Torsdagen den 5 februari 2009, kl

Transkript

1 KALLELSE 1(2) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Barbro Olsson Er Referens Vår Referens Kallelse och föredragningslista till Miljönämndens sammanträde Torsdagen den 5 februari 2009, kl Stadshuset, rum 601 Grupperna träffas kl Treklövern, i rum 601 Oppositionen Sv, i rum 604 Sd-gruppen, i rum 520 Pressinformation fredagen den 6 februari 2009, kl A. FORMALIA Au:s förslag till beslut 1. Upprop 2. Dagordningen fastställes 3. Val av justeringsman Peder Weibull (m), (Göran Nilsson (sd))) 4. Val av justeringsdag Torsdagen 12 febr. kl B. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 5. GO Biltvätt, överklagande Enligt förslag 6. Riksintresset Helsingborgs hamn Enligt förslag 7. Strategi för pendlar- o samåkningsparkeringar Enligt förslag 8. Spårburen trafik i Malmö Enligt förslag 9. Infrastrukturplanering för Skåne Enligt förslag 10. Miljöinformationslag och förordning Enligt förslag 11. Motion om solceller 12. Handlingsprogram för säkerhetsarbete Enligt förslag 13. Verksamhetsplan Verksamhetsberättelse Bokslut 2008 Landskrona kommun Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 S:\gemensam\WORD\ADMIN\Föredragningslista mn 2009.doc Tfn handl. Tfn exp. Fax miljo@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr Utskrift: 14:07:

2 2(2) 16. Planprogram för Övra Glumslöv Enligt förslag 17. Rosengård strategier för hållbar utveckling 18. Redovisning, klagomålshantering Rapporter: a) Metaller i gräs b) Metaller i grönsaker c) Bekämpningsmedel 20. Anmälningsärende 21. Ev. övrigt

3 FÖRSLAG TILL BESLUT 1(3) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Rose-Marie Stigsdotter Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Yttrande till miljödomstolen angående Landskrona biltvätt på fastigheten Pjäsen 6 N N, verksamhetsutövare på Landskrona biltvätt har överklagat Länsstyrelsens beslut daterat Miljödomstolen har förelagt miljönämnden att inkomma med synpunkter på överklagandet och av svaret ska framgå om miljönämnden medger eller motsätter sig det som yrkas i målet Förslag till beslut Yrkandena i pkt 1: Miljönämnden medger den del av yrkandet som gäller öppethållandet dygnet runt under förutsättning att sökande kan visa att 40 db(a) ekvivalent innehålls. Miljönämnden motsätter sig den del av yrkandet i pkt 1 som gäller bullerkravet. Yrkandena i pkt 2: Miljönämnden medger den del av yrkandet som gäller att maximal ljudnivå inte ska gälla dygnet runt utan endast för nattetid (22-07). Miljönämnden fasthåller dock en maximal ljudnivå på 50 db(a). Miljönämnden motsätter sig den del av yrkandet som gäller ekvivalentnivåerna. Motivering N N, verksamhetsutövare på Landskrona biltvätt har överklagat Länsstyrelsens beslut daterat Det som överklagas är pkt 1 och pkt 2 i miljönämndens beslut, beslutat vid miljönämndens sammanträde : 1. Förbud att hålla tvättanläggningen öppen för biltvätt vardagar kl samt sön- och helgdagar före kl och efter kl Riktvärdena för externt industribuller med impulsljud skall innehållas för nyetablerad industri i område vid bostäder m.m enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (SNV RR 1978:5) Externt industribuller med tillägget att maximal ljudnivå får vara högst 50 dba. 45 dba ekvivalent - vardagar kl dba ekvivalent - vardagar kl Landskrona kommun Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn handl. Tfn exp. Fax miljo@landskrona.se S:\gemensam\WORD\MIL_KEM\Utgående skrivelser\yttrande biltvätt hemsidan.doc Bankgiro Postgiro Org.nr Utskrift: 16:34:

4 2(3) 40 dba ekvivalent söndagar och helgdagar kl (d v s den tid tvätten får ha öppet söndagar) Maximal ljudnivå får vara högst 50 dba. Yrkandena är: Pkt 1: Önskad ändring till så att verksamheten kan bedrivas dygnet runt förutsatt att riktvärdena gällande industribuller enligt Naturvårdsverket är uppfyllda. Pkt 2: Riktvärdena för externt industribuller skall innehållas för nyetablerad industri i område vid bostäder m. m enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (SNV RR 1978:5) Externt industribuller. 50 db(a) ekvivalent vardagar kl db(a) ekvivalent vardagar kl samt sön- och helgdag kl db(a) ekvivalent vardagar kl Maximal ljudnivå får vara högst 55 db(a) vardagar kl Sedan anmälan om miljöfarlig verksamhet inkom till nämnden har en bullerutredning utförts av sakkunnig och ändringar har gjort i anläggandet av tvätten. Biltvättanläggningen har, jämfört med inkommen anmälan, vridits 90 grader motsols så att sidan med öppningarna hamnade mot Stenhuggeriet, fastigheten Pjäsen 5 (fall 2 i bullerutredningen) och de övriga tre sidorna täcktes från mark till tak. En 4 meter hög bullervall (jordvall med planterad växtlighet) har anlagts mellan tvätten och kolonierna d v s längs Löpargatan. Med anledning av utförda åtgärder samt att inga klagomål inkommit sedan tvätten startade i maj 2008 kan öppethållandet utsträckas till dygnet runt öppethållande under förutsättning att 40 db(a) ekvivalent kan innehållas. Detta också med anledning av att förutsättningarna ändrats sedan inkommen anmälan. Efter bullervallens uppförande är det inte längre aktuellt på koloniområdet med störningar från strålkastare. Eventuella störningar från bilstereo, i samband med annan bilvård än tvättning (ex dammsugning), bör också minska på koloniområdet i och med bullervallen. Miljönämnden har haft möte med verksamhetsutövaren i december 2008 och påpekat att beslutet om öppethållande nattetid kan omprövas om verksamhetsutövaren kan visa med bullerutredning alternativt bullermätning att 40 db(a) ekvivalent kan innehållas. I utförda bullerutredning (fall 2) har bullerberäkningar gjorts som visar att riktvärdet 40 db(a) klaras mot permanentbostäderna underförutsättning att sidorna täcks helt, vilket är utfört. Riktvärdet klaras också med att en 4 m hög bullerskärm placeras vid tomtgränsen längs Löpargatan mellan tvätten och Löpargatan som därefter viker av i 90 grader vinkel mellan Stenhuggeriet och biltvättens tomt d v s mellan fastigheterna Pjäsen 5 och Pjäsen 6. Inga beräkningar eller bullermätningar har utförts vid kolonilotterna på det faktiska fallet d v s

5 3(3) med en 4 m hög bullervall av schaktmassor och som endast löper längs Löpargatan (och inte i vinkel mot Stenhuggeriet). Om verksamhetsutövaren kan visa att ljudnivåerna klaras med att färre tvättbås hålls öppet kan detta också räcka som åtgärd. Verksamhetsutövaren uppger själv att tvättbeläggningen är låg under nattetid och att inte alla tvättbås behöver hållas öppna vid den tiden. Det finns inget i inkommet material som tyder på att de ekvivalenta ljudnivåerna inte skulle kunna klaras, med eller utan att vidta enklare åtgärder som t ex att begränsa det eller de tvättbås som ligger längst bort från bullervallen. Oavsett om det ljud som uppstår när vattenstrålen träffar bilkarossen kan definieras som ofta återkommande impulsljud eller hörbara tonkomponenter eller inte, så kan det inte anses som orimligt att kräva ljudnivån 40 db(a) under kvällstid och sön- och helgdagar samt maximal nivå 50 db(a) under nattetid i denna typ av koloniområde med övernattningsstugor med tillhörande trädgårdar vars syfte är rekreationsändamål. Att däremot kräva 50 db(a) som maximal nivå under hela dygnet är ett för hårt satt krav med inkomna uppgifter som facit. Högni Hansson miljöchef Rose-Marie Stigsdotter miljöinspektör

6

7

8

9

10

11

12 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(5) Miljöförvaltningen Datum Handläggare Emma Eriksson Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Rapporten riksintresset Helsingborgs hamn Länsstyrelsen, Sjöfartsverket, Banverket och Vägverket har tillsammans tagit fram en rapport med precisering av riksintresset Helsingborgs hamn. Förslag till beslut Miljönämnden har inget att erinra angående den rapport som sammanställts om riksintresset Helsingborgs hamn. Högni Hansson miljöchef Emma Eriksson miljöinspektör Bakgrund och sammanfattning Rapporten har kommit på remiss till Landskrona kommun från Länsstyrelsen i Skåne län. Helsingborgs hamn är riksintresse för sjöfarten enligt Sjöfartsverkets beslut den 22 okt Helsingborgs hamn omfattar flera hamndelar. Av Sjöfartsverkets beslut framgår inte någon närmare avgränsning av vilka mark- och vattenområden som ingår i riksintresset Helsingborgs hamn. Beträffande den närmare avgränsningen av hamnarnas mark- och vattenområden ansåg Sjöfartsverket i sitt beslut att detta bör lösas inom ramen för den kommunala översiktsplanen i samråd med bl. a. länsstyrelsen, respektive hamn och Sjöfartsverket. Landskrona kommun Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn handl. Tfn exp. Fax miljo@landskrona.se S:\gemensam\WORD\MIL_KEM\B-anläggningar\Riksintresset Helsingborgs hamn_förslag till yttrande.doc Bankgiro Postgiro Org.nr Utskrift: 15:54:

13 2(5) Länsstyrelsen och Sjöfartsverket har tagit initiativ till att i samarbete med Vägverket och Banverket utarbeta en rapport med övergripande syfte att skapa en gemensam syn och ställningstagande mellan berörda myndigheter till hur riksintresset av hamnen ska beskrivas och närmare preciseras. Beskrivningen ska bl. a. tjäna som underlag för kommunens fysiska planering och tillståndsprövning samt för Länsstyrelsens, Sjöfartsverkets och övriga myndigheters handläggning av olika ärenden. I rapporten beskrivs de olika hamndelarna och den hamnverksamhet som förekommer i respektive hamndel, liksom behovet av transporter till och från hamnen. Även de miljöfaktorer som måste beaktas vid planering i hamnens närområde redovisas. Hamndelarna 1. Nordhamnen meter kajlängd I Nordhamnen ingår följande hamndelar: Norra hamnen 430 meter och flytbryggor 560 meter, används huvudsakligen för fritidsfartyg Cityhamnen 200 meter, används för mindre kryssningsfartyg, bogserbåtar, olika tjänstefartyg och flottbesök Inre hamnen 230 meter, används uteslutande för färjetrafik Södra hamnen 603 meter, varav 283 meter används för färjetrafik, 105 meter är utrustningskaj vid torrdocka och 215 meter längs västra kajen används för diverse fartyg Oceanhamnen 818 meter, varav 338 meter på södra sidan används för färjetrafik och 480 meter på norra sidan för kyllastfartyg 2. Västhamnen 970 meter kajlängd Här hanteras större bulkfartyg och alla containerfartyg men även en del Ro/Ro-fartyg. Inom Västhamnen ligger hamnens kombiterminal som färdigställdes i augusti Terminalen omfattar sex järnvägsspår och m 2 yta för uppställning och hantering av containrar. 3. Sydhamnen meter kajlängd I Sydhamnen ingår följande hamndelar: Oljehamnen Spannmålshamnen Torrbulkhamnen Skåneterminalen 260 meter, för hantering av tankfartyg 460 meter, för hantering av större bulkfartyg, där Lantmännen driver siloanläggning och foderfabrik. 275 meter, för hantering av mindre bulkfartyg 540 meter, för hantering av Ro/Ro-fartyg och styckegodsfartyg

14 3(5) 4. Bulkhamnen 560 meter kajlängd Här hanteras allt bulkgods för företaget Kemira Kemi AB som producerar kemikalier för bl a vattenrening och konstgödning. Hamndelar som bedöms vara av riksintresse Cityhamnen används i huvudsak för mindre kryssningsfartyg, bogserbåtar samt diverse tjänstefartyg såsom Sjöfartsverkets lotsbåtar Inre hamnen används för färjetrafik Södra hamnen används för färjetrafik, utrustningskaj för fartyg som skall eller har dockat och för hantering av fartyg med diverse gods. Oceanhamnen västra delen används för färjetrafik. Östra sidan används endast vid tillfälliga behov. Västhamnen här hanteras stora bulkfartyg, alla containerfartyg och vissa Ro/Ro-fartyg. Sydhamnen med Oljehamnen för hantering av tankfartyg. Spannmålshamnen för hantering av fartyg med spannmål. Torrbulkhamnen för hantering av mindre bulkfartyg. Skåneterminalen för hantering av Ro/Ro-fartyg. Övriga hamndelar ej av riksintresse Norra hamnen används i huvudsak för fritidsfartyg Bulkhamnen här hanteras alla bulkfartyg med last från Kemiras anläggning i hamnen. Statens samlade syn på Riksintresset Helsingborgs hamn Staten gör anspråk på följande hamndelar av riksintresse. De grönmarkerade landområdena, se kartbild sist i sammanfattningen som bifogas detta förslag till yttrande, redovisar befintliga hamndelar av riksintresse. Skåneterminalen inklusive de s k utvecklingsområdena beskrivs därefter och utgör också hamndelar av riksintresse. Cityhamnen används i huvudsak för mindre kryssningsfartyg, bogserbåtar samt diverse tjänstefartyg såsom Sjöfartsverkets lotsbåtar Inre hamnen används för färjetrafik Södra hamnen används för färjetrafik, utrustningskaj för fartyg som skall eller har dockat och för hantering av fartyg med diverse gods. Oceanhamnen västra delen används för färjetrafik. Östra sidan används endast vid tillfälliga behov.

15 4(5) Västhamnen här hanteras stora bulkfartyg, alla containerfartyg och vissa Ro/Ro-fartyg. Sydhamnen med Oljehamnen för hantering av tankfartyg. Spannmålshamnen för hantering av fartyg med spannmål. Torrbulkhamnen för hantering av mindre bulkfartyg. Skåneterminalen för hantering av Ro/Ro-fartyg. Skåneterminalen för att klara av ökad trafik med containers och Ro/Ro-trafik har under 2008 utförts ett omdisponeringsarbete av denna terminal inom befintligt hamnområde. Utvecklingsområde 1 omvandling av oljeterminalområdet till ett område för containers och Ro/Ro hantering. Förändringen beräknas vara klar vid årsskiftet 2008/2009. Utvecklingsområde 2 del av industrifastighet omedelbart söder om befintlig hamngräns samt mindre vattenområde i direkt anslutning till befintlig strandlinje. I ett läge när hamnens verksamhet skulle behöva växa utanför befintligt hamnområde kan möjligen en omdisponering av verksamheten inom området ske antingen genom flyttning av verksamheten till annan del av tillhörande industriområde och/eller att delar av verksamheten kan samordnas med hamnens övriga verksamhet. Utvecklingsområde 3 Vattenområde inom gräns för allmän hamn mellan infart till Norra hamnen och infart till Västhamnen. Med tanke på den intensiva sjötrafiken till och från Norra hamnen är endast del av området möjligt att använda. Utvecklingsområde 4 Så snart, alternativt om, en förändring sker av värderingen och nuvarande utnyttjande av dessa områden, skall planeringen inriktas mot en användning för Helsingborgs hamns långsiktiga utveckling och/eller för annan hamn med sjöfartsberoende verksamhet. Utvecklingsområde 5 Helsingborgs hamn kan ytmässigt sett endast växa genom utfyllnad av vattenområdet utanför hamnen eller genom övertagande av ytor i Hamnens närhet. Den långsiktiga inriktningen för område 5 skall därför vara att området i första hand skall användas för hamnens långsiktiga utveckling. Detta förutsätter dock att den industriella verksamheten inom området av någon anledning skulle komma att omprövas och verksamheten som en följd av detta förändras eller flyttas.

16 5(5) Kompletterande överväganden Det är viktigt för skyddet av riksintresset, att även hamndelar som inte direkt utpekas vara av riksintresse, men som ligger i direkt anslutning till området för riksintresset antingen kan behålla den verksamhet som redan finns där eller att de kommer att användas så att det inte hindrar riksintresset Helsingborgs hamn. För närvarande pågår inte någon hamnverksamhet vid Oceanpiren. Oceanpiren utgör därmed ett skiljeområde mot omgivande hamnverksamheter. Det är viktigt att hänsyn tas till denna situation. Inom riksintresset, t ex vid Ocanpiren, kan eventuellt inrymmas annan verksamhet än hamnverksamhet under förutsättning att denna inte påtagligt hindrar hamnverksamheten av riksintresse. Om och i vilken omfattning Oceanpiren eller delar av denna kan utnyttjas för annan verksamhet än hamnverksamhet får avgöras i nära samarbete med det pågående s k H+ -projektet och kommunens övriga fysiska planering. I södra hamnen finns en varvsverksamhet med en torrdocka som har möjlighet att torrsätta fartyg upp till 110 meter långa. Varvets verksamhet i Helsingborg som ligger inom Helsingborgs hamns allmänna hamnområde ligger därmed inom området för Riksintresset Helsingborgs hamn. Förekomsten av ett varv där reparation av fartyg kan ske utgör en styrka då hamnen skall marknadsföras. Hänsyn till verksamheten vid varvet måste därför tas vid framtida planarbete och området kring varvet måste anses utgöra del av influensområdet till hamnen. Bilaga: Rapportens sammanfattning Karta över hamnen

17

18

19

20

21 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(2) Datum Handläggare Lars Lindström Er Referens Vår Referens Miljöförvaltningen Miljönämnden Landskrona kommun Strategi för pendlar- och samåkningsparkeringar i Skåne Ärendet har kommit på remiss från kommunstyrelsen. Region Skåne har tagit fram en Strategi för pendlar- och samåkningsparkeringar i Skåne Resandet i Skåne ökar och resandeökningen ställer krav på kollektivtrafikens utveckling. Som ett led i arbetet att minska trafikens negativa effekter på hälsa och miljö är det viktigt att skapa goda möjligheter att samåka och åka kollektivt. Syftet med strategin är att ta fram en gemensam syn på hur vi i Skåne skall arbeta med pendlar- och samåkningsparkeringar i framtiden samt visa på behov av investeringar och prioriteringar. Förslag till beslut Miljönämnden anser att, med tanke på den pågående klimatförändringen, det är mycket viktigt att minska biltrafiken. För människor som inte bor i närheten av kollektivtrafik kan en satsning på pendlar- och samåkningsparkeringar vara en av flera vägar att minska biltrafiken. En annan väg kan vara att se över den sk närtrafiken dvs det system med linjer som främst syftar till att med taxi transportera resenärer till närmaste större hållplats eller knutpunkt. I dag är antalet resor i närtrafiken ofta begränsat till två förmiddags- och två eftermiddagsturer. Med tanke på begränsade resurser bör en noggrann klimatanalys göras när man avgör vilka framtida transportsatsningar som behöver göras. Nämnden stödjer den övergripande strategin att i första hand se över befintliga parkeringar och att vid anläggandet av nya parkeringar prioritera parkeringar vid starka resandestråk i anslutning till kollektivtrafik. Landskrona kommun Landskrona Besöksadress Norra Långgatan S:\gemensam\Lindström\remiss jan\pendlarparkering1.doc Tfn Tfn exp. Fax miljo@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr Utskrift: 15:44:

22 2(2) Vid centrala parkeringar, som i hög grad nyttjas av andra än pendlare, bör man finna ett system som garanterar pendlaren plats. Ett förslag är att man på Skånetrafikens periodkort lägger in information som ger kortinnehavaren lägre eller ingen p-avgift. Nämnden stödjer tanken på enhetlig och tydlig skyltning och utformning av parkeringarna. Informationen om pendlarparkeringar bör förutom på Vägverkets hemsida även finnas på Skånetrafikens. Högni Hansson miljöchef Lars Lindström transportsamordnare

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32 FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) Datum Handläggare Lars Lindström Er Referens Vår Referens Miljöförvaltningen Miljönämnden Landskrona kommun Spårburen trafik i Malmö Ärendet har kommit på remiss från kommunstyrelsen. Malmö behöver en kollektivtrafik som håller för framtida krav och kommunstyrelsen där beslutade i maj 2007 att tillsätta en utredning om den framtida kollektivtrafiken. Som tjänstemannastöd till en politisk styrgrupp (sju ledamöter varav fyra från den politiska majoriteten) har stadskontoret lett ett sekretariat med representanter för gatukontoret och stadsbyggnadskontoret. Kommunstyrelsen har beslutat att förklara styrgruppens uppdrag slutfört samt beslutat att sända rapporten på bred remiss till bl a närliggande kommuner. Resultatet av arbetet finns sammanfattad i en slutrapport Framtidens kollektivtrafik i Malmö med fyra bilagor. Förslag till beslut Miljönämnden anser att rapporten Framtidens kollektivtrafik i Malmö på ett föredömligt sätt visar hur man kan utveckla kollektivtrafiken i en storstadsregion. Kollektivtrafikens uppgift blir inte bara att förflytta människor på ett miljöanpassat sätt utan ses som ett verktyg i jämställdhets- och integrationsarbetet. Motivering Principerna för det framtida kollektivtrafiksystemet i Malmö är mycket genomtänkta (miljövänligt och säkert, eldrift, spårburen trafik i de robusta och starka stråken, attraktivt alternativ till bilen, samverkande system med ex. regiontrafiken). Principerna om kollektivtrafiken som ett strukturbildande element och att Malmös utbyggnad skall kopplas till de robusta och starka stråken samt en förtätning som gynnar gång och cykeltrafik ger en bild av den hållbara staden. Ett framtida Malmö med färre bilar, mindre buller och avgaser. Strategierna för genomförandet med tydliga mål, markreservation, etappvis utbyggnad med bl a pilotprojekt samt dialog och förankring hos både malmöbor och regionala/statliga myndigheter inklusive andra kommuner borgar för att Landskrona kommun Landskrona Besöksadress Norra Långgatan S:\gemensam\WORD\spårbundenmalmö.doc Tfn Tfn exp. Fax miljo@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr Utskrift: 15:45:

33 2(3) morgondagens kollektivtrafik i Malmö blir en integrerad del i den hållbara staden. Malmöborna är att gratulera. Högni Hansson miljöchef Lars Lindström Transportsamordnare Bakgrund Utredningen har haft följande utgångspunkter: Tillväxt, bättre tillgänglighet till kollektivtrafik ger ökad tillväxt och bättre välfärd. Miljö, satsning på kollektivtrafik bidrar till minskad bilism och kollektivtrafik baserad på miljöanpassad el innebär minskade luftföroreningar och buller. Jämställdhet, en förbättrad standard på kollektivtrafiken som bättre turtäthet, bekvämlighet och sträckning ger förutsättningar för en jämnare könsmässig fördelning. Integration, tillgång till kollektivtrafik är en faktor för att bryta isoleringen i invandrartäta områden och öppna arbetsmarknaden. Principer som skall gälla för ett framtida kollektivtrafiksystem i Malmö: Miljövänligt och säkert, kollektivtrafiken skall vara tyst, snål sund och trafiksäker. Eldriven kollektivtrafik, kollektivtrafiken skall drivas med miljöanpassad el. det innebär spårvagn, trådbuss, elhybridbuss eller bränslecellbuss. Spårburen trafik i de robusta och starka stråken. Fem stråk klaras inte med dagens busstrafik och nödvändiga att trafikeras med spårvagn. Attraktivt alternativ till bilen, det innebär ett enkelt och tydligt linjenät med hög turtäthet, god tillgänglighet och hög komfort. Kapacitetsstarkt system, det måste finnas möjlighet att hantera ett kraftigt ökat resande. God framkomlighet, det krävs bl a egna körfält och banor, prioriteringsåtgärder och bra bytespunkter. Samverkande system, olika kollektivtrafikslag samverkar och knyter an till gång och cykel. Regionbusstrafiken kan prioriteras bättre i trafiksystemet, få attraktiva bytespunkter och anpassas till eldrift i staden. Kontinentalbanan en del av persontrafiksystemet, nuvarande stationer trafikeras även framgent, persontrafik bör utvecklas mot Lomma, Dalby, och Trelleborg. Positivt för stadsutvecklingen, i den hållbara staden bör kollektivtrafiksystemet utgöra ett stabilt och strukturbildande element. Kollektivtrafikanpassade utbyggnad, utbyggnad av staden skall anpassas till de robusta och starka stråken, förtätning bidrar till att hålla staden kompakt och därmed gynna gång, cykel och kollektivtrafik. Kostnadseffektivt, viktigt att systemet är långsiktigt och stabilt d.v.s. kunna expandera, förnyas och underhållas under en lång tidsperiod plus kostnadseffektivt.

34 3(3) Strategier för genomförandet Sätta mål för färdmedelsfördelningen, det behövs ett konkret, mätbart och tidsbestämt mål på hur stor andel av resorna som ska ske med cykel, gång och kollektivtrafik. Reservera mark, det är angeläget att prioritera mark för prioriterad buss och spårtrafik, reservaten bör tills vidare användas för annan kollektivtrafik Bygg ut i etapper, börja med att höja attraktiviteten och kapaciteten i befintligt system som att bygga separata busskörfält och utveckla bussprioriteringar etc Förbered införande av eldrift, genomför snabbt pilotprojekt för att demonstrera nyttan med satsningarna på kollektivtrafiken. Utveckla attraktiva tjänster och upplevelser, fortsatt utveckling av tjänster och upplevelser utifrån ett användarperspektiv. Sök breda finansieringslösningar, förutsättningar för breda finansieringsformer behöver undersökas, staten och regionen bör vara betydelsefulla finansieringspartners. Samverka regionalt, införandet av eldrift gör det angeläget att utveckla samarbetsformerna med Skånetrafiken/region Skåne, god dialog med statliga verk samt andra skånska kommuner som utvecklar strategier för sin kollektivtrafik Dialog med Malmöborna, de omfattande insatserna kräver god förankring bland Malmöborna. Fördjupa underlaget och tydliggör uppdragen, ytterligare fördjupade utredningar krävs. I utredningen konstateras att Malmöregionen är den snabbast växande storstadsregionen och för att öka Malmös möjligheter till bättre välfärd och högre tillväxt är en förutsättning en fungerande kollektivtrafik.