Windcap Årsrapport 2012 DIREKTINVESTERING I SVENSK VINDKRAFT. Låg korrelation med aktiemarknaden. Etisk och hållbar placering.

Transkript

1 Windcap Årsrapport 2012 DIREKTINVESTERING I SVENSK VINDKRAFT Låg korrelation med aktiemarknaden. Etisk och hållbar placering.

2 Koncept & design Omslagsbild Tryck April 2013 Laika Consulting AB Hedagården vindkraftpark Exakta Printing 2

3 VD har ordet Utbyggnaden av miljövänlig förnybar elproduktion har glädjande nog fortsatt under 2012, både i Sverige, Europa och globalt trots ekonomiska utmaningar. Globalt växte vindkraftskapaciteten med cirka 19 %, i Europa med 12 % och i Sverige med hela 29 %. Antalet nybyggda verk i Sverige uppgick till 366 st med en kapacitet om 846 MW motsvarande cirka 2,3 TWh i årsproduktion och cirka 12 miljarder SEK i investeringsvolym. Tillskottet av ny produktionskapacitet de senaste åren har lett till en situation med överskott av el och följande prispress. Överskottet exporteras men det skulle t.ex kunna gå att avveckla en kärnkraftsreaktor utan risk för störningar i elbalansen. Utifrån ett politiskt perspektiv finns det för närvarande inte några tydliga krafter som verkar för en fortsatt avveckling av kärnkraften, snarare tvärtom, samtidigt som ambitionen att bygga ut förnybar el ligger fast. En konsekvens blir att produktionen och utbudet av el successivt kommer öka fram tills de äldsta kärnkraftsreaktorerna så småningom faller för åldersgränsen. Utbyggnaden bör således leda till ett ökande utbudsöverskott varvid ett relativt lågt elpris bör förväntas de närmaste åren om inte exporten av el kan ökas. En ökad export kräver en fortsatt utbyggnad av elnäten och kan på sikt leda till ett högre elpris i Norden eftersom priset i t.ex Tyskland och Frankrike historiskt sett ligger högre. Nuvarande begränsningar i nätkapaciteten skapar periodvisa inlåsningseffekter med kortsiktigt stora svängningar av elpriser vid under- respektive överproduktion vilket tidvis syns exempel på i framför allt Danmark och Norge men även i södra Sverige när starka vindar råder över Skåne och Danmark. Elmarknaden är känslig för obalanser vid prissättning och det stora utbudsöverskottet pressade ned det genomsnittliga rörliga elpriset under 2012 till drygt 28 öre/ KWh, en minskning med cirka 15 öre/kwh motsvarande 35 % relativt Under 2010 låg snittpriset kring 54 öre/kwh, dvs på 2 år har elpriset nästan halverats samtidigt som elcertifikatpriset också sjunkit vilket påverkat både resultatnivåerna i branschen och marknadsvärdena på vindkraftverk negativt. En annan effekt av den snabba utbyggnaden av förnybar elproduktion är att den även har lett till ett överskott av elcertifikat vilket medförde en fortsatt pressad prisnivå som dock bottnade under första kvartalet 2012 och vände upp under andra halvåret. Orsakerna till vändningen bedöms vara drivet av framför allt den nytillkomna efterfrågan från Norge som inkluderats i elcertifikatsystemet under året, kommande justeringar av certifikatkvoterna samt oron kring effekterna av en eventuell framtida lägre utbyggnadstakt. Trots sjunkande intäkter och sämre finansieringsvillkor har utbyggnaden av förnybar elproduktion, och vindkraft i synnerhet, fortsatt under Prognosen för 2013 är fortfarande hög och att inbromsningen av nyproduktionen inte blivit kraftigare hänger framför allt ihop med att det är långa ledtider i infrastrukturprojekt samt att investeringskostnaderna sjunkit kraftigt de senaste åren. Vindkraftverken har blivit större, effektivare och relativt sett billigare, delvis också drivet av effekten av en starkare SEK-kurs samtidigt som fler och allt större projekt i framför allt Norrland har blivit tillståndsgivna och byggklara. Från att branschen tidigare led av ett mycket litet utbud av investeringsfärdiga projekt har de senaste årens snabba utveckling medfört den omvända situationen och sedan toppåret 2008 bedöms t.ex prisbilden på vindkraftverk ha sjunkit med cirka 35 %. Utbyggnaden har tidigare till stor del varit driven av många men mindre investerare vilka nu till allt större del ersätts av ett mindre antal större och kapitalstarka aktörer såsom svenska och internationella elbolag och finansiella institutioner, större egenanvändare inom industri, skog- och fastigheter samt kommuner. För att bedriva elproduktion behövs både en långsiktighet och stabila förutsättningar. I ett kortare perspektiv bedöms elpriset för närvarande inte motsvara de nivåer som behövs för att attrahera större volym kapital. Långsiktigt kommer dagens kärnkraftsreaktorer behöva ersättas, eller avvecklas samtidigt som avvecklingen av kärnkraften i Tyskland samt utfasning av fossil kraft kommer leda till ökad efterfråga av nordisk miljövänlig el. I ett längre perspektiv bör vi sannolikt räkna med högre elpriser eftersom ren el är dyrare att producera än smutsig el. Miljöfrågorna har fått stå tillbaka under de senaste årens ekonomiska problem men det finns flera ljusglimtar, både ekonomiskt och miljömässigt, som inger goda förhoppningar om vår gemensamma miljö och framtid. Mats Crowén Verkställande Direktör, Windcap Fond 1 AB & Windcap Fond 2 AB Windcap Årsrapport

4 Året som gått Vindåret 2012 blev något bättre än normalt med ett vind index om cirka 104 % men sämre än rekordåret 2011 års utfall om hela 116 %. Det genomsnittliga rörliga elpriset under året har uppgått till cirka 28 öre/kwh vilket är en minskning med drygt 35 % från föregående års nivå om cirka 43 öre/ KWh och är det lägsta sedan Av Windcaps elförsäljning såldes cirka 2/3 till rörligt spotpris och cirka 1/3 till fast pris. Elcertifikatprisets fleråriga negativa prisutveckling stabiliserades under första halvåret för att under andra halvåret vända upp. Trots att prisuppgången under senare del av året var kraftig minskade det genomsnittliga rörliga spotpriset under 2012 med cirka 10 % och uppgick till cirka 17 öre/kwh jämfört med cirka 19 öre/ KWh året innan. Den totala intäkten beräknad som genomsnittliga månatliga spotpriser uppgick till cirka 45 öre/kwh under året, att jämföra med cirka 62 öre/kwh (-27 %) under Nuvarande nivåer bedöms inte vara långsiktigt tillräckliga för att kunna attrahera större volymer av kapital till fortsatt utbyggnad av förnybar elproduktion. Windcap-gruppens elproduktion uppgick totalt till cirka 17,3 GWh varav Windcap Fond 1 svarade för 12,9 GWh och Windcap Fond 2 för 4,4 GWh, vilket är en minskning med cirka 1,5 GWh. Minskningen förklaras framför allt med försäljningen av 2 majoritetsägda verk under början av året men också av ett svagare vindår. Justerat för förändringarna av ägda verk minskade produktionen med cirka 8 % vilket kan härledas till det svagare vindåret och till verkens något sämre tillgänglighet och effektivitet. 4

5 Ett av verken i Hedagården, Skåne tappade viss effektivitet under cirka en månad pga av problem att identifiera ett fel i en styrningsfunktion vilket resulterade i ett uppskattat produktionsbortfall om cirka 3 %. För övrigt har verken haft en hög teknisk tillgänglighet men produktionsmässigt blev utfallet ändå en bit sämre än budget. Under kvartal 1 erlades slutlikvid avseende förvärvet av ett nybyggt 2,0 MW Vestas-verk i Väby Vindkraftpark, Falkenbergs kommun, Halland. Verket ägs av Windcap Fond 1 AB till 66,7 % och av Windcap Fond 2 AB till 33,3 %. Verken i Väby-parken driftsattes, provkördes och testades under december till februari och fr.o.m mars startade parkens gemensamma driftbolag sin verksamhet. Driftbolaget delar solidariskt på intäkter och kostnader vilket innebär att risken sprids på 6 verk i stället för på ett enskilt verk. Efter cirka 10 månaders drift bedöms den genomsnittliga årsproduktionen ligga i nivå med den beräknade nivån om cirka MWh. Tillgängligheten under året har uppgått i genomsnitt till 96,1 % och efter inkörning och intrimning av verken under kvartal 1 har tillgängligheten legat mellan 96,4-99,5 % vilket bedöms vara mycket bra. De majoritetsägda verken i Sotared och Klevagården, Halland, avyttrades under kvartal 1 till attraktiva nivåer och med positivt resultat. Försäljningen avtalades i samband med överenskommelsen att förvärva Väby-projektet och var en del av finansieringen av investeringen i Väbyverket. I och med årets köp och försäljning får Windcapbolagen egen kontroll över sina ägda verk, utan externa minoritetsägare, vilket inneburit att Windcap Fond 1 ABkoncernens verksamhet och räkenskaper koncentrerats. Under juni månad förvärvade Windcap Fond 2 AB ett begagnat 1,0 MW WinWinD-verk i Bodberget, Strömsunds kommun, Jämtland. Som en del av finansieringen bistod säljaren med en mindre säljarrevers, att amorteras under 1,5 år. Parken omfattar totalt 3 st 1,0 MW-verk från finska turbintillverkaren WinWinD Oy men drivs individuellt utan något gemensamt driftsbolag. Ett omfattande fullserviceavtal med tillgänglighetsgaranti från den finska tillverkaren ingick i förvärvet men servicen har utförts av dess svenska dotterbolag. Den tekniska tillgängligheten har trots serviceavtalet periodvis varit låg under året, dels pga stora problem i den svenska serviceorganisationen men dels även med långsamma leveranser av reservdelar från moderbolaget i Finland. Under slutet av året kulminerade problemen och servicebolaget tvingades tills slut i konkurs vilket även försvårat situationen för dess finska moderbolag. Alternativa servicelösningar har tagits fram och utvärderats vilket har förbättrat driftsstabiliteten avsevärt under senare delen av första kvartalet En bygglovsansökan inlämnades till Ängelholms kommun under kvartal avseende ett 2 MW verk i Ingelstorp, Ängelholms kommun, Skåne. Projektet är ägt till 50/50 av Windcap Fond 1 AB och Windcap Fond 2 AB och drivs av vindkraftsprojektören Solid Vind Sverige AB. Byggnadsnämnden avslog bygglovet under juni månad 2012 med bl.a. hänvisning till ett eventuellt framtida motorvägs- och/eller höghastighetsjärnvägsprojekt Europakorridoren. Trafikverket har förtydligat att Europabanan endast befinner sig på idéstadiet, att linjesträckningen inte är utredd och att en eventuell utbyggnad ligger långt fram i tiden och inte bör begränsa möjlighet att bygga vindkraftverk. Beslutet har därefter överklagats till Länsrätten i Skåne med en förväntan om ett positivt beslut under Trots föregående års nedskrivning av Windcap Fond 1-koncernens verk i Hedagården har det även detta år bedömts föreligga behov av omfattande extraordinära nedskrinvingar pga fortsatt fallande priser på nybyggnation. Utfallet av Windcap-bolagens investeringar i Triventus Vindkraft Fond 1-koncernen, med verken i Sotared och Klevagården, blev däremot väsentligt bättre än vad som kunnat förväntas i rådande svåra marknadsläge. I och med försäljningen av Triventus Vindkraft samt förvärven av Väby-verket och Bodberget har produktionen koncentrerats. Belåningen i Windcap Fond 1-koncernen har helt eliminerats medan Windcap Fond 2 är investerad med en begränsad belåningsgrad. Belåningsgraden och risknivåerna i bolagen är väsentligt lägre än vad den ursprungliga finansieringspolicyn gav utrymme till vilket varit en helt riktig strategi i en nedåtgående marknad. Resultatutvecklingen är dock fortsatt svag men de underliggande operativa kassaflödena skapar stabilitet. De senaste årens omvärldsfaktorer har påverkat både branschen och Windcaps verksamheter negativt men genom den försiktigare investerings- och belåningsstrategin än ursprungligen planerat har de negativa effekterna till del kunnat begränsas. Windcap Årsrapport

6 Windcap Fond 1 AB-koncernen Omsättningen i Windcap Fond 1-koncernen uppgick till tkr vilket är en minskning om drygt 45 % jämfört med föregående år. Orsaken till den kraftiga minskningen beror på sjunkande elpris och att dotterkoncernen Triventus Vindkraft Fond 1 AB, med dess majoritetsägda verk i Halland, sålts under första kvartalet. Samtidigt gjordes en investering om 66,7 % av ett nybyggt verk i Väby Vindkraftpark, Halland men netto-effekten är en väsentligt mer koncentrerad verksamhet. Täckningsbidraget från rörelsen, före avskrivningar, uppgick till tkr medan rörelseresultatet uppgick till tkr. Den största kostnadsposten utgörs av avoch nedskrivningar om tkr varav tkr utgörs av extraordinära nedskrivningar på ägda vindkraftverk som en konsekvens av fortsatt sjunkande nyinvesteringskostnad. Föregående år gjordes extra nedskrivningar om cirka 4 mkr och totalt sett har närmare 12,5 mkr reserverats, utöver planenliga avskrivningar, för sjunkande marknadsvärden på vindkraftverken. Verken i Hedagården som förvärvades hösten 2008 har totalt skrivits av och ned med 27,7 mkr för att täcka åldersavdrag och sjunkande marknadsvärden under cirka 4,5 år vilket motsvarar 57 % av förvärvskostnaderna. Sedan toppåret 2008, när koncernens första investeringar gjordes, bedöms nyproduktionskostnaden ha sjunkit med cirka 35 %. Trots den negativa marknadsutvecklingen blev investeringen i dotterkoncernen Triventus Vindkraft mycket positiv med en reavinst om tkr. Räntekostnaden minskade med tkr till 400 tkr som en konsekvens av försäljningen av Triventus Vindkraft varvid koncernen är obelånad. Årets resultat efter skatt slutade på tkr men om justeringar görs under de senaste åren för extraordinära nedskrivningar och reavinst skulle resultatet blivit cirka 1,5 mkr under både 2012 och Koncernens balansomslutning minskade från 111,7 mkr till 49,8 mkr i och med dotterkoncernen Triventus Vindkraft avyttrats. Anläggningstillgångarnas bokförda värde uppgår till 42,0 mkr, en minskning med 51,1 mkr, och är finansierade med eget kapital uppgående till 49,7 mkr. Soliditeten ökade från 51 % till 99 % och likvida medel uppgick till 1,9 mkr samt 2,9 mkr i likvida elcertifikat. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till cirka 5,1 mkr. I och med årets nyförvärv men framför allt avyttring av dotterkoncernen Triventus Vindkraft, som avtalades under 2011, har verksamheten koncentrerats och konsoliderats vilket sänkt risknivån samtidigt som potentialen dock begränsats vid en eventuell marknadsuppgång. Koncernen omfattar verksamhet bedriven i moderbolaget, dotterbolaget Hedagården Vindkraft samt ett kvartal avseende Triventus Vindkraft Fond 1-koncernen. (tkr) Intäkter Rörelsekostnader Täckningsbidrag Av/nedskrivningar Rörelseresultat Reavinst Räntenetto Minoritetsandel Resultat före skatt Windcap Fond 2 AB Bolaget förvärvade under året 33,3 % av ett nybyggt vindkraftverk i Väby Vindkraftpark, Halland samt 100 % av det begagnade verket Bodberget 1, Jämtland. Under året avyttrades innehavet i intressebolaget Triventus Vindkraft Fond 1 AB-koncernen med en reavinst. Omsättningen uppgick till tkr med ett rörelseresultat om tkr varav av- och nedskrivningar motsvarade tkr. De extra nedskrivningarna avseende vindkraftverken uppgick till tkr motsvarande drygt 6 % av investerat belopp samtidigt som reavinsten från försäljningen av intressebolaget uppgick till tkr. Räntekostnaderna ökade till 255 tkr som en följd av en ökad belåning varvid årets resultat uppgick till 692 tkr, att jämföra med 779 tkr föregående år. 6

7 Bolagets investeringar i vindkraftverk uppgick till knappt 20,8 mkr vilket finansierades med försäljningslikviden från intressebolaget, likvida medel samt en säljarrevers om tkr. Balansomslutning uppgick till tkr, likvida medel till tkr, eget kapital motsvarade tkr och räntebärande skulder uppgick till tkr. Av de räntebärande skulderna uppgår förslagslån till tkr till 6 % fast ränta medan säljarreversen löper med 5 % ränta att amorteras under cirka 2 år. Soliditeten uppgår till drygt 75 %. (tkr) Intäkter Rörelsekostnader Täckningsbidrag Av/nedskrivningar Rörelseresultat Reavinst Räntenetto Resultat före skatt Händelser efter rapportperiodens utgång Under årets första månader har vindarna generellt sett varit svagare än normalt. Elproduktionen under kvartal 1 ligger kring 80 % utfall men ju kortare period som mäts desto större avvikelser från budget. Under en del av kvartal 1 har WinWinD-verket i Bodberget haft driftsstopp pga svårigheter att få service och reparationer utförda efter serviceleverantörens konkurs vilket lett ett utfall kring 70 %. En ny leverantör har övertagit ansvaret för servicen varvid tillgängligheten och driften väsentligen förbättrats. Windcap Fond 2 AB har enligt plan amorterat 500 tkr på säljarreversen avseende Bodberget-verket. Elpriset har varit stabilt under årets första kvartal. Elcertifikatpriset uppvisar en hög volatilitet och fortsatte att stiga under första kvartalet för att under april månad sjunka tillbaka till under årsskiftets nivåer. Windcap Årsrapport

8 Analys av el- och vindkraftsmarknaden fortsatt tillväxt på vindkraftsmarknaden Utbyggnaden av miljövänlig förnybar elproduktion har glädjande nog fortsatt under 2012, både i Sverige, Europa och globalt trots ekonomiska utmaningar. Globalt växte vindkraftskapaciteten med cirka 19 %, i Europa med 12 % och i Sverige med hela 29 %. Kina behåller sin globala tätposition avseende installerad kapacitet, trots att nybyggnationen bromsade in något under året, följt av USA som istället noterade en rekordhög investeringsvolym. På tredje plats slutade Tyskland, följt av Spanien och Indien. Inom EU skedde största utbyggnaden i Tyskland (2 440 MW), följt av Storbritannien och Italien. Sverige kom in på 7:e plats, före Frankrike. Elproduktion från vindkraft inom EU beräknas motsvara cirka 230 TWh på årsbasis motsvarande cirka 7 % av EUs elkonsumtion. Danmark toppar listan avseende vindkraftens andel av landets elbehov som beräknas svara för 27 %, med Portugal på andra plats med 17 % och Spanien på tredje plats med 16 %. 8

9 Den danska turbintillverkaren Vestas har fått se sin tidigare ledande position på världsmarknaden bli utmanad av framförallt globala konglomerat som General Electric och Siemens. I Sverige fortsätter dock de specialiserade vindkraftstillverkarna Vestas samt tyska Enercon att dominera marknaden. Siemens har på senare år seglat upp som tredje största leverantör i Sverige och under 2012 etablerades även de första kinesiska verken från Sinovel. Trots en fortsatt kraftig tillväxt har ett flertal turbintillverkare, underleverantörer och projektutvecklare byggt upp för stor kapacitet vilket lett till lönsamhetsproblem för många aktörer. Service och underhållsmarknaden domineras fortfarande av turbintillverkarna vars krav på långa avtal vid nybyggnation lett till inlåsningseffekter med låg konkurrens och relativt höga priser som följd men successivt börjar fristående servicebolag etableras på marknaden. sverige Antalet nybyggda verk i Sverige uppgick till 366 st, en ökning med +3 % jämfört med 2011, med en kapacitet om 846 MW (+12 %) motsvarande cirka 2,3 TWh i årsproduktion. Den genomsnittliga effekten på verken uppgick till 2,3 MW per verk, en ökning av effekten med cirka 10 % jämfört med föregående år. Under de senaste två åren har effektstorleken per verk ökat med hela 35 % och utvecklingen förväntas fortsätta. Från de senaste årens storlek kring 2 MW-verk med cirka 100 m torn och 150 m totalhöjd har det blivit allt vanligare med 2,5 3 MW-verk, bladlängder över 50 m och totalhöjder uppåt 185 m. Värdet av nyproduktionen under året kan uppskattas till cirka 12 miljarder SEK i investeringsvolym. Totalt uppgick antalet verk i Sverige till cirka st per utgången av 2012 och tillskottet på årsbasis motsvarar cirka 1,3 % av Sveriges elanvändning. Vindkraften svarade för 7,1 TWh eller 5 % av elproduktionen i Sverige under 2012 och förväntas växa med hela 35 % till 9,7 TWh under elproduktion Elproduktionen under år 2012 uppgick till rekordhöga 162 TWh motsvarande en ökning med cirka 10 % relativt Höga nivåer i vattenmagasinen ledde till att vattenkraften ökade produktionen med hela 18 % till cirka 78 TWh motsvarande en andel om 48 % av total produktion. Kärnkraften uppvisade en högre tillgänglighet vilket ledde till en ökad produktion med knappt 6 % till 61 TWh motsvarande 38 %. Värmekraft minskade däremot produktionen med närmare 8 % till drygt 15 TWh och en andel om knappt 10 %. Produktionen från vindkraft ökade med cirka 16 % motsvarande knappt 5 % av total elproduktion. Elkonsumtionen under året ökade med cirka 2 % till cirka 142 TWh vilket ledde till en rekordexport om netto 19 TWh jämfört med den tidigare toppnoteringen om cirka 10 TWh från 1998 och dryga 7 TWh under Baserat på en mycket grov uppskattning kan netto-exporten av svensk el under 2012 varit värd drygt 5 miljarder kronor. Elproduktionen från vindkraft fortsatte att öka kraftigt under 2012, men i avtagande takt, från 6,1 till 7,1 TWh. Ökningen kan härledas till en kombination av framför allt en ökning av antalet verk, större effekt och effektivitet per nyinstallerat verk samt goda vindförhållanden under Vindkraftutbyggnad i Sverige Produktion (GWh) Antal vindkraftverk Effekt (MW) Källa: Elforsk, Svenska Kraftnäts kontoföringssystem, Cesar samt Energimyndigheten Windcap Årsrapport

10 Den tekniska tillgängligheten, dvs den andel av året som vindkraftverken är i produktionsläge, ligger stabilt kring 95 %. Kapacitetsutnyttjandet, dvs andelen produktion relativt maximalt teoretisk produktionsutfall, låg kring 25 % under Medeleffekten på generatorerna för de verk som togs i drift under 2012 var cirka 2,3 MW, dvs en ökning med 10 %. Produktionsmönstret från vindkraftverk följer normalt ganska väl förbrukning av elenergi i Sverige. Det blåser och produceras mest vindkraftsel under de tider på året då elförbrukningen är som störst, dvs under vinterhalvåret. Föregående års toppnotering relativt ett normaliserat vindår följdes även under 2012 av ett bra år. Utfallet av vindindex blev 104 % och generellt sett var det starkare vindar i södra Sverige än i de norra delarna. Energiinnehållet har varit som lägst 84 % och som högst 116 % under den senaste 20-årsperioden. På regional och lokal nivå ökar variationen i vinden vilket innebär att produktionsutfallet på ett enskilt verk i normalfallet ligger kring +/- 20 % snarare än +/- 10 % på årsbasis. Utfall på månadsbasis varierar ändå mer med ett normalt intervall kring +/- 50 %. Produktionsutfall Sverige 100 % Procent av genomsnittsår 75 % Källa: Energimyndigheten, Driftsuppföljning vindkraft, Energiinnehåll 50 % 25 % 0 % Vind- och elkonsumtionsprofil 15 % Vindelprofil 2012 Vindelprofil 2011 Vindelprofil 2010 Sveriges konsumtionsprofil % 9 % 6 % 3 % Utveckling avser andel av helårets vindkraftsproduktion jämfört med elkonsumtion. Källa: Energimyndigheten, Driftsuppföljning vindkraft, Energiinnehåll 0 % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec elpris Rekordproduktionen av el bidrog till ett kraftigt sjunkande elpris under 2012 samtidigt som efterfrågan varit relativt svag. Det genomsnittliga elpriset i Norden (systempris) uppgick till 27,2 öre/kwh, en nedgång med hela 15,1 öre/kwh eller -35 % jämfört med föregående år. Sett över en 10-års period har det nordiska systempriset varierat mellan öre/kwh. De nordeuropeiska elpriserna brukar normalt sett ligga högre än i Norden men under 2012 gällde periodvis det omvända förhållandet avseende Tyskland vilket också bidrog till prispressen. Prisnivån på utsläppsrätter är en annan prispåverkande faktor vars pris sjunkit kraftigt under senare år. Utifrån elterminspriset kan systempriset förväntas bli cirka öre/kwh under år 2013 vilket är en potentiell ökning med cirka 15 % jämfört med Utifrån en medelfristig tidshorisont är, utöver tillgången i vattenmagasinen och kärnkraftens tillgänglighet som påverkar utbudet, elförbrukningen och priset på kol, naturgas och utsläppsrätter mest prispåverkande faktorer. 10

11 Fr.o.m november 2011 delades Sverige in i 4 elprisområden vilket har medfört att elpriset periodvis blivit dyrast i södra Sverige (område 4) och billigast i de 2 nordliga prisområdena (område 1-2). Windcap har majoriteten av vindkraftverken i prisområde 4, dvs det sydligaste med periodvis högre elpris. Prisvariationerna inom landet är en konsekvens av regionala obalanser mellan utbud och efterfråga samt flaskhalsar i överföringskapaciteten i stamnätet. Generellt sett är elproduktionen större än efterfrågan i de norra delarna av landet med omvänd situation i de södra delarna. Södra Sverige har fått en tydligare koppling till den danska elmarknaden med en stor andel kol- och vindkraft. När vindkraften i Danmark och södra Sverige går på högvarv tenderar elpriset att sjunka och omvänt stiga vid svaga vindförhållanden. Prisdifferensen har dock blivit lägre än vad som initialt bedömdes och under 2012 blev skillnaden i genomsnitt cirka 2 öre/kwh. Skillnaden bör minska ytterligare när stamnätet förstärks med den s.k. Sydvästlänken som beräknas bli färdigställd under elcertifikat Elcertifikatpriset nådde sin historiskt högsta nivå hösten 2008 om cirka 38 öre/kwh. Sedan hösten 2009 har priset varit i en fallande trend men under första halvåret 2012 stabiliserades priset kring 15 öre/kwh. Den sammanlagda prisnedgången som fortgått under närmare 4 år uppgick till cirka 60 %. Under andra halvåret började till slut priset att stiga igen för att avsluta året på nivån kring 21 öre/kwh, en uppgång med närmare 50 % sedan februaris bottennotering om 14,3 öre/kwh. Det genomsnittliga rörliga spotpriset minskade under 2012, trots andra halvårets återhämtning, med 10 % och uppgick till cirka 17 öre/kwh jämfört med cirka 19 öre/ KWh året innan. Enligt Svenska Kraftnäts statistik, som baseras på både levererade spot- och terminsaffärer under året, uppgick genomsnittspriset till 20,1 öre/kwh (24,7 öre/kwh 2011). Under 2012 utfärdades elcertifikat motsvarande 19,5 TWh förnybar el till ett genomsnittligt värde om cirka mkr. Av detta svarade bioeldade anläggningar för 52 % av elcertifikaten, vindkraft för 31 % och vattenkraft för 15 %. Värdet av elcertifikat relaterade till vindkraftsel uppgick till drygt mkr. I och med utfasningen av äldre bioanläggningar ur certifikatsystemet under 2013 kommer vindkraftverk bli den största gruppen av förnybar elproduktion inom systemet. För att stimulera den norska utbyggnaden av förnybar elproduktion anslöt sig Norge till det svenska stödsystemet med elcertifikat fr.o.m Under året har Norge haft en nettoefterfrågan i avvaktan på att den norska utbyggnaden ska ta fart vilket varit en av anledningarna till de stigande priserna på elcertifikat. Netto efterfrågan från Norge förväntas bestå även under 2013 och prognosen totalt sett för 2013 är att efterfrågan kommer överstiga utbudet för första gången sedan 2008 och vilket sannolikt förklarar den senaste tidens prisuppgång. Den sammanlagda intäkten från el och elcertifikat uppvisade sina högsta nivåer under 2008 och har sedan dess haft en långsiktigt sjunkande prisbild som nådde sin botten under sommaren Under andra halvåret 2012 vände trenden till slut uppåt igen drivet av ett stigande elcertifikatpris. Marknadspris Eltermin+elcertifikat Utveckling för marknadspris Eltermin + elcertifikat Marknadspris (SEK/MWh) Källa: Axpo Sverige AB, Marknadsbrev Mars jul-08 jul-09 jul-10 jul-11 jul-12 Windcap Årsrapport

12 Aktie- och ägarinformation Substansvärdering Efter de extra nedskrivningar som gjorts av vindkraftverken under 2011 och 2012 bedöms de bokförda värdena spegla verkens schablonmässigt bedömda marknadsvärden i en normalt fungerande andrahandsmarknad. Baserat på denna bedömning kan bolagens substansvärden per aktie beräknas till cirka 39 kr/aktie för Windcap Fond 1 AB respektive cirka 41 kr/aktie för Windcap Fond 2 AB. Avkastningen fram till 2012 års utgång bedöms för Windcap Fond 1 AB ha uppgått till cirka -22 %. För Windcap Fond 2 AB bedöms avkastningen ligga i intervallet -20 % till -28 % beroende på vilken aktieemission som tecknats. Exempel på kursutveckling hos noterade vindkrafts- och miljörelaterade företag Vindkraft- och miljöteknikbranscherna har under ett antal år haft en svag utveckling vilket återspeglas i noterade bolags aktiekurser. Ett flertal bolag, små och stora, har tappat en mycket stor andel av sina börskurser. Windcap har liknande verksamhet med Arise Windpower, Borevind (avnoterad) samt Eolus Vind som alla är verksamma inom vindkraftsbranschen. Bolagen är inte helt jämförbara sinsemellan med olika inriktningar och storlek på verksamheterna men ger ändå en bild av hur liknande investeringar till Windcap har utvecklats. Kursutveckling noterade miljörelaterade företag Eolus (-9 %) Arise (-53 %) Borevind (-99 %, avlistad 31/1-13) Opcon (-99 %) Vestas (-92 %) Kursutveckling sedan januari 2008 eller senare noteringsdatum. Källa: Bloomberg och Nasdaq OMX

13 Eget kapital och rätt till utdelning A-respektive B-aktieägarnas rätt till utdelning styrs av dess andel av det tillskjutna egna kapitalet i relation till initiala teckningskurserna för A- respektive B-aktierna. A-aktieägarna i Windcap Fond 1 AB erhåller således 1/50 av B-aktiernas andel respektive 1/100 i Windcap Fond 2 AB. Windcap Fond 1 AB Aktieslag Antal kr/aktie Eget kapital (tkr)* Kapitalandel Röstandel A-aktier ,6 % 49,1 % B-aktier ,4 % 50,1 % Summa ,0 % 100,0 % Windcap Fond 2 AB Aktieslag Antal kr/aktie Eget kapital (tkr)* Kapitalandel Röstandel A-aktier , ,5 % 47,6 % B-aktier , ,5 % 52,4 % Summa ,0 % 100,0 % Ovanstående siffror avser situationen per * Före emissionskostnader Kapitalfördelning Windcap Fond 1 Kapitalfördelning Windcap Fond 2 18,3 % 30,2 % 11,9 % 22,2 % 8,0 % 20,9 % 22,7 % 20,8 % 19,6 % 25,5 % ägare med aktier ägare med aktier ägare med aktier ägare med aktier ägare med > aktier ägare med aktier ägare med aktier ägare med aktier ägare med aktier ägare med aktier Windcap Årsrapport

14 Vindkraftverk under förvaltning Hedagården 4 Hedagården 4 ligger utanför Landskrona i Skåne och ingår i en vindkraftspark om totalt sex verk. Verket är tillverkat av Enercon med en tornhöjd om 63 meter. Årsproduktionen uppgår till omkring MWh vilket motsvarar behovet av hushållsel för omkring 750 hushåll. TILLVERKARE EFFEKT HÖJD ÄGARE Enercon 1,5 MW per verk 63 meter Windcap Fond 1, 100 % Hedagården 5 Hedagården 5 ligger utanför Landskrona i Skåne och ingår i en vindkraftspark om totalt sex verk. Verket är tillverkat av Enercon med en tornhöjd om 63 och har en årsproduktion som uppgår till omkring MWh. Årsproduktionen motsvarar behovet av hushållsel för cirka 700 hushåll. TILLVERKARE EFFEKT HÖJD ÄGARE Enercon 1,5 MW per verk 63 meter Windcap Fond 1, 100 % Väby 5 Väby ligger öster om Falkenberg i Halland och ingår i en park om 6 verk. Verket är tillverkat av Vestas med en tornhöjd om 105 m och en totalhöjd om 150 m. Verket driftsattes under första kvartalet 2012 med en beräknad årsproduktion om cirka MWh. TILLVERKARE EFFEKT HÖJD ÄGARE Vestas 2 MW per verk 105 meter Windcap Fond 1, 67 % Windcap Fond 2, 33 % Bodberget 1 Bodberget ligger 675 m ö.h., cirka 15 mil norr om Östersund i Strömsunds kommun, Jämtland. Verket är en 1,0 MW turbin från finska WinWinD och driftsattes under 2007 och ingår i en park om 3 st verk. Höjden på tornet uppgår till 70 m och rotordiametern är på 64 m. Årsproduktionen uppgår till cirka MW. TILLVERKARE EFFEKT HÖJD ÄGARE WinWinD 1 MW per verk 70 meter Windcap Fond 2, 100 % Väby 14 Hedagården

15 Bodberget Hedagården vindkraftpark Windcap Årsrapport

16 Windcaps elproduktion Året inleddes svagt men förbättrades successivt fram till augusti som blev årets sämsta månad, direkt följd av årets bästa månad i september. Länsvis blev Halland vårt geografiskt vindmässigt starkaste område och i nivå med rikssnittet om 104 %, tätt följd av Skåne men vår egen produktion nådde inte fullt ut länsnivåerna. Utifrån närmare 12 månaders produktionsstatistik bedöms den nybyggda parken i Halland på årsbasis nå i nivå med, eller något under, den teoretiskt beräknade årsproduktionen. Under det första produktionsåret sker successiv intrimning och optimering av verken vilket normalt sett innebär att produktionen förbättras något och stabiliseras år 2. Skåneverken presterade dock inte i nivå med budget, trots relativt sett goda vindar, framför allt beroende på att ett av verken drabbades av ett fel i styrningen av verket vilket tog både tid att felsöka och sedan trimma in och optimera när verket hade blivit reparerat. Verket i Bodberget, Jämtland producerade väsentligt sämre än budget, dels drabbades verket av längre driftsstörningar och dels av regionens mycket svaga vindar, endast 89 % vindindex. Totalt sett uppgick Windcap-gruppens elproduktion till cirka 17,3 GWh varav Windcap Fond 1 svarade för 12,9 GWh och Windcap Fond 2 för 4,4 GWh, vilket är en minskning med cirka 1,5 GWh. Minskningen förklaras framför allt med försäljningen av 2 majoritetsägda verk under början av året men också av ett svagare vindår. Justerat för förändringarna av ägda verk minskade produktionen med cirka 8 % vilket kan härledas till det svagare vindåret och till verkens något sämre tillgänglighet och effektivitet. I och med att de delägda verken ingående i Triventus Vindkraft Fond 1-koncernen sålts under 2012 kommer elproduktionen minska under år Budgeterad årsproduktion för gruppen uppgår till cirka 14,9 GWh varav Windcap Fond 1 beräknas svara för 10,9 GWh och Windcap Fond 2 för 4,0 GWh. Windcap Fond 1 - koncernen Total elproduktion 2012 MWh jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Windcap Fond 2 AB Total elproduktion 2012 MWh jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 16

17 Hedagården 4 (Windcap Fond 1: 100 %) Elproduktion per månad, MWh jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Hedagården 5 (Windcap Fond 1: 100 %) Elproduktion per månad, MWh jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Elproduktion per månad, Väby Väby (Windcap Fond 1: 67 %, Windcap Fond 2: 33 %) Elproduktion per månad, MWh (genomsnitt per verk) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Elproduktion per månad, Bodberget Bodberget (Windcap Fond 2: 100 %) Elproduktion per månad, MWh jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Windcap Årsrapport

18 Resultat- samt balansräkning Windcap Fond 1 AB Koncernen omfattar verksamhet bedriven i moderbolaget, dotterbolaget Hedagården Vindkraft 4 AB samt under första kvartalet även Triventus Vindkraft Fond 1 AB, inklusive dotterbolag. Bolagen äger 2 st Enerconverk till 100 % och 66,7 % av ett nybyggt Vestas-verk. Koncernens omsättning uppgick till 8,2 mkr, en minskning med 46 % till följd av att dotterkoncernen Triventus Vindkraft Fond 1 avyttrades under början av året samt lägre elpriser och elproduktion. Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar uppgick till 5,5 mkr (-48 %). Efter avskrivningar motsvarade -6,3 mkr samt extraordinära nedskrivningar av vindkraftverk om -8,7 mkr uppgick resultatet till -9,5 mkr. Finansiella poster förbättrades från ett underskott om 2,7 mkr till ett överskott om 1,8 mkr beroende på reavinst och väsentligt lägre räntekostnader efter avyttringen av Triventus Vindkraft Fond 1 AB. Årets resultat uppgick till -8,0 mkr jämfört med -5,4 mkr under Koncernens balansomslutning minskade till 49,8 mkr, ned från 111,7 mkr varav anläggningstillgångar uppgick till 42,0 mkr och likvida medel till 1,9 mkr. Det egna RESULTATRÄKNING koncern (Belopp i tkr) intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter 39 1 kostnader Direkta kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Resultat före finansiella poster finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Minoritetens andel av årets resultat Årets resultat

19 kapitalet motsvarade 49,4 mkr, räntebärande skulder eliminerades varvid soliditeten ökade till 99 %. Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 5,5 mkr samtidigt som investeringsverksamheten netto belastade kassaflödet med -16,4 mkr varvid årets kassaflöde uppgick till -8,6 mkr. I och med att koncernen är obelånad kommer verksamhetens kassaflöde förstärka nivån på likvida medel under balansräkning koncern (Belopp i tkr) Anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar Goodwill Intresseföretag 0 20 Omsättningstillgångar Kundfordringar 0 45 Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Kassa och bank Summa tillgångar Eget kapital Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Minoritetens andel i eget kapital Avsättningar Latent skatt Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Övriga skulder Summa eget kapital och skulder Windcap Årsrapport

20 Resultat- samt balansräkning Windcap Fond 2 AB Bolaget äger 100 % av ett vindkraftverk i Bodberget, Jämtland och 33 % av ett nybyggt verk i Väby Vindkraftpark, Halland med ett ekonomiskt solidariskt driftbolag. Bolagets intäkter uppgick till 2,3 mkr varav 1,1 mkr avser elproduktion och 1,2 mkr avser reavinst vid försäljning av intressebolaget Triventus Vindkraft Fond 1 AB. Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till 1,7 mkr jämfört med -0,4 mkr föregående år. Av- och extraordinära nedskrivningar motsvarade -2,4 mkr samtidigt som innehavet av elcertifikat uppvärderades med knappt 0,3 mkr. Resultatet före finansnetto uppgick till -0,4 jämfört med -0,9 mkr föregående period. Räntenettot försämrades till -0,3 mkr som en följd av investeringen i Bodberget 1. Årets resultat uppgick till -0,7 mkr jämfört med -0,8 mkr föregående år. Bolagets balansomslutning ökade med 0,6 mkr till 20,8 mkr. Bokförda värden avseende vindkraftverk och projekt uppgick till 18,6 mkr efter årets av- och nedskrivningar och likvida medel motsvarade 1,1 mkr. Det egna kapitalet minskade med 0,7 mkr till 15,8 mkr och övriga skulder uppgick till 5,0 mkr varav förlagslån till 3,3 mkr och en säljarrevers avseende delfinansiering av verket i Bodberget uppgick till 1,3 mkr. Säljarreversen ska amorteras under en 2-års period och beräknas kunna matchas av verksamhetens kassaflöde. Bolagets belåning har ökat något men med en soliditet om 75 % är den väsentligt under den ursprungliga finansiella målsättningen. RESULTATRÄKNING (Belopp i tkr) intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter kostnader Direkta kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Resultat före finansiella poster finansiella poster Resultat från andelar i intresseföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Årets resultat