Windcap Årsrapport 2013 DIREKTINVESTERING I SVENSK VINDKRAFT. Låg korrelation med aktiemarknaden. Etisk och hållbar placering.

Transkript

1 Windcap Årsrapport 2013 DIREKTINVESTERING I SVENSK VINDKRAFT Låg korrelation med aktiemarknaden. Etisk och hållbar placering.

2 Koncept & design Omslagsbild Tryck April 2014 Laika Consulting AB Hedagården vindkraftpark Exakta Printing 2

3 VD har ordet Utbyggnaden av miljövänlig förnybar elproduktion har fortsatt även under 2013 trots både ekonomiska och politiska utmaningar men för första gången sedan 1996 har andelen installerad effekt från vindkraft, globalt sett, minskat jämfört med föregående år. Global statistik (GWEC) visar att det under 2013 installerades 35,5 gigawatt vindkraft vilket är nästan 10 GW mindre än året innan. I Europa svarade Tyskland för drygt 3 GW nybyggd installerad effekt följt av Storbritannien och Polen med Sverige på en 4:e plats. I Sverige uppgick utbyggnaden till drygt 0,7 TW, en minskning med cirka 12 % jämfört med 2012 men årsproduktionen ökade från 7,2 TWh till 9,9 TWh motsvarande cirka 7 % av elanvändningen. På rullande 12 månaders basis beräknades produktionen till 10,7 TWh med en förväntad årsproduktion under 2014 om 11,4 TWh. Tillskottet av ny kapacitet från förnybar elproduktion har de senaste åren lett till en situation med överskott av el och följande prispress. Överskottselen exporteras men allt större investeringar i nätkapacitet kommer krävas om överskottet fortsätter att växa. I Danmark och Tyskland, båda med en relativt sett stor andel vindkraft, uppstår redan nu periodvis inlåsningseffekter med t.o.m negativa elpriser som följd när vindkraften går på högvarv. För elproducenterna har de senaste årens sjunkande el- och elcertifikatpriser inneburit stora utmaningar och påfrestningar med sjunkande intäkter och därmed lägre värden på produktionstillgångarna. Problemen är inte enbart ett svenskt eller nordiskt dilemma utan motsvarande utvecklingen gäller stora delar av Europa. De elproducenter som har äldre produktionsanläggningar har klarat sig relativt sett bättre men alla investeringar i produktionskapacitet som gjorts de senaste 5 åren har drabbats. Framför allt har det varit kännbart för nytillkomna ägare som investerat i småskalig förnybar el såsom vindkraftverk. Frågeställningen kring om de äldsta kärnkraftsreaktorerna ska ersättas med nya reaktorer eller inte när de väl faller för ålderstrecket är politiskt en mycket känslig fråga och fortsatt utan tydliga svar. Vid dagens låga elpriser kring öre/kwh finns det inga investeringar, oavsett produktionstyp, som betalar sig utan någon form av ekonomiskt stöd. Stimulans av förnybar elproduktion sker genom elcertifikatsystemet men kärnkraften omfattas inte av detta stödsystem. Elbolagen som äger den svenska kärnkraften, t.ex Vattenfall, ser därmed inga ekonomiska förutsättningar till att bygga ny kärnkraft vilket i sin tur skapar osäkerhet hos den svenska elintensiva basindustrin. Utan stöd skulle elpriset behöva åtminstone dubblas för att kunna attrahera långsiktiga investeringar i elproduktion men så länge som nuvarande elöverskott består finns det inga drivkrafter till ett höjt elpris. De politiska beslutsfattarna avvaktar men frågeställningarna kräver lång framförhållning och breda överenskommelser vilket riskerar att när väl avvecklingsoch ersättningsfrågorna blir mer brådskande kommer politikerna tvingas till kostsamma stödformer till t.ex ny kärnkraft, alternativt riskera bristsituationer med kraftigt varierande och höjda elpriser som följd. Liknande situation kan t.ex noteras i Storbritannien som under hösten 2013 ingått ett 35-årigt avtal att köpa el från kärnkraftverket Hinkley Point med start 2023 för cirka 95 öre/kwh vilket är närapå den dubbla kostnaden jämfört med nuvarande prisnivå. Det finns således tydliga signaler på att nuvarande låga elpriser inte kommer vara långsiktigt bestående utan snarare tvärtom. Tyvärr kommer dock inte Windcap kunna dra nytta av långsiktigt stigande elpriser då verksamheterna enligt ursprungligt prospekt och plan ska avvecklas under 2014 respektive Fortsatt låga el- och elcertifikatpriser kommer istället innebära att vi sannolikt kommer sälja vindkraftverken i en svag marknad till låga försäljningsvärden relativ den väsentligt mycket hetare marknaden som vi köpte vindraftverken i. Det är alltid svårt och osäkert att försöka sia om framtiden och sannolikt kommer den inte bli som man trodde, förhoppningsvis blir den faktiskt litet bättre! Mats Crowén Verkställande Direktör, Windcap Fond 1 AB & Windcap Fond 2 AB Windcap Årsrapport

4 Året som gått Vindåret 2013 blev i stort sett ett normalår med ett vindindex om cirka 99 % utfall men något sämre än föregående års utfall om 104 %. Det genomsnittliga rörliga elpriset under året har uppgått till cirka 34 öre/kwh vilket är en ökning med drygt 20 % från föregående års nivå om cirka 28 öre/ KWh. Trots årets ökning är nivån ändå drygt 10 % lägre än snittspriset under 2011 och hela 37 % lägre relativt toppåret Den milda vintern ledde till den ovanliga situationen att elpriset under december var ungefär på samma nivå som under sommarmånaderna. Elcertifikatprisets fleråriga negativa prisutveckling, som till slut bröts under andra halvåret 2012 stabiliserades under början av året men under kvartal 2 vände trenden nedåt igen med ett kraftigt prisfall om cirka 30 %. Under kvartal 3 så steg priset innan det under kvartal 4 återigen började sjunka tillbaka till nivån under sommaren. Prisbilden har således varit starkt fluktuerande under året som delvis kan härledas till spekulationer om Energimyndighetens rapport med förslag på eventuella justeringar av kvotplikten i elcertifikatsystemet per Generellt sett har prisbilden pressats ned under en längre tid då det ackumulerats ett större överskott av elcertifikat i systemet pga av flerårig lägre efterfråga på el samt en snabbare utbyggnad av förnybar elproduktion än tidigare prognosticerat. Det genomsnittliga spotpriset under året uppgick till cirka 19,5 öre/kwh vilket var en ökning med 15 % relativt 2012 och åter i paritet med 2011 års nivå men långt ifrån tidigare nivåer kring öre/kwh. Den totala intäkten från el och elcertifikat, beräknad som genomsnittliga månatliga spotpriser uppgick till cirka 53 öre/kwh under året, att jämföra med cirka 45 öre/kwh (-21 %) under 2012 men 57 öre/kwh under Generellt sett bedöms intäkter om lägst öre/kwh, oavsett elproduktionssätt, krävas för att kunna generera rimlig avkastning på nyproduktion vilket indikerar att elpriset, eller i kombination med stöd, så småningom kommer behöva närma sig dessa nivåer. När Windcap s ursprungliga investeringskalkyl upprättades våren 2008 beräknades elpriset till 50 öre/kwh och 25 öre/kwh för elcertifikaten, totalt bedömdes cirka 75 öre/kwh vara en marknadsmässig långsiktig nivå. Den sammanlagda intäktsnivån steg fram till hösten 2008 till cirka 100 öre/kwh när de första verken i Hedagården förvärvades. Sedan finanskrisen inträffade har intäktsnivån grovt sett halverats vilket haft kraftig negativ påverkan på både löpande resultat och marknadsvärden på de ägda vindkraftverken. Även detta år tvingas bolagen till kraftiga extra nedskrivningar av de bokförda värdena på vindkraftverken 4

5 trots att de löpande avskrivningarna har ökats vilket satt ytterligare press på resultaten. Windcap-gruppens totala elproduktion uppgick till cirka 13,2 GWh vilket motsvarade cirka 90 % av budgeterad nivå och cirka 8 % sämre än rikssnittet. Windcap Fond 1 svarade för 10,2 GWh och Windcap Fond 2 för 3,0 GWh. Det sämre utfallet förklaras delvis av svagare vindar än normalt där Skåne-verken producerade något sämre relativt budget men framför allt har Windcap Fond 2 s verk i Bodberget, Jämtland haft fortsatt låg teknisk tillgänglighet och kraftigt underpresterat relativt sin historiska produktionsnivå. Bodberget 1, Strömsunds kommun i Jämtland, är byggt och driftsatt år 2007 av den finska turbintillverkaren WinWinD Oy. Bolaget har under en längre tid haft ekonomiska problem vilket först resulterade i att dess svenska servicebolag gick i konkurs under slutet av föregående år och följdes upp av det finska moderbolagets konkurs under Deras svaga ekonomi har under året försämrat deras förmåga att lagerhålla och snabbt leverera reservdelar vilket fört med sig onödigt långa driftsstopp. I anslutning till WinWinD s konkurs uppstod en längre period där deras driftövervakning från Finland, inklusive ansvaret att fjärrstarta verket vid mindre fel, inte fungerade. Enklare fel, som normalt skulle snabbt ha avhjälpts med fjärrstart, resulterade istället i längre driftsstopp eftersom ingen information fanns tillgänglig att verket var ur drift. Verket ligger avskilt från bebyggelse varför löpande visuell tillsyn var problematisk att etablera. Vår svenska huvudleverantör Triventus Power Generation AB, med övergripande projektansvar för drift, service, rapportering etc, fick också ekonomiska problem under året pga av den allt försämrade vindkraftsmarknaden i Sverige. Under oktober tvingades de ansöka om rekonstruktion varvid vårt långfristiga kontrakt blev uppsagt med omedelbar verkan. WinWinD s problem och konkurs hade också medfört extra kostnader för dem under året. Som en konsekvens har Windcap ställt krav gentemot rekonstruktören om att kvitta återstående belopp på säljarreversen om 750 kkr mot förutbetalda kostnader och utebliven ersättning under tillgänglighetsgarantin. En annan konsekvens är att sedan i slutet av oktober har Windcap själv arbetat med att hantera, etablera och upphandla en lokalt fungerande serviceorganisation, fjärrövervakning, löpande drifts-, reparations- och försäkringsfrågor etc. Som ytterligare lök på laxen uppmärksammades missljud från växellådan och metallspån i växellådans oljefilter vilket resulterade i att en omfattande inspektion gjordes av specialister från Finland under slutet av december. Så fort materialet från besiktningen hade analyserats i detalj framkom det att delar av växellådan var allvarligt skadat varvid verket, och i enlighet med expertrapportens rekommendation, omgående driftstoppades för att undvika att förvärra skadorna med risk för totalt växellådshaveri. Inget annat verk av de cirka 50-tal 1 MW-verk som Win- WinD byggt i Europa sägs ha fått motsvarande skador på växellådan och ett verk som endast är 7 år gammalt ska normalt sett inte råka ut för denna typ av skada. Skadorna har anmälts till försäkringsbolaget vars skadereglerare har bedömt att själva skadeorsaken inte är ersättningsbar men däremot att följdskadorna som har uppstått i växellådan samt alla kringkostnader såsom kostsamma kranhyror, transporter, lagertält, specialverktyg mm som krävs för reparationen är ersättningsbara likväl som uteblivna nettointäkter för stilleståndsperioden. Först när växellådan är nedplockad i delar på växellådstillverkarens fabrik i Finland kan följdskadorna analyseras och försäkringsersättningen beräknas. Reparationen av växellådan är ett mycket omfattande ingrepp och kostnaderna beräknas uppgå till totalt cirka 3,5 mkr varav huvuddelen förväntas dock ersättas av försäkringsbolaget. Pga av mycket lång leveranstid av specialkomponenter såsom växellådans huvudlager beräknas verket inte vara åter i drift förrän under augusti Under en av vinterns stormar uppstod ett mindre fel i ställverket tillhörande Windcap s verk i Väby-parken. Pga en lång leveranstid av reservdelen blev verket stillastående under cirka 1,5 månad vilket kostade en ansenlig summa i utblivna intäkter samtidigt som kostnaden att reparera transformatorn var en relativt låg kostnad. I detta fall var det utan tvekan en försäkringsskada som kommer bli ersatt av försäkringsbolaget, efter avdrag för självrisk och karenstid, och därmed endast marginellt bli en kostnad för Windcap trots det stora intäktsbortfallet. Eftersom parken drivs via ett gemensamt driftbolag så delar ägarna av vindkraftverken i parken solidariskt på intäkter och kostnader varför utebliven nettointäkt i detta fall endast blev 1/6 jämfört med om det inte funnits något gemensamt driftbolag, som t.ex i fallet med Bodberget och Hedagården. Sammanfattningsvis kan noteras att även små fel kan komma kosta stora pengar likväl som att få verk för med sig en mycket hög teknisk objektsrisk men att även stora turbintillverkare och leverantörer kan drabbas av omfattande problem när marknaden är volatil. Fördelarna för en mindre elproducent att kunna verka genom driftbolag och därmed sprida riskerna och förbättra skalfördelarna är en eftersträvansvärd lösning i de fall det är möjligt. Windcap Årsrapport

6 WINDCAP FOND 1 AB-KONCERNEN Omsättningen i Windcap Fond 1-koncernen uppgick till kkr vilket är en minskning om drygt 35 % jämfört med föregående år. Orsaken beror delvis på att innehavet av elcertifikat nedvärderats då elcertifikatpriset vid utgången av året var knappt 20 % lägre än vid ingången av året, vilket även påverkar resultatet negativt. Under del av föregående år ingick även dotterkoncernen Triventus Vindkraft Fond 1 AB s verksamhet i omsättningen. Täckningsbidraget från rörelsen, före avskrivningar, uppgick till kkr medan rörelseresultatet uppgick till kkr, en försämring med kkr. Den största kostnadsposten utgörs av avskrivningar samt extra nedskrivningar om sammanlagt kkr, en minskning med 870 kkr, varav kkr avser löpande avskrivningar och kkr utgörs av extraordinära nedskrivningar. Föregående år gjordes extra nedskrivningar om kkr och totalt sett har närmare 21,8 mkr reserverats, utöver de planenliga avskrivningarna om motsvarande belopp, för sjunkande marknadsvärden på vindkraftverken sedan Grovt sett har koncernens vindkraftverk skrivits av och ned pga ålder och sjunkande marknadsvärden med 43,6 mkr, att jämföra med investeringsbeloppen om 71,5 mkr, motsvarande cirka 60 %. Som mest har koncernens investeringar i hel- och delägda vindkraftverk uppgått till knappt 120 mkr. Sedan toppåret 2008, när koncernens första investeringar gjordes, bedöms nyproduktionskostnaden ha sjunkit med drygt 40 %. I och med föregående års avyttring av dotterkoncernen finns inga externa lån varvid räntenettot uppvisade ett mindre överskott om 40 kkr jämfört med föregående års underskott om -400 kkr. Årets resultat uppgick till kkr, en försämringen om cirka 3,1 mkr som framför allt kan förklaras av föregående års reavinst om 2,2 mkr samt nedvärderingen av innehavet av elcertifikat. Om justering görs för de senaste årens extraordinära nedskrivningar och reavinst skulle resultatet blivit cirka -2,2 mkr, jämfört med cirka -1,5 mkr under både 2012 och Koncernens balansomslutning har de senaste två åren minskat från 111,7 mkr till 38,8 mkr, delvis beroende på de omfattande av- och nedskrivningarna men delvis även att dotterkoncernen Triventus Vindkraft avyttrats. Anläggningstillgångarnas bokförda värde uppgår till 27,9 mkr, en minskning från 42,0 mkr, och är finansierade helt med eget kapital uppgående till 38,3 mkr, en minskning med 11,4 mkr. Soliditeten uppgår till 99 % och likvida medel ökade med drygt 3,5 mkr till 5,5 mkr. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till +3,0 mkr jämfört med +5,1 mkr föregående år. Den defensiva strategin med konsolidering har varit korrekt men marknaden har fortsatt att försämras snabbare än bolagets koncentration. Risknivån utifrån den löpande verksamheten är mycket låg med positiva kassaflöden och god likviditet men täckningsbidraget täcker ändå inte den snabba värdeminskingen på vindkraftverken. I det kortare tidsperspektivet ses inga tydliga tecken på någon förändring, vare sig positiv eller negativ, utan förväntas plana ut. (kkr) Intäkter Rörelsekostnader Täckningsbidrag Av/nedskrivningar Rörelseresultat Reavinst Räntenetto Minoritetsandel Resultat före skatt

7 WINDCAP FOND 2 AB Omsättningen uppgick till kkr och täckningsbidraget ökade till 598 kkr men efter omfattande avoch extra nedskrivningar motsvarade kkr blev rörelseresultat kraftigt negativt, kkr. De extra nedskrivningarna avseende vindkraftverken belastade Bodberget med kkr samt Väby med kkr jämfört med föregående års nedskrivningar om kkr. Räntenettot förbättrades med 68 kkr till -187 kkr som en följd av en minskad belåning varvid årets resultat uppgick till kkr, att jämföra med -692 kkr föregående år. Justerat för extraordinära poster uppgick resultatet till kkr, att jämföra med -599 kkr föregående år. Som en följd av både av- och nedskrivningar av vindkraftverken minskade balansomslutningen till kkr (20 848), likvida medel ökade däremot något till kkr (1 092), eget kapital minskade kraftigt till motsvarade kkr (15 813) och räntebärande skulder uppgick till kkr (4 587). Soliditeten uppgick till knappt 70 %. (tkr) Intäkter Rörelsekostnader Täckningsbidrag Av/nedskrivningar Rörelseresultat Reavinst Räntenetto Resultat före skatt HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG Under årets första månader har vindarna generellt sett varit starkare än normalt och elproduktionen under kvartal 1 ligger över budget, exklusive Bodberget som är ur drift. Elpriset har pressats ned efter den milda vintern och god påfyllnad av vattenmagasinen varför priserna under årets första kvartal är cirka 25 % lägre än motsvarande period föregående år och har inte varit så låga sedan år Elcertifikatspriserna rekylerade uppåt med cirka 10 % efter Energimyndighetens rapport med förslag på justeringar i kvotplikten per 2016 för att efter årets annullering i mars säsongsmässigt åter sjunka tillbaka. Under kvartal 1 har Windcap Fond 2 AB s verk i Bodberget, Jämtland varit ur drift pga skadorna i växellådan. Upphandling av projektledning och sajtarbeten samt beställning av reservdelar och reparationsarbete i Finland har gjorts. Pga mycket lång leveranstid av nyckelkomponenter beräknas verket först kunna tas i drift igen under augusti månad. Windcap Fond 1 AB respektive Windcap Fond 2 AB ska enligt ursprungligt prospekt och affärsplan sälja sina tillgångar och lösa in B-aktierna till beräknat substansvärde under 2014 respektive Försäljningsprocessen av Windcap Fond 1 AB s vindkraftverk har påbörjats under kvartal 1 och hanteras av en extern vindkraftsmäklare för att säkerställa att maximalt försäljningsvärde kan erhållas. För att optimera värdet vid försäljning av det gemensamt ägda verket i Väby, Halland, men också för att säkerställa finansieringen av reparationskostnaden av Bodbergets växellåda kommer även Windcap Fond 2 AB sälja sin andel av Väby. Windcap Årsrapport

8 Analys av el- och vindkraftsmarknaden FORTSATT TILLVÄXT PÅ VINDKRAFTMARKNADEN Utbyggnaden av miljövänlig förnybar elproduktion har fortsatt under 2013 men i avtagande takt, både i Sverige, Europa och globalt. För första gången sedan 1996 har den globala installerade effekten vindkraft minskat jämfört med föregående år. Under året installerades globalt drygt 35 GW, en minskning med knappt 10 GW eller cirka 20 %, varav Europa svarade för cirka 12 GW vilket är knappt 10 % lägre än under Kina svarar för största utbyggnaden följt av USA. Tyskland toppade utbyggnaden i Europa med 3,3 GW, följt av Storbritannien med 1,9 GW, Polen med 0,9 GW och med Sverige på fjärde plats med 0,7 GW. Av all ny installerad elkraft i Europa svarade vind- och solkraft för dryga 30 % vardera, följt av gasbaserad elproduktion med drygt 20 %. Snabbast växer utbyggnaden till havs men svarar fortfarande endast för en marginell andel av vindkraften i Europa. Totalt i Europa finns cirka 120 GW installerad vindkraft med en årsproduktion om cirka 260 TWh motsvarande cirka 8 % av Europas elkonsumtion. I Danmark svarade vindkraften för drygt 33 % av elkonsumtionen och under en enskild dag i december alstrades mer ström från vindkraftverk än hela den danska konsumtionen. Den danska turbintillverkaren Vestas har under senare år fått se sin tidigare ledande position på världsmarknaden bli utmanad av framförallt multinationella koncerner som General Electric och Siemens men under 2013 återtog Vestas sin topplacering samtidigt som GE uppvisade ett mycket kraftigt fall i marknadsandel. På andra placerade sig tyska Enercon följt av kinesiska Goldwind, tyska Siemens och indiska Suzlon. Trots en fortsatt tillväxt har ett flertal turbintillverkare, underleverantörer och projektutvecklare byggt upp för stor kapacitet vilket lett till lönsamhetsproblem för många aktörer. Ett antal mindre och medelstora turbintillverkare och projektörer har tvingats i konkurs vilket skapar problem med reservdelar och service samtidigt som service- och underhållsmarknaden blomstrar med god tillväxt och lönsamhet även om konkurrensen även inom detta område börjar öka. SVERIGE Antalet nybyggda verk i Sverige uppgick till 278 st (-25 % relativt 2012), med en kapacitet om 725 MW (-15 %) motsvarande cirka 2,0 TWh (-13 %) i årsproduktion. Den genomsnittliga effekten på verken uppgick till 2,6 MW per verk, en ökning av effekten med cirka 13 % jämfört med föregående år. Trots att antalet nybyggda verk minskade kraftigt så påverkades produktionskapaciteten väsentligt mindre då verken blir allt större och effektivare. Totalt uppgick antalet verk i Sverige till cirka st (+11 %) per utgången av 2013 och tillskottet på årsbasis motsvarar cirka 1,3 % av Sveriges elproduktion. Vindkraften svarade för 9,9 TWh, en ökning med hela 38 %, motsvarande 6,6 % av Sveriges elproduktion. Nyproduktionskostnaden fortsätter att sjunka som en konsekvens av framför allt större och effektivare verk men även av större konkurrens och pressade marginaler och kostnader hos turbintillverkare och underleverantörer. Investeringskostnaden bedöms ha fortsatt att sjunka och i ökande takt, årets prisnedgång kan skattas till drygt -15 % och sedan toppåret 2008 beräknas prisnivåerna minskat med hela %. Prisnedgången stimulerar till fortsatt nybyggnation men sjunkande el- och elcertifikatpriser innebär låga avkastningsnivåer och alla som gjort investeringar under de senaste 5 åren har fått se kraftigt minskade värden och försämrade kassaflöden. De tidiga investerarna var ofta mindre kapitalstarka och har i princip försvunnit från nyproduktionsmarknaden i takt med att elpriserna och värdena sjunkit samtidigt som projekten blivit allt större och mer kapitalkrävande. Dagens investerare är framför allt europeiska kapitalförvaltare och institutioner samt större energi-, industri- och fastighetsbolag med starka balansräkningar. Även om aktiviteten i branschen minskat under 2013 kan investeringsvolymen ändå uppskattas till cirka 8,5 miljarder SEK. Svensk Vindenergis prognos för 2014 är att nybyggnadstakten återigen ökar och blir större än

9 Vindkraftutbyggnad i Sverige Produktion (GWh) Antal vindkraftverk Effekt (MW) Källa: Svensk Vindenergi och Energimyndigheten ELPRODUKTION Den svenska elproduktionen uppgick till 149 TWh under året, en minskning med -8 % relativt 2012 och cirka 6 % lägre än normalåret. Normal årsproduktion uppgår till cirka 158 TWh och den lägre produktionen kan härledas till framför allt en lägre nederbörd än normalt varvid vattenkraftens produktion minskade med -22 % till 61 TWh. Kärnkraftens tillgänglighet förbättrades något under året och produktionen ökade med 4 % till 64 TWh motsvarande 43 % av total produktion och var därmed det största produktionslaget, tätt följt av vattenkraften. Elproduktionen från värmekraft fortsatte även under 2013 att minska volymen och svarade för totalt 15 TWh, en minskning med -4 %. Vindkraften producerade cirka 10 TWh, en ökning med 38 %, motsvarande knappt 7 % av totala produktionen. Tillskottet från vindkraft har under senare år skapat ett överskottsutbud vilket bidragit till både kraftigt sjunkande elpriser och ökad export av el. De senaste 3 åren har Sverige varit en nettoexportör av el och årets export om 10 TWh var den tredje högsta någonsin trots en relativt låg produktion. Baserat på en mycket grov uppskattning kan nettoexporten av svensk el under 2013 varit värd cirka 3 miljarder kronor. Föregående år var ett toppår med cirka 20 TWh nettoexport följt av år 1998 års export om 11 TWh. Elkonsumtionen minskade med 2 % till 139 TWh. Under 2000-talet har förbrukningen understigit 140 TWh endast vid 3 tillfällen, och alla har inträffat under senare del. Minskningen har drivits framför allt av en sämre industrikonjunktur, t.ex inom massa-, pappers- och gruvindustrin, men även energieffektiviseringen har bidragit. Bostäder och service svarar för 51 % av förbrukningen och industrin och transporter står för 41 %. Vindkraftens produktion och andel av total elproduktion fortsätter att öka i takt med nybyggnationen men påverkas även av andra faktorer såsom vindens energi, teknisk utveckling mm. Föregående års toppnotering relativt ett normaliserat vindår följdes av ett svagare men tämligen normalt år. Utfallet av vindindex blev 99 %, med en svag början men med en stark avslutning av året. Under den senaste 20-årsperioden har vindindex legat inom intervallet %. Produktionsmönstret från vindkraftverk följer normalt ganska väl förbrukning av elenergi i Sverige. Det blåser och produceras mest vindkraftsel under de tider på året då elförbrukningen är som störst, dvs under vinterhalvåret eftersom kall luft är tyngre med högre energiinnehåll än i varm luft. Den tekniska tillgängligheten, dvs den andel av året som vindkraftverken är i produktionsläge, ligger stabilt kring 95 % men varierar mellan % beroende på verkens ålder. Medeleffekten på generatorerna för de verk som togs i drift under 2013 var cirka 2,6 MW mot cirka 2,3 MW, dvs en ökning av effekten med drygt 10 %. Kapacitetsutnyttjandet, dvs andelen faktisk produktion relativt maximalt teoretisk produktionsutfall, låg kring 25 % under I slutet av 1990-talet var kapaciteten omkring 20 % för att öka till 31 % på nyinstallerade verk under år 2013, dvs en ökning med hela 50 % under en 15-års period. Förklaringen beror på flera faktorer såsom bättre och mer avancerad teknik och effektivare generatorer, högre torn med större vingar samt bättre vindmätning, analys och optimering av det geografiska läget. ELPRIS Elpriset påverkas av många olika faktorer såsom konjunktur, temperatur, nederbörd och hydrologiska balansen, kärnkraftens tillgänglighet, kolpriset och priset på elcertifikat och utsläppsrätter mm. Periodvis balanserar faktorerna varandra men vid andra tillfällen samverkar och förstärks prisvariationerna vilket skapar stora prisfluktuationer. Årets högsta timpris om drygt 91 öre/kwh inträffade den 8:e april och det lägsta timpriset Windcap Årsrapport

10 uppmättes den 26:e juni om 1,2 öre/kwh. Det genomsnittliga systempriset i Norden (Nord Pool Spot månadspris) varierade mellan öre/kwh med ett medelpris under året om 32,9 öre/kwh vilket var knappt 6 öre/kwh högre än 2012 men drygt 9 öre/kwh lägre än Den milda vintern resulterade i ett relativt lågt elpris under årets början för att öka under våren pga lägre tillrinning till vattenmagasinen. Sommaren innebär säsongsmässigt en låg efterfråga och låga elpriser följt av högre elpris under det tredje kvartalet. Större nederbörd under senare del av året förbättrade den hydrologiska balansen och en mild höst och vinter ledde till kraftigt sjunkande elpris under årets sista månader. Prisnivån under årets avslutning var i nivå med elpriset under sommarmånaderna. Högsta genomsnittligt månadspris uppmättes under april medan lägsta snittpris noterades under juni och december. Årets prisfluktuationer och mönster får anses vara tämligen ovanligt med lika högt pris under en sommar- och vintermånad. Under det senaste halvåret, från hösten 2013 fram t.o.m kvartal har terminspriserna sjunkit med %. Det nordiska systempriset förvänts bli cirka 24,5-26 öre/ KWh under och det svenska elpriset förväntas bli cirka öre/kwh vilket är cirka -18 % lägre än medelpriset under En sådan snabb försämring av intäktsprognoserna skapar problem för elbranschens löpande resultatutveckling men även för värderingen av elproduktionsanläggningar. Det nordiska systemterminspriset indikerar ett svagt sjunkande elpris fram t.o.m år 2017 där priset bottnar Elpriser Nordiskt terminpris, kvartal Marknadspris (EUR/MWh) Källa: Nord Pool jan-12 maj-12 okt-12 mar-13 aug-13 jan-14 kring 24,5 öre/kwh för att sedan vända uppåt. Sett över en 10-års period har det nordiska systempriset varierat mellan öre/kwh. De nordeuropeiska elpriserna brukar normalt sett ligga högre än i Norden men under de senaste två åren har periodvis det omvända förhållandet gällt med t.ex Tyskland. Sjunkande och låga kolpriser sätter press på elpriset i norra Europa vilket även påverkar priset i Norden. På lång sikt, där frågan om kärnkraften ska ersättas med nya reaktorer eller andra alternativ, indikerar terminspriserna våren 2014 nivåer kring 32 öre/kwh. Generellt sett anses intäktsnivåer kring öre/kwh vara miniminivåer för nybyggnation av elproduktion, oavsett produktionstyp. I England ska det t.ex byggas en ny kärnkraftsanläggning där brittiska staten tecknat ett 35-årigt elavtal motsvarande cirka 95 öre/kwh. Det finns således för närvarande väldigt stora diskrepanser i de framtida förväntade elpriserna kontra branschens uppskattning av kostnaderna för att bygga ny elproduktionskapacitet. En olöst fråga är om det ska till politiska subventioner för att ersätta uttjänt kärnkraft, pålagor för smutsig el som höjer elpriset eller framtida bristsituationer på el med kraftigt höjda elpriser. Alternativen kanske kan vara minskad efterfrågan genom fortsatt energieffektivisering och/eller större tekniska framsteg inom utvecklingen av elproduktion, men Storbritanniens dyrbara lösning att subventionera ny kärnkraft kommer sannolikt att följas av fler länder. 10

11 ELCERTIFIKAT Elcertifikatpriset nådde sin historiskt högsta nivå hösten 2008 om cirka 38 öre/kwh och sedan hösten 2009, med nivåer kring 35 öre/kwh, har priset varit i en fallande trend fram till första kvartalet 2012 när priset bottnade kring 14 öre/kwh motsvarande en prisnedgång om cirka -60 %. Under sommaren 2012 började certifikatpriset att återhämta sig och nådde cirka 24 öre/kwh under första kvartalet 2013, en uppgång med cirka 70 %. Efter annulleringen av elcertifikat under slutet av mars sjönk priset kraftigt under andra kvartalet med en bottennotering om 16 öre/kwh innan prisbilden återigen vände upp under tredje kvartalet till cirka 20 öre/kwh för att under sista kvartalet vända nedåt och avsluta året på nivån kring 17 öre/kwh. Priset fluktuerade inom ett intervall om +/- 20 % från årssnittet, dvs en prisförändring om cirka 40 % från lägsta till högsta notering. Det genomsnittliga månatliga spotpriset uppgick till knappt 20 öre/kwh under året vilket är en ökning med cirka 15 % jämfört med föregående år. De stora prisförändringarna kan till del härledas till en illikvid marknad med ett fåtal väldigt stora aktörer samt en känslighet för politiska signaler. Under 2013 utfärdades elcertifikat i Sverige och Norge motsvarande 16,4 TWh (-3,1 TWh) förnybar el till ett genomsnittligt värde, och kostnad för elkonsumenterna, om cirka mkr. Samtidigt annullerades elcertifikat motsvarande 16,2 TWh varav 12,3 TWh avsåg Sverige, och 3,9 TWh avseende Norge. Delar av svensk industri som definieras som elintensiv är undantagna från systemet varför den kvotpliktiga elkonsumtionen motsvarar cirka 70 % av den totala elförbrukningen (exkl. förluster). Även detta år uppstod ett överskott av elcertifikat, men väsentligt mindre än 2011 och 2012, motsvarande 0,2 TWh efter årets annullering. Det ackumulerade överskottet i systemet uppgår till cirka 12 miljoner certifikat (12 TWh) vilket motsvarar cirka 75 % av ett årsbehov och skapar ett konstant överutbud och därmed prispress. Under början av 2014 lämnade Energimyndigheten förslag till riksdagen avseende vissa justeringar i kvotplikten vid kontrollstationen 2015 för att anpassa kvoterna till framför allt en lägre efterfråga på el än tidigare prognosticerat. Det ledde till en mindre prisökning men som relativt snabbt åter sjönk tillbaka till nivåer innan förslaget. Den sammanlagda intäkten från el och elcertifikat uppvisade sina högsta nivåer på över 100 öre/kwh under 2008 och har sedan dess haft en långsiktigt sjunkande prisbild, om än med periodvisa kortare återhämtningar. Vid årets utgång låg de sammanlagda rörliga prisnivåerna på el och elcertifikat kring 42 öre/kwh motsvarande en minskning om cirka -60 % från toppnivån. Marknadspris Eltermin+elcertifikat Utveckling för marknadspris Elcertifikat Marknadspris (SEK/MWh) Källa: Axpo Sverige AB, Marknadsbrev Mars jul-08 jul-09 jul-10 jul-11 jul-12 jul-13 Marknadspris Eltermin+elcertifikat Utveckling för marknadspris Eltermin + elcertifikat Marknadspris (SEK/MWh) Källa: Axpo Sverige AB, Marknadsbrev Mars jul-08 jul-09 jul-10 jul-11 jul-12 jul-13 Windcap Årsrapport

12 Aktie- och ägarinformation SUBSTANSVÄRDERING Efter de extra nedskrivningar som gjorts av vindkraftverken under 2011, 2012 och 2013 bedöms de bokförda värdena spegla verkens schablonmässigt bedömda marknadsvärden i en normalt fungerande andrahandsmarknad. Baserat på denna bedömning kan bolagens substansvärden per aktie beräknas till cirka 30 kr/aktie, jämfört med 39 kr/aktie föregående år, för Windcap Fond 1 AB respektive cirka 26 kr/aktie, jämfört med 41 kr/aktie föregående år, för Windcap Fond 2 AB. Den negativa värdeutvecklingen fram till 2013 års utgång bedöms för Windcap Fond 1 AB ha uppgått till cirka -40 %. För Windcap Fond 2 AB bedöms den negativa värdeutvecklingen motsvara cirka -50 %, +/- 3 % beroende på till vilken kurs aktierna tecknats. För de investerare som tecknat Windcap Fond 2 AB s kombination förlagslån och B-aktier ( units ) kan avkastningen beräknas till cirka % inklusive erhållen ränta. EXEMPEL PÅ KURSUTVECKLING HOS NOTERADE VINDKRAFTS- OCH MILJÖRELATERADE FÖRETAG Vindkraft- och miljöteknikbranscherna har under ett antal år haft en svag och utveckling vilket återspeglas i volatila och sänkta aktiekurser. Ett flertal bolag, små och stora, har tappat en mycket stor andel av sina börskurser även om en viss stabilisering och återhämtning hos vissa bolag kan noteras. Windcap har liknande verksamhet med t.ex Arise Windpower, Eolus Vind och Vestas (samt avnoterade Borevind) som alla är verksamma inom vind- Kursutveckling noterade miljörelaterade företag Eolus (16 %) Arise (-56 %) Borevind (-99 %, avlistad 31/1-13) Opcon (-99 %) Vestas (-64 %) Kursutveckling sedan januari 2008 eller senare noteringsdatum. Källa: Bloomberg och Nasdaq OMX

13 kraftsbranschen. Bolagen är inte helt jämförbara sinsemellan med olika inriktningar och storlek på verksamheterna men ger ändå en bild av hur liknande investeringar till Windcap har utvecklats. Grovt sett har Windcap följt de större noterade branschkollegornas utveckling och energibolagsjättar såsom Fortum, Eon och Vattenfall. Till största del kan således den negativa utvecklingen härledas till en marknadsutveckling snarare än bolagsspecifik utveckling. EGET KAPITAL OCH RÄTT TILL UTDELNING A-respektive B-aktieägarnas rätt till utdelning styrs av dess andel av det tillskjutna egna kapitalet i relation till initiala teckningskurserna för A- respektive B-aktierna. A-aktieägarna i Windcap Fond 1 AB erhåller således 1/50 av B-aktiernas andel respektive 1/100 i Windcap Fond 2 AB. Windcap Fond 1 AB Aktieslag Antal kr/aktie Eget kapital (tkr)* Kapitalandel Röstandel A-aktier ,6 % 49,1 % B-aktier ,4 % 50,1 % Summa ,0 % 100,0 % Windcap Fond 2 AB Aktieslag Antal kr/aktie Eget kapital (tkr)* Kapitalandel Röstandel A-aktier , ,5 % 47,6 % B-aktier ,60** ,5 % 52,4 % Summa ,0 % 100,0 % Ovanstående siffror avser situationen per * Före emissionskostnader ** Genomsnittskurs (50-56 kr) Kapitalfördelning Windcap Fond 1 Kapitalfördelning Windcap Fond 2 18,3 % 30,2 % 11,9 % 22,2 % 8,0 % 20,9 % 22,7 % 20,8 % 19,6 % 25,5 % ägare med aktier ägare med aktier ägare med aktier ägare med aktier ägare med > aktier ägare med aktier ägare med aktier ägare med aktier ägare med aktier ägare med aktier Windcap Årsrapport

14 Vindkraftverk under förvaltning Hedagården 4 Hedagården 4 ligger utanför Landskrona i Skåne och ingår i en vindkraftspark om totalt sex verk. Verket är tillverkat av Enercon med en tornhöjd om 63 meter. Årsproduktionen uppgår till omkring MWh vilket motsvarar behovet av hushållsel för omkring 750 hushåll. TILLVERKARE EFFEKT HÖJD ÄGARE Enercon 1,5 MW per verk 63 meter Windcap Fond 1, 100 % Hedagården 5 Hedagården 5 ligger utanför Landskrona i Skåne och ingår i en vindkraftspark om totalt sex verk. Verket är tillverkat av Enercon med en tornhöjd om 63 och har en årsproduktion som uppgår till omkring MWh. Årsproduktionen motsvarar behovet av hushållsel för cirka 700 hushåll. TILLVERKARE EFFEKT HÖJD ÄGARE Enercon 1,5 MW per verk 63 meter Windcap Fond 1, 100 % Väby 5 Väby ligger öster om Falkenberg i Halland och ingår i en park om 6 verk. Verket är tillverkat av Vestas med en tornhöjd om 105 m och en totalhöjd om 150 m. Verket driftsattes under första kvartalet 2012 med en beräknad årsproduktion om cirka MWh. TILLVERKARE EFFEKT HÖJD ÄGARE Vestas 2 MW per verk 105 meter Windcap Fond 1, 67 % Windcap Fond 2, 33 % Bodberget 1 Bodberget ligger 675 m ö.h., cirka 15 mil norr om Östersund i Strömsunds kommun, Jämtland. Verket är en 1,0 MW turbin från finska WinWinD och driftsattes under 2007 och ingår i en park om 3 st verk. Höjden på tornet uppgår till 70 m och rotordiametern är på 64 m. Årsproduktionen uppgår till cirka MW. TILLVERKARE EFFEKT HÖJD ÄGARE WinWinD 1 MW per verk 70 meter Windcap Fond 2, 100 % Väby 14 Hedagården

15 en Bodberget Hedagården vindkraftpark Windcap Årsrapport

16 Windcaps elproduktion År 2013 uppvisade ett snarlikt men något sämre mönster än föregående år och inledde året med en mycket svag start som förbättrades under kvartal 2 för att under andra halvåret stabiliseras kring 90 % utfall och avslutas mycket starkt i december. Gruppens budgeterade elproduktion vid ett normalt vindår uppgår till cirka 14,8 GWh men utfallet blev 13,2 GWh motsvarande knappt 90 % och 9 %-enheter lägre jämfört med rikssnittets utfall om 99 %. Windcap Fond 1 AB nådde 94 % men Windcap Fond 2 endast 75 % av budget. Den negativa avvikelsen beror framför allt på problem med verket i Bodboerget, Jämtland. Väby-parken, Halland togs i drift under våren 2012 och har efter knappt 2 år producerat i stort sett enligt beräknad årsproduktion om 5,5 GWh. Variationerna mellan verken är dock stora men eftersom alla verken drivs gemensamt via driftbolag så är det parkens genomsnittliga produktion som är avgörande och inte det enskilda verket. Windcap s verk drabbades av en skada i verkets ställverk vilket ledde till ett driftstoppstopp om cirka 1,5 månad. Avbrottet är en försäkringsskada och justerat för detta stillestånd uppgick den genomsnittliga produktionen i parken till cirka 5,4 GWh motsvarande cirka 98 % av budgeterad produktion vilket var marginellt under rikssnittet men klart bättre än Hallands länsindex om 91 %. Verken i Hedagården, Skåne har fungerat fortsatt bra med god teknisk tillgänglighet. Produktionen uppgick till cirka 6,7 GWh motvarande 93 % av budget vilket är något svagare än rikssnittet men i stort sett i nivå med Skånes vindindex om 94 %. Verket i Bodberget, Jämtland producerade även detta år väsentligt sämre än budget och har blivit en besvikelse i flera avseenden. Efter årets 2 första månader motsvarade produktionen endast 37 % av budget men förbättrades under våren till cirka 65 % utfall för att under hösten återigen försämra utfallet. Årsproduktionen uppgick endast till 1,2 GWh motsvarande 53 % utfall, att jämföra med föregående års 1,6 GWh som även inkluderade ett längre produktionsstopp under försommaren Förklaringarna är flera men kan framför allt härledas till den finska turbintillverkaren WinWinD och dess serviceorganisations ekonomiska problem och konkurs som inneburit ett större antal både kortare och längre driftstopp pga bl.a. leveransproblem av reservdelar och reparationer samt bristande drift- och fjärrövervakning. Under hösten gick sedan den svenska driftansvariga projektledarorganisation i rekonstruktion varvid projektledningen av service och drift övergick i egen regi. Under slutet av december driftstoppades verket efter en detaljerad besiktning av verkets växellåda som påvisade omfattande skador i växellådan vilket innebär att verket beräknas vara ur funktion under större del av Windcap Fond 1 - koncernen Total elproduktion, MWh jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Windcap Fond 2 AB Total elproduktion, MWh jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 16

17 Hedagården 4 (Windcap Fond 1: 100 %) Elproduktion per månad, MWh jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Hedagården 5 (Windcap Fond 1: 100 %) Elproduktion per månad, MWh jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Elproduktion per månad, Väby Väby (Windcap Fond 1: 67 %, Windcap Fond 2: 33 %) Elproduktion per månad, MWh (genomsnitt per verk) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Elproduktion per månad, Bodberget Bodberget (Windcap Fond 2: 100 %) Elproduktion per månad, MWh jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Windcap Årsrapport

18 Resultat- samt balansräkning Windcap Fond 1 AB Koncernen omfattar verksamhet bedriven i moderbolaget och dotterbolaget Hedagården Vindkraft 4 AB. Dotterbolaget äger 2 st Enercon 1,5 MW verk till 100 % och moderbolaget 66,7 % av ett nybyggt Vestas 2 MW verk ingående i en park om 6 verk som drivs gemensamt av Väby Driftintressenter AB. Koncernens omsättning uppgick till 5,1 mkr, en minskning med drygt 35 % delvis beroende på att dotterkoncernen Triventus Vindkraft Fond 1 AB ingick under del av föregående år. Ett lägre elcertifikatpris vid årets utgång än ingång påverkade värdet av innehavda elcertifikat och nettoomsättningen från sålda elcertifikat. Den lägre elproduktionen jämfört med föregående års höga nivå bidrog också till en lägre omsättning. Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar uppgick till 2,9 mkr. Efter avskrivningar motsvarade -5,2 mkr samt extraordinära nedskrivningar av vindkraftverk om -8,9 mkr uppgick resultatet till -11,2 mkr. Räntenettot förbättrades från ett underskott om 0,4 mkr till ett mindre överskott. Årets resultat uppgick till -11,1 jämfört med RESULTATRÄKNING KONCERN (Belopp i tkr) INTÄKTER Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter 0 39 KOSTNADER Direkta kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Resultat före finansiella poster FINANSIELLA POSTER Resultat från andelar i koncernföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter 42 1 Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat 0 26 Minoritetens andel av årets resultat Årets resultat

19 -8,0 mkr under 2012 som dock inkluderade en reavinst om 2,2 mkr. Koncernens balansomslutning minskade till 38,8 mkr, ned från 49,8 mkr varav anläggningstillgångar uppgick till 27,9 Mkr (42,0 mkr) och likvida medel till 5,5 mkr (1,9 mkr). Det egna kapitalet minskade till 38,3 mkr (49,4 mkr) och soliditeten uppgick till 99 %. Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 3,0 mkr samtidigt som förändringar i rörelsekapitalet bidrog med ytterligare 0,5 mkr. I och med att koncernen är obelånad beräknas verksamhetens positiva kassaflöde fortsätta och likviditeten ytterligare förbättras under 2014 samtidigt som resultatet förväntas bli fortsatt negativt pga låga el- och elcertifikatpriser i kombination med höga avskrivningar. BALANSRÄKNING KONCERN (Belopp i tkr) ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Maskiner och andra tekniska anläggningar Goodwill 0 0 Intresseföretag 0 0 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kundfordringar 0 0 Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter KASSA OCH BANK Kassa och bank Summa tillgångar EGET KAPITAL Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Minoritetens andel i eget kapital 0 0 AVSÄTTNINGAR Latent skatt 0 0 KORTFRISTIGA SKULDER Skulder till kreditinstitut 0 0 Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter LÅNGFRISTIGA SKULDER Skulder till kreditinstitut 0 0 Övriga skulder 0 0 Summa eget kapital och skulder Windcap Årsrapport

20 Resultat- samt balansräkning Windcap Fond 2 AB Bolaget äger 100 % av ett vindkraftverk i Bodberget, Jämtland och 33,3 % av ett nybyggt Vestas 2 MW verk i Väby Vindkraftpark, Halland. Verket samägs med Windcap Fond 1 AB och parken omfattar totalt 6 st verk som drivs i gemensamt driftbolag tillsammans med övriga delägare. Bolagets omsättning uppgick till cirka 1,4 mkr med ett rörelseresultat före avskrivningar om 0,6 mkr. Avskrivningarna på vindkraftverken uppgick till -1,5 mkr och extraordinära nedskrivningar motsvarade -4,4 mkr vilket tillsammans med ett räntenetto om -0,2 mkr innebar ett resultat om -5,4 mkr, jämfört med -0,7 mkr föregående år. Försämringen förklaras framför allt av utökade av- och nedskrivningar med -3,7 mkr samt förra årets reavinst om 1,2 mkr. Justerat för dessa poster var årets underliggande resultat något bättre än föregående år. Bolagets balansomslutning minskade med 5,9 mkr till 14,9 mkr. Anläggningstillgångarna uppgick till 12,7 mkr efter årets av- och nedskrivningar och likvida medel uppgick till 1,2 mkr. Det egna kapitalet minskade med 5,4 mkr till 10,4 mkr och övriga skulder uppgick till 4,6 mkr varav förlagslån till 3,3 mkr och en säljarrevers avseende delfinansiering av verket i Bodberget uppgick till 0,75 mkr. Kvittningskrav har framställts avseende säljarreversen pga att säljaren sagt upp ett långfristigt driftavtal. Bolagets soliditet motsvarade knappt 70 %, en minskning med 5 % pga årets förlust. Fortsatt låga el- och elcertifikatpriser, lägre produktion och osäkerhet kring stillestånd och reparationskostnaderna för växellådshaveriet i Bodberget samt höga avskrivningar kommer sätta fortsatt press på resultatet under RESULTATRÄKNING (Belopp i tkr) INTÄKTER Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter 0 0 KOSTNADER Direkta kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Resultat före finansiella poster FINANSIELLA POSTER Resultat från andelar i intresseföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter 33 0 Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Årets resultat