Utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2009

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Förskoleklass, årskurs 1-5, fritidshemmen, den obligatoriska särskolan och enskilt driven skolbarnomsorg - årskurs 6-9 och den obligatoriska särskolan

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning 3 2 Organisation och förutsättningar för verksamheten Personaltäthet Pedagogisk högskoleutbildning Likabehandlingsplanen Ekonomiskt resultat 6 3 Verktyg för kvalitetsarbete 6 4 Uppföljning av föregående års verksamhetsplan Effektivisera resursutnyttjandet av förvaltningens personal och lokaler Barn- och utbildningsförvaltningen skall under 2009 börja arbeta med kompetensbaserad rekrytering Arbeta med och utveckla åtgärdsprogrammet för minskad sjukfrånvaro Genomför insatser för att öka personalens kompetens Arbeta med att fördjupa skolplanen Arbeta med folkhälsa genom skolhälsovård, strategiskt arbete med skolmaten samt arbeta med ett ekologiskt hållbart samhälle Andel barn/elever som upplever trygghet ökar Satsningar inom fritidshemmen: Pedagogiskt planerad verksamhet som syftar till att stärka barnets förutsättningar att nå läroplanens mål ska pågå måndag till fredag fram till klockan Pedagogiska forum och kompetensutveckling för personalen Verksamheten skall bidra till barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling Föräldrar skall i ett framåtsyftande perspektiv informeras om barnets utveckling Satsningar inom grundskolan: Alla elever som lämnar grundskolan ska ha minst godkänt i alla ämnen Pedagogiskt forum och kompetensutveckling för lärarkårskursen Tidiga insatser för elever som riskerar att inte nå målen Tidiga insatser mot skolk Tydlighet med skriftliga omdömen ges vid varje utvecklingssamtal Kunskapskontrakt, där det förtydligas vem som är ansvarig för vad och vad målet är, upprättas mellan skola, föräldrar och elever Satsning inom särskolan Elevens individuella förutsättningar ligger till grund för realistiska men högt ställda individuella kunskapsmål Utvecklingssamtalen ska vara framåtsyftande och ge föräldrar tydlig information om hur de kan stötta sitt barns kunskapsutveckling Pedagogiskt forum och kompetensutveckling för personalen Måluppfyllelse i förhållande till skolplan och till Lpo

3 5.1 Läsning förskoleklass LUS förskoleklass och grundskola (Kunskapskontroll årskurs 1) Matematik årskurs Simning årskurs Nationella prov årskurs Fysik och Kemi årskurs Måluppfyllelse årskurs Nationella prov årskurs Ämnesövergripande årskurs LUS årskurs Nationella prov årskurs Betygsresultat årskurs Meritvärden Andel fullständiga betyg i årskurs Andel behöriga till gymnasiet Relation betyg och nationella prov årskurs Arbete med skolplan , Lpo 94 och Kommunfullmäktiges mål Förhållningssätt Målstyrning Enhetliga strukturer Uppföljning av kunskapsutveckling Anpassning av arbetssätt Förstärkt pedagogiskt ledarskap Barn- och elevers inflytande 24 7 Normer och värden 25 8 Skola och omvärlden 26 9 Övergång och samverkan Enskilt driven skolbarnomsorg. 26 Sammanfattning 1 Inledning Kvalitetsredovisningen regleras av Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (1997:702, ändrad den 16 juni 2005). Kvalitetsredovisningen är en del i det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs inom Haninge kommuns skolväsende. Den beskriver i vilken utsträckning verksamheten når 3

4 de nationella målen och vilka åtgärder kommunen avser att vidta. I Skolverkets allmänna råd 2006, Allmänna råd och kommentarer för kvalitetsredovisning sägs under rubriken systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbete skall bedrivas både på huvudmannanivå och i verksamheterna. Huvudmannen och ledningen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, har alla ett ansvar att se till att det finns fungerande system för att styra mot uppsatta mål. Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att enheterna bedriver verksamheten och utbildningen i enlighet med författningarna inom området. Huvudmannen skall skapa förutsättningar för verksamheterna att kunna nå de nationella målen och avgör vilka resurser som tilldelas dem. Vidare skall i kvalitetsredovisningen ske en uppföljning samt utvärdering av likabehandlingsplanen som avses i 6 lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever redovisas. 2 Organisation och förutsättningar för verksamheten Grundskola i Haninge är organiserad i två avdelningar, en för F-5 och en för 6-9. F-5 avdelningen omfattar 13 kommunala grundskolor som organiserar förskoleklass, grundskola 1-5, fritidshem, obligatorisk särskola 1-5 och träningsskola avdelningen omfattar åtta kommunala grundskolor. Av dessa skolor har en skola, Dalarö skola, verksamhet för årskurs F-9. Övriga sju skolor organiserar verksamhet för årskurs 6-9. I verksamheten ingår, utöver grundskola 6-9, även särskola 6-9, samt träningsskola 6-9. Ny grundskolechef för 6-9 tillträdde tjänsten augusti Kommunens friskolor deltar i flera av våra aktiviteter som berör säkerställande av vår kommuns elevers rättighet att nå måluppfyllelse till 100 % Personaltäthet Av diagrammet framgår att personaltätheten är låg jämfört med grannkommunerna och riket. 4

5 Lärare per 100 elever 9 8,5 8 7,5 7 6,5 6 5,5 5 4,5 4 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Tyresö Samtliga kommuner Barn per årsanställd Lärare per 100 elever Barn per årsarbetare fritidshem Pedagogisk högskoleutbildning Haninge Botkyrka Huddinge Nynäshamn Tyresö Samtliga kommuner Grundskola Fritidshem Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i Haninges grundskolor var år 2008 ca 79 % jämfört med ett snitt på ca 88 % för riket. I fritidshemmen är motsvarande siffra 30 % jämfört med riksgenomsnittet på 61 % Utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag av grund- och förskolenämnden att i ett första steg höja andelen högskoleutbildade inom fritidshemmen till samma nivå som riksgenomsnittet. Arbetet bör ske genom vidareutbildning av anställda barnskötare samt vid nyanställning prioritera att anställa kompetenta högskoleutbildade personer. 5

6 2.1.3 Likabehandlingsplanen Arbetet med att utforma och implementera likabehandlingsplaner mot kränkande behandling har genomförts på varje rektorsområde. Innehållet i Likabehandlingsplanen och kvaliteten av trygghetsarbetet ska årligen utvärderas och uppdateras. Under 2010 kommer kvaliteten av Likabehandlingsplanerna att säkerställas vad gäller hur planen arbetats fram, vilka som deltagit, rutiner mm Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet visas nedan. Resultatet varierar dock mellan rektorsområden. Anledningen till att 6-9 enheterna genererar ett underskott beror på faktorer som minskat elevunderlag och att skillnaden mellan ersättningen till F-5 enheterna och 6-9 enheterna tidigare varit liten med nationella mått mätt Utfall period Budget period Avvikelse Årsbudget Andel av årsbudget Grundskola F-5 339,9 mkr 346,7 mkr 6,8 mkr 346,7 mkr 98,05% Skolbarnomsorg 78,2 mkr 82,5 mkr 4,4 mkr 82,5 mkr 94,69% Grundskola ,9 mkr 345,3 mkr -8,6 mkr 345,3 mkr 102,50% Särskola 33,9 mkr 34,6 mkr 0,6 mkr 34,6 mkr 98,23% 3 Verktyg för kvalitetsarbete Samtliga enheter upprättar en kvalitetsredovisning och en lokal arbetsplan. För såväl kvalitetsredovisningen som den lokala arbetsplanen har förvaltningen tagit fram en mall. Där framgår vilka krav förvaltningen har på enheterna vad gäller kvalitetsredovisning och vilka perspektiv som är relevanta i analysen av uppnådda resultat. Underlag för kvalitetsredovisningar och lokala arbetsplaner för enheterna är främst: Elevernas mål- och resultatuppfyllelse, d v s meritvärdespoäng, andel behöriga för gymnasiet och andel elever med betyg i samtliga ämnen samt resultat på kunskapskontroller och måluppfyllelsen i årskurs 5. Skolplaneenkäten, d v s den enkät som genomförs på kommunal nivå under våren och som är kopplad till kommunens skolplan. I skolplaneenkäten ställs frågor som kan relateras till både kunskaper och lärande och normer och värden. Resultaten på de nationella proven i årskurs 3,5 och 9, d v s proven i engelska, matematik och svenska Resultaten på medarbetarenkäten, d.v.s. den enkät som visar personalens uppfattning av verksamhetens ledarskap, organisation och utveckling Observationer och analyser av verksamhetens behov av utveckling, d v s sådant som framkommer i interna och externa samtal och möten och i egna enkäter med personal, elever och föräldrar Strukturen för upprättande av kvalitetsredovisning och lokal arbetsplan för grundskolorna ser ut som följer: Förvaltningen, d.v.s. linjecheferna, tar fram mallarna för kvalitetsredovisning respektive lokal arbetsplan. 6

7 Grundskolecheferna går igenom mallarna med sina rektorer på ett rektorsmöte och förtydligar de krav och förväntningar som finns på nationell och kommunal nivå. Rektorerna påbörjar tillsammans med sina respektive ledningsgrupper ett utkast till kvalitetsredovisning. Rektorerna påbörjar en analys av samtal, observationer och resultat som ska ligga till grund arbetet med kvalitetsredovisning och lokal arbetsplan. Grundskolecheferna träffar sina rektorer och deras ledningsgrupp under en halv dag för att diskutera kvalitetsredovisningen samt vilka mål och åtgärder som kan bli aktuella i den lokala arbetsplanen. Rektorerna arbetar utifrån samtal och utvärderingar på lokal nivå, samtal med sin grundskolechef och analyser av befintliga resultat fram en kvalitetsredovisning och en lokal arbetsplan. Underlag för utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisning för verksamheten i kommunens skolor är främst: De enskilda enheternas kvalitetsredovisningar Betygsstatistik från Skolverket för elever i årskurs 9 i Haninge kommun Statistik för nationella prov i årskurs 3, 5 och 9 i Haninge kommun Resultat av den skolplaneenkät som genomförs varje årskurs och som kartlägger elevers uppfattningar om skolans arbete kring lärande och värdegrund Resultaten i olika kunskapskontroller, d v s de kontroller av elevers kunskaper som finns på kommunal nivå och resultaten av LUS-ningen Skolan i Haninge har ett väl utvecklat system för kvalitetsarbete, detta arbete utgår från förordningen om kvalitetsarbete i skolväsendet och från Haninge kommuns skolplan. I skolplanen finns sju utvecklingsområden angivna som varje enhet arbetar utifrån. Ett led i utvärderingen av skolplanen är att utbildningsförvaltningen har utformat en skolplaneenkät som utgår ifrån skolplanens utvecklingsområden. I denna enkät deltar även de fristående grundskolorna i kommunen. Enkäten genomfördes i februari Uppföljning av föregående års verksamhetsplan 4.1 Effektivisera resursutnyttjandet av förvaltningens personal och lokaler Varje skola har senast sommaren 2009 sett över sitt lokalutnyttjande och, där det varit möjligt, ställt av lokaler som inte verksamheten är i behov av. Detta har skett i samråd med kommunens och förvaltningens lokalcontroller och med respektive grundskolechef. Flera 6-9 enheter har slagit samman klasser för att kunna minska kostnaden per elev för lokaler och personal. Drygt hälften av 6-9 enheterna har ställt av lokaler för att anpassa lokalytan till antal elever. Sex av 6-9 enheterna har i övertalighetsförhandlingar reducerat personalgruppen. Några F-5 skolor har ställt av lokaler, men eftersom elevantalet har ökat har det inte varit aktuellt med att minska personalgruppen. 7

8 4.2 Barn- och utbildningsförvaltningen skall under 2009 börja arbeta med kompetensbaserad rekrytering. Samtliga chefer har genomgått en kurs i kompetensbaserad rekrytering och rekryterar utifrån dessa principer senast läsåret 2009/ Arbeta med och utveckla åtgärdsprogrammet för minskad sjukfrånvaro Varje rektor har följt sin resultatenhets sjukfrånvaro och vid behov tagit kontakt med sin linjechef och sin PA-konsult för att tillsammans utforma handlingsplaner på såväl enhets- som individnivå. 4.4 Genomför insatser för att öka personalens kompetens På alla skolor har den pedagogiska personalen individuella kompetensutvecklingsplaner som en del av medarbetarsamtalsprocessen. I övrigt utgår den gemensamma kompetensutvecklingen i huvudsak från de lokala arbetsplanernas utvecklingsområden. Områden som man arbetat med är t ex dyslexi, språkutveckling, åtgärdsprogram, lärarrollen/ lärares ledarskap och lärande samtal. Dessutom har gemensam kompetensutveckling genomförts i läsning, fysik och målstyrning i fritidshemmet. Flera lärare har deltagit i Lärarlyftet. Många av skolorna har för hela personalen satsat på kompetensutbildning om elevers socioemotionella utveckling (SET). Under ht 2009 har arbetet kring rektors förutsättningar för sitt pedagogiska ledarskap stått i centrum genom coachingsamtal och modeller för hur rektor ska kunna inhämta kunskaper om och följa upp lärarnas undervisning. 4.5 Arbeta med att fördjupa skolplanen Under våren 2009 har alla enheter besökts av förre grundskolechefen årskurs 6-9. Verksamheten har under besöken observerats och granskats utifrån skolplanens sju olika strategier. Besöken har följts upp i samtal med en elevgrupp, en personalgrupp och enhetens ledningsgrupp. Inför arbetet med kvalitetsredovisning och lokal arbetsplan hade den tidigare grundskolechefen möte med enheternas ledningsgrupper. Vid dessa möten diskuterades och analyserades verksamhetens kvalitet utifrån bland annat skolplanens sju olika strategier. Inom F-5 skolorna har ett internat ägnats åt en analys av hur skolan ligger till i förhållande till skolplanens utvecklingsområden. I samband med medarbetarsamtal har verksamhetsbesök gjorts och detta har varit en del av medarbetarsamtalen. Vidare har alla resultat diskuterats i rektorsgruppen F-5. Grundskolecheferna har under hösten diskuterat kvalitetsredovisningar och lokala arbetsplaner där ett av perspektiven i diskussionerna varit skolplaneperspektivet. Under vårterminen påbörjades en forskningscirkel i syfte att ge rektorerna möjlighet att fördjupa sin förståelse av centrala begrepp i skolplanen som pedagogiskt ledarskap och mål- och resultatstyrning. Cirkeln avbröts vid terminens slut i samförstånd. Utifrån den kartläggning av NO, som genomfördes under vt 2009 har grundskolechefen 6-9 påbörjat ett nytt arbete tillsammans med rektorerna med fokus på styrning och stöd. Fokus ligger på pedagogiskt ledarskap och mål och resultatstyrning. 8

9 4.6 Arbeta med folkhälsa genom skolhälsovård, strategiskt arbete med skolmaten samt arbeta med ett ekologiskt hållbart samhälle. Alla skolor arbetar med källsortering. Alla skolor eftersträvar att öka andelen ekologiska matvaror. Inom skolhälsovården har man på alla 6-9 enheter fattat beslut om att arbeta med ÖPP- Örebro preventivprogram, vilket syftar till att skola och hem tar ett gemensamt ansvar för att minska alkoholkonsumtionen. På samtliga skolor finns för detta utbildad personal. Utbildning för föräldragruppen har genomförts på samtliga 6-9 enheter. 4.7 Andel barn/elever som upplever trygghet ökar Alla enheter ska ha rutiner för uppföljning av elevers trivsel och trygghet i skolan. Rutiner framgår av skolornas Likabehandlingsplaner. Under 2010 kommer kvaliteten av Likabehandlingsplanerna att säkerställas vad gäller hur planen arbetats fram, vilka som deltagit, rutiner mm. Varje F-5 skola har genomgått en utbildning i SET (social och emotionell träning) senast årsskiftet 2009/10. Några av 6-9 enheterna har också påbörjat utbildning i SET. Forskningsresultat visar att SET leder till ökad trygghet på de skolor som arbetar med detta program. En del av detta arbete är också att förbättra strukturer kring åtgärdsprogram. Detta kommer att möjliggöra att fler elever når målen och därigenom blir tryggare. Samtliga 6-9 enheter har ett samarbete med socialtjänst, närpolis och kultur- och fritid i de lokala Ungsamgrupperna. 4.8 Satsningar inom fritidshemmen: Pedagogiskt planerad verksamhet som syftar till att stärka barnets förutsättningar att nå läroplanens mål ska pågå måndag till fredag fram till klockan 16. Varje enhet har prioriterat fritidshemmets resurser så att det finns en pedagogiskt planerad verksamhet. Detta har möjliggjorts med prioritering av eftermiddagsverksamheten och förbättrade planeringsmöjligheter för fritidspersonal. Vidare har en referensgrupp påbörjat arbetet med att tillsammans definiera de gemensamma målen som ska finnas för kommunens fritidshem och hur dessa ska synas i verksamheten samt hur varje elevs utveckling ska följas Pedagogiska forum och kompetensutveckling för personalen Pedagogiska forum finns på varje enhet, kommunövergripande studiebesök har genomförts i slutet av vårterminen 2009 och en kommunövergripande fortbildning för fritidshemspersonal kring målstyrning av fritidsverksamheten har genomförts Verksamheten skall bidra till barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling Varje enhet fastställer en lokal arbetsplan för fritidshemsverksamheten där målen som är de samma som för skolan. Dessa arbetsplaner har inte varit likvärdiga. Därför kan vi se ett behov av att arbeta fram gemensamma mål för fritidshemmen, ett arbete som är påbörjat. 9

10 4.8.4 Föräldrar skall i ett framåtsyftande perspektiv informeras om barnets utveckling Varje enhet har en plan för hur informationen till hemmet ska fungera i vardagen och i samband med utvecklingssamtalen. 4.9 Satsningar inom grundskolan: Alla elever som lämnar grundskolan ska ha minst godkänt i alla ämnen. Förvaltningen har i samråd med rektorerna tagit fram en ny struktur för LUS-ningen av elever i årskurs 6-9. Dessa strukturer gäller från och med lå 09/10. Syftet med denna är en tydligare resultatstyrning av den LUS-ning som skolorna genomför. Resultat och åtgärder har diskuterats på enhetsnivå, i rektorsgruppen tillsammans med expertis samt enskilt med grundskolechefen utifrån att allt för få resultat rapporterats in och att de inrapporterade resultaten visat en bristfällig kvalitet på elevernas läsutveckling. F-5 skolorna har ett väl fungerande system att LUSa alla elever från förskoleklassen och uppåt. Diskussioner kring resultaten förs i rektorsgruppen efter varje kontroll. Alla barns kunskapsutveckling följs upp i alla ämnen från förskoleklassen och särskilt i årskurs 5. Gemensamma mål för alla skolor skulle vara framtagna senast sommaren Detta arbete har inte genomförts i avvaktan på de nya nationella kursplanerna Pedagogiskt forum och kompetensutveckling för lärarkårskursen Alla medarbetare på enheterna har individuella kompetensutvecklingsplaner som utgår från verksamhetens behov och som följs upp i medarbetarsamtal med rektor/biträdande rektor. Alla enheter har avsatt tid för gemensamma diskussioner om verksamhetens utveckling. Omfattningen av tiden kan variera men majoriteten av enheterna 6-9 har under 2009 arbetat med en modell där man frigjort 10 halvdagar under läsåret för främst pedagogiska diskussioner. Inom F-5 skolorna finns det pedagogiska forum på varje enhet som vanligtvis är varannan vecka. På många skolor har speciella utvecklingsgrupper startats som jobbar med prioriterade områden från skolplanen. Lärare har deltagit i den statliga satsningen Lärarlyftet. Inom projektet Brobygge, som har pågått under året och framgent, ges kompetensutveckling för olika ämnesgrupper i årskurs 6-9 och gymnasiet. Brobygge ledas av lärare från universitetet och möten sker med ämneslärare i svenska, matematik, engelska, NO, SO och idrott. Flera gemensamma kommunövergripande fortbildningar för F-5 personalen har genomförts, exempelvis i läsutveckling och kring gemensamma bedömningar Tidiga insatser för elever som riskerar att inte nå målen Alla elever, som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen, ska ha ett åtgärdsprogram. Samliga enheter ska använda den mall som förvaltningen har tagit fram. Åtgärdsprogrammen upprättas i huvudsak av undervisande lärare. Rektor är ansvarig för att åtgärder vidtas i tid och att elever får det stöd de behöver för att kunna nå målen. Rektor godkänner samtliga åtgärdsprogram och därmed de insatser som görs för att eleven ska få förutsättningar att nå målen. Insatserna varierar utifrån elevernas behov. 10

11 4.9.4 Tidiga insatser mot skolk Det finns riktlinjer för arbetet med elever med ogiltig frånvaro. Alla enheter ska följa dessa. I dokumentet framgår det ansvar som ligger på enheten, förvaltningen och grund- och förskolenämnden. Rektor ansvarar för att man på enheten vidtar åtgärder utifrån dokumentets riktlinjer Tydlighet med skriftliga omdömen ges vid varje utvecklingssamtal Samtliga skolor har man infört skriftliga omdömen. Samtliga skolor använder sig av det kommungemensamma dokumentet och har skickat det till vårdnadshavare Kunskapskontrakt, där det förtydligas vem som är ansvarig för vad och vad målet är, upprättas mellan skola, föräldrar och elever. Uppdraget till grundskolechefen att ta fram ett kunskapskontrakt som ska vara gemensamt för kommunens skolor är inte genomfört Satsning inom särskolan Elevens individuella förutsättningar ligger till grund för realistiska men högt ställda individuella kunskapsmål. Skolplaneenkäten visar att goda resultat uppnåtts inom området ett nytt förhållningssätt. Speciellt bra resultat på påståendet att Personalen har en avgörande betydelse för hur mitt barn lyckas i skolan. Högt resultat också vad gäller att det är kunskapsmål och lärande i fokus. Något lägre resultat på frågan om Mitt barn kan utifrån sina egna förutsättningar uppnå kunskapsmålen i särskolan. Tabellen visar resultaten på skolplaneenkäten våren 2009 i form av ett jämförelsetal där 0 är sämst och 100 är bäst. Det är kunskapsmål och lärande som är i fokus på mitt barns skola Mitt barn kan utifrån sina egna förutsättningar uppnå kunskapsmålen i särskolan Personalen har en avgörande betydelse för hur mitt barn lyckas i skolan F Utvecklingssamtalen ska vara framåtsyftande och ge föräldrar tydlig information om hur de kan stötta sitt barns kunskapsutveckling Tabellen visar resultaten på skolplaneenkäten våren 2009 i form av ett jämförelsetal där 0 är sämst och 100 är bäst. 11

12 Enhetliga strukturer F Jag har haft utvecklingssamtal under höstterminen med mitt barns klassföreståndare/mentor Det senaste utvecklingssamtalet kändes meningsfullt Tiden för det senaste utvecklingssamtalet passade mig Den mesta tiden av utvecklingssamtalet användes till att diskutera hur vi i framtiden ska stödja mitt barns kunskapsutveckling Jag fick inför utvecklingssamtalet ett skriftligt omdöme Tabellen visar resultaten på skolplaneenkäten våren 2009 i form av ett jämförelsetal där 0 är sämst och 100 är bäst. Föräldrastöd F Jag får tips av personalen på skolan om hur jag kan stimulera mitt barns kunskapsutveckling Pedagogiskt forum och kompetensutveckling för personalen. Under året har ett utbyte mellan ansvariga för särskolan på de olika enheterna. Syftet med detta har varit att personal på olika enheter ska ha möjlighet att lära känna varandra samt att man ska kunna samordna vissa insatser t ex vad gäller kompetensutveckling. Ansvaret för detta arbete har varit samordnaren för särskolan på Central stödavdelning. 5 Måluppfyllelse i förhållande till skolplan och till Lpo 94. I Haninges F-5 skolor genomförs kunskapskontroller i förskoleklass och i årskurs 1 i läsning, i årskurs 2 i matematik, i årskurs 3 i simning och i årskurs 5 i fysik och kemi. Vidare genomförs nationella prov i årskurs 3 och 5 och en bedömning av elevens måluppfyllelse görs i slutet av årskurs 5. Kunskapskontrollen i förskoleklass, matematik årskurs 2, simning och fysik genomfördes för första gången Läsning förskoleklass Denna kontroll visar om eleverna uppnått pkt 5 i LUS och kontrollerar samtidigt en del andra kriterier. Av 800 elever var det 659 som klarade kontrollen, vilket innebär 82 %. Eftersom det var första året denna kunskapskontroll genomfördes går det inte att jämföra med tidigare årskurs. Däremot kan man i tabellen nedan konstatera att det var 15 % -enheter fler som uppnådde LUS -punkt 5 än vad det var som gjorde det Analys: Den kraftiga ökningen av LUS -resultatet förklaras av ökat fokus på läsning som kunskapskontrollen och kompetensutvecklingen i samband med kontrollen 12

13 bidrog till. En anledning till att inte alla elever nådde målen var att medvetenheten kring kontrollen kom i slutet av vårterminen i stället för i början av höstterminen. 5.2 LUS förskoleklass och grundskola (Kunskapskontroll årskurs 1) Systematisk insamling av LUS-resultat av eleverna i F-5 skolorna har genomförts sedan Resultaten har stadigt förbättrats med undantag för resultatet i årskurs där resultaten försämrades något. Resultaten visar också att eleverna uppnår LUSpunkt 10 tidigare i årskurs 1. LUS-resultat 100% HT 2007 VT 2008 HT 2008 VT 2009 HT % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förskoleklass (LUS-punkt 5) Årskurs 1 (LUS-punkt 10) Årskurs 3 (LUS-punkt 15) Årskurs 5 (LUS-punkt 18a) Årskurs 9 (LUS-punkt 18a) Analys: En förklarande orsak till uppgången var att många elever hade bättre läsförmåga redan när de kom till skolan. Det kan också konstateras att det är för få elever som klarar målen. Detta kan bero på att man inte har en tillräckligt bra läsundervisning. För att kunna hjälpa lärarna att förbättra sin undervisning behöver man ta fram kriterier för vad som utmärker en bra läsundervisning. 5.3 Matematik årskurs 2 I och med att nationella prov infördes i årskurs 3 flyttades kunskapskontrollen i matematik till årskurs. Det var 88 % av eleverna som klarade kontrollen och det delområde som hade sämst resultat var problemlösning medan de delområden som eleverna lyckades bäst i var nakna sifferuppgifter och taluppfattning. De flesta elever som inte klarade alla delprov missade bara ett delprov. 13

14 Hur stor andel elever klarade respektive delområde? Kommunala skolor, Båda könen, Alla klasser 100,0% 95,0% 98,7% 93,2% 96,1% 97,3% 94,5% 90,0% 87,8% 85,0% 80,0% Procent 75,0% 70,0% 65,0% 60,0% 55,0% 50,0% Nakna sifferuppgifter Problemlösning Statistik Taluppfattning Vilket tal fattas Samtliga delområden Delområden Hur många delområden klarade hur stor andel av eleverna? Kommunala skolor, Båda könen, Alla klasser 100,0% 90,0% 87,8% 80,0% 70,0% 60,0% Procent 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 7,5% 2,3% 1,3% 0,9% 0,1% Antal delområden Analys: Denna kontroll kom med kort varsel, vilket medförde att skolan inte var förberedd på provet. Trots detta var resultaten relativt goda. Detta kan förklaras av att medvetenheten inom matematikundervisningen är relativt god. 5.4 Simning årskurs 3 67 % av eleverna i årskursskurs 3 klarade kunskapskontrollen i simning. Kontrollen bestod i att kunna simma 50 meter bröstsim, 25 meter ryggsim, kunna flyta i en minut eller 10 meter och att kunna hoppa ifrån kanten i djupt vatten. Analys: Detta resultat beror på att skolorna inte lärt eleverna att simma tillräckligt bra. Resultaten mellan skolorna variera stort och skolor i socialt utsatta områden har 14

15 påtagligt sämre resultat. Det är svårt för skolorna att själva utforma en bra undervisning. Därför har ett kommunövergripande projekt med en skolsimskola dragits igång i samarbete med Torvalla simhall. 5.5 Nationella prov årskurs 3 67 % av eleverna klarade nationella provet i matematik och 64 % klarade nationella provet i svenska. Det finns inga siffror att jämföra med föregående årskurs. Jämfört med riket ligger Haninges resultat något sämre på flera delprov och något bättre på några andra. Nationella prov årskursskurs 3 (kommunala skolor) - 22/10-09 Haninge - Uppnått kravnivå Riket - uppnått kravnivå Svenska årskurs3 Prov A - Muntlig uppgift: tala 97% 98% Svenska årskurs3 Prov B - Muntlig uppgift: samtala 93% 95% i grupp Svenska årskurs3 Prov C - Läsuppgift: skönlitterär 90% 89% text Svenska årskurs3 Prov D - Läsuppgift: faktatext 86% 84% Svenska årskurs3 Prov E - Skrivuppgift: berättande 89% 93% text Svenska årskurs3 Prov F - Skrivuppgift: berättande 82% 85% text Svenska årskurs3 Prov G - Skrivuppgift: 92% 96% beskrivande text Matematik årskurs3 Prov BC - Geometriska objekt 88% 91% Matematik årskurs3 Prov D - Geometriska figurer 95% 93% Matematik årskurs3 Prov EF - Räkna i huvudet 91% 91% Matematik årskurs3 Prov G - Skriftliga 81% 82% räknemetoder Matematik årskurs3 Prov H - De fyra räknesätten 78% 73% Matematik årskurs3 Prov I - Längd 82% 84% Matematik årskurs3 Prov J - Räknemetoder 94% 92% 5.6 Fysik och Kemi årskurs 5 Resultaten i kemi har förbättrats under 2009, eleverna hade i genomsnitt 87 % rätt på provet. På en skola (Klockarbergsskolan) hade alla elever alla rätt. I fysik hade eleverna i genomsnitt 77 % rätt på provet, vilket är 10 % -enheter sämre än kemi, men samtidigt 10 %-enheter bättre än kemiresultatet

16 Kunskapskontroll fysik och kemi (Andel % = Total summa / total maxpoäng) 100% 90% 87% 80% 82% 77% 82% 70% 67% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt 2009 Fysik 2009 Kemi 2009 Kemi 2008 Kemi 2007 Analys: Denna resultatförbättring beror förmodligen på ökat fokus på undervisningen i kemi och fysik. Kompetensutvecklingarna som har genomförts har resulterat i ett förändrat arbetssätt i undervisningen. 5.7 Måluppfyllelse årskurs 5 78 % av eleverna i årskurs 5 bedömdes nå alla mål i årskurs 5. Samtidigt är det andelen elever som inte nått målen i vissa ämnen uppseendeväckande hög, exempelvis inom bild och hem- och konsumentkunskap. Ämne Ej godkänd Godkänd Bild Ej godkänd Godkänd 1,5% 98,5% 10,4% 89,6% Matematik 0,0% 100,0% 4,9% 95,1% Biologi Engelska Fysik Geografi 4,2% 95,8% 0,0% 100,0% Modersmål 0,0% 100,0% 0,0% 100,0% 8,4% 91,6% 2,4% 97,6% Musik 22,0% 78,0% 0,0% 100,0% 4,2% 95,8% 3,9% 96,1% Religionskunskap 0,0% 100,0% 0,0% 100,0% 4,5% 95,5% 4,4% 95,6% Samhällskunskap 0,0% 100,0% 0,0% 100,0% 16

17 Hem- och konsumentku nskap Historia 2,8% 97,2% 2,7% 97,3% Slöjd 0,0% 100,0% 7,3% 92,7% 4,9% 95,1% Svenska/Svenska 12,5% 87,5% 0,0% 100,0% som andra språk 12,2% 87,8% Idrott och 5,2% 94,8% 3,1% 96,9% Teknik hälsa 0,0% 100,0% 0,0% 100,0% Kemi 5,9% 94,1% 0,0% 100,0% Måluppfyllelse årskurs % 90% 80% 75% 78% 81% 81% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel som har klarat målen i alla ämnen Uppnått målen i eng-ma-sv Analys: Det finns anledning att tro att det finns brister i bedömningen av elevernas kunskaper i många ämnen. Vid verksamhetsbesök kan det konstateras att det brister i medvetenheten kring målen i alla ämnen. Detta är ett prioriterat utvecklingsområde, framför allt med tanke på att det kommer nya kursplaner. 5.8 Nationella prov årskurs 5 Resultaten i nationella proven i årskurs 5 har förbättrats inom samtliga prov 2009, speciellt i matematik. Däremot har andelen elever som klarat alla prov minskat något. 17

18 Nationella prov årskurs 5 Engelska Matematik Svenska Totalt 100% 90% 80% 70% 68% 66% 69% 81% 74% 77% 81% 83% 73% 81% 88% 85% 60% 58% 59% 61% 50% 47% 40% 30% 20% 10% 0% Haninges resultat jämfört med riket % som klarat delprovet Samtala/tala Lyssna/förstå (skriva) Läsa/förstå (skriva) Skriva Miniräknare, räknesätten Längd, area, skala Tid, statistik Räknemetoder Läsa, förstå litterär text Läsa, förstå sakprosa Skrivuppgift, berättande Skrivuppgift, förklarande Läsa, samtala Engelska Matematik Svenska Haninge Analys: Det är mycket glädjande att se att Haninge har bättre resultat än övriga landet i nästan alla delprov. Detta är ett resultat av de satsningar som genomförts för ökad måluppfyllelse. Det visar också på att det fortfarande finns områden att utveckla. Riket Ämnesövergripande årskurs 6 Det ämnesövergripande provet genomfördes för första gången Det prövades några kunskaper mot några av målen årskurs 5. Det råder stor skillnad mellan skolornas resultat och det råder också stor skillnad mellan hur många elever som bedömdes nå målen i årskurs 5 och hur de lyckades i kunskapskontrollen i årskurs 6. 18

19 Kunskapskontroll ämnesöveripande årskurs 6 - Redovisat på f-5 skolor (Andel % = total summa / total maxpoäng) 100% 96% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 58% 62% 71% 71% 57% 51% 48% 55% 73% 46% 64% 66% 38% 68% 40% 61% 62% 30% 20% 10% 0% Åbyskolan Båtsmansskolan Brandbergsskolan Dalarö-Ornö-Utö skolor Hagaskolan Klockarbergsskolan Kvarnbäcksskolan Lundaskolan Muskö Skola Ribbybergsskolan Runstensskolan Svartbäcksskolan Tungelsta skola F-5 Vega resultatenhet Vendelsömalmsskolan F-5 Vikingaskolan - Total Analys: En erfarenhet som vi kan göra av resultaten är att undervisningen i F-5 inte alltid är styrd utifrån de mål som kursplanerna anger att eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte årskursen. Resultaten kan också tolkas så att kvaliteten av bedömning av elevernas kunskaper mot uppsatta mål i slutet av femte årskursen inte säkerställts. 5.9 LUS årskurs 6-9 En systematisk uppföljning och rapportering av resultat av elevernas LUS-resultat har påbörjats ht Eleverna i årskurs 6 ska ha uppnått en nivå på sin läsutveckling som motsvarar pkt 18a i LUS för att kunna tillgodogöra sig text som är relevant för undervisningen. Antal Punkt 18a år ,0% år ,5% år ,7% år ,7% Totalt ,1% Analys: Trots att endast 87,1% av eleverna har ett LUS-resultat visar den systematiska insamlingen att alltför många elever har stora brister i sin läsutveckling. När man sätter den enskilde elevens betyg i relation till elevens nivå på hans/hennes nivå på läsutveckling så finner man en tydlig koppling. Elevernas läsutveckling är avgörande för en hög måluppfyllelse. 19

20 5.10 Nationella prov årskurs 9 De mål verksamheten i årskurs 9 har, finns formulerade i Lpo 94 och i kursplanerna för skolans olika ämnen. Ett underlag för bedömning av verksamhetens måluppfyllelse inom området kunskap och lärande är resultaten från de nationella proven i årskurs 9. Nationella prov årskurs % G VG MVG Ej nått målen 70% 69% 60% 56% 50% 44% 50% 40% 30% 38% 30% 33% 20% 14% 14% 21% 10% 0% 6% 6% 5% 5% 0% 0% Engelska Matematik Svenska Svenska som andraspråk Analys: Resultaten från de nationella proven i årskurs 9 visar att eleverna i kommunens skolor uppnår ett högre resultat i engelska och svenska än i matematik. Resultaten visar att 5 % av eleverna inte når nivån Godkänd i svenska och att 14 % inte når nivån Godkänd i matematik. Motsvarande resultat föregående årskurs var knappt 10 % respektive drygt 20 %, vilket innebär en förbättring av resultaten. Det finns flera förklaringar till resultaten i de nationella proven. Att resultaten generellt är bättre i svenska och engelska än i matematik kan förklaras utifrån att kunskaper i engelska och svenska är något som elever i hög grad utvecklar också utanför skolan. Elevernas kunskapsutveckling i matematik är mer skolrelaterad. En annan förklaring till diskrepansen ämnena emellan kan vara bristande kompetens i lärarkåren. Skolorna har haft svårt att rekrytera behöriga och erfarna lärare i matematik. Att många elever inte når nivån Godkänd i ett eller flera av de nationella proven kan förklaras med att skolorna har svårt att organisera undervisningen så att varje elev ges förutsättningar att nå 100 % måluppfyllelse Betygsresultat årskurs 9 De mål verksamheten i årskurs 9 har, finns formulerade i Lpo 94 och i kursplanerna för skolans olika ämnen. Nedan visas ett diagram över resultatutvecklingen. 20

21 Betyg årskurs 9 Andel (%) behörig till nationellt pgm Andel (%) som uppnått målen i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde % ,0% 86,6% 84,7% 199,2 200,4 83,6% 199,7 85,5% 90% 80% ,6% 63,7% 196,9 68,3% 66,1% 69,0% 70% 60% % ,1 40% % % % % Meritvärden Ett underlag för bedömning av verksamhetens måluppfyllelse inom området kunskap och lärande är elevernas meritvärden i årskurs 9. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärderna för de 16 bästa betygen. Analys: Resultaten av elevernas meritvärden visat att det genomsnittliga meritvärdet har sjunkit marginellt från 200,4 poäng årskurs 2008 till 199,7 poäng årskurs Vid en jämförelse med andra kommuner i riket så hamnar Haninge under genomsnittet 209,6 poäng Andel fullständiga betyg i årskurs 9 Diagrammet visar andel (%) elever som nått målen i alla ämnen för samtliga kommunala skolor i Haninge kommun. Resultaten hämtade från Skolverkets statistik. Analys: Samtidigt som meritvärdet sjunkit har andelen elever med fullständiga betyg i årskurs 9 ökat till en högsta nivå någonsin. En förklaring till detta kan vara skolans kunskapsmål står mer i centrum i skolornas arbete för skolans alla elever. En annan kan vara att skolorna blivit duktigare på att skapa verksamhet som ger fler elever förutsättningar att nå ökad måluppfyllelse. Sannolikt har eleverna också blivit mer delaktiga i sitt eget lärande genom till exempel tydligt strukturerade utvecklingssamtal, vilket möjliggjort för eleverna att ta ett större ansvar för skolarbetet Andel behöriga till gymnasiet Diagrammet visar andel (%) elever som är behöriga att söka till nationella program för samtliga kommunala skolor i Haninge kommun. Resultaten hämtade från Skolverkets statistik. 21

22 Analys: Resultaten visar att andelen elever som är behöriga till ett nationellt program på gymnasiet har ökat Relation betyg och nationella prov årskurs 9 Vid en jämförelse mellan elevers betyg och resultat i de nationella proven framgå att slutbetygen generellt är något högre än resultaten i de nationella proven visar. I såväl svenska, engelska och matematik är det fler elever som får ett högre slutbetyg än som får ett lägre slutbetyg jämfört med betyget i det nationella provet. Störst är skillnaden i matematik. Där får 24,5% av eleverna ett slutbetyg som är högre då man jämför med deras betyg i nationella proven. Tendensen är densamma i hela riket. Skillnaden i betyg är dock större i kommunen än i riket stort. Fenomenet varierar mellan de kommunala skolorna i kommunen. Här redovisas en sammanställning av samliga de kommunala skolorna i Haninge. Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg än provbetyget Svenska Matematik Engelska Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket 4,4 77,3 18,2 1,6 77,3 21,1 5,8 83,4 10,9 Haninge, kommunala skolor 3,6 76,8 19,6 1,1 74,3 24,5 7,3 82,2 10,5 Analys: Det finns ingen enkel förklaring till dessa resultat. En förklaring till vad man skulle kunna kalla betygsglidning mellan nationella prov och slutbetyg är att förstås att slutbetyget vilar på en mångfald av betygsunderlag. Ett enskilt misslyckande får därmed inte samma konsekvenser som det får vid ett nationellt prov. 6 Arbete med skolplan , Lpo 94 och Kommunfullmäktiges mål 6.1 Förhållningssätt Tabellen visar resultaten på skolplaneenkäten våren 2009 i form av ett jämförelsetal där 0 är sämst och 100 är bäst. Föräldrar Föräldrar Föräldrar Elever Personal grundskola fritids särskola F-5 skolor skolor Det finns en allt tydligare fokus på skolans kunskapsmål och lärande. Skolornas ledare och personal är generellt väl medvetna om skolans ansvar för skolans resultat. En faktor som bidragit till detta är de kommungemensamma strukturerna t ex mall för utvecklingssamtal och mall för skriftligt omdöme, vilka båda lyfter fram skolornas uppdrag att utveckla elevernas lärande. Resultatet av skolplaneenkäten visar överlag goda resultat med en viss skillnad. Personalens självskattning visar sämre resultat än föräldrarnas. 22

23 6.2 Målstyrning Tabellen visar resultaten på skolplaneenkäten våren 2009 i form av ett jämförelsetal där 0 är sämst och 100 är bäst. Föräldrar Föräldrar Föräldrar Elever Personal grundskola fritids särskola F-5 skolor skolor Målstyrning är inte fullt ut genomförd i kommunens skolor. För att förbättra målstyrningen måste skolans ledare bättre följa upp elevernas resultat (mötet mellan lärare och elev), kommunicera resultaten med lärarna samt organisera verksamheten så förutsättningar ges för eleverna att nå måluppfyllelse till 100%. Skolplaneenkäten visar att F-5 skolorna har generellt bättre resultat än 6-9 skolorna. Fritidshemmen har de sämsta resultaten. 6-9 skolorna uppvisar ett sämre resultat för elevernas kännedom om målen. Ett arbete har påbörjats att ta fram gemensamma mål för kommunens fritidshem. En satsning på kompetensutveckling inom målstyrning har genomförts för fritidshemmen. I och med arbetet med kunskapskontrollen i förskoleklassen har målet kring läsning blivit tydligt på varje förskoleklass. De flesta skolor har tagit fram specifika mål för förskoleklassen och förvaltningen planerar att ta fram gemensamma mål för förskoleklassen. Resultaten på den ämnesövergripande kunskapskontrollen visar att undervisningen inte varit tillräckligt målstyrd i årskurs F-5. Kartläggningen av NO-undervisningen visar att inte heller undervisningen i årskurs 6-9 var styrd utifrån gällande styrdokument. Personal och föräldrar upplever i högre grad än eleverna att målstyrning sker. 6.3 Enhetliga strukturer Tabellen visar resultaten på skolplaneenkäten våren 2009 i form av ett jämförelsetal där 0 är sämst och 100 är bäst. Föräldrar Föräldrar Föräldrar Elever Personal grundskola fritids särskola F-5 skolor skolor De enhetliga strukturerna för utvecklingssamtal, åtgärdsprogram, individuella utvecklingsplaner och skriftligt omdöme har genomförs. Detta visar både skolplaneenkäten och andra utvärderingar. Både föräldrar och elever svarar på att de har både haft individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal. Det är dock viktigt att man på såväl på kommunal som på lokal nivå försäkrar sig om att de gemensamma strukturerna följs utifrån det som var strukturernas intentioner. 23

24 6.4 Uppföljning av kunskapsutveckling Systemet att följa upp elevernas kunskapsutveckling har stärkts genom nya kunskapskontroller i såväl F-5 enheterna som 6-9 enheterna. Kontroller som har tillkommit är simning årskurs 3, läsning i förskoleklass och matematik i årskurser 2. En ämnesövergripande kunskapskontroll har genomförts för första gången i årskurs 6. Systemen att offentliggöra resultat har förbättrats i och med ett nytt analyssystem. 6.5 Anpassning av arbetssätt Tabellen visar resultaten på skolplaneenkäten våren 2009 i form av ett jämförelsetal där 0 är sämst och 100 är bäst. Föräldrar Föräldrar Elever Personal grundskola fritids F-5 skolor skolor Föräldrar särskola Anpassning av arbetssättet har en stor betydelse för elevernas måluppfyllelse. Inom F-5 kan man konstatera att såväl elever, personal och föräldrar är samstämmigt positiva kring resultatet av skolplaneenkätens frågeställningar kring anpassning av arbetssätt. Dock kan men se ett lägre resultat på enkäten i denna fråga för eleverna årskurs 6-9. Andra utvärderingar visar att arbetssätten har anpassats i F- 5 skolorna bättre i kemi, fysik och läsning som en effekt av resultaten av de kunskapskontroller som genomförts och den kompetensutveckling som följt med dem. Kartläggningen av NOundervisningen i 6-9 skolorna visar att undervisningen behöver bli bättre. 6.6 Förstärkt pedagogiskt ledarskap Resultatet av skolplaneenkäten visar att lärarna i årskurs 6-9 upplever i större utsträckning än lärarna i årskurs F-5 att skolledningen gör regelbundna besök i deras verksamhet utifrån ett tydligt syfte och följer sedan upp mötena med ett samtal om deras praktik. På kommunal nivå har rektorerna i årskurs 6-9 under vårterminen 2009 diskuterat och granskat sitt pedagogiska ledarskap utifrån ett transformativt ledarskap. Under höstterminen 2009 har en skarpare styrning genomförts mot ett ledarskap i en tydligare mål- och resultatstyrd verksamhet. Ett mål- och resultatstyrt ledarskap är en framgångsfaktor i ett förändringsarbete som syftar till att förbättra resultaten för eleverna. Under höstterminen har många F-5 rektorer utvecklat sina system att göra besök i verksamheten. 6.7 Barn- och elevers inflytande Tabellen visar resultaten på skolplaneenkäten våren 2009 i form av ett jämförelsetal där 0 är sämst och 100 är bäst. Den övre raden är siffrorna för F-5 skolorna, den undre raden gäller 6-9 skolorna. Barn och elevers inflytande Jämförelsetal 24

25 Mina lärare lyssnar på mig Jag får vara med och bestämma hur vi ska arbeta i skolan Sannolikt har eleverna också blivit mer delaktiga i sitt eget lärande genom till exempel tydligt strukturerade utvecklingssamtal, vilket möjliggjort för eleverna att ta ett större ansvar för skolarbetet Eleverna är framför allt missnöjda på 6-9 skolorna huruvida de får vara med och bestämma hur de ska arbeta. På F-5 är mer nöjda då det gäller omfattningen av att lärarna lyssnar på eleverna. 7 Normer och värden Underlag för en bedömning av verksamhetens kvalitet inom området normer och värden är dels skolornas arbete med likabehandlingsplaner, dels resultaten från skolplaneenkäten, dels antalet anmälda mobbningsfall. På samtliga enheter har man en likabehandlingsplan. Planerna tydliggör hur man på skolan arbetar förebyggande i syfte att motverka kränkningar, trakasserier och mobbning. I planerna framgår också hur man på skolorna arbetar när en enskild elev är utsatt för kränkningar, trakasserier eller mobbning. På samtliga skolor har man en struktur för arbetet som tydliggör ansvarsfördelning och arbetsuppgifter. På samtliga skolor genomförs varje år en enkät som besvarar frågor om kränkande särbehandling. I enkäten år 2009 framgår nedanstående siffror. Tabellen visar resultaten på skolplaneenkäten våren 2009 i form av ett jämförelsetal där 0 är sämst och 100 är bäst. Den övre raden är siffrorna för F-5 skolorna, den undre raden gäller 6-9 skolorna. Trygghet och trivsel Jag känner mig trygg i skolan Jag trivs i skolan Jag blir mobbad i skolan Skolan gör tillräckligt för att lösa problem som uppstår mellan elever Det är arbetsro på lektionerna Jämförelsetal

26 Antalet kända mobbningsfall är mycket begränsat. Förvaltningen har gjort en uppföljning där vi kan konstatera att uppföljningssystemen för att ta reda på hur många elever som är mobbade är bristfälliga. Sammantaget visar enkäter och andra uppföljningar att arbetsron och tryggheten på skolorna behöver förbättras. Det är aldrig acceptabelt att en enda elev blir mobbad, kränkt eller trakasserad i skolan. 8 Skola och omvärlden Samtliga 6-9 enheter genomför en praoverksamhet som gör att eleverna får möjlighet att möta och lära känna andra arbetsplatser, vilket bidrar till en ökad omvärldskunskap. Omvärlden står dessutom i centrum för en rad olika ämnen i skolans dagliga arbete. 9 Övergång och samverkan För att förbättra övergången mellan grundskola och gymnasium pågår projektet Brobygge. Lärare från grundskolan möter lärare från gymnasieskolan. Syftet är att skapa en ömsesidig förståelse för varandras mål och uppdrag. Syftet är också att skapa en likvärdighet mellan skolorna i bedömning av elevers lärande och utveckling. För att förbättra övergången mellan F-5 och 6-9 har förvaltningen i samråd mellan grundskolecheferna och rektorerna tagit fram en handlingsplan med arbetsgång för överlämning från årskurs 5 till årskurs 6. Även vad gäller övergången mellan förskolan och förskoleklass har en handlingsplan tagits fram för att säkra både pedagogiskt erfarenhetsutbyte och att säkerställa att övergången för barnen blir så bra som möjlighet. 10 Enskilt driven skolbarnomsorg. Utgångspunkten är att den enskilt drivna skolbarnomsorgen i Haninge kommun ska behandlas på samma sätt som den kommunala. Kommunen bedriver ett aktivt tillsynsarbete för att säkerställa kvaliteten på de olika enheterna. De enskilt drivna verksamheterna bjuds in till kommunövergripande kompetensutvecklingsinsatser. De omfattas av Haninge kommuns skolplan. Driftsformen är inte betydelsefull utan den kvaliteten som enheterna ger varje elev som deltar i verksamheten. 26