Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) utställningsförslag

Transkript

1 YTTRANDE 1(6) Datum: Beteckning: Ert datum: Er beteckning: Länsstyrelsen i Stockholms län Box Stockholm Regionplanekontoret Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) utställningsförslag Vägverket Region Stockholm har tagit del av rubricerad handling. Vägverket har med stort intresse tagit del av utvecklingsplanen och vill härmed delge sina synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS Planen fungerar även som Stockholmsregionen Regionala utvecklingsplan (RUP) Inledning Befolkningen i Stockholms län har under den senaste 30-årsperioden ökat med nästan personer. RUFS 2010 har som utgångspunkt att regionen måste ha beredskap för en befolkningsökning i Stockholms län med personer till år 2030 och i östra Mellansverige med personer. Vägverket anser att det är en styrka att regionen enats kring vilken utveckling vi bör ha beredskap att klara fram till Den övergripande principen för transportsystemet i RUFS är att den ska byggas ut med kollektivtrafiken som grund och att kollektivtrafikinvesteringar ska ha hög prioritet. Enligt Regionplanekontoret kan tillgängligheten i den växande regionen då bli bättre, samtidigt som klimatpåverkan från transportsystemet begränsas. Vägutbyggnader behöver kompletteras med styrmedel och incitament så att planeringsmål avseende klimatpåverkan kan uppnås samtidigt som tillgängligheten förbättras. Vägverket instämmer i denna analys. Att utveckla kollektivtrafik både på väg och på spår blir en viktig utmaning i det samlade Trafikverkets framtida arbete. Klimatmål I Vägverkets samrådsyttrande var en central fråga det faktum att trafikanalyserna visar att transportsektorns samlade utsläpp av koldioxid ökade i de förslag som redovisades. Vägverket lyfte fram att ett centralt mål i utvecklingsplanen bör vara att öka kollektivtrafikandelen. Att målen för utsläppen inte nåddes ansåg Vägverket vara en fråga som var tvungen att hanteras i utställelsen. Vägverket Samhälle Solna Besöksadress: Sundbybergsvägen 1 vagverket.sto@vv.se Telefon: Fax: Mikael Ranhagen Samhällsutveckling mikael.ranhagen@vv.se Direkt:

2 2(6) Vägverket kan konstatera att bedömningen nu är att det presenterade förslaget innebär att människors möjligheter att ta sig till sina arbetsplatser med kollektivtrafik år 2030 kommer att vara betydligt högre med den bebyggelsestruktur och det trafiknät som föreslås jämfört med nollalternativet. Andelen bilresor under maxtimmen har beräknats kunna sjunka, och de regionala transporternas samlade klimatpåverkan anges kunna minska med totalt 20 procent jämfört med idag. Vägverket välkomnar att Regionplanekontoret till utställningen lagt större vikt vid att klarlägga hur klimatmålen kan nås. För att klara denna utmaning krävs det enligt de analyser som Regionplanekontoret gjort en kombination av olika ekonomiska styrmedel som dämpar trafikutvecklingen och minskar trängseln. Utan denna typ av styrmedel är Regionplanekontorets bedömning att biltrafiken kommer att öka kraftigt. Ett problem med MKB är dock det finns ett nollalternativ utan ekonomiska styrmedel och ett huvudalternativ med dessa styrmedel. Detta försvårar möjligheten att utläsa miljöeffekterna av planen. Regionplanekontoret anser att det idag är för tidigt att redovisa ett förslag till avgiftssystem, vilket Vägverket förstår. Vägverket menar dock att det vore en fördel att redovisa vilken ungefärlig storleksordning på avgifter som kan krävas, t.ex vad som avses med mycket kraftfulla avgiftssystem. En viktig fråga i det fortsatta arbetet blir att analysera hur dessa avgiftssystem ska/kan utformas. Utformningen har en stor påverkan på styrmedlens effekt på tillgänglighet, samhällsekonomisk effektivitet samt möjligheten att nå klimatmålen. En minskning med 20 % till år 2030 är inte heller tillräckligt. För att nå den mycket kraftiga minskning som måste till för att klara klimatmålen till år 2050 fordras en betydligt högre förändringstakt, och styrmedel behövs troligen både på nationell och på regional nivå. Beräkningar som gjorts som underlag för RUFS anger att en minskning med 30 % jämfört med dagsläget skulle kunna nås med mycket kraftfulla avgiftssystem. Regional struktur Vägverket välkomnar att Regionplanekontoret i stort sett valt att gå vidare med alternativ Tät. En tät stadsstruktur med god tillgänglighet till kollektivtrafik är centralt för att nå framtida klimatmål. Den rumsliga inriktningen i RUFS 2010 bygger på följande planeringsprinciper: - En sammanhållen och vidgad region - En resurseffektiv bebyggelsestruktur som är tillgänglig med kollektivtrafik

3 3(6) - En tät och upplevelserik stadsmiljö med parker och grönområde - En sammanhängande grönstruktur med tvärförbindelser i transportsystemet - En robust vattenmiljö i en växande region Vägverket anser att dessa planeringsprinciper borgar för en god utveckling av Stockholmsregionen. De åtgärder som finns i de samlade planerna för åtgärdsplaneringen för åren och som bygger på Stockholmsöverenskommelsens stödjer denna utveckling. Detta gäller inte minst att få till förbättrad kapaciteten över Saltsjö-Mälarsnittet. Förbifart Stockholm är en viktig åtgärd för att hålla ihop de södra- och norra delarna av Stockholm som en gemensam arbets- och bostadsmarknad. Förbifarten planeras även för en effektiv kollektivtrafik vilket skapar möjligheter för en gen kollektivtrafikförbindelse med buss på tvärs i regionen. Det är viktigt att komma ihåg att sedan Essingeleden byggdes 1967 så har det i regionen tillkommit invånare och bilar. När stora delar av vägtrafiksystemet nått sin kapacitetsgräns är det stor risk för störningar som kan fortplanta sig och påverka trafik också till andra resmål än den centrala regionkärnan. Det är också viktigt att principen om den täta strukturen efterlevs i länet. Regionplanen styr inte över kommunernas planering och det finns en uppenbar risk att utbyggnad även fortsättningsvis kommer att ske i lägen som inte kan försörjas med kollektivtrafik. Det är därför angeläget att regionens aktörer för en fortsatt och levande dialog om hur detta skall åstadkommas och vilka infrastrukturåtgärder som stöder respektive motverkar en sådan utveckling. Vägverket anser dock att förtätningen måste ske ansvarsfullt i fråga om att hantera de problem som följer av att exploatera nära högtrafikerade vägar, ofta utpekade som vägar av riksintresse. Kring dessa leder finns överskridanden av såväl bullerriktvärden, som av flera av de miljökvalitetsnormer som finns beslutade. Kopplat till detta uppkommer även ofta problem med exploateringar nära vägar utpekade för transporter av farligt gods. Detta gäller även vid överdäckningar av sådana vägar. En annan mycket viktig framtida fråga för Stockholmsregionen kommer att bli att gemensamt arbeta för att minska sårbarheten i regionens transportsystem. En av nyckelfrågorna i en sådan diskussion är behovet av bra omledningsvägar. Vägverket anser att RUFS 2010 bör hantera frågan mer djuplodande och att det krävs att

4 4(6) regionen gemensamt på ett ansvarsfullt sätt tar sig an denna fråga så att den målkonflikt som uppstår kan överbryggas på ett klokt sätt. Bullerstörningar är ett problem i regionen, och antalet bullerstörda kommer enligt vad som anges i planen att öka liksom tyvärr även belastningen på tidigare tysta områden. Detta är ett problem som har stor betydelse inte minst för befolkningen hälsa och det kan därför finnas anledning för regionens aktörer att också samverka kring mål och strategier inom detta område. I planen påpekas vikten av goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik, och att prioritera åtgärder som kan stimulera till en säkrare och ökad cykeltrafik, och en karta över det regionala cykelvägnätet redovisas på sid 170. Vidare anges att man bör fortsätta att bygga ut separat cykelstråk både regionalt och lokalt. Cykeltrafiken har ökat i regionen och även reslängderna med cykel och det finns därför anledning att också redovisas de behov som denna trafikantgrupp har. Grönstrukturen i Stockholms län utgör ett viktigt underlag också för Vägverket i samband med planering av infrastrukturåtgärder och för planering och prioritering av åtgärder för att avhjälpa problem och störningar i det befintliga vägtransportsystemet. Vägverket ser det därför som angeläget att regionplanen är tydlig avseende värdeområden i grönstrukturen liksom viktiga samband och svaga avsnitt i grönstrukturen, och att dessa är tydligt redovisade. I det nuvarande planförslaget är detta inte tillräckligt tydligt. Det kartmaterial som togs fram som underlag för planen överrensstämmer inte med vad som redovisas på regionplanens plankarta. Planeringsprocessen Vägverket välkomnar att Regionplanekontoret till utställningen av RUFS 2010 vidareutvecklat kartbilden så att det är tydligare att vissa av objekten inte ännu är behandlade enligt de författningar som reglerar utbyggnaden av trafik. Vikten av att i förstudier noggrant studera behovet av andra åtgärder än nya investeringar i enlighet med fyrstegsprincipen får inte glömmas bort. Vägverket anser också att det är av stor vikt att i tidiga skeden av planprocessen studera vilka problem som ska lösas, och att inte koncentrera sig på den färdiga lösningen. Problemen bör också studeras transportslagsövergripande. Att det i RUFS 2010 finns ett flertal objekt som inte är processade i enlighet med Väglagen är något som Regionplanekontoret bör vara medvetna om och något som kommer att kunna förändra kartbilden något.

5 5(6) Vägverket välkomnar att RUFS 2010 under åtagandet för att utveckla en attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik tydligt anger behovet av infartsparkeringar för såväl bil och cykel. Det tas också upp behov av att kunna öka kombinationsmöjligheterna genom att exempelvis låta resenärerna ta med cykel på resan under lågtrafik. Det är bra att perspektivet Hela resan finns i planen. Om länet växer som beräknat med ca invånare kommer behovet av många typer av mindre åtgärder, exempelvis trafiksäkerhetsåtgärder, gång- och cykelvägar, infartsparkering, bulleråtgärder mm att öka ytterligare. Kostnaden för drift- och underhåll av vägnätet i Stockholm kommer också att öka kraftfullt i och med allt mer trafik, men även genom nya investeringar i tunnel. Utblick Östra Mellansverige Vägverket är positivt till att RTK gör utblickar mot Östra Mellansverige eftersom den funktionella regionen är större än landstingets administrativa gräns. Vägverket anser vidare att den valda rumsliga strukturen är bra och de utgångspunkter som finns beskrivna är rimliga. Vägverket ser också behov av samarbete mellan regionens aktörer för att skapa effektiva transportlösningar för näringslivet i Östra Mellansverige. Utmaningar, strategier och åtaganden Vägverket anser att de planeringsmål och åtaganden som Regionplanekontoret redovisat är relevanta och viktiga för att Stockholmregionens utveckling. Vi kommer tillsammans med regionens aktörer att arbeta för att nå de planeringsmål som finns uppsatta. De förslag till investeringar som finns redovisade i förslagen till nationell plan samt länsplan kommer att förbättra regionens transportsystem avsevärt. Det är också oerhört viktigt att vi gemensamt och transportslagsövergripande arbetar med alla typer av åtgärder, även steg 1-3 i Vägverkets fyrstegsprincip, för att finna effektiva lösningar på regionens problem. Vägverket anser att fortsatt utveckling av intelligenta transportsystem och olika typer av Mobility Management-åtgärder är viktigt för att stödja utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Utställningsförslaget har behållit de utmaningar och strategier som presenterades i samrådsförslaget och som har behandlats vid ett flertal tillfällen under processen med att arbeta fram regionplanen.

6 6(6) De åtaganden som presenterades i samrådsförslaget är i stort sett de samma även i utställningsförslaget. Vissa förändringar presenteras. Bl.a. Har åtagandet vad gäller mål för regionens utsläpp av växthusgaser omformuleras och nu är åtagandet att sektorsvis mål för regionens utsläppsminskning ska tas fram. Ett regionalt utsläppsmål för växthusgaser är bra om det kombineras med ett regionalt ansvarstagande och uppföljning av hur detta hanteras, så att ansvar och resultat avkrävs regionens aktörer. Men samtidigt finns redan idag mål som borde vara tillräckliga för att kräva handling och resultat. Regionplanen hade redan idag kunnat göras till ett verktyg för att åstadkomma detta. Behovet av kraftfulla åtgärder finns redan idag. Att avvakta med ansvar och resultat tills ett regionalt mål har satts riskerar att innebära att man skjuter problemet framför sig. Vägverket ser dock positivt på att sektorsvisa mål tas fram och även att delta i detta arbete framöver. Vägverket anser att det är bra att Regionplanen har tydliga planeringsmål och åtaganden och ser fram emot det fortsatta arbetet med frågorna. Redan idag arbetar Vägverket aktivt i flera handlingsprogram bl.a. kopplat till EU-projektet SATSA. Denna typ av gemensamma arbeten för att nå samsyn och få fram idéer och arbetsätt bör fortsätta. Samråd har skett med Vägverket centralt och Vägverket region Mälardalen och inget separat yttrande kommer att lämnas därifrån. Med vänlig hälsning Christer Agerback Regionchef Region Stockholm