Räta Linjen. En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard

Transkript

1 Räta Linjen En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard Bengt Andersson Inregia AB, oktober 2005 på uppdrag av Räta Linjen Gruppen Inregia AB, part of WSP Group

2 (

3 ( Förord Denna projektrapport har tagits fram av Bengt Andersson, Inregia AB. Statistiskt underlag har tagits fram av Lina Sjölin, Inregia AB och kartredovisningar har producerats av Eila Kanerva, Inregia AB. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Räta Linjen Gruppen, vilken består av Länsstyrelsen i Västmanlands och Gävleborgs län, Regionförbundet Sörmland samt kommunerna Norrköping, Katrineholm, Kungsör, Eskilstuna, Hallstahammar, Västerås, Sala, Heby och Gävle. Rapporten syftar till att ge en översiktlig men samtidigt bred genomgång av kunskaper som finns längs transportkorridoren Räta Linjen. Innehållet i rapporten redovisades i samband med Räta Linjen Gruppens seminarium den 4/ Cecilia Henriksson, vvd Inregia Structure AB Stockholm

4 4 ( Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Befolkning 7 Nuläge 7 Prognos 8 Befolkningen i åldern Utbildning 10 Näringsliv 13 Sysselsättning 13 Branschstruktur 15 Arbetspendling 19 Räta Linjens funktioner 21 En lokal funktion 22 En storregional funktion 22 En nationell/internationell funktion 23 Räta Linjens standard och utformning 24 Fordonstrafik 24 Godstrafiken 25 Hastighet 26 Vägbredd 27 Infrastrukturåtgärder 28 Bilaga 30

5 5 ( Sammanfattning Både befolkningen och sysselsättningen har ökat och fortsätter öka Totalt bor det närmare människor i Räta Linjen-kommunerna. De senaste 10 åren har befolkningen ökat med 3,5% i stråket. En befolkningsprognos till år 2020 har genomförts som visar att befolkningen kommer att fortsätta att öka till människor, vilket är en ökning med 10% jämfört med år Idag finns ungefär sysselsatta i Räta Linjen-kommunernas dagbefolkning. Det är en ökning med 4 procent sedan år En sysselsättningsprognos till år 2020 har genomförts som visar att sysselsättningen kommer att fortsätta att öka till människor. Vilket är en ökning med 6 procent jämfört med år Branchstrukturen varierar men har en betoning på transportrelaterade brancher Efter en genomgång av hur branschstrukturerna i Räta Linjen stråket kan det noteras att Tillverkningsindustrin är en stor bransch i hela stråket jämfört med riket Transport och magasinering är stora branscher i Gävle och Norrköping Hälsa och sjukvård är stora branscher i hela stråket jämfört med riket Utbildning är en stor bransch i hela stråket jämfört med riket Parti och detaljhandel är stora branscher i Västerås och Norrköping Trafiken kommer fortsätta att öka Trafiken varierar över hela stråket. Högst värde har noterats vid trafikmätningar i Västerås med ett årsmedeldygnsflöde på Lägst trafikflöden har noterats vid Tärnsjö med fordon per årsmedeldygn. Det är rent generellt en hög andel tung trafik på Räta Linjen. Ofta kring 15% men som högst har det vid Heby noterats hela 24%. Den ökade befolkningen och sysselsättningen för Räta Linjen-kommunerna kommer att innebära att trafiken på vägen kommer att öka. Ett antagande är att trafiken kommer att öka med i storleksordningen drygt 20% fram till år 2020.

6 6 ( Flera funktioner men särskilt vikt på tunga transporter Räta Linjen har fyra stycken funktioner: - En väg för lokala transporter - En väg för storegionala transporter - En väg för nationella/internationella transporter Räta Linjen binder parvis ihop kommunerna och samhällena längs med vägen och de lokala transporter som sker däremellan. Räta Linjen stärker Stockholm-Mälardalens utveckling not en flerkärning region. Räta Linjen är en del av det nationella stamvägnätet som riksdagen fattade beslut om Även godstransportdelegationen har pekat ut vikten av Räta Linjen för näringslivets transporter i en nord sydlig riktning. Vägstandarden är för låg på flera partier I likhet med trafikvolymerna så varierar vägens utformning och standard. Flera avsnitt har låg standard i förhållande till sin trafikvolym. Många avsnitt skulle med en relativt liten insats kunna få en bättre trafiksäkerhetsstandard och därmed försäkra sig om en bibehållen framkomlighet Behov av infrastrukturåtgärder Ett antal olika typer av infrastrukturåtgärder behövs längs med Räta Linjen stråket. De viktigaste större åtgärderna är: A) Förbifart Sala B) Västjädra-Västerås C) Stingtorpet-Tärnsjö D) Förbifart Katrineholm Utöver det behövs även olika typer av åtgärder i syfte att förbättra vägens miljöoch trafiksäkerhet. Det är även viktigt att vägen standard underhålls genom årliga drift- och underhållsinsatser.

7 7 ( Befolkning Nuläge Totalt bor det närmare människor i Räta linjen-kommunerna. Störst befolkning har Västerås kommun ( ), Norrköpings kommun ( ), Eskilstuna kommun (91 000) och Gävle kommun (92 000). Bland de mindre kommunerna är Katrineholm störst (32 000), följt av Sala (22 000), Hallstahammar (15 000), Heby (14 000) och Kungsör (8 000). Figur 1 Kommunbefolkning år 2004 samt redovisning av förändring sedan Befolkning år Gävle Befolkningsförändring Minskar > 5 % Minskar 2-5 % Oförändrad Ökar 2-5 % Ökar > 5 % Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km I samtliga av de större kommuner har befolkningen ökat sedan början av talet. Mest har befolkningen ökat i Västerås kommun, 9,4 procent sedan 1993.

8 8 ( Bland de mindre kommunerna är det endast Heby kommun som ökat i befolkning sedan år 1993, 1,3 procent. Störst negativ befolkningsutveckling uppvisar Hallstahammar, -9,6 procent. Tabell 1 Kommunbefolkning år 1993 och 2004 samt procentuell förändring Förändring (%) Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Totalt Prognos I figur 2 nedan redovisas även beräknad kommunbefolkning år 2020 enligt den nedbrytning av Långtidsutredningens regionala scenarios som Inregia utfört på uppdrag av SIKA. Enligt dessa beräkningar kommer befolkningen i Räta linjenkommunerna detta år uppgå till närmare personer, det vill säga en ökning med 10 procent jämfört med år Störst procentuell befolkningsökning beräknas Västerås få, 19 procent. Norrköping, Eskilstuna och Katrineholm bedöms öka antalet invånare fram till år 2020 med uppemot 10 procent vardera. Den enda av de ingående kommunerna som beräknas få mer än en marginell befolkningsminskning är Hallstahammar där antalet invånare beräknas minska med ungefär 10 procent. Figur 2 Kommunbefolkning år 1993 och 2004 samt år 2020 Antal personer Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle

9 9 ( Befolkningen i åldern På riksplanet utgör personer i åldern år 59 procent av befolkningen. En lika stor andel utgör de i Norrköping, Eskilstuna och Västerås, och en något större andel utgör de i Gävle. I övriga Räte linjen-kommuner utgör de en mindre andel. Minst andel personer i dessa åldrar finns i Heby, 54 procent. Se Tabell 2. Tabell 2 Andel personer i åldern i befolkningen år 2003 Andel (%) Norrköping 59 Katrineholm 55 Eskilstuna 59 Kungsör 57 Hallstahammar 56 Västerås 59 Sala 56 Heby 54 Gävle 60 Riket 59 På riksplanet är 85 procent av personerna i dessa åldrar födda i Sverige, 4 procent i övriga Norden och 11 procent i övriga världen. Se Tabell 3. Bland Räta linjen-kommunerna är andelen icke-svenskfödda större än på riksplanet i Norrköping, Eskilstuna, Hallstahammar och Västerås. De nordiskt födda utgör jämfört med riksplanet en stor andel i Eskilstuna, Kungsör, Hallstahammar och Västerås, och födda i övriga världen utgör en jämförelsevis stor andel i Norrköping och Västerås. Tabell 3 Fördelning över födelseland, befolkningen i åldern år, år 2003 Sverige Norden utom Sverige övriga Totalt Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Riket

10 10 ( Utbildning Ungefär en tredjedel (32 procent) av Sveriges befolkning i åldern har någon typ av eftergymnasial utbildning. Se Tabell 4 och figur 3. Andelen är något större bland svenskfödda än bland personer födda i övriga världen, 33 procent jämfört med 31 procent. Medan andelen bland personer födda i övriga Norden är ganska mycket lägre, 24 procent. Även i Räta linjen-kommunerna är andelen eftergymnasialt utbildade lägre bland de som är födda i övriga Norden. Störst andel eftergymnasialt utbildade finner vi i Västerås kommun, 35 procent. Västerås är därmed den enda av Räta linjen-kommunerna som har en högre utbildningsnivå än på rikspanet. Lägst är andelen i Heby kommun, 16 procent. Alltså en ungefär hälften så stor andel som på riksplanet. Värt att notera är emellertid att de utomnordiskt födda i Heby har en jämförelsevis hög utbildningsnivå, 29 procent. Andra Räta linjen-kommuner där utbildningsnivån är högre bland de utomnordiskt födda än bland de svenskfödda är Gävle, Sala och Kungsör. Tabell 4 Andel av befolkningen i åldern som har någon typ av eftergymnasial utbildning år 2003, efter födelseland Sverige Norden utom Sverige övriga Totalt Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Riket

11 11 ( Figur 3 Andel av befolkningen i åldern som har någon typ av eftergymnasial utbildning år 2003, efter födelseland 40 Andel eftergymnasialt utbildade (%) Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Riket Sverige Norden utom Sverige övriga Andelen som har någon typ av eftergymnasial utbildning är större bland kvinnor än bland män, på riksplanet liksom i samtliga Räta linjen-kommuner. Se Tabell 5 och 4. Utbildningsnivån är som högt bland kvinnor i Västerås, 37 procent, och som lägst bland män i Heby, 12 procent. Tabell 5 Andel av befolkningen i åldern som har någon typ av eftergymnasial utbildning år 2003, efter kön Kvinnor Män Totalt Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Riket

12 12 ( Figur 4 Andel av befolkningen i åldern som har någon typ av eftergymnasial utbildning år 2003, efter kön 40 Andel eftergymnasialt utbildade (%) Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Riket Kvinnor Män Totalt

13 13 ( Näringsliv Sysselsättning Idag finns ungefär sysselsatta i Räta linjen-kommunernas dagbefolkning. Det är en ökning med 4 procent sedan år Sysselsättningen har ökat i samtliga kommuner utom Katrineholm och Sala, där den minskat med 5,7 respektive 5,0 procent. Starkast positiv sysselsättningsutveckling procentuellt sett uppvisar Kungsör, 15 procent (374 personer). I absoluta tal har sysselsättningen ökat mest i Västerås kommun, arbetstillfällen motsvarar 8,2 procent. Figur 5 Kommunbefolkning år 2004 samt redovisning av förändring sedan Sysselsättning år Gävle Sysselsättningsförändring Minskar > 5 % Minskar 2-5 % Oförändrad Ökar 2-5 % Ökar > 5 % Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km

14 14 ( I figur 6 visas även kommunernas beräknade sysselsatta dagbefolkning år 2020 enligt SIKA:s framtidsscenario. Enligt detta kommer den totala sysselsättningen i Räta Linjen-kommunerna år 2020 uppgå till drygt Vilket är en ökning med 6 procent jämfört med år Mest beräknas sysselsättningen öka i Västerås, 15 procent. I tre av kommunerna beräknas sysselsättningen minska: Kungsör, Hallstahammar och Eskilstuna. Figur 6 Antal sysselsatta (dagbefolkning) år 1993 och 2003 samt år Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Tabell 6 Antal sysselsatta (dagbefolkning) år 1993 och 2003, samt den procentuella förändringen Förändring (%) Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Totalt Högst utbildningsnivå finner vi i Västerås kommuns sysselsättning. Här har 35 procent någon typ av eftergymnasial utbildning. Det är en större andel än på riksplanet, där motsvarande andel är 33 procent. Lägst andel högutbildade finner vi i Heby, 17 procent.

15 15 ( Figur 7 Utbildningsnivå i den sysselsatta dagbefolkningen år 2003 Riket Gävle Heby Sala Västerås Hallstahammar Kungsör Eskilstuna Katrineholm Norrköping % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kortare än 3-årigt gymnasium 3-årigt gymnasium Eftergymn kortare än 3 år Minst 3-årig eftergymn Branschstruktur En undersökning av hur branschstrukturen ser ut längs Räta Linjen har genomförts. Denna redovisas mer detaljerat i en bilaga. Ur undersökningen kan konstateras att de flesta av kommunerna har gemensamt en jämförelsevis stor andel jobb inom Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske samt Tillverkning. Speciellt stor Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske-sektor finner vi i Sala och Heby. Tillverkningsindustrin är särskilt stor i Kungsör och Hallstahammar. I dessa två kommuner finns ungefär en tredjedel av alla jobb inom tillverkningsindustrin, vilket är dubbelt så mycket som på riksplanet. Sektorn Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar är störst i Norrköpings kommun och i Västerås. Här står sektorn för en något större andel av jobben än på riksplanet, vilket hänger samman med dessa kommuners roll som centralorter. Sektorn Hotell och restaurang är jämförelsevis stor i Norrköping och Gävle. Detsamma gäller sektorn Transport, magasinering och kommunikation. Även i Västerås kommun är dessa sektorer stor men inte större än på riksplanet. Nedan görs en mera detaljerad redovisning av hur branschstrukturen ser ut i de olika orterna längs med Räta Linjen.

16 16 ( Norrköping I Norrköping så är branschen Transport- och magasinering klart större än riksgenomsnittet, det är bla med anledning av verksamheten i Norrköpings hamn. Även part- och detaljhandel är större än riksgenomsnittet. Däremot så har Norrköping mindre andel av tillverkningsindustrier jämfört med riket. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske 1,4 Utvinning av mineral 0,0 Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 0,7 Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang 2,5 Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet 1,1 Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 5,4 6,6 6,5 14,5 13,6 9,1 11,3 11,1 16,1 Katrineholm I Katrineholm så är två branscher dominerande jämfört med rikets nivåer. Det är dels tillverkningsindustrin och det är dels hälso- och sjukvårdssektorn, det senare bla med anledning av att det finns två stycken sjukhus i staden. Fastighets- och uthyrningsverksamhet är väsentligt mindre i katrineholm jämfört med riksgenomsnittet, även parti- och detaljhandel ligger lägre än riksgenomsnittet. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 0,1 0,6 1,3 1,4 3,5 7,0 4,6 6,1 4,1 5,2 10,1 11,6 22,0 22,5 Kungsör I Kungsör är tillverkningsindustrin mycket dominerande, hela 33% av de sysselsatta arbetar i denna bransch. Väsentligt mindre branscher än riksgenomsnittet är parti- och detaljhandel samt transport- och magasinering. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 0,5 0,1 0,7 0,7 3,5 3,1 2,8 3,7 5,5 5,6 10,5 12,4 18,3 32,6

17 17 ( Eskilstuna Eskilstuna ligger relativt nära riksgenomsnittet för i stort sett alla branscher. Tillverkningsindustrin med bla Volvo är högre än riksgenomsnittet samt även helt naturligt hälso- och sjukvård med anledning av Eskilstuna lasarett. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske 1,7 Utvinning av mineral 0,0 Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 0,6 Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang 1,9 Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet 1,4 Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 5,5 4,4 5,3 6,5 9,6 11,2 11,3 18,6 22,0 Hallstahammar I Hallstahammar är tillverkningsindustrin mycket dominerande, hela 36% av de sysselsatta arbetar i denna bransch. Väsentligt mindre branscher än riksgenomsnittet är parti- och detaljhandel samt fastighets- och uthyrning. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 2,1 0,1 0,1 3,7 1,2 3,0 0,6 4,9 4,5 5,7 8,0 14,3 16,2 35,6 Västerås Västerås ligger relativt nära riksgenomsnittet för i stort sett alla branscher. Tillverkningsindustrin samt parti- och detaljhandel med bla ICA är högre än riksgenomsnittet. Även byggverksamheten ligger något högre jämfört med riksgenomsnittet. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske 0,7 Utvinning av mineral 0,0 Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 0,9 Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang 2,2 Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet 1,1 Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 6,9 5,5 5,6 5,2 13,6 11,2 10,5 15,8 20,8

18 18 ( Sala Sala har ett antal branscher som ligger väsentligt högre än riksgenomsnittet men också ett antal branscher som ligger väsentligt lägre. Jord- och skogsbruk, Byggverksamhet samt Hälso- och sjukvård ligger klart högre medan branscherna tillverkning, transprt/magasinering samt fastighets- och uthyrning ligger lägre. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 0,7 0,8 5,5 1,4 3,2 1,4 6,8 4,8 4,8 9,8 10,0 13,0 15,3 22,6 Heby Heby har ett antal branscher som ligger väsentligt högre än riksgenomsnittet men också ett antal branscher som ligger väsentligt lägre. Jord- och skogsbruk, Byggverksamhet ligger klart högre medan bla fastighets- och uthyrning samt offentlig förvaltning ligger lägre. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 0,0 0,8 0,8 4,1 0,9 5,2 2,9 6,7 6,4 11,8 11,1 13,4 18,0 17,8 Gävle Gävle ligger relativt nära riksgenomsnittet för i stort sett alla branscher. Tillverkningsindustrin ligger lägre medan byggverksamhet och offentlig förvaltning med flera statliga verk ligger högre. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske 0,8 Utvinning av mineral 0,1 Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 0,6 Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet 1,2 Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 2,9 7,9 6,7 8,5 5,8 10,6 10,7 11,8 15,0 17,3

19 19 ( Arbetspendling Samtliga de mindre kommunerna utom Katrineholm är utpräglade utpendlingskommuner. Exempelvis har över 45 procent av de sysselsatta i Kungsörs kommun sin arbetsplats i någon annan kommun. För de största kommunerna är motsvarande andelar strax under 15 procent. För kommunerna Kungsör och Hallstahammar är inpendlingen också relativt stor. 31 respektive 27 procent av de som arbetar i dessa kommuner har sin bostad i någon annan kommun. Se figur 8. Figur 8 Andel arbetspendlare i den sysselsatta dagbefolkningen respektive nattbefolkningen år % Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle inpendlare av sysselsatt dagbefolkning utpendlare av sysselsatt nattbefolkning I illustrationen nedan visas antalet personer som arbetspendlar mellan Räta linjen-kommunerna. En mer detaljerad redovisning av arbetspendlare mellan de olika kommunerna längs med Räta Linjen finns redovisad i bilagan, tabell 10. I illustrationen kan vi exempelvis se att många av de som pendlar in till Kungsör kommer från Eskilstuna och att många av de som pendlar till Hallstahammar kommer från Västerås

20 20 ( Gävle Heby Sala Hallstahammar Västerås Kungsör Eskilstuna Katrineholm Norrköping

21 21 ( Räta Linjens funktioner Vägstråket Räta Linjen har flera olika funktioner: En lokal funktion att parvis binda ihop kommunerna längs vägstråket En storregional/regional funktion för att stärka Stockholm-Mälarregionens flerkärnighet. En nationell/internationell funktion för främst de tunga transporterna i nord sydlig riktning.

22 22 ( En lokal funktion Räta linjen har en lokal funktion att parvis binda ihop kommunerna längs vägstråket. Tillsammans bildar de olika parvisa relationerna ett gemensamt stråk. En viktig motor för utvecklingen av den lokala funktionen är ge möjlighet till att bo på en ort och arbetspendla till en annan. Vetskapen om hur människor agerar när de väljer boende- respektive studieort är att de mer tänker i tid än i avstånd. Figuren nedan beskriver sambandet att när restiden mellan två orter minskar under 60 minuter tenderar benägenheten att resa att öka mycket kraftigt. Figur Samband mellan restid och benägenhet att resa Källa: Bearbetning av Börje Johansson, Handelshögskolan Jönköping (2000) Den lokala funktionen är viktig utifrån respektive orts specifika roll. Vid förbättringar så innebär det att de större orterna längs stråket stärker sina roller som regionala centra för bla handel, de får en bättre utveckling av den regionala högskola/teknikparker. De mindre orterna höjer sin attraktivitet som boendeort och får en bättre tillgänglighet till högre utbildning om förbättringar i infrastrukturen sker. En storregional funktion Räta linjen har en storregional/regional funktion för att stärka Stockholm- Mälarregionens flerkärnighet. Strukturen rent generellt i Stockholm Mälarregionen är uppbyggt kring ett antal olika större radiella kommunikationsstråk till och från centrala Stockholm. Däremot är det en relativt svagt utvecklad infrastruktur i en nord-sydlig riktning som skulle kunna understödja en flerkärning utveckling. Bättre kommunikationer gynnar storregionen rent generellt. Att stärka kommunikationer i en nord-sydlig riktning ger också företag som utlokaliseras från Stockholmsregionen pga ett högt marknadstryck en möjlighet att utvidga sin marknad även gentemot

23 23 ( halvcentrala bandet ca mil utanför Stockholms centrum. Det kan handla om arbete med tjänster ex. sjukvård, utbildning och kultur i Mälarregionen. En nationell/internationell funktion En nationell/internationell funktion för främst de tunga transporterna i nord sydlig riktning. Räta linjen fungerar som en transportled för de företag som finns längs med stråket. En transportled som för dessa kommuner längs stråket ger en internationell koppling till bl.a. Göteborgs hamn och Öresundsförbindelsen söderut mot kontinenten. Räta Linjen fungerar också, enligt exempelvis Godstransportdelegationens betänkande, som en större genomgående transportled längs hela stråket för exempelvis tunga transporter mellan norra och södra Sverige. Detta är en av de viktigare argumenten varför Räta Linjen är utpekat som en nationell stamväg.

24 24 ( Räta Linjens standard och utformning Fordonstrafik Trafiken varierar över hela stråket och finns redovisat i kartan nedan. Det högsta trafikflödet längs Räta Linjen finns i Västerås där årsmedeldygnsvärdet är , de lägsta värdet finns i Tärnsjö där årsmedeldygnsvärdet är Antal fordon Gävle Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km

25 25 ( Godstrafiken Den tunga godstrafiken varierar också över hela stråket och finns redovisat i kartan nedan. Det högsta trafikflödet längs Räta Linjen finns i Västerås där årsmedeldygnsvärdet är 3250 tunga fordon, de lägsta värdet finns i Kungsör där årsmedeldygnsvärdet är 430 tunga fordon per dygn. Rent generellt är det längs hela Räta Linjen stråket höga andelar med tung trafik även jämfört med andra vägar av liknande karaktär. De högsta andelarna har noterats i Heby med hela 24% tung trafik av den totala fordonstrafiken. Lägst värde är det i Västerås på E18 där 11% utgör andelen tung trafik, det ska dock noteras att där är också den totala antalet fordon störst. Antal tunga fordon Gävle Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km

26 26 ( Hastighet Stora delar av Räta Linjen har idag hastighetsbegränsning till 90 km/h. Vägverket arbetar för närvarande med att genomföra ett regeringsuppdrag där en hastighetsöversyn ska göras. En ny klassificering av hastighetsgränserna i likhet med många andra Europeiska länder diskuteras där. Det skulle vid en övergång innebära hastighetsgränser vid bl.a. följande gränser 60, 80, 100 och 120 km/h. Vid en omklassificering av nuvarande vägar så kommer man alltså till et val om att antingen klassificera upp vägsträckor med 90 km/h till 100 km/h eller att klassificera ned dem till 80 km/h. Enligt de diskussioner som för närvarande finns inom Vägverket är det troligt att en stor del av Räta Linjens vägnät skulle klassificeras ned till 80 km/h beroende på en alltför låg trafiksäkerhetsstandard. Därmed bör trafiksäkerhetsåtgärder i lika hög utsträckning benämnas som framkomlighetsåtgärder. Skyltad hastighet, km/h Gävle Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km

27 27 ( Vägbredd I likhet med trafikvolymerna så varierar vägens utformning och standard. Flera avsnitt har låg standard i förhållande till sin trafikvolym. Många avsnitt skulle med en relativt liten insats kunna få en bättre trafiksäkerhetsstandard och därmed försäkra sig om en bibehållen framkomlighet. Vägbredd, Sysselsättning meter år ,3-7, ,1-9, ,1-12, ,1-16, väg Motorväg Sysselsättningsförändring Minskar > 5 % Minskar 2-5 % Oförändrad Ökar 2-5 % Ökar > 5 % Gävle Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km

28 E4 28 ( Infrastrukturåtgärder Ett antal olika typer av investeringsbehov har identifierats längs med Räta Linjen. De viktigaste av dessa är markerade med versaler A-D i bilden nedan. Utöver dessa så finns även ett stort behov av årliga förbättringsåtgärder längs stråket samt A) Förbifart Sala B) Västjädra-Västerås C) Stingtorpet-Tärnsjö D) Förbifart Katrineholm E) Årliga åtgärder i syfte att förbättra miljö- och trafiksäkerheten F) Årliga drift- och underhållsinsatser G) Olika former av planerings- och projekteringsinsatser G) Gävle Hedesunda Valbo G) Tärnsjö Länsgräns Sala Heby E) Sala Heby G) Sala Heby Uppsala Hallstahammar Kvicksund Västjädra E20 E) Kungsör G) Västerås Sala E18 Västerås Eskilstuna E18 E4 Stockholm E) Katrineholm Stora Sundby E20 Södertälje Ändebol Djulö F) Norrköping E) G) Katrineholm Ändebol Djulö Simonstorp-Ändebol Nyköping E4 E4 E km