Hemma hos studenten #10. Oklara besked om obligatoriet. Står upp för jämställdhet

Transkript

1 Foto: Hanna Strandberg Foto: Hanna Strandberg Uppsala studentkårs tidning. Grundad #10 3/10 16/ / Detta är trolleri. Oskyldigt trolleri till skillnad från de trix politikerna sysslar med. 20/ Det kan bli ansträngande om komikerna håller sig på samma nivå så att käkarna låser sig på publiken. 17/ Kort sagt: ingen straffknullande, lurvig karlakarl så långt ögat kan nå. Oklara besked om obligatoriet 06/NYHETER Frågan om kåroch nationsobligatoriets avskaffande tas inte upp i regeringens budgetproposition för Ändå säger sig högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg stå fast vid planerna på att genomföra reformen under mandatperioden. Om det stämmer får kårerna alldeles för kort tid på sig att ställa om, menar Sveriges förenade studentkårer, SFS, och Uppsala studentkår, som också oroar sig för finansieringsfrågan. Det vore förödande att få mindre än 310 kronor per student i bidrag och även utredaren har poängterat att 310 kronor är en miniminivå. Kårer och nationer måste få veta hur en ny tidsplan för ett eventuellt avskaffande skulle se ut i mycket god tid om förändringarna ska gå att genomföra, säger Uppsala studentkårs ordförande Klas-Herman Lundgren. POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, UPPSALA Hemma hos studenten Står upp för jämställdhet 14 15/PORTRÄTTET Jag vet inte varför ordet feminist är så laddat, när det egentligen handlar om jämställdhet och borde vara en självklarhet för alla människor. Det säger Ina Sörlid, ny jämlikhetsansvarig på Uppsala studentkår /DEBATT Jenny Kääntä har inrett sin studentlya i 50-talsstil utifrån en begränsad budget. Det svåra är inte att komma billigt undan, utan att faktiskt få en bostad. 9 13/BOSTAD Situationen på studentbostadsmarknaden är fortfarande tuff, trots de nästan nya lägenheter som uppförs i kvarteret Observatoriet vid Ekonomikum och på Ekebyfältet i Flogsta. En särskilt utsatt grupp är de många internationella studenter som söker sig till universitetet. Ergo har träffat tre studenter som precis flyttat in i sina studentbostäder och två som har haft tid på sig att inreda och piffa till, och som nu har en mycket utpräglad och personlig stil. STUDENTER GLÖMS I BUDGETEN«INFÖR ÖPPEN LICENS PÅ KÅREN«

2 Ergo #10 / 2008 LEDARE / 03 FRAMTIDENS BOSTADSMARKNAD GYNNAR DEM SOM REDAN HAR Stödet till byggandet av hyresrätter togs bort förra året. Samtidigt som det byggs allt färre hyresrätter ombildas en stor del av allmännyttan till bostadsrätter, och regeringen pratar om ägarlägenheter, en ny typ av upplåtelseform. Alla ska kunna köpa sin egen bostad. Men hur ska det gå till? De bostadspriser som råder, i kombination med stigande räntor och löneläget för de flesta svenskar, gör ägande till en lyx många inte har råd med. Finanskrisen har under de senaste månaderna lagt sig som en mörk skugga över Västvärlden, och i USA har staten fått gå in och rädda kreditinstitut från konkurs. Precis det som skedde i Sverige under 90- talets början, då räntorna steg till omkring 500 procent. Människor fick lämna hus och hem, skuldsatta upp över öronen. För så går det när man tillåts låna stora summor pengar utan att ha täckning för lånen. Bostadspriserna har under det senaste decenniet ökat löjeväckande mycket. Inte många har råd att lägga upp ens kontantinsatsen för en bostadsrätt. Socialdemokraterna, som tidigare varit emot marknadspriser, vacklar nu i frågan. Man talar om att glappet mellan marknadspris och bruksvärde är alltför stort. Hyran för en lägenhet på Strandvägen bör skilja sig markant mot hyran för en lägenhet i Rinkeby. Men med marknadspriser följer ökad segregation. Rent krasst innebär det en uppdelning av människor efter social och ekonomisk status. Vill vi verkligen ha ett samhälle med ökade klasskillnader, har vi inte lärt oss av våra misstag? Andra länder visar dessutom att införandet av marknadshyror inte ökar byggandet av hyresrätter. KOMMUN- OCH FINANSMARKNADSMINISTER Mats Odells förslag att göra det billigare att hyra ut i andra hand, istället för att öka byggandet av hyresrätter, ter sig synnerligen nonchalant. På dagens allt hårdare bostadsmarknad verkar det finnas två grupper. De som har och de som inte har. Eller snarare: de som både har kakan och samtidigt äter av den (bostadsrättsägare som hyr ut i andra hand) och de som får plocka smulorna från golvet (andrahandshyresgäster, beroende av de förras livssituation, önskemål och krav för att inte tala om de extra summor som ofta läggs på ett andrahandskontrakt). Idag tvingas människor att bo kvar hos sina föräldrar eller före detta partners. Folk får lov att tacka nej till jobb och utbildningar och många väntar med att skaffa barn. I regeringsformen stadgas att det åligger det allmänna att trygga rätten till bland annat boende och social trygghet. Det är dags för politikerna att återigen se boendet som en välfärdsfråga att ta på allvar! HEJ STUDENT! Namn: Martin Zeller. Pluggar: Civilingenjör. Hur många terminer i Uppsala: Det närmar sig en halv termin. Här sitter jag och pluggar: Korridorsköket (bättre än man tror). Här slappar jag: I en stor soffa. Här shoppar jag kläder i Uppsala: Där jag har vägarna förbi. Onödigaste grejen i mitt kylskåp: Smör med havssalt i. Bästa nationsrestaurangen: Snerikes. Senast köpta kurslitteratur: Calculus. Bästa utgång i Uppsala: Snerikes. Här semestrar jag helst: Runt medelhavet. Här äter jag lunch: Ångström. Tränar: Så fort det finns tid. Ser på: En kul film. Lyssnar på: Det mesta. Favoritprodukt på Systemet: Kommer inte ihåg......och på Apoteket: Resorb. Bästa budgetmaten: Vita bönor med timjan i. Värsta korridorminnet: Bananflugeinvasion. Det gör jag helst en ledig söndag: Spelar något instrument. VAD TAR NI FÖR VALPEN DÄR I FÖNSTRET, med svansen i vädret, så stolt. Vad tar ni för valpen där i fönstret. Jag hoppas ni ej har den sålt. (Ur sången Valpen i fönstret.) Denna dvärgschnauzer vid namn Kajsa sågs häromveckan i ett skyltfönster i S:t Eriks gränd, i centrala Uppsala. Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Gusten Holm cred@ergo.us.uu.se REDAKTÖR Hanna Strandberg red@ergo.us.uu.se SIDREDIGERING Robert Ringefors och redaktörerna AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå info@tomat.se /02 UPPLAGA OCH PERIODICITET exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: kr Halvsida fyrfärg: kr TRYCKERI UNT ISSN ADRESSÄNDRING Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. Utebliven tidning: (endast boende i Uppsala) berglin HÖSTEN 2008 UTKOMMER ERGO: #11 17/10 #12 30/10 #13 21/11 #14 12/12

3 DEBATT / 04 Ergo #10 / 2008»SLÄPP KÅRENS PUBLIKATIONER FRIA«De texter som Uppsala studentkår publicerar bör få återanvändas av alla, anser Piratstudenterna. U ppsala studentkår publicerar en hel del texter om studentrelaterade ämnen samt ger ut kårtidningen Ergo. Detta är givetvis bra, att mer information om studenternas situation skapas ökar chansen att beslutsfattare ska ta till sig kunskapen och på allvar börja förbättra de trygghetssystem som allt som ofta missar studenter som grupp. Då faller det sig naturligt att vilja sprida det material som publiceras i så hög utsträckning som möjligt och det görs lämpligen genom att uppmuntra andra personer och organisationer att återanvända de texter som kåren producerar. Tyvärr sätter dagens restriktiva upphovsrättslagstiftning allvarliga hinder i vägen för att andra personer och organisationer ska kunna nyttja och återanvända de texter och annat material som kåren producerar. Till viss del kan kåren dock gå runt de hindren genom att licensiera sitt material under en Creative Commons-licens. Att erbjuda sitt verk under en Creative motion och hälsovård Kursstart! Vill du lära dig mer om kropp & träning? Öka ditt självförtroende stärk din självkänsla! Bli mer säker i dig själv genom övningar, gruppsamtal och hemuppgifter. Kursstart 21/10. Commons-licens innebär inte att man avsäger sig sin upphovsrätt. Det innebär i stället att man erbjuder några av sina rättigheter till vem som helst, men bara på vissa villkor. Exakt vilka villkor kan variera beroende på vilken licens man väljer att använda.»uppsala STUDENTKÅR BÖR FÖREGÅ MED GOTT EXEMPEL OCH LICENSIERA SITT TEXTMATERIAL OCH TIDNINGEN ERGO UNDER EN ÖPPEN LICENS.«Vi i Piratstudenterna ser fram emot när en ny och användaranpassad upphovsrätt tillåter alla att i icke kommersiella syften återanvända texter, men fram till dess anser vi att Uppsala studentkår bör föregå med gott exempel och licensiera sitt textmaterial och tidningen Ergo under en öppen licens. Emil Paulsrud Mattias Bjärnemalm Robin Kastberg Piratstudenterna Studenthälsans instruktörsutbildningar startar i oktober! Baskurs 4 5/10 Aerobics 10 12/10 Pilates 11 12/10 Anmälan via eller Stallets/Svettis reception. För ytterligare information och anmälan, se eller kontakta Studenthälsans mottagning tel STALLET Dag Hammarskjölds väg 58 tel SVETTIS Sjukhusvägen 2 tel STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 2tr tel Var finns satsningarna på studenter i regeringens budget för 2009? Det undrar Uppsala studentkårs presidialer Klas-Herman Lundgren, Daniel Fredriksson och Malena Ranch.»STUDENTEN ÄR OSYNLIG I BUDGETEN«I budgeten för 2009 har regeringen glömt en liten detalj: studenten. Inget höjt studiemedel, inga resursförstärkningar till grundutbildningen. Beklagligt, anser Uppsala studentkår. Tidningarna har varit fyllda av budgetrubriker den sista tiden. Alla får en del av kakan. Det satsas på arbeten, på pensionärer och på en sund och stark ekonomi. Regeringen har ett nästan historiskt stort överskott att fördela och har kommit med nya miljardsatsningar varje dag. Bland annat utbildning och forskning får nya pengar. Hela vägen från förskola till forskning, stoltserade statsrådet Gunilla Carlsson när hon presenterade budgeten i Uppsala den 22 september. Endast en liten detalj i utbildningskedjan har man bortsett från: studenten. Hon som varken går förskola, skola, gymnasium eller forskarutbildning, men som läser en grundutbildning. Hon får tyvärr ingenting den här gången heller.»regeringen HAR FÖRBISETT DEN BÄRANDE BJÄLKEN SOM UTGÖRS AV GRUNDUTBILDNINGS- STUDENTERNA.«Tre av fyra allianspartier hade som vallöfte hösten 2006 att höja studiemedlet, och högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg lovade att infria detta. Nu har tonen blivit en annan. Finansminister Anders Borg säger som svar på frågan om studenternas behov av högre studiemedel att det är bra för studenter att jobba vid sidan av studierna. Då menar han inte ens ett jobb som är relevant för utbildningen, utan vilket som jobb som helst. Detta budskap förmedlar regeringen i samma andetag som den kliar sig i huvudet över hur genomströmningen i högskolan ska ökas. Detta sker inte genom att studenterna jobbar med andra saker, det kan vi vara säkra på. HÖSTENS BUDGETPROPOSITION innehåller många kloka insikter om vad som behövs för att nå regeringens mål om höjd kvalitet i utbildningen. Ökade resurser för kvalitetsförstärkningar till utbildning (...) skapar möjligheter att öka lärartätheten, skriver regeringen, men avsätter inga anslag för att studenterna ska få fler lärarledda timmar, något de starkt behöver. För att öka genomströmningen och stärka kvaliteten i högskolan krävs goda villkor för de studerande, skriver regeringen vidare. Ingenting görs dock för att förbättra studenternas villkor. Regeringens stora satsning på forskning är mycket välkommen, och vi hoppas att en del av anslagen går till att säkra goda anställningsvillkor för doktoranderna, på vars axlar den svenska forskningen till stor del vilar. Samtidigt måste vi konstatera att i sitt byggande av den framstående kunskapsnationen Sverige har regeringen förbisett den bärande bjälken som utgörs av grundutbildningsstudenterna. Det skapas ingen framstående forskning utan en framstående grundutbildning, och det skapas ingen framstående grundutbildning av att studenterna spenderar sin tid på extrajobbet i stället för i föreläsningssalen. Uppsala studentkår Klas-Herman Lundgren, ordförande Daniel Fredriksson, vice ordförande med utbildningsansvar Malena Ranch, vice ordförande med studiesocialt ansvar

4 06 / NYHETER Ergo #10 / 2008 NYHETER I KORTHET Kvinnor missgynnas av särbehandling Många högskoleutbildningar ger förtur till sökande av det underrepresenterade könet när flera sökande med samma betyg eller poäng på högskoleprovet konkurrerar om samma platser. Eftersom kvinnor är överrepresenterade vid högskolan gynnar reglerna oftast män. Det visar en kartläggning som Centrum för rättvisa, CFR, har gjort. Vid Uppsala univeritet har urvalsprincipen tillämpats i 361 fall de senaste tre åren. I 347 fall missgynnades kvinnliga sökande, enligt CFR, som anser att reglerna är könsdiskriminerande. Zennström ger miljoner till klimatforskning Uppsala universitet får donation på 15 miljoner kronor av IT-entreprenören och tidigare Uppsalastudenten Niklas Zennström. Pengarna ska gå till en gästprofessur inom klimatforskning. Zennström donerar också pengar till stipendier för forskarstudier inom textilvetenskap. Malkolm Kallin, Gustav Ödman och Emrik Kallin bygger med lego på Museum Gustavianum. Pedagogiska bitar I samband med att företaget Lego firar 50 år tar Museum Gustavianum emot två kubikmeter lego, som ska användas vid den interaktiva utställningen Barnens drömstad. Trots namnet på utställningen är alla väldigt välkomna. Vi tror verkligen att vuxna legobyggare kommer att bygga sida vid sida med barnen. Det fina med lego är att man får använda sin kreativitet och att materialet tilltalar både flickor och pojkar, kvinnor och män, säger Cecilia Ödman, Förste antikvarie vid Museum Gustavianum. Tanken är att besökarna ska bidra till utställningen genom att bygga sin egen bild av drömstaden. Lego är oslagbart i pedagogiskt syfte eftersom vi alla har en avslappnad relation till materialet. Då försvinner pressen och fantasin kan släppas lös, avslutar Cecilia Ödman. Rättelse Som student har man rätt till föräldrapenning. Hur stor ersättningen blir beror på om man har arbetat tidigare. I en passage i artikeln Jag kallade föräldrapenningen fikabidraget i senaste Ergo stod att endast arbetstagare har rätt till föräldrapenning, vilket alltså inte är korrekt. Besked om slopat obligatorium dröjer Kårobligatoriets avskaffande lyser med sin frånvaro både i budgetpropositionen och i listan över höstens kommande propositioner. Men regeringen säger sig stå fast vid planerna på att genomföra reformen före nästa val. Om det stämmer får kårerna alldeles för kort tid på sig att ställa om, menar Sveriges förenade studentkårer, SFS, och Uppsala studentkår. Ifebruari i år presenterade regeringens utredare Erland Ringborg sitt förslag för hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. Reformen genomförs den 1 juli 2010, under förutsättning att beslut om författningsändringar fattas senast i början av 2009, skrev han i sitt betänkande. Då hette det att beslut i frågan kunde väntas till hösten och det var enligt högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg rimligt att finansieringsfrågan var löst innan dess. Men reformen nämns inte i budgetpropositionen och finns inte heller med på listan över de propositioner som regeringen ska lägga fram senare i höst. Osäkerheten har spätts på av uppgifter i tidningen Studentliv om att regeringen kanske inte hinner avskaffa obligatoriet under mandatperioden. Orsaken sägs vara att finansminister Anders Borg inte anser att det finns utrymme att finansiera ett avskaffande, som enligt Erland Ringborgs modell skulle kosta omkring 125 miljoner kronor att genomföra och bekostas genom ett minskat antal studieplatser. PÅ FINANSDEPARTEMENTET vill man överhuvudtaget inte kommentera uppgifterna, utan hänvisar vidare till Utbildningsdepartementet. Malin Strid, politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet, säger att Lars Leijonborg står fast vid sina planer på att avskaffa obligatoriet. Propositionen från regeringen kommer i närtid men inte i höst, fortsätter hon.»kårer OCH NATIONER MÅSTE FÅ VETA HUR EN NY TIDSPLAN FÖR ETT EVENTU- ELLT AVSKAFFANDE SKULLE SE UT I MYCKET GOD TID OM FÖRÄNDRINGARNA SKA GÅ ATT GENOMFÖRA.«Huvudskälet till att reformen inte finns med i budgetpropositionen är att det inte finns så mycket att tillägga Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg säger sig fortfarande vara inställd på att avskaffa kårobligatoriet under mandatperioden. Men reformen nämns inte i regeringens budgetproposition. Foto: Christin Lenthamre till det vi redan har sagt. Vi hade kunnat skriva att avskaffandet är under beredning, men det hade inte tillfört så mycket. Planerade utgifter brukar väl finnas med i budgetpropositionen även om de har presenterats förut? Det finns vissa tekniska detaljer som återstår att lösa. Hur studentinflytandet ska säkras, till exempel. Är finansieringen en sådan olöst teknisk detalj? Som alltid pågår det diskussioner om finansieringen, men ingenting utöver det vanliga. SFS ordförande Moa Neuman tycker att det är olyckligt att beslutsprocessen nu verkar skjutas upp. Varje månad som det drar ut på tiden innebär en månad mindre för studentkårerna och SFS att förbereda sig, säger hon. Det borde regeringen ta hänsyn till i sin proposition, menar Moa Neuman. Antingen måste förändringen för kårerna bli mindre eller också får man ge dem mera tid att anpassa sig. TILLS VIDARE UTGÅR SFS från att obligatoriet kommer att avskaffas som utlovat men ser det som en öppen fråga om kårerna kommer att kompenseras med ett statligt stöd och i så fall hur mycket pengar det blir. Vi vet inte om det blir 310 kronor per helårsstudent, eller 50 kronor eller noll. Man måste tänka sig flera scenarier. Även Uppsala studentkårs ordförande Klas-Herman Lundgren oroas av ovissheten och bristen på klar information: Det vore förödande att få mindre än 310 kronor per student i bidrag och även utredaren har poängterat att 310 kronor är en miniminivå. Kårer och nationer måste få veta hur en ny tidsplan för ett eventuellt avskaffande skulle se ut i mycket god tid om förändringarna ska gå att genomföra. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se

5 Ergo #10 / 2008 NYHETER / 07 Oenighet om skuggdoktorander Vad är egentligen en skuggdoktorand? Hur många finns det och hur ska skuggdoktoranderiet stoppas? Åsikterna gick isär och tonen var stundtals hård under den debatt som anordnades av Sveriges universitetslärarförbund den 15 september. Representanter för såväl student- och doktorandorganisationer som universitetet hade samlats på Biomedicinskt centrum för att diskutera hur förekomsten av skuggdoktorander kan förhindras. På moderatorn Ann Fritzells inledande fråga om det finns skuggdoktorander vid Uppsala universitet svarade alla debattörer ja med undantag för medicinska fakultetens dekanus Göran Magnusson, som nöjde sig med att konstatera att det inte kan uteslutas. LÄNGRE ÄN SÅ sträckte sig inte konsensus; panelen kunde inte ens samlas kring en gemensam begreppsdefinition. En skuggdoktorand är en person som bedriver forskarutbildning utan att vara antagen, sade Uppsala studentkårs doktorandombudsman Per Löwdin, som myntade begreppet i slutet av 1990-talet, och denna eftermiddag gjorde inhopp i debatten från åhörarplats. Uppsala universitets prorektor Kerstin Sahlin menade att man inte kan definiera någon som skuggdoktorand bara för att han eller hon upplever sig vara det. Hon anslöt sig till Högskoleverkets definition: Skuggdoktorand är en person på ett lärosäte, som inte är antagen till forskarutbildningen, men som befinner sig i en situation som motsvarar en antagen doktorands. Mina studenter på Företagsekonomiska institutionen får till exempel tillgodoräkna sig D-kurser i sin forskarutbildning. Det är fullt tillåtet och betyder inte att de är skuggdoktorander när de studerar på D-nivå, sade hon. Ett irrelevant exempel, menade Per Löwdin: Ingen har någonsin påstått att det skulle finnas skuggdoktorander på Företagsekonomiska institutionen. Problemet gäller folk på medicinsk fakultet som står och labbar nio till fem varje dag under handledarens överinseende.»det HANDLAR OM FOLK PÅ MEDICINSK FAKULTET SOM STÅR OCH LABBAR NIO TILL FEM VARJE DAG UNDER HANDLEDARENS ÖVERINSEENDE.«Göran Magnusson medgav att det finns studenter på Medicinsk fakultet som bedriver forskning utan att vara antagna till forskarutbildningen. Men det är helt i sin ordning, menade han, eftersom exempelvis de som har en läkarutbildning ofta behöver läsa fördjupningskurser innan de är redo att börja doktorera inom experimentell vetenskap. Doktorandrepresentanterna menade å sin sida att det i så fall är grundutbildningen som behöver göras mer forskningsförberedande. SÅ VAD SKA MAN göra åt problemet? Större ansvarstagande från fakultetsnämnderna efterlystes från flera håll. Helena Jernberg, professor vid Institutionen för genetik och patologi, berättade att verksamhetsområdet för medicin och farmaci nu har infört en handledarutbildning (sedan tidigare ges en sådan centralt vid universitetet) och en handledarlegitimation. Utbildningen visade sig bestå av att handledarna informeras om reglerna och skriver under ett dokument. Doktorandnämndens ordförande Petra Hansson ifrågasatte om en utbildningsdag verkligen räcker. Hon ville också veta om den handledare som bryter mot reglerna ska kunna fråntas sin handledarlegitimation. På den frågan kunde ingen ge något tydligt svar. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Skuggdoktoranderi vid Uppsala universitet SEDAN 1998 får ingen antas till forskarutbildning utan att ha garanterad försörjning för åtta terminers studier. Det förekommer dock att studenter forskar utan att vara antagna. Ibland sker detta på studenternas eget initiativ men det kan också bero på att professorer och andra ansvariga på institutionerna utnyttjar studenterna som billig arbetskraft. Två sådana fall av skuggdoktoranderi vid Uppsala universitet har rönt stor uppmärksamhet på senare tid. REKTOR ANDERS HALLBERG förklarade i början av året att han ville sätta stopp för skuggdoktorand-problemet och tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att föreslå lösningar. I början av maj lämnade arbetsgruppen in sin rapport till rektor. Gruppen fann ingen anledning att ändra gällande regelverk centralt men däremot ett behov av ökad information till alla berörda om reglerna. För att förhindra förekomsten av skuggdoktorander i framtiden föreslog arbetsgruppen bland annat att: Sammanställningar av antagna till forskarutbildning ska kunna redovisas för dekaner och vicerektorer. Insynen i antagningsprocessen ska öka, exempelvis genom central antagning. Alla som är verksamma vid Uppsala universitet ska få ett fullgott försäkringsskydd. UPPSALA STUDENTKÅR reserverade sig mot delar av rapporten. De båda professorer som brutit mot reglerna bör bli föremål för anmälan och prövning i Statens ansvarsnämnd, menar kåren, som också föreslår ytterligare åtgärder utöver dem som arbetsgruppen tar upp, bland annat: Ökad information om reglerna på institutionernas hemsidor. Obligatorisk handledarutbildning för alla handledare. Stöd till skuggdoktorander som träder fram, och hjälp med uppehållstillstånd personer som inte är EU-medborgare. Antagning med stipendium eller annan fi nansiering bör inte få behandlas på lägre nivå än fakultetsnämnd. Studiemedlet höjs av misstag Det blir ingen höjning av studiemedlet nästa år, utöver den justering efter inflationen som görs varje år. Tack vare en räknemiss hos Statistiska centralbyrån blir justeringen dock förhållandevis gynnsam: cirka 320 kronor mer per månad. Prisbasbeloppet, som styr justeringarna, baseras på konsumentprisindex som i det här fallet inte stämde. Uppräkningen av studiemedlet efter konsumentprisindex är en fråga som drivits aktivt av landets studentkårer. SOCIALDEMOKRATERNAS partiledare Mona Sahlin föreslog häromveckan en höjning av studiebidraget och barntillägget vid ett eventuellt maktskifte. Ett förslag som välkomnas av Uppsala studentkårs vice ordförande Malena Ranch. Jag tycker naturligtvis att det är positivt att socialdemokraterna vill höja studiemedlet. Undersökning efter undersökning visar hur lite pengar studenter har kvar när det nödvändigaste är betalt. Något måste göras, säger Malena Ranch. NÄR DEN BORGERLIGA ALLIANSEN gick till val för två år sedan lovade tre av fyra partier att höja studiemedlet. På Uppsala studentkår räknar man kallt med att löftet kommer att infrias innan mandatperioden är slut och hoppas att höjningen ska fungera som en markering. En ordentlig satsning som visar att frågan tas på allvar. Vi hoppas att de borgerliga partierna också förstår att studiemedlet behöver höjas. Kåren vill ha en kraftig höjning av bidragsdelen. För att konkretisera något har vi pratat om en höjning på kronor per månad. Höjningen av prisbasbeloppet är ingen reell höjning av studiemedlet och ska heller inte ses som en sådan. Frågan är om konsumentprisindex, som prisbasbeloppet vilar på, tar tillräckligt mycket hänsyn till prishöjningarna på bostadsmarknaden. Vi kan nämligen se att studenter lägger allt mer av sitt studiemedel i hyra, avslutar Malena Ranch. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se FRÅGA KÅRJURISTERNA FRÅGA: Jag har väldigt dyr kurslitteratur på min utbildning den här terminen. Jag och några kompisar funderar därför på att dela på kostnaderna och kopiera upp exemplar till alla. Hur funkar det där med upphovsrätt egentligen? Får man kopiera böcker hur som helst? SVAR: Det är tillåtet att för privat bruk Har du juridiska funderingar som du har ställts inför under din studietid? Kårjuristerna är juridikstuderande och svarar på allmänna juridiska frågor. Om du har en fråga du vill ställa till dem, kontakta dem via mail: karjurist@us.uu.se eller på telefon: Telefontid onsdagar Inga frågor publiceras i Ergo utan frågeställarens tillstånd. göra en eller några kopior så länge man inte kopierar ett helt verk. Man får alltså bara ta kopior på delar av en bok, inte hela boken rakt av. Med privat bruk avses främst bruk inom den närmaste familje- och vänkretsen. Du kan alltså inte kopiera böcker till hela klassen utan bara delar av böcker till dig själv och någon vän. Intrång i upphovsrätten kan leda till böter eller fängelse i högst två år.

6 08 / NYHETER Ergo #10 / 2008 Inga pengar till utvidgat fotoprojekt Kårens fotoprojekt Bilden av studenten från i våras ska utvidgas till permanenta arbetsgrupper men får inte kosta en krona. Det beslutades på terminens första kårfullmäktige, där budgeten och verksamhetsplanen stod i fokus. Frågan om fotoprojektet inbjöd till en debatt med partiideologiska förtecken. Hanna Wagenius från Borgerliga studenter yrkade på att projektet stryks ur verksamhetsplanen och budgeten, där kronor hade avsatts för ändamålet. Det är väl trevligt om man gillar att fotografera men det hör knappast till kårens kärnverksamheter, sade hon, och tillade att för henne gäller frågan inte pengar, utan principer. Vice kårordförande Malena Ranch, Gröna studenter, svarade att det rör sig om mer än bara ett hobbyprojekt. Det handlar dels om dokumentation av kårens verksamhet, dels om att driva studentpolitiska frågor i bildform som ett komplement till rapporter och liknande. Kårordförande Klas-Herman Lundgren, Uppsala universitets studenter, påpekade att vårens fotoprojekt Bilden av studenten blivit mycket uppskattat och att universitetsledningen har undrat om det kommer att bli någon uppföljning. Piratstudenternas Mattias Bjärnemalm menade att universitetsledningens gillande inte är något skäl för att permanenta fotoprojektet. Kåren borde istället använda sig av Ergos redaktörer för att dokumentera sin verksamhet, sade han. De har nog fullt upp ändå med att få ut tidningen, svarade Klas-Herman Lundgren. Ulrika Bohlin från Uppsala universitets studenter argumenterade för att Bilden ovan ingick under våren i kårens fotoprojekt Bilden av studenten. Projektet ska nu utvidgas men tilldelas inga pengar. Foto: Elias Malmberg fotoprojektet bör kunna bära sina egna kostnader. Fullmäktige gick på hennes linje och beslutade att projektet ska finnas kvar i verksamhetsplanen men att det inte ska tilldelas några pengar i budgeten. I övrigt röstades budgeten igenom utan ändringar. PROPOSITIONEN för kårens verksamhetsplan innehöll som vanligt tre så kallade fokusfrågor som kåren ska inrikta sig särskilt på under det kommande året. Tony Kenttä, S-studenter, tyckte att den första fokusfrågan Närhet och studentmedverkan borde strykas. Det är en organisationsfråga och sådana är i och för sig viktiga. Men fokusfrågor bör handla om hur vi kan förbättra situationen för studenterna, inte om kårens organisation, sade han. Om vi inte når ut, hur ska vi då kunna hjälpa de studenter som har det svårt?, kontrade Klas-Herman Lundgren. Genom fokusfrågan Universitetet och samhället vill kårstyrelsen arbeta för ekologisk och social medvetenhet. Tony Kenttä tyckte att frågan var alldeles för bred och ville dela upp den i två olika frågor. Men fullmäktige gick på styrelsens linje och avslog Kenttäs yrkande. Mötet ajournerades vid midnatt, utan att verksamhetsplanen hade klubbats igenom, och återupptogs den 30 september, efter denna tidnings pressläggning. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Per Löwdin Stipendier vid vägs ände? Externa medel kallas vid vissa fakulteter för stipendier. Därigenom slipper anslagsgivaren undan alla lönebikostnader, som går till sjuk- och föräldraförsäkring och pension, samtidigt som stipendiaten blir utförsäkrad. Motivet är framför allt att det blir billigt. Varken skatter eller sociala avgifter belastar anslagen. Nu tycks dock detta oskick närma sig vägs ände. På UNT debatt (5/9) går Universitetslärarförbundets ordförande Christoph Bargholz och ombudsmannen Robert Andersson under rubriken Stoppa Rovdriften på unga forskare till storms mot stipendiefinansiering, och uppmanar allmänheten att vid donationer till välgörenhet utnyttja sin konsumentmakt och rösträtt genom att fråga om den organisation man vill skänka pengar till bidrar till att utnyttja unga forskare genom att dela ut stipendier i stället för bidrag till anställningar. Om svaret på frågan är ja, kan man välja en annan organisation. Det är en lysande idé! Vem vill skänka pengar till organisationer som finansierar forskning på ett sätt som riskerar att försätta unga forskare i misär? Bargholz och Andersson pläderar för att regeringen ska lagstifta bort stipendiefinansiering av doktorander. Det avgörande bidraget kommer dock från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), de svenska universitetens samarbetsorganisation. SUHF har gjort en utredning, Hantering av bidrag för stipendier huvudsakligen för utbildning på forskarnivå, vilken inte bara förordar att stipendier som huvudsaklig försörjning ska avskaffas. Den föreslår också en modell som gör det möjligt. U tredningen föreslår att stipendier ska omvandlas till utbildningsbidrag och doktorandtjänster. Grundprincipen är att samtliga doktorander ska behandlas likvärdigt vad gäller krav på studier och finansieringsformer. Stipendier ska inte användas för försörjning av enskilda doktorander. Istället förespråkar utredningen att de belopp som idag kan förmedlas från finansiärer till stipendier ska användas till anslag för hel- eller delfinansiering av doktorander, vilka dock måste fullfinansieras enligt gällande regelverk. Doktorander som inom ramen för utbytesprogram med utländskt lärosäte är antagna vid svenskt lärosäte, istället för vid hemlärosätet, ska behandlas likvärdigt med andra doktorander, inklusive finansiering, under den tid de är bosatta i Sverige. Fakultetsnämnderna ska ha ansvar för att besluta om den faktiska fördelningen av samtliga medel som kan användas för finansiering av doktorander. Modellen innebär att samtliga finansieringsformer (fakultetsanslag, donationsmedel, projektanslag och stipendiemedel) som används till finansiering av doktorander hanteras enhetligt under fakultetsnämndernas ansvar. Stipendiedonationer bör inte accepteras från finansiärer som inte godtar den nya enhetliga modellen för finansiering av utbildning på forskarnivå. Enskilda doktorander har dock rätt att ta emot stipendier som de erhåller direkt från en finansiär om dessa inte avser grundförsörjningen. SUHF har tidigare visat sig vara ytterst effektivt, till exempel när man bildade kartell mot forskningsråden för att uttaxera resurser till gemensamma ändamål. Bildar nu organisationen kartell för att tvinga dem som finansierar forskning genom rovdrift på yngre forskare att övergå från stipendier till utbildningsbidrag och anställningar talar allt för att man kommer att lyckas. Mycket vore vunnet, inte minst för Sveriges anseende i världen. Många utländska doktorander går på vedervärdigt låga stipendier, och har väsentligt sämre villkor än sina svenska kollegor. Det är ingen bra reklam för Sverige. Särskilt pinsamt är det när biståndsmedel används för att skapa en kategori doktorander som har usla villkor. SIDA, Svenska institutet, Handelsbanken, China Scholarship Council, och andra som gärna finansierar doktorander med stipendier, kommer sannolikt snabbt att anpassa sig till de nya spelreglerna. Däremot kan det ta längre tid när det gäller stipendier som utgör avkastningen av sedan länge donerat kapital. Dessa måste permuteras. När de nya förutsättningarna klarnat för kammarkollegiet, som beviljar permutationer, bör detta knappast möta några svårigheter.

7 Ergo #10 / 2008 BOSTAD / 09 Illustration: Hanna Strandberg TAK ÖVER HUVUDET I år och i början av nästa år färdigställs 914 nya studentbostäder på Ekebyfältet i Flogsta och i kvarteret Observatoriet vid Ekonomikum. Samtidigt bor många internationella studenter på vandrarhem och hotell, till höga kostnader. Det talas om att bostadskrisen ökar i år igen, trots nybyggena, men få nya bostäder planeras de kommande åren. Ergo ägnar i detta nummer fem sidor åt Uppsalastudenternas boende. Den september hölls bostadskonferensen Stud- Bo08 i Stockholm. Studentbostadsföretag, högskolor, studentorganisationer, politiker och tjänstemän var inbjudna att diskutera dagsaktuella frågor. Temat för konferensen var internationalisering, då det svenska utbildningsväsendet nu genomgår stora förändringar och då antalet internationella studenter ökat kraftigt de senaste åren. Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell talade om hur Alliansens nya bostadspolitik påverkar studentbostadsbranschen. Investeringsbidraget, som ska skydda hyresrätten, kommer inte att återinföras. Det enda förslaget för hyresmarknaden i budgetpropositionen 2009 är ett ökat schablonavdrag för uthyrning i andra hand. Mats Odell menade att detta förväntas bidra till en bättre bostadssituation för studenterna. ENLIGT MALENA RANCH, vice ordförande för Uppsala studentkår, har man inte längre några åtgärder för att säkerställa nybyggnation av studentbostäder. Det är idag för dyrt att bygga hyresrätter för studenter. Enligt en undersökning gjord av Swedbank är den främsta anledningen till att studenter har mindre kvar i plånboken än de hade för 20 år sedan ökade boendekostnader. En tredjedel av studenternas disponibla inkomst går till hyran, jämfört med en femtedel Malena Ranch menar att studenter idag främst efterfrågar lägenheter och att det därför behöver byggas nytt, men på- pekar samtidigt att det är viktigt att behålla de korridorrum som redan finns. Den ökande skaran utländska studenter och de stora ungdomskullar som kommer att söka sig till universitetet de närmaste tio åren kommer, i kombination med att fler väljer att studera när det råder dåliga tider på arbetsmarknaden, leda till ett ökat behov av studentbostäder. Uppsala studentkår har sedan terminsstart tagit emot samtal från internationella studenter som inte har någonstans att bo. Flera av dessa har inkvarterats på vandrarhem. Situationen såg något annorlunda ut förra året och på Uppsala kommun var man därför oförberedd på årets kris. I framtiden kommer kommunen att satsa på en bättre dialog med Uppsala universitet, för att få en uppfattning om hur många studenter som kommer att behöva bostad. Till våren kommer högskole- och forskningsminister Lars Leijonborgs studiesociala utredning att vara klar och det återstår att se hur stor ökningen av studiemedlet kommer att bli för landets studenter. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se

8 10 / BOSTAD Ergo #10 / 2008 Som svampar ur jorden Det gick undan när byggena väl kom igång. I år och i början av nästa år färdigställs 914 nya studentbostäder på Ekebyfältet och i Ekonomikumparken. Majklockans lägenheter på Ekebyfältet i Flogsta färdigställs under Flera av husen är redan inflyttningsklara och många studenter har fått ett nytt hem. Totalt blir det 400 nya lägenheter, uppdelade på sex hus. Storleken på lägenheterna varierar mellan 27,3 och 54 kvadratmeter och hyrorna mellan och kronor. Lägenheterna förmedlas via Uppsala studentkår och har 12 månaders hyra utan el, värme och vatten. Anslutning till telebolaget Blixtvik för 145 kronor i månaden. Bygget försenades på grund av kommunens planändringar, där detaljfrågor stöttes och blöttes alltför länge, enligt Majklockans VD Mats Andersson. Till slut var alla dock eniga och fastighetsbolaget fick klartecken att slutföra arbetet. Husen består av färdigbyggda moduler och varje hus tog endast fyra månader att sätta ihop, från platta till tak. Däremot krävdes en hel del förarbete på byggarbetsplatsen. Mats Andersson är bekymrad över att hans planer på fortsatt byggande kanske inte blir godkända. Fastighetsnämnden har fortfarande, efter ett års tid, inte gett någon respons på en andra etapp i Flogsta. Planerna omfattar förutom ytterligare studentbostäder även äldreboende. Mats Andersson har heller inte fått gehör för sin idé om ett litet torg i anslutning till bostäderna vid Ekebyfältet, där han vill uppföra ett fik, en mataffär och en cykelhandel. Han vill också öppna upp parken som ligger intill, för att de boende i området ska ha ett ställe att koppla av på. Koloniägarna har fått erbjudande om ny mark i Hågadalen, men ingenting är klart. I KVARTERET OBSERVATORIET vid Ekonomikum byggs fyra punkthus och två längor. Uppsalahem och fem nationer står bakom bygget, men det var på Uppsala universitets initiativ som kvarteret Observatoriet fick en ny detaljplan som tillåter byggandet av studentbostäder. Samtliga lägenheter har 12 månaders hyra utan el och vatten. Anslutning till UpUnet-S ingår i hyran. Uppsalahem äger punkthus 9, som är inflyttningsklart i oktober och punkthus 11, klart i februari. Totalt bygger Uppsalahem 134 nya lägenheter. Storlek en varierar mellan 28 och 60 kvadratmeter och kostar mellan och kronor i hyra. Samtliga lägenheter är rök- och husdjursfria. Ansökningstiden för en lägenhet i hus 11 är 3 19 oktober. Gotlands nation delar punkthus 15 med Gästrike-Hälsinge nation och tillsammans äger de 48 lägenheter. Från 30,5 till 46 kvadratmeter stora, med hyror mellan och kronor i månaden. Hyresgästerna har redan flyttat in. Värmlands nation äger punkthus nummer 13, med 48 lägenheter. Deras storlek skiljer sig en aning från i hus 15, men varierar också mellan 30,5 och 46 kvadratmeter. Hyrorna ligger mellan och kronor även här. Från och med oktober är lägenheterna klara för inflyttning. Västmanlands-Dala och Norrlands nation har varsin länga på nummer 27 A D. Västmanlands-Dalas länga innehåller 118 lägenheter. Storleken på lägenheterna varierar mellan 27,5 och 53 kvadratmeter, med hyror från till kronor i månaden. Norrlands länga har 166 lägenheter på 24 till 37 kvadratmeter, med hyror mellan och kronor. Inflyttning under HANNA STRANDBERG Majklockans lägenheter på Ekebyfältet har redan börjat fyllas av hyresgäster. Svensken, tjecken och fransyskan Erik Lindström har bytt upp sig, Martin Liška trivs i korridoren och Claire Morandin har hjälp från oväntat håll. Alla är de nyinflyttade i sina studentlyor. Erik Lindström har nyligen flyttat in i en av de nybyggda lägenheterna på Ekebyfältet, en 31 kvadratmeter stor etta, med en hyra på kronor. Jag möter honom i dörren till huset, som fortfarande står mitt på en byggarbetsplats. Alla hus är inte färdiga och överallt ligger byggmaterial och annan bråte. Lägenheten har en öppen planlösning, med ett fullt utrustat kök bakom en halvvägg. Badrummet nås från hallen och det finns en fransk balkong. Erik Lindström berättar att om man öppnar dörren och det stora fönstret över diskbänken så kan man vädra ut lägenheten på ett par minuter, något han glatt demonstrerar medan flickvännen försöker stänga fönstret igen. Det är kallt ute. Erik Lindström är 27 år och har läst i Uppsala sedan höstterminen Jag var inte så kräsen i början, jag och min extjej flyttade till ett rivningskontrakt på Sernanders väg i Flogsta. Efter sammanlagt ett år i ett hus under ombyggnad flyttade de ned till Flogsta låghus och en trea, där de bodde i tre år. Nästa steg på bostadsmarknaden blev en etta i Gamla Studentstaden och, ett år senare, nybygget på Ekebyfältet. Jag trivs riktigt bra här. Det var köket och i viss mån även ytan som gjorde att jag valde Majklockans lägenheter. Jag ställde mig i kön tidigt, redan under hösten förra året. Jag mejlade och frågade när man kunde börja anmäla intresse och fick svaret att kön precis öppnat. Jag tittade inte närmare på Ekonomikumbygget eftersom jag trodde att det skulle ta mycket längre tid innan lägenheterna var inflyttningsklara. I hyran för lägenheterna på Ekebyfältet ingår varken el, värme eller vatten. Majklockan står för tecknandet av abonnemang. I husen finns värmeväxlare som Erik Lindström. samlar in ventilationsluften och skickar tillbaka värmen in i systemet. På så sätt behöver företaget köpa in mindre värme utifrån. Varje lägenhet har en temperaturmätare, där hyresgästen själv kan reglera inomhustemperaturen. Faran är väl att man kan bli snål när man ser hur mycket man förbrukar och vad det kostar. Mats [Andersson, VD för Majklockan, reds anm.] klappade på väggen en gång och sa: Om man är riktigt snål kan man alltid leva på värmen från grannen., skrattar Erik. EN ANNAN FIFFIG DETALJ är nyckelbrickan som hör till varje lägenhet. Med den kan man låsa och låsa upp sin dörr och ytterdörren, öppna brevlådan och boka tvättstugan. Något som tilltalar Erik i egenskap av blivande ingenjör. Han är väldigt entusiastisk och visar alla funktioner minst en gång. Men när vi kommer in på bostadssituationen i Uppsala mulnar han en aning. Man måste mäta utbud och efterfrågan bättre! Göra undersökningar, föra in i databaser. Har man koll på alla variabler kan man inte råka ut för obehagliga överraskningar. Situationen var densamma när min pappa pluggade och det var rätt långt tillbaka i tiden. Och sedan kommer UNT-rubriker som skriker ut att studenterna tvingas bo på gatan... Något annat han stör sig på är att kommunen ska lägga sig i minsta detalj. Taket hade fel vinkel tydligen, och

9 Ergo #10 / 2008 BOSTAD / 11 Så bor Uppsalastudenterna Foto: Hanna Strandberg Studentbostäder Studentstaden har bostäder runt om i staden lägenheter och 1704 rum. Heimstaden har rum i Flogsta höghus. Uppsalahem har 266 bostäder runt om i staden. 172 lägenheter och 94 rum. Majklockan har 400 lägenheter på Ekebyfältet i Flogsta. Olika stiftelser har drygt 450 bostäder runt om i staden. Ultuna har cirka 370 bostäder. Akademiförvaltningen har drygt 200 bostäder. Nationsbostäder Gotlands nation har 79 bostäder. 24 lägenheter och 55 rum. Gästrike-Hälsinge nation har 277 bostäder. 48 lägenheter och 229 rum. Göteborgs nation har 43 bostäder. 1 lägenhet och 42 rum. Kalmar nation har 121 bostäder. 13 lägenheter och 108 rum. Norrlands nation har 830 bostäder. 252 lägenheter och 578 rum. Smålands nation har 70 bostäder. 23 lägenheter och 47 rum. Stockholms nation har 212 bostäder. 24 lägenheter och 188 rum. Snerikes nation har 477 bostäder. 80 lägenheter och 397 rum. Uplands nation har 55 rum. Värmlands nation har 122 bostäder. 57 lägenheter och 65 rum. Västgöta nation har 34 rum. Västmanlands-Dala nation har 624 bostäder. 187 lägenheter och 437 rum. Östgöta nation har 379 bostäder. 112 lägenheter och 267 rum. om livet i studentbostaden fasaden var för romantisk. Kommunen drog ut på handläggningstiden gång på gång och under tiden låg lånen och tickade och räntorna gick upp. Det borde finnas klarare regler för hur länge kommunen får dra ut på ett ärende. Dessutom är byggmarknaden en enda stor kartell och kommunen har inte tagit sitt ansvar för situationen sedan sjuttiotalet. Erik Lindström är imponerad av att ett litet företag som Majklockan har lyckats få till stånd ett så pass stort bygge. Han beskriver Mats Andersson som en extremt driftig person, en eldsjäl, och tycker att planerna på ett litet torg med fik, mataffär och cykelhandlare är en bra idé. Men han tycker att det vore viktigare med ett tak över cykelställen, vilket han ska ta upp. Majklockan är snabba med att åtgärda felanmälningar. Förmodligen har Mats inte ens tänkt på att det behövs tak. Vi får lobba lite framöver helt enkelt. ERASMUSSTUDENTEN MARTIN LIŠKA från Tjeckien läser historia och svenska vid Uppsala universitet, samma ämnen som han läser i hemlandet. Via utbytesprogrammets samordnare får han hjälp med det mesta. Jag är imponerad av samordnarnas kompetens, i Tjeckien har de ingen koll. Här kan de svara på alla upptänkliga frågor och de tycker inte att man är jobbig på något sätt. Jag är jättenöjd med bemötandet jag fått sedan jag kom till Uppsala. När han anlände till Uppsala från Prag var det för sent på dagen för att hämta ut nyckeln till rummet i Flogsta. Istället fick han ta in på ett vandrarhem över natten. Dagen därpå hämtade han ut nyckeln och efter en stund hade han även listat ut hur man använder kortet till dörren. Jag tycker om att bo i korridor. Särskilt här, eftersom jag får öva på min svenska. Man träffar en massa människor som befinner sig i samma situation, vilket innebär att man kan hjälpa varandra när det behövs. Martin Liška berättar att han träffat många internationella masterstudenter som varit tvungna att hitta bostad själva, utan hjälp från universitetet. Om de har haft svårt att hitta bostad? Ja, inte vet jag, men de borde ju ha stött på de vanliga problemen som uppstår när man försöker hitta en bostad i en stad man aldrig varit i förut, i ett land där man inte talar språket... CLAIRE MORANDIN FRÅN FRANKRIKE är en av många internationella masterstudenter i Uppsala. Hon läser ekologi och hållbarhet och bor i Flogsta höghus, som numera ägs av Heimstaden. Genom hjälpsamma personer på värdinstitutionen vid Uppsala universitet fick hon och de andra masterstudenterna i biologi bostaden ordnad, något som är ovanligt för studenter som inte ingår i ett utbytesprogram. Jag hade en enorm tur som fick en bostad. Helst hade jag dock velat ha en egen lägenhet, då jag aldrig tvingats bo ihop med andra förut, men jag insåg ganska snart att det inte var möjligt att få tag i eget boende, så jag tackade ja till rummet. Väl i Uppsala visades hon runt på universitetet av studenter och fick hjälp att hitta till rummet i Flogsta. Jag blev väldigt förvånad över att rummet var så stort, att det var rent och hade fina tapeter. Köket däremot var smutsigt och stökigt, men det hade jag väl förväntat mig. Nu när jag har bott här i några veckor känns det riktigt bra, jag är jätteglad att jag kom hit för att plugga. Människorna jag möter är trevliga och kursen jag läser är intressant. Allt är toppen. Trots att Claire Morandin egentligen inte vill bo i korridor tycker hon att det är skönt att inte behöva vara ensam. Av tolv personer i korridoren är tio svenskar och hittills har hon haft flera intressanta samtal om de kulturella skillnaderna mellan Frankrike och Sverige. Får hon nog av korridorarna kan hon alltid stänga dörren, menar hon. Däremot har hon problem med kylan. Hon tycker att Heimstaden ska höja värmen i huset, men säger att de vägrar. HANNA STRANDBERG

10 12 / BOSTAD Ergo #10 / 2008 Smal budget inget hinder Ergo har träffat två studenter som inte låter studielånets snåla karaktär sätta stopp för stilfull inredning. N iclas Holmberg bor i ett 17 kvadratmeter stort rum i en av Kalmar nations studentkorridorer. Han stod ut tre månader innan han valde att göra en totalförändring. Nu är rummet ljusgrått och har genomgående neutrala kulörer men med klös i tamburens färgsättning där väggarna är bläcksvarta. Att det bor en inredningsintresserad person här råder det ingen tvekan om, varenda yta är pepprad med genomtänkt stilsinne. Det här är mitt hem och på den lilla yta det faktiskt är behövs ett system för att det ska fungera. Det är sovrum, vardagsrum och arbetsrum i ett, ett rum med multifunktioner, säger Niclas Holmberg. En två meter hög spegel står lutad mot en av väggarna och fångar upp ljuset utifrån, en detalj som gör att rummet verkar större. Spegeln ser exklusivt dyr ut men visar sig vara frukten av ett IKEAbesök och några svarta penseldrag. I den dämpade färgskalan lyser den tomatröda mattan upp rummet, en perfekt cirkel som täcker det gamla linoleumgolvet.»vill DU ÅSTADKOMMA STOR SKILLNAD I ETT RUM SÅ TÄNK VOLYM.«Man måste vara lite smart när budgeten är tajt. Vill du åstadkomma stor skillnad i ett rum så tänk volym. Då är det rätt att satsa på stora saker som min matta och spegel till exempel. Skulle jag byta ut dem så ändrar rummet karaktär direkt, säger Niclas Holmberg. På resor har han samlat på sig inredningsdetaljer, småsaker som kaffemuggar som satta i ett nytt sammanhang och exponerade på öppna hyllplan blir till exotiska ting. Knepet är att blanda billiga saker med fynd man samlat på sig. Det är så jag skapat min personliga inredning, säger Niclas Holmberg. TOALETT OCH DUSCH är förvandlat från ordinärt vitkaklat till slående lyx, en klarröd tvålpump och matchande duschdraperi fixar stilen. Ibland kan det räcka med att byta ut bruksföremål som en duschslang i plast mot en kromad dito för att uppnå stor effekt. Det är nästan ett skämt så lätt det är att förändra utseendet i ett rum. För några få hundralappar gjorde minima- Detaljer i rött lyfter Niclas Holmbergs badrum. Resten av inredningen går i svart, vitt och krom. Kaffekoppar och spritflaskor fyller hyllorna och i samlingen finns en Absolut Disco. Självfallet stoltserar en imac på skrivbordet. la detaljer allt för det utrymmet, säger Niclas Holmberg och nickar mot badrummet. Samma sak händer om man byter gamla knoppar på garderober och skåp till nya. Med hjälp av några skruvdrag skapas intrycket av att hela rummet renoverats. Samlar man dessutom alla tavlor på en och samma vägg uppstår harmoni i det lilla studentrummet. Att tänka nytt kring sakers funktioner är något Niclas Holmberg tagit fasta på när han dekorerat hallens svarta väggar. Här hänger fondtapet hemtillverkad av vackert presentpapper. Stora väggprydnader är en annan sak som förändrar i ett slag, ett annat användningsområde för presentpapper. Det är konst på rulle som är perfekt att göra tavlor av, säger han. Nattduksbordet är också ett hemmabygge, gjort av favorittidningarna som placerats i tjocka buntar direkt på golvet. Det är jag riktigt nöjd med, tidningarna brukar ju ligga ovanpå bordet annars men här har jag integrerat formen. Konstnärligt och funktionellt samtidigt som det inte kostar skjortan, säger Niclas Holmberg. Det artistiska lyser igenom i varje detalj, fast utan den ljusa väggfärgen hade studentrummet inte varit detsamma. En manöver som landade på cirka tusenlappen. Ska jag ge råd om en enda förändring så är det att måla om ifall man kan och får. Med en neutral färgbas går det sen att åstadkomma massor men med små medel. JENNY KÄÄNTÄ bor i en tvårummare i Studentstaden. Hon läser retorik till vardags men fritiden spenderas ofta på jakt efter fynd i någon av Uppsalas secondhand-affärer. Heminredning är viktigt och stilen i lägenheten är enhetlig med genomgående inredning från och 60-talet. Jag har alltid gillat teakmöbler och räta, klara former. Dessutom är 50-talsmöbler mindre och lättare, smidigt om man som student flyttar runt mycket, säger Jenny Kääntä. Möblemanget är inhandlat på secondhand-affärer och loppmarknader eller

11 Ergo #10 / 2008 BOSTAD /13 för en snygg stil Secondhand i Uppsala I Uppsala finns det gott om butiker som säljer bättre begagnade möbler och inredning. Fynda och skapa din personliga inredningsstil. Butikerna fyller på hyllorna med nytt varje dag en god idé är alltså att titta ofta och igen. Myrorna Adress: I Uppsala finns 2 butiker, Sysslomansgatan samt Kungsängsgatan 20. Öppet: Sysslomansgatan måndag fredag 10-18, lördag Kungsängsgatan måndag-fredag 10 18, lördag Priser: Fåtölj 45 kr, byrå 25 kr, matbord 75 kr, köksstolar 35 kr (lägstapris, prissättning beroende på skick). Noterat: Här hittar du allt från mattor, vaser och ljuslyktor till lampor stöpta i 50-talsretroform. Ett stort utbud gardiner och dukar. Stamkunderna duggar tätt i båda butikerna där det går att hitta det mesta som behövs i ett hem. Helping Hand Adress: Fyrislundsgatan 68. Öppet: Tisdag fredag 12 18, lördag Priser: Fåtölj 150 kr, byrå 150 kr, matbord 200kr, köksstolar 40 kr (lägstapris, prissättning beroende på skick). Noterat: Något för alla smaker och från de flesta årtionden, bland annat 1950-talets teakmöbler och stringhyllor. Gediget utbud design & märkesinredning samt ett brett sortiment tyger och tavlor. Kafédel för den kaffesugne shopparen. Röda Korsets Kupan Adress: Danmarksgatan 20B. Öppet: Måndag torsdag 10 18, fredag 10 17, lördag Priser: Fåtölj 60 kr, byrå 70 kr, matbord 70 kr, köksstolar 15 kr, soffor 100 kr (lägstapris, prissättning beroende på skick). Noterat: Äkta kristallkronor samsas med 1950-talsinredning. Hela 900 kvm secondhand-affär belägen i Boländerna, hit åker du med buss nr 18. Teak, glas och murriga men läckra färger i mönstret på Jenny Kääntäs möblemang från 50- talet. Även här dominerar en imac skrivbordet. Foto: Hanna Strandberg inropat på auktion för en liten peng. Och den möbel som kostat mest är den nätta skinnsoffan som gick på kronor. Det är genomgående mörka träslag och både blompallar och hyllor är i slank stringmodell. Tygernas mönster är i grafiskt svartvitt. I köket pågår projektet att hitta ett köksbord som matchar stolarna, den sista pusselbiten i inredningsplanen. Det krävs oftast bara småsaker för att en möbel ska bli som ny igen. Köksstolarna har fått nytt tyg och teakmöblerna brukar jag ge en strykning med teakolja, säger Jenny Kääntä. En gång i veckan ger hon sig ut och botaniserar i Uppsalas secondhand-affärer och inredningsbudgeten på 500 kronor i månaden räcker bra. Bland alla gamla»det FINNS MYCKET ATT HÄMTA PÅ FARMORS VIND TILL EXEMPEL.«möbler och grejer gäller det att kunna konsten att sålla för att vaska fram guldkornen. Ska man fynda bättre begagnat gäller det att hålla koll på vad som finns i omgivningarna. En bakluckeloppis kan ge bra utdelning, samma sak med sommarens utomhusauktioner. För Jenny Kääntä är Vaksala torg på lördagarna en stående aktivitet. Mitt bland gamla vhs-filmer och porslinsfigurer kan det gömma sig riktiga skatter. Man lär sig att se möjligheter i sakerna. Tricket är att låta bli att se möblerna där de står bland all bråte, och istället föreställa sig hur det ser ut sen när man ställt dem på plats hemma, säger hon. Det gäller att leta och ha tålamod, att skaffa ett bra grundmöblemang och inte stressa fram inredningen, seconhand-fynd kommer inte på beställning. Förutom på loppmarknader, auktioner och webbplatser som Blocket, finns fler bra ställen att leta bättre begagnat på menar Jenny Kääntä. En sak man lätt glömmer är att det finns mycket att hämta på farmors vind till exempel. Vad andra personer kasserat som skrot kan vara precis den grejen du själv är ute och letar efter. KARIN JUNIANDER Bäckar Små Adress: Dragarbrunnsgatan 18. Öppet: Tisdag torsdag , onsdag och fredag Priser: Soffa 250 kr & uppåt, köksstolar 45 kr, matbord 100 kr, bokhylla 100 kr. Noterat: Mindre butik där dekorationer/ husgeråd dominerar, tavlor, lampor och dukar. Bakom disken på lagret finns däremot ett urval av möbler fråga i kassan. Emmaus Second Hand Adress: Hjalmar Brantingsgatan 1 Öppet: Måndag fredag 12 18, lördag Priser: Tavlor 20 kr och uppåt, lampor 25 kr, vaser kr. Noterat: En affär full av naggande god inredningspiff, kristallvaser blandat med allt tänkbart inom husgeråd. Möbler hittar du i systerbutiken Emmaus i Vendel, norr om Uppsala. KARIN JUNIANDER

12 Ergo #10 / 2008 NYHETER / 17 FORSKNING PÅGÅR Ett mörkt kapitel i svensk historia Svenska myndigheter diskriminerade judiska flyktingar under andra världskriget och Förintelsen på grund av deras ras. Det visar historikern Karin Kvist Geverts i en ny avhandling. Karin Kvist Geverts är den första forskare som med hårda siffror kan visa att det var svårare för judiska flyktingar att komma in i Sverige än för andra grupper. Under åren avslog svenska myndigheter nästan hälften av alla ansökningar om inreseoch uppehållstillstånd i Sverige från flyktingar som kategoriserades som judar, medan ansökningar från övriga flyktinggrupper beviljades i fyra fall av fem. Sambandet är lika tydligt om man tar hänsyn till söktryck, ålder, kön och nationalitet. Det här säger i sig ingenting om varför den här gruppen behandlades annorlunda än andra, men det var den frågan jag ville komma åt, säger hon. Därför har hon undersökt hur de ansvariga tjänstemännen på Utrikesdepartementet och Socialstyrelsens utlänningsbyrå motiverade särbehandlingen av de judiska flyktingarna. I den nya utlänningslag som trädde i kraft 1938 hade lagstiftarna strukit en passus om att bevara den svenska rasens renhet som funnits med i den tidigare lagen från Enligt Karin Kvist Geverts berodde ändringen troligen på att rasbegreppet vid den tiden hade börjat förlora sin legitimitet inom vetenskapen. Men antisemitismen fortsatte att leva kvar som ett slags bakgrundsbrus bland allmänheten, liksom bland många av de tjänstemän som hanterade utlänningsärenden, menar hon. De var ju oftast utbildade tidigare, i en anda där det här sågs som ett objektivt sätt att tala om människor. De fortsatte att uttrycka ungefär samma saker som tidigare, men i mer förtäckta ordalag. När de inte längre fick tala om att den svenska rasen skulle skyddas kunde de i stället säga att judarna var svårassimilerbara av kända skäl. Ett vanligt argument var också att antisemitismen kunde blossa upp om för många judar kom till Sverige. Ett helt grundlöst påstående, enligt Karin Kvist Geverts. Det finns inget samband mellan antalet judar i ett område och styrkan i antisemitismen. Vem som kategoriserades som jude av svenska myndigheter var officiellt en fråga om religionstillhörighet; i handlingar som rörde judiska flyktingar skrev tjänstemännen ett m som i mosaisk trosbekännelse. Men beteckningens innebörd förändrades gradvis i riktning mot en rasistisk definition grundad på de tyska Nürnberglagarna. Efter en debatt i pressen om att Sverige invaderades av judar genomfördes i början av 1939 en utlänningsräkning. Alla utlänningar som hade uppehållit sig i Sverige mer än två dagar måste svara på om någon av deras föräldrar var jude en upplysning som hade saknat relevans om judiskhet verkligen hade definierats som enbart en religiös identitet. Samma år skrev Utrikesdepartementet till de svenska konsulaten i Europa att flyktingar som var kristna men inte tillhörde den indoeuropeiska rasen måste ange sin ras när de ansökte om visum. Eftersom de flyktingar som nämns i dokumentet var judar som hade konverterat till kristendomen är det ingen tvekan om åtgärdens syfte, menar Karin Kvist Geverts. I Nazityskland tillämpades en rasdefinition som inte tog hänsyn till hur de här människorna definierade sig själva. Kanske är det inte så märkligt att Sverige följer i de fotspåren. Det är individer ur den här gruppen som man betraktar som svåra att bli av med, eftersom inget land i Europa vill ta emot dem. TIDIGARE FORSKNING har pekat på en omsvängning till en mer generös flyktingpolitik under till följd av att ett stort antal norska judar deporterades till förintelseläger hösten Karin Kvist Geverts visar att det visserligen skedde en omsvängning, men att den var betydligt långsammare än man tidigare trott. Och det antisemitiska bakgrundsbruset fanns kvar även sedan Sverige börjat ta emot judiska flyktingar i stor skala, menar hon. Man fortsatte att sätta ett m i de här personernas handlingar och man fortsatte att fråga efter folkras i sina blanketter. Efter kriget tillsattes den så kallade Sandlerkommissionen, som skulle utreda om några fel hade begåtts i den svenska flyktingpolitiken. En tjänsteman dömdes för att ha lämnat ut uppgifter om judiska flyktingar till tyskarna; i övrigt ställdes ingen till svars. De som var ansvariga hade förmodligen inte kunnat dömas i en svensk rättsinstans eftersom de inte hade begått något brott. Men man tar inte ens upp frågan och det är intressant. Det har förmodligen att göra med att så många var inblandade, säger Karin Kvist Geverts, och nämner den blivande statsministern Tage Erlander, som då var statssekreterare på Socialdepartementet. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Karin Kvist Geverts försvarade sin avhandling Ett främmande element i nationen. Svensk flyktingpolitik och de judiska flyktinglagarna vid Uppsala universitet den 19 september. KRÖNIKA NIKLAS AREVIK Niklas Arevik är frilansjournalist och högstadielärare. Ömma käftsmällar Som bekant är pilkastning ingen sport som med alltför stor entusiasm bör utövas i gummibåt. Ändå ser vi dem där, vådligt vaggandes i marina miljöer, nästintill ohejdbart sugna på ett parti dart. Det kom att handla om Ömhet I Ett Slag Över Munnen. Ni minns den va? Debattartikeln som introducerade Newsmill med dunder och brak. Jag vet. Ett halvdesperat effektsökeri av en ny sajt som försöker syresätta bloggosfären med nervgas. I en inverterad form av kändisjournalistik publicerar man texter av kändisar i stället för att skriva om dem. De får gratis textreklam för sitt personliga varumärke, och vi slipper betala arvoden, tycks man resonera. Win-win för alla utom för läsarna, som tvingas svälja löst tyckande i citatvänlig löpsedelform. Och jag svalde. Hullet såväl som håret. Nåväl, för er som missat kommer här en kort resumé: Två kvinnor i den högst belägna halvan av toppskiktet av övre medelåldern vi kan kalla dem Jessica Zandén och Cecilia Gyllenhammar är nyskilda, nykåta och frustrerade (det är dock inget nytt) och upptäcker yrvaket att ingen vill prata med dem, alla svenska män är upptagna med att torka snor, disk och babystjärtar. Och har dessutom bara ögon för sina fruar. Kort sagt: ingen skogshuggande, straffknullande, lurvig karlakarl så långt ögat kan nå. De förtryckta männen lattjar med snabeln på toaletten och de frustrerade kvinnorna sublimerar sexualdriften till heminredning. Det måste bli ändring! Idealet är Sydeuropa och Latinamerika, machomän med hår på bröstet och skrubbsår i skrevet, brunstigt frustande av sexuell frihet. Ja, mina flitigt studerande pojkar och flickor, putsa imman från glajorna och läs igen. Latinsk. Sexuell. Frihet. Stödord: Romersk-katolska kyrkan, äktenskapets sakrament, sexualitet som arvssynd och korgossar. Någon kan väl översätta artikeln till det där utdöda språket ni vet och mejla till vatikanen@hotmail.com för att höra vad påven har att säga om damernas verklighetsbeskrivning. Det svenska flyktingmottagandet under andra världskriget påverkades av ett antisemitiskt bakgrundsbrus, menar Karin Kvist Geverts. Foto: Gusten Holm JESSICA ZANDÉN och Cecilia Gyllenhammar tar nacksving på Herr Logik, sparkar Fru Sunt förnuft i hennes rättfärdigt breda bak, hivar iväg ytterligare en radda färgglada fjäderpilar och lutar sig sedan bekvämt tillrätta i plastjollen. Och är de, med sina egna ord, sugna på ett slag över munnen, kan jag rekommendera dem att sätta kurs mot Rom eller Rio ropandes sin paroll Död åt äktenskapet! Dock garanteras ingen ömhet i snytingen. Eller hypotesen om hur attraktionskraften minskar ju mer vi fjärmar oss från våra biologiskt betingade könsroller. En man som gör kvinnosysslor är per definition osexig. Med detta följer väl i konsekvensens namn att frigjorda kvinnor som tar plats i den traditionellt maskulint definierade offentligheten förlorar all sin feminina fernissa och attraktionskraft. Jessica Zandén och Cecilia Gyllenhammar är båda mycket lyckade karriärkvinnor. Ergo: att ingen vill tala med dem beror på att de inte hör till de smarrigaste pralinerna i asken. I rest my case. Nej, man lär så länge man har lever, som Vysotskij sjöng en gång. Det hoppas jag även gäller skådespelerskor och författare. För när det väl gått hål i båten får man ro som fan. Och i bloggosfären kan ingen höra dig skrika.

13 18 / KULTUR Ergo #10 / 2008 Cykelhandlaren i Flogsta sitter på många kunskaper för den som tar sig tid. Foto: Sofie Toftgård Samtal på hög och låg växel MÖTEN I DEN ANDRA STADEN Ergo tittar i en serie närmare på livet utanför den akademiska världen i Uppsala. D örren slår igen. En liten rostig klocka svajar till, och ett tingeling får den framåtböjda mannen att resa sig. Han släpper taget om en törstig kedja och möter min blick. Han ser på mig, lika bistert och med samma rynka i pannan som skomakarn Snäll i Alla vi barn i Bullerbyn. Jag ser mig omkring. Var är cykeln som idag skulle bli min? Cykeln från Wasa, Finland som var absolut blå och automatväxlad? Jag frågar honom och han svarar att den är såld, att jag är sen, att det är mitt eget fel, vilket får mig att grabba tag i en pakethållare, andas djupt. Jag sätter mig ner på en vit pall och möter hans blick. Han ler då, ler som bara en cykelhandlare kan, lyfter fram min cykel som blygt gömt sig bakom två gula, lerstänkta mountainbikes och sen ler han än större för detta är nämligen en man som antagligen aldrig är trulig som skomakaren Snäll, utan en man som lever för att sprida glädje, för mänskligt samarbete, för samtalet, för något större än en värld fylld av konsumentosapiens och småsinthet. Detta är en man som har en diger utbildning, en retorisk skicklighet och finess och därför blir jag sittande. Vi pratar kring spansk och amerikansk politik, om hur det var då han första gången steg av tåget på Uppsala centralstation, och om svenska kvinnor och män. Men framförallt pratar vi om magnetism, om nonverbal kommunikation och om skepsism kring internetdejting. Och han trollar. Får min 500-lapp att sväva. Efter tio minuter och 24 försök, men ändå. Min femhundralapp svävar, stödjer sig endast med tre centimeter liggandes på disken. Detta är trolleri. Oskyldigt trolleri till skillnad från de trix politikerna sysslar med. Deras jobb är att trolla. Mitt jobb är att sälja och laga cyklar. Vill du ha ett lås? Du får mitt bästa för 150 kronor. Jag köper låset, ser på ännu ett trolleri baserat på tändstickor och kapillärer och sen leder jag ut min nya blå cykel. För att fyra år senare återvända. DET ÄR SEPTEMBER 2008 och då jag hör dörrklockan plinga blir jag plötsligt nervös, då jag inget ärende har. Mer än att jag vill veta om han är kvar. Hej, cykelpump (harkling), har du det? slänger jag ur mig då jag ser honom. Jag får ett negativt svar, men han erbjuder sig att beställa hem. Och då erkänner jag. Att jag är där av anledningen att jag vill veta om han under fyra år hunnit bli positiv till internetdejting, om han fortfarande är en livslustens man och om han kan svara på varför människan har ett sådant behov av titlar. Jag kallar mig litteraturvetare och du kallar dig cykelhandlare, men du bär på större kunskap och mer genomtänkta tankar om världens litteratur och konst (det hör till saken att cykelhandlaren har besökt en stor del av alla konstmuseum i Europa) så vad betyder då våra titlar? Jag sätter mig ner på den vita pallen, som fortfarande står kvar, fläckig av intorkad olja och han svarar.»jag KALLAR MIG LITTERATURVETARE OCH DU KALLAR DIG CYKELHANDLARE, MEN DU BÄR PÅ STÖRRE KUNSKAP OCH MER GENOMTÄNKTA TANKAR OM VÄRLDENS LITTERATUR OCH KONST. «Jag tjänar bra, jag gör bra, jag har barn som bär på enorma kunskaper (fina titlar) och jag har tid. Jag tänker aldrig mitt, mitt, mitt eller min, min titel, min bil och så vidare. För det är inget jag kommer ta med mig. Sen. Jag har pengar i fickan, men det som är mitt liv är inget jag köper, för mitt liv är samtalet över en bit bröd och några ostar, en promenad och att sprida något som bidrar till det mänskliga. VI PRATAR om hur människorna levde och kommunicerade för år sedan och om vad häftigt det är med blickar, alltså återigen samtalet om nonverbal kommunikation. Eller det är egentligen inget samtal utan en föreläsning. En föreläsning som ännu en gång grundar sig i trolleriet. Cykelhandlaren vrider en kniv flera varv med en kapsyl liggandes på eggen utan att tappa kapsylen. Kapsylen har han fäst, tro det eller ej, med hjälp av mänsklig magnetism, som han tagit ur min handflata. DET KAN LÅTA KLYSCHIGT det jag beskriver nu, allt vad han säger och det kan verka fånigt att jag bara sitter där på en pall och nickar och tittar på trolleri, herregud jag fattar att han driver med mig och jag förstår att han charmar många studenter på en vecka, men han har så kolossalt rätt. I allt han säger. Man kan inte trolla över telefoner eller via internet, och man kan inte få ett förhållande att hålla om man ser allt som något som kan konsumeras och slängas bort om ett eller annat går fel, och man kan inte ta med sig en titel in i det som kommer efter livet, inte vad vi vet i alla fall, och det är något fel då gamla möbler är värda mer än gamla människor. Och vi pratar för lite med varandra. Och det är alltid värt att studera, för kunskap är kunskap och öppnar för samtal och kan hjälpa oss att göra världen lite finare och lite bättre även om man väljer att sälja cyklar istället för att cancerforska. Och vi pratar för lite med varandra. SOFIE TOFTGÅRD

14 20 / KULTUR Ergo #10 / 2008 Lasse Karlsson, Susanna Eklund, Niclas Christoffer och Niklas Folkegård var det hittills mest sammansvetsade gänget som uppträtt på Standup Downstairs. Foto: Hanna Strandberg Högt i tak trots källarlokalen Det är fullsatt i källarpuben på Kalmar nation. Det som för Viktor Törneke och Erik Ahlin började som en ambition att få Uppsalastudenterna och sig själva att skratta har utvecklats till en vilja att bli en av de bästa standupklubbarna i Sverige. N iclas Christoffer går ut hårt, med bögskämt på egen bekostnad. Minuterna innan han går upp på scen står han i ett angränsande rum, till bristningsgränsen full av nervositet och hoppar upp och ned på stället. När han tar steget in i lokalen verkar han dock både lugn och avspänd. Jag är homosexuell, fast det där med sexuell, jag vet inte, det stämmer nog inte. Men homo är jag definitivt, raljerar Niclas Christoffer från den minimala scenen. Det är ilskna fransmän och förstoppade svenskar, pojkvänner som passerat revy och annat som skulle kunna sticka fel publik i ögonen. Dock inte studentpubliken på Kalmars, stämningen är varm och skratten ekar mellan väggarna. Niclas Christoffer följs av Niklas Folkegård, en relativt ny talang i standupkretsar. Han är intensiv på scen, pompös rentav och utnyttjar sin kroppshydda för att provocera och locka fram fniss från publiken. Ringarna i öronen såg mindre ut när han köpte dem berättar han. På ser de enorma ut. Nästa komiker ut är Susanna Eklund, som dyker upp från ingenstans och tar över. En röd tråd löper genom framträdandet och knyts ihop på slutet. Ni vet den där asterisken reklammakare brukar använda sig av: Flyg till Nice betala en krona. Den kan man använda sig av i alla möjliga sammanhang, på krogen till exempel: Vill du följa med hem, stjärna? (Bindningstid två år.) Det är dags för paus innan kvällens huvudnummer Lasse Karlsson. Folk beställer in öl och tar en sväng ut på gården för att röka. Snacka lite om komikerna. Det är full rörelse i den trånga lokalen, som var en av anledningarna till att arrangörerna Viktor Törneke och Erik Ahlin valde Kalmar nation för sin klubb. Det är en av de bästa lokalerna för standup i Sverige, vilket flera av komikerna har påtalat. I och med att den är så intimt liten ger den optimal publikkontakt, säger Viktor Törneke och får medhåll av Erik Ahlin, som menar att en större lokal skulle dra ned stämningen. DET VAR INTE UTAN NERVOSITET som killarna tog sig an projektet. Innan premiären var de livrädda att folk inte skulle dyka upp, så de hade en lista på kompisar som kunde ringas in i nödfall för att fylla puben. Ja, det var lite nervigt precis i början, men någonstans visste vi att det här ju bara MÅSTE fungera. Dessutom är vi inte komiker själva, utan publik, vilket är ovanligt i Sverige. De flesta klubbar drivs av komiker som vill ha mer scentid. På så sätt har vi fått ökad respekt och vår klubb har på kort tid fått ett väldigt gott rykte i standupkretsar, vilket gör det lättare att boka större namn, säger Viktor Törneke. Lasse Karlsson var redan från början ett namn killarna ville ha till Uppsala. Flitigt anlitad på klubbar i Stockholm är han en rutinerad ståuppare. Ett säkert kort helt enkelt. Lasse Karlsson får publiken med sig redan från början. Han är i toppform. Själv menar han att så länge publiken hör vad han säger och så länge folk är vid sina sinnens fulla bruk kommer skratten att runga. Lite kaxigt, men förmodligen bara en del av personan. Det är jättekul att jobba med studenter, sedan är det trevligt att klubben tar flera komiker per kväll. Det är man inte bortskämd med annars. Jobbarkompisar är underskattat och något man saknar sena kvällar i Skellefteå, när man sitter ensam på hotellrummet och gråter, säger Lasse Karlsson. Studentpubliken är en bra publik, både öppen och medveten om omvärlden. Det värsta som kan hända är att man blir totalt felbokad. En gång hamnade jag hos en äldre publik ute på vischan. Gamla tanter och gubbar, det gick inte så bra. Mina bögskämt gick inte hem alls, men det är sådant man får ta fast särskilt kul var det inte, säger Niclas Christoffer med en rysning och ett skratt. Att studentpubliken är tillåtande vet både Viktor Törneke och Erik Ahlin. Kvällens program var mainstream för att locka en bred massa, men framöver kommer de att ta större risker. Det kommer att bli lite mer överraskningar, galnare komiker så att man får till de där viktiga topparna och dalarna under en kväll. Det kan bli ansträngande om komikerna håller samma nivå så att käkarna låser sig på publiken, säger Viktor Törneke. bland kollegorna är något som alla fyra uppskattar. De berättar att de brukar hjälpa varandra, säga vad som var bra och vad som kan förbättras. Man kan sällan sno andras skämt, eftersom de ofta är så personliga. Därför är man inte rädd att komma med råd och tips, säger Lasse Karlsson. De är rörande överens om att det inte finns något ämne som man inte kan skämta om. Det handlar om hur man framför skämten, rutinerna alltså, snarare än vad man skämtar om. Fast ju svårare ämnet är, desto skickligare måste man vara som komiker, säger Lasse Karlsson. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se JUST GEMENSKAPEN HÖSTENS PROGRAM bju- der på bland andra Kodjo Akolor, Aron Flam och Ann Westin. Till säsongsfinalen har Viktor Törneke och Erik Ahlin bokat in några av sina favoriter och en publikfavorit från i våras. Det kan vara svårt att få ett bord under hösten men ståplatser kan köpas direkt i dörren, så det går att komma in även om man inte bokat bord två veckor i förväg.

15 22 / KULTUR Ergo #10 / 2008 ESSÄ Språket spelar roll. Företagsekonomiska institutionen kan inte fortsätta låtsas att svenska studenter är lika bra på engelska som de är på sitt modersmål, skriver Niklas Jogsten. Nästan all kurslitteratur i ekonomi som används i Sverige är skriven på engelska ett språk som få svenskar har som modersmål. Utöver detta hålls även föreläsningar och seminarier på kandidat- och magisternivå på engelska. Detta är en självklarhet för både svenska lärare och svenska studenter, en självklarhet som konstigt nog ingen verkar ifrågasätta. Det finns otalig forskning som påpekar svårigheten att ta till sig information på annat språk än modersmålet. Olle Josephson, chef för svenska språkrådet, påpekar ständigt språkets avgörande roll när det gäller inlärning och kommunikation. I sin artikel Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv menar han bland annat att ett användande av engelska vid seminariediskussioner direkt medför att nivån på diskussionen sänks. Hedda Söderlundh, doktorand vid institutionen för nordiska språk här i Uppsala, visade i sin magisteruppsats signifikanta skillnader i djupinlärning mellan studenter som läst en text på svenska jämfört med studenter som läst samma text på engelska. Utöver dessa två finns flera forskare i Sverige och ännu fler utanför Sverige som poängterar språkets avgörande roll vid inlärning. I min undersökning använde jag mig av ett omfattande enkätutskick för att jämföra A- studenter, C-studenter och lärares attityder och beteende kring engelska språket. Jag ville ge en tydlig bild av hur ekonomstudenter uppfattar att engelskans utbredning inom ekonomprogrammet påverkar dem i deras studieinlärning. Enkäternas resultat visar att bland både A- och C-studenterna vill ungefär hälften läsa sin C- och D-termin med svenska som kursspråk, 89 procent av A-studenterna och 80 procent av C-studenterna skulle välja kurslitteratur på svenska före kurslitteratur på engelska, 92 procent av A-studenterna och 83 procent av C-studenterna vill ha svenska som språk vid diskussion i helklass och 79 procent av A-studenterna och 71 procent av C-studenterna anser att de behöver lägga ner mer tid om kurslitteraturens språk är engelska istället för svenska. Utöver detta, vilket också är avgörande för delar av undersökningens slutsatser, uppvisar studenterna en stor efterfrågan efter utbildning i engelska språket. Av A-studenterna är det bara 29 procent som inte har tagit någon undervisning i engelska språket och inte heller planerar att göra det. För C-studenterna är denna siffra intressant nog endast 18 procent, alltså 11 procentenheter lägre. Fyra femtedelar bland C-studenterna har Ekonomprogrammet ger med dagens utformning inte studenterna de kunskaper i engelska som en stor del av dem efterfrågar. Niklas Jogsten studerar på ekonomprogrammet. Texten bygger på hans kanditatuppsats i svenska vid institutionen för nordiska språk: De internationella ekonomerna. En undersökning om engelskans påverkan på ekonomer. alltså tagit, eller planerar att ta, någon form av undervisning i engelska språket. Utbildning som i dagsläget inte är inkluderad i ekonomprogrammet. Slutsatser vi kan dra av detta är att ekonomprogrammet med dagens utformning inte ger studenterna de kunskaper i engelska som en stor del av dem efterfrågar. E konomprogrammet använder sig idag av litteratur både på svenska och på engelska på A-nivå medan det är stor övervikt för engelska på B-, C- och D-nivå. Sex av tio C- studenter som deltagit i undersökningen hävdar att det har blivit lättare att förstå engelskan jämfört med på A-nivån. Det är självklart bra att de flesta anser att det har blivit lättare med engelskan på C-nivån men också en signal om att en stor del av studenterna inte anser att det har blivit lättare. I en undersökning genomförd av Sveriges universitets och högskoleförbund (SUHF) studerades bland annat efterfrågade språkkunskaper i svenska och engelska. Undersökningen visar bland annat att nyexaminerade anser att språkkunskaper, i både svenska och engelska, anses viktigare i arbetslivet än vad som prioriterades under utbildningen på universitetet. Dessa resultat, tillsammans ekonomstudenternas inställning till engelska språket, bör vara incitament nog för företagsekonomiska institutionen (som ansvarar för ekonomprogrammet) att fundera över en alternativ programutformning en programutformning som tidigt ser till att utveckla studenternas kunskaper i engelska. Bättre kunskap i engelska tidigt i utbildningen kommer att möjliggöra för studenterna att ta till sig litteraturen både snabbare och med en djupare förståelse. Undervisning i engelska kommer dessutom att medföra att diskussioner på seminarierna kommer att hålla en högre nivå samtidigt som studenterna kommer att förstå mer av föreläsningarna. I dagsläget är det redan problem för ekonomer som vill ha inriktning mot redovisning eller språk att hinna ta alla kurser som krävs inom ramen för programmet. Det blir därför svårt att införa obligatoriska kurser i engelska inom ekonomprogrammet. Men företagsekonomiska institutionen bör se över möjligheten att erbjuda studenterna frivilliga kurser i engelska på ett tidigt stadium i programmet. Exempelvis skulle engelskaundervisning, 7,5 högskolepoäng per termin, kunna erbjudas parallellt med programmets första år. Undervisningen skulle kunna vara nära kopplad till det övriga kursutbudet på programmet och på så sätt både ge stöd till kurslitteraturen på A-nivån och ge en förebyggande grundkunskap i engelska för högre nivåers språkkrav när det gäller hörförståelse och muntlig och skriftlig framställning. Hur än företagsekonomiska institutionen väljer att tackla språkproblemet är det viktigt att det görs ett val. Om valet är att inte göra någonting, att låta studenterna fortsätta välja till kurser i engelska utanför programmet, är det i alla fall ett val ett aktivt val grundat på aktivt tagna beslut. Det som däremot inte får hända är att vi fortsätter att blunda för språkproblemet och låtsas att svenska studenter har lika bra kunskap i engelska som studenter med engelska som modersmål. REFERENSER Josephson, Olle, 2004a: Engelskan i 2000-talets Sverige. I: Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv. Svenska språknämnden. Stockholm. Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket. SOU: Stockholm. (SUHF:s undersökning sida 85 86) Söderlundh, Hedda, 2004: Svårare på engelska. En studie om svenska högskolestuderandes förståelse av kurslitteratur på svenska respektive engelska. Opublicerad D-uppsats. Uppsala universitet. Uppsala. SKRIV TILL ERGOS ESSÄSIDA! Skriv en essä med din uppsats eller ditt examensarbete som underlag och skicka in till oss på Ergo! Textlängden bör inte överstiga tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språk granska manus. E-posta till cred@ergo.us.uu.se.

16 24 / RECENSIONER Ergo #10 / 2008 Betygen sätts i skala 0 5 BÖCKER Fint men grunt Jessika Berglund Simtag Albert Bonniers Förlag Jessika Berglunds roman Simtag handlar om när Annika, som lever ensam på landet, inser att hon förälskat sig i sin bästa vän, Cecilia att hon kanske alltid varit kär i henne. Annika vet inte hur hon ska handla utan att förstöra deras vänskap men hon står inte ut med att bara vara vänner. De känner redan varandra utan och innan så det är en väldigt fysisk insikt när Annika märker att hon dras till Cecilia sexuellt och vill inte bara känna henne utan känna på henne och bli hållen av henne. Skildringen av Annikas naturnära liv är lite enkel ibland. Årstidernas gång fungerar som en bild av rening och läkande, sjögräs mot huden är en smekning och simningen, som återkommer som tema genom hela boken, motsvarar nedkylande av känslorna samtidigt som det är något sensuellt avklätt. Annika ska nog vara lite häftigare än vad som märks i texten. Hon ska vara tuff utåt och skygg inåt. Men man får aldrig se henne agera gentemot någon annan bara höra hennes skygga tankar. Och ibland får läsaren inte ens höra dem. Det står till exempel att det spelas en låt som Annika minns från när hon var yngre och hon får en oemotståndlig lust att dansa. Men som läsare får man inte veta vilken sång det är. Man får inte ta del av hennes musikminne och man ser henne inte framför sig på dansgolvet eftersom sådana små konkreta detaljer saknas. Det finns väldigt fina kapitel om Annikas liv i samklang med naturen omkring henne, vilket är vackert och känslofyllt beskrivet. Men så fort det är flera personer i handlingen så tycker jag att berättelsen faller. Texten innehåller nästan inga repliker, så trots att karaktärerna interagerar känns de passiva för läsaren. Man vet inte hur de formulerar sig eller vad de pratar om, och man får inte lära känna dem riktigt. Det finns ju en regel som säger show don t tell, visa, berätta inte och den här berättelsen skulle ha blivit bättre om författaren visat mer och berättat mindre. MUSIK Rebelliskt upprepande Sophie Zelmani The Ocean and Me (Sony BMG) KLARA JOHANSSON Det känns logiskt att Sophie Zelmanis album släpps just som höstrusket känns som mest kompakt. Den musik som skulle passa bättre till en kopp het choklad när vinden rycker och sliter i fönsterblecken är svår att tänka sig. Precis som tidigare handlar det alltså om viskande sång, nedslipade countryinfluenser och små nyanser som på i stort sett alla andra rockplattor inte ens skulle höras, men som här kan få en att upphetsat rycka till. En del recensenter anser att Sophie Zelmani måste börja ta risker istället för att enträget jobba vidare på exakt samma koncept som hon startade med för mer än tio år sedan. Jag håller inte med. Att upprepa sig är inte bara ett sätt att blidka den stora lyssnarskara som troget köper hennes skivor och inte vill ha några överraskningar. I ett musik- Sophie Zelmani gör sig bäst i kallt väder. klimat där experimenterande är en dygd blir det snarare en rebellisk handling. Låt oss hoppas att det blåser riktigt kallt och duggregnar när hon spelar på Katalin i slutet av månaden. Välgörande kluvenhet Nordpolen PÅ Nordpolen (Sincerely yours) ANDREAS JAKOBSSON Nyligen gjorde jag en intervju med Pelle Hellström, som är mannen bakom artistnamnet Nordpolen. Han intygade att det inte fanns någon ironi i hans mörka texter, de var på blodigt allvar. Anledningen att jag ens frågade får nog tillskrivas The Tough Alliances (TTA) medproduktion. Sedan Uppsalaartisten blev kompis med TTA har textrader som de våldtar allt det fina med sin billiga underhållning klätts i en klart popigare musikdräkt. Det är fortfarande mörk och tung electropop det handlar om, men med ett ständigt närvarande stråk av ljus. Det gör musiken mer lättlyssnad, men betyder framförallt att den gått från kompakt mörker till en välgörande kluvenhet där helheten skaver och skevar. Allra bäst fungerar metoden i avslutande låten PÅ Nordpolen som borde bli nästa singel. ANDREAS JAKOBSSON Retro som griper tag Mother & Sun Time To Vertigo / I m History (egen utgivning) Foto: Anton Corbijn För första gången under mina nio år som skivrecensent stöter jag på patrull för att jag inte är i besittning av en hederlig grammofon! Nu löser sig visserligen dilemmat, men samtidigt går jag miste om det vinylskrap som nog gör Uppsalas Mother And Sun allra mest rättvisa. Det här är ju retro så det dammar om et, med influenser och musikaliska ideal som hämtade från en tid då medlemmarnas föräldrar var unga. Tippar jag på, för bandet låter ungt, mitt i alla sina hyllningar till de Stooges, Hawkwind och för allan del tidigare hemstadskvintetten Mother Superior. Det här är rock n roll som griper tag, som kräver sin lyssnares uppmärksamhet, men som i gengäld bjuder en lyssnarupplevelse med flertaliga bottnar. Recensionsdeadline möjliggör endast ett tretal svängar; det är väl skrapa på ytan det brukar kallas, med en underdrift. Verkar mina lovord inte stämma överens med betygssiffran? Du kan ha rätt. Men jag tycker det känns galet att ge högre åt två ynka låtar. Lyckas Mother And Sun bibehålla den här kvaliteten över ett album, då står de högre siffrorna för dörren. DANIEL REICHBERG