet inom äldreområdet i länet. 10

13 Litteraturförteckning BPSD-registret, Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. [Online] Available at: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten. [Online] Available at: Lunds universitet, UTVÄRDERING AV FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA MED INRIKTNINGEN ÄLDRE PERSONER.En före-och efterstudie, Lund: Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI), Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Nationell ehälsa, Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker. [Online] Available at: [Använd ]. RiksSår, RiksSår. [Online] Available at: [Använd ]. Senior alert, Ett kvalitetsregister för vård och omsorg. [Online] Available at: Socialdepartementet, Kommittédirektiv 2014:27 Betalningsansvarslagen, u.o.: Socialdepartementet. Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning. Västerås: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen, Kortverison för Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Västerås: Edita Västra Aros. Socialstyrelsen, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer. Stöd för styrning och ledning.. Västerås: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen, Natonell utvärdering - vård och omsorg vid demenssjukdom Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. u.o.:socialstyrelsen. Svedem, Svenska demensregistret. [Online] Available at: Svenska palliativregistret, Ett kvalitetsregister för att förbättra vården i livets slut. [Online] Available at: Sveriges Kommuner och Landsting, Nationella Kvalitetsregister. [Online] Available at: [Använd ]. 11

14 Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Kommuner och Landsting. [Online] Available at: [Använd ]. 12

15 Bilaga 1 Övergripande aktiviteter 2015 Inspirationsdagen Allt det goda 16 april Aktualitetskonferens Välfärdsområdet i Värmland 25 september Regionala nätverksträffar och utbildningar inom aktuella målområden Regional Konferens om samverkan, Selma & Gustaf Förfining/framtagande av processbild för några av de pågående processerna inom äldreområdet i Värmland 13

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2015-03-05 Sida 60 (65) 40 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Under åren 2011-2014 har det pågått en nationell satsning kallad

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre , med handlingsplan för 2015

Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre , med handlingsplan för 2015 Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre 2012-2015, med handlingsplan för 2015 Reviderad 2014-12-05 Antagen av Välfärdsberedningen den 2014-12-19 Välfärdsberedningen 2014-12-19 1 Oskar, 86 år

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

AVÄ rapport Bättre liv

AVÄ rapport Bättre liv VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Bättre liv för sjuka äldre Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger. Donald Berwic Vi har systemproblem i vården av sjuka äldre Den öppna vården

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 Utlåtande 2013:63 RV (Dnr 327-1866/2012) Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017

Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017 Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017 Välkommen! Hur kan SveDem bidra till en fortsatt förbättrad vård och omsorg för personer med demenssjukdom i Värmland? SveDem som arbetsverktyg Nuläge Förbättringsområden

Läs mer

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet Socialdepartementet Äldresamordning Förbättra vården och omsorgen för de

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS Bilaga: 1. Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS Bilaga: 1. Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-026 14 Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre, fastställelse av Gemensamma

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

God vård och omsorg vid demenssjukdom

God vård och omsorg vid demenssjukdom God vård och omsorg vid demenssjukdom i Värmland Eskilstuna 19 sep 2014 Bakgrund: Implementering Nationella riktlinjer Demens Värmland År 2009-2014 Dialogseminarium Information till allmänläkare och slutenvården

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Uppföljning 09 17 Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 130930 Resultat för åldersgruppen 65 år, utom för läkemedel (se nedan) Sammanhållen

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse. Protokoll II:6 vid regeringssammanträde 2011-06-16 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om insatser för att samordna vård och omsorg om de mest sjuka äldre 1 bilaga

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Alla län/regioner i Sverige deltar Från Jönköpings län deltar 3 team Esther ledningskraft Herman och Brita KLASledningskraft Länets samtliga kommuner är representerade http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/aldre/ledningskraft

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Läkemedelsanvändning hos äldre

Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändningen har kontinuerligt ökat de senaste 20 åren. De mest sjuka äldre har i medeltal 8-10 läkemedel förskrivna. En påtaglig risk för biverkningar och negativa

Läs mer

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Trygg ålderdom Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Undvikbar sluten vård Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Återinläggningar

Läs mer

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Antagen av SocialKOLA 2014-06-13 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för SocialKOLA i Västernorrland (Socialchefer eller motsvarande från länets

Läs mer

Nyhetsbrev december 2012

Nyhetsbrev december 2012 Nyhetsbrev december 2012 Nu lackar det mot jul och klapparna till landstinget och kommunerna i form av prestationsersättning finns nu för varje huvudman att fakturera SKL. Summan för varje kommun redovisas

Läs mer

Sammanhållen Vård- och omsorg Om de mest Sjuka äldre. Handlingsplan för södra länsdelen

Sammanhållen Vård- och omsorg Om de mest Sjuka äldre. Handlingsplan för södra länsdelen Sammanhållen Vård- och omsorg Om de mest Sjuka äldre Handlingsplan för 2014-2015 1 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE uppgift att bryta ner den länsövergripande handlingsplanen till länsdelsnivå med aktiviteter.

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

13/16 Revidering av handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland

13/16 Revidering av handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-04-22 NSV16-0019-3 13/16 Revidering av handlingsplan 2015-2016 för bättre vård och omsorg för

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad -- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5 Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) - ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Äldres behov i centrum (ÄBIC) - ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ulla-Britt Söderström 2015-12-04 ON 2015/0123 53803 Omsorgsnämnden Äldres behov i centrum (ÄBIC) - ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Förslag

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 En lokal överenskommelse har tagits fram mellan representanter från hälso-

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 217-4-25 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Antal % % % % % % Min-max Riket

Antal % % % % % % Min-max Riket (Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne RAPPORT Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 i Skåne INNEHÅLL Innehållsförteckning Förord...3 Inledning...4 Stödstruktur för en evidensbaserad praktik i Skåne...6 Utbildning i förbättringskunskap

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296

Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296 Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-08-28 SN-2012/296 Socialnämnden Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna

Läs mer

God vård för äldre i Sörmland 2015

God vård för äldre i Sörmland 2015 God vård för äldre i Sörmland 2015 Uppföljning av målen Anita Segring, utvecklingsledare 1 Uppföljning av målen God vård för äldre i Sörmland 2015 Innehåll God läkemedelsbehandling... 2 Eskilstuna... 2

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Datum 2014-04-15. Äldrenämnden

Datum 2014-04-15. Äldrenämnden fa.jo Uppsala " KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Carina Kumlin Datum 214-4-15 Diarienummer ALN-214-239.3 Äldrenämnden Handlingsplan 214 - Bättre liv för sjuka äldre Förslag till beslut

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Leva livet hela livet Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Möt INGEBORG Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag Vad är viktigt för sjuka äldre? Trygghet Kunna klara

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014

Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014 Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014 Riskbedömningar i särskiltboende 90% 2015-01-26 11 av 12 kommuner klarar målet! PPM mätningarna

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen

Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen ÖK målområde Resultat Mått Läns-mått nuläge Länsmål Hur mäter vi? Uppföljning Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen Att samtliga

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Maj Rom

Bättre liv för sjuka äldre. Maj Rom Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Bättre liv för sjuka äldre Ett nytt arbetssätt - Förebyggande - Evidensbaserat - Strukturerat - Kunskap om resultat

Läs mer

Handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre SN-2013/149

Handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre SN-2013/149 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2013-06-11 SN-2013/149 Socialnämnden Handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre SN-2013/149 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Regional handlingsplan för bättre liv för mest sjuka äldre SN-2014/151

Regional handlingsplan för bättre liv för mest sjuka äldre SN-2014/151 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-05-12 SN-2014/151 Socialnämnden Regional handlingsplan för bättre liv för mest sjuka äldre SN-2014/151 Förslag till beslut

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Nationell äldresatsning har det blivit bättre för de mest sjuka äldre? Socialdepartementet

Nationell äldresatsning har det blivit bättre för de mest sjuka äldre? Socialdepartementet Nationell äldresatsning har det blivit bättre för de mest sjuka äldre? Socialdepartementet Bättre liv för sjuka äldre 11 oktober 2013 Maj Rom Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 216-8-18 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel Förbättrad vård i livets slutskede

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Handlingsplan sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län Handlingsplan Datum:

Handlingsplan sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län Handlingsplan Datum: Handlingsplan sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län 2016-2018 Handlingsplan Datum: 2016-03-31 Handlingsplan sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län 2016-2018 2016-03-31 Innehåll

Läs mer

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor

Läs mer

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad Qulturum, Marina Sumanosova Uppdaterad 17-1-7 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Resultaten för indikatorerna

Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Resultaten för indikatorerna Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland Resultaten för indikatorerna Resultaten för indikatorerna I detta bildspel redovisas resultaten för indikatorerna i handlingsplanen Det goda livet

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012

Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012 Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012 I Örebro län har projektgruppen uppdraget för införandet av kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret,

Läs mer