Sammanhållen vård och omsorg Äldres hälsa

Transkript

1 Sammanhållen vård och omsorg Äldres hälsa Regional handlingsplan Värmland Utvecklingsarbetet Nya Perspektiv, Äldres hälsa

2 Inledning Handlingsplan för en sammanhållen vård och omsorg Äldres hälsa Denna handlingsplan syftar till att synliggöra en gemensam vision och målbild i regionen och riktar sig till dig som arbetar för den äldre Värmlänningen, inom landsting, kommun samt privata aktörer i Värmland. Visionen att skapa förutsättningar för en trygg och frisk ålderdom ställer stora krav på huvudmännen, tillsammans och var och en för sig. I handlingsplanen beskrivs regionala mål som syftar till att uppnå den gemensamma visionen och målbilden. En varaktig förbättring för den äldre värmlänningen förutsätter att varje huvudman, enhet och arbetslag är informerade om den gemensamma visionen och målbilden samt delaktiga i utformandet av lokala aktiviteter som omsätts i praktisk handling. Beredningsgruppen är ägare av och ytterst ansvarig för handlingsplanen på uppdrag av de 16 kommunerna och Landstinget i Värmland utifrån utvecklingsarbetet Nya Perspektiv, Äldres hälsa. Engagemanget från dig som vård- och omsorgspersonal, ledare eller övrig funktion inom vård och omsorg, är av största värde för den äldre värmlänningens bästa. Tack för ditt engagemang!

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND VÄRMLANDS FÖRUTSÄTTNINGAR NYA PERSPEKTIV UTVECKLINGSLEDARE HANDLINGSPLAN FÖR VÄRMLAND VISION MÅL God vård i livets slutskede Preventivt arbetssätt God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandling för äldre Sammanhållen vård och omsorg Övrigt... 8 LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA

4 1. Bakgrund Sedan 2010 har Regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. I dessa överenskommelser har statsbidrag riktats mot att stödja kommuner, landsting och andra aktörer i utvecklingen av ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete. Medlen har använts till att stimulera ett ökat engagemang i kvalitetsarbete bland annat genom användning av kvalitetsregister och åtgärder för att förbättra möjligheter till uppföljning och utveckling. Denna satsning fortsatte men inom ramen för en betydligt större satsning med syftet att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård av och omsorg om de mest sjuka äldre. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan 2010 och 2050, enligt SCB:s befolkningsprognos. Det innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre år Eftersom åldrandet i sig innebär en rad biologiska funktionsnedsättningar och andelen kroniska sjukdomar rimligtvis kommer att öka, finns en uppenbar risk för ökat behov av vård och omsorg (Folkhälsomyndigheten, 2015). Att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i större grad utgår från de äldres behov är därför angeläget. För dagens äldre personer med flera samtidigt förekommande sjukdomstillstånd ställs stora krav att kunna hantera en skör livssituation i ett vård- och omsorgssystem som traditionellt är organiserat efter diagnoser och mindre anpassat till de sjuka äldres behov. Utmaningen för kommuner, landsting och privata utförare är att både tillsammans och var och en för sig bidra till en vård och omsorg med ett helhetsperspektiv och hög kvalitet. 2

5 2. Värmlands förutsättningar I Värmland finns en långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för värmlänningars bästa. Strukturen Nya perspektiv bygger på långtgående samverkan mellan landstinget, kommunerna samt privata- och idéburna vård och omsorgsgivare. 2.1 Nya Perspektiv Ledande politiker och tjänstemän i landstinget och länets sexton kommuner möts återkommande i det gemensamma utvecklingsarbetet Nya perspektiv för att tillsammans ta ansvar för värmlänningens bästa. Fyra gemensamma utmaningar har identifierats: Psykisk hälsa, Den sårbara familjen, Riskbruk/riskbeteende och Äldres hälsa. Arbetet med Nya perspektiv leds av en politisk styrgrupp med representanter för landstinget och kommunerna 1 utsedd av Region Värmland. Arbetsgrupper finns för var och en av utmaningarna. Sedan hösten 2007 har nio seminarier genomförts, samtliga väl dokumenterade. Ett tionde seminarium äger rum maj Fokus riktas på fortsatt utveckling av verksamhet i samverkan samt fastställande av mål och uppföljningar. En Beredningsgrupp, sammansatt av tjänstemän från landstinget och kommunerna 2, träffas en gång per månad och hanterar strategiska frågor gällande samverkan mellan kommun och landsting. Beredningsgruppen identifierar även nya förbättringsområden, initierar utvecklingsarbeten samt förbereder Nya Perspektivs återkommande seminarier. Utmaningen Äldres hälsa är del av den permanenta struktur i länet som långsiktigt hanterar huvudmännens gemensamma utvecklingsfrågor inom äldreområdet. 2.2 Utvecklingsledare Utvecklingsledare arbetar vid Region Värmland, med syfte att ge stöd till långsiktigt systematiskt förbättringsarbete för att skapa förutsättningar för en trygg och frisk ålderdom samt ett bättre liv för sjuka äldre i Värmland genom att: Stödja, initiera och samordna regionalt utvecklingsarbete Ge stöd till kommuner och landsting i det systematiska förbättringsarbetet Det finns en uttalad ambition i länet att fortsätta arbeta med regionala utvecklingsledare inom Äldres hälsa med gemensam finansiering av huvudmännen. Medel för utvecklingsledare finns i Region Värmlands budget för Regionrådet Stina Höök, för kommunerna Sten Fransson, Arvika och Ingela Wretling, Karlstad samt för landstinget Ulric Andersson och Elisabeth Kihlström 2 Ordförande Yvonne Lennemyr, Region Värmland, för kommunerna Gunilla Öberg, Karlstad, Per-Joel Sewelen, Arvika, Ann-Katrin Nilsson, Sunne, Kristina Steijner, Filipstad, för landstinget Karin Malmqvist, Henrik Svensson, Karin Haster och Åsa Wahlén. 3

6 3. Handlingsplan för Värmland Vision Att skapa förutsättningar för en trygg och frisk ålderdom. 3.2 Mål Det övergripande målet är att samverkan skall komma den enskilde individen till del genom ökad kvalitet i berörda verksamheter inom följande områden: God vård i livets slutskede År 2010 avled drygt personer i Sverige, varav cirka 80 % bedöms ha varit i behov av palliativ vård. Antalet avlidna har varit relativt konstant under de senaste åren. Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande i livets slut, oavsett ålder och diagnos. Det inkluderar insatser från flera kompetenser och ofta från flera huvudmän. Det är viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten har en gemensam syn på processen för en god palliativ vård och omsorg då detta underlättar planering, ansvarsfördelning och samverkan mellan olika aktörer. Personer i livets slutskede har ofta flera svåra symptom samtidigt. Tidig upptäckt och noggrann analys och behandling av symptom är därför angeläget för att förebygga och lindra lidande. Det gäller oavsett om symptomen är av fysisk, psykisk, social eller existentiell karaktär (Socialstyrelsen, 2013). Enligt Socialstyrelsens rekommendationer för en god vård i livets slutskede, är det som prioriteras högst; att kontinuerligt genomföra samtal med patienten om vårdens innehåll och riktning (Socialstyrelsen, 2013). Andelen personer i livet slutskede som erhållit ett brytpunktssamtal har ökat från 34 % 2011 till 58 % 2014 i Värmland (Svenska palliativregistret, 2015). En positiv trend som ska ses som en början på ett långsiktigt förbättringsarbete, då målsättningen bör vara en betydligt högre andel. En regelbunden smärtanalys och skattning av smärtintensiteten är också en central rekommendation i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Obehandlad smärta ger minskad livskvalitet och ökar risken för medicinska komplikationer. Då det är möjligt bör ett strukturerat skattningsinstrument användas. (Socialstyrelsen, 2013). I Värmland har andelen personer som erhållit en validerad smärtskattning ökat från 6 % till 23 % från 2011 till 2014 (Svenska palliativregistret, 2015). En förbättring som bör fortsätta för att säkerställa att personer i lviets slutskede symptomlindras i störta möjliga mån. Sedan 2011 har täckningsgraden i Svenska pallaitivregistret ökat från 63 % till 70 % i Värmland. En förutsättning för att kunna följa utvecklingen av kvaliteten i länet, så tillförlitligt som möjligt, är att täckningsgraden i Svenska palliativregistret är minst 70 %. Förutsättningen för ett långsiktigt systematiskt förbättringsarbete är att verksamheter och enheter regelbundet tar del av och använder sitt resultat. Mål Minst 70 % av personer i livets slutskede har erhållit brytpunktssamtal Minst 50 % av personer i livets slutskede har erhållit en validerad smärtskattning 4

7 3.2.2 Preventivt arbetssätt Vårdprevention innebär att skador i vården ska undvikas och att alla patienter ska kunna garanteras en säker och lika vård. Det förebyggande arbetssättet ska vara präglat av struktur, systematik och synliggjorda resultat. Den vårdpreventiva processen fokuserar riskbedömning, identifiering av bakomliggande orsaker, åtgärder och uppföljning. Riskområdena fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen hänger samman med och relaterar till varandra. Vid problem med munhälsa kan personen äta mindre, få i sig mindre näring och därmed ådra sig ökad skörhet och risk för att falla. Blir han eller hon sedan sängliggande kan tryckssår bli följden. Bland det viktigaste i ett preventivt arbetssätt är att utan att dröja bedöma vilka risker som föreligger och vilka åtgärder som ska sättas in. I Värmland används ett strukturerat preventivt arbetssätt med hjälp av kvalitetsregistret Senior alert. Andelen personer som bedöms ha risk för fall, trycksår, undernäring eller ohälsa i munnen och som fått minst en åtgärd insatt ökade från 52 % 2011 till 68 % 2014 (Senior alert, 2015). Utgångspunkten för att följa utvecklingen av kvaliteten i det preventiva arbetet i länet så tillförlitligt som möjligt, är att verksamheter och enheter använder kvalitetsregistret Senior alert som stöd i det dagliga arbetet. Förutsättningen för ett långsiktigt systematiskt förbättringsarbete är att verksamheter och enheter regelbundet tar del av och använder sitt resultat. Mål Minst 80 % av personer med risk för fall, trycksår, undernäring eller ohälsa i munnen ska erhålla minst en förebyggande åtgärd God vård vid demenssjukdom Demenssjukdomar är sjukdomar som framförallt drabbar högre hjärnfunktioner såsom kognition och personlighet. En rad olika tillstånd kan leda till intellektuell svikt, den vanligaste är Alzheimers sjukdom. Symtomen beror på var i hjärnan sjukdomsskadan sitter (Socialstyrelsen, 2010). Det finns ungefär personer med demenssjukdom i Sverige. Risken att insjukna i demens ökar med stigande ålder. Åtta procent av alla som är 65 år och äldre, eller nästintill hälften av alla som är 90 år eller äldre, har en demenssjukdom. Från 2014 fram till år 2050 förväntas antalet personer med demenssjukdom nästan fördubblas, vilket innebär en stor framtida utmaning för samhället (Socialstyrelsen, 2014). Det går som regel inte att bota en demenssjukdom. Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens åtgärder inriktas på att lindra symtom och att på olika sätt kompensera för de funktionsnedsättningar som personen drabbats av. Insatser syftar till att underlätta vardagen och ge så god livskvalitet som möjligt under sjukdomens olika skeden. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 framgår basal demensutredning som en förutsättning för att kunna ställa diagnos och möjliggör att personen ges adekvat vård och omsorg. Riktlinjerna pekar på demensutredningar som ett förbättringsområde där fler personer med demenssjukdom bör utredas (Socialstyrelsen, 2010). I Värmland har andelen som fått basal demensutredning ökat från 45 % till 64 % mellan år (Svedem, 2015). Det är en stor förbättring samtidigt som det innebär att många personer med kognitiv svikt inte utreds enligt rekommendation. 5

8 Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom har hög prioritet i de nationella riktlinjerna. Alzheimers sjukdom kan inte botas men läkemedelsbehandling kan bidra till att personer med sjukdomen under en period upprätthåller sin intellektuella förmåga och funktionsförmåga. I Värmland har läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom ökat från 75 % 2013, till 77 % 2014 (Svedem, 2015). Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) orsakar stort lidande för individen och är ofta särskilt svåra att möta för närstående och personal. Hälso- och sjukvården bör alltid utreda bakomliggande orsaker till beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med demenssjukdom för att kunna bedöma och åtgärda de bakomliggande orsakerna till symtomen (Socialstyrelsen, 2010). I Värmland används ett stukturerat arbetssätt vid BPSD-symtom med hjälp av BPSD-registret i olika omfattning beroende av verksamhet och enhet. Användningen av BPSDregistret har ökat med ca 140 % i Värmlands kommuner från år 2013 till 2014 (BPSD-registret, 2015). Antalet bemötandeplaner som registrerades i registret ökade för varje månad under perioden oktober september 2014, från 502 st första månaden till 1035 sista månaden. Skattning av BPSD-symtomens förekomst och allvarlighetsgrad mäts i poäng enligt NPI-skalan ( Neuro Psychiatric Inventory Scale). Mellan första och andra skattningen sjönk NPI-poängen i genomsnitt med 0,84 poäng under perioden oktober september 2014 och mellan andra och tredje NPI-skattningen sjönk NPI-poängen i genomsnitt med 1,93 poäng. En förutsättning för att kunna följa utvecklingen av kvaliteten inom demensområdet i länet så tillförlitligt som möjligt, är att länets samtliga vårdcentraler använder SveDem, Svenska demensregistret, som ett arbetsverktyg vid alla demensutredningar samt vid uppföljning av demenssjukdom och att kommunerna använder BPSD-registret som stöd i det dagliga omvårdnadsarbetet. Förutsättningen för ett långsiktigt systematiskt förbättringsarbete är att verksamheter och enheter regelbundet tar del av och använder sitt resultat. Mål 90 % av de personer som får en demensdiagnos ska ha genomgått en fullständig basal demensutredning Den genomsnittliga poängen i NPI-skalan skall sjunka mellan utförda skattningar under mätperioden God läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. Ett flertal studier har också visat att det förekommer irrationell och potentiellt olämplig behandling med vissa läkemedel. Vissa tillstånd hos äldre kan behandlas med andra behandlingsformer än läkemedel. Ibland kan första behandlingen exempelvis vara ändrad livsföring vid sömnbesvär eller kostförändringar eller ökad motion vid förstoppning. I andra fall, t.ex. beteendesymptom hos en patient med demenssjukdom, bör behovet av god omvårdnad och boendemiljö tillgodoses först innan läkemedelsbehandling övervägs. Teamarbete, där olika personalkategoriers professionella kunskap bidrar, kompletterar läkarens bedömning och behandlingsförslag. 6

9 Cirka % av alla akuta inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Mer än hälften av dessa kan förebyggas genom att t.ex. undvika vissa läkemedel, följa upp nyinsatt behandling samt dosjustera efter ålder och njurfunktion. I Värmland pågår sedan 2010 ett arbete med att skapa en effektiv och säker läkemedelsanvändning i Värmland. Arbetet sker utifrån länsgemensamma rutiner för enkel respektive fördjupad läkemedelsgenomgång, läkemedelsberättelse samt hur läkemedelslistan ska hanteras, för att bl.a. förebygga läkemedelsfel vårdens övergångar. I arbetet ingår bl.a. att genomföra fördjupade läkemedelsgenomgångar hos patienter med kommunal hemsjukvård. Mål Statistiskt säkerställd minskning av följande indikatorer: - Andel personer över 75 år med olämpliga läkemedel - Andel personer över 75 år med antipsykotiska läkemedel Med statistiskt säkerställd minskning menas att minst fyra av sex månadsvärden skall vara lägre än motsvarande månad föregående år (Mätperioder: samt ) Sammanhållen vård och omsorg Många äldre saknar förmåga att hantera och administrera nödvändiga och ofta frekventa kontakter med vården och omsorgen. Det är lätt att den som är sjuk och gammal hamnar mellan stolarna trots många kontakter och mycket personal runt den äldre. Sjuka äldre har av naturliga skäl ett stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg som ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions- och organisationsgränser. Problemet är att vården och omsorgen inte är uppbyggd för att på ett lämpligt sätt möta äldre sköra personer med omfattande eller snabbt föränderliga behov. Inriktningen måste vara att skapa en sammanhållen vård och omsorg av god kvalitet som bidrar till att sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av sluten hälso- och sjukvård därmed kan minska. I Värmland pågår flera arbeten som bland annat syftar till att förbättra vårdkedjan för sjuka äldre, t.ex. breddinförande av standardiserad utskrivningsprocess som del av vårdkoordineringsprocessen, bättre vård för hjärtsviktspatienter, samordnad individuell plan (SIP), breddutbildningar i klinisk bedömning och strukturerad kommunikation, översyn av Riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter samt arbete med ehälsa i Värmland. Mål Statistiskt säkerställd minskning av följande indikatorer: - Undvikbar slutenvård - Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar 7

10 Med statistiskt säkerställd minskning menas att minst fyra av sex månadsvärden skall vara lägre än motsvarande månad föregående år (Mätperioder: samt ) Övrigt Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om hur sjukdom kan förebyggas genom att stödja patienter att förändra en ohälsosam levnadsvana så som tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Sunda levnadsvanor kan förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Den som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor. De fyra utvalda levnadsvanorna är också de vanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. (Socialstyrelsen, 2012) Då den nationella satsningen för de mest sjuka äldre avslutats kan uppdraget vidgas till att även omfatta en målgrupp som inte är i behov av vård- eller omsorgsinsatser men där insatser för att främja och bevara deras hälsa, samt förebygga en ökad ohälsa är lika viktiga. Värmland har bland annat arbetat med Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande, ett samarbete mellan landstinget, kommuner och Friskvården i Värmland. Flertalet kommuner har också arbetat med uppsökande verksamhet för yngre äldre. God livskvalitet för alla lyfts både i landstingets vision och i Värmlandsstrategin, det regionala utvecklingsprogrammet för perioden , som ett av fyra särskilt viktiga områden för Värmlands utveckling. Under 2015 och 2016 kommer det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande synsättet i större utsträckning integreras och beaktas i förbättringsarbetet inom Äldres hälsa i länet. Kvalitetsregister Kvalitetsregister i vården finns för att utveckla och säkra vårdens kvalitet så att resultatet och upplevelsen blir ännu bättre för patienten. Med uppgifterna i register får vi unika möjligheter att se vilka arbetssätt, behandlingsmetoder, läkemedel och produkter som ger bra resultat för den enskilde. Ju fler som är med desto säkrare blir resultaten (Sveriges Kommuner och Landsting, 2015). I och med de årliga överenskommelserna inom äldreområdet de senaste åren har ett ökat engagemang i kvalitetsarbete stimulerats bland annat genom användning av kvalitetsregister och åtgärder för att förbättra möjligheter till uppföljning och utveckling. Kvalitetsregistren Svenska Palliativregistret, Senior alert, SveDem och BPSD-registret är några av de register som huvudmännen arbetar med i Värmland och tjänar även som källor till uppföljning av regionala mål inom äldreområdet. RiksSår är ytterligare ett nationellt kvalitetsregister som kan bidra till att patienten får bästa behandling och snabbare sårläkning (RiksSår, 2015) och är ett gott komplement till Senior alert. Samordning av regional träff för introduktion av RiksSår sker i Värmland. Psykisk hälsa för äldre Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem, men trots att det är vanligt förekommande är allmänhetens kunskap väldigt begränsad. Studier visar att endast en liten andel av de som drabbas får adekvat hjälp och att det, även när tillståndet identifieras, tar ganska lång från att tillståndet upptäckts till att hjälpinsatser sätts in. Av personer över 65 år drabbas ca procent av en depressionssjukdom, motsvarande siffra för hela befolkningen är 4-10 procent (Sveriges Kommuner och Landsting, 2015). 8

11 Det är viktigt att personal som har regelbundna kontakter med äldre personer med vård- och omsorgsbehov kan identifiera psykisk ohälsa hos äldre för att kunna tillförsäkra en god och säker vård. Suicid, som den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa är mycket hög bland framförallt äldre män. En första förutsättning för att personer kommer under adekvat behandling är att deras ohälsa upptäcks och att korrekt bedömning görs. För att bidra till att vårdpersonal får mer kunskap och en större beredskap för att agera i mötena med vårdtagare har utbildningsprogrammet Första hjälpen till psykisk ohälsa med inriktningen äldre personer anordnats, på initiativ av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (Lunds universitet, 2014). I utbildningsprogrammet har instruktörer utbildats och finns nu över hela landet. Värmland har i nuläget ingen utbildad instruktör. Under 2015 och 2016 fokuseras på att höja kompetensen bland vård- och omsorgspersonal i Värmland, om psykisk ohälsa hos äldre, bland annat genom att nyttja kompetensen hos utbildade instruktörer i övriga landet. Äldres behov i centrum Äldres behov i centrum, ÄBIC, är en modell som utvecklats för att skapa förutsättningar för strukturerad vård- och omsorgsdokumentation. Den information som dokumenteras om individen beskrivs utifrån ett gemensamt språk. Det gemensamma språket utgår från Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). En sådan dokumentation kan lättare återanvändas med bibehållen innebörd vilket minskar risk för missförstånd och dubbeldokumentation. ÄBIC utgår från regelverket för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten och omfattar både handläggare och utförare inom äldreomsorgen. ÄBIC bidrar till: Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk och strukturerad dokumentation Bättre underlag för planering och uppföljning Att införa ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med användning av ICF för strukturerad dokumentation är ett långsiktigt förändringsarbete. Det förutsätter beslut från ledningen, lokalt stöd i form av t.ex. utbildning, handledning och kontinuerlig uppföljning. Det behövs vidareutveckling av de verksamhetssystem för individbaserad dokumentation som används inom äldreomsorgen. En framgångsfaktor är uthållighet eftersom det i allmänhet tar 2 4 år innan ett nytt arbetssätt är så väl inarbetat att det blivit en självklar del av den ordinarie verksamheten. Som stöd för införande finns vägledningen Äldres behov i centrum och en nationell utbildning i två steg för de personer som kommunen valt ut som processledare för införandet av ÄBIC. Efter utbildningen känner deltagarna till arbetssättet och hur ICF kan användas för att strukturerat dokumentera äldres behov i den dagliga livsföringen, oavsett boendeform. Värmlands kommuner har utbildat processledare. Uppdraget under 2015 och 2016 fokuseras på att ge utbildade processledare fortsatt stöd i införandet av ÄBIC och ICF i sina organisationer. Betalningsansvarslagen En översyn av lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, betalningsansvarslagen (1990:1404), pågår. Syftet med översynen är att åstadkomma en god vård, 9

12 där ledtiderna mellan slutenvård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter. En utgångspunkt i översynen är att precisera formerna för samverkan mellan huvudmännen (Socialdepartementet, 2014). Översynen är således inte primärt en fråga om dagar och ersättningsnivåer. Resultat av översyn bevakas inför och beaktas i kommande utvecklingsarbete inom äldreområdet. ehälsa ehälsa är samlingsnamnet på insatser, verktyg och processer inom socialtjänsten och vården som syftar till att rätt person ska ha rätt information vid rätt tillfälle. Nationell ehälsa handlar om hur framtidens vård och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Vård- och omsorgssektorn är en av de mest informationsintensiva sektorerna i samhället, och behovet av en välfungerande informationsförsörjning mellan individer på olika nivåer och aktörer är helt avgörande. Med hjälp av sammanhållna och användarvänliga IT-stöd kan informationen presenteras och överföras på ett säkrare och effektivare sätt och säkerställa koordinerade insatser inom hela vård- och omsorgssektorn (Nationell ehälsa, 2015). Arbete med ehälsa i Värmland inriktas på att öka användningen av e-tjänster (exempelvis: digitala hjälpmedel såsom tillsynsbesök nattetid via kamera), säker roll- och behörighetsidentifikation med hjälp av SITHS-kort, mobil dokumentation, digitala trygghetslarm, införa och öka användningen av NPÖ, Nationell patientöversikt. ehälsoarbete i Värmland påverkar och är en del av utvecklingsarbetet inom äldreområdet i länet. 10

13 Litteraturförteckning BPSD-registret, Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. [Online] Available at: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten. [Online] Available at: Lunds universitet, UTVÄRDERING AV FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA MED INRIKTNINGEN ÄLDRE PERSONER.En före-och efterstudie, Lund: Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI), Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Nationell ehälsa, Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker. [Online] Available at: [Använd ]. RiksSår, RiksSår. [Online] Available at: [Använd ]. Senior alert, Ett kvalitetsregister för vård och omsorg. [Online] Available at: Socialdepartementet, Kommittédirektiv 2014:27 Betalningsansvarslagen, u.o.: Socialdepartementet. Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom stöd för styrning och ledning. Västerås: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen, Kortverison för Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Västerås: Edita Västra Aros. Socialstyrelsen, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer. Stöd för styrning och ledning.. Västerås: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen, Natonell utvärdering - vård och omsorg vid demenssjukdom Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. u.o.:socialstyrelsen. Svedem, Svenska demensregistret. [Online] Available at: Svenska palliativregistret, Ett kvalitetsregister för att förbättra vården i livets slut. [Online] Available at: Sveriges Kommuner och Landsting, Nationella Kvalitetsregister. [Online] Available at: [Använd ]. 11

14 Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Kommuner och Landsting. [Online] Available at: [Använd ]. 12

15 Bilaga 1 Övergripande aktiviteter 2015 Inspirationsdagen Allt det goda 16 april Aktualitetskonferens Välfärdsområdet i Värmland 25 september Regionala nätverksträffar och utbildningar inom aktuella målområden Regional Konferens om samverkan, Selma & Gustaf Förfining/framtagande av processbild för några av de pågående processerna inom äldreområdet i Värmland 13