Vägledning 2004:1 Version 1. Fusk?

Transkript

1 Fusk?

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten praxis JO:s beslut. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet smärre ändringar blivit mer omfattande. Smärre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Ändrad text är markerad med grå bakgrund. Den elektroniska versionen hittar du som arbetar inom socialförsäkringsadministrationen på Fia och du som är extern intressent på UPPLYSNINGAR: Försäkringskassan Enheten för gemensamma försäkringsfrågor Telefon: 08/ Internet Version 1 Ändrad Finns ej i tryckt form.

3 Innehåll Förkortningar...5 Sammanfattning...7 Läsanvisningar Inledning Centrala begrepp Fusk ett samhällsproblem Regeringens syn på fusk Försäkringskassans uppdrag Rätt från början Kontroll efter beslut Det förebyggande syftet med kontrollerna Samverkan Impulser att utreda fusk Impulser från allmänheten Tips från privatpersoner Tips från arbetsgivare, hyresvärdar med flera Annan utsaga Sekretesskydd för anmälaren Interna impulser Utredningslistor Impulser från andra myndigheter Tips från andra myndigheter Förfrågan från andra myndigheter Impulser från massmedier Systematiska och riktade kontroller Utredningsmetodik En impuls och sen då? Den fortsatta utredningen Dokumentation Provisoriskt beslut om indragning eller nedsättning Kontrollmetoder Besök Före besöket Under besöket Efter besöket Förfrågan hos den försäkrade och andra Besök och förfrågan hos den bidragsskyldige Uppgifter från andra myndigheter, arbetsgivare och försäkringsbolag Posten Direktåtkomst till register Försäkringskassans påtryckningsmedel Spaning en otillåten kontrollmetod! Iakttagelser på fritiden När fusk har konstaterats Vad händer med förmånen?

4 5.1.1 Nedsättning och indragning Återbetalning Ingen åtgärd Är det brottsligt att fuska? Rätten att polisanmäla Polisanmälan Sekretess efter polisanmälan Vilka uppgifter kan Försäkringskassan lämna till polis och åklagare? Är polisanmälan sekretessbelagd hos Försäkringskassan? Möjligheten att tipsa andra myndigheter om fusk Brott och straff Uppsåt och oaktsamhet Okunskap om vad som är otillåtet Försök Preskription Bedrägeri Anmälningsskyldighet vid ändrade förhållanden Straff och preskription Urkundsförfalskning Straff och preskription Missbruk av urkund Straff och preskription Osann försäkran och vårdslös försäkran Straff och preskription Osant intygande och brukande av osann urkund Straff och preskription Polis och åklagare Vad händer med polisanmälan? Sekretess för polisanmälan Åklagaren väcker åtal Att höras som vittne Att höras som sakkunnig Varför blev det inget åtal? Är beslutet svårt att förstå? Överprövning av åklagarens beslut Samverkan Samverkan med myndigheter Övergripande samverkan Samverkan på ärendenivå Samverkan inom Försäkringskassan...48 Källförteckning...50 Bilaga: Historik - information om ändringar i vägledningen (2004:1) Fusk?..52 Sakregister

5 Förkortningar AFL Lagen (1962:381) om allmän försäkring BrB Brottsbalken Fia Försäkringskassans intranät FL Förvaltningslagen (1986:223) JO Justitieombudsmannen Prop. Regeringens proposition RB Rättegångsbalken RFV Riksförsäkringsverket SekrL Sekretesslagen (1980:100) 5

6

7 Sammanfattning Fusk riskerar att minska allmänhetens tilltro till socialförsäkringen. Fusk innebär att pengarna inte fördelas på det sätt som riksdagen och regeringen har tänkt sig. Fusk måste bekämpas. Genom fokus på att det ska bli rätt från början kan fusk förebyggas. Men strävan efter att det ska bli rätt från början måste kombineras med att Försäkringskassan utreder misstankar om fusk. En utredning om fusk kan initieras av en impuls i form av en anmälan från till exempel en privatperson eller en annan myndighet. Men även handläggarens egna iakttagelser kan motivera en utredning. Utredningar om fusk bör handläggas skyndsamt. En impuls om fusk är en färskvara som med tiden kan förlora sitt värde. Om det skulle visa sig att en ersättning betalas ut felaktigt är det önskvärt att Försäkringskassan så snart som möjligt sätter stopp för ytterligare felaktiga utbetalningar. En skyndsam handläggning leder också till att det belopp som Försäkringskassan kan komma att kräva tillbaka blir lägre. Även respekten för den försäkrade kräver en skyndsam handläggning. Vetskapen om att en utredning om fusk pågår kan för den försäkrade uppfattas som mycket besvärande. Försäkringskassan har rätt att besöka den försäkrade, och att ställa frågor till såväl den försäkrade som andra som antas kunna lämna nödvändiga uppgifter. Och Försäkringskassan har möjlighet att få uppgifter från andra myndigheter, arbetsgivare och försäkringsbolag. Men det finns kontroll- och utredningsåtgärder som inte är tillåtna. Försäkringskassan får inte göra observationer utan att den försäkrade är medveten om detta. Försäkringskassan får inte heller vidta andra åtgärder som har karaktär av spaningsverksamhet. När Försäkringskassan upptäcker fusk blir det aktuellt att dra in eller sätta ned en ersättning, och att kräva återbetalning. Om Försäkringskassan misstänker att fusket är brottsligt ska Försäkringskassan göra en polisanmälan. Det kan leda till att åklagaren väcker åtal vid tingsrätten, och att den misstänkte döms till böter eller fängelse eller någon annan påföljd. Åklagaren ska normalt väcka åtal om bevisen är så starka att det kan antas att den misstänkte kommer att fällas för brottet. 7

8

9 Läsanvisningar Denna vägledning är tänkt att vara ett stöd i det dagliga arbetet för de handläggare på Försäkringskassan som utreder misstankar om fusk. Vägledningen kan också vara ett hjälpmedel vid utbildning av Försäkringskassans personal. Inledningsvis beskrivs Försäkringskassans impulser att utreda fusk (kapitel 2). Därefter behandlas den fortsatta handläggningen av fuskärenden (kapitel 3). Vissa kontrollmetoder, till exempel besök, belyses sedan särskilt (kapitel 4). Nästa kapitel tar upp vad Försäkringskassan ska göra när fusk har konstaterats. Det handlar om att dra in eller sätta ned en ersättning och att kräva återbetalning. Och om fusket är brottsligt ska Försäkringskassan göra en polisanmälan. Därefter beskrivs de brott som kan vara aktuella (kapitel 6). Detta följs av en kort beskrivning av polisens och åklagarens arbete (kapitel 7). Slutligen nämns några frågeställningar kring samverkan (kapitel 8). 9

10 1. Inledning I detta kapitel beskrivs de centrala begreppen, däribland fusk. Resten av kapitlet handlar om varför fusk måste bekämpas, och hur det lämpligen kan ske. 1.1 Centrala begrepp Det här är en vägledning om arbetet mot fusk. Vad som menas med fusk kan variera beroende på sammanhanget. Det finns nämligen inte någon allmänt vedertagen definition av begreppet fusk. I denna vägledning avses med fusk medvetna försök att kringgå gällande regler för personlig vinning. Fusk är något som den enskilde kan ställas till ansvar för. Men att en ersättning betalas ut felaktigt kan inte alltid den enskilde klandras för. Så är fallet till exempel om handläggningen är felaktig. Det kan exempelvis handla om räknefel, bristfälligt underlag eller felaktig rättstillämpning. Även begreppen överutnyttjande och systemfel tar sikte på fel där det inte är den enskilde som bär ansvaret, utan snarast lagstiftaren och myndigheterna. Med överutnyttjande avses vanligen att någon får en ersättning i enlighet med reglerna, men på ett sätt som inte varit avsett. Det kan ske exempelvis genom en kravlös praxisutveckling, tänjning av regler eller en beteendeanpassning till reglerna. Med systemfel avses egenskaper i regelsystem, samordning och organisation som innebär risk för läckage, felaktigt utnyttjande eller missbruk. Det senare begreppet missbruk är svårt att definiera på grund av att det används i olika betydelser. Ibland används det som synonymt med överutnyttjande, och ibland avses en medveten överträdelse av en regel som inte är straffbelagd. På socialförsäkringsområdet används ibland uttrycket fusk och missbruk utan att de olika begreppen hålls isär. Den här vägledningen handlar som sagt om fusk. Det innebär att fel i handläggningen, överutnyttjande och systemfel är problem som ligger utanför vägledningen. Den som felaktigt får en ersättning riskerar att bli återbetalningsskyldig. Men den som fuskar riskerar dessutom att straffas. Fusk kan nämligen många gånger vara brottsligt. 1.2 Fusk ett samhällsproblem Fusk innebär att allmänna medel används på ett annat sätt än vad riksdagen och regeringen har tänkt sig. Därigenom försämras statens möjligheter att omfördela resurser. Det kan i sin tur leda till ett ökat skattetryck. Fusk riskerar att skada medborgarnas förtroende för socialförsäkringen, och den svenska välfärdsmodellen kan därmed komma att ifrågasättas. Ett ytterligare problem är att marknadsekonomins spelregler i viss mån kan sättas ur spel. Exempelvis kan en egenföretagare som får socialförsäkringsförmåner som 10

11 hon eller han inte är berättigad till ta ut lägre priser för sina varor eller tjänster än sina hederliga konkurrenter. (Jfr Korsell och Nilsson 2003, s. 25 f.) 1.3 Regeringens syn på fusk Regeringen ser mycket allvarligt på fusk inom socialförsäkringen. Det är angeläget för välfärdssystemens legitimitet att medborgarna kan lita på att systemen fungerar effektivt och att pengarna fördelas till rätt personer. Kontroll av statliga medel är ett prioriterat område för regeringens arbete. (Prop. 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 utgiftsområde 10, s. 37 och prop. 2000/01:129 Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet, s. 30) 1.4 Försäkringskassans uppdrag Riksdagen och regeringen har konstaterat att kontrollen inom socialförsäkringen brustit av olika anledningar, vilket resulterat i felaktiga utbetalningar. Därför har riksdagen och regeringen vid upprepade tillfällen och i olika sammanhang ställt krav på en förbättrad kontroll av utbetalningarna från socialförsäkringen. (Prop. 2000/01:129, s. 30) Rätt från början Såväl regeringen som Försäkringskassan har bedömt att de största vinsterna när det gäller att förebygga fusk kan uppnås genom att rätt beslut fattas från början. Det kräver att beslutsunderlagen är så korrekta som möjligt. De uppgifter som har betydelse för rätten till ersättning bör därför i möjligaste mån kontrolleras innan ersättningen beviljas. (Prop. 1996/97:121 Systembrister och missbruk inom socialförsäkringssystemen, s. 22 f. och 36 f.) Ett exempel på hur kontrollen kan effektiviseras är att Försäkringskassan numera har direktåtkomst till arbetslöshetskassornas register genom den så kallade A-kasserutinen. Därigenom kan Försäkringskassan snabbt och enkelt kontrollera om en försäkrad som exempelvis begär sjukpenning samtidigt får arbetslöshetsersättning. En förutsättning för att det ska bli rätt från början är att den försäkrade får information både om sin rätt till en förmån och om sin skyldighet att lämna rätt uppgifter när hon eller han ansöker om en förmån. Den försäkrade bör också informeras om sin skyldighet att anmäla ändrade förhållanden till Försäkringskassan. Slutligen bör den försäkrade också få information om vad som kan hända om hon eller han lämnar oriktiga uppgifter eller låter bli att anmäla ändrade förhållanden. (Jfr prop. 1996/97:121, s. 22) Allt detta ställer höga krav på bland annat broschyrer och blanketter. All information måste vara tydlig och korrekt. Men den måste också vara tillgänglig för alla, även för dem som till exempel inte behärskar svenska eller som har ett funktionshinder som påverkar möjligheten att tillgodogöra sig informationen genom de vanliga informationskanalerna. 11

12 1.4.2 Kontroll efter beslut Helst ska det bli rätt från början. Men det händer att pengar betalas ut felaktigt på grund av fusk. Därför måste strävan efter att det ska bli rätt från början kombineras med kontroller efter att Försäkringskassan har beslutat att betala ut ersättning. Sätten att fuska är många och varierar från förmånsslag till förmånsslag. Ersättningar för inkomstbortfall kan till exempel betalas ut felaktigt på grund av att den försäkrade jobbar svart. Och fusk med bosättningsbaserade förmåner kan ske till exempel genom att en person folkbokför sig på en annan adress än där hon eller han verkligen bor Det förebyggande syftet med kontrollerna Kontroller behövs alltså för att upptäcka fusk. Men vilken betydelse har kontrollerna i det förebyggande arbetet? Leder kontrollerna till att de försäkrade blir noggrannare med att lämna korrekta uppgifter? Det finns forskning som pekar på att risken för upptäckt är av större betydelse för regelefterlenaden än stränga straff (Korsell och Nilsson 2003, s. 38). Vetskapen om att Försäkringskassan gör besök eller på annat sätt genomför kontroller bör ha en allmänpreventiv effekt (prop. 1996/97:121, s. 30). Därför är det viktigt att allmänheten känner till att Försäkringskassan aktivt bekämpar fusk, och att fuskande är förenat med betydande risker; i värsta fall väntar ett fängelsestraff. 1.5 Samverkan Med samverkan avses i denna vägledning utbyte av kunskap och information mellan olika parter samt samordnade insatser med syfte att upptäcka och förhindra fusk. Samverkan mellan myndigheter och andra intressenter kan väsentligt underlätta arbetet med att motverka fusk inom socialförsäkringen. Andra myndigheter och organisationer har inte sällan information och kompetens som är till stor nytta i Försäkringskassans arbete mot fusk. På motsvarande sätt besitter Försäkringskassan ofta information och kunskap som kan förhindra fel och fusk inom andra verksamheter. Samverkan med andra måste emellertid utgå från sekretessregler som gäller hos olika myndigheter och organisationer. Även det förhållandet att Försäkringskassan inte har samma befogenheter att genomföra kontrollåtgärder som till exempel Skatteverket och länsstyrelserna kan utgöra ett hinder mot vissa former av samverkan. 12

13 2. Impulser att utreda fusk Hur vet Försäkringskassan var den ska leta efter fusk? Ett sätt är att följa upp de impulser som kommer in till Försäkringskassan. Ett annat är att genomföra systematiska eller riktade kontroller. Detta kapitel ger exempel på varifrån impulser att utreda fusk kan komma. Anmälarens sekretesskydd beskrivs också. 2.1 Impulser från allmänheten Tips från privatpersoner De allra flesta anmälningar om fusk kommer från allmänheten. Vem som helst som känner till eller misstänker fusk kan tipsa Försäkringskassan. Den som vill kan lämna uppgifterna anonymt. Anmälan kan omfattas av sekretess, men anmälaren kan ändå tänkas vilja vara anonym för att undvika risken att utsättas för obehag om den försäkrade får ut uppgifter om anmälaren. För Försäkringskassan är det en fördel om anmälaren uppger sin identitet, eftersom det ger större möjligheter att i efterhand kontrollera uppgifterna i anmälan och att återkomma med ytterligare frågor. En anonym anmälan kan visserligen vara grund för att utreda ett ärende, men den har normalt inget eller i vart fall ringa bevisvärde i sig (prop. 1996/97:121, s. 31). Oscar ringer till Försäkringskassan och anmäler att Erik som får sjukersättning jobbar svart med att reparera och sälja begagnade bilar. Handläggaren bestämmer sig för att utreda detta, och börjar med att kontrollera om det stämmer att Erik får sjukersättning. En anmälare som vill vara anonym säger att han tycker att Försäkringskassan borde kolla upp Emma och Filip. Enligt anmälaren lever de tillsammans med sina två barn på Storgatan, trots att de är skrivna på olika adresser. Handläggaren börjar med att kontrollera att bostadsbidrag betalas ut, och bestämmer sig därefter för att stämma av anmälarens uppgifter med folkbokföringsuppgifterna Tips från arbetsgivare, hyresvärdar med flera Anmälningar om fusk kan alltså komma från privatpersoner, men också från till exempel arbetsgivare, försäkringsbolag, hyresvärdar, fastighetsförvaltare, bostadsrättsföreningar och andra företag och föreningar. 13

14 En parkeringsvakt kontrollerar en besöksparkering på uppdrag av fastighetsägaren. En Volvo står parkerad på besöksparkeringen många nätter i följd, och parkeringsvakten har därför utfärdat ett flertal parkeringsböter. Bilens ägare Alexander hör av sig till parkeringsvakten och säger att han inte bor i området, men att han ofta hälsar på sin före detta fru och sina barn. Parkeringsvakten informerar Alexander om att det inte är tillåtet att parkera på besöksparkeringen natt efter natt en längre tid, och uppmanar honom att hyra en parkeringsplats. Hon tvivlar dessutom på att Alexanders förklaring är sann. Hon minns att hon för en tid sedan läste en artikel om fusk med bostadsbidrag och bestämmer sig för att kontakta Försäkringskassan. Försäkringsbolag lämnar normalt inte ut uppgifter om försäkringstagarnas personliga förhållanden. Men om ett försäkringsbolag misstänker att Försäkringskassan kommer att betala ut ersättning på grund av brottsligt förfarande, kan bolaget kontakta Försäkringskassan och lämna ut handlingar eller uppgifter ur ett skadeärende. (Sveriges Försäkringsförbund 2002, s. 5 f.) Annan utsaga Förutom anmälningar om fusk kan ibland andra uttalanden i ett försäkringsärende om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden vara en impuls att utreda fusk. Denna typ av uttalanden muntliga eller skriftliga kallas för andra utsagor. En utsaga som finns dokumenterad i ett ärende kan ibland vara en impuls att utreda fusk i ett annat ärende. I ett ärende om underhållsstöd finns det antecknat att boföräldern Elin tror att den bidragsskyldige William bor ihop med sin nya flickvän Julia. Julia har bostadsbidrag som ensamstående. Genom Elins utsaga får Försäkringskassan en impuls att utreda Julias rätt att få bostadsbidrag. 2.2 Sekretesskydd för anmälaren Det som sägs om anmälningar i detta avsnitt gäller även andra utsagor om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Det som sägs om anmälaren och dennes närstående gäller även för den som har lämnat en utsaga och dennes närstående. En anmälan omfattas av sekretess om anmälaren eller en närstående till denne riskerar att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs (7 kap. 7 tredje stycket sekretesslagen [1980:100] [SekrL]). Sekretessen innebär en inskränkning i den försäkrades rätt till information om sig 14

15 själv i ett ärende, den så kallade partsinsyn en enligt 14 kap. 4 5 SekrL. Sekretessen gäller nämligen även gentemot den som anmälan avser. Bestämmelsen är inte tillämplig på anmälningar som gjorts av en myndighet eller i tjänsten av någon som är offentligt anställd (Justitieombudsmannen [JO] 1984/85 s. 272). Uttrycket annat allvarligt men inbegriper troligtvis till exempel telefonterror och andra allvarligare trakasserier. Om anmälan rör en närstående, granne eller arbetskamrat kan det ibland räcka med ett påtagligt obehag för att annat allvarligt men ska anses finnas. Att anmälaren anser det obehagligt i största allmänhet att den anmälde vet vem som har gjort anmälan är däremot inte ett sådant men som innebär sekretess. (Regner, s. 7:37) Utgångspunkten för bedömningen av risken för men är den berörda personens egen upplevelse. Försäkringskassan är inte skyldig att kontakta anmälaren inför ett eventuellt utlämnande. Men det finns inte något hinder för att Försäkringskassan gör det för att få ett fullgott underlag för den så kallade menprövningen. (Jfr Regner, s. 14:30) Den egna upplevelsen ska kompletteras med en bedömning som utgår från de gängse värderingarna i samhället. En person kan till exempel tycka att det i största allmänhet är obehagligt att andra vet var han bor. Men en sådan uppfattning kan inte anses vara allmänt rådande, och obehaget innebär därför inte alltid men. (Regner, s. III:14 f.) Om menprövningen utmynnar i att sekretess gäller, återstår frågan vilka uppgifter i anmälan som omfattas av sekretessen. Till att börja med omfattar sekretessen vem som har gjort anmälan. Men ibland kan själva innehållet i anmälan avslöja anmälarens identitet. Så kan vara fallet även om anmälan gjorts anonymt. Eftersom meningen med sekretessen är att hemlighålla anmälarens identitet omfattas i detta fall även innehållet i anmälan av sekretessen. Slutligen kan sekretessen omfatta anmälans existens i sig. Så är det om redan uppgiften om att anmälan finns skulle avslöja vem som är anmälare. (Regner, s. 7:36 f.) Det kan vara bra att känna till att anmälaren kan bli tvungen att vittna vid en eventuell rättegång även om sekretess för anmälan gäller hos Försäkringskassan. Se vidare Vägledning 2001:3, Offentlighet eller sekretess? avsnitt 6.2 Vad är men?, och avsnitt 6.5 Den enskilde råder över uppgifter om sig själv. Se också metodstödet Försäkringssekretess ett stöd på Försäkringskassans intranät (Fia) under Försäkring & bidrag/gemensamt/förvaltningsrätt och sekretess. 2.3 Interna impulser Handläggarens iakttagelser kan motivera en utredning av fusk. Till exempel kan handläggaren notera att den försäkrade lämnar en stor mängd motstridiga uppgifter. 15

16 En impuls till utredning kan också komma från en annan handläggare på Försäkringskassan än den som handlägger det aktuella ärendet. Det finns nämligen ingen sekretess mellan Försäkringskassans olika lokala enheter (1 kap. 3 SekrL och JO 1996/97 s. 474). Hanna lämnar in en ansökan om bostadsbidrag och uppger att hon är ensamstående. Hon lämnar samtidigt in ett intyg om att hennes före detta sambo Emil nu är inneboende på Fuskgränd 13. Handläggaren vet att ett antal kända bidragsfuskare tidigare har använt sig av just den adressen vid fusk med bostadsbidrag. Därför är detta en impuls att utreda om Hanna och Emil verkligen har separerat. Handläggaren bestämmer sig också för att kontrollera om familjen där Emil nu sägs vara inneboende får bostadsbidrag, eftersom rätten till bidrag kan påverkas av att han bor där. Rehabiliteringshandläggaren uppmärksammar att det i svaret på en läkarremiss står att Anton har uppgett att han och hans sambo delar lika på allt arbete i hemmet. Handläggaren hade emellertid fått uppfattningen att Anton var ensamstående, och tar därför kontakt med en bidragshandläggare för att ge en impuls till kontroll av om Anton eller hans sambo får bostadsbidrag som ensamstående. Målaren Ingvar som är sjukskriven kommer in till Försäkringskassan för att lämna in ett läkarintyg för fortsatt hel sjukskrivning en månad framåt. Handläggaren i kundtjänsten som tar emot intyget noterar att Ingvar har på sig en målaroverall med firmatryck, och att han har färgstänk på bland annat händerna, kläderna och glasögonen. Handläggaren för sina iakttagelser vidare till sjukpenninghandläggaren Utredningslistor Varje dag framställs utredningslistor av Försäkringskassan. De innehåller bland annat aktuella folkbokföringsuppgifter från Skatteverket. Listorna kan användas för kontroll av bland annat underhållsstödsärenden och bostadsbidragsärenden. De kan också vara en impuls att kontrollera om även andra förmåner påverkas av de nya uppgifterna. Och ibland kan listorna vara en impuls till utredning av fusk. 16

17 Bostadsbidragshandläggaren går igenom en utredningslista. Enligt listan har barnet Lucas inte längre samma adress som sin pappa Viktor, vilket påverkar Viktors rätt till bostadsbidrag. Handläggaren kontaktar Viktor och frågar om det stämmer att Lucas inte längre bor hos honom. 2.4 Impulser från andra myndigheter Tips från andra myndigheter Huvudregeln är att sekretess gäller mellan olika myndigheter (1 kap. 3 SekrL). Men det finns undantag från denna regel som gör det möjligt för de flesta andra myndigheter att i vissa situationer tipsa Försäkringskassan om fusk. Många myndigheter kan tipsa Försäkringskassan om fusk och misstankar om brott om det är uppenbart att intresset av att uppgifterna lämnas ut väger tyngre än det intresse som sekretessen ska skydda (14 kap. 3 SekrL, jfr även prop. 1983/84:142 om ändring i sekretesslagen (1980:100) m.m., s. 32 f.). Försäkringskassan kan också få impulser att utreda fusk när den samarbetar med andra myndigheter Förfrågan från andra myndigheter Försäkringskassan kan få impulser att utreda fusk från andra myndigheter utan att dessa anmäler fusk. Så kan ske när en handläggare på en annan myndighet begär att få ut uppgifter från Försäkringskassan. Denna begäran kan i vissa fall vara en impuls för Försäkringskassans handläggare att inleda en fuskutredning. När en handläggare på en annan myndighet begär ut uppgifter från Försäkringskassan kan information om vilken enhet handläggaren arbetar på i sig vara en impuls till utredning. Till exempel kan de handläggare på Skatteverket som arbetar med moms- eller arbetsgivarfrågor ibland upptäcka svartjobb. När en sådan handläggare frågar Försäkringskassan om en försäkrad har sjukpenning eller liknande förmån kan förfrågan därför bli en impuls att utreda om sjukpenning betalas ut felaktigt. 2.5 Impulser från massmedier Uppgifter i massmedier kan utgöra en impuls för Försäkringskassan att utreda fusk. Till exempel kan en tidningsartikel eller ett TV-inslag beskriva hur en försäkrad arbetar och lever i övrigt. Det har även förekommit att försäkrade som är sjukskrivna har annonserat efter arbete i massmedier och på Internet. 17

18 2.6 Systematiska och riktade kontroller Detta kapitel har hittills handlat om kontroller på grund av en impuls. Men det förtjänar att nämnas att fusk naturligtvis också kan upptäckas vid kontroller som inte direkt riktar sig mot ett enskilt ärende eller enskild person. Det kan handla om fortlöpande, systematisk kontroll av enskildas uppgifter i försäkringsärenden. En sådan kontroll gör det möjligt att följa utvecklingen av fusk. Resultaten kan också vara en anledning att utföra riktade kontroller inom områden där fusk förekommer. Riktade kontroller sker under en begränsad tid och med ett speciellt fokus, till exempel en viss förmån, en viss uppgift eller en viss kundgrupp. 18

19 3. Utredningsmetodik Är impulsen till Försäkringskassan relevant? Det vill säga, finns det anledning att följa upp den? Vilka krav ställs på Försäkringskassan avseende skyndsam handläggning och dokumentation av uppgifter? Ska Försäkringskassan fatta ett provisoriskt beslut om indragning eller nedsättning? Dessa frågor behandlas i det här kapitlet som handlar om Försäkringskassans fortsatta handläggning av fuskärenden. 3.1 En impuls och sen då? Vad ska Försäkringskassan göra med anmälningar och andra impulser? Först och främst måste Försäkringskassan bedöma om impulsen över huvud taget är relevant. Har de uppgifter som lämnats betydelse för någon ersättning som betalas ut? Om Försäkringskassan vid denna inledande utredning kommer fram till att det inte kan uteslutas att det finns grund för att ifrågasätta rätten till ersättning ska Försäkringskassan fortsätta att utreda ärendet. (Jfr RFV ANSER 1996:2 Missbruk och fusk med försäkring och bidrag, s. 19) En anmälan kommer in till Försäkringskassan om att Simon arbetar trots att han sedan länge är sjukskriven. Handläggaren kan genom kontroll i datorn snabbt konstatera att Simon inte har varit sjukskriven det senaste året. Handläggaren avslutar utredningen. Albin, som är 30 år, har på grund av en lättare hjärnskada hel sjukersättning. Försäkringskassan får in en anmälan om att han arbetar. Albin berättar för handläggaren att han nyligen har flyttat till en ny stad. Han får många frågor från nya vänner om vad han arbetar med, men vill inte berätta att han har en hjärnskada och får sjukersättning. Därför hittar han på att han har olika arbeten. Handläggaren konstaterar att det framgår mycket tydligt av ett läkarintyg att Albin inte kan sköta ett arbete, men att han socialt fungerar någorlunda. Handläggaren kommer fram till att det inte behövs någon ytterligare utredning. I en anmälan till Försäkringskassan sägs att Linnea får bostadsbidrag som ensamstående trots att hon bor med sin pojkvän Isak. Handläggaren kontrollerar var Isak är folkbokförd. Det visar sig att han är skri- 19

20 ven på en adress där bara restaurangen BoGott ligger. Handläggaren bestämmer sig för att utreda ärendet vidare. En impuls kan ha betydelse för flera förmåner. Det är därför viktigt att impulsen förs vidare till andra aktuella enheter på Försäkringskassan. Om impulsen har betydelse för flera förmåner är det viktigt att de utreds samtidigt. 3.2 Den fortsatta utredningen Den fortsatta utredningen utgår lämpligen från det material som Försäkringskassan redan har tillgång till. Först därefter bör handläggaren överväga om ytterligare uppgifter krävs, och vilka kontrollmetoder som i sådant fall kan vara lämpliga. Besök och andra metoder för att få uppgifter beskrivs närmare i kapitel 4. Vid värderingen av olika uppgifter får Försäkringskassans inställning inte vara den att de uppgifter som lämnas av andra än den försäkrade alltid tillmäts större värde än de uppgifter den försäkrade själv lämnar. Självklart kan även andra personer lämna felaktiga uppgifter på grund av exempelvis okunnighet, misstag eller slarv. Det kan också tänkas att någon av ren illvilja lämnar felaktiga uppgifter om någon annan. Försäkringskassan ska självständigt och sakligt bedöma det material som finns i ärendet när den prövar om den försäkrade är berättigad till en förmån eller bidrag. (Jfr prop. 1996/97:121, s. 30 f.) Alla ärenden där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts (7 förvaltningslagen [1986:223] [FL]). En impuls om fusk är en färskvara som med tiden kan förlora sitt värde. Och om det skulle visa sig att en ersättning betalas ut felaktigt är det förstås önskvärt att Försäkringskassan så snart som möjligt sätter stopp för ytterligare felaktiga utbetalningar. En skyndsam handläggning leder också till att det belopp som Försäkringskassan kan komma att kräva tillbaka blir lägre. Även respekten för den försäkrade kräver en skyndsam handläggning. Vetskapen om att en utredning om fusk pågår kan för den försäkrade uppfattas som mycket besvärande. En sådan utredning kan få förödande konsekvenser för den försäkrade, som i värsta fall riskerar ett fängelsestraff. Därför bör den försäkrade inte behöva sväva i ovisshet längre än nödvändigt Dokumentation Alla uppgifter som kommer in till Försäkringskassan på annat sätt än genom en handling, och som kan ha betydelse för utgången i ett ärende, ska dokumenteras (15 FL). Det innebär att såväl muntliga anmälningar som andra muntliga uppgifter ska dokumenteras, oavsett vem som lämnar dessa. Vidare innebär det att hembesök och arbetsplatsbesök ska dokumenteras. Eftersom det mänskliga minnet har sina brister är det lämpligt att anteckna muntliga anmälningar under samtalet eller omedelbart efter samtalet. Sär- 20

21 skilt viktigt är detta vid anonyma anmälningar, eftersom det i dessa fall inte går att stämma av anteckningarna i efterhand med anmälaren. Dokumentationen ska vara objektiv. Handläggarens egna värderingar ska antecknas bara om de kan antas ha betydelse för bedömningen i ärendet. (Norström 1999, s. 115) Vad ska handläggaren göra om en person som ringer till Försäkringskassan för att tipsa om fusk inleder med att presentera sig, men senare säger att hon eller han vill vara anonym? I detta läge kan handläggaren inte göra annat än att informera om sin skyldighet att dokumentera såväl anmälan som anmälarens namn. Dokumentationen i fuskärendena är viktig eftersom den ska ligga till grund för ett antal beslut. Ska utredningen avslutas utan ytterligare åtgärd? Eller ska den leda till ett beslut om nedsättning eller indragning av en ersättning? Och ska kanske dessutom en polisanmälan göras? Se vidare Vägledning 2004:7, Försäkringskassan och förvaltningslagen Provisoriskt beslut om indragning eller nedsättning Vad händer med förmånen under utredningen? Om det finns sannolika skäl att dra in eller minska en ersättning, kan Försäkringskassan besluta att ersättningen ska hållas inne eller betalas ut med lägre belopp till dess slutligt beslut fattas. Denna möjlighet framgår bland annat av 20 kap. 2 a tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). I en rad andra lagar på socialförsäkringsområdet finns endera en motsvarande bestämmelse (se till exempel 19 lagen [1996:1030] om underhållsstöd) eller en hänvisning till att 20 kap. 2 a AFL ska tillämpas (se till exempel 30 lagen [1993:737] om bostadsbidrag). Bestämmelsen bör tillämpas med viss urskillning, så att en ersättning inte dras in så snart det uppstår tveksamhet om den försäkrade har rätt till den (prop. 1982/83:3 om samordningsfrågor inom det socialpolitiska bidragssystemet, s. 71 f.). Förvaltningslagens krav på kommunicering tar sikte på slutliga och inte provisoriska beslut. Det finns därför inte någon allmän skyldighet att kommunicera utredningen innan Försäkringskassan fattar ett provisoriskt beslut. Men när det handlar om en viktig förmån för den försäkrade kan det ändå många gånger finnas anledning att kommunicera utredningen även inför provisoriska beslut (Norström 1999, s. 130 f.). Sammanfattningsvis kan man säga att Försäkringskassan måste väga den försäkrades behov av ersättningen mot Försäkringskassans intresse av att snabbt kunna stoppa utbetalningar som preliminärt bedöms vara felaktiga. Om Försäkringskassan har fattat ett provisoriskt beslut är det särskilt viktigt att den fortsatta handläggningen sker skyndsamt. 21

22 4. Kontrollmetoder Det här kapitlet handlar om Försäkringskassans möjligheter att få tillgång till uppgifter. Försäkringskassan har rätt att göra besök och att ställa frågor till såväl den försäkrade som andra. Och Försäkringskassan har möjlighet att få uppgifter från andra myndigheter, arbetsgivare och försäkringsbolag. Men det finns förstås en gräns för vad Försäkringskassan får göra. Till exempel ska Försäkringskassan inte göra observationer som den försäkrade inte är medveten om eller som i övrigt har karaktär av spaningsverksamhet. 4.1 Besök Försäkringskassan har rätt att göra såväl hembesök som arbetsplatsbesök. Rätten att göra besök framgår bland annat av 20 kap. 8 AFL. I många andra lagar på socialförsäkringsområdet finns endera en motsvarande bestämmelse (se till exempel 11 lagen [1991:1047] om sjuklön) eller en hänvisning till att 20 kap. 8 AFL ska tillämpas (se till exempel 14 lagen [1947:529] om allmänna barnbidrag). Försäkringskassan måste först bedöma behovet av ett besök. Besök ska användas som en utrednings- eller kontrollåtgärd bara om det finns sakliga skäl för en sådan åtgärd. Skälen ska normalt vara individuella och finnas i det enskilda ärendet. (Prop. 1996/97:121, s. 32) Besök får också användas som en kontrollåtgärd vid generellt eller stickprovsmässigt inriktade insatser utan att någon individualiserad prövning görs i det särskilda ärendet (prop. 1996/97:121, s. 32). Försäkringskassan kan till exempel kontrollera alla försäkrade som är sjukskrivna en viss period genom att besöka dem Före besöket Inför ett besök är det lämpligt att handläggaren ställer sig följande frågor. Vad är syftet med besöket? Vilka frågor kan man få besvarade genom ett hembesök? Kan det önskade resultatet uppnås på något annat, mindre ingripande sätt? Besök bör normalt vara aviserade i förväg, men de kan också ske oanmälda om det är motiverat ur utredningssynpunkt. Oanmälda besök bör reserveras för de fall ett sådant besök framstår som befogat och andra, mindre ingripande utredningsmetoder, inte är möjliga eller tillräckliga. (Prop. 1996/97:121, s. 30 f.) 22

23 Elias har ansökt om bostadsbidrag som ensamstående med barn. När handläggaren jämför hyreskostnaden med Elias inkomster bedömer hon det vara orimligt att Elias skulle ha råd med denna höga hyra även med hänsyn till ett eventuellt bostadsbidrag. Handläggaren gör tillsammans med en annan handläggare ett oanmält besök hos Elias, och upptäcker då att han hyr ut en del av sin lägenhet till en student. Ida som är Linus chef informerar Försäkringskassan om att hon har sagt upp Linus med sex månaders uppsägningstid. Linus är sjukskriven, men enligt Ida jobbar han i själva verket svart på ett annat arbete. Handläggaren bestämmer sig för att göra ett oanmält besök på den påstådda arbetsplatsen. Försäkringskassan har inte rätt att kräva legitimation av någon. Hur ska handläggarna vid ett besök kunna vara säkra på att det är rätt person som de träffar på? Ett sätt är att ha med sig ett pass- eller körkortsfoto av den som ska besökas. Fotografierna kan omfattas av sekretess enligt 7 kap. 15 SekrL, men menprövningen leder i regel till att fotografierna kan lämnas ut. Försäkringskassan kan få passfoton från Rikspolisstyrelsens passfotoenhet, och körkortsfoton från Vägverkets körkortsregister. Ett besök kan vara förenat med fara för handläggarna. För att minska risken är det lämpligt att två handläggare gör besök tillsammans. Att vara två kan också vara bra ur bevissynpunkt. Till exempel kan anklagelser om att besöket inte har gått rätt till vara lättare att utreda och bemöta om besöket genomförts av två handläggare. Det är lämpligt att Försäkringskassan har rutiner där det framgår vem som är ansvarig för att bevaka att handläggarna kommer tillbaka från besöket, och vilka åtgärder som ska vidtas om handläggarna inte har kommit tillbaka på utsatt tid eller på annat sätt hört av sig. Om det är aktuellt att besöka en försäkrad som tidigare varit aggressiv eller uppträtt hotfullt kan man i stället boka ett möte med den försäkrade i Försäkringskassans lokaler. Om handläggarna har behov av att ta med sig handlingar ur akten när de gör besök är det lämpligt att de tar med sig kopior i stället för originalhandlingar. Det är mycket svårt att återskapa en försäkringsakt som har förstörts eller kommit bort. 23

24 4.1.2 Under besöket Handläggarna ska vid besöket visa tjänstelegitimation, och tala om vad syftet med besöket är. Handläggarna får inte uppträda på ett sätt som skulle kunna skapa intrycket av att besöket är en tvångsåtgärd. Det är alltid den försäkrade som avgör om handläggarna ska få komma in i bostaden. (Prop. 1996/97:121, s. 31) Den personliga integriteten ska alltid respekteras vid besöken. Om det finns flera personer än den försäkrade i bostaden ska handläggarna höra efter om det går bra att tala fritt i deras närvaro eller om samtalet ska ske enskilt. Även om handläggarna får besked om att det går bra att tala fritt, ska de vara försiktiga med uppgifter som kan vara sekretessbelagda. Om handläggarna utsätts för något hot under besöket ska de inte låta sig provoceras av detta, utan agera lugnt och omedelbart avbryta besöket. Försäkringskassans rätt att besöka den försäkrade innefattar inte en rätt att undersöka bostaden. (Prop. 1996/97:121, s. 33) Wilma och Matilda är på hembesök hos Moa som har ansökt om bostadsbidrag som ensamstående. Under besöket ber Wilma att få gå på toaletten. Under toalettbesöket öppnar hon badrumsskåpet och konstaterar att Moa verkar dela badrumsskåpet med en man. Wilma har uppenbarligen inte förstått vad hon får och inte får göra vid ett hembesök. Genom att undersöka badrumsskåpet överskred hon sina befogenheter. Anna, som har bostadsbidrag som ensamstående, visar på eget initiativ sina garderober för handläggarna och säger: Titta här nu, så ser ni att jag bor ensam. Handläggarna dokumenterar att Anna bad att få visa innehållet i samtliga garderober, och att det där endast fanns kläder som kunde vara Annas. Försäkringskassan har inte rätt att undersöka en bostad. Men om den försäkrade själv vill visa stängda utrymmen ska handläggarna förstås dokumentera sina iakttagelser. Det som kommer fram under besöket ska dokumenteras om det kan ha betydelse för utgången i ärendet (15 FL). Det kan vara svårt att hinna med att både föra samtal, iaktta omgivningen och att föra anteckningar. Även av denna anledning är det lämpligt att vara två handläggare. Då kan en av handläggarna helt koncentrera sig på att dokumentera det som kommer fram under besöket. 24

25 Om det kommer fram omständigheter som kan ligga till grund för att ifrågasätta rätten till en förmån, bör den försäkrade under besöket ges möjlighet att bemöta dessa. Det kan vara uppgifter som den försäkrade lämnar, men också iakttagelser som handläggarna gör. Handläggarna Gustav och Jacob är på hembesök hos Amanda, en mamma som har bostadsbidrag som ensamstående. I hallen ser handläggarna två kavajer och flera par skor för män. Handläggarna påpekar detta för Amanda och ger henne möjlighet att berätta vems kläderna är, och varför de finns där. Besöket bör avslutas med att handläggarna sammanfattar besöket för den försäkrade och kort informerar om vad Försäkringskassan nu kommer att göra Efter besöket De uppgifter som har kommit fram under besöket och de iakttagelser som handläggarna har gjort bör snarast möjligt dokumenteras i ärendet. Handläggaren som har gjort anteckningarna bör datera och underteckna dessa (Hellners och Malmqvist 2003, s. 161 f.). Om två handläggare har varit med på besöket är det ur bevissynpunkt bra om även den andra handläggaren justerar dokumentationen. Efter besöket återstår den viktiga uppgiften att värdera det som har kommit fram vid besöket. Det finns inte här utrymme för att gå in närmare på hur denna värdering ska gå till. Men som ett exempel kan det påpekas att det faktum att en annan person finns i den besöktes bostad givetvis inte är ett bevis på att hon eller han även är bosatt där (prop. 1996/97:121, s. 30). 4.2 Förfrågan hos den försäkrade och andra Försäkringskassan har rätt att ställa frågor såväl till den försäkrade som till andra som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter. Denna rätt framgår bland annat av 20 kap. 8 AFL. I många andra lagar på socialförsäkringsområdet finns endera en motsvarande bestämmelse (se till exempel 11 lagen [1991:1047] om sjuklön) eller en hänvisning till att 20 kap. 8 AFL ska tillämpas (se till exempel 14 lagen [1947:529] om allmänna barnbidrag). När kan det bli aktuellt att ställa frågor till någon annan än den försäkrade? Här kan förstås inte ges något uttömmande svar, men det kan till exempel handla om att ställa kompletterande frågor till den som har gjort en anmälan om fusk. Och i bostadsbidrags- och underhållsstödsärenden kan det bli aktuellt att kontakta hyresvärdar och fastighetsförvaltare för att utreda de aktuella personernas boende. 25

26 Sture är sjukskriven. Vid ett hembesök ser handläggarna att det ligger en mängd verktyg på Stures uppfart. Där står även tre motorcyklar. Handläggarna frågar Sture om han arbetar med att reparera eller sälja motorcyklar. Sture svarar att han inte gör det. Efter hembesöket kontaktar handläggaren bilregistret och får veta att Sture har sålt fem motorcyklar under sjukskrivningsperioden till MCförsäljaren Harley. Handläggaren bestämmer sig för att kontakta Harley för att fråga om Sture arbetar eller utför uppdrag åt honom. Två handläggare är på ett oanmält hembesök i ett hyreshus. Ingen öppnar när de ringer på dörren. Plötsligt öppnar grannen sin dörr och säger att det inte är någon idé att ringa på längre. Det bor ändå ingen i den lägenheten säger han. Handläggarna funderar på om de kan presentera sig för grannen som försäkringskassehandläggare, och ställa några frågor. De kommer fram till att de kan göra det, eftersom reglerna om att ställa frågor till andra än den försäkrade är tillämpliga. De bedömer nämligen att det är nödvändigt att ställa ytterligare frågor om den försäkrades boendeförhållanden. 4.3 Besök och förfrågan hos den bidragsskyldige De flesta bestämmelser som ger Försäkringskassan rätt att göra besök och att ställa frågor utgår från att dessa utredningsåtgärder tillämpas i förhållande till en ersättningsberättigad person. I underhållsstödsärenden är det emellertid möjligt att tillämpa dessa utredningsåtgärder också i förhållande till den bidragsskyldige, trots att denne inte är ersättningsberättigad (42 lagen [1996:1030] om underhållsstöd). Det som har sagts tidigare i detta kapitel om besök och att ställa frågor gäller alltså även i förhållande till den bidragsskyldige. 4.4 Uppgifter från andra myndigheter, arbetsgivare och försäkringsbolag Sekretess gäller som huvudregel mellan olika myndigheter (1 kap. 3 SekrL). Men Försäkringskassan kan trots det få uppgifter om en namngiven person rörande förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av lagen om allmän försäkring. Såväl statliga och kommunala myndigheter som arbetsgivare och försäkringsinrättningar ska på begäran lämna sådana uppgifter till Försäkringskassan (20 kap. 9 AFL). I vissa andra lagar på socialförsäkringsområdet finns endera en motsvarande bestämmelse eller en hänvisning till att 20 kap. 9 AFL ska tillämpas. 26

27 Begreppet kommunala myndigheter omfattar landstingskommunala myndigheter. Bestämmelserna ger alltså Försäkringskassan stora möjligheter att få ut uppgifter från till exempel den allmänna hälso- och sjukvården. Begreppet försäkringsinrättningar är ett ålderdomligt uttryck som i princip är liktydigt med försäkringsbolag. Generellt gäller att Försäkringskassan inte ska begära in uppgifter slentrianmässigt (prop. 1980/81:28 om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen i fråga om hälso- och sjukvården samt den allmänna försäkringen, s ). När Försäkringskassan begär att få uppgifter är det viktigt att Försäkringskassans handläggare inte lämnar ut sekretesskyddad information. Men det är tillåtet att röja någon enstaka uppgift om det krävs för att Försäkringskassan över huvud taget ska kunna göra en förfrågan. (1 kap. 5 SekrL och prop. 1996/97:121, s. 31) Klara handlägger en ansökan om hel sjukersättning till följd av en bilolycka, men tycker att det finns flera saker som talar för att trovärdigheten av den försäkrades uppgifter kan ifrågasättas. Klara har i ett annat ärende haft kontakt med ett försäkringsbolag. Då fick hon veta att bolaget polisanmält flera fall av bedrägerier med försäkringsersättningar i samband med bilolyckor under det senaste halvåret. Klara kontaktar försäkringsbolaget för att få veta om den försäkrade är under utredning med anledning av bilolyckan Posten Det är viktigt att Försäkringskassan har tillgång till adressuppgifter så att den vid behov kan kontrollera den försäkrades bostadsadress och faktiska boendeförhållanden (prop. 1996/97:121, s. 35). Försäkringskassan har rätt att få ut uppgifter om en enskilds adress från den som bedriver postverksamhet, vilket avser såväl Posten som privata postföretag. Det gäller under förutsättning att uppgiften behövs för kontroll av rätten till ersättning och att uppgiften är av väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende. (20 postlagen [1993:1684]) Det innebär i klartext att Försäkringskassan inte får hämta in adressuppgifter slentrianmässigt (jfr prop. 1996/97:121, s. 35 f.). Begreppet adress har en skiftande innebörd. Till exempel förekommer adressort, bostadsadress, folkbokföringsadress, postadress, särskild postadress och utdelningsadress. Begreppet adress bör i detta sammanhang tolkas i vid bemärkelse. Det innebär att postföretaget bör kunna lämna ut uppgifter om vem som är innehavare av en postbox och adressen till denna person samt numret på postboxen. (Prop. 1996/97:121, s. 35) Postföretaget bör också kunna lämna ut uppgifter som hänger samman med adressuppgifter, exempelvis uppgift om vilken fastighet en viss adress avser. Ett annat exempel är att Försäkringskassan kan behöva få veta om post delas ut till en viss person på en viss adress. (Prop. 1996/97:121, s. 35) 27

28 Uppgifterna ska avse en enskilds adress; en permanent eller en tillfällig adress. Det senare kan till exempel gälla uppgifter från en begäran om tillfällig eftersändning. Ett annat exempel är besked om en adress som har uppgetts för en viss person till exempel folkbokföringsadressen verkligen är dennes adress i den meningen att postföretaget delar ut post på den adressen. (Prop. 1996/97:121, s. 41) Hugo har bostadsbidrag som ensamstående. En anmälan kommer in till Försäkringskassan om att han bor tillsammans med Alva. Handläggaren konstaterar att Alva är folkbokförd hos Hugos föräldrar. Handläggaren kontaktar brevbäraren som berättar att han delar ut Alvas post på Hugos adress. Handläggaren bestämmer sig för att utreda ärendet vidare Direktåtkomst till register Försäkringskassan har alltså möjlighet att begära ut uppgifter från andra myndigheter. Men ibland kan Försäkringskassan få tillgång till uppgifterna till och med utan en begäran. Så är fallet med vissa uppgifter som är elektroniskt lagrade hos arbetslöshetskassorna. Det finns en maskinell rutin för informationsutbytet mellan försäkringskassorna och arbetslöshetskassorna (A-kasserutinen). Rutinen ger Försäkringskassan direktåtkomst till vissa uppgifter i arbetslöshetskassornas register. De uppgifter som Försäkringskassan har direktåtkomst till är bland annat: från och med vilken dag den försäkrade blev anmäld eller avanmäld som arbetssökande vid arbetsförmedlingen, vilken dag ersättningsperioden börjar, och om den arbetslöse uppgett sig ha varit sjuk eller föräldraledig en viss dag samt omfattningen av sjukfrånvaron eller ledigheten. 4.5 Försäkringskassans påtryckningsmedel Det kan tänkas att den försäkrade inte vill medverka i utredningen. Om den försäkrade vägrar att ta emot besök eller vägrar att lämna uppgifter som Försäkringskassan har rätt att få, kan Försäkringskassan dra in eller sätta ned den försäkrades ersättning. Denna möjlighet bör användas med försiktighet och främst i påtryckningssyfte för att få den försäkrade att medverka i utredningen (prop. 1994/95:147 Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension för gifta, s. 52). Rätten att dra in eller sätta ned ersättningen som påtryckningsmedel framgår bland annat av 20 kap. 3 AFL. I vissa andra lagar på socialförsäkringsom- 28