DV-RAPPORT 2004:6. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Rättsväsendets Informationsförsörjning (RIF)

Transkript

1 DV-RAPPORT 2004:6 Redovisning av ett regeringsuppdrag Rättsväsendets Informationsförsörjning (RIF)

2 Producerad av Informationssekretariatet, Domstolsverket, ISSN , Domstolsverkets diarienummer Tryckt av Tabergs tryckeri AB, Jönköping, juni 2004

3 Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) 1 Sammanfattning Uppdraget RIF-samordningens strategiska plan Vision och övergripande mål Prioriterade områden Principöverenskommelser Den strategiska planen och åtgärder inom domstolsväsendet Allmänt Utvecklingen av verksamhetsstödet Vera E-dom och uppgifter om laga kraft (e-dom) Strukturerad information om brott (STUK) Stöd för hantering och dokumentation av straffprocessuella tvångsmedel Samarbete med Riksåklagaren Modern teknik i brottmålshanteringen Ekonomiska konsekvenser Övrig IT-utveckling inom domstolsväsendet Handlingsplanen för en gemensam säkerhets- och kommunikationslösning och åtgärder inom domstolsväsendet Allmänt DV:s arbete i anledning av principöverenskommelsen Ekonomiska konsekvenser Bilagor Bilaga 1 Samordning av rättsväsendets informationsförsörjning - Strategisk plan för åren Bilaga 2 Domstolsverket och den strategiska planen Bilaga 3 Domstolsverkets handlingsplan avseende principöverenskommelsen om gemensam säkerhetsoch kommunikationslösning

4 1 Sammanfattning Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdstyrelsen, Brottsförebyggande Rådet, Brottsoffermyndigheten, Tullverket och Skatteverket kom i februari 2002 överens om en strategisk plan för samordningen av rättsväsendets informationsförsörjning för åren Myndigheterna har därefter under 2003 ingått tre principöverenskommelser, en avseende en handlingsplan för framtida åtgärder för en gemensam säkerhets- och kommunikationslösning, en avseende definitioner och hantering av gemensamma verksamhetsbegrepp och en avseende strukturerad information om brott. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2004 avseende domstolsväsendet gett Domstolsverket (DV) i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits och vilka åtgärder som kommer att vidtas inom domstolsväsendet med anledning av handlingsplanen för framtida åtgärder för en gemensam säkerhets- och kommunikationslösning. Regeringen har också i regleringsbrevet gett DV i uppdrag att redovisa och kommentera de åtgärder som vidtagits inom domstolsväsendet med anledning av den strategiska planen för samordning av rättsväsendets informationsförsörjning. I uppdraget ingår att göra en bedömning av vilka de ekonomiska konsekvenserna blir för domstolsväsendet vid genomförandet av dels handlingsplanen, dels den strategiska planen. Bedömningen skall redovisas uppdelat på kostnadsminskningar och sådant som leder till att arbetet kan utföras effektivare och med högre kvalitet. I enlighet med uppdraget redovisar DV i denna rapport de åtgärder som vidtagits inom domstolsväsendet med anledning av den strategiska planen samt de åtgärder som återstår att genomföra inom ramen för den strategiska planen. Utvecklingen av det nya verksamhetsstödjande systemet Vera för samtliga domstolar/hyresnämnder inom domstolsväsendet har en central roll i arbetet med att förverkliga den strategiska planen. I rapporten redogörs för hur detta system har utvecklats och hur det planeras att utvecklas vidare för att informationsutbytet mellan rättsväsendets myndigheter skall bli mer effektivt och hålla en högre kvalitet. Inom ramen för redovisningen avseende den strategiska planen berörs på vilket sätt domstolsväsendet gått vidare i arbetet med principöverenskommelserna om gemensamma begrepp och strukturerad information om brott. I rapporten redovisar DV också de åtgärder som vidtagits och de åtgärder som återstår inom domstolsväsendet med anledning av handlingsplanen för en gemensam säkerhets- och kommunikationslösning. För flera av de åtgärder som är aktuella att vidta i anledning av handlingsplanen krävs att DV får en föreskriftsrätt på området. DV har av regeringen fått i uppdrag att senast den 1 oktober 2004 redovisa vilka författningsändringar som behövs för att ge DV föreskriftsrätt på området. I rapporten belyses också denna fråga. I rapporten redovisas också översiktligt inom respektive område vilka de ekonomiska konsekvenserna blir vid genomförandet av de olika aktiviteterna. 2(28)

5 2 Uppdraget De myndigheter (Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdstyrelsen, Brottsförebyggande Rådet, Brottsoffermyndigheten, Tullverket och Skatteverket) som ingår i Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning (RIF-rådet) kom i februari 2002 överens om en strategisk plan för samordningen av rättsväsendets informationsförsörjning för åren Myndigheterna i RIF-rådet har därefter ingått tre principöverenskommelser, en avseende en handlingsplan för framtida åtgärder för en gemensam säkerhets- och kommunikationslösning, en avseende definitioner och hantering av gemensamma verksamhetsbegrepp och en avseende strukturerad information om brott. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2004 (Ju2003/8340/DOM och Ju2003/10189/DOM) avseende domstolsväsendet gett DV i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits och vilka åtgärder som kommer att vidtas inom domstolsväsendet med anledning av handlingsplanen. Regeringen har också i regleringsbrevet gett DV i uppdrag att redovisa och kommentera de åtgärder som vidtagits inom domstolsväsendet med anledning av den strategiska planen för samordning av rättsväsendets informationsförsörjning. I redovisningen skall en bedömning göras av vilka de ekonomiska konsekvenserna blir för domstolsväsendet vid genomförandet av dels handlingsplanen, dels den strategiska planen. Bedömningen skall redovisas uppdelat på kostnadsminskningar och sådant som leder till att arbetet kan utföras effektivare och med högre kvalitet. IT-säkerhetschefen Jörgen Nilsson (handlingsplanen) och sektionschefen Karin Nacke (strategiska planen) har genomfört DV:s uppdrag. I arbetet med uppdraget har också sektionschefen Leif Carlsson, hovrättsassessorerna Agneta Kornstrand och Björn Östman samt IT-handläggaren Mattias Eriksson deltagit. Övriga RIF-myndigheter har fått motsvarande uppdrag av regeringen. DV har inför redovisningen berett övriga RIF-myndigheter möjlighet att lämna synpunkter på rapporten. 3 (28)

6 3 RIF-samordningens strategiska plan 3.1 Vision och övergripande mål RIF-rådet prioriterade under år 2001 ett arbete med syfte att gemensamt inom ramen för RIF-samordningen komma överens om de områden inom brottmålshanteringen som med hänsyn till nyttan för hela rättsväsendet var viktiga att fokusera på under de närmaste åren. Arbetet resulterade i en strategisk plan för samordningen av utvecklingsarbetet inom RIF-myndigheterna under tiden fram till utgången av år 2007 (RPS-USE /02), bilaga 1. Den strategiska planen utgick från den vision som RIF-rådet redan tidigare antagit och som anger att alla uppgifter skall lagras i elektronisk form registreras endast en gång kontrolleras vid källan överföras via en gemensam kommunikationslösning vara tillgängliga för alla behöriga vid varje tillfälle i önskad form Den strategiska planen utgick också från de övergripande mål för samordningen av rättsväsendets informationsförsörjning som RIF-rådet tidigare hade preciserat enligt följande. Informationsförsörjningen inom rättsväsendet skall stödja verksamheten så att denna kan bedrivas med hög effektivitet, produktivitet och kvalitet. Informationsförsörjningen skall vara kostnadseffektiv. Informationen skall finnas tillgänglig i rätt form för den som behöver den. Bättre förutsättningar att följa upp rättsväsendets samlade resultat genom samordnad verksamhetsstatistik och rättsstatistik skall skapas. Informationsförsörjningen skall svara mot RIF-myndigheternas verksamhetsbehov. Informationsförsörjningen skall ske på ett säkert sätt. 3.2 Prioriterade områden I den strategiska planen prioriterade RIF-rådet utvecklingen av ett effektivt ITstöd inom följande områden. Gemensam ärendehantering och informationsutbyte under förundersökningen (FU). Stöd för hantering och dokumentation av straffprocessuella tvångsmedel. Elektronisk dom och uppgift om laga kraft (e-dom). 4 (28)

7 I planen angavs att rådets målsättning var att det senast vid utgången av år 2005 skall finnas ett effektivt IT-stöd som gör det möjligt att hantera elektroniska domar och uppgifter om laga kraft. Rådets målsättning var också att det senast vid utgången av år 2007 skall finnas dels ett effektivt IT-stöd för hanteringen och informationsutbytet under förundersökningen, dels ett effektivt ITstöd för en inom rättsväsendets gemensam hantering och dokumentation av straffprocessuella tvångsmedel. I planen angavs också behovet av att RIF-myndigheterna enas om vissa principfrågor som en modell för gemensamma definitioner av begrepp, ett nytt sätt att klassificera brott, rätt nivå på gemensam säkerhet vid informationsutbyte och gemensam syn på kommunikationsteknik. Att komma överens inom dessa områden ansågs vara ytterst viktigt för det fortsatta arbetet inom samordningen. Under år 2002 ägnades därför särskild fokus på att nå principöverenskommelserna. 3.3 Principöverenskommelser RIF-myndigheterna fastställde under år 2003 följande tre principöverenskommelser inom RIF-samordningen. Gemensam säkerhets- och kommunikationslösning inom RIFsamordningen m.m. Definitioner och hantering av gemensamma verksamhetsbegrepp inom RIF-samordningen. Strukturerad information om brott (STUK). Fastställandet av de tre principöverenskommelserna, inte minst den om en gemensam säkerhets- och kommunikationslösning, innebär att ytterligare en milstolpe har passerats avseende samarbetet inom rättsväsendet. Principöverenskommelsen om en gemensam säkerhets- och kommunikationslösning behandlas närmare i avsnitt 5. 5 (28)

8 4 Den strategiska planen och åtgärder inom domstolsväsendet 4.1 Allmänt Vad är det för utvecklingsområden och åtgärder som berör domstolsväsendet i den strategiska planen? Förutom de aktiviteter som rör principöverenskommelsen om en gemensam säkerhets- och kommunikationslösning och som redovisas inom ramen för redovisningen avseende handlingsplanen (avsnitt 5) är det framför allt åtgärder inom följande områden i den strategiska planen (se bilaga 2 till den strategiska planen) som berör domstolsväsendet. Elektronisk dom och uppgift om laga kraft (e-dom) Strukturerad information om brott (STUK) Modern teknik i brottmålshanteringen DV redovisar i denna rapport de åtgärder som vidtagits inom domstolsväsendet med anledning av den strategiska planen och de ovan listande områdena samt de områden som återstår att utveckla för att uppnå de mål som uppställts i den strategiska planen. DV deltar i ett projekt inom Rikspolisstyrelsen (RPS) som syftar till att skapa ett stöd för hantering och dokumentation av straffprocessuella tvångsmedel (prioriterat inom RIF-samordningen). I rapporten redovisar DV också sin del i detta projekt. Det samarbete som inletts med Riksåklagaren (RÅ) för att skapa ett elektroniskt flöde mellan åklagarmyndigheterna och domstolarna redovisas också i rapporten. I bilaga 2 åskådliggörs översiktligt vilka större utvecklingsområden och åtgärder inom den strategiska planen som rör domstolsväsendet. 4.2 Utvecklingen av verksamhetsstödet Vera Eftersom utvecklingen av det nya verksamhetsstödet (Vera) för samtliga domstolar/hyresnämnder har en central roll i arbetet med att förverkliga den strategiska planen väljer DV att inledningsvis kort redogöra för detta arbete som inleddes under år 2000 och som nyligen avslutats i och med att grundversionen av systemet satts i drift. Verksamhetsstödet Vera innehåller i princip stöd för samliga arbetsprocesser i domstolarna/hyresnämnderna. Systemet har utvecklats i etapper och successivt satts i drift med början från mars Redan nu har drygt 50 domstolar/hyresnämnder tagit systemet i drift. Införandet av grundversionen av verksamhetsstödet Vera i resterande domstolar/hyresnämnder planeras att pågå fram till och med första kvartalet 2005 då samtliga domstolar och nämnder kommer att ha ersatt sina verksamhetsstödjande system med Vera. I detta sammanhang är det också av intresse att översiktligt beskriva vilket stöd som finns i verksamhetsstödet Vera för brottmålshanteringen. Vera innehåller såvitt gäller tingsrätterna ett stöd för att skapa brottmålsavgörande (domar och beslut). Avgörandet är uppdelat på två delar, en del är i strukturerad form (domslutet) och en del består av fritext (domskälen). I den strukturerade delen registreras informationen om begångna brott, ogillade åtal, påföljder, förordnanden angående tidigare påföljder, beslut m.m. Vera för tingsrätterna innehål- 6 (28)

9 ler också stöd för att elektroniskt rapportera strukturerad information om avgörandet till RPS:s s.k. RI-system och till RÅ för gallring av misstankeregistret. För hovrätternas och Högsta domstolens del innehåller grundversionen av verksamhetsstödet Vera ingen funktionalitet för överföring av strukturerad information till andra myndigheter. För att skapa brottmålsavgöranden i överrätt används Word (fristående från Vera). För samtliga instanser finns det i Vera funktionalitet för att elektroniskt hämta uppgifter ur belastningsregistret. Mer om brottmålsfunktionen i Vera, se nedan i detta avsnitt. 4.3 E-dom och uppgifter om laga kraft (e-dom) Vidtagna åtgärder I den strategiska planen anges att utvecklingsområdet elektronisk dom och uppgift om laga kraft omfattar ett verksamhetsstöd för domstolarna som möjliggör för dem att skapa, överföra och arkivera elektroniska domar och uppgifter om laga kraft. Begreppet e-dom kan enligt DV:s definition brytas ned i olika nivåer och med det olika utvecklingssteg. En nivå av e-domen innebär en strukturerad rapportering av information om avgörandet i elektronisk form till andra myndigheter (strukturerad e-dom). En annan och en mer fullständig e-dom förutsätter som DV ser det en övergång till en elektronisk dokumenthantering inom domstolsväsendet med ett elektroniskt inflöde till domstolarna och med elektroniska arkiv som sista steg i processen. Innan man når en nivå med en fullständig e-dom är det enligt DV:s uppfattning angeläget att man i vart fall kan gå över till elektroniska expedieringsrutiner inom domstolsväsendet. Vilka närmare åtgärder har vidtagits inom domstolsväsendet för att skapa förutsättningar för en strukturerad e-dom/uppgift om laga kraft? En av de första aktiviteterna som vidtogs inom domstolsväsendet i anledning av arbetet med den strategiska planen var utvecklingen av en elektronisk rutin för tingsrätterna för att lämna uppgift till RPS huruvida ett avgörande vunnit laga kraft eller överklagats, jfr förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationsförsörjning. En elektronisk rutin utvecklades i målhanteringssystemet MÅHS-underrätt och togs i drift under första halvan av år Genom denna elektroniska rutin har manuella blankettrutiner på tingsrätterna kunnat fasas ut. Manuella registreringsrutiner hos RPS har på motsvarande sätt kunnat tas bort. En elektronisk rutin för detta ändamål har även utvecklats i verksamhetsstödet Vera och satts i drift under våren I arbetet med att utveckla brottmålsfunktionen för tingsrätterna i verksamhetsstödet Vera har omfattande utvecklingsarbete lagts på att skapa ett stöd för rapportering till RI-systemen (RI-uppgift) och därigenom ersätta den rapporteringsrutin som finns i målhanteringssystemet MÅHS-underrätt. En strukturerad e-dom för tingsrätternas rapportering till RI-systemen har utvecklats. Driftsättningen av rapporteringsrutinen i verksamhetsstödet Vera skedde under våren I detta arbete har ett flertal nya tekniska lösningar använts, vilka på sikt kommer att få effekt även på utvecklingen av en strukturerad e-dom för hovrätternas och Högsta domstolens rapportering av avgörande till andra myndigheter. Till verksamhetsstödet Vera har kopplats ett verktyg (Interconnect) som hanterar data som skall skickas till RI-systemen. Detta val av verktyg innebär en för- 7 (28)

10 beredelse för kommunikation med utökat antal intressenter. I stället för att utplock och sammansättning av filer som skall skickas görs i applikationen, görs dessa åtgärder nu i ett fristående verktyg som gör det lättare att sända olika delar av den strukturerade brottmålsdomen till olika intressenter. En annan nyhet är användningen av formatet XML, Extensible Markup Language. Genom valet av detta format har förutsättningar skapats för framtida återvinning av information. Under utvecklingen av Vera har DV haft ett nära samarbete med RPS och RÅ för att strukturera upp den information om domen/uppgift om laga kraft som skall kommuniceras elektroniskt mellan myndigheterna och för att skapa tekniska förutsättningar för kommunikationen. I detta sammanhang kan nämnas att DV och RPS kommit överens om en gemensam begreppskatalog med definitioner av de begrepp som skall kommuniceras mellan Vera och RPS. Ett gemensamt XML-schema har också utvecklats. Som kommunikationslösning mellan DV och RPS och mellan DV och RÅ har SHS (Spridnings- och HämtningsSystemet) valts. Implementeringen av SHSlösningen har ingått i ett av de pilotprojekt med SHS som bedrivits inom ramen för RIF-samordningen Återstående åtgärder Inom domstolsväsendet har alltså ett stöd i Vera skapats för tingsrätternas rapportering av strukturerad information om brottmålsavgörande/laga kraft till RPS och RÅ. En fortsatt utveckling av denna nivå av e-domen innebär att även hovrätterna och Högsta domstolen i Vera ges stöd för att skapa strukturerad information om brottmålsavgörande för rapportering till andra myndigheter. Nedan redogörs översiktligt för vad en sådan utveckling innebär. En fortsatt utveckling av ett stöd i Vera för överrätternas rapportering av strukturerad information till andra myndigheter hänger nära samman med planerna för utfasningen av RI-systemen, varför DV väljer att här kort beröra denna planering. RI-systemen tar emot information om brottmålsavgörande/laga kraft från domstolarna och överför efter bearbetningar denna information till interna RPS system och till system hos andra myndigheter (KVS, BRÅ och Tullen). Den information om brottmålsavgörande/laga kraft som kommer från överrätterna till RI-systemen skickas idag per post till RPS, tolkas och registreras sedan in i RI-systemen av personal på RPS. RI-systemen utvecklades under mitten av 1970-talet och inom snar framtid måste systemen enligt RPS fasas ut eftersom det varken finns tekniska eller personella förutsättningar för att ha kvar dem. Under år 2002 kom RPS överens med bl.a. DV om en utfasning av RIsystemen. Utfasningen av RI-systemen innebär för domstolsväsendets del att strukturerad information om avgörande i brottmål skall skapas och kvalitetssäkras av domstolarna (samtliga domstolsslag) och rapporteras direkt till andra myndigheter. För att fasa ut RI-systemen och leverera kvalitetssäkrad information direkt till andra myndigheter behöver ett antal åtgärder vidtas inom domstolsväsendet. Utvecklingen av brottmålsfunktionen i Vera för tingsrätt och införandet av Vera i samtliga tingsrätter ingår i den första av de fyra faser som skall leda till utfasningen av RI-systemen. DV och RPS har inlett ett arbete 8 (28)

11 med att gå vidare med utfasningen av RI-systemen. Inriktningen är att utfasningen av RI-systemen bör kunna genomföras under år Utan att i detalj redogöra för vilka åtgärder som utfasningen av RI-systemen innebär, vill DV peka på några av de frågor som måste lösas inför en utfasning av RI-systemen. För att skapa ett stöd för en strukturerad rapportering av brottmålsavgörande för överrätterna krävs som ovan framgått en vidareutveckling av Vera. Hovrätterna bör få tillgång till den strukturerade informationsmängd som tingsrätterna rapporterat, bearbeta informationen och rapportera vidare resultatet av hovrätternas dömande till externa system. På motsvarande sätt bör Högsta domstolen få tillgång till den strukturerade information som hovrätterna rapporterat. Hur denna integration mellan instanserna närmare skall lösas kräver fortsatt analys. För att säkerställa kvaliteten i den strukturerade delen av brottmålsavgörandet i verksamhetsstödet Vera har ett antal kontroller utvecklats. Det innebär att strukturerad information endast kan skapas under vissa förutsättningar. Bland förutsättningarna kan nämnas att det skall finnas en tilltalad eller motsvarande och att det endast kan skapas strukturerade brottmålsavgörande om man registrerat avgörande av en viss typ. Det innebär också att när man påbörjat registrering av ett domslut öppnas och stängs möjligheter för kompletterande registreringar efter de grundförutsättningar som valts. Idag görs mycket omfattande kontroller och kodningar m.m. i RI-systemen. En fråga som kräver analys i det fortsatta arbetet är vilka ytterligare kvalitetskontroller/kodningar som skall göras i verksamhetsstödet Vera när RI-systemen inte längre finns kvar och på vilket sätt Vera skall utvecklas i den delen. Enligt den vision som tagits fram av RIF-rådet skall uppgifter kontrolleras vid källan. Huruvida det är dagens kontroller/kodningar som skall göras eller andra måste analyseras och tas ställning till i det fortsatta arbetet. En koppling i Vera till folkbokföringsregistret för att kvalitetssäkra personuppgifter är nödvändig. Vidare är det nödvändigt att domstolarna/dv ges möjlighet att föra ett särskilt register över tidigare rapporterade avgöranden för att kunna vidta registervårdande åtgärder. DV har i tidigare sammanhang påpekat detta behov (DV:s remissyttrande i anledning av Domstolsdatautredningen, SOU 2001:100). Förutom förändringar i verksamhetsstödet Vera kommer mottagande system få göra anpassningar för att kunna ta emot den information som levereras från domstolarna. Slutligen vill DV peka på ytterligare en fråga som behöver analyseras inom ramen för utfasningen av RI-systemen och denna fråga rör vem som skall svara för rapporteringen av avgörande till externa myndigheter. För närvarande sker tolkningen och inmatningen av brottmålsavgörande från överrätterna i RIsystemen av RPS personal i Kiruna. Skall domstolarnas rapportering till externa myndigheter göras av för målet ansvarig domare, av annan personal på domstolen eller centralt av DV? DV har ovan översiktligt redogjort för några av de frågor som behöver analyseras i arbetet med att utveckla ett stöd i Vera för en strukturerad rapportering av brottmålsavgörande för samtliga instanser. De myndigheter som kommer 9 (28)

12 att beröras av utvecklingen av Vera i denna del är förutom RPS, KVS, BRÅ och Tullverket. En fortsatt vidareutveckling av den strukturerade e-domen efter utfasningen av RI-systemen kan exempelvis innebära att kretsen mottagande myndigheter av strukturerad information om avgörandet vidgas. Detta kan på sikt innebära att den omfattande expedieringsskyldighet som idag finns när det gäller brottmålsavgöranden kan ersättas med elektronisk överföring av strukturerad information om avgörandet. Som en följd av utfasningen av RI-systemen kommer författningsändringar att vara aktuella framöver. Domstolarnas uppgiftsskyldighet till RI-systemen regleras idag genom förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem. Sedan tillkomsten av belastningsregistret regleras domstolarnas skyldighet att lämna uppgifter till detta register i lagen (1998:620) om belastningsregister och förordningen (1999:1134) med samma namn. Författningar som reglerar domstolarnas uppgiftsskyldighet till andra system/myndigheter måste utarbetas och vara klara till den tidpunkt då domstolarna påbörjar sin rapportering direkt till andra system. Vad krävs för att nå målet med en fullständig e-dom? Som DV tidigare redogjort för förutsätter som DV ser det en fullständig e- dom en övergång till elektronisk dokumenthantering inom domstolsväsendet med ett elektroniskt inflöde till domstolarna och med elektroniska arkiv som sista steg i processen. Såvitt gäller det elektroniska inflödet i brottmål till domstolarna redogörs i avsnitt 4.6 för utvecklingen i denna del. För att ersätta pappersdomen/beslutet med en fullständig elektronisk dom krävs först att vissa frågor löses. Nedan redogörs för några av dessa frågor. För att gå över till en helt elektronisk hantering av domar inom domstolsväsendet krävs bl.a. att de formkrav som nu uppställs på undertecknande av exempelvis domar och beslut tas bort och ersätts av elektroniska signaturer. I detta sammanhang vill DV peka på den analys av formkrav inom processrätten som FORMEL-gruppen gjort (Ds 2003:29 Formel, Formkrav och elektronisk kommunikation). FORMEL-gruppen har funnit att det är framför allt kravet på undertecknade som kommer att begränsa användningen av elektronisk kommunikation inom processrätten. Såvitt gäller domar skall dessa enligt rättegångsbalken skrivas under av de lagfarna domare som deltagit i avgörandet. Samma formkrav gäller enligt förvaltningsprocesslagen. Formkravet hindrar enligt FORMEL-gruppen elektroniska rutiner. Kravet på undertecknade har enligt FORMEL-gruppen uppställts på grund av rättssäkerhetsskäl och kan inte utan vidare efterges. Enligt FORMEL-gruppen bedömning torde det dock på sikt vara möjligt att jämställa en elektronisk signatur eller liknade med ett undertecknade. En förutsättning är att det finns tillgång till en metod som kan ge garantier för att en elektronisk handling härrör från en person och att handlingens innehåll inte kan förvanskas vid överföringen. Nämnden för elektronisk förvaltning (e-nämnden) har till uppgift att stödja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektronisk informationsutbyte mellan myndigheter och mellan myndigheter och enskilda (jfr förordningen [2003:769] med instruktion för Nämnden för elektronisk förvaltning). Enligt DV:s uppfattning är det angeläget att e-nämnden verkar för att ta fram riktlinjer eller föreskrifter om de standarder som skall gälla för elektroniska signaturer för att de 10 (28)

13 skall kunna ersätta undertecknade av exempelvis domar och beslut. Först när dessa tekniska förutsättningar finns är det möjligt att gå vidare i utvecklingen av en fullständig e-dom. En annan fråga som behöver besvaras innan man kan gå vidare i denna del är hur den elektroniska långtidslagringen skall lösas. Vidare behövs det ett utvecklingsarbete vad gäller brottmålsavgörandenas utformning. Överrätterna skriver idag brottmålsavgöranden i fritext och man anger i domslutet på vilket sätt underrättsdomen har ändrats. För den enskilde parten krävs i många fall en tolkning (jämförelse) av överrättsdomen i förhållande till underrättsdomen för att överrättens domslut skall förstås. I arbetet med att utveckla en elektronisk dom är det enligt DV:s uppfattning angeläget att arbetet internt inom domstolsväsendet också inriktas på att se över den form brottmålsavgöranden från underrätt och överrätt har idag och att man verkar för att överrätterna kan gå över till en mer strukturerad domskrivning (domslutet) samtidigt som tingsrätternas struktur för domskrivning ses över. Genom en översyn av utformningen av brottmålsavgörande torde förutsättningar skapas för ett för parter m.fl. mer lättolkat domslut från samtliga instanser samtidigt som förutsättningar skapas för återvinning och bearbetning av information mellan instanserna till nytta för verksamheten. Med hänsyn till de frågor som behöver analyseras och lösas innan utvecklingen av en fullständig e-dom kan påbörjas, gör DV bedömningen att en fullständig e-dom i brottmål ligger betydligt längre fram i tiden än vid 2005 års utgång. Från parter, andra myndigheter, massmedia m.m. har kraven att få tillgång till ett avgörande via e-post ökat i takt med den ökade användningen av Internet de senaste åren. I avvaktan på en helt elektronisk dom är det enligt DV:s uppfattning angeläget att man inom domstolsväsendet arbetar med denna fråga och man verkar för att de eventuella hinder - tekniska och lagliga - som finns undanröjs så att den som så önskar via e-post kan få del av ett avgörande. Lika angeläget är det att man verkar för att man inom domstolsväsendet kan gå över till automatiserade elektroniska expedieringar av kallelser och andra handlingar. 4.4 Strukturerad information om brott (STUK) Vidtagna åtgärder DV har deltagit i arbete med att utveckla ett nytt sätt att koda brott (STUKprojektet). Förslaget (Strukturerad information om brott STUK) som lämnats av projektgruppen innebär en helt ny struktur för information om brott och innefattar ett regelverk för denna struktur samt ett förslag på konkret informationsinnehåll. En grundläggande tanke med förslaget är att den nya strukturen skall kunna användas inom hela rättsväsendet så att hanteringen av varje enskilt brott skall kunna följas genom rättsväsendet. STUK innehåller både kriminologisk och juridisk information om brott. Den del av förslaget som avser den juridiska informationen har DV beaktat och delvis vidareutvecklat i arbetet med att ta fram brottmålsfunktionaliteten för tingsrätt i Vera. Strukturen används i dag i Vera vid registrering av lagrum för begångna brott. Denna funktionalitet möjliggör en bättre kontroll och därmed kvalitet på de lagrum som registreras och innebär också att en mer detaljerad lagrumsangivelse tillämpas än vad som tidigare ofta var fallet. Med hjälp av stödtabeller som administreras centralt av DV skapar Vera lagrumstext och ru- 11 (28)

14 bricering utifrån de värden som användaren väljer under följande begrepp i nu nämnd ordning. Benämning Genom val av benämning anger användaren brottets rubricering. I de fall brottet har samma rubricering för olika svårighetsgrad kan användaren välja den svårighetsgrad som avses. Vid val av benämning genererar Vera författning och paragraf och i förekommande fall kapitel, stycke och punkt. Variant I den mån en paragraf har olika underindelningar som stycken, punkter eller moment kan användaren peka ut vilken del av paragrafen och därmed vilket förfarande som avses. Varianter kan även avse andra lagrum som en viss rubricering kräver hänvisning till. I sådant fall genereras inte underindelning till redan vald paragraf utan fullständigt lagrum vid val av variant. Brottsform Är det fråga om annan form än fullbordat brott genererar Vera tillämpligt lagrum vid användarens val av brottsform (är endast valbart i den mån det aktuella brottet är straffbart i vald form). Medverkansform Vera genererar lagrum i den mån det är fråga om annan medverkansform än gärningsmannaskap. Kan väljas och kombineras fritt med tidigare gjorda val. I Vera finns även ett visst stöd för att skapa relationer mellan olika brott och lagrum. Vidare innefattar strukturen gruppindelningar av brott för att underlätta användaren val av benämning. Brottsgrupper kan användarna lägga upp lokalt och därmed anpassa efter domstolens eget lokala behov Återstående åtgärder Den juridiska information som skapas i Vera idag rapporteras inte strukturerat till RPS, utan rubricering och lagrumstext rapporteras i form av en textsträng. Vad som återstår är att skapa förutsättningar för att den juridiska informationen skall kunna rapporteras strukturerat till domstol från åklagaren och vidare från domstol till berörda myndigheter, däribland RÅ och RPS. För närvarande pågår ett samarbete med Riksåklagaren för att utreda hur en strukturerad rapportering kan implementeras. En nödvändig förutsättning för en strukturerad rapportering är att också domstolarna skall kunna hantera den brottsmisstankeidentitet som åklagare och polis hanterar idag. Eftersom domstolarna tar ställning till ett påstått brott så som det beskrivs i en gärningsbeskrivning och inte direkt hanterar brottsmisstankar krävs en analys av hur brottsmisstankar kan förhålla sig till gärningsbeskrivningen på olika sätt. Mot bakgrund av den analysen får utredas hur domstolarna på ett smidigt och säkert sätt skall kunna återrapportera sitt ställningstagande på brottsmisstankenivå. DV har som ovan framgår i verksamhetsstödet Vera implementerat en struktur för juridisk information om brott. Denna struktur är gemensam för hela rättsväsendet. Enligt en principöverenskommelse inom ramen för STUK-arbetet skall DV underhålla och uppdatera denna struktur. Informationsstrukturen skall vid varje tidpunkt vara densamma i de olika myndigheternas IT-system. Frågan om hur uppdatering av informationsinnehållet skall göras framöver kräver samarbete mellan RIF-myndigheterna. Man kan tänka sig lösningar där en myndighet (DV) uppdaterar Vera och i och med det andra system. Man kan 12 (28)

15 också tänka sig lösningar där DV informerar om hur de olika myndigheterna skall uppdatera sina system och när det skall ske. Såvitt gäller den kriminologiska informationen bör det som DV ser det framöver finnas möjligheter för domstolarna att få en egen verksamhetsnytta av denna del av STUK. Förutsättningar bör därför enligt DV skapas så att man internt inom domstolsväsendet kan använda sig av den kriminologiska informationen, dels som ett naturligt led i dömandet, dels som ett verktyg för bl.a. återsökning av avgörande. DV har i samband med remissförfarandet avseende STUK-rapporten klargjort att det för närvarande saknas förutsättningar för domstolarna att hantera den kriminologiska informationen. En första förutsättning för att domstolarna skall kunna hantera denna information är att den överförs elektroniskt från åklagarna för bearbetning av domstolarna och en andra förutsättning är att den kriminologiska informationen kan bidra till egen verksamhetsnytta inom domstolsväsendet. 4.5 Stöd för hantering och dokumentation av straffprocessuella tvångsmedel Genomförda åtgärder RSP startade under år 2002 ett projekt med syfte att utveckla ett elektroniskt stöd för ärendehanteringen och dokumentationen av de straffprocessuella tvångsmedlen (projektet SPRÅNG). Samtliga RIF-myndigheter har getts möjlighet att delta i projektet. DV har deltagit i projektet dels med verksamhetskompetens för att ställa krav på innehållet i systemet i förhållande till behoven inom domstolsväsendet, dels i styrgruppen. Avsikten är att myndigheterna utanför polisväsendet själva skall svara för sin utveckling av nödvändiga stödsystem och arbetet i SPRÅNG begränsas i förhållande till externa myndigheter till att definiera och beskriva det informations- och kommunikationsgränssnitt som skall gälla. Projektet har som första uppgift fokuserat på beslagen och implementering av stödet för att hantera beslag inom polisen planeras att starta vid årsskiftet 2004/2005. Utvecklingen av stödet för de personella tvångsmedlen planeras att starta under Återstående åtgärder För domstolarnas del finns det i brottmålshanteringen ett behov av aktuella och tillförlitliga uppgifter om framförallt de personella tvångsmedlen. När utvecklingen av stödet för de personella tvångsmedlen inom polisen är klar bör Vera kompletteras med en funktion som gör att det blir möjligt att hämta uppgifter om straffprocessuella tvångsmedel från polisen på liknade sätt som det idag går att hämta uppgifter ur belastningsregistret. Utvecklingen av en sådan koppling är beroende av hur snabbt man inom polisen blir klar med stödet för de personella tvångsmedlen. Driftsättning av aktuell funktion i Vera ligger såvitt DV nu kan bedöma en bit fram i tiden, inte tidigare än under år Inför en sådan utveckling måste också nödvändiga författningsändringar genomföras. 13 (28)

16 4.6 Samarbete med Riksåklagaren Genomförda åtgärder DV samarbetar med RÅ i ett antal frågor angående överföring av information i brottmålsprocessen. Under våren 2005 kommer införandet av grundversionen av verksamhetsstödet Vera att vara slutförd. Vera levererar strukturerad information till RÅ i mycket begränsad omfattning för åklagarnas gallring i misstankeregistret. Omfattningen av informationsöverföringen till åklagarna motsvarar det som skickas från målhanteringssystemet MÅHS-underrätt. RÅ arbetar i Cåbraprojektet med att etappvis utveckla ett modernt datastöd som på sikt skall innefatta elektroniskt ärende- och dokumenthantering samt ett avancerat besluts-, förundersöknings- och kunskapsåtervinningsstöd för åklagarväsendets operativa verksamhet. Cåbraprojektet omfattar alltså även frågor som inte direkt påverkar åklagarnas relation till domstolar. Inom ramen för Cåbraprojektet finns dock ett antal områden där RÅ och DV samverkar. Nedan beskrivs de olika samverkansområdena Informationsinnehåll och struktur I avsnittet 4.4 ovan beskrivs översiktligt hur den strukturerade informationen om brott hanterats i verksamhetsstödet Vera. Vera har en struktur för hur den juridiska informationen om brott skall hanteras. Det sätt att strukturera brott som är implementerat i verksamhetsstödet Vera kommer enligt uppgifter från Cåbraprojektet att återanvändas i Cåbraprojektet. DV har överlämnat dokumentation och datamodeller för detta ändamål till Cåbraprojektet. I Vera skapas antingen begångna brott eller ogillade åtal med hjälp av denna struktur. När åklagarna för talan vid domstol behöver den befintliga strukturen dock kompletteras. I åklagarnas och i domstolarnas verksamhetsstöd behöver till exempel begreppet påstått brott eller motsvarande implementeras. Strukturen rörande den juridiska informationen om brott finns redan men IT-systemen behöver kompletteras med funktionalitet för att hantera olika status på informationen. Ett påstått brott blir antingen ett begånget brott eller ett ogillat åtal. Vidare måste relationerna mellan information om brott och annan information läggas fast innan strukturerad information kan föras över mellan åklagare och domstol. Hit hör till exempel frågor om relationer mellan påstådda brott och begrepp som gärningsbeskrivning och stämningsansökning. Det är inte säkert att ett begrepp som stämningsansökning (ett begrepp som direkt hänför till en pappersbunden hantering) är lämpligt att hantera i system för strukturerad informationsöverföring. Det finns även ett behov av att reda ut relationen mellan brott av olika status och brottsmisstankar, mellan brott av olika status och aktörer samt mellan brott och personella och reella tvångsmedel. RÅ och DV har under våren 2004 inlett ett arbete med att analysera och lägga fast strukturen på den information som skall kunna föras över strukturerat från åklagarna till domstolar i samband med att åklagare för talan i domstol med påstående att brott begåtts. Detta arbete planeras fortsätta under hösten DV har ännu inte inlett något utvecklingsarbete för att implementera resultatet av utredningsarbetet i Vera och därigenom vidareutveckla brottmålsfunktionaliten för tingsrätt. RÅ skall enligt sin tidplan införa den första versionen av Cåbra första kvartalet Det är dock oklart om den första versionen kommer att innehålla funktioner för strukturerad leverans av information till domstolar. 14 (28)

17 Som DV ovan i avsnitt har redogjort för är det är det enligt DV:s uppfattning angeläget att man de närmaste åren ser över utformningen av brottmålsavgöranden från underrätt och överrätt och att man verkar för att överrätterna kan gå över till en mer strukturerad domskrivning (domslutet) samtidigt som tingsrätternas struktur för domskrivning ses över. Genom en sådan översyn torde förutsättningar skapas för ett för parter m.fl. mer lättolkat domslut från samtliga instanser. Denna fråga hänger nära samman med de frågor som beskrivits ovan och som rör strukturen på den information som åklagarna levererar till domstol då åtal väcks och relationer olika begrepp hos åklagarna och vid domstolarna. Frågor som rör bl.a. sättet att formulera gärningsbeskrivningar är också av intresse i detta sammanhang samt frågor som rör implementeringen av STUK. Enligt DV är det av vikt att samtliga dessa frågor behandlas samordnat och en genomgripande översyn av bl.a. utformningen av gärningsbeskrivningar och brottmålsavgörande bör inledas snarast. Såvitt DV kan bedöma är detta en fråga som kräver en särskild utredning med uppdrag från regeringen till RÅ och DV eller till en särskild utredare. Med hänsyn till omfattningen och komplexiteten på de frågor som skall utredas krävs sannolikt ett par års utredningstid Leverans från Vera till åklagare Återrapporteringen i strukturerad form från Vera till åklagarna har inte utvecklats mer än i MÅHS. Återrapporteringen till åklagarna kan ytterligare förbättras. För närvarande gallrar åklagarna i misstankeregistret med hjälp av rapporteringen från domstolarna. Om åklagarna levererar strukturerad information om brottsmisstankar till domstolar i samband med att man påstår brott finns möjligheter för domstolarna att återrapportera att en viss brottsmisstanke hanterats. Om man vill ha information om hur en viss brottsmisstanke bedömts av domstolen, leder det självklart till ett betydligt mer omfattande utredningsarbete än om man nöjer sig med att rapportera att en viss misstanke hanterats. Verksamhetsstödet Vera är konstruerat så att en strukturerad leverans av information kan göras till åklagarna. Frågorna om leverans till åklagarna rör både sättet för leverans och informationsinnehållet. DV och RÅ har, som nämnts ovan, inlett ett samarbete rörande informationsinnehållet och strukturen på informationen. 4.7 Modern teknik i brottmålshanteringen Vidtagna åtgärder Av den strategiska planen framgår att ett av områdena inom RIF- samordningen är modern teknik i brottmålshanteringen. Inom detta område ingår för DV att genomföra försöksverksamheten med videokonferens i allmän domstol samt att förse domstolar med utrustning för presentation av bevismaterial m.m. Målsättningen i den strategiska planen är att samtliga domstolar senast under 2004 skall ha tillgång till utrustning för videokonferens- och presentation. Den teknik som används i domstolarnas förhandlingslokaler kan delas in i tre olika nivåer. Nedan redogörs närmare för de tre olika tekniska nivåer som används i domstolarna idag. 15 (28)

18 I den vanliga domstolstekniken ingår nödvändiga basfunktioner för en sal eller ett förberedelserum som ljudförstärkning med mikrofoner, högtalare och ljudmixers, funktioner för pårop, medlyssning, telefonkonferens, ljudinspelning samt indikering av att förhandling pågår, för stängda dörrar och för att kalla på vaktmästare. I domstolstekniken kan även ingå integrerad tolkfunktion. Presentationsutrustning Med presentationsteknik avses funktioner för att visa föremål, dokument, PowerPoint-presentationer och videofilmer. Av praktiska skäl integreras presentationstekniken med de tekniska funktionerna i förhandlingssalens styrsystem som manövreras från en pekskärm. Från pekskärmen styrs således såväl presentationsutrustningen som de funktioner som ingår i den vanliga domstolstekniken. Ett alternativ skulle annars vara att styra de olika funktionerna med ett antal fjärrkontroller. Videokonferens Videokonferens avser funktioner för att personer ska kunna delta i förhandlingar genom bild- och ljudöverföring från annan plats än förhandlingssalen. I den teknik som används idag finns inte funktioner för inspelning av bild. Hittills har en lösning använts som innebär att 4 5 rörliga videokameror kan styras antingen manuellt från pekskärm eller med röststyrning. De flesta domstolar som utrustats med videokonferens har utöver utrustning i en förhandlingssal även fått en konventionell videokonferensutrustning som placerats i vittnesrum eller liknande. Vilka åtgärder har vidtagits inom området modern teknik för brottmålshantering såvitt avser domstolsväsendet? DV har hittills installerat videokonferensteknik i 20 domstolar som deltar i försöksverksamheten med videokonferens i allmän domstol och i allmän förvaltningsdomstol. I de videokonferensutrustningar som installerats har även integrerats utrustning för presentation. På grund av den ekonomiska situationen och prioriteringar av teknik för presentation sker sedan drygt ett år tillbaka inte längre några installationer av videokonferensanläggningar. Såvitt gäller implementeringen av teknik för presentation har DV utrustat ett antal förhandlingssalar med modern teknik för presentation och modern domstolsteknik och ett antal förberedelserum med modern domstolsteknik. Vid halvårsskiftet i år kommer totalt 41 förhandlingssalar och 16 förberedelserum att ha utrustats med modern teknik. DV fick tillsammans med Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium, Kriminalvårdsstyrelsen och Rättsmedicinalverket i december 2003 regeringens uppdrag att lämna förslag till finansiering av utrustning för videokonferens och presentationsteknik. DV redovisade i februari i år sin del av uppdraget till regeringen (DV-Rapport 2004:3, Finansiering av utrustning). Vid genomförandet av detta uppdrag har myndigheterna kommit överens om att verka för följande. Att lagstiftningen avseende videokonferens i rättegång permanentas. 16 (28)

19 En utbyggnad av videokonferenstekniken vid samtliga för uppdraget aktuella myndigheter. En ökad användning av videokonferens vid rättegångar och vid såväl egna som myndighetsgemensamma konferenser och utbildningar. Att videokonferensanläggningar placeras så att andra myndigheter i möjligaste mån kan utnyttja utrustningarna. Att informera varandra om anläggningar, kontaktpersoner m.m. så att utnyttjandet av anläggningar underlättas. En standardisering av utrustningar och system för videokonferens så att de är kompatibla och att kommunikationen myndigheter emellan kan fungera på ett bra sätt. Att presentationstekniken i domstolarna är kompatibel med av polis och åklagare använd utrustning för presentationsteknik Planerade åtgärder Det fortsatta arbetet med att införa ny teknik för presentation kommer i första hand att ske i samband med de ny- och ombyggnationer som genomförs inom domstolsväsendet i anledning av yttre organisatoriska förändringar. Under perioden till och med år 2007 beräknas drygt 15 ny- och ombyggnadsprojekt att genomföras. Målsättningen är att alla domstolar som under perioden är föremål för ny- och ombyggnationer i rättssalarna ska utrustas, förutom med den vanliga domstolstekniken även med en integrerad utrustning för presentation. Förberedelserummen kommer att utrustas med modern domstolsteknik. T.o.m. år 2007 kommer således enligt plan 20 domstolar att ha utrustning för videokonferens inklusive presentation och 23 domstolar att ha utrustning för presentation. 4.8 Ekonomiska konsekvenser Allmänt Enligt uppdraget skall en bedömning göras av vilka de ekonomiska konsekvenserna blir för domstolsväsendet vid genomförandet av den strategiska planen. Bedömningen skall redovisas uppdelat på kostnadsminskningar och sådant som leder till att arbetet kan utföras effektivare och med högre kvalitet. De åtgärder som kvarstår att genomföra inom domstolsväsendet inom ramen för den strategiska planen kräver genomförande i olika projekt, dels internt inom domstolsväsendet, dels gemensamt med andra myndigheter. Samtliga åtgärder är förenade med större eller mindre kostnader för personal, utbildningsinsatser och IT-investeringar. DV anser sig inte innan de olika projekten planerats närmare kunna göra någon närmare analys av vilka ekonomiska ramar som behövs inom domstolsväsendet för att genomföra samtliga återstående åtgärder. Totalt sett innebär ett genomförande av den strategiska planen att betydande ekonomiska resurser måste ställas till domstolsväsendets förfogande. Flertalet av de åtgärder som DV arbetar för att genomföra ingår som olika led i arbetet med att skapa ett elektroniskt flöde genom brottmålsprocessen i domstolarna, vilket i sin tur bidrar till att uppnå ett elektroniskt flöde av informa- 17 (28)

20 tion genom hela rättskedjan. Totalt sett innebär ett sådant flöde en mer effektiv hantering av information i rättskedjan och därmed också på sikt kostnadsminskningar. En ökad återvinning av information mellan olika myndigheter i rättskedjan leder bl.a. till att omfattande dubbelarbete kan minimeras. Idag är det inte ovanligt att samma uppgifter/information registreras flera gånger under hanteringen av ett ärende/mål inom rättsväsendet. Genom exempelvis en bättre kontroll av information vid källan skapas bättre förutsättningar för en högre kvalitet på den produkt som rättsväsendet lämnar ifrån sig. Under de senaste åren har antalet inkomna brottmål vid tingsrätterna ökat. Ökningen under 2003 uppgick till 4.0 procent. Måltillströmningen av brottmål kan, enligt vad DV i Årsredovisningen för 2003 redogjort för, främst förklaras av polis- och åklagarmyndigheternas ökade aktiviteter. För att man inom domstolsväsendet skall kunna möte den ökade mängd brottmål vid domstolarna som sannolikt blir resultatet av de satsningar som sker på polisen, är det enligt DV:s uppfattning angeläget att rutiner inom domstolsväsendet effektiviseras. Nedan redovisas översiktligt inom varje utvecklingsområde DV:s bedömning av vilka konsekvenser genomförandet av den strategiska planen leder till för domstolsväsendet såvitt gäller kostnadsminskningar, effektivitet och kvalitet. Eftersom vissa åtgärder inom domstolsväsendet får konsekvenser främst för andra myndigheter inom rättskedjan tar DV i förekommande fall översiktligt upp även dessa konsekvenser E-dom och uppgifter om laga kraft Vilka konsekvenser får en fortsatt utveckling av en strukturerad e-dom för rapportering direkt till berörda myndigheter? Inom ramen för utvecklingen av Vera har omfattande utvecklingsresurser lagts på att utveckla en strukturerad e-dom för tingsrätternas rapportering till RPS. Utvecklingskostnaderna för denna del av Vera har uppgått till ca 20 mkr. En fortsatt utveckling av en strukturerad e-dom för överrätterna innebär såvitt DV nu kan bedöma en utvecklingskostnad som överstiger detta belopp. För att mottagande system skall kunna ta emot informationen från Vera krävs sannolikt större eller mindre utvecklingsinsatser hos andra myndigheter med ITinvesteringar som följd. De kostnadsminskningar som en utfasningen av RI-systemen inledningsvis för med sig kommer som DV ser det att göras av RPS genom att driftskostnaderna för RI-systemen försvinner/minskas. Idag registreras ca domar/slutliga beslut manuellt årligen av RPS. För domstolsväsendets del innebär övergången till en strukturerad e-dom för överrätternas del att nya arbetsuppgifter tillförs domstolarna vilket i vart fall på kort sikt bör leda till ett ökat resursbehov. Hur sort detta resursbehov kommer att bli är ännu för tidigt att uttala något om. Som ett led i arbetet med att utveckla en strukturerad e-dom för rapportering till andra myndigheter ingår som DV tidigare redogjort för (se avsnitt 4.3.2) en integration och återvinning av uppgifter mellan instanserna. En sådan integration bör enligt DV totalt sett kunna leda till stora effektivitetsvinster. Under år 2003 överklagades ca brottmål från tingsrätt till hovrätt och genom en återvinning av information om parter, måluppgifter m.m. mellan de olika instanserna torde den tid det tar för hovrätten att registrera in ett nytt mål minimeras. 18 (28)