Kostnadsanalys för hepatit B-vaccination

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kostnadsanalys för hepatit B-vaccination"

Transkript

1 Kostnadsanalys för hepatit B-vaccination Analys av sjukvårdens förväntade och inbesparade kostnader vid införande av vaccination mot hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige

2 Artikelnr Publicerad januari

3 Förord Socialstyrelsen har genomfört en förnyad utvärdering av om hepatit B- vaccin ska erbjudas alla barn, eller om den nuvarande strategin att bara erbjuda vaccinet till personer med ökad risk ska fortsätta. En viktig del av denna utvärdering har varit att jämföra samhällets kostnader för de olika strategierna. Denna analys, som har genomförts av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) i Lund, presenteras i det här dokumentet och ingår som en del i hela den analys som genomförts och som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Arbetet har utförts av Anna H Glenngård och Knut Ödegaard IHE. För underlag till, och hjälp med granskning av, analysen riktar vi också ett särskilt tack till: Ann Söderström, Smittskyddsläkare, Västra Götaland Magnus Lindh, Professor i klinisk virologi, Viruslaboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ragnhild Janzon, Avd för epidemiologi, Smittskyddsinstitutet Rolf Hultcrantz, Professor i gastroenterologi och hepatologi, Karolinska Universitetssjukhuset Ronny Tikkanen, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs Universitet Agneta Holmström Enhetschef Smittskydd 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 6 Bakgrund... 8 Metod Data Födelsekohorter Vaccinationstäckningsgrad Effekt av vaccination Kostnad för vaccination Risker och sjukdomsförlopp Kostnad för handläggning och behandling av hepatit B Resultat Förväntade kostnader och kostnadsbesparingar förknippade med olika vaccinationsstrategier nuvärdesansats Förväntade kostnader och kostnadsbesparingar förknippade med olika vaccinationsstrategier odiskonterade värden Diskussion Referenser

6 Sammanfattning Studien redovisar sjukvårdens förväntade nettokostnader (vaccinationskostnader samt framtida inbesparade kostnader) av att införa vaccination mot hepatit B i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. En hälsoekonomisk Excel-baserad modell har tagits fram. Två strategier jämförs i modellen; a) vaccination mot hepatit B som en del i det allmänna barnvaccinationsprogrammet där alla barn erbjuds ett hexavalent vaccin och b) riktad vaccination till barn i riskgrupper (såsom idag) där barn i riskgrupper erbjuds ett hexavalent vaccin och alla andra barn ett pentavalent vaccin. Beräkningar i modellen baseras på förväntade födelsekohorter under 40 år. I en känslighetsanalys beräknas även kostnaden av dagens riktade vaccination till vuxna i riskgrupper. De uppgifter som används i modellen är främst insamlad från offentliga myndigheter och register. Information har vidare inhämtats från publicerade internationella studier. Då tillförlitlig publicerad data inte funnits tillgänglig har experter inom den svenska hälso- och sjukvården konsulterats. Resultaten redovisas dels diskonterade med 2008 som basår, dels utan diskontering. De diskonterade beloppen kan tolkas som nuvärdet av framtida förväntade nettokostnader medan beloppen utan diskontering kan tolkas som framtida kassaflöden. Sjukvårdens kostnad för riktad och allmän strategi beräknas uppgå till 250 respektive 269 miljoner kronor för 2008 års födelsekohort utan diskontering (r=0%). Merkostnaden av att införa allmän vaccination beräknas som skillnaden mellan strategierna till 19 miljoner. Kostnaden utgörs av vaccinkostnaden samt besök på vårdcentral för att administrera vaccinationen för tre doser under barnets första levnadsår. Vaccinationskostnaden för 40 kohorter beräknas till miljoner kronor för strategin allmän vaccination och miljoner för strategin riktad vaccination mot hepatit B bland barn. Kostnaden för vaccination infaller under det första levnadsåret medan den förväntade inbesparade kostnaden till följd av vaccination till största delen infaller mer än 20 år senare. Den inbesparade kostnaden av att införa allmän vaccination jämfört med riktad vaccination mot hepatit B beräknades till kronor det första året som strategin införs och omkring kronor 40 år senare (r=0%). Den förväntade inbesparade kostnaden stiger i takt med att de vaccinerade individerna blir äldre samt att antalet vaccinerade kohorter ökar. Summerat över förväntad livstid för hela 2008 års kohort uppgår den inbesparade kostnaden utan diskontering (r=0%) till 6,4 miljoner kronor varav 5,5 miljoner infaller efter 20 års ålder. Nettokostnaden för sjukvården av att införa allmän, jämfört med riktad vaccination mot hepatit B för 2008 års kohort blir därmed 12,5 miljoner utan diskontering. Nuvärdet av vaccinationskostnaden (r=3%) för 40 kohorter beräknas till miljoner kronor för strategin allmän vaccination och miljoner för strategin riktad vaccination mot hepatit B bland barn. Den förväntade diskonterade inbesparade kostnaden med 2008 som basår ackumulerad över 40 födelsekohorter beräknas till 59 miljoner för allmän jämfört med riktad 6

7 strategi. Omkring två tredjedelar utgörs av öppenvård, inklusive läkemedelsbehandling och en tredjedel av slutenvård för hepatit B-infektion. Nuvärdet av den förväntade nettokostnaden (r=3%) för sjukvården av att införa allmän jämfört med riktad vaccination mot hepatit B beräknas till 17 miljoner för 2008 års födelsekohort och 6 miljoner för 2047 års födelsekohort. Utöver kostnaden för vaccination av barn i riskgrupper omfattar dagens riktade program vaccination av vuxna i riskgrupper. Kostnaden för vaccination av vuxna i de två största riskgrupperna som omfattas av smittskyddet (individer med tungt missbruk samt män som har sex med män) beräknades till omkring 1,7 miljoner kronor i vardera gruppen för år 2008, givet antaganden om dagens vaccinationstäckningsgrad samt antalet individer i dessa båda grupper. Studien är begränsad till att beräkna sjukvårdens kostnader till följd av olika vaccinationsstrategier. Därmed inkluderas inte indirekta kostnader för sjuklighet som drabbar samhället i form av exempelvis produktionsbortfall. Inte heller inkluderas de kostnader som skulle kunna undvikas för vaccination mot hepatit B bland vuxna, vilka bekostas privat av individer eller företag. Kostnaden för att vaccinera sjukvårdspersonal med ökad risk bärs av arbetsgivaren, liksom kostnaden för att vaccinera annan personal med ökad risk bärs av deras arbetsgivare. Den största yrkesgruppen med ökad risk är dock sjukvårdspersonal vilket innebär att det är landstingen/regionerna som bär även dessa kostnader. 7

8 Bakgrund Dagens svenska allmänna vaccinationsprogram för barn finansieras av landsting och kommuner och omfattar i februari 2009 skydd mot de nio sjukdomarna difteri, stelkramp, kikhosta, polio, infektioner orsakade av Haemophilus influenzae typ B, mässling, påssjuka och röda hund samt pneumokocker. Barn med ökad risk att utsättas för smitta rekommenderas vidare vaccination mot hepatit B, tuberkulos och influensa (SOSFS 2006:22). I absoluta tal nästan fördubblades kostnaderna för vacciner i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn mellan åren 1992 och 2005, från 75 till 134 mnkr (IMS Health). Uttryckt som andel av de totala vaccinkostnaderna i Sverige mer än halverades emellertid kostnaderna under samma period, från 74 procent år 1992 till 31 procent år 2005 (Anell & Glenngård 2007). Socialstyrelsens nya föreskrifter från december 2006 (SOSFS 2006:22) innebar inte att några nya vacciner tillfördes programmet, utan handlade istället om förändringar angående ålder för vaccinering för att ge barnen det bästa möjliga skyddet. Barnvaccinationsprogrammet har dock fått stor uppmärksamhet under senare år eftersom flera nya vacciner introducerats på marknaden. Vaccin mot pneumokocker har godkänts och infördes i programmet den 1 januari Vaccin mot HPV som kan orsaka livmoderhalscancer har godkänts för subvention inom läkemedelsförmånen, efter beslut av LFN, för vaccination av flickor mellan 13 och 17 år. Vidare beslutade Socialstyrelsen i november 2008 att vaccin mot HPV ska ingå i det allmänna programmet för flickor födda 1999 eller senare med start i januari Vaccin mot hepatit B har funnits tillgängligt på marknaden sedan år 1986 och i många länder ges det som en del i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. I Sverige finns idag inte något motsvarande vaccinationsprogram mot hepatit B. Endast personer i riskgrupper vaccineras mot hepatit B, liksom mot tuberkulos, influensa och pneumokocksjukdom. Riskgrupperna återfinns både bland barn och vuxna. Idag administreras de olika komponenterna i barnvaccinationsprogrammet i huvudsak med så kallade kombinationsvacciner. Pentavalenta vacciner är kombinationsvacciner innehållande vaccin mot de fem sjukdomarna difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib och har funnits på den svenska marknaden sedan år Sverige var år 1982 bland de första länderna i världen att introducera kombinationsvaccin mot mässlig, röda hund och påssjuka. Följsamheten till programmet och därmed vaccinationstäckningsgraden är mycket hög nära 100 procent i Sverige (Bergström & Romanus 2007a). Bland barn i riskgrupper administreras vaccin mot hepatit B inom barnvaccinationsprogrammet som en komponent i de hexavalenta vaccinerna (samma fem sjukdomar som det pentavalenta, kompletterat med hepatit B) och ges därmed avgiftsfritt till patienten. Här finns det stora regionala skillnader avseende hur stor andel av alla barn som vaccineras. Skillnaderna återspeglar i princip hur stor andel av befolkningen som återfinns i riskgrupperna i olika delar av landet (Bergström & Romanus 2007a). 8

9 Formellt finns det tre möjligheter att finansiera vaccin i Sverige; som del i barnvaccinationsprogrammet eller smittskyddet finansierat av landsting och kommuner, genom subvention inom läkemedelsförmånerna, eller genom privat finansiering direkt från individer eller deras arbetsgivare. Vuxna som omfattas av vaccination mot hepatit B inom smittskyddet, vilket bekostas av landstingen, återfinns främst bland grupperna tunga missbrukare och män som har sex med män (MSM). Vidare utgör yrkesgrupper med risk att utsättas för blodsmitta en stor riskgrupp som är aktuell för vaccinering. Till dessa administreras singelvaccin mot hepatit B, vilket bekostas av arbetsgivaren. Vaccinering mot hepatit B är även vanligt bland utlandsresenärer, vilka vaccineras antingen med singel- eller kombivaccin innehållande skydd mot både hepatit A och B. Dessa vaccin bekostas privat av individen eller arbetsgivaren. Syfte Syftet med föreliggande studie är att, på uppdrag av Socialstyrelsen, redovisa sjukvårdens förväntade nettokostnader (vaccinationskostnader samt framtida inbesparade kostnader) av att införa vaccination mot hepatit B i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Studien ska kunna utgöra ett underlag för diskussion om finansiering av ett sådant program mellan stat och landsting/regioner. 9

10 Metod En hälsoekonomisk Excel-baserad modell har tagits fram. Två strategier jämförs i modellen en med vaccination som en del i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och en med riktad vaccination till barn i riskgrupper (såsom idag). I strategin allmän vaccination erbjuds alla barn ett hexavalent vaccin (difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B) som administreras på samma sätt som det pentavalenta vaccinet (difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib) administreras idag, dvs. med tre doser under barnets första levnadsår. I huvudanalysen jämförs denna strategi med dagens riktade strategi där endast barn i riskgrupper vaccineras med det hexavalenta vaccinet och alla andra barn erbjuds det pentavalenta. Beräkningar i modellen baseras på förväntade födelsekohorter under 40 år. I skattningarna används år 2008 som basår. I känslighetsanalyser redovisas även kostnaden av dagens riktade vaccination bland vuxna i riskgrupper. Vidare görs en känslighetsanalys med avseende på vaccinpris. Resultaten presenteras på två sätt; dels som nuvärden av framtida förväntade kostnader och inbesparade kostnader diskonterade till år 2008 (r=3%) och dels utan diskontering (r=0%). Vaccinationskostnaden (VC) mot hepatit B i vaccinationsprogrammet för 40 framtida födelsekohorter (F 2008 F 2047 ) skattas med följande relation: VC = 2047 t= 2008 t λ F ( C H C P ) /(1 + r) t 2008 där : t F = Antal födda år t. λ = Täckningsgrad av vaccinationsprogrammet i procent. C H, C P = vaccinationskostnaden per barn för hexavalent respektive pentavalent vaccination i 2008 år prisnivå. r = Diskonteringsränta. Nyttan av vaccination mot hepatit B skattas som den inbesparade kostnaden (CB) som kan förväntas uppnås till följd av allmän vaccination mot hepatit B. I beräkningarna antas att den inbesparade kostnaden motsvarar vårdkostnaden som varje individ med hepatit B genererar multiplicerad med antal individer som är vaccinerade och därmed har skydd mot att drabbas av hepatit B. För att skatta den inbesparade kostnaden (CB) för 2008 års födelsekohort används följande relationer: CB 2008 = 90 c a ϕ a = 1 N 2008 a 10

11 där: ϕ = Skyddseffekten av hepatit B-vaccination N a = Förväntad framtida åldersfördelning av antal vaccinerade personer med ålder (a) 1 år 90 år, av antal föda år c a = Genomsnittlig diskonterad behandlingskostnad för akut och kronisk hepatit B per person och år med ålder (a = 1 år 90 år) = akut a kronisk a c a /( 1 + r) + ca /(1 + r) Vi använder ålder (a =1 år) som basår, vilket motsvarar år 2008, och därför diskonteras behandlingskostnaden med stigande ålder. Den genomsnittliga behandlingskostnaden för akuta och fall av hepatit B skattas som summan av kostnaden för öppenvård och slutenvård. Den genomsnittliga behandlingskostnaden för hepatit B i öppenvård skattas baserat på incidensen (i a ) av antal fall rapporterad till Smittskyddsinstitutet multiplicerat med en genomsnittlig kostnad per fall. Incidensen är starkt åldersrelaterad. Den genomsittliga behandlingskostnaden för hepatit B i slutenvård baseras på slutenvårdsstatisk för antal åldersrelaterade vårddagar (d a ) från Socialstyrelsen multiplicerat med en genomsnittlig kostnad per vårddag samt kostnader för provtagning. Kostnaden för behandling av kronisk hepatit B skattas baserat på antaganden om risk att den akuta infektionen övergår i en kronisk. Behandlingskostnaden för kroniska fall utgörs av öppenvård och läkemedelsbehandling samt kostnaden för behandling av senkomplikationer. Kostnaden för behandling av senkomplikationer skattas baserat på antaganden om risk att drabbas av komplikationer och hur många år i framtiden dessa komplikationer kan förväntas uppstå. Den förväntade behandlingskostnaden baseras på DRG-priser. Den framtida vaccinerade åldersfördelningen (N a ) av antal födda (F 2008 ) skattas baserat på statistik om den generella befolkningens åldersrelaterade mortalitet (m a ) enligt följande: N a=1 = λf 2008 N a+1 = N a (1-m a ) N a+2 = N a+1 (1-m a+1 ) N a+i = N a+i-1 (1-m a+i-1 ) Inbesparade kostnader som kan förväntas uppstå för vaccinerade barn efter år 2008 skattas enligt samma princip och med 2008 års priser för den genomsnittliga vårdkostnaden som ovan redovisat för antal barn födda Summan av inbesparade kostnader för 40 födelsekohorter blir således: = CB = t= t CB /(1 + r) t

12 Data De data som används i modellen är insamlade främst från offentliga myndigheter och register. Data har vidare inhämtats från publicerade internationella studier. I de fall vi inte har funnit tillförlitlig publicerad data har vi konsulterat experter inom den svenska hälso- och sjukvården. Födelsekohorter I modellen används beräknade födelsekohorter åren , baserade på befolkningsstatistik från statistiska centralbyrån, SCB. Beräkningarna är gjorda baserat på ett genomsitt av prognoserna för hög respektive låg fertilitet. Vaccinationstäckningsgrad I modellen antas samma täckningsgrad för strategin allmän vaccination som för difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib idag, dvs. 98 procent (Bergström & Romanus 2007a). Som relevant jämförelse antar vi en vaccinationstäckningsgrad motsvarande dagens för riktad vaccination. Vi har valt att basera vaccinationstäckningsgraden bland barn för strategin riktad vaccination på försäljningsstatistik från läkemedelsverket. Under 2007 såldes doser hexavalent vaccin. Vaccinet administreras i tre doser vilket innebär vaccinerade barn under perioden. Detta motsvarar en vaccinationstäckningsgrad på 19 procent baserat på en födelsekohort om barn. Täckningsgraden bland vuxna i riskgrupper är baserad på statistik från kriminalvården och Socialstyrelsen samt expertkommentar (Ann Söderström). Missbrukare och MSM inkluderas i analysen. Personal med ökad risk inkluderas inte eftersom kostnaden för att vaccinera denna grupp bärs av arbetsgivaren. Täckningsgraden bland tunga missbrukare antas vara 10 procent för i genomsnitt 2,5 doser. Vidare vaccineras omkring 800 missbrukare på fängelser med i genomsnitt 2,5 doser per år (Kriminalvården 2007; Kriminalvården 2008). Täckningsgraden i gruppen MSM antas vara 35 procent (3 doser), baserat på en undersökning gjord år 2008 vilken inkluderade mer än respondenter (personlig kommunikation Ronny Tikkanen). Effekt av vaccination Skyddseffekten mot hepatit B av ett hexavalent vaccin beräknades till 98,6 procent i en randomiserad klinisk prövning som publicerades 2005 (Tichman et al 2005). Effekten av ett monovalent vaccin antas vara samma som för det hexavalenta. 12

13 Kostnad för vaccination Skillnaden i kostnad mellan strategierna beräknas som skillnaden mellan kostnaden för Pentavac (254 kr) och Hexavac (332 kr) till 78 kr per dos för vaccin som administreras till nyfödda. Tre doser ges och därmed blir den totala skillnaden i kostnad 234 kr. Ingen administrationskostnad tillkommer eftersom det administreras inom ramen för dagens vaccinationsprogram. Tabell 1. Kostnader för att administrera vaccin. Procedur/ test Enhetskostnad Källa Hexavalent vaccin 332 FASS 2008 Pentavalent vaccin 254 FASS 2008 Monovaccin, hepatit B 143 FASS 2008 Besök annan vårdgivare 545* SRVN 2008 *Medelvärde av priser från 6 sjukvårdsregioner (Södra, Västra, Sydöstra, Stockholm-Gotland, Norrlandstingen, Uppsala-Örebro). I en känslighetsanalys varieras vaccinkostnaden mellan 50 och 100 kronor. Vidare inkluderas vaccination bland vuxna i riskgrupper i en känslighetsanalys. Kostnaden för vaccin bland vuxna beräknas till kronor (( )*3) per individ för tre doser. Risker och sjukdomsförlopp Hepatit B kan smitta vertikalt mellan mor och barn vid förlossningen horisontellt mellan barn sexuellt via inokulationer, t.ex. nålstick. Akut hepatit B I modellen antas att årligen drabbas 2,6 per individer av akut hepatit B med symtom. Denna siffra är baserad på ett genomsnitt av antal rapporterade fall under tioårsperioden (tabell 2). Underrapporteringen kan vara så stor som 50 procent eftersom det endast är omkring 50 procent av dem som smittas av hepatit B som utvecklar symtom (expertutlåtande Ann Söderström). Ett antagande i modellen är att det är de ickesymtomatiska fallen som inte rapporteras. Då icke-symtomatiska (av sjukvården inte kända) fall inte genererar några kostnader för sjukvården är beräkningarna inte justerade för eventuell underrapportering avseende vård för akut och kronisk infektion. Däremot är beräkningarna avseende senkomplikationer justerade, då dessa kan uppkomma även bland dem som är fria från symtom vid insjuknande. 13

14 Tabell 2. Rapporterad akut hepatit B-infektion , totalt antal fall och antal fall per invånare. Akuta fall År Totalt Per inv , , , , , , , , , ,19 Källa: Zuckerman et al 2007; Smittskyddsinstitutets statistikdatabas. Den akuta hepatit B-infektionen kan antingen läka ut eller övergå i en kronisk infektion. Sannolikheten för att den akuta infektionen ska övergå i en kronisk infektion beror på patientens ålder vid insjuknandet. Yngre personer löper större risk att utveckla en kronisk infektion. Infektionen betraktas som kronisk om patienten är HbsAg-positiv efter 6 månader. I modellen antas risken för att utveckla kronisk infektion fördelat per åldersgrupp vara: procent för personer yngre än 5 år (Margolis et al 1991; Fattovich et al 2008) 1 5 procent för personer äldre än 5 år (Hyams KC 1995; Fattovich et al 2008) I modellen antas att 0,5 av de årliga fallen sker bland barn under fem år baserat på statistik från Smittskyddsinstitutet. Under perioden 1991 till 2007 rapporterades totalt 9 fall av akut hepatit B bland barn under 6 år där barnet hade smittats i Sverige, dvs. i genomsnitt 0,5 fall per år (Personlig kommunikation Ragnhild Janzon ). Kronisk hepatit B Kronisk hepatit B kan delas in i tre immunologiska stadier. Handläggning och behandling skiljer sig åt beroende på i vilket stadium personen befinner sig (se stycket Kronisk infektion). Personer som utvecklar kronisk hepatit B som vuxna genomgår inte det första stadiet. Fördelningen mellan stadium två och tre antas vara hälften i vartdera stadiet (se stycket om handläggning och behandling). Läkemedelsbehandling av kronisk hepatit B syftar till att förhindra senkomplikationer och riktas främst till de patienter som befinner sig i stadium två (Läkemedelsverket 2007). I modellen antas att 25 procent av de patienter med kronisk infektion som befinner sig i stadium två får läkemedelsbehandling (expertutlåtanden Magnus Lindh & Ann Söderström). 14

15 Den kroniska infektionen kan övergå i senkomplikationer som levercirros och hepatocellulär cancer (HCC) efter mycket lång tids sjukdom, normalt mer än år. Sannolikheten för att utveckla cancer är högre för vertikalt smittade män över 35 år och vertikalt smittade kvinnor över 45 år. I modellen antas risken för att utveckla senkompliktioner av kronisk hepatit B- infektion i Sverige vara: 5 procent för att utveckla levercirros, varav 25 procent genomgår levertransplantation (expertutlåtanden Magnus Lindh, Ann Söderström & Rolf Hultcrantz ) 3 procent för att utveckla HCC, varav 25 procent genomgår levertransplantation (expertutlåtanden Magnus Lindh, Ann Söderström & Rolf Hultcrantz) I modellen tas inte hänsyn till nyupptäckta fall av kronisk hepatit B då majoriteten (ca 95 %) av dessa har smittats i utlandet och utvecklat sin kroniska infektion innan de flyttat till Sverige (Smittskyddsinstitutet statistikdatabas). Dessa fall kan därmed inte förebyggas med en allmän vaccination mot hepatit B i Sverige. Kostnad för handläggning och behandling av hepatit B Akut infektion I Läkemedelsverkets rekommendationer beskrivs utförligt hur en nyupptäckt kronisk hepatit B ska handläggas (Läkemedelsverket 2007). Det finns inte någon motsvarande nationell rekommendation för akut hepatit B infektion som för kronisk infektion. Proceduren är dock till stor del densamma för akut som för kronisk infektion, enligt rutinanvisningar från två sjukvårdsregioner samt expertutlåtande (Magnus Lindh) (tabell 3). 15

16 Tabell 3. Handläggning och kostnad av akut hepatit B infektion. Procedur eller test (enhetskostnad) Kostnad/besök Källa Första besök Besök infektionsklinik läkare* CRP (18), B B-Hb (13), B-leukocyter (13), B-trombocyter (15), diff (53), krea (32) S-albumin, Na (11), K (11) 166 SRVN 2008 S-ASAT (12), S-ALAT (12), S-ALP (14), B-bilirubin (11), PK (INR) (52), GT (14) 115 SRVN 2008 HAV-IgM (129), HBsAg (89), HBeAg (174), anti-hbe (174), anti- HBcIgM (289) 855 SRVN 2008 Serologi för hepatit A (129), C (100), D (174), HIV (102) 505 SRVN 2008 Poliklinisk uppföljning (ca 63 %) Efter 2, 3, 4, 8, 12, 16 veckor (2 läkarbesök, 4 provtagningar) Besök infektionsklinik läkare/ annan* 2 395/ 876 S-ASAT (12), S-ALAT (12), S-ALP (14), B-bilirubin (11), PK (INR) (52) 101 SRVN 2008 Efter sex månader Besök infektionsklinik läkare* S-ASAT (12), S-ALAT (12), PK (INR) (52), B-tromocyter (15), HbsAG (89), HBeAg (174), Anti-Hbe (174), 528 SRVN 2008 Om HbsAG-positiv dvs kronisk, HBV-DNA (1 464) SRVN 2008 Sjukvårdskostnad per fall akut hepatit B, ej inlagd patient Om inlagd för observation (ca 37 %) Ytterligare tester: HBV-DNA (1 464) SRVN vårddygn (5 199/vårddag G) SRVN 2008 Sjukvårdskostnad per fall akut hepatit B, inlagd patient Källa: Rutinanvisningar från Skåne & Västra Götaland; expertutlåtande (Magnus Lindh). *Medelvärde av priser från 7 prislistor (Sörmland, Södra sjukvårdsregionen, Uppsala, Norra sjukvårdsregionen, Västmanland, Västra Götaland, Gävleborg). Av dem som drabbas av akut hepatit B-infektion antas omkring 37 procent behöva slutenvård, baserat på statistik om antal fall från Smittskyddsinstitutet och antal fall som får slutenvård från Socialstyrelsens slutenvårdsregister (tabell 4). I modellen antas en medelvårdtid på 5 dygn baserat på statistik från Socialstyrelsens slutenvårdsregister. 16

17 Tabell 4. Antal inlagda som andel av antal rapporterade fall akut hepatit B. År Totalt Antal inlagda Andel inlagda (%) Medel Källor: Smittskyddsinstitutets statistikdatabas; Socialstyrelsens slutenvårdsregister. Kronisk infektion Kronisk hepatit B kan delas in i tre immunologiska stadier (se tabell 5). Personer som utvecklar kronisk hepatit B som vuxna genomgår inte det första stadiet. Fördelningen mellan stadium två och tre antas vara hälften i vartdera stadiet i Sverige, baserat på expertutlåtande (Magnus Lindh). Detta resulterar i en kostnad per vuxen patient och år motsvarande kronor för uppföljning på infektionsklinik inklusive provtagning, under antagandet att patienter i stadium två gör två besök per år och patienter i stadium tre gör ett besök per år. 17

18 Tabell 5. Handläggning och kostnad av kronisk hepatit B-infektion. Procedur eller test Kostnad/besök Källa Kronisk hepatit B infektion Immunologiskt stadium 1: Immuntolerans (HBeAg-positiv) Uppföljning 1-2 ggr/år Besök infektionsklinik läkare* SRVN 2008 Tester/besök: S-ASAT (12), S-ALAT (12), HBeAg (174), anti-hbe (174) samt HBV-DNA (1464) SRVN 2008 Immunologiskt stadium 2: Immunaktivering (HBeAg-positiv eller negativ) Uppföljning 2-3 ggr/år Besök infektionsklinik läkare* SRVN 2008 Tester/besök: S-ASAT (12), S-ALAT (12), S-albumin (43), AFP (109), PK (INR) (52), B-trombocyter (15), HBeAg (174), anti-hbe (174) samt HBV-DNA (1464) SRVN 2008 Immunologiskt stadium 3: Immunologisk övervakning (HBe- Ag-negativ) Uppföljning 1 ggr/år Besök infektionsklinik läkare* SRVN 2008 Tester/besök: S-ASAT (12), S-ALAT (12), B- trombocyter (15), PK (INR) (52), HBsAg (89), anti-hbs (129) samt HBV-DNA (1464) SRVN 2008 Källa: Läkemedelsverket *Medelvärde av priser från 7 prislistor (Sörmland, Södra sjukvårdsregionen, Uppsala, Norra sjukvårdsregionen, Västmanland, Västra Götaland, Gävleborg). Utöver kostnad för läkarbesök och provtagning tillkommer läkemedelsbehandling för omkring 25 procent av patienterna i stadium två. Det finns sex läkemedel godkända för behandling av kronisk hepatit B i Sverige (Alfainterfereon, Peginterferon, Lamivudin, Telebivudin, Adefovier, Entecavir) (Läkemedelsverket 2007). I modellen inkluderas endast behandlingskostnaden för Pegasys och Baraclude (Entecavir) som är första- respektive andrahandsval i Sverige idag (Läkemedelsverket 2007). Behandlingsrekommendationen för behandling med Peginterferon alfa 2a är 180 mikroenheter i veckan under 48 veckor. Behandlingsrekommendationen för behandling med Entecavir under minst ett år om patienten är HBeAg-positiv och tills vidare om patienten är HBeAg-negativ. I modellen antas att hälften av patienterna behandlas med Peginterferon alfa 2a i 48 veckor och hälften med Entecavir under 10 år baserat på expertutlåtande (Magnus Lindh). Kostnaden per patient (och år) för behandling med respektive läkemedel redovisas i tabell 6. 18

19 Tabell 6. Kostnad för antiviral läkemedelsbehandling av kronisk hepatit B. Läkemedel/procedur/test Pris Källa Dosering Extra provtagning innan behandlingsstart, S-IgG (43), P-TSH (71), P-T4 (74), S-ANA (133), S- SMA (142) 463 SRVN Extra provtagning under behandling, 4ggr/år, P- TSH (71), P-T4 (74) 145*4 SRVN Pegasys (Peginterfereon alfa 2a), lösning 180 mikrou, 4*0,5 ml 8427 FASS Baraclude (Entecavir), Tablett 0,5/1 mg, 3*10 tabletter 5162,5 FASS Kostnad/patient, Peginterferon alfa 2a ( ) Kostnad/patient/år, Entecavir (10 år) ( ) 180 mikrou/vecka i 48 veckor. 0,5 mg alt 1 mg/dag i ett år alt tills vidare. Senkomplikationer Vad gäller konsekvenser av senkomplikationer av kronisk hepatit B är cirros och HCC beaktat i modellen. Baserat på expertutlåtanden (Magnus Lindh & Ann Söderström) antas 5 procent av de kroniska bärarna utveckla levercirros och 3 procent utveckla HCC. Av dem som får cirros antas att 25 procent genomgår en levertransplantation och resterande andel behöver årlig sjukvårdande behandling under resterande livstid. Överlevnaden bland dessa patienter antas vara 5 år i genomsnitt i modellen (Expertutlåtande Rolf Hultcrantz). Av dem som får HCC antas att 25 procent genomgår en levertransplantation, 50 procent avlider inom ett år och 25 procent behandlas med annan sjukvårdande behandling under resterande livstid. Överlevnaden bland de patienter som behandlas antas vara 3 år i modellen (Expertutlåtande Rolf Hultcrantz). Kostnaden för behandling av olika senkomplikationer av hepatit B redovisas i tabell 7. Tabell 7. Kostnad för behandling av senkomplikationer av kronisk hepatit B. Procedur eller behandling (DRG-kod) Kostnad Källa Levertransplantation (DRG 480 Levertransplantation) SRVN 2008 Cirros (DRG 202 Cirros och alkoholhepatit) SRVN 2008 Hepatit B med HCC (DRG 205 Leversjd ej mal/cirr/alkhep K) SRVN 2008 Hjortsberg & HCC, palliativ vård * Svarvar 1999 * kronor i 1998 års priser justerat med konsumentprisindex till 2007 års priser. 19

20 Resultat Resultatet av studien är skattningar av sjukvårdens förväntade vaccinationskostnader och framtida inbesparade kostnader förknippade med olika vaccinationsstrategier. De redovisas dels enligt en nuvärdesansats, diskonterat med år 2008 som basår (r=3%), dels odiskonterat, i absoluta tal i fasta priser, 2008 års prisnivå (r=0%). I huvudanalysen redovisas förväntade kostnader och inbesparade kostnader förknippade med olika strategier för vaccination av barn. Riskgruppsvaccination av vuxna redovisas i en separat analys. Förväntade kostnader och kostnadsbesparingar förknippade med olika vaccinationsstrategier nuvärdesansats I figur 1 redovisas nuvärdet av vaccinationskostnaden för allmän jämfört med riktad vaccinationsstrategi mot hepatit B bland barn för 40 födelsekohorter. Kostnaden utgörs av vaccinkostnaden samt besök på vårdcentral för att administrera vaccinationen för tre doser under barnets första levnadsår. Figur 1. Förväntad kostnad förknippad med allmän och riktad vaccinationsstrategi mot hepatit B bland barn, 2008 års prisnivå, 3 % diskonteringsränta. Milj kr År Allmän strategi Riktat strategi Kostnaden för att införa allmän vaccination beräknas som skillnaden mellan de båda strategierna och för 2008 års födelsekohort blir den 19 miljoner (269 miljoner jämfört med 250 miljoner). I strategin allmän vaccination antas att 98 procent i varje födelsekohort vaccineras med ett hexavalent vaccin och i strategin riktad vaccination antas att 19 procent i varje kohort vac- 20

21 cinerat med ett hexavalent vaccin och 79 (98-19) procent med ett pentavalent vaccin. Nuvärdet av vaccinationskostnaden för 40 kohorter beräknas till miljoner kronor för strategin allmän vaccination och miljoner för strategin riktad vaccination mot Hepatit B bland barn, baserat på statistik om framtida födelsekohorter från SCB (medelvärde av låg och hög fertilitet). Kostnaden för vaccination infaller under det första levnadsåret medan den förväntade inbesparade kostnaden till följd av vaccination till största delen infaller mer än 20 år senare. Nuvärdet av den förväntade framtida kostnadsbesparingen för sjukvården av att införa allmän jämfört med riktad vaccination mot hepatit B bland barn beräknas till 2,5 miljoner för 2008 års födelsekohort (figur 2). Den förväntade diskonterade inbesparade kostnaden med 2008 som basår ackumulerad över 40 födelsekohorter beräknas till 59 miljoner. Omkring 37,5 miljoner utgörs av öppenvård, inklusive läkemedelsbehandling och 21,5 miljoner av slutenvård för hepatit B-infektion. Nuvärdet av den förväntade nettokostnaden för sjukvården av att införa allmän jämfört med riktad vaccination mot hepatit B beräknas till närmare 17 miljoner för 2008 års födelsekohort och 6 miljoner för 2047 års födelsekohort. Figur 2. Förväntad inbesparad kostnad av allmän jämfört med riktad vaccination mot hepatit B bland barn, 2008 års prisnivå, 3 % diskonteringsränta. Kronor År Öppenvård Slutenvård Summa inbesparade kostnader Förväntade kostnader och kostnadsbesparingar förknippade med olika vaccinationsstrategier odiskonterade värden I fasta priser, 2008 års prisnivå, beräknas vaccinationskostnaden för 40 kohorter till miljoner kronor för strategin allmän vaccination och miljoner för strategin riktad vaccination mot hepatit B bland barn, baserat på statistik om framtida födelsekohorter från SCB (medelvärde av 21

22 låg och hög fertilitet). För 2008 års födelsekohort blir resultatet en ökad kostnad med 19 miljoner för strategin allmän vaccination, beräknat som skillnaden mellan de båda strategierna, 269 miljoner jämfört med 250 miljoner (figur 3). Figur 3. Förväntad kostnad förknippad med allmän och riktad vaccinationsstrategi mot hepatit B bland barn, odiskonterade värden. Milj kr År Allmän strategi Riktad strategi Sjukvårdens förväntade inbesparade kostnad av att införa allmän vaccination mot hepatit B förväntas vara liten de första åren efter införandet, för att sedan öka i takt med att fler blir vaccinerade och att de vaccinerade kohorterna blir äldre. Effekten av vaccination är förebyggd sjuklighet och inträffar först 20 år senare och därefter. I figur 4 visas den förväntade inbesparade kostnaden för 2008 års födelsekohort. Figuren illustrerar hur den inbesparade kostnaden varierar i takt med att individerna som blivit vaccinerade blir äldre. Summerat över förväntad livstid för hela 2008 års kohort uppgår den inbesparade kostnaden till 6,4 miljoner kronor varav 5,5 miljoner infaller efter 20 års ålder. 22

23 Figur 4. Förväntade inbesparade kostnader av allmän vaccination mot hepatit B, 2008 års födelsekohort, odiskonterade värden. Kronor Ålder akut öppenvård kronisk öppenvård akut slutenvård senkomplikationer Den inbesparade kostnaden i termer av minskad sjuklighet ur ett sjukvårdsperspektiv till följd av en allmän vaccinationsstrategi mot hepatit B bland barn beräknas uppgå till kronor det första året som strategin införs och närmare kronor 40 år senare. I figur 5 illustreras hur inbesparingen stiger i takt både med att åldern på de vaccinerade stiger men också i takt med att fler kohorter blir vaccinerade. Observera att i figur 3 kan endast den inbesparade kostnad som utfaller de första 40 åren ( ) efter införandet av allmän vaccination avläsas. I denna kassaflödesansats syns inte den totala framtida besparingen som sker till följd av allmän vaccination eftersom den till stor del infaller på längre sikt. 23

24 Figur 5. Förväntade inbesparade kostnader av allmän vaccination mot hepatit B, 40 födelsekohorter , odiskonterade värden. Kronor År Känslighetsanalys avseende vaccinpris I huvudanalysen antas att kostnaden för vaccin mot hepatit B motsvaras av skillnaden mellan ett pentavalent och ett hexavalent vaccin, vilket beräknades till 78 kronor per dos (se tabell 1). Vaccinet administreras i tre doser. I en känslighetsanalys varieras priset mellan 50 och 100 kronor per dos. I figur 6 visas den förväntade merkostnaden till följd av att införa allmän jämfört med riktad vaccination mot hepatit B, givet olika vaccinpris. Figur 6. Förväntad merkostnad av allmän jämfört med riktad vaccinationsstrategi mot hepatit B bland barn vid olika vaccinpris, odiskonterade värden, 2008 års prisnivå. Kronor År Vaccinpris 50 kr Vaccinpris 78 kr Vaccinpris 100 kr 24

25 Riktad vaccination till vuxna Eftersom det råder stor osäkerhet om hur många vuxna individer som vaccineras inom ramen för dagens riktade vaccinationsprogram mot hepatit B redovisas skattingar för dessa i en separat analys. Kostnaden för vaccination av vuxna som omfattas av smittskyddet inkluderar vaccination av individer med tungt missbruk samt män som har sex med män (MSM). I grupperna tunga missbrukare samt MSM antas omkring doser vardera administreras inom ramen för smittskyddet årligen. Bland individer som omfattas av gruppen tunga missbrukare antas att doser administreras årligen. Siffran bygger på antagandet att 10 procent av alla tunga missbrukare vaccineras med i genomsnitt 2,5 doser. Prevalensen av tunga missbrukare i Sverige är omkring individer (Socialstyrelsen 2006b). Baserat på uppgifter om prevalens samt antagande om återstående livslängd beräknades en årlig incidens till individer. Vidare vaccineras omkring 800 missbrukare på fängelser med i genomsnitt 2,5 doser per år (Kriminalvården 2007; Kriminalvården 2008). I gruppen MSM beräknas doser administreras årligen, baserat på antagandet att 5 procent av alla män i Sverige ingår i MSM-populationen och att vaccinationstäckningsgraden (3 doser) är 35 procent. Vaccinationstäckningsgraden avseende hepatit B bland individer i denna grupp är baserad på en undersökning gjord år 2006, vilken inkluderade mer än respondenter (personlig kommunikation Ronny Tikkanen). I tabell 8 redovisas antalet vaccinerade individer, täckningsgrad i riskpopulationen samt vaccinationskostnad för respektive grupp, givet ovanstående antaganden. Tabell 8. Skattat antal vaccinerade individer samt kostnad för hepatit B-vaccination bland vuxna i riskgrupper givet riktad vaccinationsstrategi mot hepatit B i Sverige år Strategi riskgruppsvaccination Antal Täckn.grad Kostnad Vaccinerade vuxna, MSM* % 1,7 milj Vaccinerade vuxna, missbrukare** % + interner 1,7 milj *3 doser, **2,5 doser Kostnaden för hepatit B-vaccinering bland gruppen MSM inom ramen för dagens riskgruppsvaccination beräknades till (( )*3) per person och utgörs av kostnaden för tre doser monovaccin samt tre besök hos vårdgivare för att administrera vaccinationen. På samma sätt beräknades kostnaden per individ för riktad vaccination till missbrukare till kronor för i genomsnitt 2,5 doser. Dock inkluderas inte kostnaden för uppsökande verksamhet bland missbrukare som bedrivs i olika landsting och regioner med syfte att genomföra hälsoundersökningar samt vaccinera mot hepatit B. 25

26 Diskussion Modellberäkningarna i den här studien fokuserar på sjukvårdens förväntade vaccinationskostnader och framtida inbesparade kostnader till följd av allmän vaccination jämfört med riktad vaccination till riskgrupper mot hepatit B. I huvudanalysen redovisas endast förväntade skillnader i kostnader vid olika vaccinationsstrategier till barn. Merkostnaden av att införa allmän jämfört med riktad vaccination mot hepatit B bland barn beräknades till 19 miljoner kronor för 2008 års födelsekohort. Denna siffra utgörs av skillnaden i vaccinpris för ett hexavalent jämfört med ett pentavalent vaccin ( kronor) multiplicerat med antalet extra barn som vaccineras mot hepatit B det aktuella året. Vaccinkostnaden är beräknad baserad på Apotekets försäljningspris och är inte justerade för eventuella rabatter som ges till landsting, regioner och kommuner vid upphandling av vaccin. Sådana rabatter kan vara större vid upphandling av pentavalenta vaccin än vid upphandling av hexavalenta vaccin eftersom det i nuläget finns två tillverkare av det förstnämnda men endast en tillverkare av det sistnämnda på den svenska marknaden. Den inbesparade kostnaden av att införa allmän vaccination jämfört med riktad vaccination mot hepatit B beräknades till kronor det första året som strategin införs och omkring 4,5 miljoner 40 år senare utan diskontering. Den förväntade inbesparade kostnaden stiger i takt med att de vaccinerade individerna blir äldre samt att antalet vaccinerade kohorter ökar. För 2008 års födelsekohort uppgår den förväntade totala inbesparade kostnaden under deras förväntade livstid till 6,4 miljoner kronor utan diskontering (0 % diskonteringsränta) och nuvärdet av detsamma till 2,5 miljoner kronor med 3 procents diskonteringsränta. Nuvärdet av den förväntade nettokostnaden (3 % diskonteringsränta) för sjukvården av att införa allmän, jämfört med riktad vaccination mot hepatit B beräknas till närmare 17 miljoner för 2008 års födelsekohort och 6 miljoner för 2047 års födelsekohort. Sjukvårdens förväntade inbesparade kostnader till följd av allmän vaccination mot hepatit B förväntas främst uppstå bland de akuta fallen av hepatit B. Nyupptäckta kroniska fall av hepatit B är inte inkluderade i studien. Akut hepatit B drabbar främst vuxna svenskar som har smittats i vuxen ålder, medan den stora majoriteten kroniska bärare i Sverige har smittats och utvecklat sin sjukdom i utlandet innan de flyttat till Sverige. Allmän vaccination mot hepatit B i Sverige skulle därmed förhindra att kostnader och mänskligt lidande för akut hepatit B uppstår, medan den kroniska bilden sannolikt skulle påverkas i mindre utsträckning. Effekten av flockimmunitet beaktas inte i beräkningarna. Endast akuta fall som är rapporterade till Smittskyddsinstitutet är beaktade i studien. Dessa fall är symtomgivande och genererar därmed kostnader för sjukvården. Omkring hälften av dem som drabbas av hepatit B får inga symtom och genererar därmed inga öppen- eller slutenvårdskostnader för provtagning och behandling. Patienter som inte utvecklar akuta symtom kan dock ändå drabbas av senkomplika- 26

27 tioner på längre sikt och kostnaden för behandling dessa är inkluderade i studien. Baserat på slutenvårdsstatistik från Socialstyrelsen antas att närmare 40 procent av patienterna med akut infektion behöver slutenvård. Därmed beräknas slutenvårdskostnaderna för akut infektion vara nästan lika stora som öppenvårdskostnaderna för akut infektion. Andelen patienter med akut hepatit B som får slutenvård är hög jämfört med studier från andra länder (se t.ex. Harris et al 2001). En möjlig förklaring är att det är en hög andel missbrukare som drabbas av hepatit B i vuxen ålder i Sverige och man väljer att lägga in denna patientgrupp för observation ett par dagar, snarare än att ge tid för återbesök då det finns en misstanke att patienten inte kommer tillbaka för återbesök. I huvudanalysen redovisas inte kostnaden för riktad vaccination till vuxna i riskgrupper, vilka vaccineras inom smittskyddet idag, eftersom det råder stor osäkerhet om hur många individer som omfattas av sådan vaccination. Kostnaden för vaccination av vuxna som omfattas av smittskyddet inkluderar individer med tungt missbruk samt män som har sex med män (MSM) och uppskattades till omkring 1,7 miljoner kronor vardera i den här studien, givet antaganden om dagens vaccinationstäckningsgrad samt antalet individer i dessa båda grupper. I tabell 9 redovisas antalet personer som vaccineras inom smittskyddet med antagande om dagens täckningsgrad samt antalet som potentiellt skulle ha vaccinerats om samtliga som omfattas av smittskyddet hade vaccinerats med allmän respektive riktad vaccination mot hepatit B. I tabellen anges även andelen i respektive population som kan förväntas bli vaccinerade med riktad respektive allmän vaccinationsstrategi. Kostnaden för hepatit B- vaccinering bland gruppen MSM inom ramen för dagens riskgruppsvaccination beräknades till (( )*3) per person och utgörs av kostnaden för tre doser monovaccin samt tre besök hos vårdgivare för att administrera vaccinationen. På samma sätt beräknades kostnaden per individ för riktad vaccination till missbrukare till kronor för i genomsnitt 2,5 doser. Dock inkluderas inte kostnaden för uppsökande verksamhet bland missbrukare som bedrivs i olika landsting och regioner med syfte att genomföra hälsoundersökningar samt vaccinera mot hepatit B. Bland barn beräknas kostnaden av att erbjuda vaccination mot hepatit B till 234 (78*3) kronor per barn, vilket utgörs endast av vaccinkostnaden eftersom det kan administreras helt inom dagens gällande vaccinationsprogram. 27

28 Tabell 9. Skattat antal vaccinerade individer samt kostnad för hepatit B vaccination i olika populationer vid allmän och riktad vaccination mot hepatit B i Sverige år Strategi allmän vaccination Strategi riskgruppsvaccination Antal Täckn.grad Kostnad Antal Täckn.grad Kostnad Med dagens täckningsgrad Vaccinerade barn* % 24,0 milj % 4,6 milj Vaccinerade vuxna, MSM* 0 98% % 1,7 milj Vaccinerade vuxna, missbrukare** 0 98% % + interner 1,7 milj Med full täckningsgrad Vaccinerade barn* % 24,4 milj % 5,1 milj Vaccinerade vuxna, MSM* 0 100% % 4,8 milj Vaccinerade vuxna, missbrukare* 0 100% % 3,6 milj Antagande: 2008 års befolkningsstruktur, samma vaccinationstäckningsgrad som idag. *3 doser, **2,5 doser. I studien beräknas kostnader ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Därmed inkluderas inte indirekta kostnader för sjuklighet som drabbar samhället i form av exempelvis produktionsbortfall. Inte heller inkluderas de kostnader som skulle kunna undvikas för vaccination mot hepatit B bland vuxna, vilka bekostas privat av individer eller företag. Kostnaden för att vaccinera sjukvårdspersonal med ökad risk bärs av arbetsgivaren, liksom kostnaden för att vaccinera annan personal med ökad risk bärs av deras arbetsgivare. Den största yrkesgruppen med ökad risk är dock sjukvårdspersonal, vilket innebär att det är landstingen/regionerna som bär även dessa kostnader. Utöver försäljningen av kombinationsvacciner till barn innehållande skydd mot hepatit B såldes enheter singelvaccin mot hepatit B och enheter kombinationsvaccin mot hepatit A och B i Sverige under Det motsvarar nästan vaccinerade individer under året som vaccineras utanför det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Majoriteten av dessa avser resevaccin, vilka bekostas privat av individen. Resultaten redovisas på två sätt i studien, dels enligt en nuvärdesansats och dels utan diskontering. De diskonterade beloppen kan tolkas som nuvärdet av framtida förväntade kostnader och inbesparade kostnader medan talen utan diskontering kan tolkas som framtida kassaflöden. Nuvärdesberäkningar innebär att alla framtida intäkter och kostnader diskonteras till ett visst startdatum, år 2008 i föreliggande rapport. Metoden är lämplig då intäkter och kostnader är ojämnt fördelade, vilket är fallet med utfallet av en vaccinationsstrategi då kostnaderna av att vaccinera infaller år ett men den inbesparade kostnaden av minskad sjuklighet infaller på lång sikt. En svaghet i nuvärdesberäkningarna i den här studien är att de framtida priserna för vaccin och behandling av sjuklighet kopplat till hepatit B inte är kända idag. Alla beräkningar är baserade på enhetspriser för I nuvärdesansatsen blir de förväntade inbesparade kostnaderna i framtiden lägre än i kassaflödesansatsen, eftersom de infaller långt fram i tiden och därmed diskonteras under många år. 28

29 Referenser Anell A & Glenngård A. H. Vacciner i Sverige ett hälsoekonomisk perspektiv. Lund: IHE Rapport 2007:1 Bergström M & Romanus V. Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna, insamlad januari 2006, gällande barn födda 2003 samt i januari 2007 gällande barn födda 2004 Smittskyddsinstitutet, Solna, Bergström M & Romanus V. Vacccinationsstatistik från skolhälsovården. Elever i årskurs 6, läsåret 2005/ Smittskyddsinstitutet, Solna, Fattovich G, Bortolotti F, Donato F. Natural history of chronic hepatitis B: special emphasis on disease progression and prognostic factors. J Hepatol Feb;48(2): Läkemedelsindustriföreningen (LIF) FASS Stockholm. Harris A, Yong K, Kermode M. An economic evaluation of universal infant vaccination against hepatitis B virus using a combination vaccine (Hib- HepB): a decision analytic approach to cost effectiveness. Aust N Z J Public Health Jun;25(3): Hjortsberg C, Svarvar P Kostnadsjämförelse mellan slutenvård och medicinskt omfattande hemsjukvård cancer i livets slutskede, IHE working paper 1999:2. Hyams KC. Risks of chronicity following acute hepatitis B virus infection: a review. Clin Infect Dis Apr;20(4): IMS Health databas. Kriminalvården, Kriminalvård och statistik Kriminalvården, Norrköping. Kriminalvården Sammanställning av hepatitvaccinationer Enkät till lokala verksamhetsställen. Läkemedelsverket Behandling av kronisk hepatit-b infektion hos vuxna och barn Uppdaterad behandlingsrekommendation Information från Läkemedelsverket 5:2007. Margolis HS, Alter MJ, Hadler SC. Hepatitis B: evolving epidemiology and implications for control. Semin Liver Dis May;11(2): Statistiska Centralbyrån (SCB) befolkningsstatistik, 29

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

RAPPORT. En samhällsekonomisk analys av två strategier för vaccination mot hepatit B. Slutrapport 2013-10-04, reviderad 2013-10-23

RAPPORT. En samhällsekonomisk analys av två strategier för vaccination mot hepatit B. Slutrapport 2013-10-04, reviderad 2013-10-23 RAPPORT En samhällsekonomisk analys av två strategier för vaccination mot hepatit B Slutrapport 2013-10-04, reviderad 2013-10-23 Anna Häger Glenngård Adam Lundqvist Katarina Steen Carlsson Box 2127 Visit:

Läs mer

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Läs mer

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag Anders Tegnell, statsepidemiolog, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering, Folkhälsomyndigheten..

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Hepatit B-vaccination som särskilt vaccinationsprogram

Hepatit B-vaccination som särskilt vaccinationsprogram 00076-2016-1.1.3 Hepatit B-vaccination som särskilt vaccinationsprogram Beslutsunderlag till regeringen Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten,

Läs mer

Hepatit C. Smittskyddsenheten, Eva Lundmark

Hepatit C. Smittskyddsenheten, Eva Lundmark Hepatit C Antalet hepatit C fall är i stigande sedan 2011 då endast 55 fall anmäldes. Under 2013 rapporterades 90 fall (åtta kliniska anmälningar saknas), en incidens på 22/100 000 invånare, vilket var

Läs mer

Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt

Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Gastón Fernández Palma gaston.fernandez-palma@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till ändring

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm mona.insulander@sll.se 2015 Sidan 1 Vilka vacciner har barnet fått hittills?

Läs mer

Hepatit C Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark

Hepatit C Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark Hepatit C 2016 Statistik Smittskydd, 2017-02-21, Eva Lundmark Antal fall och trend Virushepatit har blivit en ledande orsak till dödsfall i världen enligt en artikel i The Lancet (1). Sjukdomarna orsakar

Läs mer

Hur minimeras Hepatit B- smitta från mor till barn? Ann Söderström Smittskyddsläkare

Hur minimeras Hepatit B- smitta från mor till barn? Ann Söderström Smittskyddsläkare Hur minimeras Hepatit B- smitta från mor till barn? Ann Söderström Smittskyddsläkare Risk för överföring av Hepatit B Utan profylax Upp till 90 % risk om mor HBeAg pos < 20 % risk om mor anti-hbeag pos

Läs mer

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition

Rekommendationer för profylax mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer

Läs mer

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. 1 (6) Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. Sammanfattning: Rapporter inlämnades från 3 152 skolor med totalt 120 931 elever, vilket motsvarar

Läs mer

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos

Läs mer

Datum 2008-03-25. Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta

Datum 2008-03-25. Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-03-25 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationsprogrammet Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler

Läs mer

Hepatit B-vaccination som ett särskilt vaccinationsprogram. Hälsoekonomisk utvärdering

Hepatit B-vaccination som ett särskilt vaccinationsprogram. Hälsoekonomisk utvärdering Hepatit B-vaccination som ett särskilt vaccinationsprogram Hälsoekonomisk utvärdering Hepatit B-vaccination som ett särskilt vaccinationsprogram Hälsoekonomisk utvärdering Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131 Kommittédirektiv Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30. S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...

Läs mer

Hepatit C Statistik

Hepatit C Statistik Hepatit C 2014 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-03-03, Eva Lundmark Hepatit C-fallen (69) minskade i antal 2014 jämfört med åren innan och incidensen låg lägre än totalt i Sverige (15,8/100 000 invånare).

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Folkhälsomyndigheten. Anders Tegnell. Socialdepartementet Fredsgatan 8 Stockholm. Handläggare Ellen Wolff

Folkhälsomyndigheten. Anders Tegnell. Socialdepartementet Fredsgatan 8 Stockholm. Handläggare Ellen Wolff Socialdepartementet Fredsgatan 8 Stockholm Handläggare Ellen Wolff Vårt ärendenummer Datum 2016-02-16 1 (29) Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag att uppdatera den samhällsekonomiska

Läs mer

Hepatit grundkurs nov 2017

Hepatit grundkurs nov 2017 Hepatit grundkurs nov 2017 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Hepatit: Provta flera, vaccinera, remittera! A: vaccinera barn inför resa till föräldrars ursprungsländer A+B: vaccinera MSM

Läs mer

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med

Läs mer

Sammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet

Sammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet Sammanfattande bedömning av om pneumokockvaccin ska ingå i det svenska barnvaccinationsprogrammet Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering.

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens

Läs mer

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn YTTRANDE 1(3) 2013-12-05 LJ 2013/432 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Subventionera TBE vaccin till barn I en motion till Landstingsfullmäktige föreslår Marcus Eskdahl och Bo Kärreskog,

Läs mer

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig

Läs mer

Hepatit B hos barn och ungdomar

Hepatit B hos barn och ungdomar Hepatit B hos barn och ungdomar Björn Fischler, docent, överläkare Sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Läs mer

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Remiss: Beslutsunderlag till regeringen om införande av vaccinationer i det nationella särskilda vaccinationsprogrammet

Remiss: Beslutsunderlag till regeringen om införande av vaccinationer i det nationella särskilda vaccinationsprogrammet Enligt sändlista Vårt ärendenummer 00076-2016-1.1.3 Datum 2016-02-11 Sida 1 (4) Remiss: Beslutsunderlag till regeringen om införande av vaccinationer i det nationella särskilda vaccinationsprogrammet Den

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den

Läs mer

Inledande bestämmelse

Inledande bestämmelse Smittskyddsförordning (2004:255) Ändrad: t.o.m. SFS 2013:900 Inledande bestämmelse 1 I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som

Läs mer

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet:

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet: Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet 2013-12-05 Protokollsutdrag från Hälso-

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Sanofi Pasteur MSD AB Hemvärnsgatan 15 171 54 Solna

Sanofi Pasteur MSD AB Hemvärnsgatan 15 171 54 Solna BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Pasteur MSD AB Hemvärnsgatan 15 171 54 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Vaccinationer på BVC

Vaccinationer på BVC Vaccinationer på BVC Nya föreskrifter om vaccination av barn gäller från 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

Läs mer

Innehåll. Förbättrad kvalitet vid rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar via Internet

Innehåll. Förbättrad kvalitet vid rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar via Internet Nr 5 2005 Innehåll Innehåll... 1 Förbättrad kvalitet vid rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar via Internet... 1 Planering inför influensapandemi... 2 Smittspårning ny författning... 3 Nya rekommendationer

Läs mer

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården

Läs mer

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET ONKOLOGISKT CENTRUM Regionala enheten för ccervixcancerprevention Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET Nedanstående presentation har utarbetats av Folkhälsoinstitutet

Läs mer

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga. Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga Ann Sofie Cavefors 22 okt 2013 Vaccinationer räddar 3 miljoner liv årligen

Läs mer

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist

Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet. Hepatit B. Folkhälsomyndigheten. Peter Iveroth Smittskyddsläkare. Utbildningsdag i Jönköping

Barnvaccinationsprogrammet. Hepatit B. Folkhälsomyndigheten. Peter Iveroth Smittskyddsläkare. Utbildningsdag i Jönköping Barnvaccinationsprogrammet Hepatit B Folkhälsomyndigheten Utbildningsdag i Jönköping 2014-05-05 Peter Iveroth Smittskyddsläkare (ange enhet via Infoga sidfot) 2014-05-13 Hepatit B - sjukdomsbild Barn under

Läs mer

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider

S M I T T S A N T. Nr 3/99. Influensatider S M I T T S A N T I N F O R M A T I O N F R Å N S M I T T S K Y D D S L Ä K A R E N Nr 3/99 990930 Influensatider Det finns en sak inom smittskyddet som man kan vara säker på och det är att influensaepidemin

Läs mer

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. 2016-02-18 Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. Målsättningen för det nationella barnvaccinationsprogrammet är att alla barn i Sverige ska ha skydd mot difteri,

Läs mer

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne 2017 Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Nya Föreskrifter för barnvaccinationsprogrammet och ny Vägledning från

Läs mer

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Hepatit A-E, update Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Akut hepatit Symtom: Ikterus, mörk urin, ljus avföring Kan bero på vilken sjukdom

Läs mer

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-12-14

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning. Reviderad version 2015-12-14 Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Reviderad version 2015-12-14 Denna version har reviderats enligt följande: Sid. 5. Informationen i andra stycket under tabellen har kompletterats Sid.

Läs mer

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten

Blodsmitta. Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län. Smittskyddsenheten Blodsmitta Helena Palmgren Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län Smittväg Bra att veta om alla infektioner För att kunna leta smittkälla Inkubationstid Reservoir För att veta hur lång tid man har

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Artikelnr Publicerad 2 Förord En ny lagstiftning träder i kraft den 1 januari 2013 som innebär att

Läs mer

Hiv, hepatit och tuberkulos

Hiv, hepatit och tuberkulos Hiv, hepatit och tuberkulos Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Göteborg, 12 april 2013 Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland www.migrationsverket.se www.vgregion.se/asylenheten Bildspel om hälsoundersökningen

Läs mer

2014-03-13 S2013/46/FS

2014-03-13 S2013/46/FS Remiss 2014-03-13 S2013/46/FS Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Vaccination mot hepatit B Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän (JO) 2. Riksrevisionen 3. Arbetsmiljöverket 4. Barnombudsmannen

Läs mer

Hur ser sjukdomarna ut?

Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10

Läs mer

Nyanlända- hälsoundersökningar(hu)

Nyanlända- hälsoundersökningar(hu) Nyanlända- hälsoundersökningar(hu) Höstmöte för lokal smittskydds-och stramaansvariga 160928 Bitr.smittskyddsläkare Hälsoundersökningar(HU) Frågor på det? Huvudbudskap Allas ansvar att ge den vård som

Läs mer

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare Beslut 1(1) Datum för beslut Beslutsserie 2016-10-10 GD-beslut Nummer Nr 55/2016 Dnr 5TY2016/74 Beslutande Samråd med Föredragande Susanna Axelsson, generaldirektör Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg,

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Hepatit B och C. Smittspårningsutbildning 10 november 2011 Staffan Sylvan. Smittskyddsenheten

Hepatit B och C. Smittspårningsutbildning 10 november 2011 Staffan Sylvan. Smittskyddsenheten Hepatit B och C Smittspårningsutbildning 10 november 2011 Staffan Sylvan Hepatit B - epidemiologi 2 miljarder infekterade 1/3-del jordens befolkning 400 miljoner kroniska bärare av HBV 100 x fler än HIV-infekterade

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Influensa och pneumokocker Epidemiologi, smittskyddsåtgärder och hälsoekonomi. Vaccindagen Anders Nystedt, Smittskyddsläkare

Influensa och pneumokocker Epidemiologi, smittskyddsåtgärder och hälsoekonomi. Vaccindagen Anders Nystedt, Smittskyddsläkare Influensa och pneumokocker Epidemiologi, smittskyddsåtgärder och hälsoekonomi Vaccindagen 2016-10-04 Anders Nystedt, Smittskyddsläkare Kan man med vaccination påverka sjuklighet och överdödlighet i influensa?

Läs mer

HPV-vaccin i det svenska vaccinationsprogrammet

HPV-vaccin i det svenska vaccinationsprogrammet HPV-vaccin i det svenska vaccinationsprogrammet Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering innehåller rekommendationer om hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Vad händer när vaccin tar slut?

Vad händer när vaccin tar slut? Vad händer när vaccin tar slut? Läkemedel i Skåne 9-10 mars 2016 Mariette Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Helena Isberg Kornfält, Barnhälsovårdsöverläkare Andreas Lövquist, Strategisk inköpare Per Hagstam,

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Version: 1 Ansvarig: Micael Widerström, smittskyddsläkare Maria Omberg VC Smittskydd och Vårdhygien Mona Landhal, handläggare primärvården 1 ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från: en föräldrainformation från: Innehållsförteckning Varför behöver vi vaccinera? 3 Hur verkar vacciner? 5 Alternativa vacciner 6 Vaccinations i Sverige 7 Förberedelse inför vaccination 8 Hur ges vaccinationerna?

Läs mer

Asyl- och migranthälsa

Asyl- och migranthälsa Asyl- och migranthälsa 160919 Program 9.40-10.40 Anders Lindblom Bodil Petersén Läget i Dalarna Smittskydds PM gällande provtagning vid hälsoundersökningar Relevanta informationssidor: FOHM, Rikshandboken

Läs mer

Virala hepatiter. Anders Lannergård, infektionskliniken, Akademiska

Virala hepatiter. Anders Lannergård, infektionskliniken, Akademiska Virala hepatiter Anders Lannergård, infektionskliniken, Akademiska Vårdprogram för virushepatiter Syfte optimerad handläggning tydlig ansvarsfördelning beskriva vårdkedjan inblandade enheter involveras

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Landgren Läkemedelschef 040-675 36 67 maria.landgren@skane.se MOTIONSSVAR Datum 2016-10-21 Dnr 1601849 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion. Inför vaccination mot

Läs mer

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn SMI-dag 051012 Rose-Marie.Carlsson@smi.ki.se Avvikelser från vaccinationsprogrammet 1. Vad har eleven fått hittills? 2. Vad fattas jämfört vaccinationsprogrammet?

Läs mer

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Användningen av BCGvaccin Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 6/2006 ISSN 1238-5875 2 ANVÄNDNINGEN AV BCG-VACCIN FOLKHÄLSOINSTITUTETS VACCINATIONSREKOMMENDATION

Läs mer

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016 Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer

Läs mer

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens

Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Vaccinera barn mot bakterier förhindra antibiotikaresistens Bakterier som har utvecklat resistens mot antibiotika blir ett allt större hot mot vår hälsa. information från Barnplantorna Foto: Karim Hatoum

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

Vaccination av barn 131121

Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Lagar, vaccinologi, tidpunkter för doser och dosintervall Vacciner i det nationella programmet; fokus på polio, mässling och BCG Vaccinationer utanför

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:2 av Dag Larsson m fl (s) om införande av vaccin mot livmoderhalscancer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2007:2 av Dag Larsson m fl (s) om införande av vaccin mot livmoderhalscancer SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Motion 2007:2 av Dag Larsson m fl (s) om införande av vaccin mot livmoderhalscancer inom Stockholms län Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg ÄRENDET Motionärerna

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Innehåll: Årets influensa Utvärdering av influensavaccinationer Skolvaccinationer Antibiotikaförbrukning Klamydia

Innehåll: Årets influensa Utvärdering av influensavaccinationer Skolvaccinationer Antibiotikaförbrukning Klamydia Nr: 3/27 Sid:1 Innehåll: Årets influensa Utvärdering av influensavaccinationer Skolvaccinationer Antibiotikaförbrukning Klamydia INFLUENSA Årets influensa kom strax före sportlovet och är fortfarande inte

Läs mer

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av

Läs mer

Sammanhållen vaccinationsinformation

Sammanhållen vaccinationsinformation Sammanhållen vaccinationsinformation 10:e årliga Konferensen i Omvårdnadsinformatik 15 maj 2014 Lars Midbøe, leg sjuksköterska, handläggare/projektledare SKL Sjuksköterskors centrala roll motivera ge råd

Läs mer

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 Innehåll Fjolårets influensa Influensa södra halvklotet Riktlinjer för influensavaccination

Läs mer

VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA

VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA Rapporter insända januari 2000 och januari 2001 gällande barn födda 1997 och 1998 Sammanställning november 2001 Marianne Bergström, Monika Mäkinen och Victoria

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Innehåll. Antibiotika. Nr 4 2008

Innehåll. Antibiotika. Nr 4 2008 SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4 2008 Innehåll Antibiotika... 1 Antibiotikaförskrivning i Norrbotten första halvåret 2008... 1 Uppdaterade antibiotikarekommendationer

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 Tid: 2016-09-19, kl 08:00-09:30 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 89 Remiss Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram

Läs mer