Handlingar Miljönämnden. 17 december 2013

Transkript

1 Handlingar Miljönämnden 17 december 2013

2 1 (1) Kallelse Sammanträde med miljönämnden 17 december 2013 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl Ledamot eller ersättare som har förhinder anmäler detta snarast till Katrin Urbäck, Länk till bilagor som inte är med i handlingarna: Välkomna! Sören Kviberg Miljönämndens ordförande Utsändningslista Ledamöter Sören Kviberg (V) Helen Persgren (MP) Stig-Olov Tingbratt (C) Abbas Zarrinpour (S) Christer Ahlén (S) Anita Löfgren (S) Bo Petersson (S) Ulla Börjesson (S) Annica Erlandsson (S) Ann-Sofie Alm (M) Stefan Edvardsson (M) Mikael Staxäng (M) Paul Flisak (M) Awaz Karim (FP) Gunilla Gomér (KD) Ersättare Liisa Kirjavainen-Hyväri (S) Peter Legendi (S) Catharina Ståhl Lind (S) Amalia Pedersen Rud (S) Carl-Gunnar Haglund (S) Olle Adolfsson (S) Patrik Sandvall (M) Christina Hjort (M) Anders Dahlén (M) Ronnie Brolin (M) Peter Boberg (MP) Helena Holmberg (FP) Martin Johansson (V) Keijo Laine (KD) Bianca Naurin (C) Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

3 1 (1) Program Hålltider för miljönämnden 17 december Gruppmöten (kaffe och fralla från 09.30) Välkomna! Upprop Sammanträde Paus GoBiGas, Åsa Burman Lunch Sammanträde forts Gruppdiskussioner Beslutssammanträde Slut Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

4 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med miljönämnden 17 december 2013 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Nya miljödiplomeringskriterier för primärvård och tandvård Diarienummer MN Miljödiplomeringskriterier för administrativa förvaltningar och bolag Diarienummer MN Komplettering av miljönämndens säkerhetsredovisning för 2012 Diarienummer MN Västra Götalandsregionens stöd till utvecklings- och demonstrationsplattform för framtidens elektrifierade kollektivtrafik - ElectriCity Diarienummer MN Medel till projektet Mistra Urban Futures Diarienummer MN Medel till projektet Skolmatsakademin 2014 Dnr MN Medel till projektet Kraftsamling Smarta nät 2014 Diarienummer MN Medel till projektet Energigården 2014 Diarienummer MN Medel till projektet Passivhuscentrum Västra Götaland 2014 Diarienummer MN Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

5 Föredragningslista från miljönämnden, (2) 10. Medel till projektet Biogas för bärgning och fordonstransport Diarienummer MN Medel till projektet Teknikutveckling för torrötning i textil reaktor gårdsbaserad biogasproduktion Diarienummer MN Medel till projektet f3 (fossile free fuel): Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel Etapp 2 Diarienummer MN Medel till projektet Green Innovation Contest Diarienummer MN Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster Diarienummer MN Återföring av projektmedel, december 2013 Diarienummer MN Informationsärenden Diarienummer MN Anmälningsärenden Diarienummer MN Delegeringsbeslut Diarienummer MN Bilagor till ärenden som inte är med i handlingarna finns på Informationsärenden a) GoBiGas, Åsa Burman b) Övriga frågor Sören Kviberg Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

6 Ärende 1

7 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Sara Eriksson Telefon: E-post: Till miljönämnden Nya miljödiplomeringskriterier för primär- och tandvård Förslag till beslut Miljönämnden beslutar följande: 1. Miljönämnden antar de nya kriterierna för miljödiplomering av primär- och tandvård. 2. Miljödiplomeringskriterierna gäller från och med senast till och med Sammanfattning av ärendet De befintliga kriterierna för miljödiplomering av primär- och tandvård löper ut vid årsskiftet. Miljösekretariatet har i samarbete med miljösamordnare för primäroch tandvården arbetat fram nya, uppdaterade kriteriedokument under hösten. De är anpassade för att stämma överens med ambitionerna i Västra Götalandsregionens kommande miljöprogram för Fördjupad beskrivning av ärendet 2004 antog miljönämnden kriterier för miljödiplomering av Västra Götalandsregionens primär- och tandvård. Diplomeringen har varit en framgångsrik metod för att miljöanpassa primär- och tandvården. Vid utgången av förra året var 95 % diplomerade. Sedan 2004 har kriterierna reviderats två gånger och det är nu dags för ytterligare en revidering av kriterierna. Diplomeringen består av tre olika kriteriedokument, ett för primärvård, ett för tandvård och ett för administrativa enheter inom primär- och tandvården. I bilaga finns förslag till nya kriterier, där kraven har ändrats på några punkter. De nya kriterierna är ändrade i följande avseenden: Kriterierna är anpassade efter Västra Götalandsregionens kommande miljöprogram för De flesta kriterier kring farligt avfall har flyttats till obligatoriska punkter. Energiavsnittet har skurits ned, eftersom det är svårt för enskilda verksamheter att påverka energianvändningen. Kemikalieavsnittet har strukits från kriteriedokumentet för administrativa verksamheter. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

8 Datum Diarienummer MN (2) Eftersom tandvården har en större miljöpåverkan än primärvården är deras kriteriedokument mer omfattande. Administrationens kriterier är minst omfattande. Beredning Kriterierna är framtagna i nära samarbete med primär- och tandvårdens miljösamordnare samt har stämts av med de revisorer som är avtalade. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Viveca Reimers Enhetschef Bilaga 1. Förslag till miljödiplomeringskriterier för folktandvården Västra Götaland Förslag till miljödiplomeringskriterier för primärvård i Västra Götaland Förslag till miljödiplomeringskriterier för Västra Götalandsregionens primär- och tandvårds administrativa verksamheter Ytterligare information Befintliga kriterier finns på Där kommer även de beslutade kriterierna att finnas Beslutet skickas till Närhälsan, Jan Aaby-Eriksson Folktandvården Västra Götaland, Jörgen Persson Vårdvalskontoret, Rose-Marie Nyborg för vidare spridning till externa vårdvalsverksamheter

9 BILAGA 1 Ärende 1 Miljönämnden Kriterie Prim mär- för och milj Ta A h jödiplome tandvår rd ering d Adm andv minis vård stra ativ enh het Miljödiplomering av tandv vården Enligt Västra Götalandsregionens miljöprogram ska samtliga förvaltningar och bolag införa miljöledningssystem. För tandvårdens del innebär det att samtliga kliniker ska miljödiplomeras eller införa ettt mer omfattandee miljöledningssystem. Undantaget är enheter med sex anställdaa eller färre, som inte behöver genomföra externn miljörevision. Syftet med miljödiplomeringenn är att tandvården i Västra Götalandsregionen på ett strukturerat och konkret sättt ska arbeta för attt kontinuerligt minska sin miljöpåverkan. Miljödiplomeringsmodellen är framtagen av tandvårdens miljösamordnargrupp med stöd från miljösekretariatet och bygger på en kartläggningg av tandvårdens miljöpåverkan samt Västra Götalandsregionens övergripande miljömål. Kriterierna fastställdes av miljönämnden och har sedan desss reviderats 2007, samt I kriterierna finns en kolumn för tolkningar. Dessa kan ändras av miljösekretariatet fram tills nästa revidering av kriteriedokumentet om det skerr mindre förändringar eller om dett behövs förtydliganden. Detta kriteriedokument innehåller dels en vägledningg till hur man miljödiplomerar sin verksamhet, dels ettt formulär som s verksamheten ska fylla i införr diplomeringen. Formuläret används sedan för att få en överblick överr miljöarbete och vilkaa områden som bör prioriteras för miljöförbättring. Med miljödiplomet har varje verksamhet möjlighet att på ett tydligt och enkelt sätt visa allmänheten attt man aktivtt arbetar för att minska sin miljöpåverkan. I ett inledande skede kan det krävas en något större arbetsinsats men m när verksamheten har uppnått en status som miljödiplomerad krävs endast begränsade arbetsinsatser för att upprätthålla diplomet. 1 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

10 Så här går miljödiplomeringen till För att bli miljödiplomerad krävs det att verksamheten uppfyller ett antal kriterier. Kriterierna är indelade i sex block, varav ett block består av obligatoriska krav som måste uppfyllas för att bli godkänd. De övriga blocken är poängsatta och har en fastställd minimipoäng som måste vara uppfylld förr att få miljödiplomet. Det D räcker därför inte att ha högre poäng i ett block för att kompensera a att man inte når minimipoängen i ett annat block. Poängenn i dessa block är satta i förhållande till hur stor betydelsen av miljöpåverkan är. Arbetet med att miljödiplomera sin verksamhet enligt Västra Götalandsregionens miljödiplomeringsmodell sker i sex steg. Steg 1: Verksamheten går igenom kriteriedokumentet och gör enn uppskattning av vilka åtgärder som måste genomföras för att leva upp till kraven. Steg 2: Miljösamordnaren planerar med god framförhållning diplomeringsdatum i samråd med verksamheten och kontaktar revisorn. Speciella avbokningsregler gäller. Steg 3: När nödvändiga åtgärder är genomförda fylls kriterieformuläret i och skickas till miljösamordnaren i elektroniskk form senast två veckor innan revision. Miljösamordnaren vidarebefordrar dokumenten till revisorn Steg 4: Revisorn granskar handlingarna och genomför en miljörevision på plats hos verksamheten. Steg 5: De verksamheter som klarar de obligatoriska kraven ochh uppnår minst minimipoäng blir diplomerade och får miljönämndens miljödiplom. Steg 6: För att behålla diplomet ska verksamheten årligen gå igenom kriterieformuläret vid en internn revision. Resultatet av revisionenn gås igenom vid ledningens genomgång. Efter senast tre år ska extern revision genomföras på nytt. Revision Syftet med miljörevisionen är dels att kontrollera om uppgifternaa i handlingarna är korrekta, dels att ge återkoppling till verksamheten om vilka delar som är bra respektive kan förbättras. Vid revisionen ställs krav på att verksamheten ska kunna styrka uppgifternaa i formuläret, exempelvis med styrkande dokument. Revisionen tar cirka två timmar och i anslutning till revisionens skrivs ett revisionsprotokoll. Där anges om verksamheten har avvikelser eller noteringar eller om revisionen varit utan anmärkningar. Avvikelser ska åtgärdas inom en månad. Noteringar kan ses som tips från revisorn till verksamheten. Miljödiplom Varje verksamhet som godkänns för miljödiplomering får ett diplom som gäller i tre år. Kriteriernas giltighetstid Kriterierna gäller från tills vidare, dock längst t o m FÖRSLAG ATT BESLUTAS AVV MILJÖNÄMNDEN

11 FORMULÄR Datum för ifyllande: Klinik/arbetsplats: Gatuadress: Postnummer: Postadress: Kommun: Telefon: Veksamhetschef: Miljöombud: Filialverksamhet belägen i: Tel: Tel: E-post: SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT Frågeblock Klinikens poäng Minimipoäng för diplomering Totalt möjliga poäng Miljörevision 1 Obligatorisk del denna del måstee uppfyllas och är ej poänggivande 2 Utbildning, medvetenhet och kompetens 3 Resor och transporter Energi 5 Kemikalier och läkemedel 6 Produkter och avfall SUMMA POÄNG Underskrift av klinikchef FÖRSLAG ATT BESLUTAS AVV MILJÖNÄMNDEN

12 1 Primär- och tandvårdd OBLIGATORIS Administrativ enhet SKA PUNKTER De lagar, förordningar, föreskrifter och andra krav rörande miljö som berör kliniken är kända och tillämpas. Lagförteckning ska finnas och årligen återkommande uppföljning av ny eller förändrad lagstiftning ska göras vid ledningens genomgång Västra Götalandsregionens miljöpolicy och miljöprogram samt den egna verksamhetens miljömål är kända av alla medarbetare på arbetsplatsen. Klinikchefen har en skriftlig delegering från förvaltningsledningen för miljöansvaret. Uppfyllt Extern revision Intern revision 1 Intern revision 2 Verksamhetens kommentarer Tolkning Delegeringen ska tydligt specificera ansvaret för miljöarbetet. På kliniken finns minst ett miljöombud, med definierat ansvar och befogenheter. Vi har en förteckning över de faroklassade kemikalier vi hanterar i kemikaliehanteringssystemet Klara. Genom Klara har vi tillgång till leverantörernas säkerhetsdatablad. På varje dator finns en länk till Klara som medarbetarna känner till. Våra faroklassade kemikalier förvaras och hanteras på ett säkert sätt, i enlighet med säkerhetsdatabladen. Kliniken har kontrollerat att avfallstransportörerna har nödvändiga tillstånd eller har gjort anmälan (registreringsplikt) för avfallstransporterna. Anteckningar förs om lämnat farligt avfall och dessa anteckningar förvaras i anslutning till kliniken i 3 år. Listan kan finnas centralt hos miljösamordnare eller liknande. Anteckningarna ska innehålla information om: 1. transportör 2. den mängd farligt avfall som uppkommer årligen; 3. de slag av farligt avfall som uppkommer i verksamheten; 4. de anläggningar som olika slag av farligt avfall transporteras till. 4

13 Vi har skriftliga rutiner för hur fraktionerna a-h i tolkningskolumnen ska hanteras och samtliga medarbetare känner till dessa och följer dem. Vi går igenom kriteriedokumentet och ser till att vi fortfarande klararr kraven de år som vi inte genomgår extern revision (internrevision). Resultatet av denna så kallade interna revision dokumenteras. Vi går igenom miljöarbetet på kliniken minst en gång om året med ledningen för enheten närvarande (ledningens genomgång). a. Smittförande stickande/skärande b. Smittförande avfall c. Batterier d. Lysrör, lågenergilampor och LED-lampor e. Kemikalierester f. Härdplaster g. Kvicksilver- och amalgamavfall h. Fotokemikalier (om det finns) Med denna så kallade interna revision menas att exempelvis miljöombudet går igenom kriteriedokumentet. Resultatet och eventuella behov av ändringar tas upp vid ledningens genomgång (se punkt nedan). För ledningens genomgång ska det finnas en fastlagd agenda omfattande punkterna nedan. Genomgång av resultatet av intern revision inklusive förslag till åtgärder Resultat vid ev. externa revisioner Efterlevnad av lagkrav och övriga krav, ändringar i kraven. Organisatoriska eller andra ändrade omständigheter av betydelse för miljöarbetet. Finns tillräckliga resurser? Finns det något ytterligare vi kan förbättra till nästa ledningens genomgång? Resultaten under respektive punkt skall analyseras och utvärderas. Klinikchefen ansvarar för att ett protokoll från ledningens genomgång med tillhörande underlag sparas. 5 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

14 2 UTBILDNING, MEDVETENHETT OCH KOMPETENS Poäng Enhetens poäng Extern revision Intern revision 1 Intern revision 2 Verksamhetens kommentar Tolkning Minst 80 procent av de tillsvidareanställda har genomgått grundläggande 5 miljöutbildning. Ledningen för verksamheten ingår i de 80 procenten. Nyanställda utbildas inom 6 månader efter nyanställning 3 Kompletterande miljöinformation genomförs minst en gång per år för all 3 tillsvidareanställdd personal på enheten med minst 75 % närvarande. Ledningen för verksamheten har genomgått en särskild utbildning i miljölagstiftning 3 Verksamheten ska kunna visa att de har ettt system för att erbjuda nyanställda grundläggande miljöutbildning. Informationen kan ges i samband med arbetsplatsträff eller liknande. Verifikat: anteckningar eller register. 5. Verksamhetens miljöfrågor finns med som en punkt på dagordningen vid arbetsplatsträff eller motsvarande Miljöombudet har genomgått regionens utbildning för miljöombud eller 3 motsvarande. Miljöombudet genomgår miljöfortbildning eller liknande minst en gång per år. 3 Egna lösningar för att öka medvetenheten och kompetensenn kring den yttre miljön (1 Max 2 poäng per lösning): Till exempel genom att delta i nätverksträff för miljöombud De egna lösningarna ska vara kopplade tilll utbildning, medvetenhet och kompetens, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. SUMMA POÄNG 25 6 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

15 3 9. RESOR Vi har en miljöstyrande reseanvisning som medarbetarna känner till Poäng 3 Enhetens poäng Extern revision Intern revision 1 Intern revision 2 Verksamhetens kommentar Tolkning 10. Vi stimulerar användningen av andra färdsätt än bil i tjänsten genom att (2 poäng per punkt): medarbetarna har tillgång till kollektivtrafikkort, Vi har en tjänstecykel för kortare resor Det finns tillgångg till teknik för resfria möten Max 6 poäng 11. Vid inhyrning väljs fordon som kan drivas med förnybara drivmedel (gas, etanol, el) 3 Med inhyrning avses såväl leasing- som hyrbilar. 12. All personal med körkort har fått teoretisk information om sparsam körning, typ EcoDriving. 3 Med teoretisk information avses till exempel att man tillgodogjort sig informationen i Trafikverkets Snabbkurs sparsam körning för personbil. 13. Egna lösningar för att minska miljöpåverkan från transporter och resor (1 poäng per lösning): SUMMA POÄNG Max 2 17 De egna lösningarna ska vara kopplade tilll resorr och transporter, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. 7 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

16 4 ENERGI Poäng Enhetens poäng Extern revision Intern revision 1 Intern revision 2 Verksamhetens kommentarer Tolkning 14. Vid utbyte eller nyinköp av energikrävande utrustning, väljer vi produkter med så låg 3 energianvändningg som möjligt. 15. Vi har skriftliga rutiner för kontroll och drift av energikrävande utrustning, såsom 1 poäng autoklaver, vacuumsugar, kompressorer, per rutin, diskdesinfektorer, kyl- och frysskåp, max 5 belysning, datorer, skrivare och egen ventilationskyla. 16. Egna lösningar för att minska energianvändningen (1 poäng per lösning): Max 2 Exempel på rutiner: Vi dammar regelbundet av kyl och frys, vi stänger av datorer vid dagens slut, vi släcker lyset i tomma rum. De egna lösningarna ska vara kopplade tilll energi, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. SUMMA POÄNG 10 8 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

17 5 KEMIKALIER OCH LÄKEMEDEL Poäng Enhetens poäng Extern revision Intern revision 1 Intern revision 2 Verksamhetens kommentarer Tolkning 17. Vi identifierar minst årligen de produkter eller ämnen som används på kliniken och som finns i Folktandvårdens utfasningslista och gör kemikalieutbyten enligt listan så långt som möjligt. 18. Vi har genomfört en riskbedömning av var amalgam hanteras och installerat amalgamavskiljare där det behövs. 19. Vi har genomfört funktionskontroll av amalgamavskiljare och sugsystem Vi utför regelbunden desinfektion av övriga amalgamavskiljare som finns på kliniken utöver de som är kopplade till unit Vi kontrollerar lustgasutrustningen enligt fabrikanternas anvisningar och 3 dokumenterar kontrollerna. 22. Vi ger riktad information till patienterna om vikten av att returnera ej förbrukade 3 läkemedel till Apoteken 23. Egna lösningar för att minska miljöpåverkan från kemikalier och läkemedel (1 poäng per Max 2 lösning): Avser de avskiljare som finns placerade vid vask i t.ex. steril eller teknikrum. Rekommendationen är att desinficera dagligen genom att man vid dagens slut häller i en liten slatt (vänd flaskan upp och ner snabbt) i vasken, efterspolar med 2-3 liter vatten och låter stå över natt. 3 poäng ges även om kliniken inte använder lustgas. 3 poäng ges även om ingen av personalen förskriver läkemedel De egna lösningarna ska vara kopplade tilll kemikalier och läkemedel, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. SUMMA POÄNG 20 9 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

18 6 PRODUKTER OCH AVFALL Poäng 24. Vi kan redovisa åtgärder som minskar vår pappersförbrukning (kontorspapper). 3 Exempelvis dubbelsidigt som standard. 25. Vi skänker överskottsmaterial (sjukvårdsmaterial) till biståndsverksamhet. 3 Enhetens poäng Extern miljöre vision Intern revision 1 Intern revision 2 Verksamhetens kommentar Tolkning Ska följa förvaltningens rutiner. 26. Vi återanvänder möbler/inventarierr eller ger begagnade möbler till second handverksamhet. 27. Vi köper ekologiskt/rättvisemärkt kaffe, te, mjölk och frukt till personalen 3 Max 4 Ska följa förvaltningens rutiner. En poäng per sort. 28. De som ansvararr för att skicka iväg farligt gods och fylla i godsdeklaration har genomgått utbildning för detta och den utbildningen är genomförd under de senaste fem åren 29. Vi har rutiner och instruktioner för hur övrigt avfall ska hanteras och samtliga medarbetare känner till dessa samt följer dem. Poäng ges för respektive fraktion som sorteras ut. a. Wellpapp b. Kartong/pappersförpackningar c. Papper/tidningar d. Glasförpackningar - färgat e. Glasförpackningar - ofärgat f. Metallförpackningar g. Förpackningar av mjukplast h. Förpackningar av hårdplast j. Matavfall k. Bläckpatroner/tonerkassetter l. Grovavfall m. Läkemedel n. Glödlampor 3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1 0,5 10 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

19 30. Egna lösningar för att minska miljöpåverkan från produkter och avfall (1 poäng per lösning): 2 De egna lösningarna ska vara kopplade tilll produkter och avfall, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. SUMMA POÄNG FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

20 BILAGA 2 Ärende 1 Miljönämnden Kriterie Prim mär- för och milj jödiplome tandvår ering rd Pri Adm imä minis rvård stra ativ enh het Miljödiplomering av prim ärvård Enligt Västra Götalandsregionens miljöprogram ska samtliga förvaltningar och bolag införa miljöledningssystem. För primärvårdens del innebär det att samtliga vårdcentraler/ motsvarande ska miljödiplomeras eller införa ett e mer omfattande miljöledningssystem. Det är också en förutsätt tning förr att få bedriva vårdverksamhet inom VG primärvård enligt e Västra Götalandsregionens krav- och kvalitetsbok. Undantaget är enheter med sex anställda eller färre, som inte behöverr genomföra extern miljörevision. Syftet med miljödiplomeringenn är att primärvår rden i Västra Götalandsregionen på ett strukturerat och konkret sättt ska arbeta för attt kontinuerligt minska sin miljöpåverkan. Miljödiplomeringsmodellen är framtagen av primärvårdens miljösamordnargrupp med stöd från miljösekretariatet och bygger på en kartläggningg av primärvårdens miljöpåverkan samt Västra Götalandsregionens övergripande miljömål. Systemägaree för miljödiplomeringsmodellen är miljönämnden. Kriterierna fastställdes av miljönämndenn och har sedan desss reviderats 2007, samt I kriterierna finns en kolumn för tolkningar. Dessa kan ändras av miljösekretariatet fram tills nästa revidering av kriteriedokumentet om det skerr mindre förändringar eller om dett behövs förtydliganden. Detta kriteriedokument innehåller dels en vägledningg till hur man miljödiplomerar sin verksamhet, dels ettt formulär som s verksamheten ska fylla i införr diplomeringen. Formuläret används sedan för att få en överblick överr miljöarbete och vilkaa områden som bör prioriteras för miljöförbättring. Med miljödiplomet har varje verksamhet möjlighet att på ett tydligt och enkelt sätt visa allmänheten attt man aktivtt arbetar för att minska sin miljöpåverkan. I ett inledande skede kan det krävas en något större arbetsinsats men m när verksamheten har uppnått en status som miljödiplomerad krävs endast begränsade arbetsinsatser för att upprätthålla diplomet. 1 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

21 Så här går miljödiplomeringen till För att bli miljödiplomerad krävs det att verksamheten uppfyller ett antal kriterier. Kriterierna är indelade i sex block, varav ett block består av obligatoriska krav som måste uppfyllas för att bli godkänd. De övriga blocken är poängsatta och har en fastställd minimipoäng som måste vara uppfylld förr att få miljödiplomet. Det D räcker därför inte att ha högre poäng i ett block för att kompensera a att man inte når minimipoängen i ett annat block. Poängenn i dessa block är satta i förhållande till hur stor betydelsen av miljöpåverkan är. Arbetet med att miljödiplomera sin verksamhet enligt Västra Götalandsregionens miljödiplomeringsmodell sker i sex steg. Steg 1: Verksamheten går igenom kriteriedokumentet och gör enn uppskattning av vilka åtgärder som måste genomföras för att leva upp till kraven. Steg 2: Respektive leverantörss miljösamordnare eller motsvarande planerarr med god framförhållning diplomeringsdatum i samråd med verksamhetenn och kontaktar revisorn. Speciella avbokningsregler gäller. Steg 3: När nödvändiga åtgärder är genomförda fylls kriterieformuläret i och skickas till miljösamordnaren i elektroniskk form senast två veckor innan revision. Miljösamordnaren vidarebefordrar dokumenten till revisorn Steg 4: Revisorn granskar handlingarna och genomför en miljörevision på plats hos verksamheten. Steg 5: De verksamheter som klarar de obligatoriska kraven ochh uppnår minst minimipoäng blir diplomerade och får miljönämndens miljödiplom. Steg 6: För att behålla diplomet ska verksamheten årligen gå igenom kriterieformuläret vid en internn revision. Resultatet av revisionenn gås igenom vid ledningens genomgång. Efter senast tre år skall extern revision genomföras på nytt. Revision Syftet med miljörevisionen är dels att kontrollera om uppgifternaa i handlingarna är korrekta, dels att ge återkoppling till verksamheten om vilka delar som är bra respektive kan förbättras. Vid revisionen ställs krav på att verksamheten ska kunna styrka uppgifternaa i formuläret, exempelvis med styrkande dokument. Revisionen tar cirka två timmar och i anslutning till revisionens skrivs ett revisionsprotokoll. Där anges om verksamheten har avvikelser eller noteringar eller om revisionen varit utan anmärkningar. Avvikelser ska åtgärdas inom en månad. Noteringar kan ses som tips från revisorn till verksamheten. Miljödiplom Varje verksamhet som godkänns för miljödiplomering får ett diplom som gäller i tre år. Kriteriernas giltighetstid Kriterierna gäller från tills vidare, dock längst t o m FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

22 FORMULÄR Datum för ifyllande: Verksamhet/arbetsplats: Gatuadress: Postnummer: Postadress: Kommun: Telefon: Verksamhetschef: Miljöombud: Filialverksamhet belägen i: Tel: Tel: E-post: SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT Frågeblock Vårdcentralens/ motsvarande poäng Minimipoäng för diplomering Totalt möjliga poäng Miljörevision 1 Obligatorisk del denna del måstee uppfyllas och är ej poänggivande 2 Utbildning, medvetenhet och kompetens 3 Resor och transporter Energi 5 Kemikalier och läkemedel 6 Produkter och avfall SUMMA POÄNG Underskrift av vårdcentralschef/motsvarande FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

23 1 Primär- och tandvårdd OBLIGATORIS Administrativ enhet SKA PUNKTER De lagar, förordningar, föreskrifter och andra krav rörande miljö som berör vårdcentralen/motsvarande är kända och tillämpas. Lagförteckningg ska finnas och årligen återkommande uppföljning av ny eller förändrad lagstiftning ska göras vid ledningens genomgång Västra Götalandsregionens miljöpolicy och miljöprogram samt den egna verksamhetens eventuella miljöpolicy är kända av alla medarbetare på arbetsplatsen. Vårdcentralschefen/motsvarande har en skriftlig delegering från förvaltnings-/företagsledningen för miljöansvaret. På vårdcentralen/motsvarande finns minst ett miljöombud, med definierat ansvar och befogenheter. Det finns en aktuell förteckning över de faroklassade kemikalier som används samt tillgång till aktuella säkerhetsdatablad. Våra faroklassade kemikalier förvaras och hanteras på ett säkert sätt, i enlighet med säkerhetsdatabladen. Vårdcentralen/motsvarande har kontrollerat att avfallstransportörerna har nödvändiga tillstånd eller har gjort anmälan (registreringsplikt) för avfallstransporterna. Anteckningar förs om lämnat farligt avfall och dessa anteckningar förvaras i anslutning till vårdcentralen/motsvarande i 3 år. Uppfyllt Extern revision Intern revision 1 Intern revision 2 Verksamhetens kommentarer Tolkning Delegeringen ska tydligt specificera ansvaret för miljöarbetet. Delegering behövs inte för verksamheter som enbart utgör en enhet, men ansvarsfördelningen ska vara tydlig. Av förteckningen ska framgå användningsområde, riskfraser och klassning/märkning. Den offentliga primärvården ska använda kemikaliehanteringssystemet KLARA. Listan kan finnas centralt hos miljösamordnare eller liknande. Anteckningarna ska innehålla information om: 1. transportör 2. den mängd farligt avfall som uppkommer årligen; 3. de slag av farligt avfall som uppkommer i verksamheten; 4. de anläggningar som olika slag av farligt avfall transporteras till. 4

24 Vi har skriftliga rutiner för hur fraktionerna a-e i tolkningskolumnen ska hanteras och samtliga medarbetare känner till dessa och följer dem. Vi går igenom kriteriedokumentet och ser till att vi fortfarande klararr kraven de år som vi inte genomgår extern revision. Resultatet av denna så kallade interna revision dokumenteras. Vi går igenom miljöarbetet på vårdcentralen/motsvarande minst en gång om året med ledningen för enheten närvarande (ledningens genomgång). a. Smittförande stickande/skärande b. Smittförande avfall c. Batterier d. Lysrör, lågenergilampor och LED-lampor e. Kemikalierester Med denna så kallade interna revision menas att exempelvis miljöombudet går igenom kriteriedokumentet. Resultatet och eventuella behov av ändringar tas upp vid ledningens genomgång (se punkt nedan). För ledningens genomgång ska det finnas en fastlagd agenda omfattande punkterna nedan. Genomgång av resultatet av intern revision inklusive förslag till åtgärder Resultat vid ev. externa revisioner Efterlevnad av lagkrav och övriga krav, ändringar i kraven. Organisatoriska eller andra ändrade omständigheter av betydelse för miljöarbetet. Finns tillräckliga resurser? Finns det något ytterligare vi kan förbättra till nästa ledningens genomgång? Resultaten under respektive punkt skall analyseras och utvärderas. Verksamhetschefen ansvarar för att ett protokoll från ledningens genomgång med tillhörande underlag sparas. 5 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

25 2 UTBILDNING, MEDVETENHETT OCH KOMPETENS Poäng Enhetens poäng Extern revision Intern revision 1 Intern revision 2 Verksamhetens kommentar Tolkning Minst 80 procent av de tillsvidareanställda har genomgått grundläggande 5 miljöutbildning. Ledningen för verksamheten ingår i de 80 procenten. Nyanställda utbildas inom 6 månader efter nyanställning 3 Kompletterande miljöinformation genomförs minst en gång per år för all 3 tillsvidareanställdd personal på enheten med minst 75 % närvarande. Ledningen för verksamheten har genomgått en särskild utbildning i miljölagstiftning 3 Verksamheten ska kunna visa att de har ettt system för att erbjuda nyanställda grundläggande miljöutbildning. Informationen kan ges i samband med arbetsplatsträff eller liknande. Verifikat: anteckningar eller register. 5. Verksamhetens miljöfrågor finns med som en punkt på dagordningen vid arbetsplatsträff eller motsvarande Miljöombudet har genomgått regionens utbildning för miljöombud eller 3 motsvarande. Miljöombudet genomgår miljöfortbildning eller liknande minst en gång per år. 3 Egna lösningar för att öka medvetenheten och kompetensenn kring den yttre miljön (1 Max 2 poäng per lösning): Till exempel genom att delta i nätverksträff för miljöombud De egna lösningarna ska vara kopplade tilll utbildning, medvetenhet och kompetens, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. SUMMA POÄNG 25 6 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

26 3 9. RESOR Vi har en miljöstyrande reseanvisning som medarbetarna känner till Poäng 3 Enhetens poäng Extern revision Intern revision 1 Intern revision 2 Verksamhetens kommentar Tolkning 10. Vi stimulerar användningen av andra färdsätt än bil i tjänsten genom att (2 poäng per punkt): medarbetarna har tillgång till kollektivtrafikkort, Vi har en tjänstecykel för kortare resor Det finns tillgångg till teknik för resfria möten Max 6 poäng 11. Vid inhyrning väljs fordon som kan drivas med förnybara drivmedel (gas, etanol, el) 3 Med inhyrning avses såväl leasing- som hyrbilar. 12. All personal med körkort har fått teoretisk information om sparsam körning, typ EcoDriving. 3 Med teoretisk information avses till exempel att man tillgodogjort sig informationen i Trafikverkets Snabbkurs sparsam körning för personbil. 13. Egna lösningar för att minska miljöpåverkan från transporter och resor (1 poäng per lösning): Max 2 De egna lösningarna ska vara kopplade tilll resorr och transporter, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. SUMMA POÄNG 17 7 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

27 4 ENERGI Poäng Enhetens poäng Extern revision Intern revision 1 Intern revision 2 Verksamhetens kommentarer Tolkning 14. Vid utbyte eller nyinköp av energikrävande utrustning, väljer vi produkter med så låg 3 energianvändningg som möjligt. 15. Vi har skriftliga rutiner för kontroll och drift av energikrävande utrustning, såsom 1 poäng autoklaver, diskdesinfektorer, kyl- och per rutin, frysskåp, belysning, datorer, skrivare och max 5 egen ventilationskyla. 16. Egna lösningar för att minska energianvändningen (1 poäng per lösning): Max 2 Exempel på rutiner: Vi dammar regelbundet av kyl och frys, vi stänger av datorer vid dagens slut, vi släcker lyset i tomma rum. De egna lösningarna ska vara kopplade tilll energi, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. SUMMA POÄNG 10 8 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

28 5 KEMIKALIER OCH LÄKEMEDEL Poäng Enhetens poäng Extern revision Intern revision 1 Intern revision 2 Verksamhetens kommentarer Tolkning 17. Vi kan visa att vi verkar för en rationell antibiotikaanvändning Vi ger riktad information till patienterna om vikten av att returnera ej förbrukade 3 läkemedel till Apoteken. 19. Egna lösningar för att minska miljöpåverkan från kemikalier och läkemedel (1 poäng per lösning): Max 2 3 poäng ges även om ingen av personalen förskriver antibiotika 3 poäng ges även om ingen av personalen förskriver läkemedel De egna lösningarna ska vara kopplade tilll kemikalier och läkemedel, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. SUMMA POÄNG 8 9 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

29 6 PRODUKTER OCH AVFALL 20. Vi kan redovisa åtgärder som minskar vår pappersförbrukning (kontorspapper). 3 Exempelvis dubbelsidigt som standard. 21. Vi skänker överskottsmaterial (sjukvårdsmaterial) till biståndsverksamhet Vi återanvänder möbler/inventarierr eller ger begagnade möbler till second handverksamhet. 23. Vi köper ekologiskt/rättvisemärkt kaffe, te, mjölk och frukt till personalen Poäng 3 Max 4 Enhetens poäng Extern miljöre vision Intern revision 1 Intern revision 2 Verksamhetens kommentar Tolkning Offentliga verksamheter ska följa förvaltningens rutiner. Offentliga verksamheter ska följa förvaltningens rutiner. En poäng per sort. 24. De som ansvararr för att skicka iväg farligt gods och fylla i godsdeklaration har genomgått utbildning för detta och den utbildningen är genomförd under de senaste fem åren 25. Vi har rutiner och instruktioner för hur övrigt avfall (varav a-n omfattas av producentansvar) ska hanteras och samtliga medarbetare känner till dessa samt följer dem. Poäng ges för respektive fraktion som sorteras ut. a. Wellpapp b. Kartong/pappersförpackningar c. Papper/tidningar d. Glasförpackningar - färgat e. Glasförpackningar - ofärgat f. Metallförpackningar g. Förpackningar av mjukplast h. Förpackningar av hårdplast j. Matavfall k. Bläckpatroner/tonerkassetter l. Grovavfall m. Läkemedel 3 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0, FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

30 n. Glödlampor 26. Egna lösningar för att minska miljöpåverkan från produkter och avfall (1 poäng per lösning): 0,5 2 De egna lösningarna ska vara kopplade tilll produkter och avfall, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. SUMMA POÄNG FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

31 BILAGA 3 Ärende 1 Miljönämnden Kriter Prim rier mär- för och mi ljödiplom tandvår mering rd Adm dmin minis nistr Ad strativ enhet rativa enhe eter Miljödiplomering av prim är- och tandvårdens administrativa enheter Enligt Västra Götalandsregionens miljöprogram ska samtliga förvaltningar och bolag införa miljöledningssystem. För primär- och tandvårdens del innebär det att samtliga verksamheter ska miljödiplomeras eller införa ett mer omfattande miljöledningssystem. Undantaget är enheter med sex anställdaa eller färre, som inte behöver genomföra externn miljörevision. Syftet med miljödiplomeringenn är att primär- och tandvården i Västra Götalandsregionen på ett strukturerat och o konkret sätt ska arbeta för att kontinuerligtt minska sin miljöpåverkan. Miljödiplomeringsmodellen är framtagen av primär- på en kartläggning av a primär- och tandvårdens miljöpåverkan samt Västra Götalandsregionens övergripande miljömål. Kriterierna fastställdes av miljönämnden och har sedan dess reviderats 2007, 2010 samt I kriterierna finns en kolumn för tolkningar. Dessa kan ändras av miljösekretariatet fram tills nästa revidering av kriteriedokumentet om det sker mindre förändringar eller om och tandvårdens miljösamordnargrupp med stöd från miljösekretariatet och bygger det behövs förtydliganden. Detta kriteriedokument innehåller dels en vägledningg till hur man miljödiplomerar sin verksamhet, dels ettt formulär som s verksamheten ska fylla i införr diplomeringen. Formuläret används sedan för att få en överblick överr miljöarbete och vilkaa områden som bör prioriteras för miljöförbättring. Med miljödiplomet har varje verksamhet möjlighet att på ett tydligt och enkelt sätt visa allmänheten attt man aktivtt arbetar för att minska sin miljöpåverkan. I ett inledande skede kan det krävas en något större arbetsinsats men m när verksamheten har uppnått en status som miljödiplomerad krävs endast begränsade arbetsinsatser för att upprätthålla diplomet. 1 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

32 Så här går miljödiplomeringen till För att bli miljödiplomerad krävs det att verksamheten uppfyller ett antal kriterier. Kriterierna är indelade i sex block, varav ett block består av obligatoriska krav som måste uppfyllas för att bli godkänd. De övriga blocken är poängsatta och har en fastställd minimipoäng som måste vara uppfylld förr att få miljödiplomet. Det D räcker därför inte att ha högre poäng i ett block för att kompensera a att man inte når minimipoängen i ett annat block. Poängenn i dessa block är satta i förhållande till hur stor betydelsen av miljöpåverkan är. Arbetet med att miljödiplomera sin verksamhet enligt Västra Götalandsregionens miljödiplomeringsmodell sker i sex steg. Steg 1: Verksamheten går igenom kriteriedokumentet och gör enn uppskattning av vilka åtgärder som måste genomföras för att leva upp till kraven. Steg 2: Miljösamordnaren planerar med god framförhållning diplomeringsdatum i samråd med verksamheten och kontaktar revisorn. Speciella avbokningsregler gäller. Steg 3: När nödvändiga åtgärder är genomförda fylls kriterieformuläret i och skickas till miljösamordnaren i elektroniskk form senast två veckor innan revision. Miljösamordnaren vidarebefordrar dokumenten till revisorn Steg 4: Revisorn granskar handlingarna och genomför en miljörevision på plats hos verksamheten. Steg 5: De verksamheter som klarar de obligatoriska kraven ochh uppnår minst minimipoäng blir diplomerade och får miljönämndens miljödiplom. Steg 6: För att behålla diplomet ska verksamheten årligen gå igenom kriterieformuläret vid en internn revision. Resultatet av revisionenn gås igenom vid ledningens genomgång. Efter senast tre år ska extern revision genomföras på nytt. Revision Syftet med miljörevisionen är dels att kontrollera om uppgifternaa i handlingarna är korrekta, dels att ge återkoppling till verksamheten om vilka delar som är bra respektive kan förbättras. Vid revisionen ställs krav på att verksamheten ska kunna styrka uppgifternaa i formuläret, exempelvis med styrkande dokument. Revisionen tar cirka två timmar och i anslutning till revisionens skrivs ett revisionsprotokoll. Där anges om verksamheten har avvikelser eller noteringar eller om revisionen varit utan anmärkningar. Avvikelser ska åtgärdas inom en månad. Noteringar kan ses som tips från revisorn till verksamheten. Miljödiplom Varje verksamhet som godkänns för miljödiplomering får ett diplom som gäller i tre år. Kriteriernas giltighetstid Kriterierna gäller från tills vidare, dock längst t o m FÖRSLAG ATT BESLUTAS AVV MILJÖNÄMNDEN

33 FORMULÄR Datum för ifyllande: Verksamhet/arbetsplats: Gatuadress: Postnummer: Postadress: Kommun: Telefon: Veksamhetschef: Miljöombud: Filialverksamhet belägen i: Tel: Tel: E-post: SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT Frågeblock Enhetens poäng Minimipoäng för diplomering Totalt möjliga poäng Miljörevision 1 Obligatorisk del denna del måstee uppfyllas och är inte poänggivande 2 Utbildning, medvetenhet och kompetens 3 Resor Energi Produkter och avfall SUMMA POÄNG Underskrift av verksamhetschefen FÖRSLAG ATT BESLUTAS AVV MILJÖNÄMNDEN

34 1 Primär- och tandvårdd OBLIGATORIS Administrativ enhet SKA PUNKTER De lagar, förordningar, föreskrifter och andra krav rörande miljö som berör vårdcentralen/motsvarande är kända och tillämpas. Lagförteckningg ska finnas och årligen återkommande uppföljning av ny eller förändrad lagstiftning ska göras vid ledningens genomgång Västra Götalandsregionens miljöpolicy och miljöprogram samt den egna verksamhetens miljömål är kända av alla medarbetare på arbetsplatsen. Verksamhetschefen har en skriftlig delegering från förvaltningsledningen för miljöansvaret. På enheten finns minst ett miljöombud, med definierat ansvar och befogenheter. Vi går igenom kriteriedokumentet och ser till att vi fortfarande klararr kraven de år som vi inte genomgår extern revision (internrevision). Resultatet av denna så kallade interna revision dokumenteras. Uppfyllt Extern revision Intern revision 1 Intern revision 2 Kommentar Tolkning Delegeringen ska tydligt specificera ansvaret för miljöarbetet. Delegering behövs inte för verksamheter som enbart utgör en enhet, men ansvarsfördelningen ska vara tydlig. Med denna så kallade interna revision menas att exempelvis miljöombudet går igenom kriteriedokumentet. Resultatet och eventuella behov av ändringar tas upp vid ledningens genomgång (se punkt nedan). 4

35 Vi går igenom miljöarbetet på kliniken minst en gång om året med ledningen för enheten närvarande (ledningens genomgång). För ledningens genomgång ska det finnas en fastlagd agenda omfattande punkterna nedan. Genomgång av resultatet av intern revision inklusive förslag till åtgärder Resultat vid ev. externa revisioner Efterlevnad av lagkrav och övriga krav, ändringar i kraven. Organisatoriska eller andra ändrade omständigheter av betydelse för miljöarbetet. Finns tillräckliga resurser? Finns det något ytterligare vi kan förbättra till nästa ledningens genomgång? Resultaten under respektive punkt skall analyseras och utvärderas. Klinikchefen ansvarar för att ett protokoll från ledningens genomgång med tillhörande underlag sparas. 5 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

36 2 UTBILDNING, MEDVETENHETT OCH Poäng KOMPETENS Enhetens poäng Extern miljörevi sion Intern revision 1 Intern revision 2 Kommentar Tolkning 1. Minst 80 procent av de tillsvidareanställda har genomgått grundläggande miljöutbildning. Ledningen för verksamheten ingår i de 80 procenten Nyanställda utbildas inom 6 månader efter nyanställning Kompletterande miljöinformation genomförs minst en gång per år för all tillsvidareanställdd personal på enheten med minst 75 % närvarande. Ledningen för verksamheten har genomgått en särskild utbildning i miljölagstiftning Verksamhetens miljöfrågor finns med som en punkt på dagordningen vid arbetsplatsträff eller motsvarande Miljöombudet har genomgått regionens utbildning för miljöombud eller motsvarande Verksamheten ska kunna visa att de har ett system för att erbjuda nyanställda grundläggande miljöutbildning. Informationen kan ges i samband med arbetsplatsträff eller liknande. Verifikat: anteckningar eller register Miljöombudet genomgår miljöfortbildning eller liknande minst en 3 gång per år. Egna lösningar för att öka medvetenheten och kompetensenn kring den yttre miljön (1 Max 2 poäng per lösning): Till exempel genom att delta i nätverksträff för miljöombud De egna lösningarna ska vara kopplade till utbildning, medvetenhet och kompetens, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. SUMMA POÄNG 23 6 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

37 3 9. RESOR Vi har en miljöstyrande reseanvisning som medarbetarna känner till Poäng 3 Enhetens poäng Extern miljörevi sion Intern revision 1 Intern revision 2 Kommentar Tolkning 10. Vi stimulerar användningen av andra färdsätt än bil i tjänsten genom att (2 poäng per punkt) ): medarbetarna har tillgång till kollektivtrafikkort, Vi har en tjänstecykel för kortare resor Det finns tillgångg till teknik för resfria möten Max 6 poäng 11. Vi för statistik över genomförda telefon- webb- och videomöten och har mål satta 3 för att minska resandet i tjänsten. 12. Vi har genomfört en resvaneundersökning och diskuterat/vidtagit åtgärder utifrån 3 den. 13. Vid inhyrning väljs fordon som kan drivas med förnybara drivmedel (gas, etanol, el) 3 Med telemöte avses att tre eller fler är uppkopplade till samma möte. Beställs via upphandlad leverantör. Resvaneundersökningen får inte vara äldre än fem år. Med inhyrning avses såväl leasing- som hyrbilar. 14. All personal med körkort har fått teoretisk information om sparsam körning, typ EcoDriving. 15. Egna lösningar för att minska verksamhetens miljöpåverkan från transporter (1 poäng per lösning): SUMMA POÄNG 3 Max 2 23 Med teoretisk information avses till exempel att man tillgodogjort sig informationen i Trafikverkets Snabbkurs sparsam körning för personbil. De egna lösningarna ska vara kopplade till resor och transporter, men får inte vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. 7 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

38 4 ENERGI 16. Vid utbyte eller nyinköp av energikrävande utrustning, väljer vi produkter med så låg energianvändningg som möjligt. Poäng 3 Enhetens poäng Extern miljörevi sion Intern revision 1 Intern revision 2 Kommentar Tolkning 17. Vi har skriftliga rutiner för kontroll och drift av energikrävande utrustning, såsom kyloch frysskåp, belysning, datorer, skrivare och egen ventilationskyla. 18. Egna lösningar för att minska energianvändningen (1 poäng per lösning): 1 poäng per rutin, max 5 Max 2 Exempel på rutiner: Vi dammar regelbundet av kyl och frys, vi stänger av datorer vid dagens slut, vi släcker lyset i tomma rum. De egna lösningarna ska vara kopplade till energi, men får ej vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. SUMMA POÄNG 10 8 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

39 5 PRODUKTER OCH AVFALL 19. Vi kan redovisa åtgärder som minskar vår pappersförbrukning (kontorspapper). Exempelvis dubbelsidigt som standard. 20. Vi återanvänder möbler/inventarierr eller ger begagnade möbler till second handverksamhet. 21. Vi köper ekologiskt/rättvisemärkt kaffe, te, mjölk och frukt till personalen Poäng 3 3 Max 4 Enhetens poäng Extern miljörevi sion Intern revision 1 Intern revision 2 Kommentar Tolkning Ska följa förvaltningens rutiner. En poäng per sort. 22. Vi har rutiner och instruktioner för hur vårt avfall ska hanteras och samtligaa medarbetare känner till dessa samt följer dem. Poäng ges för respektive fraktion som sorteras ut. a. Wellpapp 0,5 b. Kartong/pappersförpackningar 0,5 c. Papper/tidningar 0,5 d. Glasförpackningar - färgat 0,5 e. Glasförpackningar - ofärgat 0,5 f. Metallförpackningar 0,5 g. Förpackningar av mjukplast 0,5 h. Förpackningar av hårdplast 0,5 j. Matavfall 0,5 k. Bläckpatroner/tonerkassetter 0,5 l. Grovavfall 0,5 n. Glödlampor 0,5 o. batterier 0,5 p. lågenergilampor, lysrör, LED-lampor 0,5 23. Egna lösningar för att minska miljöpåverkan från produkter och avfall (1 poäng per lösning): 2 SUMMA POÄNG 18 De egna lösningarna ska vara kopplade till produkter och avfall, men får ej varaa desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. 9 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

40 10 FÖRSLAG ATT BESLUTAS AV MILJÖNÄMNDEN

41 Ärende 2

42 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Sara Eriksson Telefon: E-post: Till miljönämnden Miljödiplomeringskriterier för administrativa förvaltningar och bolag Förslag till beslut Miljönämnden beslutar följande: 1. Miljönämnden antar kriterierna för miljödiplomering av administrativa förvaltningar och bolag. Dessa kriterier är därmed ett alternativ till ett regelrätt miljöledningssystem enligt standarden ISO Miljödiplomeringskriterierna gäller från och med senast till och med Kriterierna är framtagna för verksamheter av administrativ karaktär med liten direkt miljöpåverkan. Sammanfattning av ärendet Vid miljönämndens möte i juni 2013 beslutade nämnden att ge miljösekretariatet i uppdrag att ta fram förslag till kriterier anpassade för mindre verksamheter inom andra områden än primär- och tandvård. I uppdraget ingick också att föreslå vilka verksamheter som ska omfattas av kriterierna. Kriterierna är framtagna för verksamheter av administrativ karaktär med liten direkt miljöpåverkan. Enligt miljönämndens uppfattning omfattar det i nuläget följande förvaltningar och bolag: kanslierna inom tillväxt och utveckling, patientnämndens kansli, rättighetskommitténs kansli, hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Film i Väst AB, Sahlgrenska International Care AB, Västsvenska turistrådet AB samt Kultur i väst. För att bli miljödiplomerad behöver verksamheterna även inkludera sin indirekta miljöpåverkan, som till exempel kan innebära att ställa miljökrav på utförare. I bilaga finns förslag till kriterier. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Viveca Reimers Enhetschef Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

43 Datum Diarienummer MN (2) Bilaga 1. Förslag till miljödiplomeringskriterier för administrativa förvaltningar och bolag inom Västra Götalandsregionen Beslutet skickas till Revisionsenheten Regionutvecklingssekretariatet Kultursekretariatet Folkhälsokommitténs kansli Kollektivtrafiksekretariatet Patientnämndens kansli Rättighetskommitténs kansli Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Film i Väst AB Sahlgrenska International Care AB Västsvenska turistrådet AB Kultur i väst

44 Bilaga 1 Ärende 2 Miljönämnden Kriter Prim rier mär- för och mi ljödiplom tandvår mering rd Adm dmin minis nistr Ad och bolag strativ enhet rativa förvaltningar Miljödiplomering av admi inistrativaa verksamheter Enligt Västra Götalandsregionens miljöpolicy och o miljöprogram ska samtliga förvaltningar och bolag införa miljöledningssystem. Mindre verksamheter av mer administrativ karaktär kann välja att miljödiplomera sin verksamhett istället. Syftet med miljödiplomeringenn är att verksamheterna i Västra Götalandsregionen på ett strukturerat och konkret sättt ska arbeta för att kontinuerligtt minska sin miljöpåverkan. Kriterierna är fastställda av miljönämndenn I kriterierna finns en kolumn tolkningar. Dessa kan ändras av miljösekretariatet fram tills nästa revidering av kriteriedokumentet om det sker mindre förändringar eller om det behövs förtydliganden. Detta kriteriedokument innehåller dels en vägledningg till hur man miljödiplomerar sin verksamhet, dels ettt formulär som s verksamheten ska fylla i införr diplomeringen. Formuläret används sedan för att få en överblick över miljöarbetet och vilkaa områden som s bör prioriteras för miljöförbättring. 1 Förslag att beslutas av miljönämnden

45 Så här går miljödiplomeringen till För att bli miljödiplomerad krävs det att verksamheten uppfyller ett antal kriterier. Kriterierna är indelade i tre block, varav ett block består av obligatoriska krav som måste uppfyllas för att bli godkänd. De övriga blocken är poängsatta och har en fastställd minimipoäng som måste vara uppfylld förr att få miljödiplomet. Det D räcker därför inte att ha högre poäng i ett block för att kompensera a att man inte når minimipoängen i ett annat block. Arbetet med att miljödiplomera sin verksamhet enligt Västra Götalandsregionens miljödiplomeringsmodell sker i sex steg: Steg 1: Verksamheten går igenom kriteriedokumentet och gör enn uppskattning av vilka åtgärder som måste genomföras för att leva upp till kraven. Steg 2: Verksamheten planerarr med god framförhållning diplomeringsdatumm och bokar tid med upphandlad revisor. Speciella avbokningsregler gäller. Steg 3: När nödvändiga åtgärder är genomförda fylls kriterieformuläret i och skickas till revisorn i elektronisk form senast två veckor före avtalat revisionsdatum. Steg 4: Revisorn granskar handlingarna och genomför en miljörevision på plats hos verksamheten. Steg 5: De verksamheter som klarar de obligatoriska kraven ochh uppnår minst minimipoäng blir diplomerade och får miljönämndens miljödiplom. Steg 6: För att behålla diplomet ska verksamheten årligen gå igenom kriterieformuläret vid en internn revision. Resultatet av revisionenn gås igenom vid ledningens genomgång. Efter senast tre år skall extern revision genomföras på nytt. Revision Syftet med miljörevisionen är dels att kontrollera om uppgifternaa i handlingarna är korrekta, dels att ge återkoppling till verksamheten om vilka delar som är bra respektive kan förbättras. Vid revisionen ställs krav på att verksamheten ska kunna styrka uppgifternaa i formuläret, exempelvis med dokument. Revisionen tar cirka två timmar och i anslutningg till revisionens skrivs ett revisionsprotokoll. Där anges om verksamheten har avvikelser eller noteringar eller om revisionen varit utan anmärkningar. Avvikelser ska åtgärdas inom en månad. Noteringar kan ses som tips från revisorn till t verksamheten. Miljödiplom Varje verksamhet som godkänns för miljödiplomering får ett diplom som gäller i tre år. Kriteriernas giltighetstid Kriterierna gäller från tills vidare, dock längst t o m Förslag attt beslutas av miljönämnden

46 FORMULÄR Datum för ifyllande: Förvaltning/bolag: Gatuadress: Postnummer: Postadress: Telefon: Veksamhetschef: Miljösamordnare: Filialverksamhet belägen i: Tel: Tel: E-post: SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT Frågeblock Enhetens poäng Minimipoäng för diplomering Totalt möjliga poäng Miljörevision 1 Obligatorisk del denna del måstee uppfyllas och är inte poänggivande 2 Resor Kontoret SUMMA POÄNG Underskrift av förvaltningschef/vd Förslag attt beslutas av miljönämnden

47 1 Primär- och tandvårdd OBLIGATORIS Administrativ enhet SKA PUNKTER Vi kan visa att de lagar, förordningar, föreskrifter och andra krav rörande miljö som berör verksamheten är kända och tillämpas. Västra Götalandsregionens miljöprogram är känt av alla medarbetare på arbetsplatsen. Uppfyllt Extern revision Intern revision 1 Intern revision 2 Kommentar Tolkningar Vi har utsett en miljösamordnare med uppgift att driva miljöarbetet. Vi har en aktuell miljöutredning där vi har identifierat vår viktigaste miljöpåverkan (både direkt och indirekt påverkan). Vi har relevanta miljömål som är en del av detaljbudgeten och verksamhetsplanen. Målen följs uppp minst en gång per år i samband med årsredovisningen. Vi källsorterar vårt avfall. Våra medarbetare har fått grundläggande miljöutbildning. Nyanställda utbildas inom ett halvår. När vi ger uppdrag till eller tecknar avtal med interna och externa parter ställer vi relevanta miljökrav som vi följer upp. Vi genomför intern revision de år som vi inte genomgår extern revision. Avser alla typer av farligt avfall samt minst fraktionerna papper, metall-, glas-, Till exempel genom Västra plast och pappersförpackningar. Götalandsregionens webbaserade miljöutbildning. Här får verksamheten göra en rimlighetsbedömning av vilka uppdrag och avtal som är rimliga att ställa miljökrav i. Med intern revision avses genomgång av kriteriedokumentet 4

48 Vi går igenom miljöarbetet i verksamheten minst en gång om året med ledningen närvarande (ledningens genomgång). För ledningens genomgång ska det finnas en fastlagd agenda omfattande punkterna nedan. Genomgång av kriteriedokumentet (intern revision) Resultat vid externa revisioner Eterlevnad av lagkrav och övriga krav, ändringar i kraven. Organisatoriska eller andra ändrade omständigheter av betydelse för miljöarbetet. Fungerar miljödiplomeringen n ändamålsenligt? Ska ändringar göras? Finns tillräckliga resurser? Resultat, uppföljning, utvärdering Resultaten under respektive punkt ska analyseras och utvärderas. Verksamhetschefen ansvarar för att ett protokoll från ledningens genomgång med tillhörande underlag sparas. 5 Förslag att beslutas av miljönämnden

49 2 RESOR 1. Vi har en miljöstyrande reseanvisning som medarbetarna känner till och tillämpar Poäng 3 Enhetens poäng Extern miljörevi sion Intern revision 1 Intern revision 2 Kommentar Tolkning 2. Om vi måste använda hyrbil i tjänsten väljer vi en miljöbil Vi tillhandahåller kollektivtrafikkort för resor i tjänsten Alla anställda vet hur man använder telefon-, webb- och videokonferens Personal som kör i tjänsten har genomgått kurs i sparsamt körsätt Egna lösningar för att minska verksamhetens miljöpåverkan från Max 2 transporter (1 poäng per lösning): Många trafikskolor erbjuder kurser i sparsamt körsätt. De egna lösningarna ska vara kopplade till resor och transporter, men får inte vara desamma som punkterna ovan för att poäng ska få tillgodoräknas. SUMMA POÄNG 17 6 Förslag att beslutas av miljönämnden

50 3 KONTORET Poäng 7. Vi stänger av datorn och annan elektrisk/elektronisk utrustning när vi 3 går hem för dagen. 8. Vi kan redovisa åtgärder som minskar vår pappersförbrukning på kontoret. 3 Enhetens poäng Extern miljörevi sion Intern revision 1 Intern revision 2 Kommentar Tolkning Till exempel dubbelsidigt som standard samt säker utskrift. Pappersfria möten. 9. Vi köper ekologiskt/rättvisemärkt kaffe och te till personalen Om vi köper ny inredning väljer vi i första hand från Gröna listan Egna lösningar för att minska energianvändningen (1 poäng per Max 2 lösning): Gröna listan innehåller enbart inredning som uppfyller krav för miljömärkning. I de fall det inte finns några miljöanpassade alternativ är detta inte aktuellt. Exempelvis skåp, receptionsdiskar. SUMMA POÄNG 14 7 Förslag att beslutas av miljönämnden

51 Ärende 3

52 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Katrin Urbäck Telefon: E-post: Till miljönämnden Komplettering av säkerhetsredovisning för 2012 Förslag till beslut 1. Miljönämnden godkänner komplettering av säkerhetsredovisning för Sammanfattning av ärendet Alla nämnder och styrelser ska redovisa en översikt av sitt säkerhetsläge och säkerhetsarbete till regionstyrelsen varje år. I 2012 års säkerhetsredovisning fanns några brister i miljönämndens säkerhetsarbete som skulle kompletteras inför nästa års redovisning. På grund av att miljösekretariatet har bytt lokaler två gånger under 2013 har det först nu varit möjligt att få en överblick över säkerhetsläget och göra kompletteringen. Det som är högst prioriterat just nu är att kontrollera att brandskydd och utrymningsvägar i miljösekretariatets nya lokaler är godkända och kända av personalen. Därefter ska också en krishanteringsplan upprättas, i enlighet med rekommendation från säkerhetsstrategiska avdelningen på regionkansliet. Säkerhetsredovisningen för 2013 kommer att hanteras vid miljönämndens sammanträde den 31 januari Detta är en komplettering av 2012 års redovisning. Fördjupad beskrivning av ärendet Nedan redovisas de frågor och mål där miljösekretariatet identifierade brister i 2012 års redovisning, samt ny information. Svarsmallen från förra årets redovisning bifogas. Del 1 Allmänt Fråga 5 (mål 3) Miljösekretariatet har flyttat från Regionens Hus i Borås. Västfastigheter ansvarar även för de nya lokalerna, som ligger på Rosenlundsplatsen 2 i Göteborg. Fastighetsägare är Wallenstam. Miljösekretariatet och kultursekretariatet som sitter i samma lokaler ska diskutera säkerhetsfrågorna med Västfastigheter och Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

53 Datum Diarienummer MN (2) Wallenstam för att säkerställa att lokalerna har en utrymningsplan, fungerande utrymningsvägar och blandsläckningsutrustning. Fråga 7-8 (mål 5) Kontinuitetsplan med koppling till kvalitetsledningssystemet och lokal handlingsplan för säkerhetsarbetet finns inte. Bedömningen från säkerhetsstrategiska avdelningen på regionkansliet är att en krishanteringsplan är mer prioriterat, därför kommer miljösekretariatet att börja med den. Fråga 9 (mål 6) Personalen på miljösekretariatet har inte genomgått utbildning i personsäkerhet under Utbildningen har viss koppling till kontorslokalerna och därför har det varit svårt att genomföra med tanke på lokalbytena. Planen är att genomföra en utbildning för hela personalen under Finansiering Åtgärderna bedöms inte medföra några ökade kostnader. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Bilaga 1. Tjänsteutlåtande redovisning till regionstyrelsen kring miljönämndens säkerhetsarbete och säkerhetsläge 2012, daterat Rapporteringsmall för redovisning av 2012 års säkerhetsarbete till regionstyrelsen, dnr RS Beslutet skickas till Säkerhetsstrategiska avdelningen, regionkansliet Jan S Svensson

54 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare Jenny Sjöstedt Tel e-post Miljönämnden Redovisning till regionstyrelsen kring miljönämndens säkerhetsarbete och säkerhetsläge 2012 Regionfullmäktige beslutade den 22 april 2008 att nämnder, styrelser och bolag årligen ska redovisa en översikt av säkerhetsläget och säkerhetsarbetet till regionstyrelsen. Redovisning sker enligt mall, bilaga 1. Kommentarer till redovisning enligt mall Fråga 1 3 (mål 1) Miljönämnden och miljösekretariatet har utarbetat rutiner för hur avvikelser ska rapporteras. Detta sker i miljö- och kvalitetsledningssystemet och implementering av rutinerna pågår. Medarbetarna på sekretariatet har fått en kortare instruktion vid anställningens början. Eventuella kostnader som uppstår på grund av en avvikelse kommer alltid till förvaltningsledningens kännedom. Miljönämnden och miljösekretariatet har en person utsedd att på arbetsplatsen ansvara för säkerhetsarbetet. Denna person har ingen särskild utbildning men behovet för miljönämndens verksamhet är tillgodosett. Fråga 4 (mål 2) Säkerhetsfrågorna finns med på miljönämndens dagordning minst en gång per år samt vid behov. Fråga 5 (mål 3) Miljösekretariatets personal är placerad på Regionens Hus i Borås, vilket ligger i fastigheten Solhem som Västfastigheter har ansvar för. De sköter t.ex. skalskydd och brandsläckningsutrustning. Fråga 6 (mål 4) Regionservice ansvarar för skyddsåtgärder som inte Västfastigheter ansvarar för. POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Regionens Hus Diariet Vänersborg BESÖKSADRESS: Solhem, plan 10 Regionens Hus, Ekenäsgatan 15, BORÅS TELEFON: HEMSIDA: (+46) E-POST: info.miljo@vgregion.se

55 Sida 2(2) Datum Diarienummer MN Fråga 7-8 (mål 5) Miljösekretariatet har upprättat rutiner för verksamhetens processer, men någon kontinuitetsplan har inte upprättats. Detta kommer göras under 2013 i nära koppling till arbetet med miljölednings- samt kvalitetssystemen. År 2011 antog miljönämnden en lokal handlingsplan, då miljösekretariatet ingick i regionkansliet och flera av aktiviteterna kopplade till säkerhetsarbetet bedömdes ligga det centrala kansliet. Nu är miljösekretariatet en egen förvaltning igen, men handlingsplanen har inte uppdaterats. Fråga 9 (mål 6) En person är utbildad i personsäkerhet. Resterande av personalen utbildas då det finns en utbildning tillgänglig som är anpassad för administrativa verksamheter. Fråga (mål 7) Miljönämnden har ingen information som är klassificerad som skyddsvärd. Regionservice är ansvarig för hur IT-stödet utvecklas. Förslag till beslut Miljönämnden överlämnar bifogad svarsmall till regionstyrelsen. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Jenny Sjöstedt Miljöstrateg

56 Bilaga 1 Rapporteringsmall (RM) för redovisning av 2012 års säkerhetsarbete till Regionstyrelsen Nämnder och styrelser ska årligen redovisa sitt säkerhetsarbete till regionstyrelsen enligt regionfullmäktiges beslut den 22 april 2008, dnr RSK Säkerhetsarbetet ska redovisas i respektive årsredovisning och till regionstyrelsen. Redovisning av 2012 års säkerhetsarbete ska vara regionstyrelsen@vgregion.se tillhanda senast den 18 februari 2013 med hänvisning till dnr RS Del 1 Allmänt Rött/DÅLIGT: Vi är långt ifrån att uppnå uppsatta mål. Mycket arbete återstår. Orange/VARNING: Vi är inte riktigt nära att nå målen. En hel del arbete återstår Gult/OK: Vi är på gång att nå våra mål. Vi är på rätt väg Ljusgrönt/BRA: Vi bedömer att vi når våra mål. Mörkgrönt/UTMÄRKT: Vi överträffar våra mål. Våra resultat är utmärkta. Markera enligt balanserat styrkortsmetodik 1. (Mål 1) Finns en fungerande och systematisk avvikelsehantering i er förvaltning? 2. (Mål 1) Redovisas kostnader för oönskade händelser i verksamhets- och/eller förvaltningsledning? 3. (Mål 1) Är behovet av personer utbildade i riskanalys, säkerhetsanalys eller händelseanalys tillgodosett? 4. (Mål 2) Hanteras säkerhetsfrågor regelbundet av förvaltnings- eller verksamhetsledning? 5. (Mål 3) Har Västfastigheter tagit över ansvar för fastighetsbundna säkerhetsanläggningar? 6. (Mål 4) Har Regionservice ansvar för skyddsåtgärder som inte Västfastigheter ansvarar för som ex vis korthantering, vakter, larm, avtalsbevakning, kameraövervakning, RSA, utbildningar m.m.? 7. (Mål 5) Finns kontinuitetsplan och/eller kris- och beredskapsplan upprättad? 8. (Mål 5) Finns en handlingsplan för säkerhetsarbetet som är fastställd av nämnd/styrelse? 9. (Mål 6) Utbildas personalen i personsäkerhet i enlighet med beslutade riktlinjer? 10. (Mål 7) Har skyddsvärd information identifierats och klassificerats? 11. (Mål 7) Finns rutiner i förvaltningen som kan tillämpas i händelse av IT-avbrott?

57 Del 2 - Krishanteringsförmåga och Informationssäkerhet Följande frågor utgår från att Regionstyrelsen årligen ska rapportera till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Socialstyrelsen och Länsstyrelsen vilka åtgärder som vidtagits för att minska risker och sårbarheter och därmed förbättrat krishanteringsförmågan. 1. Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2012 i syfte att förbättra: a) krishanteringsförmågan Svar: Ja Nej X b) informationssäkerheten Svar: Ja Nej X 2. Redovisa antal RSA som genomförts i syfte att förbättra: a) krishanteringsförmågan Svar: Antal b) informationssäkerheten Svar: Antal 3. Redovisa ändrade förutsättningar, granskningar, RSA och skydds- och förbättringsåtgärder som utförts avseende säkerheten Svar: Inga ändrade förutsättningar X Svar: Ändrade förutsättningar (skriv svar i del 6) Svar: Inget har genomförts X Svar: Följande har genomförts (skriv svar i del 6) 4. Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2012 som påverkat a) krishanteringsförmågan Svar: Ja Nej X b) informationssäkerheten Svar: Ja Nej X c) säkerheten i övrigt Svar: Ja Nej X 5. Bedömning av förvaltningens eller verksamhetens krishanteringsförmåga Svar: Använd mallen nedan. Strategisk Ledning Samverkan med andra aktörer Extern information/ kommunikation Intern information/ kommunikation Operativ ledning Handlingsplaner, prioritering av resurser, förtroendefrågor, tydliga roller och tydligt ansvar Andra förvaltningar, kommuner, polis, räddningstjänst etc. Nätverk och samverkan med andra aktörer, landsting m.fl. Nätverk och samverkan med andra aktörer inom VGR Planerad och övad kris- och katastrofledning Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga 2 Det finns en viss förmåga men den är bristfällig 3 Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister 4 Förmågan är god

58 Del 3 - Övergripande och gemensamma risker 6. Ange övergripande regiongemensamma risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränserna inom VGR? Svar: Inget behöver hanteras Svar: Följande bör hanteras: IT, personsäkerhet gällande politiker, informationssäkerhet, frågor om säkerhetskultur Del 4 Personsäkerhet 7. Hur många personer har medverkat i personsäkerhetsutbildning inom ramen för riktlinjer för personsäkerhet 1? Svar: Antal 1 Kommentar: övriga utbildas då en utbildning anpassad efter miljönämndens verksamhet tagits fram. Del 5 - Hälso- och sjukvård 8. Finns tydliga och kända rutiner kring spärr av vårddokumentation? 2 Svar: Ja Nej 9. Finns tydliga och kända rutiner kring hantering av behörigheter? Svar: Ja Nej 10. Kommuniceras eller skickas känslig patientinformation på ett säkert sätt? Svar: Ja Nej Svar: Kompletterande svar (skriv svar i del 6) 11. Enligt SOSFS 2008:14 ska återrapportering till vårdgivaren omfatta granskningar och skyddsåtgärder av större betydelser och riskanalyser samt förbättringsåtgärder som vidtagits. Svar: Utöver svar i del 2, punkterna 1-3, kan kompletterande svar kring ändrade förutsättningar och beskrivning av vad som har genomförts skrivas i del 6. Del 6 - kompletterande svar: Fråga 3 om ändrade förutsättningar: (skriv här) Fråga 3 om vad som har genomförts: (skriv här) Fråga 6 vad som bör hanteras: (skriv här) Fråga 10 komplettering kring säker kommunikation: (skriv här) Fråga 11 om ändrade förutsättningar och vad som genomförts (skriv här) Övriga kommentarer: Flera av frågorna gäller inte miljönämndens verksamhet. Det vore bättre med en redovisning för hälso- och sjukvården och en anpassad för administrativa mindre förvaltningar. 1 Regionstyrelsens beslut , dnr RSK , kap. 4 patientdatalagen

59 Ärende 4

60 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Tomas Österlund Telefon: E-post: Till miljönämnden Västra Götalandsregionens stöd till utvecklingsoch demonstrationsplattform för framtidens elektrifierade kollektivtrafik - ElectriCity Förslag till beslut 1. Miljönämnden beslutar att godkänna inriktningen av arbetet enligt PM Västra Götalandsregionens stöd till utvecklings- och demonstrationsplattform för framtidens elektrifierade kollektivtrafik ElectriCity. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen gav regionutvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden i uppdrag att medverka i genomförandet av projektet ElectriCity. Projektet syftar till utveckling och implementering av en större demonstrationsplattform för elektriska bussystem i Göteborg med trafikstart 2015 (RS ). Detta tjänsteutlåtande avser Västra Götalandsregionens åtaganden och planerade behov av finansiering för etablering och utveckling av demonstrationsplattformen fram till och med år En sammanfattning av projektets bakgrund och aktörer, tidsram, finansiella stöd, insatsområde, samt handläggningsprinciper beskrivs i PM med titel som ovan. För perioden så uppskattas finansieringsbehovet från VGR vara totalt 20 mkr och miljönämndens andel förväntas vara 2 miljoner kronor. Motivering Genom utveckling av elektrifierade bussystem och hållplatslösningar som är integrerade med staden och resenärers behov så kan kollektivtrafikens energiförbrukning minskas, den lokala och globala miljöpåverkan reduceras och kollektivtrafikens attraktivitet ökas. Elektrifiering förväntas bidra till att nå mål om en fossiloberoende ekonomi i Västra Götaland. ElectriCity kan ses som en plattform för långsiktig regional hållbar tillväxt. På sikt kan olika former av elektrifierade bussystem behöva implementeras, och demoplattformen fungerar som utvärdering inför detta steg. Satsningen ligger inom ramen för handlingsprogrammet för hållbara transporter. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Tomas Österlund Miljöstrateg Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

61 1 (3) PM Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Tomas Österlund Telefon: E-post: Till miljönämnden Västra Götalandsregionens stöd till utvecklings- och demonstrationsplattform för framtidens elektrifierade kollektivtrafik - ElectriCity Bakgrund Regionstyrelsen beslutade i juni 2013 att anta en avsiktförklaring till stöd för genomförandet av ElectriCity demonstrationsplattform för framtidens elektrifierade kollektivtrafik samt att ge regionutvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden i uppdrag att medverka till att Västra Götalandsregionens (VGR) delar av ElectriCity genomförs enligt avsiktsförklaringens intention (RS ). Avsiktsförklaringen undertecknades vid en ceremoni den 17e juni 2013 av parterna i ElectriCity, som är: AB Volvo, Göteborgs Stad, VGR, Johanneberg Science Park, Lindholmen Science Park samt Energimyndigheten. Syftet är att via partssamverkan etablera ElectriCity som en plattform för demonstration av innovativa elektrifierade busskoncept och framtida hållplatslösningar som är integrerade med staden och resenärers behov. Demonstrationsplattformen ska vara klar för driftsättning i juni 2015 och pågå åtminstone till juni ElectriCity är en gemensam satsning mellan parterna där det finansiella åtagandet följer i huvudsak respektive organisations ansvarsområde och roll i partnerskapet. För VGR gäller detta finansiering av främst hållplatsfunktioner och utvecklingsprojekt inom plattformen. Övriga parter förutsätts bistå med utveckling och investering i elbussar, laddstationer, drift av busstrafik, om- och tillbyggnad av bussaccess inomhus mm. ElectriCity organiseras via en styrgrupp bestående av alla parterna gemensamt. Mycket av arbetet sker i ett antal arbetsgrupper. Dessa är, med huvudansvarig i parentes: buss och depå (Volvo), trafikering (Volvo), laddinfrastruktur (Gbg Energi), hållplats övergripande (Västtrafik/VGR), ändhållplats Johanneberg (JSP), ändhållplats Lindholmen (LSP), tjänsteutveckling (LSP), samhällsplanering (JSP), finansiering (Volvo), kommunikation (Volvo). Demonstrationsplattformen etableras i tre steg. Detta förslag till beslut om finansiering omfattar steg 1-2: Steg 1: juni 2015: Uppbyggnad av elbussystem och infrastruktur med kollektivtrafikfunktioner i Göteborg med trafikstart i juni 2015 mellan ändhållplatserna Johanneberg Science Park och Lindholmen Science Park. Steg 2: juli 2015 juni 2018: Utveckling av demoarenans tjänster och teknik. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

62 2 (3) Steg 3: juli : Fortsatt utveckling av samverkansplattformen ElectriCity. Beroende på utvärdering av funktion och kostnad kan system bli aktuella för upphandling. Tidsram och insatsområden Västra Götalandsregionens insatser för perioden 2014 t o m juni 2018 sker inom tre delområden: a/ Kollektivtrafikfunktioner Det första finansieringsområdet utgår från den regionala kollektivtrafikmyndighetens kärnverksamhet och innebär stöd till hållplatsfunktioner mellan ändhållplatser och hållplatsfunktioner inomhus i ny- eller ombyggda fastigheter vid ändhållplatser, samt informationsutrustning kopplat till Västtrafiks ansvar. b/ Utveckling av öppen plattform för innovativa utvecklingsprojekt Det andra finansieringsområdet avser stöd till innovativa utvecklingsprojekt som läggs inom ElectriCity eller som kan kopplas till ElectriCity. Medel avsätts till Test Site Sweden inom Lindholmen Science Park via en projektplattform som följer riktlinjerna för projekt i handlingsprogrammet för hållbara transporter. Test Site Sweden får i uppgift att bygga breda samverkansprojekt och koordinera dessa samverkansprojekt med andra relevanta projektinitiativ inom området, t ex med Energimyndighetens projektportfölj. Plattformen b/ är en öppen finansieringsmekanism. Exempel på projektområden är: elektrifierat resande (där elbussystem knyts samman med elcykelsystem, elbåttrafik, etc); IKT-lösningar för sömlöst resande; involvering av aktörer i Västra Götaland. c/ Projektkontor Det tredje finansieringsområdet utgörs av Västra Götalandsregionens andel i den gemensamma finansiering av projektkontoret, vilken delas lika mellan VGR, AB Volvo och Göteborgs Stad. Finansiellt stöd och fördelning mellan nämnder Uppskattat finansieringsbehov från VGR är 20 mkr. Ett förslag till fördelning av det finansiella stödet mellan nämnderna är: a/: KTN 5 mkr b/: RUN 7 mkr, KTN 3 mkr, MN 2 mkr c/: RUN 3 mkr

63 3 (3) Handläggning För område a/ kommer Västtrafik att genomföra åtgärder som projektpart i ElectriCity. För område b/ har Test Site Sweden vid Lindholmen Science Park rollen att organisera en projektplattform och skicka projekt för godkännande till RUN och KTN. MN deltar inte i projektplattformen utan handlägger projektärenden som enskilda projekt. För område c/ får sökande part för projektkontoret inkomma med ansökning till RUN årsvis. En sekretariatsgemensam grupp med representanter från kollektivtrafiksekretariatet miljösekretariat och regionutvecklingssekretariat bereder ansökningarna inför beslut i respektive nämnd. Vid behov anlitas externa experter för att bedöma relevans och kvalitet. Finansieringsbeslut fastställs av respektive nämnd och utbetalningar av medel sker från VGR. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Tomas Österlund Miljöstrateg

64 Ärende 5

65 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Berit Mattsson Telefon: E-post: Till miljönämnden Medel till projektet Mistra Urban Futures Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 5 procent eller högst kronor för medfinansiering av projektet Mistra Urban Futures. 2. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Sammanfattning av ärendet Sökanden: Chalmers tekniska högskola/mistra Urban Futures Sökt belopp: kronor Projektperiod: till och med Mistra Urban Futures uppgift är att möta några av de betydande utmaningarna världens städer och urbana regioner står inför genom att etablera ett internationellt kunskaps- och forskningscentrum. Centrumet är annorlunda och nytänkande och produkterna är praxis och forskning kring stadsutvecklingsfrågor som håller högsta kvalité. Att arbeta på detta sätt är stimulerande för de medverkande och ger kunskap som är lätt att tillämpa i verkligheten, men samtidigt utmanande eftersom metoden bitvis kräver att både forskare och praktiker ändrar sitt sätt att arbeta. Mellan har projekten och övriga processer tre fokusområden: Rättvisa städer, Gröna städer och Täta städer. Tillsammans reflekterar dessa fokusområden de tre benen för hållbar utveckling (social, miljö och ekonomi). Under 2015 kommer Mistra Urban Futures att utvärderas inför en eventuell förlängning av MISTRAs och SIDAs finansiering i ytterligare fem år. Mistra Urban Futures arbete utgår från de strategiska målen: Tillhandahålla kunskapsbaserade råd och rekommendationer för urbana visioner, policy och tillämpning av stadsutveckling. Utveckla nya institutionella och organisatoriska färdigheter och verktyg, för att främja effektivt flernivåstyre för urbana frågor. Främja arenor och partnerskap som kan stötta och kanalisera de ekonomiska, materiella och mänskliga resurser som behövs för hållbara urbana förändringar. Säkerställa Centrumets livskraft och excellens över tid. Detta ska ske genom att etablera en effektiv organisation, arbeta strategiskt med extern finansiering samt att uppehålla en transparent kvalitetsstyrning och utvärdering av verksamheten. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

66 Datum Diarienummer MN (7) För att genomföra sitt arbete använder Mistra Urban Futures en så kallad gemensam kunskapsproduktion, det vill säga att alla urbana aktörer ses som potentiella användare, producenter och bärare av kunskap. För att ta tillvara de urbana aktörernas kunskap och implementera den för hållbar stadsutveckling behövs både nya metoder och verktyg. Detta sker både på en övergripande nivå och inom de projekt som drivs. Mistra Urban Futures initierades av MISTRA och bygger på ett samarbetande konsortium. Konsortiet grundades av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgsregionens Kommunalförbund, Göteborgstad, Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och IVL Svenska Miljöinstitutet. Mistra Urban Futures erbjuder gemensamma mötesplatser för aktörerna och gemensamma projekt bedrivs som handlar om klimatomställning, social hållbarhet etc. Centrumets lokala plattformar är belägna i Göteborg, Manchester, Kisumu, Kapstaden och Shanghai. Alla lokala plattformar arbetar tillsammans i verksamhet som syftar till att både nå allmängiltig kunskap om stadsutveckling samt hantera specifika utmaningar. En global arena har skapats för samarbete och lärande. Mål för verksamheten under 2014 är att: + Stärka Mistra Urban Futures på den svenska arenan speciellt inom de utpekade kunskapsområdena + Arbeta med projekt och aktiviteter som innebär en mindre del medfinansiering från centrumet + Fokus på produktion, spridning och kommunikation av resultat: Urban Lunch-time fortsätter och Urban Research (en seminarieserie för forskare och andra intressenter) kommer lanseras + Effektiv styrning, administration och utvärdering Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal nya arbetstillfällen i offentlig verksamhet 5 Antal nyskapande nätverk 25 Antal nationella FoU-samarbeten 10 Antal internationella FoU-samarbeten 20 Antal privata och/eller offentliga 19 aktörer som samverkar Antal företag och organisatörer som deltar i kompetenshöjande aktiviteter 49

67 Datum Diarienummer MN (7) Kostnader och finansiering Kostnadsslag År 2014 År 2015 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (direktfinansierade offentliga eller privata) Externa tjänster (köpta tjänster) Resor Övrigt Summa totala kostnader Finansiering (kr) Totalt % Offentlig kontantfinansiering Chalmers Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgs stad Göteborgs Universitet Länsstyrelsen VGR regionutvecklingsnämnden VGR miljönämnden ,6 Offentlig direktfinansiering Chalmers Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgs stad Göteborgs Universitet IVL Länsstyrelsen VGR regionutvecklingsnämnden VGR miljönämnden ,6 Övriga parter Total summa Motivering Mistra Urban Futures är en gemensam plattform för stadsutvecklingsfrågor för parterna i Västra Götaland och ger möjlighet till fördjupad samverkan med aktörer nationellt och i andra världsdelar. Detta ger unika möjligheter till gemensam kunskapsutveckling och utbyte över organisationsgränser och nationsgränser. Parternas deltagande är en förutsättning för att Mistra Urban Futures ska lyckas i sitt uppdrag. Miljönämnden avsätter kr för , både i kontanta medel och i form av egen tid som avsätts för politiker i nämnden och tjänstemän från sekretariatet. Politiker kommer att beredas möjlighet att delta i seminarier och liknande aktiviteter. Tjänstemän kommer att lägga arbetstid i projekt, främst i projektet Klimatomställning och det goda livet.

68 Datum Diarienummer MN (7) En stor del av de projekt och andra aktiviteter som drivs av Mistra Urban Futures är inte bara relevant för stadsutveckling utan frågorna och resultaten är också relevant för annan platsutveckling; mobilitet, människors livsvillkor etc. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Beslutet skickas till Chalmers tekniska högskola Mistra Urban Futures Göteborg

69 Ärende 6

70 1 (6) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Berit Mattsson Telefon: E-post: Till miljönämnden Medel till projektet Skolmatsakademin 2014 Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 33 procent eller högst kronor för medfinansiering av projektet Skolmatsakademin. Beslutet gäller andra året i ett tvåårigt projekt. 2. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Sammanfattning av ärendet Sökanden: Vara kommun Sökt belopp: kronor Projektperiod: till och med Miljönämnden har deltagit i projektet sedan Folkhälsokommitténs kansli har ansvarat för genomförande av projektet från början, men från och med 2013 är det Vara kommun som driver projektet parallellt med satsningen på Nationellt Måltidscentrum. Syftet med Skolmatsakademin är att öka kunskapen om matens påverkan på hälsan och miljön och att verka för en aktiv utveckling av skolmåltiden i lokal och regional samverkan. Målen för Skolmatsakademin 2013 och 2014 är att: Minst hälften av kommunerna i Västra Götaland ska delta i Skolmatsakademin Utveckla samverkan mellan skola - köksorganisation vidare för att stärka skolmåltidens roll i skolan Verka med etablerade aktörer inom området för att påverka skolmåltidens utveckling och förutsättningar, lokalt, regionalt och nationellt Utöver ordinarie verksamhet med seminariedagar, nätverksträffar och webbenkät satsar Skolmatsakademin under på att driva på miljöarbetet. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

71 Datum Diarienummer MN (6) Inom miljöområdet kommer följande insatser göras av Skolmatsakademin: - Underlätta kommunernas val av ekologiska och klimatsmarta livsmedel genom spridning av informationsmaterial - Anordna utbildningsdagar i "Green cooking"; energi- och resurssnåla tillagningsmetoder och mer vegetabiliskt protein i skolmåltiderna - Driva på engagemanget för vegetarisk mat som alternativ till kött i skolorna - Sprida nya metoder för att minska matsvinnet i skolorna (Arbetet kommer att samordnas med överenskommelsen Minskat matsvinn från planering till servering som utgör en del av arbetet för att uppnå målen i den regionala klimatstrategin.) Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal kommuner som kommer att kvalitetssäkra skolmåltiderna genom ett gemensamt verktyg framtaget i Skolmatsakademin (webbenkät) 10 Antalet kommuner som arbetar aktivt med klimatanpassning av kostverksamheten 15 Antal nya angreppssätt, verktyg eller metoder som kommer att tillämpas för att öka elevernas delaktighet i skolmåltiden 5 Antal nya samverkansformer med externa parter i syfte att stärka det lokala utvecklingsarbetet med skolmåltiden 5 Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) 2014 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (köpta) Övrigt Summa Finansiering (kr) 2014 Totalt % Offentlig kontantfinansiering Miljönämnden VGR Folkhälsokommittén VGR Kommuner/stadsdelar Total summa Motivering Resultat från Skolmatsakademin visar att man kan ge ett viktigt bidrag till kunskapsspridning och engagemang för området mat, hälsa och miljö på den lokala nivån. Akademin ger möjlighet till utbyte av idéer och kunskap mellan skolor och kommuner. Erfarenhetsutbytet stärker det lokala arbetet och därmed möjligheterna till att servera hälsosam och miljöanpassad skolmat. Barn är en viktig målgrupp då det gäller livsstilsförändringar och om de ges rätt förutsättningar kan de ta med sig goda matvanor under resten av livet.

72 Datum Diarienummer MN (6) Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Beslutet skickas till Vara kommun Att. Mija Gustafsson Vara För kännedom till: Folkhälsokommitténs kansli

73 Ärende 7

74 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Kristina Käck Telefon: E-post: Till miljönämnden Medel till projektet Kraftsamling Smarta Nät 2014 Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 25 procent eller högst kronor för medfinansiering av projektet Kraftsamling Smarta Nät Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Sammanfattning av ärendet Sökanden: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Sökt belopp: kronor Projektperiod: till och med Projektstart: 2011 Smartare elnät gör det möjligt att optimera energisystemet, eftersom ett smartare nät leder till att man kan styra olika energianvändare. Utvecklingen mot smartare elnät och användarstyrning innebär nya affärsmöjligheter - tjänster och produkter - för företag inom till exempel IT, styr- och reglerteknik, energilagring, kraftteknik och även för energibolagen. Ett smart elnät och leder också till effektivare energianvändning. Det övergripande syftet med projektet Kraftsamling Smarta Nät är att stimulera innovation och nya marknader inom smarta nät i Västra Götaland, med fokus på användarsidans funktioner och behov. Projektets övergripande mål för 2014 är att Västsverige efter 2014 har befäst sin position som ledande kunskapsregion och drivkraft för frågor som rör användarnas roll i ett framtida smart energisystem och elnät. Verksamheten i projektet är organiserad kring två huvudområden: Kunskapscentrum och Samverkansobjekt, som vart och ett har ett flertal aktivitetsmål för Exempel på aktivitetsmål inom kunskapscentrum för 2014 är genomförda seminarier, synliggörande av västsvensk kompetens i nationella sammanhang, införande av smarta nät-kompetens i högskoleutbildning, sammanställning av goda exempel inom IT- och energibranschen samt ansökningar om forskningsprojekt. Inom samverkansobjekt ska projektet bland annat drivit minst tre samverkansobjekt som involverar både parter och externa företag, genomfört en rad förstudier och utredningar för att utveckla Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

75 Datum Diarienummer MN (7) samverkansobjekten som test- och demonstrationsmiljöer samt utvecklat 2 exjobb. Tre redan planerade samverkansobjekt är: - Minisamhället Sötåsen smarta nät på geografiskt begränsat område - Kretsslottet Nääs smarta nät i kulturhistorisk miljö - HSB Living lab fokus byggnad, boende och användarbeteende Projektet leds av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och är ett samarbete mellan August Abrahamsons Stiftelse, Business Region Göteborg, Chalmers Tekniska Högskola, Innovatum AB, HSB, Högskolan i Skövde, Johanneberg Science Park, Naturbruksgymnasiet Sötåsen, Playback Energy, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Västra Götalandsregionen. Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal personer som samverkar med andra företag och/eller akademi, offentlig verksamhet, forskningsinstitut eller liknande Antal projekt som startas upp (FoU och demonstrationsprojekt) Antal nya/utvecklade varor, tjänster och processer Antal miljoner kronor i FoU resurser från nationella finansiärer Antal miljoner kronor i FoU resurser från internationella finansiärer Antal personer som deltar i kompetenshöjande aktiviteter ,5 80 Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) Totalt Lönekostnader Externa tjänster (direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Marknadsföring Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv.) Lokaler Övrigt Summa Finansiering (kr) Totalt % Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen, MN Västra Götalandsregionen, RUN Offentlig direktfinansiering Chalmers Tekniska Högskola Högskolan i Skövde Naturbruksgymnasiet Sötåsen SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

76 Datum Diarienummer MN (7) Innovatum AB Johanneberg Science Park Summa offentlig finansiering Privat direktfinansiering HSB Playback Energy August Abrahamsons Stiftelse Summa privat finansiering Total summa Motivering En ökad andel förnybar energi från sol och vind kräver större användarflexibilitet eftersom den produktionen inte kan regleras. Smarta nät med fokus på användarstyrning handlar om att påverka och styra användandet av både el och värme så att energin kan användas när tillgängligheten är god och miljöbelastningen lägre. Utvecklingen mot smartare elnät och användarstyrning skapar nya affärsmöjligheter för företag inom till exempel IT, styr- och reglerteknik, energilagring, kraftteknik och även för energibolagen. Ett kunskapscentrum för smarta nät och användarstyrning samt konkreta samverkansobjekt där olika typer av lösningar, tekniker och produkter kan testat, skapar förutsättningar för företag i regionen att våga satsa på utveckling inom området. Det kan även locka spetskompetens till Västra Götaland. Projektet alstrar resurser till satsningar inom Smarta Nät på såväl nationell som regional nivå genom att ta ökad del av bland annat tillgänglig EU-finansiering. Under 2012 genererades t.ex. 11 miljoner kronor i FoU-resurser från nationella och internationella finansiärer genom partnersamverkan inom kunskapscentrum. Projektet har även resulterat i konkreta insatser och demonstration vid samverkansobjekten i Västra Götaland. Smarta nät och användarstyrning skapar förutsättningar för mer förnybar energi i energisystemet och en effektivare energianvändning. Projektet avser att även fortsättningsvis utveckla både kunskap och nya konkreta test- och demonstrationsobjekt i Västra Götaland som visar hur smarta nät-lösningar kan användas och nyttan därav. Projektet ligger därför i linje med såväl Västra Götaland 2020 och det prioriterade området Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan som Handlingsprogrammet för hållbar energi och det prioriterade området Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling. Handläggaren rekommenderar finansiering till projektet. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef

77 Datum Diarienummer MN (7) Beslutet skickas till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box Borås Kontaktperson: Carolina Dolff Regionutvecklingsnämnden

78 Ärende 8

79 1 (6) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Kristina Käck Telefon: E-post: Till miljönämnden Medel till projektet Energigården fokus affärsutveckling, kund och marknad Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 39 procent eller högst kronor för medfinansiering av projektet Energigården 2014-fokus affärsutveckling, kund och marknad. 2. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Sammanfattning av ärendet Sökanden: AgroVäst Livsmedel AB Sökt belopp: kronor Projektperiod: till och med Projektstart: 2006 Den stora potentialen förnybar energi inom jord och skog i Västra Götaland är en viktig förutsättning för energiomställning och möjligheter att skapa tillväxt i hela regionen. För att kunna ta tillvara dessa energiresurser och för att kunna effektivisera energianvändningen krävs utveckling av både kompetens, teknik och infrastruktur liksom förändrade attityder hos producenter och konsumenter. Syftet med Energigården är att vara en pådrivande kraft för energieffektivisering i lantbruket samt ökad uthållig produktion och användning av energi från skog, jord, sol och vind. Det övergripande målet är att bidra till konkurrenskraftiga lantbruksföretag i Västra Götaland som tar tillvara företagets energiresurser och utvecklar nya affärsmöjligheter samt bidrar med en hållbar resurs till samhällets energisystem. Energigårdens verksamhetsmål för 2014 är: - Fyra nya arbetsgrupper för konkreta insatser inom energieffektivisering och energiomställning - 40 energiaktörer i plattformasarbetet med kompetenshöjande aktiviteter där minst 100 personer deltar. - Medverkan på tre konferenser, tre mässor samt arrangera en regional konferens på temat lantbruket som möjlighet i klimatomställningen % ökning av antalet besökare till Energigårdens hemsida jämfört med nyhetsbrev varav 3 med fokus på energieffektivisering. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

80 Datum Diarienummer MN (6) - 4 nya utvecklingsprojekt för energi inom lantbruket. Energigården drivs av AgroVäst i samverkan med Energigårdens projektaktörer och lantbrukare. Verksamheten styrs av styrgrupp sammansatt av företagare, rådgivningsorganisationer och det offentliga i form av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal företag och organisationer i 40 kompetenshöjande aktiviteter inom miljöområdet Antal kvinnor och män som deltar i kompetenshöjande aktiviteter Antal nya arbetsgrupper under perioden Ökat antal besök på Energigårdens hemsida 350 Antal tillfällen för resultatspridning (artiklar och 7 föredragningar) Antal uppstartade utvecklingsprojekt inom energi i lantbruket 4 Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) Totalt Lönekostnader Externa tjänster (direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Marknadsföring Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv.) Lokaler Övrigt Summa Finansiering (kr) Totalt % Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen Jordbruksverket Offentlig direktfinansiering Summa offentlig finansiering Privat kontantfinansiering LRF Väst LRF riks AgroVäst och framtida intressenter Privat direktfinansiering Arbetsgrupper deltagare Summa privat finansiering Total summa

81 Datum Diarienummer MN (6) Motivering I Västra Götaland finns stora lantbruksområden och goda möjligheter för de gröna näringarna att bidra till en hållbar utveckling inom flera områden. Energiområdet är ett av dessa. Det finns en tydlig trend som pekar på ökad efterfrågan på bioenergi och biomassa. Inte minst i Västra Götaland har detta aktualiserats ytterligare i och med att kemiklustret i Stenungsund uttalat en tydlig ambition om en framtida verksamhet baserad på förnybara råvaror och energi. Energigården har en tydlig roll i att bidra till konkurrenskraftiga lantbruksföretag som fokuserar på att energieffektivisera och miljöanpassa sin egen verksamhet. Energigården samlar lantbruksföretag för att gemensamt utveckla affärskoncept mot marknaden. Med huvudinitiativet hos lantbrukaren och fokus på marknadens behov ökar möjligheten för hållbar inhemsk produktion och förädling av biobränslen och bioråvara till en västsvensk marknad. Projektet anknyter till Västra Götaland 2020 genom att bidra till att göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling samt till Handlingsprogrammet för hållbar energi genom det prioriterade området Landsbygden som producent av förnybar energi. Handläggaren rekommenderar stöd till projektet. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Beslutet skickas till AgroVäst Livsmedel AB Box Skara Kontaktperson: Mats Emilsson

82 Ärende 9

83 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Kristina Käck Telefon: E-post: Till miljönämnden Medel till projektet Passivhuscentrum Västra Götaland 2014 Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 33 procent eller högst kronor för medfinansiering av projektet Passivhuscentrum Västra Götaland Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Särskilda villkor för projektet är att kronor av finansieringen är öronmärkta för en särskild utredning om förutsättningar för eventuell utvidgning och breddning av centrumet och dess verksamhet. Miljönämnden medfinansierar 50 % av kostnaderna för utredningen eller högst kronor. Miljösekretariatet ska beredas plats i en styrgrupp som beslutar hur utredningen ska genomföras. Sammanfattning av ärendet Sökanden: Passivhuscentrum Sökt belopp: kronor Projektperiod: till och med Projektstart: 2007 Passivhuscentrum Västra Götaland invigdes 2007 med stöd från Västra Götalandsregionens miljönämnd och programmet för energieffektiva byggnader. Från och med 2014 kommer huvudmannen Alingsås kommun att införliva centrumet som en ordinarie verksamheten inom kommunen. Passivhuscentrum Västra Götaland har till syfte att verka för fler passivhus och djuprenoverade byggnader i linje med Sveriges och Västra Götalandsregionens miljö- och energimål. Centrumet har också som syfte att bidra till att förbereda byggnadsbranschen och konsumenten inför omställning av miljö- och energimål kring energieffektivitetsmålen 2020 och 2050, EU:s nära nollenergidirektiv, samt Västra Götalandsregionens mål om fossiloberoende Under 2014 ska, vid sidan av den ordinarie verksamheten, en genomgående utredning om centrumets fortsatta utveckling genomföras. Syftet med utredningen är att ta reda på om det finns ett behov av ett utvidgat och tematiskt breddat centrum för hållbart byggande och hur ett sådant centrum i så fall ska utformas. Utredningen ska vara en del av underlag för dialog och beslut om såväl regional som nationell finansiering efter Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

84 Datum Diarienummer MN (7) Övergripande mål för verksamheten under 2014 är: 1. ökad kunskap och kompetens om passivhus hos olika aktörer inom Passivhuscentrums målgrupper. 2. stärkt opinion kring ny BBR och energieffektiviseringsstrategi i Sverige. 3. en resurseffektiv, behovsstyrd verksamhet 4. utveckling av passivhusprojekt inom Alingsås kommun. Under respektive mål finns verksamhetsmål för 2014 enligt: 1. ökad kunskap och kompetens om passivhus hos olika aktörer inom Passivhuscentrums målgrupper. - 2 utbildningstillfällen inom passivhus/energieffektivt byggande riktade mot gymnasielärare på byggprogrammen utbildningstillfällen inom energieffektivt byggande på regionala högskolor, yrkeshögskolor och universitet. - 1 utbildningstillfälle inom energieffektiv fastighetsförvaltning för kommunala och privata fastighetsförvaltare. - 1 utbildningskoncept inom energieffektivt byggande riktat mot arkitekter. - 2 utbildningstillfällen av kursen Utbildning för utbildare. - 2 utbildningstillfällen av Passivhusbyggarkurs (certifieringsförberedande för hantverkare) - 11 kommuner erbjuds vidareutbildning inom energieffektiva renoveringsinvesteringar och nybyggnation. 2. stärkt opinion kring ny BBR och energieffektiviseringsstrategi i Sverige. - 6 publicerade debattartiklar kring energieffektivt byggande i fack- och dagspress. - 1 seminarium för riksdagsledamöter gällande nya energikrav i BBR genomförs. - Gemensam nordisk definition av EU:s nära nollenergidirektiv 3. en resurseffektiv, behovsstyrd verksamhet - 1 utarbetat beslutsunderlag för en eventuell omformning av verksamheten till Centrum för Hållbart byggande. - 1 utvecklat effektmått/verktyg för att mäta uppnådd effekt av Passivhuscentrum Västra Götalands verksamhetsområden/ genomförda aktiviteter 4. utveckling av passivhusprojekt inom Alingsås kommun. - 4 stadsutvecklingsprojekt inriktad på olika geografiska områden. Alingsås kommun är huvudman för Passivhuscentrum Västra Götaland. Centrumet drivs av en verksamhetschef och anställda. En styrgrupp med representanter från Alingsås kommun och Västra Götalandsregionens miljösekretariat är knuten till verksamheten.

85 Datum Diarienummer MN (7) Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal företag och organisationer i 20 kompetenshöjande insatser inom miljöområdet. Antal gymnasieskolor inom i kompetenshöjande 8 insatser inom miljöområdet. Antal kommuner i kompetenshöjande insatser 11 inom miljöområdet. Antal tillfällen för resultatspridning (artiklar och 30 föredragningar) Antal utbildningstillfällen på universitet/ högskolor 10 Deltagande i antal utvecklingsprojekt för nybyggnation/renovering inom Alingsås kommun 4 Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) Totalt Lönekostnader Externa tjänster (direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Marknadsföring Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv.) Lokaler Övrigt Summa Finansiering (kr) Totalt % Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen Alingsås kommun Offentlig direktfinansiering Summa offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Deltagaravgifter Summa privat finansiering Total summa Motivering Passivhuscentrum Västra Götalands syfte att verka för fler passivhus och djuprenoverade byggnader handlar i förlängningen om att bidra till en byggnadsstock med låg energianvändning och liten klimatpåverkan. Projektets intentioner stämmer därför väl överens med såväl Västra Götaland 2020 och det prioriterade området Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan som Handlingsprogrammet för hållbar energi och det prioriterade området Stadens energisystem och hållbar stadsutveckling.

86 Datum Diarienummer MN (7) Passivhuscentrum Västra Götaland upplevs - enligt den utvärdering miljösekretariatet lät genomföra sensommaren 2013 som viktigt och nyttigt bland de aktörer som haft kontakt med centrumet. Passivhuscentrum Västra Götaland verkar som en samlande aktör för utbildning och kompetensförsörjning om passivhus och energieffektiva byggnader i Västra Götaland. Enligt utvärderingen saknas dock en tydlig koppling mellan upplevd nytta av olika utbildningar och den medverkandes egen användning av kunskapen. Passivhuscentrum Västra Götaland har därför fått i uppgift att under 2014 ta fram ett effektmått för kärnan i verksamheten, så att verklig nytta av insatser framöver kan följas upp. Passivhuscentrum Västra Götaland planerar att utveckla verksamheten. Miljösekretariatet bedömer att en genomgående utredning som analyserar bland annat syfte, behov, aktörsklustret, tänkbara organisationsformer, mm är en förutsättning för en välfungerande, behovsstyrd och effektiv framtida verksamhet. Miljönämndens medfinansiering av utredningen möjliggör en grundlig och objektiv analys, som kan vara till nytta för hela aktörsklustret inom energieffektiva byggnader i Västra Götaland. Handläggaren rekommenderar stöd till projektet. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Beslutet skickas till Passivhuscentrum Utbildningens hus Östra Ringgatan Alingsås Kontaktperson: Carlos Andersson

87 Ärende 10

88 1 (6) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Hanna Jönsson Telefon: E-post: Till miljönämnden Medel till projektet Biogas för bärgning och fordonstransport Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 50 procent eller högst kronor för medfinansiering av projektet Biogas för bärgning och fordonstransport. 2. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Sammanfattning av ärendet Sökanden: Göteborgs Gatu AB Sökt belopp: kronor Projektperiod: till och med Projektet avser att demonstrera hur bärgning och transporter av fordon kan genomföras med minimala utsläpp av fossil koldioxid och hälsoskadliga ämnen. Det sker genom användning av ett specialbyggt fordon som kombinerar en Euro VI motor med 100 % biogasdrift. Euro VI är EUs nya emissionslagstiftning som träder i kraft vid årsskiftet för nya, tunga lastbilar och i huvudsak reglerar utsläpp av kväveoxider och partiklar. Projektet kommer att synliggöra och visa möjligheterna med biogasdrift vid bärgning och fordonstransporter i synnerhet och för tunga transporter i stadsmiljö i allmänhet. Tillämpningen inom bärgning och fordonstransporter bedöms kunna ge en hel del uppmärksamhet och bidra till detta på ett effektivare sätt än vad som skulle vara fallet med ett regelrätt transportfordon. Projektet är treårigt. Under första året ska ett fordon från Scania byggas om och anpassas för gasdrift och bärgning. Kostnaden för själva lastbilen ligger utanför det belopp som omfattas av ansökan. Dock ingår den miljörelaterade merkostnaden för anpassningen. Fordonet skall tas i drift innan utgången av 2014, samt vara fullständigt operationellt innan halvårsskiftet Under påföljande ettårsperiod är målet att nå 90% reduktion av koldioxid, samt demonstrera fordonet inom alla tilltänkta tillämpningsområden. Euro 6 - standarden innebär även mycket låga utsläpp av hälsoskadliga ämnen, vilket är en central aspekt kring tunga transporter i stadsmiljö. Utvärdering kommer att ske av tekniken, utsläppen och av hur användbar och flexibel lösningen med gasdrift är för Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

89 Datum Diarienummer MN (6) tillämpningsområdet. Resultat och erfarenheter ska rapporteras och spridas genom kommunikationsinsatser. Fordonet ska användas inom Göteborgs Gatu ABs verksamhet och demonstreras i Göteborgsområdet. Genom projektets upplägg och de nätverk som sökande deltar i kommer tekniken synliggöras och resultaten nå en bredare grupp av leverantörer och beställare både lokalt, regionalt och nationellt. Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal tillfällen för resultatspridning 20 Antal företag och organisationer i 10 kompetenshöjande åtgärder Antal nya affärer eller exportmöjligheter med varor 5 eller tjänster med särskild miljöprestanda Antal nya nätverk och samarbetsprojekt 3 Antal nya demonstrationsanläggningar 1 Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) Totalt Lönekostnader Externa tjänster (direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Marknadsföring Övrig kommunikation (telefon, porto, datakommunikation osv.) Lokaler Övrigt Summa Finansiering (kr) Totalt % Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen Göteborgs Gatu AB Offentlig direktfinansiering Göteborgs Gatu AB Summa offentlig finansiering Privat finansiering Summa privat finansiering Total summa

90 Datum Diarienummer MN (6) Motivering Enligt Västra Götaland 2020 måste vi öka takten i omställningen till ett hållbart och fossiloberoende samhälle. Målet är att Västra Götaland ska ses som ett föredöme när det gäller utveckling, implementering och spridning av hållbara lösningar. Inom transportsektorn är andelen förnybara drivmedel fortfarande låg, och det är bland tunga transportfordon som de största utmaningarna finns. Dels har inte alternativa bränslen slagit igenom på någon bredare front där ännu, och dels är potentialen för elektrifiering betydligt mer begränsad än för lätta fordon. Biogas är ett lämpligt bränsle och det finns mycket som pekar på att teknik och marknad börjar mogna för biogas i tunga fordon. Men det behövs fler insatser för att öka kunskapen och antalet tunga gasfordon i trafik. Projektet biogas för bärgning och fordonstransport ligger i linje med Västra Götalandsregionens program för hållbara transporter och med programmet för biogasutveckling i Västra Götaland där biogas i tunga fordon är ett av fem prioriterade utvecklingsområden för perioden Projektet utvecklar och testar ny energieffektiv teknik, demonstrerar den i daglig verksamhet och sprider erfarenheterna. Demonstrationen gäller ett fordon för bärgning och fordonstransport, men resultat bedöms vara tillämpbart för tunga transporter generellt. Demonstrationsprojektet bedöms få stor synlighet och öka kunskapen hos potentiella leverantörer och beställare både inom och utanför Västra Götaland. Dessutom kommer det att direkt leda till minskade utsläpp av växthusgaser och hälsoskadliga utsläpp, eftersom bärgning och fordonsförflyttningar idag sker nästan uteslutande med bensin- och dieseldrivna fordon. Projektet kompletterar tidigare insatser exempelvis projektet Klimatsmart Citydistribution där Västra Götalandsregionen medfinansierat investeringsstöd för bl.a. gasdrivna distributionsfordon genom att möjliggöra ren gasdrift samt gasdrift inom tyngre användningsområden. Handläggaren rekommenderar att sökta medel avsätts till projektet. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Beslutet skickas till Ove Eriksson Göteborgs Gatu AB Box Göteborg

91 Ärende 11

92 1 (6) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Tomas Österlund Telefon: E-post: Till miljönämnden Medel till projektet Teknikutveckling för torrötning i textil reaktor gårdsbaserad biogasproduktion Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 50 procent eller högst kronor för medfinansiering av projektet Teknikutveckling för torrötning i textil reaktor- gårdsbaserad biogasproduktion. 2. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Sammanfattning av ärendet Sökanden: Högskolan i Borås, Ingenjörshögskolan Sökt belopp: kronor Projektperiod: till och med I detta projekt ska en ny reaktordesign för torr rötning av gödsel utvecklas och undersökas. Småskaliga reaktorer, som utvecklingen avser, passar bra för landsbygden, och ska göra möjligt att hantera gödsel på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt, samtidigt producera biogas, ett förnybart bränsle, med låga investeringskostnader. Teknikutvecklingen avser torr rötning av gödsel i textila reaktorer. Torr rötning är en rötningsteknik som kan tillämpas på torra material, så som till ex djupströgödsel. Den kan utföras som satsvis process i till ex lakbäddsreaktor, där biogasråvaran staplas på hög och översilas med vätska. Tekniken är väletablerad i Tyskland, men det finns redan en anläggning i Sverige också. Västblekinge Miljö AB är unik med sin torr rötningsanläggning för behandling av matavfall i Skandinavien. Under det här projektet kommer man att utveckla tekniken mot gårdsbaserad biogasproduktion från gödsel inom ett samarbete mellan Högskolan i Borås, FOV Fabrics AB och Hushållningsskällskapet i Sjuhärad. Projektet är tvåårigt. Under det första året ska laboratorieförsök genomföras för att applicera och utveckla torr rötning i reaktorer av textila material. Tekniken ska sedan skalas upp och prövas i pilotskala vid Rådde försöksanläggning. Syftet är att koppla samman resultat inom försök- och utvecklingsverksamhet med innovation och affärer inom lantbruksbaserad biogasproduktion. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

93 Datum Diarienummer MN (6) Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Aktivitetsindikatorer Antal företag och organisationer i kompetenshöjande aktiviteter inom miljöområdet 3 Antal förstudier (laboratoriestudie) Antal kvinnor och män som deltar i kompetenshöjande aktiviteter Resultatindikatorer 1 Antal nya nätverk eller samarbetsprojekt 1 Antal nya angreppssätt, metoder och strategier för ökad miljöanpassning och hållbar utveckling 1 Antal nya demonstrationsanläggningar 1 Antal nya varor och tjänster med särskild miljöpotential 1 Antal nya arbetstillfällen flera Antal nya affärer eller exportmöjligheter med varor eller tjänster med hög miljöpotential flera Antal tillfällen för resultatspridning (artiklar och föredragningar) flera Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) Totalt Lönekostnader Externa tjänster (direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Marknadsföring Lokaler Summa Finansiering (kr) Totalt % Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen Högskolan Borås Privat finansiering, eget arbete Total summa Motivering Genom att utnyttja organiskt avfall för biogasproduktion löses både avfalls- och energiproblemet på samma gång vilket är resurseffektivt. En mycket stor del av det totala biogas potentialen finns inom lantbruket. Den lokala produktionen och användningen ger ökad klimatnytta eftersom antalet långväga transporter minskas. En ökad biogas produktion inom lantbruket ger dessutom även större miljöeffekter, då till ex gödsel, som idag läcker metangas till atmosfären, skulle kunna rötas. Projektet ska visa på att en ny typ av reaktor som både är billigare och flexiblare än konventionella reaktorer fungerar i svenskt klimat.

94 Datum Diarienummer MN (6) Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet för hållbara transporter. Ett delmål är att skapa nya produkter och nya pilotanläggningar. Projektet följer också miljönämndens handlingsprogram för biogas. Projektet tillstyrkes. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Beslutet skickas till Högskolan i Borås, Ingenjörshögskolan Borås

95 Ärende 12

96 1 (6) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Tomas Österlund Telefon: E-post: Till miljönämnden Medel till projektet f3 (fossil free fuel) : Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel - Etapp 2 Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 25 procent eller högst kronor för medfinansiering av projektet f3: Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel etapp Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Sammanfattning av ärendet Sökanden: Chalmers Industriteknik Sökt belopp: kronor Projektperiod: till och med f3 är ett nationellt centrum för samverkan mellan industri, högskolor, institut och myndigheter med gemensamt intresse av att bidra till en hållbar transportsektor och med den gemensamma utgångspunkten att utveckling och produktion av hållbara biobaserade drivmedel i tillräckliga mängder är en av nyckelutmaningarna i den omställningen. Projektet avser delar av f3:s verkställande organisation för att utveckla och upprätthålla samverkan och kommunikationsinsatser inom centrumbildningen, med externa aktörer och internationellt, viss projekthantering samt särskilda aktiviteter riktade mot Västra Götalandsregionen. De senare avser ett årligen återkommande temaseminarium samt en sammanställning av "f3 i regionalt perspektiv". Utöver detta projekt omfattar f3-relaterad verksamhet även ett samverkansprogram med Energimyndigheten och viss övrig projektverksamhet. För dessa aktiviteter söks ingen delfinansiering från Västra Götalandsregionen. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

97 Datum Diarienummer MN (6) Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Resultatindikatorer Totalt Antal kronor i FoU-resurser från nationella finansiärer Antal kronor i FoU-resurser från deltagande företag Aktivitetsindikatorer Antal företag som samverkar med andra företag och/eller akademi, offentlig verksamhet, forskningsinstitut eller liknande. 20 Antal företag och organisationer som deltar i att utveckla nya eller befintliga varor, tjänster eller processer 10 Antal nationella FoU-samarbeten (f3-projekt resp f3 som organisation) 40/1 Egna indikatorer Antal f3-projekt med internationell samverkan alt övrigt internationellt utbyte 5 Antal aktiva förfrågningar om material från f3 av politiska instanser, myndigheter, företag och organisationer 15 Antal deltagare på seminarier, prenumeranter på nyhetsbrev per år 350 Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader kr År 2014 År 2015 Totalt Lönekostnader Externa tjänster (offentligt direktfinansierade) Externa tjänster (privat direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Övrig kommunikation (tel, porto, datakommunikation osv) Marknadsföring (trycksaker osv) Lokaler Summa totala kostnader Finansiering kr År 2014 År 2015 Totalt Offentlig kontantfinansiering Kr % Miljönämnden VGR Regionutvecklingsnämnden VGR Offentlig direktfinansiering Parternas koordinatorer Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Parternas kontantinsats Privat direktfinansiering, t ex ideellt arbete Parternas koordinatorer Total privat finansiering Summa total finansiering

98 Datum Diarienummer MN (6) Motivering Miljönämnden har tidigare medfinansierat en konsolideringsfas från juni 2009 med 5 % av totalkostnaden och etapp 1 med 3,5 % av totalkostnaden. Då har medfinansieringen gällt centrets totala verksamhet. Från denna etapp är den verkställande organisationen utbruten från det totala projektet och miljönämndens del blir 25 % av plattformen. Centrat har byggts upp under fas 1 med resultatet att f3 i dag är den främsta kunskapsnoden inom sitt område. f3 har bl a haft rollen som expertis i regeringens utredning om en framtida fossilfri fordonsflotta och har därmed visat förmåga att organisera stora analysarbeten. Under fas 2 kommer f3 att bidra med kunskap som är viktig för den regionala analysen och strategin för genomförandet av en fossilfri ekonomi och hållbara transporter baserade på biobränslen eller andra förnybara bränslen. Miljönämnden och regionutvecklingsnämnden har gemensamt intresse i att f3s verksamhet fortsätter och kan genomföra analys av utmaningar och bidra till lösningar för aktörer i Västra Götaland. Projektet ligger inom ramen för handlingsprogrammet för hållbara transporter. Projektet tillstyrkes. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Tomas Österlund Miljöstrateg Beslutet skickas till Chalmers Industriteknik Chalmers teknikpark Göteborg Regionutvecklingsnämnden

99 Ärende 13

100 1 (6) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Tomas Österlund Telefon: E-post: Till miljönämnden Medel till projektet Green Innovation Contest Förslag till beslut 1. Miljönämnden avsätter 27,5 procent eller högst kronor för medfinansiering av projektet Green Innovation Contest. 2. Beslutet gäller under förutsättning att de villkor som anges i villkorsbilagan uppfylls. Särskilda villkor för projektet är att minst en ny finansiär kommer med redan 2015 så att finansieringen för miljönämndens del kan trappas av. Sammanfattning av ärendet Sökanden: Innovatum Sökt belopp: kronor Projektperiod: till och med Projektet genomförs i form av en tävling. Tävlingen vänder sig till privatpersoner, småföretag och akademi med en hållbar miljöinnovation inom teknik, tjänster, produkter och systemlösningar som är redo att utveckla en produkt för marknaden. Tävlingen utgör främst en samverkande plattform för att få fram nya innovationer och förmedla kontakter med rätt stödorganisation, investerare, näringsliv och andra aktörer. Här sätts innovationens och marknadens behov i centrum för att nya innovationer skall bli till affärer på en likväl nationell som internationell marknad. Projektet har övergripande mål och syfte: Tävlingen Green Innovation Contest skall stödja, verifiera och uppmärksamma Sveriges intressantaste miljöinnovationer och skapa kvalitativa möten mellan miljöinnovationer och potentiella kunder. Tävlingen Green Innovation Contest skall verka som en stödjande och lärande process så att Sveriges mest intressanta miljöinnovationer snabbare kan nå kommersiell framgång. Tävlingen omfattar två omgångar den aktuella perioden Under dessa år avser Innovatum att fortsätta agera projektägare och uppnå minst lika goda resultat som tidigare, däribland genom förbättrade och nya samarbeten. För att projektet ska bli såväl Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

101 Datum Diarienummer MN (6) självbärande som nationellt spritt, ska det följa en så kallad finansieringstrappa. Modellen innebär att Västra Götalandsregionen, Energimyndigheten och Tillväxverket bistår med en fullständig finansiering år 2014 och Under åren 2016 och 2017 minskar insatsen samtidigt som kommande regionparters runt om i Sverige söker lokal finansering för sina områden. Dessa partners kommer ha en vid geografisk spridning och verka som förespråkare av tävlingen i sin region. Förväntade aktivitets- och resultatindikatorer inom projektperiodens ram Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal tävlingsdeltagare/ bidrag per år Antal finalister /år Kostnader och finansiering Stödberättigade kostnader (kr) Totalt Lönekostnader Externa tjänster (direktfinansierade) Externa tjänster (köpta) Resor Marknadsföring Övrigt Summa Finansiering (kr) Totalt % Offentlig kontantfinansiering Västra Götalandsregionen ,5 Tillväxtverket Energimyndigheten Region ,5 Total summa Motivering Green Innovation Contest startade år 2012 med finansiering från Västra Götalandsregionens miljönämnd, Tillväxtverket, Energimyndigheten samt Innovatum. I arbetet utgick man från den tidigare tävlingen Miljöinnovation vilken arrangerades av region Halland under åren Projektet utförs med bas i Trollhättan med Innovatum som projektledare. Det första året blev en framgång i flera avseenden och nådde med råge uppsatta mål med sina 120 anmälda miljöinnovationer från hela landet, varav 25 stycken kom från Västra Götalandsregionen. I dagsläget undersöks möjligheten för en av 2012 års pristagare att etablera sin verksamhet inom Västra Götalandsregionen. Tävlingen är nationell men det finns flera anledningar för Västra Götalandsregionen att engagera sig i projektet. Västra Götalandsregionen är en stark industriregion med många potentiella kravställande kunder av miljöteknik. Projektet kommer därför att lägga ett ökat fokus vid regionala och lokala styrkor samt spegla arbetet inom Västra Götalandsregionen för dess nationella publik via olika kanaler.

102 Datum Diarienummer MN (6) Tävlingen Green Innovation Contest har potential att: Uppmärksamma både innovatörer och kunder inom Västra Götalandsregionen med fokus på miljöteknik. Visa närområdets styrkor för en nationell publik genom att använda tävlingen som en kommunikationsplattform. Föra samman regionala behovsägare med idébärare vars lösningar är redo att kommuniceras med marknaden. Öka inflödet av företag från andra delar i Sverige som har viljan att etablera sig i Västra Götalandsregionen. Sätta Västra Götaland på kartan som en region som lägger fokus vid energi- och miljöteknik. I nuläget är det Energimyndigheten och Västra Götalandsregionen som är de stora finansiärerna medan tillväxtverket av principiella skäl avtrappar sin finansiering. För att projektet ska bli självbärande och nationellt spritt med regionalt arbetssätt så finns det en finansieringstrappa där nuvarande huvudfinansiärers andel succesivt minskar och nya regionala aktörer kommer till. Projektet bör arbeta för att en ny region kommer med redan Projektet stöds av Visionen det goda livet och tillväxtprogrammet samt miljönämndens riktlinjer för projekt. Projektet tillstyrkes. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Tomas Österlund Miljöstrateg Beslutet skickas till Innovatum AB Box Trollhättan

103 Ärende 14

104 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Birgitta Nilsson Telefon: E-post: Till miljönämnden Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster Förslag till beslut 1. Miljönämnden antar förslaget till handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster. Sammanfattning av ärendet I Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling finns Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer som ett prioriterat fokusområde. Miljönämnden i Västra Götaland initierar utifrån denna prioritering en handlingsplan för Resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster vilket ligger i linje med budgeten för Handlingsplanen ska bidra till: System som gynnar hållbar konsumtion i samhället. Produkter och affärsmodeller med effektiv och cirkulär råvaruanvändning. Utfasning av hälso- och miljöskadliga ämnen i produkter med fokus på barn. Utveckla nya möjligheter för människor att konsumera på ett mer hållbart sätt. Arbetet med resurseffektiva och giftfria produkter kommer att starta under våren 2014 i begränsad omfattning utifrån satsningar inom textil och möbler som redan initierats. En utlysning av projektmedel är aktuell först hösten Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Birgitta Nilsson Processledare Bilaga Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

105 1 (13) Handlingsplan Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Birgitta Nilsson Telefon: E-post: Till miljönämnden Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster Inledning I Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling finns Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer som ett prioriterat fokusområde. Miljönämnden i Västra Götaland initierar utifrån denna prioritering en handlingsplan för Resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster vilket ligger i linje med budgeten för Västra Götaland ska ta ett globalt ansvar och öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle på områden som även berör utvecklingen i andra delar av världen. En förutsättning för det är ett varsamt och medvetet nyttjande av naturens resurser över tid. Fungerande ekosystem och biologisk mångfald är grunden för vår överlevnad. Idag sker en omfattande resursförbrukning mer än naturen kan producera - för att tillverka produkter, där värdefulla råvaror allt för snabbt blir till avfall. Detta linjära flöde behöver bli cirkulärt, så att produkter och komponenter kan återanvändas och restprodukter blir till nya råvaror. Samtidigt behöver miljöskadliga ämnen fasas ut ur produktionen. Utvecklingssatsningar och medvetna inköp ska stimulera till produkter och affärsmodeller som ger minskad råvaruförbrukning och fasar ut giftiga ämnen. Samtidigt stärks Västra Götalands konkurrenskraft och våra förutsättningar för att säkra jobb, god miljö och social trygghet även för framtida generationer. Barn är en prioriterad målgrupp för att fasa ut produkter med hälso- och miljöfarliga ämnen. Handlingsplanen präglas av utmaningsdriven innovation och utveckling i ett samspel mellan näringsliv, offentlig sektor och andra aktörer i samhället. Där utveckling och lösningar inte enbart bestäms av företagens drivkrafter utan också av de politiska beslut och samhälleliga engagemang som kommer av de utmaningar som Västra Götaland, Sverige och omvärlden står inför. Västra Götalandsregionens handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster har förberetts genom en kartläggning och förstudier samt dialog med forskare och experter. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

106 Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/ tjänster, (13) Långsiktiga mål och prioriteringar för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster: System som gynnar hållbar konsumtion i samhället. Initiativ på bransch-/samhällsnivå som skapar möjligheter och undanröjer hinder för en hållbar konsumtion i Västra Götaland. Produkter och affärsmodeller med effektiv och cirkulär råvaruanvändning. Kombinationen av innovativa affärsmodeller, designprocess och produktutveckling ska ge en markant minskad råvaruförbrukning med cirkulära flöden utan användning av hälso- och miljöskadliga ämnen. Offentliga aktörer ska vara en testarena för produkter/tjänster som finns i ett cirkulärt system. Utfasning av hälso- och miljöskadliga ämnen i produkter med fokus på barn. Kartlägga och tydligt prioritera produktval utan hälso- och miljöskadliga ämnen som vänder sig till barn inom offentliga avtalsområden. Utveckla demonstrationsmiljöer tillsammans med handledning för hur hela miljöer för barn kan formas där hälso- och miljöskadliga ämnen fasats ut. Produktutveckling för att få tillgång varor utan hälso- och miljöskadliga ämnen som vänder sig till barn. Utveckla nya möjligheter för människor att konsumera på ett mer hållbart sätt. Incitament i samhället som underlättar för invånare att vara en medveten konsument. Nya affärsmodeller inom produktion/handel/tjänster som gör det möjligt för invånare att tillgodose sina behov med minskad resursförbrukning. Delar av handlingsplanen startar 2014 Under 2014 initieras handlingsplanen inom ett begränsat område där möbler och textilier prioriteras. Därefter kommer handlingsplanen att utvärderas inför satsningar 2015.

107 Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/ tjänster, (13) Bakgrund Politiken har goda möjligheter att skapa positiva förändringar Utvecklingen av ett mer resurseffektivt samhälle för världens konsumtion lyfts såväl internationellt i OECDs arbete med rekommendationer för hållbar materialanvändning som i EU:s initiativ Ett resurseffektivt Europa. Ny forskning från Nordiska ministerrådet 1 visar att det är orealistiskt att förvänta sig att ett hållbart samhälle ska komma till stånd utifrån nuvarande politiska strategier. Den visar att betydande förändringar behöver göras där beslutsfattarna har en uppsjö av möjligheter att skapa positiva förändringar med hjälp av olika metoder och verktyg. Det handlar om att skapa en struktur i samhället som gör hållbar livsstil till standardalternativet genom exempelvis innovationer i teknik och infrastruktur, lagstiftning, styrmedel och prissättning som i kombination med kommunikation och nya sociala normer för välbefinnande kan underlätta för medborgare att göra miljömedvetna val. Det traditionella ekonomiska systemet där ökad tillväxt ger en ökad resursförbrukning är med sin nuvarande logik inte förenligt med en global uppskalning, något som idag allt tydligare illustreras i utvecklingsländer där befolkningsökningen fungerar som en gaspedal för ökad resurskonsumtion (Stahel 2007). Trots en ökad miljömedvetenhet fortsätter en ohållbar konsumtion (FN, 1992). I USA, Kanada, Europa, Australien och Nya Zeeland finns 12 procent av världens befolkning men tillsammans står vi för 62 procent av konsumtionen (Worldwatch Institute, 2004). I Sverige har t.ex. vår privatkonsumtion av kläder och skor ökat med 50 procent mellan år 2000 och 2010, och för privat möbelkonsumtion var motsvarande ökning 67 procent (Roos, 2011). I takt med ökade uttag av ändliga naturresurser skapas snabba både snabba svängningar och ökningar av priser på en rad råmaterial vilket leder till ökade kostnader och minskade vinster för producerande företag. Många miljö- och hälsoproblem är direkt eller indirekt en följd av vår produktion och konsumtion av varor och tjänster som exempelvis påverkan på biologisk mångfald, användning av miljöskadliga ämnen, klimatförändringar och utsläpp till luft och vatten. Avfallshierarkin anger i vilken ordning olika metoder för att behandla avfall bör användas. Den grundar sig på EU-direktiv och en metod för att uppnå EU:s miljömål. I handlingsplanen för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster prioriteras de två översta stegen, dvs. att minimera uppkomst av avfall och återanvändning av produkter. Satsningar för materialåtervinning ingår inte i planen. Minimera uppkomsten av avfall Återanvändning av produkter Materialåtervinning Energiåtervinning Deponering 1 Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion, Tema Nord 2013:552

108 Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/ tjänster, (13) Från linjära till cirkulära flöden Underlätta resurseffektiv konsumtion Det är angeläget att skapa strukturer i samhället som underlättar för människor att agera på ett hållbart sätt oavsett om det är i relation till arbetet eller privat. Återbrukssystem börjar utvecklas, som omfattar en kedja av aktörer som möjliggör användning och värdebevarande av produkter över tid. Vanliga exempel är andrahandsförsäljning (second hand) med loppmarknader eller via Blocket och Tradera. Men även traditionella aktörer som reparerar och uppgraderar använda produkter, t.ex. en skomakare eller tapetserarverkstad. Eller aktörer som använder restprodukter från en industri för nya tillämpningar s.k. industriell symbios. Intresset ökar även för gemensamt ägande där biloch cykelpooler är bra exempel och här finns en utvecklingspotential inom fler branschområden. Resurseffektiv konsumtion kan underlättas genom exempelvis: Informationssystem för att förmedla tillgänglighet av produkter, (typ Blocket) eller försäljningsfunktionalitet som vid t.ex. nätauktioner på Tradera m.fl. Returlogistiksystem som hanterar produkters återflöde på ett resurseffektivt sätt. Reparations- och olika grad av renoveringsfunktioner Redesign-funktioner, med aktiviteter som kan utveckla oattraktiva restprodukter, produkter eller material till ett högre värde utan att förlora miljöprestanda. Köp av tjänst istället för produkt, som kopieringsmaskin, bilpool mm. Delat ägande, där människor samarbetar på olika sätt för att använda gemensamma resurser. Design och affärsmodeller som gynnar sparsamhet med resurser Det finns strategier för att nå en mer resurseffektiv produktion och konsumtion. Inom hållbarhetsområdet har sedan ett antal år konsumtionen i sig självt börjat ifrågasättas, eller rättare sagt de affärsmodeller som konsumtionen vilar på. Potentialen i att designa system för så kallade slutna materialflöden (Nasr and Thurston, 2006) diskuteras, vilket innebär att produkter ingår i ett system där de efter användning återvänder till producenten för uppgradering eller renovering (ex kopieringsmaskiner). Genom att sluta materialflöden visar studier att upp till 80 procent eller mer av råmaterial och energi för vissa produktslag kan sparas genom en övergång från traditionell produktförsäljning till tjänste- eller funktionsförsäljning 2 i kombination med återtillverkning (Nasr & Thurston, 2006). Producenten kan då exempelvis sälja eller hyra ut produkten igen så den får en andra användningsfas. Då uppstår de största motiven till att spara på resurser och satsa på kvalitet. Produkten kan också återtillverkas på olika sätt, som är en mer avancerad form av renovering där värdefulla komponenter återanvänds istället för att använda nytt material. Dels kan en produkt renoveras så den når nyskick igen, men man kan också använda vissa komponenter i produkten när ett nytt exemplar ska produceras. 2 Leverantören tillhandahåller vid en funktionsförsäljning ett resultat i stället för en produkt. Vanliga exempel på funktionsförsäljning är leasing av tjänstebilar eller kopiatorer men kan även innebära resultat genom antal kopierade papper eller hyrestid i en bilpool.

109 Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/ tjänster, (13) Ännu finns det endast funktionsförsäljning inom ett fåtal branscher vilket bland annat beror på att en traditionell försäljning inte har system för återköp och renovering. Men utvecklas det på rätt sätt kan det ge vinster för både kund och leverantör där produkten får ett längre liv. Tjänsteförsäljning beskrivs även kunna skapa positiva sociala effekter genom en mer kontinuerlig kundinteraktion och genom återtillverkning krävs ofta högre kompetens än vid traditionell produktion. Återtillverkning kan även skapa större variation i arbetet och bör ske nära konsumtionen vilket stärker den lokala ekonomin och kan minska långa transporter (Tukker & Tischner, 2006). Genom återtillverkning kan kostnaderna sänkas utan någon negativ kvalitets- eller livslängdspåverkan, vilket stärker konkurrenskraften. Återtillverkningsbranschen uppvisar t.ex. högre lönsamhet än de som tillverkar originalprodukter, så kallade OEM-tillverkare (Original Equipment Manufacturer) (Gray & Charter, 2007; Pearce, 2009). Alla produkter är dock inte lämpliga, t ex varor som förbrukar resurser under sin användningsfas (som belysning) eller produkter som innehåller hälso- och miljöskadliga ämnen som bör fasas ut. Fasa ut hälso- och miljöskadliga ämnen där barn finns i fokus Cocktaileffekt kan påverka fortplantingsförmågan Kemikalier finns praktiskt taget i allting som omger oss i vardagen möbler, kläder, mat, hygienprodukter, elektronik och bilar. På cirka 50 år har kemikalieproduktionen i världen ökat från mindre än 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. Antalet kemiska ämnen som förekommer i samhället är mycket stort. Företagens rapportering till EU:s kemikaliemyndighet, Echa, visar att över kemiska ämnen används. Kemikalier kan vara farliga på olika sätt. De kan vara akut giftiga, vilket betyder att de kan orsaka skada direkt. Ju mer akut giftiga de är desto mindre mängd behövs för att skada. De kan också vara farliga genom att de är långlivade. Det innebär att ämnen inte bryts ner utan samlas i djurs och människors kroppar. I blodprover och bröstmjölk från människor har forskarna hittat många ämnen, varav en del kan påverka hormonsystemet och andra kan påverka nervsystemet. Kemikalier kan ibland samverka och ge större effekt tillsammans än var och en för sig, detta brukar kallas för kombinationseffekter eller cocktaileffekter. Till exempel kan vissa mjukgörande ftalater som används i plast tillsammans påverka fortplantningsförmågan. Barns hjärna är extra utsatt Barn är särskilt utsatta. Eftersom deras kroppar inte är färdigutvecklade är de mer känsliga för kemikalier än vuxna 3. Detta gäller speciellt organsystem som utvecklas efter födseln, till exempel immunförsvaret och hjärnan. Hjärnan är extra utsatt eftersom de skyddssystem som vuxna har inte är färdigutvecklade hos barn. Barn utforskar dessutom sin omgivning genom att smaka och suga på saker, de har en oändlig nyfikenhet men ingen erfarenhet och kan inte skilja på farligt och ofarligt. Barn har också tunn och ömtålig hud. De andas snabbare och äter och dricker mer i förhållande till sin vikt jämfört med vuxna. Om de utsätts för samma mängd av ett ämne som en vuxen så kan de ändå få i sig mer. 3 Kemikalier i Barns vardag - Kemikalieinspektionen

110 Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/ tjänster, (13) Kraftsamling kring utvalda varugrupper Kemikalieinspektionen föreslår att myndigheter ska kraftsamla genom att prioritera vissa varugrupper för att åstadkomma synergier mellan styrmedel och mellan insatser i Sverige, inom EU och internationellt 4. För att skydda befolkningen, särskilt barn och unga, från potentiell exponering av farliga ämnen bör arbetet inriktas på vardagsvaror som många dagligen kommer i kontakt med och som kan utgöra en risk för direkt exponering av farliga ämnen varor med potentiell exponering av känsliga grupper, t.ex. barn och unga varor som genererar stora avfallsmängder och/eller utgör en risk för att farliga ämnen sprids till miljön och kretsloppen vilket både leder till risker för miljön och för att människor utsätts för farliga ämnen via miljön. Några exempel på material som bör prioriteras enligt Kemikalieinspektionen: Textilier och skor som kan innehåller hälso- och miljöskadliga ämnen i färg, flamskydd och impregnering. Ofta tillsätts också särskilda kemikalier för att textilier inte ska bli skrynkliga eller skadas av fukt under långa transporter. Krom, formaldehyd och latex är andra ämnen som kan finnas och som kan orsaka allergiska reaktioner. Plastprodukter (golv, leksaker, möbler mm) med tillsats av stabiliserande och mjukgörande medel. Vissa sådana medel är skadliga för miljön och hälsan. Ftalater är en grupp kemiska ämnen som bland annat används som mjukgörare i plast och kan påverka balansen av vissa hormoner i kroppen och skada fortplantningsförmågan. Ftalater finns i många olika plastsorter men de är vanligast i PVC-plast (polyvinylklorid). PVC-plast kan innehålla upp till 50 procent mjukgörare. Elektronik kan innehålla skadliga flamskyddsmedel, tungmetaller och asbest. 4 Kemikalier i varor Rapport 3-11, Kemikalieinspektionen

111 Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/ tjänster, (13) Prioriterade åtgärdsområden Handlingsplanen har tre tematiska inriktningar: 1. Utveckling av affärsystem som kombineras med produktutveckling för cirkulära materialflöden. 2. Prioritering av resurseffektiva varor utan hälso- och miljöskadliga ämnen i offentliga miljöer. Barn är i fokus. 3. Affärsmodeller som gynnar resurseffektiv konsumtion av befintliga produkter 1. Systemlösningar där affärsmodeller kombineras med produktutveckling för cirkulära flöden Utmaningar Dagens produkt-utvecklingslogik bygger framförallt på ett planerat åldrande, dvs. en produkt skall bli omodern och ta slut på ett planerat sätt efter försäljning för att skapa nyförsäljning. Att ställa om ett företags befintliga linjära affärsmodell till cirkulär med tjänsteförsäljning och återtillverkning, påverkar då ett tillverkande företags hela organisation och befintliga relationer i sin värdekedja. Om företaget t.ex. vill behålla ägarskapet över sina produkter ökar de finansiella och operationella riskerna avsevärt. Men tillverkande företag som har undersökt möjligheter att sälja funktioner till offentliga kunder beskriver svårigheter, som att kommuner har policyer som motverkar funktionsförsäljning (Nystrom, Rexfelt 2013). Att köpa funktioner förutsätter även långvariga relationer med leverantörer och att livscykelkostnad snarare än inköpspris behöver hamna i fokus. Design och produktutveckling påverkas genom att produkterna kan konstrueras till att fungera som en tjänst som tillgodoser kundernas behov. Produkterna behöver även anpassas för att bibehålla eller öka sitt värde över tid som uppgradering av ny funktionalitet, återanvändning och återtillverkning i definierade användningscykler. Kundernas och användares incitament kring att köpa funktion istället för att äga själva behöver kartläggas. Aspekter som kunder/användares betalningsvilja över tid, behov av beröringspunkter med produkter och tjänster samt hur produkter kan upplevas som samtida över lång tid blir centrala i utvecklingsprocessen. Framförallt inom produktområden där teknikutvecklingen är snabb som t.ex. inom informations och kommunikations tekniks (IKT) området. Tjänsteförsäljning med återtillverkning påverkar även produktion och logistik. Företaget får ett returflöde av produkter man inte tidigare haft där använda produkter skall gå in i ett återtillverkningsflöde som skall kunna hantera betydligt större produktvariationer än vid nyproduktionstillfället. Tredje partsaktörer som företag som skall sköta service, returlogistik eller renovering mm behöver få tillgång till produktinformation och komponenter från tillverkarna och förstå sin roll i hela produkt-tjänstesystemet.

112 Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/ tjänster, (13) Arbete som kan finansieras Utveckling av innovativa affärsmodeller och produktutveckling som ger en stor potential till resurseffektiviseringar genom en hel värdekedja/livscykel(cykler), från råvara till recirkulering. Samarbete inom en produktgrupps värdekedja mellan affärsutveckling, design/utveckling, produktion och kundacceptans för att produkt och tjänstelösningar med cirkulära flöden skall kunna få fäste i samhället. Initiativ i samhället som undanröjer hinder och skapar möjligheter för cirkulära flöden. Förväntande resultat/nyttor Verifierade affärsmodeller som kan påvisa potential för både lönsamhet och ökad resurseffektivitet med procent mot nuvarande. Ett antal demonstratorer för produkt/ tjänstesystem som i praktisk tillämpning kan visa hur cirkulära affärsmodeller kan omsättas i praktiken. Dokumenterad kunskap som kan underlätta för tillverkande företag att ställa om till cirkulära flöden. Ett antal produkter vidareutvecklas för att bibehålla/öka värdet över tid genom uppgradering på olika sätt. Produkt/tjänstesystem som ger attraktiva affärsmöjligheter i samverkan mellan olika aktörer, privatkonsumenter likväl som mellan företag och offentlig sektor. En minskad grad av materialåtervinning som leder till downcycling dvs. försämrade materialegenskaper än för de ursprungliga insatsmaterialen. Politiska beslut och förändrade styrmedel som underlättar genomförande av cirkulära flöden.

113 Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/ tjänster, (13) 2. Prioritering av resurseffektiva varor utan hälso- och miljöskadliga ämnen i offentliga verksamheter Utmaningar I många vardagsprodukter som används i offentliga miljöer finns hälso- och miljöskadliga ämnen som är angelägna att fasa ut. Särskilt känsliga är barn som därför är en prioriterad målgrupp. För att kunna göra medvetna val är det en förutsätter att vi känner till vilka produkter som är resurseffektiva och inte innehåller hälso- och miljöskadliga ämnen och prioriterar dessa vid upphandling och inköp. Det är angeläget att kartlägga var risker finns och fasa ut produkter som innehåller hälso- och miljöskadliga ämnen i offentliga verksamheter och lyfta fram de bästa alternativen för att underlätta medvetna val. Parallellt med kartläggningen är det angeläget att produktutveckla resurseffektiva och giftfria produkter som används till barn eller i miljöer där barn vistas i ett samarbete mellan näringslivet och offentlig sektor. Tillämpning av innovationer kring materialutveckling som innebär en minskad miljöpåverkan som t ex inspirerats av biomimikry, är intressant. Prioriterade produktområden är: byggprodukter och inredningar, elektriska och elektroniska produkter, textilier, leksaker enligt Kemikalieinspektionens rekommendationer. Inköpens betydelse för att driva en hållbar utveckling framåt betonas på flera ställen i Västra Götaland Inköp som stödjer hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling är dock ingen självklarhet. Det förutsätter kunskap, samarbete och ett engagerat ledarskap. Processer och aktiviteter behöver drivas som ger en ökad samverkan och kunskapsutveckling inom området för att skapa förutsättningar för mer innovativ och hållbar upphandling där offentliga verksamheter ska gå före. Detta stöds även av lagen om offentlig om offentlig upphandling som föreskriver att myndigheter, om det är motiverat, bör ta miljö- och social hänsyn vid offentlig upphandling, (miljöstyrningsrådet, 2013). Västra Götalandsregionen har vid flera tillfällen använt upphandling som ett verktyg för att utveckla mer miljöanpassade alternativ med stor framgång. Arbete som kan finansieras Utveckla riktlinjer för hur en hel miljö kan utformas med resurseffektiva produkter utan hälso- och miljöskadliga ämnen som ex Giftfritt väntrum/skola/förskola. Produktutveckling inom ett specifikt avtalsområde som tillgodoser kundernas behov med betydligt minskad resursförbrukning och utan hälso- och miljöskadliga ämnen. Samarbete mellan olika aktörer som tillsammans har goda möjligheter och incitament att minska barns utsatthet för hälso- och miljöskadliga ämnen som ex olika typer av upphandlingar eller utvecklingssatsningar. Initiativ i samhället som undanröjer hinder och skapar möjligheter för utfasning av giftiga ämnen som vänder sig till barn.

114 Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/ tjänster, (13) Förväntande resultat/nyttor Mindre exponering av hälso- och miljöfarliga ämnen i produkter för barn. Ökat utbud av resurseffektiva material och produkter utan hälso- och miljöskadliga ämnen som kan tillämpas i produkter som vänder sig till barn. Konkreta exempel på hur offentlig upphandling eller andra initiativ som kan användas som ett verktyg som leder till utveckling och inköp av produkter och tjänster med betydligt mindre material- och energiförbrukning. Politiska beslut och förändrade styrmedel som underlättar utveckling och inköp av produkter utan hälso- och miljöskadliga ämnen.

115 Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/ tjänster, (13) 3. Affärsmodeller som gynnar resurseffektiv konsumtion av befintliga produkter Utmaningar Återbruk har av nödtvång varit en naturlig del i människans historia och även vid en stor del under industrialiseringen. Men graden av återbruk skiljer sig idag mellan olika delar av världen beroende på utvecklingsgrad. Där de mer industrialiserade tenderar att återbruka mindre än de mindre utvecklade eller de under snabb utveckling. För Västra Götaland finns ett flertal utmaningar för att kunna skapa framgångsrika återbrukssystem som till exempel: Finansiella orsaker. På dagens marknad har många produkter ett lågt nypris, vilket skapar mindre utrymme för att tjäna pengar på återbruk. Höga lönekostnader: som i kombination med låga inköpspris kan skapa små skillnader mellan renoverade produkter och nya eller oftast göra reparation olönsamt. Detta märks också på de framgångsrika exempel på återbruk - återtillverkning som finns; dessa handlar ofta om avancerade industriprodukter och vissa fall möbler. Logistik, vilket huvudsakligen handlar om ökade hanterings-, transport- och lagerbehov under återbruk. Kvalitet och teknik, som till stor del är beroende av kvalitén på ursprungsprodukterna och kunskap/teknik för uppgradering, återanvändning mm. Trender och attityder. Vi befinner oss för närvarande i en ökande trend där återbruk t ex köp på Blocket och Tradera blir allt mer accepterade men samtidigt skapar incitament för ökad konsumtionstakt genom att andrahandsmarknaden används som referens vid nyinköp (Göteborgsposten söndag 6/ ). Tillgång och efterfrågan: Även om man försöker skapa tidlösa produkter finns det ändå risk att efterfrågan kommer variera utanför de gränser som ett återbruks system klarar att hantera. Det hjälper t.ex. inte att kunna klä om en möbel i nya tyger om ingen längre är intresserad av möbeln som sådan. Allt är dock inte lämpligt att återbruka som exempelvis där vissa ämnen och material bedöms ha uppenbara risker att leda till resurseffektivitet på bekostnad av människors hälsa eller ge negativa ekosystemeffekter. Ett konkret exempel är användning av bildäck som återbrukas till gungor och sedan som granuleras för användning på konstgräsfotbollsplaner där barn och ekosystem exponeras för hälsovådliga substanser 5 Även återbrukslösningar som bedöms leda till ökad energianvändning genom att föråldrad teknik återbrukas. Ett konkret exempel är återbrukssystem som bevarar föråldrad förbränningsmotorteknik av tvåtaktstyp för land eller sjötransport. Eller kyl- och belysningsåterbrukslösningar baserat på gammal ineffektiv teknik. 5 Se kemikalieinspektionens analys på

116 Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/ tjänster, (13) Arbete som kan finansieras Nya innovativa affärsmodeller som underlättar för invånare i Västra Götaland att konsumera på ett resurseffektivt sätt. Initiativ i samhället som undanröjer hinder och skapar möjligheter för invånare att vara en medveten och resurseffektiv konsument. Förväntade resultat/nyttor Framtagning av ett antal affärsmodeller som kan tillämpas för olika varugrupper i Västra Götaland och som har god potential att kunna utvecklas av egen kraft Ökad kunskap kring förutsättningar och hinder för att skapa resurseffektiv konsumtion inom olika branscher och i olika värdekedjor Minskade avfallsmängder. Invånare i Västra Götaland är allt mer positiva till en resurssnål konsumtion.

117 Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/ tjänster, (13) Handlingsplanens målgrupper Programmet vänder sig till nya eller redan existerande aktörsnätverk som omfattar offentliga beställare, privatkonsumenter, tillverkande industri, forskningsinstitut, och akademi som gemensamt kan skapa förutsättningar för att innovativa affärsmodeller kan få fäste i samhället och leda till en uthålligare konsumtion. Insatsformer och finansiering Handlingsplanen avser att stödja: Insatser som gynnar människor och verksamheter i Västra Götaland och underlättar inköp av mer resurssnåla och miljöanpassade produkter/tjänster och som skapar sysselsättning i vår region. Finansiering kan sökas från ett eller flera temaområden. Projektidéer som avser utveckling av nya lösningar, tjänster och processer för att möjliggöra för tillverkande företag att resurseffektivisera produkter t ex genom cirkulära flöden och innovativa affärsmodeller som bevarar värde och tillhandahåller funktioner till kunder/användare under optimerade användningscykler. Kartläggning och utfasning av produkter i offentliga verksamheter som innehåller hälso- och miljöskadliga ämnen som kombineras med aktuella avtalsområden och leverantörssamarbeten. Framtagning av test och demonstrationsmiljöer Där systemlösningar avs. affärsmodeller för resurseffektiva och miljöanpassade lösningar och möjliggörande tekniker testas och utvärderas 6. För att systemlösningar skall kunna få fäste där resurseffektiviseringspotentialen är stor är det en fördel med samarbete i regionen mellan olika aktörer i en värdekedja från råvara, tillverkare, kund och användare och vid uppgradering och cirkulation. Praktiskt arbete kan kombineras med kunskaps- och utvecklingsmiljöer genom exempelvis ökat kunskapsbyggande kring incitament och nyttor, deltagande i innovationssamarbeten där kunskap skall användas för utveckling av regionala utmaningar/behov. Enskilda företag kan inte själva söka medel från handlingsprogrammet utan det behöver ske i samarbete med aktörer som kan koordinera ett antal företag och säkerställa att resultaten offentliggörs. Uppföljning och utvärdering Handlingsplanen kommer starta i begränsad omfattning och testas under 2014 och kommer därefter eventuellt att revideras. 6 Med möjliggörande tekniker avses t ex olika innovativa sätt att rengöra, demontera, separera, fästa olika material, komponenter, ytbeläggningar mm i ett återbruks eller återtillverkningssammanhang.

118 Ärende 15

119 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Lena Wingård Telefon: E-post: Till miljönämnden Återföring av projektmedel, december 2013 Förslag till beslut 1. Återstående medel på kronor återförs till miljönämnden och används för nya projektbeslut. Sammanfattning av ärendet Vid beslut av miljönämnden om att bevilja projektmedel avsätts motsvarande belopp för kommande utbetalningar. Medel som inte använts i avslutade projekt förs återkommande tillbaka till miljönämnden som beslutar om dessa ska återinvesteras i nya insatser. Detta beslut avser fem avslutade projekt med ett samlat överskott på kronor. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Bilaga 1. Tabell: Förslag återföring miljönämnden december 2013 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

120 MILJÖNÄMNDEN Lena Wingård FÖRSLAG ÅTERFÖRING DECEMBER 2013 RD2010 Projekt Diarienr. Projektansvarig Beslut Slutdatum Beviljat Bev annan Utbet Utbet 2013 Återstår Mistra Urban Futures Mistra Urban Futures SOLTAK-nya affärsmodeller för solcellsanläggningar Innovatum AB Förstudie kring fossiloberoende optimerade godstransporter längs de stora transportstråken som E Business Region Göteborg Lokalproducerat i Väst Lokalproducerat i Väst AB Forskning för utveckling av hållbara energisystem Chalmers Energicentrum SUMMA

121 Ärende 16

122 1 (1) Informationsärenden miljönämnden 17 december 2013 Diarienummer MN Handlingar till delegeringsbeslut finns på Information 1. Biogassatsning i Skaraborg, dnr MN Slutredovisning av projekt 2. Läget för bränsleceller till kombinerad kraft- värmeproduktion (CHP) från biogas, dnr MN Förstudie Elbilstaxi, dnr MN El-demo, dnr MN Elbilsintegration genom en intelligent infrastruktur (ELVIIS), dnr MN Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

123 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Hanna Jönsson Telefon: E-post: Till miljönämnden Biogassatsning i Skaraborg Förslag till beslut Miljönämnden beslutar följande: 1. Miljönämnden noterar informationen om Biogassatsning i Skaraborg. Sammanfattning av ärendet I den senaste upphandlingen av kollektivtrafik i Skaraborg tillskjuter Kollektivtrafiknämnden (KTN) 35 mkr (3,5 mkr/år i 10 år) för att finansiera en satsning på biogas. I upphandlingen fanns även en option på att öka biogasandelen utöver den redan beslutade nivån. KTN ställde sig positiva till att utlösa optionen förutsatt att finansieringen kunde lösas utanför KTN. Den beräknade merkostnaden för att utnyttja optionen var mellan mkr/år för avtalsperioden som är 8-10 år. En dialog fördes med bland annat Regionutvecklingsnämnden (RUN) och kommunerna i Skaraborg, men tillräckligt med medel gick inte att få ihop. Regionutvecklingsnämnden (RUN) beslutade 20 juni 2013 att inte utnyttja optionen. Istället beslutade RUN att ge regionutvecklingssekretariatet och miljösekretariatet i uppdrag att föreslå någon annan form av stöd eller insats för ökad biogasanvändning i Västra Götaland med fokus på Skaraborg. Det arbetet pågår nu och en dialog har inletts med Skaraborgs kommunalförbund. Utgångspunkten är att det nya förslaget ska åstadkomma en minst lika stor eller större miljö- och klimateffekt till en lägre kostnad för kommunerna och Västra Götalandsregionen. En föreslagen inriktning är tunga transporter där diesel byts ut mot biogas. Det stämmer väl överens med de utmaningar som konstaterats på klimatområdet där utsläppen från godstransporter som går i/genom Västra Götaland är ett område som för nätvarande går åt fel håll. Det stämmer också väl överens med inriktningen i biogasprogrammet för där biogas i tunga fordon är ett fokusområde. De preliminära beräkningar som gjorts visar att en flerårig satsning från RUN och MN med 3 mkr från RUN/MN respektive 3 mkr från kommunerna i Skaraborg, dvs. totalt 6 mkr/år inom området tunga transporter, kan ge samma klimateffekt som det ursprungliga förslaget på mkr/år för en ökad biogasandel i kollektivtrafiken. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

124 Datum Diarienummer MN (2) Även andra förslag på utformning av satsningar som ger en ökad biogasanvändning i Västra Götaland med fokus på Skaraborg kan komma att utredas. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Bilaga 1. Protokollsutdrag från Kollektivtrafiknämnden, 28: Biogasoption i Skaraborg, 30 maj Protokollsutdrag från Regionutvecklingsnämnden, 100: Biogassatsning i Skaraborg, 20 juni 2013.

125

126

127

128

129 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Tomas Österlund Telefon: E-post: Till miljönämnden Slutredovisning av projektet El - Demo Förslag till beslut 1. Miljönämnden noterar informationen om slutredovisning av projektet El- Demo. Projektet är härmed avslutat. Sammanfattning av ärendet Stödmottagare: Innovatum AB Beviljat belopp: kronor Projektperiod: till och med Projektet förlängdes fyra månader. Projektet är en förstudie som tagit fram ett underlag som kan vara till grund för en kommersialisering av ett försäljningsbolag och en demonstrationsplats för elfordon. Inom ramen för Elbilsprojektet Elmer har Innovatum samlat 5 elfordonstillverkare och startat uppbyggnaden av ett kluster. Dessa har definierat ett antal områden där man vill samverka. Försäljning, marknadsföring och demonstration är ett av de högst prioriterade. De medverkande företagen är E Car Sweden, Nimbell, Cubix Drives och Clean Motion. Ett företag hoppade av före start. Utvärdering av projektet Förstudien hade som utgångspunkt att de deltagande företagen tillförde lika delar tid i det gemensamma arbetet men dessa förutsättningar förändrades. Detta har medfört att omfattningen av förstudien minskat. Företaget Coman valde att inte delta och de övriga företagen är mindre samt i uppstartsskeden. De har därför inte haft möjlighet att delta i den omfattning som varit önskvärd. Merparten av arbetet har utförts av Cubix Drives. I förstudien har en affärsplan tagits fram. Förstudien visar att det finns behov av en demoplats. Förstudien har även lett fram till lämplig inriktning för den affärsmodell som bör tas fram.. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

130 Datum Diarienummer MN (2) Indikatorer Rapporten behöver inte innehålla uppgifter om namn på personer eller företag som ingår i utfallet av indikatorerna. Stödmottagaren ska dock vid behov kunna ta fram dessa uppgifter, ifall t ex tematiska eller regionövergripande uppföljningar samt utvärderingar genomförs. Aktivitetsindikatorer (skriv in de indikatorer som anges i beslutet) Enligt beslut Utfall (ackumulerat) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal förstudier 1 1 Resultatsindikatorer (skriv in de indikatorer som anges i beslutet) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal företag i samverkan 5 4 Antal nya / utvecklade tjänster 2 0 Ekonomisk redovisning Projektet har lämnat slutrapport. Projektet har rekvirerat kronor. Återstående kronor återförs till miljönämndens projektbudget. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Tomas Österlund Miljöstrateg Beslutet skickas till Innovatum AB Box Trollhättan Regionutvecklingssekretariatet Hans Fogelberg

131 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Tomas Österlund Telefon: E-post: Till miljönämnden Slutredovisning av projektet Elbilsintegration genom en intelligent infrastruktur (ELVIIS) Förslag till beslut 1. Miljönämnden noterar informationen om slutredovisning av projektet Elbilsintegration genom en intelligent infrastruktur. Projektet är härmed avslutat. Sammanfattning av ärendet Stödmottagare: Victoria Swedish ICT Beviljat belopp: kronor Projektperiod: till och med Projektet har från Västra Götalandsregionens sida varit uppdelat i två etapper. För första etappen beviljade miljönämnden vid sitt möte i juni kronor till Viktoriainstitutet för projektet Elbilsintegration genom intelligent infrastruktur. Regionutvecklingsnämnden beviljade kr till projektet för 2010 inom ramen för programmet InMotion. Särskilda villkor från miljönämnden och regionutvecklingsnämnden för ytterligare finansiering år 2 och 3 var att mer offentlig medfinansiering tillkommit samt att samverkan i genomförande och styrning av projektet sker med Test Site Sweden. Projektet uppfyllde de särskilda villkoren. Miljönämnden beslutade att gå in med totalt kr för 2011 och 2012 och regionutvecklingsnämnden kronor för samma tid. Projektet har sedan förlängts ett halvt år. Projektets mål var att skapa en intelligent infrastruktur för fordon baserat på informationsteknologi (ICT). Basen i denna utveckling är att fordonen är uppkopplade och kan kommunicera med centrala system. Utveckling av en plattform för styrning av laddning i fordonet och kommunikation med centrala administrativa system utgör därför kärnan i projektet och är samtidigt en förutsättning för att senare utöka antalet tjänster som kan möjliggöras genom plattformen. Initialt i projektet genomfördes ett antal workshops för att prioritera möjliga funktioner och skapa en rimlig nivå på arbetet. Arbetet var inriktat på att stimulera införandet av elbilar i samhället genom att ur ett ägarperspektiv göra dem lättare att äga och köra. En Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

132 Datum Diarienummer MN (4) förutsättning för att skapa nödvändig infrastrukturr är ett tvärindustriellt samarbete mellan olika aktörer såsom telekom, energi- och fordonssektorn samt övriga intressenter. Utvärdering av projektet

133 Datum Diarienummer MN (4) Antalet arbetstillfällen som utvecklar ICT tjänster har inte kommit k till enligt målet i ansökan. Plattformen för att utveckla dessa tjänster ärr dock skapad.

134 Datum Diarienummer MN (4) Ekonomisk redovisning Projektet har lämnat slutrapport. Projektet har rekvirerat kronor. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Tomas Österlund Miljöstrateg Beslutet skickas till Viktoriainstitutet Hörselgången Göteborg Regionutvecklingssekretariatet, Hans Fogelberg

135 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Tomas Österlund Telefon: E-post: Till miljönämnden Slutredovisning av projektet Förstudie Elbilstaxi Förslag till beslut 1. Miljönämnden noterar informationen om slutredovisning av projektet Förstudie Elbilstaxi. Projektet är härmed avslutat. Sammanfattning av ärendet Stödmottagare: Lindholmen Science Park AB Beviljat belopp: kronor Projektperiod: till och med Förstudiens syfte har varit att utreda förutsättningarna för att demonstrera och utvärdera elbilar och laddinfrastruktur i taximiljö i Nordiskt klimat i Göteborgsregionen. Fokus har varit på lämpliga fordonstyper, batteristorlek, laddtekniker och tillgänglig laddinfrastruktur utifrån vad som efterfrågas av taxiverksamheten samt vad som är kostnadsmässigt rimligt. Data har samlats in genom kundundersökningar, intervjuer och omvärldsbevakning. Målet var att sammanställa en förstudierapport som beskriver hur en demonstration och fältförsök men eltaxi bör genomföras samt ett konsortium av aktörer för att söka medel för ett demonstrationsprojekt. En projektrapport har tagits fram medan arbetet att sammanställa konsortiet fortfarande pågår. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

136 Datum Diarienummer MN (2) Utvärdering av projektet Projektet har förlöpt enligt plan och indikatorernaa har uppfyllts. Ekonomisk redovisning Projektet har lämnat slutrapport. Projektet har rekvirerat kronor. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Tomas Österlund Miljöstrateg Beslutet skickas till Lindholmen Science Park AB Att: Leif Axelsson Box Göteborg Hans Fogelberg, regionutvecklingssekretariatet

137 Ärende 17

138 1 (1) Anmälningsärenden miljönämnden 17 december 2013 Diarienummer MN Handlingar till anmälningsärenden finns på Beslut från regionfullmäktige september 2013, 127: Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år , dnr RS oktober 2013, 171: Delårsrapport för Västra Götalandsregionen, dnr RS Beslut från regionstyrelsen november 2013, 284: Yttrande över tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar, dnr RS Beslut från kollektivtrafiknämnden oktober 2013, 56: Återföring av avsatta projektmedel, dnr KTN Beslut från regionutvecklingsnämnden september 2013, 139: Miljöledningssystem dnr RUN oktober 2013, 161: Power Väst 2014, diarienummer RUN och MN Brev från revisionen 7. Brev angående reservation mot beslut i nämnd och styrelse, daterat diarienummer REV Beslut från Energimyndigheten 8. Miljösekretariatet beviljas kronor för att genomföra projektet Uppstart för ny nodansvarig med Tomas Österlund som projektledare. Diarienummer MN Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

139

140

141 Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen Antagen av regionfullmäktige , 127