Räta Linjen. En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Räta Linjen. En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard"

Transkript

1 Räta Linjen En rapport om transportstråket Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard Bengt Andersson Inregia AB, oktober 2005 på uppdrag av Räta Linjen Gruppen Inregia AB, part of WSP Group

2 (

3 ( Förord Denna projektrapport har tagits fram av Bengt Andersson, Inregia AB. Statistiskt underlag har tagits fram av Lina Sjölin, Inregia AB och kartredovisningar har producerats av Eila Kanerva, Inregia AB. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Räta Linjen Gruppen, vilken består av Länsstyrelsen i Västmanlands och Gävleborgs län, Regionförbundet Sörmland samt kommunerna Norrköping, Katrineholm, Kungsör, Eskilstuna, Hallstahammar, Västerås, Sala, Heby och Gävle. Rapporten syftar till att ge en översiktlig men samtidigt bred genomgång av kunskaper som finns längs transportkorridoren Räta Linjen. Innehållet i rapporten redovisades i samband med Räta Linjen Gruppens seminarium den 4/ Cecilia Henriksson, vvd Inregia Structure AB Stockholm

4 4 ( Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Befolkning 7 Nuläge 7 Prognos 8 Befolkningen i åldern Utbildning 10 Näringsliv 13 Sysselsättning 13 Branschstruktur 15 Arbetspendling 19 Räta Linjens funktioner 21 En lokal funktion 22 En storregional funktion 22 En nationell/internationell funktion 23 Räta Linjens standard och utformning 24 Fordonstrafik 24 Godstrafiken 25 Hastighet 26 Vägbredd 27 Infrastrukturåtgärder 28 Bilaga 30

5 5 ( Sammanfattning Både befolkningen och sysselsättningen har ökat och fortsätter öka Totalt bor det närmare människor i Räta Linjen-kommunerna. De senaste 10 åren har befolkningen ökat med 3,5% i stråket. En befolkningsprognos till år 2020 har genomförts som visar att befolkningen kommer att fortsätta att öka till människor, vilket är en ökning med 10% jämfört med år Idag finns ungefär sysselsatta i Räta Linjen-kommunernas dagbefolkning. Det är en ökning med 4 procent sedan år En sysselsättningsprognos till år 2020 har genomförts som visar att sysselsättningen kommer att fortsätta att öka till människor. Vilket är en ökning med 6 procent jämfört med år Branchstrukturen varierar men har en betoning på transportrelaterade brancher Efter en genomgång av hur branschstrukturerna i Räta Linjen stråket kan det noteras att Tillverkningsindustrin är en stor bransch i hela stråket jämfört med riket Transport och magasinering är stora branscher i Gävle och Norrköping Hälsa och sjukvård är stora branscher i hela stråket jämfört med riket Utbildning är en stor bransch i hela stråket jämfört med riket Parti och detaljhandel är stora branscher i Västerås och Norrköping Trafiken kommer fortsätta att öka Trafiken varierar över hela stråket. Högst värde har noterats vid trafikmätningar i Västerås med ett årsmedeldygnsflöde på Lägst trafikflöden har noterats vid Tärnsjö med fordon per årsmedeldygn. Det är rent generellt en hög andel tung trafik på Räta Linjen. Ofta kring 15% men som högst har det vid Heby noterats hela 24%. Den ökade befolkningen och sysselsättningen för Räta Linjen-kommunerna kommer att innebära att trafiken på vägen kommer att öka. Ett antagande är att trafiken kommer att öka med i storleksordningen drygt 20% fram till år 2020.

6 6 ( Flera funktioner men särskilt vikt på tunga transporter Räta Linjen har fyra stycken funktioner: - En väg för lokala transporter - En väg för storegionala transporter - En väg för nationella/internationella transporter Räta Linjen binder parvis ihop kommunerna och samhällena längs med vägen och de lokala transporter som sker däremellan. Räta Linjen stärker Stockholm-Mälardalens utveckling not en flerkärning region. Räta Linjen är en del av det nationella stamvägnätet som riksdagen fattade beslut om Även godstransportdelegationen har pekat ut vikten av Räta Linjen för näringslivets transporter i en nord sydlig riktning. Vägstandarden är för låg på flera partier I likhet med trafikvolymerna så varierar vägens utformning och standard. Flera avsnitt har låg standard i förhållande till sin trafikvolym. Många avsnitt skulle med en relativt liten insats kunna få en bättre trafiksäkerhetsstandard och därmed försäkra sig om en bibehållen framkomlighet Behov av infrastrukturåtgärder Ett antal olika typer av infrastrukturåtgärder behövs längs med Räta Linjen stråket. De viktigaste större åtgärderna är: A) Förbifart Sala B) Västjädra-Västerås C) Stingtorpet-Tärnsjö D) Förbifart Katrineholm Utöver det behövs även olika typer av åtgärder i syfte att förbättra vägens miljöoch trafiksäkerhet. Det är även viktigt att vägen standard underhålls genom årliga drift- och underhållsinsatser.

7 7 ( Befolkning Nuläge Totalt bor det närmare människor i Räta linjen-kommunerna. Störst befolkning har Västerås kommun ( ), Norrköpings kommun ( ), Eskilstuna kommun (91 000) och Gävle kommun (92 000). Bland de mindre kommunerna är Katrineholm störst (32 000), följt av Sala (22 000), Hallstahammar (15 000), Heby (14 000) och Kungsör (8 000). Figur 1 Kommunbefolkning år 2004 samt redovisning av förändring sedan Befolkning år Gävle Befolkningsförändring Minskar > 5 % Minskar 2-5 % Oförändrad Ökar 2-5 % Ökar > 5 % Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km I samtliga av de större kommuner har befolkningen ökat sedan början av talet. Mest har befolkningen ökat i Västerås kommun, 9,4 procent sedan 1993.

8 8 ( Bland de mindre kommunerna är det endast Heby kommun som ökat i befolkning sedan år 1993, 1,3 procent. Störst negativ befolkningsutveckling uppvisar Hallstahammar, -9,6 procent. Tabell 1 Kommunbefolkning år 1993 och 2004 samt procentuell förändring Förändring (%) Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Totalt Prognos I figur 2 nedan redovisas även beräknad kommunbefolkning år 2020 enligt den nedbrytning av Långtidsutredningens regionala scenarios som Inregia utfört på uppdrag av SIKA. Enligt dessa beräkningar kommer befolkningen i Räta linjenkommunerna detta år uppgå till närmare personer, det vill säga en ökning med 10 procent jämfört med år Störst procentuell befolkningsökning beräknas Västerås få, 19 procent. Norrköping, Eskilstuna och Katrineholm bedöms öka antalet invånare fram till år 2020 med uppemot 10 procent vardera. Den enda av de ingående kommunerna som beräknas få mer än en marginell befolkningsminskning är Hallstahammar där antalet invånare beräknas minska med ungefär 10 procent. Figur 2 Kommunbefolkning år 1993 och 2004 samt år 2020 Antal personer Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle

9 9 ( Befolkningen i åldern På riksplanet utgör personer i åldern år 59 procent av befolkningen. En lika stor andel utgör de i Norrköping, Eskilstuna och Västerås, och en något större andel utgör de i Gävle. I övriga Räte linjen-kommuner utgör de en mindre andel. Minst andel personer i dessa åldrar finns i Heby, 54 procent. Se Tabell 2. Tabell 2 Andel personer i åldern i befolkningen år 2003 Andel (%) Norrköping 59 Katrineholm 55 Eskilstuna 59 Kungsör 57 Hallstahammar 56 Västerås 59 Sala 56 Heby 54 Gävle 60 Riket 59 På riksplanet är 85 procent av personerna i dessa åldrar födda i Sverige, 4 procent i övriga Norden och 11 procent i övriga världen. Se Tabell 3. Bland Räta linjen-kommunerna är andelen icke-svenskfödda större än på riksplanet i Norrköping, Eskilstuna, Hallstahammar och Västerås. De nordiskt födda utgör jämfört med riksplanet en stor andel i Eskilstuna, Kungsör, Hallstahammar och Västerås, och födda i övriga världen utgör en jämförelsevis stor andel i Norrköping och Västerås. Tabell 3 Fördelning över födelseland, befolkningen i åldern år, år 2003 Sverige Norden utom Sverige övriga Totalt Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Riket

10 10 ( Utbildning Ungefär en tredjedel (32 procent) av Sveriges befolkning i åldern har någon typ av eftergymnasial utbildning. Se Tabell 4 och figur 3. Andelen är något större bland svenskfödda än bland personer födda i övriga världen, 33 procent jämfört med 31 procent. Medan andelen bland personer födda i övriga Norden är ganska mycket lägre, 24 procent. Även i Räta linjen-kommunerna är andelen eftergymnasialt utbildade lägre bland de som är födda i övriga Norden. Störst andel eftergymnasialt utbildade finner vi i Västerås kommun, 35 procent. Västerås är därmed den enda av Räta linjen-kommunerna som har en högre utbildningsnivå än på rikspanet. Lägst är andelen i Heby kommun, 16 procent. Alltså en ungefär hälften så stor andel som på riksplanet. Värt att notera är emellertid att de utomnordiskt födda i Heby har en jämförelsevis hög utbildningsnivå, 29 procent. Andra Räta linjen-kommuner där utbildningsnivån är högre bland de utomnordiskt födda än bland de svenskfödda är Gävle, Sala och Kungsör. Tabell 4 Andel av befolkningen i åldern som har någon typ av eftergymnasial utbildning år 2003, efter födelseland Sverige Norden utom Sverige övriga Totalt Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Riket

11 11 ( Figur 3 Andel av befolkningen i åldern som har någon typ av eftergymnasial utbildning år 2003, efter födelseland 40 Andel eftergymnasialt utbildade (%) Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Riket Sverige Norden utom Sverige övriga Andelen som har någon typ av eftergymnasial utbildning är större bland kvinnor än bland män, på riksplanet liksom i samtliga Räta linjen-kommuner. Se Tabell 5 och 4. Utbildningsnivån är som högt bland kvinnor i Västerås, 37 procent, och som lägst bland män i Heby, 12 procent. Tabell 5 Andel av befolkningen i åldern som har någon typ av eftergymnasial utbildning år 2003, efter kön Kvinnor Män Totalt Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Riket

12 12 ( Figur 4 Andel av befolkningen i åldern som har någon typ av eftergymnasial utbildning år 2003, efter kön 40 Andel eftergymnasialt utbildade (%) Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Riket Kvinnor Män Totalt

13 13 ( Näringsliv Sysselsättning Idag finns ungefär sysselsatta i Räta linjen-kommunernas dagbefolkning. Det är en ökning med 4 procent sedan år Sysselsättningen har ökat i samtliga kommuner utom Katrineholm och Sala, där den minskat med 5,7 respektive 5,0 procent. Starkast positiv sysselsättningsutveckling procentuellt sett uppvisar Kungsör, 15 procent (374 personer). I absoluta tal har sysselsättningen ökat mest i Västerås kommun, arbetstillfällen motsvarar 8,2 procent. Figur 5 Kommunbefolkning år 2004 samt redovisning av förändring sedan Sysselsättning år Gävle Sysselsättningsförändring Minskar > 5 % Minskar 2-5 % Oförändrad Ökar 2-5 % Ökar > 5 % Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km

14 14 ( I figur 6 visas även kommunernas beräknade sysselsatta dagbefolkning år 2020 enligt SIKA:s framtidsscenario. Enligt detta kommer den totala sysselsättningen i Räta Linjen-kommunerna år 2020 uppgå till drygt Vilket är en ökning med 6 procent jämfört med år Mest beräknas sysselsättningen öka i Västerås, 15 procent. I tre av kommunerna beräknas sysselsättningen minska: Kungsör, Hallstahammar och Eskilstuna. Figur 6 Antal sysselsatta (dagbefolkning) år 1993 och 2003 samt år Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Tabell 6 Antal sysselsatta (dagbefolkning) år 1993 och 2003, samt den procentuella förändringen Förändring (%) Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle Totalt Högst utbildningsnivå finner vi i Västerås kommuns sysselsättning. Här har 35 procent någon typ av eftergymnasial utbildning. Det är en större andel än på riksplanet, där motsvarande andel är 33 procent. Lägst andel högutbildade finner vi i Heby, 17 procent.

15 15 ( Figur 7 Utbildningsnivå i den sysselsatta dagbefolkningen år 2003 Riket Gävle Heby Sala Västerås Hallstahammar Kungsör Eskilstuna Katrineholm Norrköping % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kortare än 3-årigt gymnasium 3-årigt gymnasium Eftergymn kortare än 3 år Minst 3-årig eftergymn Branschstruktur En undersökning av hur branschstrukturen ser ut längs Räta Linjen har genomförts. Denna redovisas mer detaljerat i en bilaga. Ur undersökningen kan konstateras att de flesta av kommunerna har gemensamt en jämförelsevis stor andel jobb inom Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske samt Tillverkning. Speciellt stor Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske-sektor finner vi i Sala och Heby. Tillverkningsindustrin är särskilt stor i Kungsör och Hallstahammar. I dessa två kommuner finns ungefär en tredjedel av alla jobb inom tillverkningsindustrin, vilket är dubbelt så mycket som på riksplanet. Sektorn Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar är störst i Norrköpings kommun och i Västerås. Här står sektorn för en något större andel av jobben än på riksplanet, vilket hänger samman med dessa kommuners roll som centralorter. Sektorn Hotell och restaurang är jämförelsevis stor i Norrköping och Gävle. Detsamma gäller sektorn Transport, magasinering och kommunikation. Även i Västerås kommun är dessa sektorer stor men inte större än på riksplanet. Nedan görs en mera detaljerad redovisning av hur branschstrukturen ser ut i de olika orterna längs med Räta Linjen.

16 16 ( Norrköping I Norrköping så är branschen Transport- och magasinering klart större än riksgenomsnittet, det är bla med anledning av verksamheten i Norrköpings hamn. Även part- och detaljhandel är större än riksgenomsnittet. Däremot så har Norrköping mindre andel av tillverkningsindustrier jämfört med riket. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske 1,4 Utvinning av mineral 0,0 Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 0,7 Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang 2,5 Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet 1,1 Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 5,4 6,6 6,5 14,5 13,6 9,1 11,3 11,1 16,1 Katrineholm I Katrineholm så är två branscher dominerande jämfört med rikets nivåer. Det är dels tillverkningsindustrin och det är dels hälso- och sjukvårdssektorn, det senare bla med anledning av att det finns två stycken sjukhus i staden. Fastighets- och uthyrningsverksamhet är väsentligt mindre i katrineholm jämfört med riksgenomsnittet, även parti- och detaljhandel ligger lägre än riksgenomsnittet. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 0,1 0,6 1,3 1,4 3,5 7,0 4,6 6,1 4,1 5,2 10,1 11,6 22,0 22,5 Kungsör I Kungsör är tillverkningsindustrin mycket dominerande, hela 33% av de sysselsatta arbetar i denna bransch. Väsentligt mindre branscher än riksgenomsnittet är parti- och detaljhandel samt transport- och magasinering. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 0,5 0,1 0,7 0,7 3,5 3,1 2,8 3,7 5,5 5,6 10,5 12,4 18,3 32,6

17 17 ( Eskilstuna Eskilstuna ligger relativt nära riksgenomsnittet för i stort sett alla branscher. Tillverkningsindustrin med bla Volvo är högre än riksgenomsnittet samt även helt naturligt hälso- och sjukvård med anledning av Eskilstuna lasarett. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske 1,7 Utvinning av mineral 0,0 Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 0,6 Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang 1,9 Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet 1,4 Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 5,5 4,4 5,3 6,5 9,6 11,2 11,3 18,6 22,0 Hallstahammar I Hallstahammar är tillverkningsindustrin mycket dominerande, hela 36% av de sysselsatta arbetar i denna bransch. Väsentligt mindre branscher än riksgenomsnittet är parti- och detaljhandel samt fastighets- och uthyrning. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 2,1 0,1 0,1 3,7 1,2 3,0 0,6 4,9 4,5 5,7 8,0 14,3 16,2 35,6 Västerås Västerås ligger relativt nära riksgenomsnittet för i stort sett alla branscher. Tillverkningsindustrin samt parti- och detaljhandel med bla ICA är högre än riksgenomsnittet. Även byggverksamheten ligger något högre jämfört med riksgenomsnittet. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske 0,7 Utvinning av mineral 0,0 Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 0,9 Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang 2,2 Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet 1,1 Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 6,9 5,5 5,6 5,2 13,6 11,2 10,5 15,8 20,8

18 18 ( Sala Sala har ett antal branscher som ligger väsentligt högre än riksgenomsnittet men också ett antal branscher som ligger väsentligt lägre. Jord- och skogsbruk, Byggverksamhet samt Hälso- och sjukvård ligger klart högre medan branscherna tillverkning, transprt/magasinering samt fastighets- och uthyrning ligger lägre. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 0,7 0,8 5,5 1,4 3,2 1,4 6,8 4,8 4,8 9,8 10,0 13,0 15,3 22,6 Heby Heby har ett antal branscher som ligger väsentligt högre än riksgenomsnittet men också ett antal branscher som ligger väsentligt lägre. Jord- och skogsbruk, Byggverksamhet ligger klart högre medan bla fastighets- och uthyrning samt offentlig förvaltning ligger lägre. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 0,0 0,8 0,8 4,1 0,9 5,2 2,9 6,7 6,4 11,8 11,1 13,4 18,0 17,8 Gävle Gävle ligger relativt nära riksgenomsnittet för i stort sett alla branscher. Tillverkningsindustrin ligger lägre medan byggverksamhet och offentlig förvaltning med flera statliga verk ligger högre. Jordbruk, skogsbruk & jakt; Fiske 0,8 Utvinning av mineral 0,1 Tillverkning El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 0,6 Byggverksamhet Parti- och detaljhandel; rep av motorfordon, hushålls- och personliga artiklar Hotell och restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet 1,2 Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Övrigt 2,9 7,9 6,7 8,5 5,8 10,6 10,7 11,8 15,0 17,3

19 19 ( Arbetspendling Samtliga de mindre kommunerna utom Katrineholm är utpräglade utpendlingskommuner. Exempelvis har över 45 procent av de sysselsatta i Kungsörs kommun sin arbetsplats i någon annan kommun. För de största kommunerna är motsvarande andelar strax under 15 procent. För kommunerna Kungsör och Hallstahammar är inpendlingen också relativt stor. 31 respektive 27 procent av de som arbetar i dessa kommuner har sin bostad i någon annan kommun. Se figur 8. Figur 8 Andel arbetspendlare i den sysselsatta dagbefolkningen respektive nattbefolkningen år % Norrköping Katrineholm Eskilstuna Kungsör Hallstahammar Västerås Sala Heby Gävle inpendlare av sysselsatt dagbefolkning utpendlare av sysselsatt nattbefolkning I illustrationen nedan visas antalet personer som arbetspendlar mellan Räta linjen-kommunerna. En mer detaljerad redovisning av arbetspendlare mellan de olika kommunerna längs med Räta Linjen finns redovisad i bilagan, tabell 10. I illustrationen kan vi exempelvis se att många av de som pendlar in till Kungsör kommer från Eskilstuna och att många av de som pendlar till Hallstahammar kommer från Västerås

20 20 ( Gävle Heby Sala Hallstahammar Västerås Kungsör Eskilstuna Katrineholm Norrköping

21 21 ( Räta Linjens funktioner Vägstråket Räta Linjen har flera olika funktioner: En lokal funktion att parvis binda ihop kommunerna längs vägstråket En storregional/regional funktion för att stärka Stockholm-Mälarregionens flerkärnighet. En nationell/internationell funktion för främst de tunga transporterna i nord sydlig riktning.

22 22 ( En lokal funktion Räta linjen har en lokal funktion att parvis binda ihop kommunerna längs vägstråket. Tillsammans bildar de olika parvisa relationerna ett gemensamt stråk. En viktig motor för utvecklingen av den lokala funktionen är ge möjlighet till att bo på en ort och arbetspendla till en annan. Vetskapen om hur människor agerar när de väljer boende- respektive studieort är att de mer tänker i tid än i avstånd. Figuren nedan beskriver sambandet att när restiden mellan två orter minskar under 60 minuter tenderar benägenheten att resa att öka mycket kraftigt. Figur Samband mellan restid och benägenhet att resa Källa: Bearbetning av Börje Johansson, Handelshögskolan Jönköping (2000) Den lokala funktionen är viktig utifrån respektive orts specifika roll. Vid förbättringar så innebär det att de större orterna längs stråket stärker sina roller som regionala centra för bla handel, de får en bättre utveckling av den regionala högskola/teknikparker. De mindre orterna höjer sin attraktivitet som boendeort och får en bättre tillgänglighet till högre utbildning om förbättringar i infrastrukturen sker. En storregional funktion Räta linjen har en storregional/regional funktion för att stärka Stockholm- Mälarregionens flerkärnighet. Strukturen rent generellt i Stockholm Mälarregionen är uppbyggt kring ett antal olika större radiella kommunikationsstråk till och från centrala Stockholm. Däremot är det en relativt svagt utvecklad infrastruktur i en nord-sydlig riktning som skulle kunna understödja en flerkärning utveckling. Bättre kommunikationer gynnar storregionen rent generellt. Att stärka kommunikationer i en nord-sydlig riktning ger också företag som utlokaliseras från Stockholmsregionen pga ett högt marknadstryck en möjlighet att utvidga sin marknad även gentemot

23 23 ( halvcentrala bandet ca mil utanför Stockholms centrum. Det kan handla om arbete med tjänster ex. sjukvård, utbildning och kultur i Mälarregionen. En nationell/internationell funktion En nationell/internationell funktion för främst de tunga transporterna i nord sydlig riktning. Räta linjen fungerar som en transportled för de företag som finns längs med stråket. En transportled som för dessa kommuner längs stråket ger en internationell koppling till bl.a. Göteborgs hamn och Öresundsförbindelsen söderut mot kontinenten. Räta Linjen fungerar också, enligt exempelvis Godstransportdelegationens betänkande, som en större genomgående transportled längs hela stråket för exempelvis tunga transporter mellan norra och södra Sverige. Detta är en av de viktigare argumenten varför Räta Linjen är utpekat som en nationell stamväg.

24 24 ( Räta Linjens standard och utformning Fordonstrafik Trafiken varierar över hela stråket och finns redovisat i kartan nedan. Det högsta trafikflödet längs Räta Linjen finns i Västerås där årsmedeldygnsvärdet är , de lägsta värdet finns i Tärnsjö där årsmedeldygnsvärdet är Antal fordon Gävle Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km

25 25 ( Godstrafiken Den tunga godstrafiken varierar också över hela stråket och finns redovisat i kartan nedan. Det högsta trafikflödet längs Räta Linjen finns i Västerås där årsmedeldygnsvärdet är 3250 tunga fordon, de lägsta värdet finns i Kungsör där årsmedeldygnsvärdet är 430 tunga fordon per dygn. Rent generellt är det längs hela Räta Linjen stråket höga andelar med tung trafik även jämfört med andra vägar av liknande karaktär. De högsta andelarna har noterats i Heby med hela 24% tung trafik av den totala fordonstrafiken. Lägst värde är det i Västerås på E18 där 11% utgör andelen tung trafik, det ska dock noteras att där är också den totala antalet fordon störst. Antal tunga fordon Gävle Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km

26 26 ( Hastighet Stora delar av Räta Linjen har idag hastighetsbegränsning till 90 km/h. Vägverket arbetar för närvarande med att genomföra ett regeringsuppdrag där en hastighetsöversyn ska göras. En ny klassificering av hastighetsgränserna i likhet med många andra Europeiska länder diskuteras där. Det skulle vid en övergång innebära hastighetsgränser vid bl.a. följande gränser 60, 80, 100 och 120 km/h. Vid en omklassificering av nuvarande vägar så kommer man alltså till et val om att antingen klassificera upp vägsträckor med 90 km/h till 100 km/h eller att klassificera ned dem till 80 km/h. Enligt de diskussioner som för närvarande finns inom Vägverket är det troligt att en stor del av Räta Linjens vägnät skulle klassificeras ned till 80 km/h beroende på en alltför låg trafiksäkerhetsstandard. Därmed bör trafiksäkerhetsåtgärder i lika hög utsträckning benämnas som framkomlighetsåtgärder. Skyltad hastighet, km/h Gävle Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km

27 27 ( Vägbredd I likhet med trafikvolymerna så varierar vägens utformning och standard. Flera avsnitt har låg standard i förhållande till sin trafikvolym. Många avsnitt skulle med en relativt liten insats kunna få en bättre trafiksäkerhetsstandard och därmed försäkra sig om en bibehållen framkomlighet. Vägbredd, Sysselsättning meter år ,3-7, ,1-9, ,1-12, ,1-16, väg Motorväg Sysselsättningsförändring Minskar > 5 % Minskar 2-5 % Oförändrad Ökar 2-5 % Ökar > 5 % Gävle Sala Heby Uppsala Västerås Hallstahammar Örebro Kungsör Eskilstuna Stockholm Södertälje Katrineholm Nyköping Norrköping 0 20 km

28 E4 28 ( Infrastrukturåtgärder Ett antal olika typer av investeringsbehov har identifierats längs med Räta Linjen. De viktigaste av dessa är markerade med versaler A-D i bilden nedan. Utöver dessa så finns även ett stort behov av årliga förbättringsåtgärder längs stråket samt A) Förbifart Sala B) Västjädra-Västerås C) Stingtorpet-Tärnsjö D) Förbifart Katrineholm E) Årliga åtgärder i syfte att förbättra miljö- och trafiksäkerheten F) Årliga drift- och underhållsinsatser G) Olika former av planerings- och projekteringsinsatser G) Gävle Hedesunda Valbo G) Tärnsjö Länsgräns Sala Heby E) Sala Heby G) Sala Heby Uppsala Hallstahammar Kvicksund Västjädra E20 E) Kungsör G) Västerås Sala E18 Västerås Eskilstuna E18 E4 Stockholm E) Katrineholm Stora Sundby E20 Södertälje Ändebol Djulö F) Norrköping E) G) Katrineholm Ändebol Djulö Simonstorp-Ändebol Nyköping E4 E4 E km

Räta Linjen en utvecklingskorridor

Räta Linjen en utvecklingskorridor Räta Linjen en utvecklingskorridor En sammanfattande rapport om Räta Linjens förutsättningar, funktion och standard Mars 2007 Förord Initiativtagare till denna rapport är Räta Linjen Gruppen, vilken består

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009

Sveriges småföretag. Värt att veta om Sveriges småföretag 2009 Värt att veta om 2009 Innehåll 2 Hur många företag finns det i Sverige? 2 Hur många småföretag finns det? 2 Hur många jobbar i småföretag? 2 Småföretagen står för de nya jobben 3 Antal företag - detaljerad

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004 Stockholm Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Jämtland Gotland Halland Västmansland Dalarna Södermanland Norrbotten Kronoberg Östergötland Örebro Västernorrland

Läs mer

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT Utredare Karin Berntsson Telefon 036-10 57 40 E-post karin.berntsson@jonkoping.se Webbsida www.jonkoping.se/statistik Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 Rapporten redovisar förändringar

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

Lund NorthEast i siffror

Lund NorthEast i siffror NorthEast i siffror Området Det kunskapstäta området som sträcker sig från C i sydväst till de kommande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i nordost går under benämningen NorthEast i vilket kunskapsstråket,

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Konkurser och offentliga ackord 2000

Konkurser och offentliga ackord 2000 1 Konkurser och offentliga ackord 2000 Bankruptcies and hearings on composition without bankruptcy 2000 Konkurser per 100 000 av medelfolkmängden 1866-2000 Per 100 000 300 250 200 150 100 50 0 1866 1886

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1

Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 TEXT BLEKIGE LÄ BETSSTALLE_IGSGRE A Jordbruk, skogsbruk och fiske.. 1... 1 C Tillverkning 1 2 1. 1. 5 F Byggverksamhet... 1.. 1 G Handel; reparation

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Snabbindikator på konjunkturen i mars 2003: 1(5) 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Fortsatt dämpat konjunkturläge men underliggande optimism inför framtiden Det aktuella konjunkturläget i Sverige är fortfarande

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Fakta om små och stora företag 2003

Fakta om små och stora företag 2003 Fakta om små och stora företag 2003 December 2003 Förord Småföretagen spelar en avgörande roll för att Sverige ska vara ett bra land för människor att leva i. Småföretagen omfattar 99,2 procent av alla

Läs mer

Branschstrukturen Västerbottens län

Branschstrukturen Västerbottens län Branschstrukturen Västerbottens län Stor manlig överrepresentationen i byggindustrin och jord- och skogsbrukssektorn - Störst andel kvinnor finns inom hotell och restaurangbranschen samt parti- och detaljhandeln

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days

TIME LIMIT for the agreement of the Presidency and of the European Parliament (in case of codecision acts): 8 days COU CIL OF THE EUROPEA U IO Brussels, 16. October 2008 Interinstitutional Files: 2006/0011 (COD) LEX 743 14342/08 JUR 421 LEGISLATIVE ACTS A D OTHER I STRUME TS: CORRIGE DUM/RECTIFICATIF Subject: Corrigendum

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 April 2015 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008.

2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar av Eskilstunas arbetsmarknad och näringsliv år 2004-2008. 2010-09-17 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:6 Sysselsättningsutvecklingen inom olika delar

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Bergslagsdiagonalen. Analys av stråkets befolkning, näringsliv, rolloch funktion samt dess transportinfrastruktur och trafik

Bergslagsdiagonalen. Analys av stråkets befolkning, näringsliv, rolloch funktion samt dess transportinfrastruktur och trafik Bergslagsdiagonalen Analys av stråkets befolkning, näringsliv, rolloch funktion samt dess transportinfrastruktur och trafik Bengt Andersson, Anders Wigren, Lina Sjölin Inregia AB, 2006-05 på uppdrag av

Läs mer

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start

S2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start S2003:005 Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 42 Fakta om statistiken 52 Tabellförteckning 55 Tabeller

Läs mer

Rapport från Soliditet

Rapport från Soliditet Rapport från Soliditet Kreditvärdigheten bland svenska aktiebolag Januari 21 Rapport från Soliditet Kreditvärdigheten bland svenska aktiebolag januari 21 Rapporten i sammandrag Antalet ej kreditvärdiga

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv SSSV Samverkan Skåne Sydväst februari 2009 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Anders Axelsson, Malmö Stad Innehållsförteckning

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

Persontrafik på TGOJbanan

Persontrafik på TGOJbanan Persontrafik på TGOJbanan Ett regionalt utvecklingsperspektiv Bengt Andersson och Dag Boman Inregia AB, april 2006 på uppdrag av Regionförbundet Sörmland Inregia AB, part of WSP Group Förord I samband

Läs mer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer Lärande/arbetsmarknad/kompetensförsörjning Regionförbunden Kalmar, Jönköping, Östsam Presentation december 2008 Arbetsmarknaden Utbildningsresultat och strukturer Prioriteringar i RUP Samverkansstrukturer

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030

Planerings- och trafikutskottet. Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Planerings- och trafikutskottet Regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen 1993-2005 - med utblick mot 2030 Mälardalsrådet arbetar för att ge förutsättningar för en flerkärnig struktur i Stockholm- Mälarregionen.

Läs mer

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad

Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad Fakta 2010. Näringsliv och Arbetsmarknad Enköpings kommun Förord I denna rapport ges en beskrivning av näringslivet och arbetsmarknaden i Enköpings kommun. Samtliga tabeller och diagram grundar sig på

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,

Läs mer

Tillväxtens betydelse för kommunikationerna

Tillväxtens betydelse för kommunikationerna Kommunikationernas betydelse för tillväxt eller möjligen Tillväxtens betydelse för kommunikationerna Blivande hallänningar (?) på sommarlov i Haverdal 2014 03 12 Foto: Föreningen Haverdalsbyn Folkmängdsutveckling

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Jobbkommissionen i Norrköping CKS kommundag 2012 2012-11-15 Teresa Carvalho Per Grundtman Mattias Severin

Jobbkommissionen i Norrköping CKS kommundag 2012 2012-11-15 Teresa Carvalho Per Grundtman Mattias Severin 2012-11-12 Jobbkommissionen i Norrköping CKS kommundag 2012 2012-11-15 Teresa Carvalho Per Grundtman Mattias Severin Utveckling av antalet arbetstillfällen 1990-2010 Index (1990=100) 140 130 120 110 100

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Projektansökan ESF. Kompetens och delaktighet (Denna version är avsedd för utskrift för att fyllas i för hand)

Projektansökan ESF. Kompetens och delaktighet (Denna version är avsedd för utskrift för att fyllas i för hand) Diarienr (Ifylles av myndigheterna) Europeiska socialfonden Del A A 1 Projektansökan ESF Kompetens och delaktighet (Denna version är avsedd för utskrift för att fyllas i för hand) Uppgifter om sökande

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Juni 2010 Fakta om små och stora företag 2010 1

Juni 2010 Fakta om små och stora företag 2010 1 Juni 2010 Fakta om små och stora företag 2010 1 Förord Småföretagen spelar en avgörande roll för att Sverige ska vara ett bra land för människor att leva i. 99 procent av alla företag i Sverige är småföretag,

Läs mer

Statistiska centralbyråns författningssamling

Statistiska centralbyråns författningssamling Detaljerad beskrivning av insamlande uppgifter Bilaga 1 Variabler Beskrivning Undersökning Benämning Namn på rapporterande enhet. Samtliga undersökningar Adress Adress för rapporterande enhet Postnummer

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Aktualitetsdagen 2014-04-03 Christin N. Granberg, Arbetslivssektionen, Avdelningen för arbetsgivarpolitik Upplägg Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag Vad AV sett SKLs ståndpunkter

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Bröderna Brandt Personbilar

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2008

Nationalräkenskapsdata 2008 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 Nationalräkenskaper 2010:2 9.9.2010 Nationalräkenskapsdata 2008 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år

Läs mer

RAPPORT. Regional prognos av utveckling och tillväxt i Sveriges län utifrån ett EU2020-perspektiv. Analys & Strategi. 2013-01-24 (rev.

RAPPORT. Regional prognos av utveckling och tillväxt i Sveriges län utifrån ett EU2020-perspektiv. Analys & Strategi. 2013-01-24 (rev. RAPPORT Regional prognos av utveckling och tillväxt i Sveriges län utifrån ett EU2020-perspektiv 2013-01-24 (rev.) Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer