Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3"

Transkript

1 Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3 Redovisning av ett regeringsuppdrag

2 Producerad av Informationssekretariatet, Domstolsverket, diarienummer Tryckt av Tabergs tryckeri AB, Jönköping, april 2004

3 Finansiering av utrustning för videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna 1 Sammanfattning Uppdraget Bakgrund Tekniknivån i domstolarna Tekniknivån - allmänt Domstolsteknik Presentationsutrustning Videokonferens Status och planerade installationer Videokonferens användningsområde och effekter Handläggning av mål och ärenden Övriga användningsområden Effekter Presentationsteknik - användningsområde och effekter Kostnader för att införskaffa utrustning Videokonferens inklusive presentationsutrustning Kostnad förhandlingssal Kostnad vittnesrum Totalkostnad videokonferens inklusive presentationsutrustning Enbart presentationsutrustning - förhandlingssal Samordning av vissa frågor Finansiering m.m...16 Bilaga 1 Förfrågan - allmän domstol Bilaga 2 Förfrågan allmän förvaltningsdomstol 1 (17)

4 1 Sammanfattning Domstolsverket (DV), Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium, Kriminalvårdsstyrelsen och Rättsmedicinalverket fick den 18 december 2003 regeringens uppdrag att lämna förslag till finansiering av utrustning för videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna. I enlighet med uppdraget redovisar DV i denna rapport på vilket sätt videokonferens och presentationsteknik kan användas i de allmänna domstolarna och vilka effekter denna användning kan ge. I rapporten redovisas också kostnaderna för att införskaffa videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna. Implementering av utrustning för videokonferens och presentation i samtliga allmänna domstolar innebär att betydande investeringar måste göras de närmaste åren. Om man väljer att utrusta en förhandlingssal och vittnessrum per domstol med den nya tekniken uppgår den totala investeringen till ca tkr, vilket ger en genomsnittlig årskostnad för ränta och amortering om tkr under fem år. För domstolväsendets del överstiger kostnaderna vida de ekonomiska vinster som kan antas uppstå genom ett frekvent användande av videokonferens, i huvudsak genom minskade ersättningar av allmänna medel för vittnen m.fl. De kvalitativa vinster som kan göras med hjälp av tekniken för videokonferens och presentationsteknik är dock stora och innebär att domstolarna i olika avseenden kan ge en bättre service och komma närmare de personer som av olika anledningar anlitar domstolarna. Videokonferens- och presentationstekniken kan även på sikt när tekniken har en bättre spridning förväntas leda till ett mer effektivt domstolsväsende. Domstolsväsendet har inte en ekonomi i balans. Underskottet för 2003 är betydande och den ekonomiska situationen för domstolarna innebär att domstolarna de kommande åren måste spara i sina verksamheter samtidigt som angelägna satsningar inom olika områden måste nedprioriteras. Domstolsväsendet har därför inte de resurser som krävs för att installera videokonferens- och presentationsteknik i alla allmänna domstolar. Ett genomförande av reformerna avseende videokonferens och presentationsteknik förutsätter därför enligt DV:s uppfattning att nödvändiga resurser ställs till domstolsväsendets förfogande. 2 (17)

5 2 Uppdraget Domstolsverket (DV), Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium, Kriminalvårdsstyrelsen och Rättsmedicinalverket fick den 18 december 2003 regeringens uppdrag att lämna förslag till finansiering av utrustning för videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna. I uppdraget ingår för samtliga myndigheter att utreda och redovisa på vilket sätt videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna kan utnyttjas inom respektive myndighets verksamhetsområde och vilka effekter sådant utnyttjande kan ge. I uppdraget ingår vidare för DV att utreda och redovisa kostnaderna för att införskaffa utrustning för videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna. I uppdraget ingår slutligen också för samtliga myndigheter att utreda och redovisa i vilken omfattning i förhållande till uppskattad nytta, respektive myndighet kan medverka till finansiering av utrustning för videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars I anledning av uppdraget har Rikspolisstyrelsen i januari 2004 tagit initiativ till ett möte till vilket företrädare för samtliga myndigheter som omfattas av uppdraget inbjudits för att diskutera uppdraget. Totalt har tre möten hållits med företrädare för flertalet av myndigheterna. DV har inför redovisningen av uppdraget ställt ett antal frågor till några allmänna domstolar som har erfarenhet av videokonferens-/presentationsteknik, bilaga 1. Frågor i anledning av uppdraget har också ställts till de allmänna förvaltningsdomstolarna, bilaga 2. 3 (17)

6 3 Bakgrund Sedan den 1 januari 2000 pågår en försöksverksamhet med videokonferens i de allmänna domstolarna. Riksdagen har vid två tillfällen beslutat att försöksverksamheten skall fortsätta att gälla och den pågår för närvarande till och med den 31 december DV som haft regeringens uppdrag att genomföra och utvärdera försöksverksamheten har i juni 2002 genom slutrapporten Försöksverksamhet med videokonferens i allmänna domstolarna (DV-rapport 2002:5) redovisat användningen av videokonferens i de allmänna domstolarna. DV har i rapporten gjort bedömningen att möjligheterna till videokonferens bör permanentas och att videokonferens successivt bör införas i samtliga allmänna domstolar. Sedan den 1 april 2001 pågår också ett försök med videokonferens i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Försöksverksamheten i de allmänna förvaltningsdomstolarna pågår även den till och med den 31 december DV har den 28 januari 2004 till regeringen lämnat en redovisning av försöksverksamheten i de allmänna förvaltningsdomstolarna (DV-rapport 2004:1). DV har gjort bedömningen att även möjligheterna till videokonferens i de allmänna förvaltningsdomstolarna bör permanentas. Eftersom användningen av videokonferens i de domstolarna varit mycket blygsam bör videokonferenstekniken enligt DV:s uppfattning inledningsvis införas vid de allmänna förvaltningsdomstolar som har gemensamma lokaler med en allmän domstol för att på så sätt möjliggöra ett mer frekvent utnyttjande av tekniken. I budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1, utgiftsområde 4) har regeringen uttalat som sin målsättning att under 2004 lägga fram en proposition som behandlar videokonferens i allmän domstol. 4 (17)

7 4 Tekniknivån i domstolarna 4.1 Tekniknivån - allmänt Den tekniska standarden i de flesta av domstolarnas förhandlingslokaler är i princip densamma som för år sedan. Det innebär bl.a. att man har analog inspelning av ljud med många gånger mycket dålig kvalitet på ljudåtergivningen och att man inte har tillgång till t.ex. modern presentationsteknik. Undantaget är de mycket få domstolar som under senare år har fått nya eller ombyggda förhandlingslokaler. Dessa har i samband med ombyggnationerna fått en mycket modern och avancerad teknisk utrustning med domstolsteknik (se nedan vad som innefattas av detta begrepp) och presentationsutrustning. Förberedelserummen har utrustats enbart med modern domstolsteknik. I samband med försöksverksamheten med videokonferens har ett antal domstolar utrustats med videokonferensanläggningar. Den teknik som används i domstolarnas förhandlingslokaler kan delas in i tre olika nivåer. Nedan redogörs närmare för de tre olika tekniska nivåer som används i domstolarna idag Domstolsteknik I den vanliga domstolstekniken ingår nödvändiga basfunktioner för en sal eller ett förberedelserum som ljudförstärkning med mikrofoner, högtalare och ljudmixers, funktioner för pårop, medlyssning, telefonkonferens, ljudinspelning samt indikering av att förhandling pågår, för stängda dörrar och för att kalla på vaktmästare. I domstolstekniken kan även ingå integrerad tolkfunktion. En angelägen uppgift de närmaste åren kommer att vara att ersätta samtliga kassettbandspelare med modern inspelningsutrustning Presentationsutrustning Med presentationsteknik avses funktioner för att visa föremål, dokument, PowerPoint-presentationer och videofilmer. Av praktiska skäl integreras presentationstekniken med de tekniska funktionerna i förhandlingssalens styrsystem som manövreras från en pekskärm. Från pekskärmen styrs således såväl presentationsutrustningen som de funktioner som ingår i den vanliga domstolstekniken. Ett alternativ skulle annars vara att styra de olika funktionerna med ett antal fjärrkontroller Videokonferens Videokonferens avser funktioner för att personer ska kunna delta i förhandlingar genom bild- och ljudöverföring från annan plats än förhandlingssalen. I den teknik som används idag finns inte funktioner för inspelning av bild. Hittills har en lösning använts som innebär att 4 5 rörliga videokameror kan styras antingen manuellt från pekskärm eller med röststyrning. De flesta domstolar som utrustats med videokonferens har utöver utrustning i en förhandlingssal även fått en konventionell videokonferensutrustning som placerats i vittnesrum eller liknande. 4.2 Status och planerade installationer Hittills har DV utrustat totalt 14 förhandlingssalar med modern teknik för presentation och modern domstolsteknik och sex förberedelserum med modern 5 (17)

8 domstolsteknik. Under de kommande åren behöver upprustningen av den tekniska nivån fortsätta. Samtliga förhandlingssalar behöver utrustas med presentationsteknik. Tekniken efterfrågas såväl av domstolarna som av parter och ombud. Arbetet med att införa ny teknik för presentation sker nu i första hand i samband med de ny- och ombyggnationer som genomförs inom domstolsväsendet i anledning av yttre organisatoriska förändringar. Fram till det närmaste halvårsskiftet kommer ytterligare 27 förhandlingssalar och 10 förberedelserum att utrustas med modern teknik. Under perioden till och med år 2007 beräknas drygt 15 ny- och ombyggnadsprojekt att genomföras. Målsättningen är att alla domstolar som under perioden är föremål för ny- och ombyggnationer i rättssalarna ska utrustas, förutom med den vanliga domstolstekniken även med en integrerad utrustning för presentation. Förberedelserummen kommer att utrustas med modern domstolsteknik. Utöver modern domstolsteknik och presentationsteknik har utrustning för videokonferens installerats i 20 domstolar som deltar i försöksverksamheten med videokonferens i allmän domstol och i allmän förvaltningsdomstol. Vissa av de videokonferensutrustningar som installerats är tack vare samlokaliseringar tillgängliga för både tingsrätt och länsrätt. I de videokonferensutrustningar som installerats har även integrerats utrustning för presentation. På grund av den ekonomiska situationen och prioriteringar av teknik för presentation sker inte längre några installationer av videokonferensanläggningar. T.o.m. år 2007 kommer således enligt plan 20 domstolar ha utrustning för videokonferens inklusive presentation och 23 domstolar ha utrustning för presentation. 6 (17)

9 5 Videokonferens användningsområde och effekter 5.1 Handläggning av mål och ärenden DV har i slutrapporten Försöksverksamhet med videokonferens i allmän domstol (DV-rapport 2002:5) redovisat den användning av videokonferens i de allmänna domstolarna som skett under tiden den 1 januari 2000 till den 1 maj DV har fortsatt att följa upp användningen av videokonferens vid handläggningen av mål och ärenden. Hittills har 250 videokonferenser rapporterats till DV från de allmänna domstolarna. Av de rapporter om användning av videokonferens som verket fått in framgår att användningsområdet för videokonferens vid handläggning av mål och ärenden i allmän domstol är brett. Videokonferens används i princip i alla typer av förhandlingar. De allra flesta förhandlingar (70 %) som genomförts med videokonferens har varit brottmålsförhandlingar - huvudförhandlingar och häktnings- /omhäktningsförhandlingar. Den närmare fördelningen mellan de olika typerna av förhandlingar framgår av tabell 1 nedan. Tabell 1 Typ av förhandling Typ av förhandling Antal videokonferenser Tvistemål huvudförhandling (dispositivt mål) 15 Tvistemål muntlig förberedelse (dispositivt mål) 23 Tvistemål huvudförhandling (indispositivt mål) 17 Tvistemål muntlig förberedelse (indispositivt mål) 4 Brottmål huvudförhandling 155 Brottmål häktningsförhandling (omhäktningsförhandling) 20 Konkurssammanträde 6 Muntlig förhandling i övriga ärende 10 Totalt 250 Totalt har DV hittills fått rapporter om att ca 270 personer har deltagit i förhandling genom videokonferens. I denna rapportering ingår även de tillfällen då videokonferens har används istället för s.k. medhörning. Av de rapporter som DV fått in framgår att i princip samtliga kategorier av aktörer som förekommer vid rättegångar har deltagit genom videokonferens. Av särskilt intresse i detta sammanhang är hur ofta det förekommit att någon av de myndigheter som är aktuella för detta uppdrag har närvarat genom videokonferens och varifrån ett sådant deltagande i så fall har skett. Domstolarna har rapporterat att det vid drygt 70 tillfällen förekommit att åklagare deltagit i förhandling genom videokonferens. Deltagandet har vid 45 tillfällen skett från någon av de tre åklagarkammare som sedan inledningen av försöksverksamheten haft videokonferensutrustning (åklagarkamrarna i Kalmar, Skövde och Örebro). Vid de resterande 27 tillfällena har åklagare deltagit från annan domstol som har videokonferensutrustning. De flesta förhandlingar med åklagare närvarande genom videokonferens har skett vid Blekinge tings- 7 (17)

10 rätt (åklagare närvarade genom videokonferens från Hovrätten över Skåne och Blekinge), i Göta hovrätt (åklagare närvarade genom videokonferens från Norrköpings tingsrätt) och vid Gällivare tingsrätt (åklagare närvarade genom videokonferens från Luleå tingsrätt). De fall då åklagare närvarat genom videokonferens avser både huvudförhandlingar och häktnings/omhäktningsförhandlingar. Domstolarna har i många fall då åklagare närvarat genom videokonferens angett att videokonferens använts för att åklagare skulle kunna utnyttja sin arbetstid mer effektivt. Av de rapporter som DV fått in över användningen av videokonferens framgår vidare att tre sakkunniga närvarat genom videokonferens. Huruvida dessa personer företräder någon av de för uppdraget aktuella myndigheterna framgår dock inte av de rapporter som lämnats. Vid nio tillfällen har det förekommit att anhållna/häktade närvarat genom videokonferens vid häktningsförhandling/omhäktningsförhandling. Vid de flesta av dessa tillfällen har videokonferens skett mellan Gällivare och Luleå tingsrätter. Vid fyra tillfällen har det förekommit att person intagen i anstalt deltagit genom videokonferens från domstol belägen i närheten av aktuell anstalt. Det har i de här fallen varit både tilltalade, målsägande och vittnen som deltagit genom videokonferens. Av intresse i detta sammanhang är slutligen också att det vid fyra tillfällen hållits vittnesförhör genom videokonferens med poliser. Domstolarna har i anledning av detta uppdrag tillfrågats om vilka myndigheter som främst kan komma att ha nytta av att delta vid förhandlingar genom videokonferens. Nedan anges de myndigheter och de situationer som domstolarna angett, även såvitt gäller de allmänna förvaltningsdomstolarna. Företrädare för kronofogdemyndigheterna Personal från kriminalvården (inställelser av intagna i anstalt och häktade samt i mål där Kriminalvårdstyrelsen företräder det allmänna) Företrädare för Skatteverket Företrädare för Tullverket (tullmål) Företrädare för Riksförsäkringsverket Företrädare för Energimyndigheten Företrädare för Lotteriinspektionen Sakkunniga vittnen (exempelvis företrädare för Rättsmedicinalverket och Statens kriminaltekniska laboratorium) Domstolarna har även tillfrågats om de ser några behov för andra myndigheter att låna videokonferensutrustning vid domstol. De myndigheter som nämnts i detta sammanhang är övervakningsnämnder som ibland skulle kunna ha ett behov av att låna utrustning för deltagande vid sammanträde inför nämnden. Så har även skett vid några tillfällen. Även Statens kriminaltekniska laboratorium har nämnts i detta sammanhang. Av intresse är även de ca 20 tillfällen då domstolarna lånat åklagarkamrarnas utrustning för videokonferens med andra aktörer än åklagare. Vid ytterligare 8 (17)

11 två tillfällen har det förekommit att personer deltagit rättegång genom videokonferens från lokal utanför domstolsväsendet (Telia och högskola). Någon större ökning av användningen av videokonferens har inte skett under de drygt fyra år som försöket hittills har pågått. En av anledningarna till att någon ökning inte har skett i användningsfrekvensen är enligt flera domstolar att det finns för få anläggningar att kommunicera med. Genom en ökad spridning av videokonferensanläggningar torde användningen enligt domstolarna öka. Ett sätt att öka användningen är att i större grad än idag utnyttja videokonferensanläggningar vid andra myndigheter. För att kunna göra detta krävs kunskap om vilka myndigheter som har tillgång till videokonferensanläggning. Det finns därför enligt DV:s uppfattning ett behov av att ta fram en lätt tillgänglig förteckning över vilka myndigheter som har videokonferensanläggningar med adresser och vissa tekniska uppgifter och vem på myndigheten som skall kontaktas vid bokning. En möjlighet att ta fram en sådan förteckning är som DV i tidigare sammanhang påpekat (DV-rapport 2004:1) att ge t.ex. Statskontoret ett sådant uppdrag. 5.2 Övriga användningsområden Videokonferensutrustningen kan självklart användas för andra ändamål än för deltagande i rättegång. Domstolarna har utöver användning av videokonferens vid rättegångar pekat på följande användningsområden: Interna möten (domstolar med verksamhet på flera orter) Vid arbete på distans ex. förekommer det att domare vid en domstol tjänstgör vid annan domstol för avverkning av balanser och videokonferens kan vara lämpligt att använda för bl.a. föredragning för nämnd Utbildningsändamål Möten med DV (exempel på möten - budgetöverläggningar, utvecklingsfrågor) Möten i projektgrupper Konferenser och erfarenhetsutbyte med andra domstolar Samverkansmöten med andra myndigheter Bevisupptagning åt andra länder 5.3 Effekter I uppdraget ingår att utreda och redovisa vilka effekter, t.ex. besparingar eller annan nytta, utnyttjande av videokonferens kan ge. Som DV i tidigare sammanhang (DV-rapport 2002:5) framfört kan ett frekvent användande av videokonferens förväntas leda till att vissa besparingar kan göras inom rättsväsendet. För domstolsväsendet kan besparingar förväntas göras när det gäller ersättningar av allmänna medel till vittnen, målsägande m.fl. Omfattningen av besparingarna beror till stor del på hur ofta videokonferens kommer att användas. En ökning av antalet domstolar med videokonferensanläggningar torde leda till en betydligt mer frekvent användning av videokonferens. Hur frekvent en sådan användning kan bli är enligt DV:s uppfattning svårt att i dagsläget bedöma. Enligt det förslag om permanentning av försöksverksamheten som lagts fram i betänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) framgår dock att per- 9 (17)

12 sonlig närvaro fortfarande skall vara huvudregel och deltagande genom videokonferens skall endast komma ifråga om den som skall delta på detta sätt inte motsätter sig det. Hittills har drygt 120 vittnen och målsäganden deltagit genom videokonferens från annan plats. Genom användningen av videokonferens torde domstolsväsendet ha gjort vissa besparingar i ersättningar av allmänna medel. DV har dock inte några exakta uppgifter om hur stora besparingar som gjorts såvitt gäller ersättningar av allmänna medel genom utnyttjande av videokonferens. I sammanhanget kan det vara av intresse att nämna att under år 2003 gjordes drygt utbetalningar av allmänna medel till vittne och målsägande till ett totalt belopp om drygt 12 miljoner kronor. Av det totala antalet utbetalningar var det drygt utbetalningar som avsåg ersättningar över kr, totalt 5,5 miljoner kronor. DV bedömer med hänsyn till de höga investeringskostnader som blir aktuella om videokonferens skall införas i alla allmänna domstolar att investeringskostnaderna vida överstiger de besparingar som kan göras för domstolsväsendets del såvitt avser ersättningar av allmänna medel för resekostnader m.m. Som framgått ovan i avsnitt 5.1 har det vid några tillfällen förekommit att anhållna/häktade eller i kriminalvårdsanstalt intagna personer deltagit genom videokonferens. Genom en utbyggnad av videokonferenstekniken i domstolar torde förutsättningarna för ett sådant användningsområde öka och därmed kan betydande besparingar göras när det gäller transportkostnader för anhållna/häktade eller i kriminalvårdsanstalt intagna. Av delbetänkandet Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen (SOU 2003:74) framgår att det är kriminalvårdens Transporttjänst, de lokala häktena, polisen och Tullverket som är de aktörer som transporterar anhållna och häktade till domstol och en ökad användning av videokonferens vid exempelvis omhäktningsförhandlingar torde innebära omfattande besparingar för dessa myndigheter. Under den hittillsvarande försöksverksamheten har åklagare deltagit genom videokonferens vid ett stort antal tillfälle, dels från någon av de tre kammare som av Riksåklagaren utrustats med anläggningar, dels från annan domstol. Enligt uppgift från Riksåklagaren kommer ytterligare 32 videokonferensanläggningar placeras ut på åklagarkamrarna. Förutsättningar för åklagarna att delta genom videokonferens ökar därigenom, liksom åklagarmyndigheternas möjligheter att göra besparingar avseende bl.a. resekostnader. Även andra myndigheter som regelmässigt uppträder i domstol kommer att kunna göra besparingar avseende bl.a. resekostnader genom att myndighetsföreträdarna kan inställa sig vid förhandling genom videokonferens. Förutom besparingar möjliggör användningen av videokonferens ett mer effektivt utnyttjande av arbetstiden. För exempelvis de personer som skulle ha varit tvungna att resa långa sträckor till domstolen för att närvara vid en kort förhandling innebär möjligheten med videokonferens stora fördelar. Förutom ovan beskrivna effekter av utnyttjandet av videokonferenstekniken kan enligt DV:s uppfattning stora kvalitativa vinster göras med hjälp av videokonferenstekniken. Genom användningen av videokonferens kan tillgängligheten till domstolarna öka. Något som är särskilt betydelsefullt för exempelvis domstolarna i norra Sverige och i andra glesbygder när avstånden till domstolen är mycket långa. 10 (17)

13 Rädda eller ovilliga vittnen kan förmodligen lättare förmås att delta i förhandlingar som annars hade varit svåra att genomföra. Detta antagande stöds också av de rapporter som DV fått in från domstolar i vilka det i ett flertal fall angetts att videokonferens används för att förhörsperson känt oro eller rädsla för att inställa sig till rättegången. I en av rapporterna har den aktuella domstolen angett att utan möjligheten till videokonferens hade åklagaren sannolikt fått lägga ned åtalet i dess väsentligaste delar. Från domstolarna har det även framförts synpunkter på att användningen av videokonferens underlättar utsättningen av mål och att det till exempel kan vara lättare att sätta ut en förhandling i hovrätt om åklagaren från en annan ort kan vara med genom videokonferens. Vid några tillfällen har det förekommit att målsägande eller vittne inte inställt sig till förhandling i överrätt. Efter beslut om hämtning och inställelse av personen antingen på domstol eller på åklagarkammare på bostadsort har förhör genomförts genom videokonferens. Därigenom har man undvikit att förhandlingen måst ställas in. DV har i slutrapporten Försöksverksamhet med videokonferens i allmän domstol (2002:5) och rapporten Försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol (2004:1) redovisat även andra kvalitativa vinster som kan göras med hjälp av användningen av videokonferens. Videokonferenstekniken kan som ovan framgår även användas av domstolarna i det interna arbetet på domstolen vid exempelvis konferenser med DV eller andra myndigheter eller utbildningar. En sådan användning borde bl.a. leda till ett mer effektivt utnyttjande av domstolens resurser. 11 (17)

14 6 Presentationsteknik - användningsområde och effekter Utrustning för presentation av material under rättegången efterfrågas såväl av domstolarna som av parter och ombud. På grund av avsaknaden av denna teknik i förhandlingssalarna förekommer det alltmer att åklagarna har med sig egen utrustning för presentation. Det är dock enligt DV:s uppfattning angeläget att samtliga parter ges samma möjligheter att använda presentationsteknik vid förhandlingen och tekniken bör därför finnas i alla förhandlingssalar. Under de senaste åren har som framgår ovan under avsnitt 4 ett fåtal domstolar utrustats med presentationsteknik i förhandlingssalar. Presentationsteknik kan självklart användas i alla typer av mål men är särskilt lämplig för mål med omfattande utredningsmaterial och bevisning. Av de synpunkter som har kommit in från domstolarna beträffande erfarenheter av användning av presentationsteknik framgår att det i första hand är åklagare som hittills använt sig av presentationstekniken i samband med sakframställningen och för att redovisa bevisning. I viss utsträckning har även försvarare i brottmål och ombud i tvistemål börjat använda sådan teknik. Från en av domstolarna har påpekats att en överdriven användning av presentationsteknik i brottmål kan ge åklagaren en icke sakligt motiverad fördel i förhållande till den tilltalade om dennes försvar inte använder sig av samma teknik. Från en annan domstol har det påpekats att det inte alltid blir tydligare med rörliga bilder. Samma domstol har också påpekat vikten av att den information som presenteras med hjälp av presentationsteknik är korrekt. Sammanfattningsvis är erfarenheterna av presentationstekniken enligt de uppgifter som lämnats av domstolarna goda. Genom användning av presentationsteknik ökar möjligheterna väsentligt att få överblick över och förståelse för komplicerade förhållanden. En domstol har uppgett att i mål enligt yttrandefrihetsgrundlagen är användning av presentationsteknik i allmänhet ett krav för att bevisningen skall kunna förebringas. En fördel med användningen av presentationsteknik är att offentlighetsprincipen i många fall tillgodoses på ett klart bättre sätt eftersom åhörare får en bättre inblick i rättegången. Användningen av presentationsteknik bör enligt DV:s uppfattning förväntas leda till mer effektiva förhandlingar. Andelen mål där sådan teknik används är dock ännu litet och några säkra slutsatser är ännu för tidigt att dra i denna del. 12 (17)

15 7 Kostnader för att införskaffa utrustning Erfarenheterna från de installationer som hittills genomförts av ny teknik i förhandlingssalarna visar att det är mycket viktigt att de tekniska funktionerna är enkla att använda och att de kan styras på ett enkelt sätt som inte kräver alltför mycket uppmärksamhet eller teknisk kunskap hos användarna. Det är därför angeläget med ett samordnat styrsystem för de olika funktionerna. Ett sådant styrsystem förutsätter modern domstolsteknik som beskrivits ovan. Modern domstolsteknik är också nödvändig för att kunna integrera modern presentationsutrustning och videokonferens. Att ha samordnade, integrerade styrsystem innebär betydligt högre kostnader än att ha separata, fristående enheter/funktioner. Mot bakgrund av den tekniska standarden som idag finns vid de flesta domstolar måste vid införskaffande av videokonferensutrustning och presentationsteknik även domstolstekniken bytas ut för att möjliggöra ett samordnat styrsystem. Nedanstående kostnader baseras på de avtal som DV har med nuvarande leverantör. En ny upphandling skall genomföras när nuvarande avtal upphör att gälla, som är 30 september Fram till dess nya avtal tecknats är det priser från nuvarande leverantör som DV kan använda vid kostnadsberäkningar. I samband med att arbetet med en ny upphandling genomförs måste också en bedömning göras om leasing är ett alternativ till att köpa in utrustning/lösningar för videokonferens inklusive presentationsteknik och domstolsteknik. Problemet som DV ser det är att även om leasing skulle visa sig vara lämpligt och lönsamt när det gäller utrustning finns det osäkerhet kring hur det skulle fungera i samband med funktionella/integrerade lösningar. Som framgår av denna rapport är DV:s videokonferensutrustning liksom även presentationsutrustningen i förhandlingssalar en integrerad lösning med såväl utrustning som systemfunktioner. Integrationen, samordningen av utrustning och funktioner, krävs som tidigare nämnts för att göra det enkelt att använda för personalen som håller i förhandlingen. Utgångspunkten vid redovisning av kostnader för att införskaffa utrustning för videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna är att åtminstone en förhandlingssal och ett vittnesrum per domstol erhåller nödvändig utrustning. Vid beräkningen av antalet allmänna domstolar har regeringens beslut beträffande omorganisationer beaktats. 7.1 Videokonferens inklusive presentationsutrustning Kostnad förhandlingssal Nuvarande lösning för videokonferens inklusive domstolsteknik och presentationsutrustning innebär som tidigare nämnts 4-5 rörliga videokameror som kan styras antingen manuellt från pekskärm eller med röststyrning. Investering per domstol tkr tkr Antal domstolar 68 varav 13 redan har videoutrustning Total investering tkr tkr (55 * * 1 800) 13 (17)

16 7.1.2 Kostnad vittnesrum En konventionell videoutrustning med fast kamera och skärm installeras. Investering per domstol 60 tkr tkr Antal domstolar 68 varav 12 redan har videoutrustning Total investering tkr tkr (56 * * 100) Totalkostnad videokonferens inklusive presentationsutrustning Total investering och genomsnittlig årskostnad för att utrusta samtliga allmänna domstolar med videokonferensutrustning i en förhandlingssal och ett vittnesrum: Total investering tkr tkr Genomsnittlig årskostnad för ränta och amortering under fem år: tkr tkr 7.2 Enbart presentationsutrustning - förhandlingssal Nuvarande lösning för presentationsteknik inklusive domstolsteknik innebär som tidigare nämnts att denna utrustning styrs från pekskärmen. Total investering och genomsnittlig årskostnad för att utrusta samtliga allmänna domstolar med presentationssutrustning i en förhandlingssal framgår av tabellen. Investering per domstol 800 tkr tkr Antal domstolar 68 varav 16 redan har presentationsutrustning Total investering tkr tkr (52 * * 1 100) Genomsnittlig årskostnad för ränta och amortering under fem år: tkr tkr 14 (17)

17 8 Samordning av vissa frågor Av budgetpropositionen framgår att regeringen avser att gå vidare med det förslag som lagts fram i Departementspromemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) och som innebär att förhör i tingsrätt ska spelas in på video och därefter spelas upp i hovrätt. Införandet av teknisk utrustning för inspelning av bild och ljud måste föregås av ett omfattande analysarbete av frågor som rör behov och val av utrustning, integrering av ny utrustning med befintlig utrustning, hur lagring ska ske och övriga framtida utvecklingsmöjligheter. En annan fråga som måste lösas i analysarbetet är hur bild och ljud ska kunna separeras eftersom detta är en lösning som aviserats. Först därefter kan installationer av utrustning påbörjas. Ett mer komplext koncept för in- och uppspelning av vittnesförhör på video kommer sannolikt att kräva en komplett videokonferensutrustning. Ett alternativ till komplett videokonferensutrustning är att ta fram en enklare lösning för in- och uppspelning av förhör som införs enligt speciell införandeplan. För de båda reformerna om videokonferens och videoinspelning bör gälla att installationerna av tekniken bör gå hand i hand med de förändringar av den yttre domstolsorganisationen som kan förutses. 15 (17)

18 9 Finansiering m.m. Domstolsväsendet har inte en ekonomi i balans. Underskottet från 2003 är betydande. Som DV redogjort för i budgetunderlaget för åren innebär den ekonomiska situationen att domstolarna de kommande åren måste spara i sina verksamheter samtidigt som det är nödvändigt att angelägna satsningar inom olika områden nedprioriteras på samma sätt skett under 2003 om inte ytterligare medel tillförs verksamheten. För åren har domstolarna ålagts att spara 90 mnkr. Dessa besparingsåtgärder bedömer DV dock inte vara tillräckliga för att få en ekonomi i balans vid utgången av Som DV tidigare framfört kan ett frekvent användande av särskilt videokonferenstekniken förväntas leda till att vissa besparingar kan göras inom rättsväsendet som helhet. För att få ett mer frekvent användande av videokonferens vid rättegångar krävs dock enligt DV:s uppfattning en betydligt ökad spridning av anläggningar i landet. För att få en så stor spridning som möjligt av anläggningar är enligt DV:s uppfattning angeläget att i vart fall rättsväsendets myndigheter samverkar i dessa frågor och verkar för att myndigheterna i så stor uträckning som möjligt kan utnyttja varandras anläggningar. DV ser därför mycket positivt på att flera av rättsväsendets myndigheter successivt bygger ut videokonferenstekniken runt om i landet. Vid genomförandet av detta uppdrag har DV, Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium, Kriminalvårdsstyrelsen och Rättsmedicinalverket kommit överens om att verka för följande. Att lagstiftningen avseende videokonferens i rättegång permanentas. En utbyggnad av videokonferenstekniken vid samtliga för uppdraget aktuella myndigheter. En ökad användning av videokonferens vid rättegångar och vid såväl egna som myndighetsgemensamma konferenser och utbildningar. Att videokonferensanläggningar placeras så att andra myndigheter i möjligaste mån kan utnyttja utrustningarna. Att informera varandra om anläggningar, kontaktpersoner m.m. så att utnyttjandet av anläggningar underlättas. En standardisering av utrustningar och system för videokonferens så att de är kompatibla och att kommunikationen myndigheter emellan kan fungera på ett bra sätt. Att presentationstekniken i domstolarna är kompatibel med den av polis och åklagare använd utrustning för att presentationsteknik. För domstolväsendets del överstiger kostnaderna vida de ekonomiska vinster som kan antas uppstå genom ett frekvent användande av videokonferens, i huvudsak genom minskade ersättningar av allmänna medel för vittnen m.fl. De ekonomiska vinster som ett införande av videokonferenstekniken i allmän domstol kan ge är enligt DV:s uppfattning störst för kriminalvården och åklagarväsendet. I bedömningen av vilka effekter användning av videokonferenstekniken kan ge, har DV inte beaktat de sannolikt betydande fördelar som skul- 16 (17)

19 le kunna vinnas genom användning av videokonferens mellan samverkande myndigheter i rättskedjan. De kvalitativa vinsterna för domstolsväsendet som kan göras med hjälp av tekniken för videokonferens och presentationsteknik är dock stora och innebär att domstolarna i olika avseenden kan ge en bättre service och komma närmare de personer som av olika anledningar anlitar domstolarna. Videokonferens och presentationstekniken kan även på sikt när tekniken har en bättre spridning förväntas leda till ett mer effektivt domstolsväsende. Implementering av utrustning för videokonferens och presentation i samtliga allmänna domstolar innebär att betydande investeringar måste göras de närmaste åren. Om man väljer att utrusta en förhandlingssal och vittnessrum med den nya tekniken uppgår den totala investeringen till ca tkr, vilket ger en genomsnittlig årskostnad för ränta och amortering om tkr under fem år. Den ekonomiska situationen för domstolsväsendet är som ovan fram går besvärlig. Trots stora behov och krav från många håll finns det således inte i dagsläget ekonomiskt utrymme för att investera i videokonferens- och presentationsteknik i alla allmänna domstolar. Ett genomförande av reformerna avseende videokonferens och presentationsteknik förutsätter därför att nödvändiga resurser ställs till domstolsväsendets förfogande. 17 (17)

20 Sektionen för verksamhetsstöd Datum Diarienummer Karin Nacke, Till allmänna domstolar enligt sändlista Uppdrag angående videokonferens och presentationsteknik några frågor i anledning av uppdraget Domstolsverket (DV), Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium, Kriminalvårdsstyrelsen och Rättsmedicinalverket fick den 18 december 2003 regeringens uppdrag att lämna förslag till finansiering av utrustning för videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna. I uppdraget ingår att bl.a. utreda och redovisa på vilket sätt videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna kan utnyttjas inom respektive myndighets verksamhetsområde och vilka effekter sådant utnyttjande kan ge. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars Försöksverksamhet med videokonferens i allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol har pågått sedan den 1 januari 2000 respektive den 1 april 2001 och ca 20 domstolar har nu tillgång till teknik för videokonferens och presentation. Ytterligare några domstolar har utrustats med enbart presentationsutrustning i en eller flera salar. DV har i juni 2002 genom slutrapporten Försöksverksamhet med videokonferens i allmän domstol (DV-rapport 2002:5) till regeringen redovisat användningen av videokonferens i de allmänna domstolarna. Så vitt gäller de allmänna förvaltningsdomstolarna har DV nyligen till regeringen redovisat den hittillsvarande användningen av videokonferens (DV-rapport 2004:1). Hittills har DV fått rapport om att ca 260 videokonferenser genomförts vid försöksdomstolarna. Någon uppföljning av användningen av presentationsteknik har inte skett från verkets sida. För att inför redovisningen av det nu aktuella uppdraget få ytterligare underlag vore det värdefullt att få domstolarnas syn på användningen av videokonferensutrustning och presentationsteknik i de frågor som anges nedan. 1. I vilka mål videokonferens speciellt lämpar sig, och gärna också vilka personer (roller) som det skulle underlätta/vara lämpligt att höra per video. 2. Omständigheter som kan leda till ökad användning av videokonferens. Domstolsverket Central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet Postadress: Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Telefax: E-post:

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

Försöksverksamhet med. videokonferens DV-RAPPORT 2004:1. Redovisning av ett regeringsuppdrag

Försöksverksamhet med. videokonferens DV-RAPPORT 2004:1. Redovisning av ett regeringsuppdrag Försöksverksamhet med videokonferens DV-RAPPORT 2004:1 Redovisning av ett regeringsuppdrag Producerad av Informationssekretariatet, Domstolsverket, diarienummer 1509-1997 Tryckt av Tabergs tryckeri AB,

Läs mer

DV-rapport 2002:5 SLUTRAPPORT - FÖRSÖKSVERKSAMHET MED VIDEOKONFERENS I ALLMÄN DOMSTOL

DV-rapport 2002:5 SLUTRAPPORT - FÖRSÖKSVERKSAMHET MED VIDEOKONFERENS I ALLMÄN DOMSTOL DV-rapport 2002:5 SLUTRAPPORT - FÖRSÖKSVERKSAMHET MED VIDEOKONFERENS I ALLMÄN DOMSTOL SAMMANFATTNING Domstolsverket (DV) fick den 8 juli 1999 regeringens uppdrag att genomföra och utvärdera försöksverksamheten

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103)

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Datum Dnr 2002-05-21 354-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Domstolsverket (DV) anser att utredningens förslag till ändringar

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Presentationsteknik i rättssalar. För alla som medverkar i en rättegång

Presentationsteknik i rättssalar. För alla som medverkar i en rättegång Presentationsteknik i rättssalar För alla som medverkar i en rättegång Innehåll Inledning...3 Vad är presentationsteknik?...4. Vem kan använda presentationstekniken i salarna?...5. Vad ska man ha med sig?...5.

Läs mer

Videokonferens i verkligheten

Videokonferens i verkligheten 1 Videokonferens i verkligheten Teknik i förhandlingssal Domstolsverket och Sveriges domstolar Sveriges domstolar Allmänna domstolar Tingsrätter Hovrätter Högsta domstolen Nämnder Förvaltningsdomstolar

Läs mer

Ert datum. Box 5553. Erfarenheter av reformen En modernare rättegång

Ert datum. Box 5553. Erfarenheter av reformen En modernare rättegång ÅKLAGARMYNDIGHETEN Promemoria Sida 1 (8) Kammaråklagare Göran Hellstrand Ert datum Er beteckning AKLAGr.iRVYN1;: GHETEN Riksåklagaren R:kst;., ~,'c",onsll Box 5553, "'tnf\c\ i') 13 114 85 STOCKHOLM \nk,vi),j

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

En modernare rättegång

En modernare rättegång En modernare rättegång Hovrättsprocessen 2010-12-01 2 Innehåll 1 INLEDNING... 5 2 PROCESSUELLA FRÅGOR... 6 2.1 Inledning... 6 2.2 Presentation av muntlig bevisning m.m. i hovrätten... 6 2.2.1 Referat...

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Samordning av häktningsverksamhet

Samordning av häktningsverksamhet Samordning av häktningsverksamhet Domstolsverket Postadress Besöksadress Telefon Telefax Internetadress E-postadress 551 81 Jönköping Kyrkogatan 34 036-15 53 00 036-16 57 21 www.dom.se domstolsverket@dom.se

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Teknik i förhandlingssalar. För alla som medverkar i en rättegång

Teknik i förhandlingssalar. För alla som medverkar i en rättegång Teknik i förhandlingssalar För alla som medverkar i en rättegång Teknik till ditt förfogande I den här broschyren finns information om den teknik presentationsutrustning, videokonferensutrustning, hörselhjälpmedel

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol Den nya lagstiftningen och några rekommendationer om tillämpningen.

En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol Den nya lagstiftningen och några rekommendationer om tillämpningen. En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol Den nya lagstiftningen och några rekommendationer om tillämpningen Promemoria RättsPM 2008:10 Rättegångsprojektet Oktober 2008 Innehållsförteckning

Läs mer

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2012-10-08 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-04-16 Ö 1126-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RH./. riksåklagaren

Läs mer

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM)

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-10-27 Stockholm Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Dnr 478-09 Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) Inledning Hovrätten noterar inledningsvis

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt

Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt R2A DATUM 1 (6) Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt Ange uppgift, Ange uppgift Ange uppgift Besöksadress: Ange uppgift Telefon: Ange uppgift Fax: Ange uppgift ange uppgift Ange uppgift Expeditionstid:

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

Brottsoffer. DV-rapport 2003:2

Brottsoffer. DV-rapport 2003:2 Brottsoffer - redovisning av tre regeringsuppdrag - DV-rapport 2003:2 Domstolsverkets publikation: 2003:2 Produktionsår: 2003 Titel: Brottoffer - redovisning av tre regeringsuppdrag BROTTSOFFER Redovisning

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 maj 2006 Ö 1420-03 KLAGANDE International Hotel Consultant B.V. Paulus Potterstraat 6 NL-1071 C 7 Amsterdam Nederländerna Ombud:

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol. Muntligt och direkt inför rätten. Undantag från muntligt och direkt inför rätten

Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol. Muntligt och direkt inför rätten. Undantag från muntligt och direkt inför rätten Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol Internationella Brottsofferdagen 2009 Fil dr. Sara Landström Göteborgs Universitet Muntligt och direkt inför rätten Muntlighetsprincipen Allt processmaterial

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Mängdbrott. Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Mängdbrott. Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2011:2 Mängdbrott Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott Diarienummer 736-2011 Omslagsbild Carl Johan Erikson Tryckt på Edita Västra Aros AB, Västerås, november

Läs mer

Domstolsverkets 2010:2. Rutiner kring häktningsberedskap

Domstolsverkets 2010:2. Rutiner kring häktningsberedskap Domstolsverkets r apportserie 2010:2 Rutiner kring häktningsberedskap Diarienummer 368-2010 Omslagsfoto: Carl Johan Erikson Tryckt på Danagårds Grafiska, maj 2010 DV-RAPPORT 2010:2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 juni 2011 KLAGANDE AA MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den 27

Läs mer

Begångna brott Dataintrång

Begångna brott Dataintrång BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Utan taxa för offentliga försvarare och målsägandebiträden

Utan taxa för offentliga försvarare och målsägandebiträden FÖRSÖKSVERKSAMHET I VÄSTRA SVERIGE Utan taxa för offentliga försvarare och målsägandebiträden - delrapport Domstolsverket Central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet 551 81 Jönköping Besöksadress:

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Standardisera teknisk miljö i allmänna salar

Standardisera teknisk miljö i allmänna salar Standardisera teknisk miljö i allmänna salar Bakgrund Under november 2014 till januari 2015 så samlade vi in information från IKTpedagoger och lärare på de olika fakulteterna. IT-avdelningen tog över ansvaret

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 juni 2009 Ö 3573-07 KLAGANDE Bilstugan i Malmö Aktiebolag, 556510-0442 Box 20522 200 74 Malmö Ombud: Advokat JH MOTPART If Skadeförsäkring

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 mars 2015 Ö 260-13 KLAGANDE KÅR Ombud: Advokat LG MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Rättegångskostnader ÖVERKLAGAT

Läs mer

PRESENTATION AUDIO VIDEO UTRUSTNING FRÅN TILLBEHÖR TILL HELHETSLÖSNINGAR AUDIO VIDEO UTRUSTNING

PRESENTATION AUDIO VIDEO UTRUSTNING FRÅN TILLBEHÖR TILL HELHETSLÖSNINGAR AUDIO VIDEO UTRUSTNING PRESENTATION AUDIO VIDEO UTRUSTNING - KONFERENSPAKET - PROJEKTORER - PLATTA SKÄRMAR - STYRSYSTEM - LJUDLÖSNINGAR - INTERAKTIVA SKRIVTAVLOR - AV-INREDNINGAR - TELEFONKONFERENS - VIDEOKONFERENS AUDIO VIDEO

Läs mer

Videokonferens. En praktisk vägledning

Videokonferens. En praktisk vägledning Videokonferens En praktisk vägledning Uppkoppling av videokonferenssamtal inom Sveriges Domstolar...2 När plats inte bör avslöjas...3 Från enskilda arbetsplatser...3 Uppkoppling av videokonferenssamtal

Läs mer

BESLUT 2014-07-11 Meddelat i Linköping

BESLUT 2014-07-11 Meddelat i Linköping BESLUT 2014-07-11 Meddelat i Linköping Mål nr 4190-14 1 SÖKANDE Bogruppen i Östergötland AB, 556760-7360 Importgatan 24 602 28 Norrköping Ombud: advokaten Henrik Stenberg och jur. kand. Andreas Bålfors

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2012-12-20 Ju2012/8171/Å Ju2012/8527/KRIM(delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Riksdagen

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63)

Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63) Datum Dnr 2001-03-05 1732-2000 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ekonomienheten Yttrande över Departementsskrivelsen Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens (DS 2000:63) Domstolsverket (DV)

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om indelningen av den operativa verksamheten; Konsoliderad version Konsoliderad version senast ändrad genom ÅFS 2014:17. Åklagarmyndigheten

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Redovisning av ett uppdrag

Redovisning av ett uppdrag Björn Ericson Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Riksåklagaren Redovisning av ett uppdrag Kort historik I beslut den 16 februari 2009 avseende ifrågasatt tjänstefel av åklagare och polis vid utredningar

Läs mer

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31)

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Sida 1 (5) Utvecklingscentrum Malmö Datum Dnr ÅM-A 2015/0743 Kammaråklagare Anna Palmqvist Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Datalagring

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1)

Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) Remissyttrande Sida 1 (7) Byråchefen Stefan Johansson Ert datum Er beteckning Ju2009/834/Å Justitiedepartementet (Ju/Å) 103 33 Stockholm Yttrande över Polismetodutredningens delbetänkande En mer rättssäker

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott YTTRANDE Sida 1 (8) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-07-05 B 6000-11 Rotel 11 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 november 2006 Ö 2372-04 KLAGANDE TE Ombud och offentlig försvarare: Advokat PJ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM SAKEN

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2012-11-26 B 4840-12 Rotel 29. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2012-11-26 B 4840-12 Rotel 29. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (10) Datum Rättsavdelningen 2012-12-07 ÅM 2012/8081 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2012-11-26 B 4840-12 Rotel 29 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm PH./.

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 september 2014 Ö 1254-14 KLAGANDE 1. A-KN 2. RN Ombud för 1 och 2: Advokat KS MOTPART UM SAKEN Edition ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

2012-11-16 meddelad i Varberg. Tilltalad Mohammad Nasirabadi Oghli Mohammad, 851122-0512 Ormvråksvägen 25 C 311 39 Falkenberg Medborgare i Iran

2012-11-16 meddelad i Varberg. Tilltalad Mohammad Nasirabadi Oghli Mohammad, 851122-0512 Ormvråksvägen 25 C 311 39 Falkenberg Medborgare i Iran VARBERGS TINGSRÄTT Rotel 3 DOM Mål nr B 1545-12 2012-11-16 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Jon Lindahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Tilltalad

Läs mer

2015:1. Sju förslag för effektivare användning av tolkar i domstol

2015:1. Sju förslag för effektivare användning av tolkar i domstol 2015:1 Sju förslag för effektivare användning av tolkar i domstol MISSIV DATUM DIARIENR 2015-01-16 2014/42-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2014-02-13 Ju2014/1024/DOM Regeringen Justitiedepartementet 103 33

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 06- O 4 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Maria Elowsson Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l 11621 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-06-09 ÅM 2015/2715 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 1350-15 JS 25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AK m.fl../.

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07. Nytt ändamål för PKU-biobanken 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-01-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Nytt ändamål för PKU-biobanken

Läs mer

Åklagarmyndighetens regelförteckning

Åklagarmyndighetens regelförteckning s regelförteckning Rättsavdelningen Uppdaterad 2014-05-08 2 Innehållsförteckning 1 Föreskrifter och allmänna råd som har publicerats i s författningssamling (ÅFS) gällande författningar... 3 2 Riktlinjer

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m.

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m. Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-03-08 ÅM 2012/1639 Byråchefen Hedvig Trost Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

Åklagarmyndighetens regelförteckning

Åklagarmyndighetens regelförteckning Åklagarmyndighetens regelförteckning Rättsavdelningen Uppdaterad 2015-07-01 2 Innehållsförteckning 1 Föreskrifter och allmänna råd som har publicerats i Åklagarmyndighetens författningssamling (ÅFS) gällande

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2011-03-09 i mål nr T 3930-10, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE BrilliantSmile Nordic AB, Styrgången

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (6) Rättsavdelningen Datum 2015-06-09 ÅM 2015/2714 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2015-04-15 B 5146-14 JS 25 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm SB./. riksåklagaren

Läs mer

Svea hovrätts överprövning i tvistemål

Svea hovrätts överprövning i tvistemål SVEA HOVRÄTT FÖRFATTARE Lina Nestor Hovrättsassessor Svea hovrätt Svea hovrätts överprövning i tvistemål en uppföljning av 2012 års undersökning 2 (23) Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 1.1

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 31 januari 2011 KLAGANDE Bostadsrättsföreningen Paviljongen i Limhamn Ombud: Jur.kand. Elisabeth Dahlgren Dahlgren Fastighetsjuridik Östra

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2013 Ö 2441-11 KLAGANDE MS-R MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Vittnesersättning (partssakkunnig) ÖVERKLAGAT

Läs mer

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) 1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har

Läs mer

Begångna brott Våld mot tjänsteman

Begångna brott Våld mot tjänsteman Mål nr meddelad i Uppsala 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Anders Wahlberg Åklagarmyndigheten Målsägande Christofer Företrädd av åklagaren Tilltalad HANAD Omar Ali, 871023 Torggatan

Läs mer

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol

Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol Advokatexamen, delkurs 2 Förberedelse inför och förhandling i domstol DAG 1 Förberedelse inför förhandling 10.15 10.45 Registrering 10.45 12.15 Förhandlingsteknik med Johan Lagerbielke, se bilaga 1. 12.15

Läs mer