Räta Linjen. En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Räta Linjen. En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard"

Transkript

1 Räta Linjen En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard Bengt Andersson Inregia AB, oktober 2005 på uppdrag av Räta Linjen Gruppen Inregia AB, part of WSP Group

2 (

3 ( Förord Denna projektrapport har tagits fram av Bengt Andersson, Inregia AB. Statistiskt underlag har tagits fram av Lina Sjölin, Inregia AB och kartredovisningar har producerats av Eila Kanerva, Inregia AB. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Räta Linjen Gruppen, vilken består av Länsstyrelsen i Västmanlands och Gävleborgs län, Regionförbundet Sörmland samt kommunerna Norrköping, Katrineholm, Kungsör, Eskilstuna, Hallstahammar, Västerås, Sala, Heby och Gävle. Rapporten syftar till att ge en översiktlig men samtidigt bred genomgång av kunskaper som finns längs transportkorridoren Räta Linjen. Innehållet i rapporten redovisades i samband med Räta Linjen Gruppens seminarium den 4/ Cecilia Henriksson, vvd Inregia Structure AB Stockholm

4 4 ( Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Befolkning 7 Nuläge 7 Prognos 8 Befolkningen i åldern Utbildning 10 Näringsliv 13 Sysselsättning 13 Branschstruktur 15 Arbetspendling 19 Räta Linjens funktioner 21 En lokal funktion 22 En storregional funktion 22 En nationell/internationell funktion 23 Räta Linjens standard och utformning 24 Fordonstrafik 24 Godstrafiken 25 Hastighet 26 Vägbredd 27 Infrastrukturåtgärder 28 Bilaga 30

5 5 ( Sammanfattning Både befolkningen och sysselsättningen har ökat och fortsätter öka Totalt bor det närmare människor i Räta Linjen-kommunerna. De senaste 10 åren har befolkningen ökat med 3,5% i stråket. En befolkningsprognos till år 2020 har genomförts som visar att befolkningen kommer att fortsätta att öka till människor, vilket är en ökning med 10% jämfört med år Idag finns ungefär sysselsatta i Räta Linjen-kommunernas dagbefolkning. Det är en ökning med 4 procent sedan år En sysselsättningsprognos till år 2020 har genomförts som visar att sysselsättningen kommer att fortsätta att öka till människor. Vilket är en ökning med 6 procent jämfört med år Branchstrukturen varierar men har en betoning på transportrelaterade brancher Efter en genomgång av hur branschstrukturerna i Räta Linjen stråket kan det noteras att Tillverkningsindustrin är en stor bransch i hela stråket jämfört med riket Transport och magasinering är stora branscher i Gävle och Norrköping Hälsa och sjukvård är stora branscher i hela stråket jämfört med riket Utbildning är en stor bransch i hela stråket jämfört med riket Parti och detaljhandel är stora branscher i Västerås och Norrköping Trafiken kommer fortsätta att öka Trafiken varierar över hela stråket. Högst värde har noterats vid trafikmätningar i Västerås med ett årsmedeldygnsflöde på Lägst trafikflöden har noterats vid Tärnsjö med fordon per årsmedeldygn. Det är rent generellt en hög andel tung trafik på Räta Linjen. Ofta kring 15% men som högst har det vid Heby noterats hela 24%. Den ökade befolkningen och sysselsättningen för Räta Linjen-kommunerna kommer att innebära att trafiken på vägen kommer att öka. Ett antagande är att trafiken kommer att öka med i storleksordningen drygt 20% fram till år 2020.

6 6 ( Flera funktioner men särskilt vikt på tunga transporter Räta Linjen har fyra stycken funktioner: - En väg för lokala transporter - En väg för storegionala transporter - En väg för nationella/internationella transporter Räta Linjen binder parvis ihop kommunerna och samhällena längs med vägen och de lokala transporter som sker däremellan. Räta Linjen stärker Stockholm-Mälardalens utveckling not en flerkärning region. Räta Linjen är en del av det nationella stamvägnätet som riksdagen fattade beslut om Även godstransportdelegationen har pekat ut vikten av Räta Linjen för näringslivets transporter i en nord sydlig riktning. Vägstandarden är för låg på flera partier I likhet med trafikvolymerna så varierar vägens utformning och standard. Flera avsnitt har låg standard i förhållande till sin trafikvolym. Många avsnitt skulle med en relativt liten insats kunna få en bättre trafiksäkerhetsstandard och därmed försäkra sig om en bibehållen framkomlighet Behov av infrastrukturåtgärder Ett antal olika typer av infrastrukturåtgärder behövs längs med Räta Linjen stråket. De viktigaste större åtgärderna är: A) Förbifart Sala B) Västjädra-Västerås C) Stingtorpet-Tärnsjö D) Förbifart Katrineholm Utöver det behövs även olika typer av åtgärder i syfte att förbättra vägens miljöoch trafiksäkerhet. Det är även viktigt att vägen standard underhålls genom årliga drift- och underhållsinsatser.

7 7 ( Befolkning Nuläge Totalt bor det närmare människor i Räta linjen-kommunerna. Störst befolkning har Västerås kommun ( ), Norrköpings kommun ( ), Eskilstuna kommun (91 000) och Gävle kommun (92 000). Bland de mindre kommunerna är Katrineholm störst (32 000), följt av Sala (22 000), Hallstahammar (15 000), Heby (14 000) och Kungsör (8 000). Figur 1 Kommunbefolkning år 2004 samt redovisning av förändring sedan Befolkning år Gävle Befolkningsförändring Minskar > 5 % Minskar 2-5 % Oförändrad Ökar 2-5 % Ökar > 5 % Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km I samtliga av de större kommuner har befolkningen ökat sedan början av talet. Mest har befolkningen ökat i Västerås kommun, 9,4 procent sedan 1993.

8 8 ( Bland de mindre kommunerna är det endast Heby kommun som ökat i befolkning sedan år 1993, 1,3 procent. Störst negativ befolkningsutveckling uppvisar Hallstahammar, -9,6 procent. Tabell 1 Kommunbefolkning år 1993 och 2004 samt procentuell förändring Förändring (%) Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Totalt Prognos I figur 2 nedan redovisas även beräknad kommunbefolkning år 2020 enligt den nedbrytning av Långtidsutredningens regionala scenarios som Inregia utfört på uppdrag av SIKA. Enligt dessa beräkningar kommer befolkningen i Räta linjenkommunerna detta år uppgå till närmare personer, det vill säga en ökning med 10 procent jämfört med år Störst procentuell befolkningsökning beräknas Västerås få, 19 procent. Norrköping, Eskilstuna och Katrineholm bedöms öka antalet invånare fram till år 2020 med uppemot 10 procent vardera. Den enda av de ingående kommunerna som beräknas få mer än en marginell befolkningsminskning är Hallstahammar där antalet invånare beräknas minska med ungefär 10 procent. Figur 2 Kommunbefolkning år 1993 och 2004 samt år 2020 Antal personer Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle

9 9 ( Befolkningen i åldern På riksplanet utgör personer i åldern år 59 procent av befolkningen. En lika stor andel utgör de i Norrköping, Eskilstuna och Västerås, och en något större andel utgör de i Gävle. I övriga Räte linjen-kommuner utgör de en mindre andel. Minst andel personer i dessa åldrar finns i Heby, 54 procent. Se Tabell 2. Tabell 2 Andel personer i åldern i befolkningen år 2003 Andel (%) Norrköping 59 Katrineholm 55 Eskilstuna 59 Kungsör 57 Hallstahammar 56 Västerås 59 Sala 56 Heby 54 Gävle 60 Riket 59 På riksplanet är 85 procent av personerna i dessa åldrar födda i Sverige, 4 procent i övriga Norden och 11 procent i övriga världen. Se Tabell 3. Bland Räta linjen-kommunerna är andelen icke-svenskfödda större än på riksplanet i Norrköping, Eskilstuna, Hallstahammar och Västerås. De nordiskt födda utgör jämfört med riksplanet en stor andel i Eskilstuna, Kungsör, Hallstahammar och Västerås, och födda i övriga världen utgör en jämförelsevis stor andel i Norrköping och Västerås. Tabell 3 Fördelning över födelseland, befolkningen i åldern år, år 2003 Sverige Norden utom Sverige övriga Totalt Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Riket

10 10 ( Utbildning Ungefär en tredjedel (32 procent) av Sveriges befolkning i åldern har någon typ av eftergymnasial utbildning. Se Tabell 4 och figur 3. Andelen är något större bland svenskfödda än bland personer födda i övriga världen, 33 procent jämfört med 31 procent. Medan andelen bland personer födda i övriga Norden är ganska mycket lägre, 24 procent. Även i Räta linjen-kommunerna är andelen eftergymnasialt utbildade lägre bland de som är födda i övriga Norden. Störst andel eftergymnasialt utbildade finner vi i Västerås kommun, 35 procent. Västerås är därmed den enda av Räta linjen-kommunerna som har en högre utbildningsnivå än på rikspanet. Lägst är andelen i Heby kommun, 16 procent. Alltså en ungefär hälften så stor andel som på riksplanet. Värt att notera är emellertid att de utomnordiskt födda i Heby har en jämförelsevis hög utbildningsnivå, 29 procent. Andra Räta linjen-kommuner där utbildningsnivån är högre bland de utomnordiskt födda än bland de svenskfödda är Gävle, Sala och Kungsör. Tabell 4 Andel av befolkningen i åldern som har någon typ av eftergymnasial utbildning år 2003, efter födelseland Sverige Norden utom Sverige övriga Totalt Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Riket

11 11 ( Figur 3 Andel av befolkningen i åldern som har någon typ av eftergymnasial utbildning år 2003, efter födelseland 40 Andel eftergymnasialt utbildade (%) Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Riket Sverige Norden utom Sverige övriga Andelen som har någon typ av eftergymnasial utbildning är större bland kvinnor än bland män, på riksplanet liksom i samtliga Räta linjen-kommuner. Se Tabell 5 och 4. Utbildningsnivån är som högt bland kvinnor i Västerås, 37 procent, och som lägst bland män i Heby, 12 procent. Tabell 5 Andel av befolkningen i åldern som har någon typ av eftergymnasial utbildning år 2003, efter kön Kvinnor Män Totalt Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Riket

12 12 ( Figur 4 Andel av befolkningen i åldern som har någon typ av eftergymnasial utbildning år 2003, efter kön 40 Andel eftergymnasialt utbildade (%) Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Riket Kvinnor Män Totalt

13 13 ( Näringsliv Sysselsättning Idag finns ungefär sysselsatta i Räta linjen-kommunernas dagbefolkning. Det är en ökning med 4 procent sedan år Sysselsättningen har ökat i samtliga kommuner utom Katrineholm och Sala, där den minskat med 5,7 respektive 5,0 procent. Starkast positiv sysselsättningsutveckling procentuellt sett uppvisar Kungsör, 15 procent (374 personer). I absoluta tal har sysselsättningen ökat mest i Västerås kommun, arbetstillfällen motsvarar 8,2 procent. Figur 5 Kommunbefolkning år 2004 samt redovisning av förändring sedan Sysselsättning år Gävle Sysselsättningsförändring Minskar > 5 % Minskar 2-5 % Oförändrad Ökar 2-5 % Ökar > 5 % Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km

14 14 ( I figur 6 visas även kommunernas beräknade sysselsatta dagbefolkning år 2020 enligt SIKA:s framtidsscenario. Enligt detta kommer den totala sysselsättningen i Räta Linjen-kommunerna år 2020 uppgå till drygt Vilket är en ökning med 6 procent jämfört med år Mest beräknas sysselsättningen öka i Västerås, 15 procent. I tre av kommunerna beräknas sysselsättningen minska: Kungsör, Hallstahammar och Eskilstuna. Figur 6 Antal sysselsatta (dagbefolkning) år 1993 och 2003 samt år Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Tabell 6 Antal sysselsatta (dagbefolkning) år 1993 och 2003, samt den procentuella förändringen Förändring (%) Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Totalt Högst utbildningsnivå finner vi i Västerås kommuns sysselsättning. Här har 35 procent någon typ av eftergymnasial utbildning. Det är en större andel än på riksplanet, där motsvarande andel är 33 procent. Lägst andel högutbildade finner vi i Heby, 17 procent.

15 15 ( Figur 7 Utbildningsnivå i den sysselsatta dagbefolkningen år 2003 Riket Gävle Heby Sala Västerås Hallstahammar Kungsör Eskilstuna Katrineholm Norrköping % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kortare än 3-årigt gymnasium 3-årigt gymnasium Eftergymn kortare än 3 år Minst 3-årig eftergymn Branschstruktur En undersökning av hur branschstrukturen ser ut längs Räta Linjen har genomförts. Denna redovisas mer detaljerat i en bilaga. Ur undersökningen kan konstateras att de flesta av kommunerna har gemensamt en jämförelsevis stor andel jobb inom Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske samt Tillverkning. Speciellt stor Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske-sektor finner vi i Sala och Heby. Tillverkningsindustrin är särskilt stor i Kungsör och Hallstahammar. I dessa två kommuner finns ungefär en tredjedel av alla jobb inom tillverkningsindustrin, vilket är dubbelt så mycket som på riksplanet. Sektorn Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar är störst i Norrköpings kommun och i Västerås. Här står sektorn för en något större andel av jobben än på riksplanet, vilket hänger samman med dessa kommuners roll som centralorter. Sektorn Hotell och restaurang är jämförelsevis stor i Norrköping och Gävle. Detsamma gäller sektorn Transport, magasinering och kommunikation. Även i Västerås kommun är dessa sektorer stor men inte större än på riksplanet. Nedan görs en mera detaljerad redovisning av hur branschstrukturen ser ut i de olika orterna längs med Räta Linjen.

16 16 ( Norrköping I Norrköping så är branschen Transport- och magasinering klart större än riksgenomsnittet, det är bla med anledning av verksamheten i Norrköpings hamn. Även part- och detaljhandel är större än riksgenomsnittet. Däremot så har Norrköping mindre andel av tillverkningsindustrier jämfört med riket. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske 1,4 Utvinning av mineral 0,0 Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 0,7 Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang 2,5 Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet 1,1 Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 5,4 6,6 6,5 14,5 13,6 9,1 11,3 11,1 16,1 Katrineholm I Katrineholm så är två branscher dominerande jämfört med rikets nivåer. Det är dels tillverkningsindustrin och det är dels hälso- och sjukvårdssektorn, det senare bla med anledning av att det finns två stycken sjukhus i staden. Fastighets- och uthyrningsverksamhet är väsentligt mindre i katrineholm jämfört med riksgenomsnittet, även parti- och detaljhandel ligger lägre än riksgenomsnittet. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 0,1 0,6 1,3 1,4 3,5 7,0 4,6 6,1 4,1 5,2 10,1 11,6 22,0 22,5 Kungsör I Kungsör är tillverkningsindustrin mycket dominerande, hela 33% av de sysselsatta arbetar i denna bransch. Väsentligt mindre branscher än riksgenomsnittet är parti- och detaljhandel samt transport- och magasinering. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 0,5 0,1 0,7 0,7 3,5 3,1 2,8 3,7 5,5 5,6 10,5 12,4 18,3 32,6

17 17 ( Eskilstuna Eskilstuna ligger relativt nära riksgenomsnittet för i stort sett alla branscher. Tillverkningsindustrin med bla Volvo är högre än riksgenomsnittet samt även helt naturligt hälso- och sjukvård med anledning av Eskilstuna lasarett. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske 1,7 Utvinning av mineral 0,0 Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 0,6 Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang 1,9 Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet 1,4 Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 5,5 4,4 5,3 6,5 9,6 11,2 11,3 18,6 22,0 Hallstahammar I Hallstahammar är tillverkningsindustrin mycket dominerande, hela 36% av de sysselsatta arbetar i denna bransch. Väsentligt mindre branscher än riksgenomsnittet är parti- och detaljhandel samt fastighets- och uthyrning. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 2,1 0,1 0,1 3,7 1,2 3,0 0,6 4,9 4,5 5,7 8,0 14,3 16,2 35,6 Västerås Västerås ligger relativt nära riksgenomsnittet för i stort sett alla branscher. Tillverkningsindustrin samt parti- och detaljhandel med bla ICA är högre än riksgenomsnittet. Även byggverksamheten ligger något högre jämfört med riksgenomsnittet. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske 0,7 Utvinning av mineral 0,0 Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 0,9 Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang 2,2 Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet 1,1 Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 6,9 5,5 5,6 5,2 13,6 11,2 10,5 15,8 20,8

18 18 ( Sala Sala har ett antal branscher som ligger väsentligt högre än riksgenomsnittet men också ett antal branscher som ligger väsentligt lägre. Jord- och skogsbruk, Byggverksamhet samt Hälso- och sjukvård ligger klart högre medan branscherna tillverkning, transprt/magasinering samt fastighets- och uthyrning ligger lägre. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 0,7 0,8 5,5 1,4 3,2 1,4 6,8 4,8 4,8 9,8 10,0 13,0 15,3 22,6 Heby Heby har ett antal branscher som ligger väsentligt högre än riksgenomsnittet men också ett antal branscher som ligger väsentligt lägre. Jord- och skogsbruk, Byggverksamhet ligger klart högre medan bla fastighets- och uthyrning samt offentlig förvaltning ligger lägre. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 0,0 0,8 0,8 4,1 0,9 5,2 2,9 6,7 6,4 11,8 11,1 13,4 18,0 17,8 Gävle Gävle ligger relativt nära riksgenomsnittet för i stort sett alla branscher. Tillverkningsindustrin ligger lägre medan byggverksamhet och offentlig förvaltning med flera statliga verk ligger högre. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske 0,8 Utvinning av mineral 0,1 Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 0,6 Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet 1,2 Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 2,9 7,9 6,7 8,5 5,8 10,6 10,7 11,8 15,0 17,3

19 19 ( Arbetspendling Samtliga de mindre kommunerna utom Katrineholm är utpräglade utpendlingskommuner. Exempelvis har över 45 procent av de sysselsatta i Kungsörs kommun sin arbetsplats i någon annan kommun. För de största kommunerna är motsvarande andelar strax under 15 procent. För kommunerna Kungsör och Hallstahammar är inpendlingen också relativt stor. 31 respektive 27 procent av de som arbetar i dessa kommuner har sin bostad i någon annan kommun. Se figur 8. Figur 8 Andel arbetspendlare i den sysselsatta dagbefolkningen respektive nattbefolkningen år % Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle inpendlare av sysselsatt dagbefolkning utpendlare av sysselsatt nattbefolkning I illustrationen nedan visas antalet personer som arbetspendlar mellan Räta linjen-kommunerna. En mer detaljerad redovisning av arbetspendlare mellan de olika kommunerna längs med Räta Linjen finns redovisad i bilagan, tabell 10. I illustrationen kan vi exempelvis se att många av de som pendlar in till Kungsör kommer från Eskilstuna och att många av de som pendlar till Hallstahammar kommer från Västerås

20 20 ( Gävle Heby Sala Hallstahammar Västerås Kungsör Eskilstuna Katrineholm Norrköping

21 21 ( Räta Linjens funktioner Vägstråket Räta Linjen har flera olika funktioner: En lokal funktion att parvis binda ihop kommunerna längs vägstråket En storregional/regional funktion för att stärka Stockholm-Mälarregionens flerkärnighet. En nationell/internationell funktion för främst de tunga transporterna i nord sydlig riktning.

22 22 ( En lokal funktion Räta linjen har en lokal funktion att parvis binda ihop kommunerna längs vägstråket. Tillsammans bildar de olika parvisa relationerna ett gemensamt stråk. En viktig motor för utvecklingen av den lokala funktionen är ge möjlighet till att bo på en ort och arbetspendla till en annan. Vetskapen om hur människor agerar när de väljer boende- respektive studieort är att de mer tänker i tid än i avstånd. Figuren nedan beskriver sambandet att när restiden mellan två orter minskar under 60 minuter tenderar benägenheten att resa att öka mycket kraftigt. Figur Samband mellan restid och benägenhet att resa Källa: Bearbetning av Börje Johansson, Handelshögskolan Jönköping (2000) Den lokala funktionen är viktig utifrån respektive orts specifika roll. Vid förbättringar så innebär det att de större orterna längs stråket stärker sina roller som regionala centra för bla handel, de får en bättre utveckling av den regionala högskola/teknikparker. De mindre orterna höjer sin attraktivitet som boendeort och får en bättre tillgänglighet till högre utbildning om förbättringar i infrastrukturen sker. En storregional funktion Räta linjen har en storregional/regional funktion för att stärka Stockholm- Mälarregionens flerkärnighet. Strukturen rent generellt i Stockholm Mälarregionen är uppbyggt kring ett antal olika större radiella kommunikationsstråk till och från centrala Stockholm. Däremot är det en relativt svagt utvecklad infrastruktur i en nord-sydlig riktning som skulle kunna understödja en flerkärning utveckling. Bättre kommunikationer gynnar storregionen rent generellt. Att stärka kommunikationer i en nord-sydlig riktning ger också företag som utlokaliseras från Stockholmsregionen pga ett högt marknadstryck en möjlighet att utvidga sin marknad även gentemot

23 23 ( halvcentrala bandet ca mil utanför Stockholms centrum. Det kan handla om arbete med tjänster ex. sjukvård, utbildning och kultur i Mälarregionen. En nationell/internationell funktion En nationell/internationell funktion för främst de tunga transporterna i nord sydlig riktning. Räta linjen fungerar som en transportled för de företag som finns längs med stråket. En transportled som för dessa kommuner längs stråket ger en internationell koppling till bl.a. Göteborgs hamn och Öresundsförbindelsen söderut mot kontinenten. Räta Linjen fungerar också, enligt exempelvis Godstransportdelegationens betänkande, som en större genomgående transportled längs hela stråket för exempelvis tunga transporter mellan norra och södra Sverige. Detta är en av de viktigare argumenten varför Räta Linjen är utpekat som en nationell stamväg.

24 24 ( Räta Linjens standard och utformning Fordonstrafik Trafiken varierar över hela stråket och finns redovisat i kartan nedan. Det högsta trafikflödet längs Räta Linjen finns i Västerås där årsmedeldygnsvärdet är , de lägsta värdet finns i Tärnsjö där årsmedeldygnsvärdet är Antal fordon Gävle Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km

25 25 ( Godstrafiken Den tunga godstrafiken varierar också över hela stråket och finns redovisat i kartan nedan. Det högsta trafikflödet längs Räta Linjen finns i Västerås där årsmedeldygnsvärdet är 3250 tunga fordon, de lägsta värdet finns i Kungsör där årsmedeldygnsvärdet är 430 tunga fordon per dygn. Rent generellt är det längs hela Räta Linjen stråket höga andelar med tung trafik även jämfört med andra vägar av liknande karaktär. De högsta andelarna har noterats i Heby med hela 24% tung trafik av den totala fordonstrafiken. Lägst värde är det i Västerås på E18 där 11% utgör andelen tung trafik, det ska dock noteras att där är också den totala antalet fordon störst. Antal tunga fordon Gävle Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km

26 26 ( Hastighet Stora delar av Räta Linjen har idag hastighetsbegränsning till 90 km/h. Vägverket arbetar för närvarande med att genomföra ett regeringsuppdrag där en hastighetsöversyn ska göras. En ny klassificering av hastighetsgränserna i likhet med många andra Europeiska länder diskuteras där. Det skulle vid en övergång innebära hastighetsgränser vid bl.a. följande gränser 60, 80, 100 och 120 km/h. Vid en omklassificering av nuvarande vägar så kommer man alltså till et val om att antingen klassificera upp vägsträckor med 90 km/h till 100 km/h eller att klassificera ned dem till 80 km/h. Enligt de diskussioner som för närvarande finns inom Vägverket är det troligt att en stor del av Räta Linjens vägnät skulle klassificeras ned till 80 km/h beroende på en alltför låg trafiksäkerhetsstandard. Därmed bör trafiksäkerhetsåtgärder i lika hög utsträckning benämnas som framkomlighetsåtgärder. Skyltad hastighet, km/h Gävle Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km

27 27 ( Vägbredd I likhet med trafikvolymerna så varierar vägens utformning och standard. Flera avsnitt har låg standard i förhållande till sin trafikvolym. Många avsnitt skulle med en relativt liten insats kunna få en bättre trafiksäkerhetsstandard och därmed försäkra sig om en bibehållen framkomlighet. Vägbredd, Sysselsättning meter år ,3-7, ,1-9, ,1-12, ,1-16, väg Motorväg Sysselsättningsförändring Minskar > 5 % Minskar 2-5 % Oförändrad Ökar 2-5 % Ökar > 5 % Gävle Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km

28 E4 28 ( Infrastrukturåtgärder Ett antal olika typer av investeringsbehov har identifierats längs med Räta Linjen. De viktigaste av dessa är markerade med versaler A-D i bilden nedan. Utöver dessa så finns även ett stort behov av årliga förbättringsåtgärder längs stråket samt A) Förbifart Sala B) Västjädra-Västerås C) Stingtorpet-Tärnsjö D) Förbifart Katrineholm E) Årliga åtgärder i syfte att förbättra miljö- och trafiksäkerheten F) Årliga drift- och underhållsinsatser G) Olika former av planerings- och projekteringsinsatser G) Gävle Hedesunda Valbo G) Tärnsjö Länsgräns Sala Heby E) Sala Heby G) Sala Heby Uppsala Hallstahammar Kvicksund Västjädra E20 E) Kungsör G) Västerås Sala E18 Västerås Eskilstuna E18 E4 Stockholm E) Katrineholm Stora Sundby E20 Södertälje Ändebol Djulö F) Norrköping E) G) Katrineholm Ändebol Djulö Simonstorp-Ändebol Nyköping E4 E4 E km

Räta Linjen en utvecklingskorridor

Räta Linjen en utvecklingskorridor Räta Linjen en utvecklingskorridor En sammanfattande rapport om Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard Mars 2007 Förord Initiativtagare till denna rapport är Räta Linjen Gruppen, vilken består

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Statistikinfo 2013:13

Statistikinfo 2013:13 Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet

Läs mer

Statistikinfo 2014:11

Statistikinfo 2014:11 Statistikinfo 214:11 Ökat antal förvärvsarbetande 213 77 169 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 213, en ökning med 1 437 personer jämfört med 212. För andra året i rad var transportmedelsindustrin

Läs mer

Statistikinfo 2016:06

Statistikinfo 2016:06 Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning 45 46 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2001-2002 16-w år Näringsgren 2001 2002 (förvärvsarbetande 1-w tim) Antal % Antal % Jordbruk, skogsbruk

Läs mer

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009 Värt att veta om 2009 Innehåll 2 Hur många företag finns det i Sverige? 2 Hur många småföretag finns det? 2 Hur många jobbar i småföretag? 2 Småföretagen står för de nya jobben 3 Antal företag - detaljerad

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2015

Arbetspendling till och från Västerås år 2015 Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du

Läs mer

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1 Perspektiv Sysselsättning 2015 nr1 2016 1 Antalet sysselsatta (arbetstillfällen) uppgick till 67 900 i 2014 Flest sysselsatta finns inom handeln (17 procent) Antalet sysselsatta inom fastighetsverksamhet

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 2012-12-12 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 Antalet sysselsatta norrköpingsbor ökade under året med 1 100 personer. Förvärvsfrekvensen ökade från 72,8 % år 2010 till 73,8 %

Läs mer

Industrins kompetensbehov 2025

Industrins kompetensbehov 2025 Industrins kompetensbehov 2025 TECH DAY, MALMÖ 21 SEPTEMBER 2016 Anders Axelsson (Region Skåne) & Johan Ståhl (Teknikcollege) Industrins utveckling och framtid Strukturomvandling och förändrat samspel

Läs mer

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004 Stockholm Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Jämtland Gotland Halland Västmansland Dalarna Södermanland Norrbotten Kronoberg Östergötland Örebro Västernorrland

Läs mer

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning 46 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2002-2003 16-w år Näringsgren 2002 2003 (förvärvsarbetande 1-w tim) Antal % Antal % Jordbruk, skogsbruk

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:2 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009 Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.

Läs mer

Näringslivsanalys. Härjedalens kommun. Anders Wigren och Lina Sjölin Inregia AB, April 2004 på uppdrag av Inlandsdelegationen

Näringslivsanalys. Härjedalens kommun. Anders Wigren och Lina Sjölin Inregia AB, April 2004 på uppdrag av Inlandsdelegationen Näringslivsanalys Härjedalens kommun Anders Wigren och Lina Sjölin Inregia AB, April 2004 på uppdrag av Inlandsdelegationen Förord Denna rapport handlar om den ekonomiska tillväxten i Härjedalens kommun

Läs mer

Enkätundersökning SOU 2003:16

Enkätundersökning SOU 2003:16 Bilaga 3 Tabeller Denna tabellbilaga innehåller den statistik som presenteras i kapitel 1 och 6. I bilagan finns både statistik från enkätundersökningen och statistik som tagits fram av Statistiska centralbyrån

Läs mer

Statistik över arbetskonflikter 2013

Statistik över arbetskonflikter 2013 Arbetsmarknaden 04 Statistik över arbetskonflikter 0 År 0 uppgick antalet arbetskonflikter till Korrigering.4.04. Texten och tabellen Orsaker till arbetskonflikter år 0 har korrigerats. Korrigeringarna

Läs mer

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län 24 februari Lars Berglund 2017-02-24 Nulägesanalys och Näringslivsanalys 3 Nulägesanalys Befolkning Utbildningsnivå Inkomster Bostadsbestånd Bredband

Läs mer

Register: Strukturlönestatistik privat sektor (SLP)

Register: Strukturlönestatistik privat sektor (SLP) Register: Strukturlönestatistik privat sektor (SLP) 1 Statistikansvarig: Statistiska centralbyrån (SCB) Statistikprodukt: Strukturlönestatistik privat sektor (SLP) Kontaktperson: Kristian Söderholm, tel:

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT Utredare Karin Berntsson Telefon 036-10 57 40 E-post karin.berntsson@jonkoping.se Webbsida www.jonkoping.se/statistik Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 Rapporten redovisar förändringar

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

Kristin Quistgaard

Kristin Quistgaard Kristin Quistgaard 010-722 8636 Vision En mötesfri väg år 2020 Transportpolitiskt mål Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

Malmfälten under förändring

Malmfälten under förändring Malmfälten under förändring Tabell- och figurbilaga Bilaga till delrapport, maj 2010 Dnr: 2010/196 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 010

Läs mer

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2005

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2005 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2005 Uppsala Riket Gotland Västra Götaland Jämtland Halland Södermanland Västmanland Östergötland Västerbotten Gävleborg Dalarna Norrbotten

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive Meet and Eat 14 september 2016 CreActive LIU RELATION/Susanne Pettersson 2 FÖRENA Företag når akademisk kompetens LIU RELATION/Susanne Pettersson 16-09-14 3 Projekttid: 160501-171115 Tillväxtverket 8 lärosäten

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 S2007:001 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 2 Sammanfattning 3 Resultat

Läs mer

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb RAMS 2014 Maria Håkansson 2015-12-03 facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb 4 655 800 4 285 109 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Folk- och bostadsräkningar

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

Konjunkturen i Västmanlands län. kv December 2016

Konjunkturen i Västmanlands län. kv December 2016 Konjunkturen i Västmanlands län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands

Läs mer

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 S2006:003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 3 Sammanfattning 5 Resultat

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Lund NorthEast i siffror

Lund NorthEast i siffror NorthEast i siffror Området Det kunskapstäta området som sträcker sig från C i sydväst till de kommande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i nordost går under benämningen NorthEast i vilket kunskapsstråket,

Läs mer

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 TEXT BLEKIGE LÄ BETSSTALLE_IGSGRE A Jordbruk, skogsbruk och fiske.. 1... 1 C Tillverkning 1 2 1. 1. 5 F Byggverksamhet... 1.. 1 G Handel; reparation

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Snabbindikator på konjunkturen i mars 2003: 1(5) 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Fortsatt dämpat konjunkturläge men underliggande optimism inför framtiden Det aktuella konjunkturläget i Sverige är fortfarande

Läs mer

Näringsgrenarna inom tillverkning tappade 76 300 jobb under åren 2007 2012

Näringsgrenarna inom tillverkning tappade 76 300 jobb under åren 2007 2012 Befolkning 2014 Sysselsättning Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Näringsgrenarna inom tillverkning tappade 76 300 jobb under åren Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik fanns

Läs mer

Konjunkturen i Södermanlands län. kv September 2016

Konjunkturen i Södermanlands län. kv September 2016 Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och Eskilstuna kommun.

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Konjunkturen i Södermanlands län. kv December 2016

Konjunkturen i Södermanlands län. kv December 2016 Konjunkturen i Södermanlands län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Södermanlands

Läs mer

Konjunkturen i Östergötlands län. kv Mars 2017

Konjunkturen i Östergötlands län. kv Mars 2017 Konjunkturen i Östergötlands län kv4 2016 Mars 2017 Konjunkturläget 2016 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Östergötlands

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 2013

GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 2013 FAKTA I KORTHET Nr. 11 216 GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 213 Norge är Sveriges viktigaste grannland. För Sverige, som är ett av världens mest exportberoende länder, är Norge den största exportmarknaden.

Läs mer

Konjunkturen i Västmanlands län. kv September 2016

Konjunkturen i Västmanlands län. kv September 2016 Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och Västerås kommun.

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv2 September Photo: Henrik Trygg

Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv2 September Photo: Henrik Trygg Stockholmskonjunkturen Konjunkturläget 2015 kv2 September 2015 Photo: Henrik Trygg Fortsatt uppåt i Stockholm Konjunkturläget i Stockholm 2015 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Konjunkturen i Stockholms län. kv Mars 2017

Konjunkturen i Stockholms län. kv Mars 2017 Konjunkturen i Stockholms län kv4 2016 Mars 2017 Positiv utveckling i Stockholm Konjunkturläget i Stockholm 2016 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger

Läs mer

Konjunkturen i Västmanlands län. kv Mars 2017

Konjunkturen i Västmanlands län. kv Mars 2017 Konjunkturen i Västmanlands län kv4 2016 Mars 2017 Konjunkturläget 2016 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands

Läs mer

Konjunkturen i Östergötlands län. kv September 2016

Konjunkturen i Östergötlands län. kv September 2016 Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och Norrköpings kommun.

Läs mer

Konjunkturen i Uppsala län. kv September 2016

Konjunkturen i Uppsala län. kv September 2016 Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och. Statistiken bygger

Läs mer

Tillväxt i Lidköping 2015-06-11. Tillväxt i lönesumma och företagande i Lidköping Åren 1995-2014 och benchmarking med Grupp24 och Hela landet

Tillväxt i Lidköping 2015-06-11. Tillväxt i lönesumma och företagande i Lidköping Åren 1995-2014 och benchmarking med Grupp24 och Hela landet Tillväxt i Lidköping Tillväxt i lönesumma och företagande i Lidköping Åren 1995-2014 och benchmarking med Grupp24 och Hela landet Martin Ström Robin Svensén 2015-06-11 Innehåll Sammanfattning sid. 3 Inledning

Läs mer

Konjunkturen i Gävleborgs län. kv December 2016

Konjunkturen i Gävleborgs län. kv December 2016 Konjunkturen i Gävleborgs län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Gävleborgs

Läs mer

Konjunkturen i Östergötlands län. kv December 2016

Konjunkturen i Östergötlands län. kv December 2016 Konjunkturen i Östergötlands län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Östergötlands

Läs mer

DIVISION. Landstingsdirektörens stab. Fakta om Norrbotten

DIVISION. Landstingsdirektörens stab. Fakta om Norrbotten Fakta om Norrbotten Geografi En fjärdedel av Sveriges yta. Del av det Europeiska Arktis. Sapmi Barents Nordkalotten Östersjön Ca: 250 000 invånare Befolkningstäthet 250 000 invånare fördelat på 100 000

Läs mer

Konjunkturen i Västmanlands län. Konjunkturläget kv September 2015

Konjunkturen i Västmanlands län. Konjunkturläget kv September 2015 Konjunkturen i Konjunkturläget kv2 2015 September 2015 Konjunkturläget 2015 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och

Läs mer

Konkurser och offentliga ackord 2000

Konkurser och offentliga ackord 2000 1 Konkurser och offentliga ackord 2000 Bankruptcies and hearings on composition without bankruptcy 2000 Konkurser per 100 000 av medelfolkmängden 1866-2000 Per 100 000 300 250 200 150 100 50 0 1866 1886

Läs mer

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2010 Sysselsättning 2009 Bagrundsinformation om arbetslösa En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Rapport från Soliditet

Rapport från Soliditet Rapport från Soliditet Kreditvärdigheten bland svenska aktiebolag Januari 21 Rapport från Soliditet Kreditvärdigheten bland svenska aktiebolag januari 21 Rapporten i sammandrag Antalet ej kreditvärdiga

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Konjunkturen i Uppsala län. Konjunkturläget kv September 2015

Konjunkturen i Uppsala län. Konjunkturläget kv September 2015 Konjunkturen i Konjunkturläget kv2 2015 September 2015 Konjunkturläget 2015 kv1 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och.

Läs mer

Konjunkturen i Dalarnas län. kv December 2016

Konjunkturen i Dalarnas län. kv December 2016 Konjunkturen i Dalarnas län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Dalarnas

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Konjunkturen i Stockholms län. kv September 2016

Konjunkturen i Stockholms län. kv September 2016 Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Positiv utveckling i Stockholm Konjunkturläget i Stockholm 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Konjunkturen i Stockholms län. kv December 2016

Konjunkturen i Stockholms län. kv December 2016 Konjunkturen i Stockholms län kv3 2016 December 2016 Positiv utveckling i Stockholm Konjunkturläget i Stockholm 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

Konjunkturen i Stockholms län. Konjunkturläget kv Juni 2016

Konjunkturen i Stockholms län. Konjunkturläget kv Juni 2016 Konjunkturen i Konjunkturläget kv1 2016 Juni 2016 Stockholm fortsätter utvecklas positivt Konjunkturläget i Stockholm 2016 kv1 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras

Läs mer

Konjunkturen i Uppsala län. kv December 2016

Konjunkturen i Uppsala län. kv December 2016 Konjunkturen i Uppsala län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Uppsala län

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Tabellbilaga 1b. Unga som inte fullföljer gymnasiet. Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess

Tabellbilaga 1b. Unga som inte fullföljer gymnasiet. Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess Tabellbilaga 1b Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess Unga som inte fullföljer gymnasiet Behöriga/Obehöriga till gymnasiet Läsåret 2014/15 Läsår 2013/2014 Läsår 2012/2013 Totalt

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Konjunkuren i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015. Stockholm

Konjunkuren i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015. Stockholm Konjunkuren i Stockholm Business Alliance Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Stockholm utvecklas positivt Konjunkturläget 2015 kv1 i Om rapporten omfattar i denna rapport; Stockholms län, Uppsala län,

Läs mer