Vägledning 2004:1 Version 9. Kontrollutredning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning 2004:1 Version 9. Kontrollutredning"

Transkript

1 Kontrollutredning

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs bara vid större ändringar. Mindre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Den elektroniska versionen hittar du på försäkringskassan/ Ladda ner vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Huvudkontoret Enheten för kontrollfrågor Version 9. Beslutad Finns ej i tryckt form

3 Innehåll Förkortningar...7 Sammanfattning...8 Läsanvisningar Inledning Rätten till ersättning och misstanke om brott Kontrollutredning av statligt tandvårdsstöd Rätt från början Försäkringskassans kontrollverksamhet Kontrollutredningar Varför registrera i Qben II? Samverkan med andra Viktigt med samverkan och samarbete Krav på myndighetssamverkan Sekretess mellan myndigheter Samverkan med andra Övergripande samverkan och samarbete Förhållningssätt vid samverkan och samarbete Samverkan mot den grova organiserade brottsligheten Samverkansrådet Operativa rådet Aktionsgrupper NUC RUC Starten på en kontrollutredning Inledning Anmälningar mot försäkrade från privatpersoner Metodstöd anmälningar mot försäkrade från privatpersoner Anmälningar mot försäkrade från arbetsgivare, hyresvärdar med flera Sekretesskydd för anmälaren Vad är men för anmälaren? Impulser till kontrollutredning från andra myndigheter Anmälningar mot försäkrade från andra myndigheter Underrättelse enligt lagen om underrättelseskyldighet Förfrågan från andra myndigheter Diarieföring Förutsättning för att inte diarieföra externa anmälningar mot försäkrade Förutsättningar för krav på att diarieföra externa anmälningar mot försäkrade Interna impulser till kontrollutredning Utsaga Brev i retur till Försäkringskassan Impulser från massmedierna Iakttagelser på fritiden av anställda på Försäkringskassan

4 3.8.1 Kritik mot att handläggare gav förslag på åtgärder Kritik mot hur handläggare har redovisat observationer Kritik mot handläggningen av ärendet Utredningsmetodik Kundfokus Värdera uppgifter i ärendet Metodstöd kontroll av andra utbetalningar, förmåner och relationspersoner Kontroll av andra utbetalningar och förmåner Kontroll av andra relationspersoner Uppgifter på internet Metodstöd Var källkritisk Metodstöd När kan kontrollutredaren söka information på internet? Sökning i sökkatalog och på sökmotor Sociala medier Överlämning till annan enhet eller handläggare Krav på snabb handläggning Uppgifter måste dokumenteras Metodstöd dokumentation Val av utredningsmetod Begära uppgifter Inledning Begära uppgifter av andra än den försäkrade Myndigheter, arbetsgivare och uppdragsgivare samt försäkringsbolag är skyldiga att lämna uppgifter Om arbetsgivare och försäkringsbolag inte lämnar uppgifter Skyldighet för arbetslöshetskassor att lämna uppgifter Begära uppgifter av postföretag Elektronisk överföring genom A-kasserutinen Att begära uppgifter av en journalist kan strida mot efterforskningsförbudet Lämna ut uppgifter - sekretessbrytande regler Inledning Socialförsäkringssekretess Socialförsäkringssekretessen inom statligt tandvårdsstöd Allmänt om att lämna ut uppgifter Skyldighet för Försäkringskassan att lämna uppgifter på eget initiativ Lagen om underrättelseskyldighet Folkbokföringsförordningen Skyldighet att lämna ut uppgifter till myndigheter på begäran Uppgiftslämnarförordningen Taxeringslagan Generalklausulen Sekretess mot försäkringsbolag Uppgiftsutlämnande till försäkringsbolag vid samordning av ersättning Fullmakt Inget lagstöd för att på eget initiativ lämna uppgifter till försäkringsbolag Uppgiftslämnande med stöd av 10 kap. 2 OSL

5 6.10 Möjlighet att lämna uppgifter till andra myndigheter vid misstanke om brott Information från den försäkrade Inledning Begära uppgifter från den försäkrade Hembesök och arbetsplatsbesök Tjänstekort och särskilt tjänstekort Anmält eller oanmält besök? Metodstöd Hur många besök kan genomföras? Genomförande av besöket Metodstöd Under besöket Metodstöd Om besöket inte kan genomföras Dokumentation av information från den försäkrade Besök och förfrågan hos en bidragsskyldig Spaning är en otillåten kontrollmetod Åtgärder i ärendet Information till den försäkrade om kontrollutredning Metodstöd informera den försäkrade om genomförd kontrollutredning Metodstöd Skillnad mellan begreppen ersättningen upphör och indragning Interimistiskt beslut om att ersättningen ska upphöra eller minskas Beslut om att ersättningen ska upphöra eller minska Krav på medverkan Återkrav Fordringshantering Bedöma om misstanke om brott föreligger Inledning Metodstöd inte polisanmäla ärenden under 300 kr Underlaget för bedömning av om polisanmälan ska göras Vilket brott kan det handla om? Bedömning av uppsåt Upprätta en polisanmälan Brottsrubricering Motivering till polisanmälan Metodstöd fastställande av brottstid Bestämmelser som har betydelse i ärendet Polisanmäla andra än den försäkrade Sekretessbrytande regler för att lämna ut uppgifter i en polisanmälan Polisanmäla brott enligt bidragsbrottslagen Polisanmäla brott enligt brottsbalken Komplettering av polisanmälan Ska den försäkrade informeras om polisanmälan? Brott och påföljder Inledning Rekvisit Objektiva rekvisit Subjektiva rekvisit Uppsåt, oaktsamhet och grov oaktsamhet Straffrättsvillfarelse Preskriptionstid Metodstöd löpande ersättningar

6 Metodstöd engångsutbetalning Beloppsgränser Bidragsbrottslagen Statligt tandvårdsstöd omfattas inte av bidragsbrottslagen Bidragsbrott Ringa brott Grovt bidragsbrott Vårdslöst bidragsbrott Fullbordat bidragsbrott Frivillig rättelse Brott enligt brottsbalken Bedrägeri Urkundsförfalskning Missbruk av urkund Osann försäkran och vårdslös försäkran Osant intygande och brukande av osann urkund Brott via internet Försök till brott Vad händer med polisanmälan? Samarbete med polis och åklagare Förundersökning Sekretess för polisanmälan Åklagaren väcker åtal Att höras som vittne Att höras som sakkunnig Strafföreläggande Inget åtal Metodstöd Ändring av ett beslut som ligger till grund för polisanmälan Återrapportering från polis, åklagare, domstol...84 Källförteckning...85 Sakregister

7 Förkortningar BrB Fia Brottsbalken Försäkringskassans intranät FL Förvaltningslagen (1986:223) JO Justitieombudsmannen OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Prop. RB SFB TF Regeringens proposition Rättegångsbalken Socialförsäkringsbalken Tryckfrihetsförordningen 7

8 Sammanfattning En viktig del i Försäkringskassans arbete handlar om att förebygga och komma till rätta med felaktiga utbetalningar av socialförsäkringsförmåner. En del i detta arbete är att kontrollera och utreda ärenden där Försäkringskassan av olika skäl misstänker att en försäkrad fått eller försökt få ersättning som han eller hon inte har rätt till. Den försäkrades handlande kan utgöra misstänkt brott. Det övergripande målet för Försäkringskassans är att betala ut rätt ersättning till rätt person i rätt tid, det vill säga att beslutet ska bli rätt från början. Starten på en kontrollutredning kan vara en uppgift som kommer in till Försäkringskassan, till exempel i form av en anmälan från en privatperson eller från en myndighet. Det kan också vara uppgifter från en handläggare på Försäkringskassan som misstänker att den försäkrade lämnat felaktiga uppgifter. Försäkringskassan ska utreda inkomna impulser snabbt. Om det skulle visa sig att en ersättning betalas ut felaktigt måste Försäkringskassan så snart som möjligt stoppa ytterligare felaktiga utbetalningar. En snabb handläggning leder till färre och lägre återkrav. Även respekten för den försäkrade kräver en snabb handläggning. Den försäkrade kan uppfatta det som mycket besvärande att Försäkringskassan ifrågasätter hans eller hennes rätt till ersättning. Vid en kontroll eller en utredning av ett ärende behöver Försäkringskassan ofta kompletterande uppgifter. Försäkringskassan kan ha rätt att besöka en försäkrad och att ställa frågor till den försäkrade och till andra möjliga uppgiftslämnare. Försäkringskassan har också stora möjligheter att få uppgifter från andra myndigheter, arbetsgivare och försäkringsbolag. Men det finns vissa kontroll- och utredningsåtgärder som inte är tillåtna. Försäkringskassan får inte göra observationer av den försäkrade utan att den försäkrade vet om det. Försäkringskassan får inte heller vidta andra åtgärder som liknar spaningsverksamhet. Om den försäkrade har fått en ersättning utan ha rätt till den, ska Försäkringskassan ta ställning till om det är aktuellt att återkräva den felaktigt utbetalda ersättningen. En misstanke om att en försäkrad har begått ett brott mot socialförsäkringen kan finnas tidigt i ett ärende. Men det är först när den försäkringsmässiga utredningen är klar som Försäkringskassan kan konstatera om den försäkrade verkligen är misstänkt för brott. Försäkringskassan ska polisanmäla alla misstänkta brott. 8

9 Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Vägledningen innehåller också en beskrivning av hur man ska handlägga ärenden och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet i handläggningen. Rubriken till sådana kapitel eller avsnitt inleds med ordet Metodstöd. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Historikbilaga Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa historikinformationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i denna version av vägledningen. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i den tryckta vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 9

10 1 Inledning Kapitlet beskriver kortfattat hur Försäkringskassans kontrollverksamhet är uppbyggd och vad en kontrollutredning är. 1.1 Rätten till ersättning och misstanke om brott Denna vägledning beskriver Försäkringskassans arbete med kontrollutredningar. Den behandlar även polisanmälan av misstänkta brott. När Försäkringskassan genomför en kontrollutredning handlar det om att kontrollera eller utreda om den försäkrade har rätt till en redan beviljad ersättning eller till en ersättning som han eller hon har ansökt om. Om det handlar om ett misstänkt brott ska Försäkringskassan polisanmäla den försäkrade. I det sammanhanget är ansvars- och rollfördelningen viktig. Försäkringskassan ska utreda och fatta beslut i socialförsäkringsärenden. Det innebär att Försäkringskassan ska pröva den försäkrades rätt till ersättning enligt de lagar och regler som gäller för den aktuella förmånen. Däremot är det en fråga för polis- och åklagarmyndigheterna att utreda och ta ställning till det misstänkta brottet. Vägledningen behandlar inte reglerna för olika förmåner. Dessa beskrivs i vägledningen för respektive förmån. 1.2 Kontrollutredning av statligt tandvårdsstöd I vägledningen finns särskilda skrivningar och förtydliganden som gäller kontrollutredningar av statligt tandvårdsstöd. I de fall det inte finns särskilda skrivningar gäller det som står i vägledningen även för kontrollutredning av statligt tandvårdsstöd. I vägledningen används begreppet den försäkrade. I det begreppet innefattas även vårdgivaren när det gäller statligt tandvårdsstöd. 1.3 Rätt från början Det övergripande målet för Försäkringskassan är att rätt ersättning ska betalas ut till rätt person i rätt tid. De största vinsterna när det gäller att förebygga brott mot socialförsäkringen kan uppnås genom att man fattar rätt beslut från början. Det kräver att beslutsunderlagen är så korrekta som möjligt. De uppgifter som har betydelse för rätten till ersättning bör därför i möjligaste mån kontrolleras innan ersättningen beviljas. (Prop. 1996/97:121, s. 22 f. och 36 f.) 10

11 En förutsättning för att det ska bli rätt från början är att den försäkrade får information både om sin rätt till en förmån och om sin skyldighet att lämna korrekta och fullständiga uppgifter när han eller hon ansöker om en förmån. Den försäkrade ska också få reda på sin skyldighet att anmäla ändrade förhållanden till Försäkringskassan. Slutligen bör den försäkrade också få reda på vad som kan hända om han eller hon lämnar oriktiga uppgifter eller låter bli att anmäla ändrade förhållanden. (Jfr prop. 1996/97:121, s. 22) 1.4 Försäkringskassans kontrollverksamhet Det är viktigt att allmänheten känner till att Försäkringskassan arbetar aktivt med att förebygga och upptäcka brott eller försök till brott mot socialförsäkringen. Detta görs bland annat genom kontroller av olika slag. Vetskapen om att Försäkringskassan gör besök eller på annat sätt genomför kontroller bör också ha en allmänpreventiv effekt (prop. 1996/97:121 Systembrister och missbruk inom socialförsäkringssystemet, s. 30). I Försäkringskassans kontrollarbete ingår att varje år ta fram riskanalyser av socialförsäkringens förmåner. Syftet med analyserna är att identifiera och värdera risker för felaktiga utbetalningar i förmånerna. Resultatet av analyserna används bland annat till att bedöma behovet av kontroller för att motverka brott mot socialförsäkringen. Försäkringskassan utför varje år riktade kontroller inom olika ärendeslag. Vilka kontroller och ärendeslag det handlar om beror främst på resultat från genomförda riskanalyser, utvärdering av tidigare kontroller och omvärldsanalyser. Inom det statliga tandvårdsstödet görs det riktade kontroller i form av efterhandskontroller. I kontrollarbetet ingår också att utreda om det finns en misstanke om brott i enskilda ärenden. Detta görs genom en kontrollutredning. Försäkringskassan ska polisanmäla alla misstänkta brott. För att få bättre kunskap om brotten mot socialförsäkringen och hanteringen av dessa följer Försäkringskassan kontinuerligt upp resultatet av kontrollutredningar. 1.5 Kontrollutredningar En kontrollutredning startar genom en impuls till utredning. Impulsen kan vara en intern uppgift från en handläggare som misstänker att en ersättning har betalats ut eller kommer att betalas ut felaktigt. Det kan också vara en uppgift som kommer in till Försäkringskassan från till exempel en privatperson eller en myndighet. Efterhandskontrollerna inom det statliga tandvårdsstödet och de riktade kontrollerna som Försäkringskassan gör kan också ge impulser till kontrollutredning. En kontrollutredning är en processöverskridande utredning som oftast omfattar flera Ensa-processer. Arbetet kan också involvera flera handläggare med kompetens inom olika förmåner och kunskap om olika processer. Likaså är ofta flera delar av både till exempel LFC och NFC involverade i 11

12 handläggningen av ett ärende. Det här ställer särskilda krav på förståelse för varandras roller och kräver att handläggarna samarbetar för att det ska bli en effektiv handläggning. 1.6 Varför registrera i Qben II? Försäkringskassan följer upp resultatet av kontrollutredningar genom statistiksystemet Qben II. De handläggande enheterna redovisar vilken typ av impulser det rör sig om, vad utredningarna har lett fram till och om någon polisanmälan har gjorts. Redovisningen omfattar även resultatet av de polisanmälningar som polisen och åklagaren återrapporterat. Syftet med registreringen är att man ska kunna följa upp arbetet med kontrollutredningar, framställa statistik om kontrollutredningar och att kunna fullgöra regeringens krav på redovisning av brott mot socialförsäkringen. 12

13 2 Samverkan med andra Det här kapitlet beskriver vilka möjligheter det finns för samverkan med andra myndigheter. 2.1 Viktigt med samverkan och samarbete En viktig del i arbetet med kontrollutredningar är att delta i olika former av samverkan och samarbete med andra myndigheter och aktörer. Samverkan och samarbete med andra kan bidra positivt till arbetet med att förhindra och utreda felaktiga utbetalningar. Det kan bidra till att Försäkringskassan får fler impulser till kontrollutredningar och till att det blir enklare att ta kontakt med eller få begärda uppgifter från en annan myndighet eller aktör. 2.2 Krav på myndighetssamverkan Krav på samverkan mellan myndigheter finns angiven i 6 FL. Av bestämmelsen framgår att varje myndighet ska hjälpa andra myndigheter inom ramen för den egna verksamheten. Avsikten är att befästa en sedan gammalt vedertagen princip att myndigheter ska biträda och hjälpa varandra i möjligaste mån. Paragrafen gäller inte bara vid handläggning av ärenden. Den gäller vid all verksamhet hos myndigheterna. Kravet på myndighetssamverkan i 6 FL kan inte åberopas för att upphäva sekretess som kan gälla mellan myndigheter. Men sekretessbrytande regler finns dock i andra lagstiftningar (se kap. 6). Det finns även mer preciserade bestämmelser om uppgiftsskyldighet i olika författningar. 2.3 Sekretess mellan myndigheter Huvudregeln är att sekretess gäller mellan olika myndigheter (8 kap. 1 OSL). Denna sekretess gäller vid allt uppgiftsutlämnande, även på möten och vid diskussion av ärenden. Enligt 6 kap. 5 OSL ska en myndighet på begäran av en annan myndighet lämna uppgifter som den förfogar över, om det inte finns några hinder på grund av sekretessbestämmelser eller av hänsyn till arbetets behöriga gång. Skyldigheten att lämna information till andra myndigheter är mer vidsträckt än skyldigheten mot allmänheten. Enligt paragrafen omfattar skyldigheten varje uppgift som myndigheten förfogar över, alltså inte bara uppgifter ur allmänna handlingar. Se vidare vägledningen 2001:3, Offentlighet eller sekretess?. 13

14 Varje myndighet har sin egen lagreglering av sin sekretess. Myndigheter kan ha olika sträng sekretess. Det innebär att en uppgift som kan lämnas ut av en myndighet kan vara sekretessbelagd hos en annan myndighet. En prövning av om en uppgift kan lämnas ut görs alltid med stöd av myndighetens egen sekretesslagstiftning. 2.4 Samverkan med andra Försäkringskassan kan även samverka med andra aktörer, till exempel försäkringsbolag. När det gäller aktörer som inte är myndigheter är det viktigt att man tänker på att det kan vara andra regler om sekretess och utlämnande av uppgifter som gäller. 2.5 Övergripande samverkan och samarbete På en övergripande nivå kan Försäkringskassan utan större problem utbyta information, erfarenheter och metodik med andra myndigheter eller aktörer. I nätverk med kontaktpersoner från olika myndigheter eller aktörer kan Försäkringskassan till exempel diskutera kontrollmetoder och förekomsten av misstänkta brott på vissa områden. Det kan vara till stor nytta i arbetet med att förhindra brott mot socialförsäkringen. 2.6 Förhållningssätt vid samverkan och samarbete Vid samverkan med andra myndigheter eller aktörer är det viktigt att inte glömma bort sekretessreglerna. Samverkan får inte innebära att en anställd på Försäkringskassan kringgår sekretessreglerna genom att till exempel kontakta en handläggare på en annan myndighet eller ett försäkringsbolag och fråga om en person för att på så sätt ge en impuls till utredning av misstanke om brott. När en uppgift behövs i ett ärende på Försäkringskassan får handläggaren givetvis ställa frågor till exempelvis en myndighet eller försäkringsbolag med stöd av 110 kap. 31 SFB. (Se mer i kapitel 5 om reglerna kring begäran av uppgifter.) 2.7 Samverkan mot den grova organiserade brottsligheten Det finns flera olika myndighetsgemensamma organ som arbetar med att motverka den grova organiserade brottsligheten. Försäkringskassan är aktiv i flera av dessa myndighetsgemensamma organ. 14

15 2.7.1 Samverkansrådet Samverkansrådet mot grov organiserad brottslighet består av de högsta cheferna för Ekobrottsmyndigheten Försäkringskassan Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kustbevakningen Rikspolisstyrelsen Skatteverket Säkerhetspolisen Tullverket Åklagarmyndigheten samt Rikskriminalchefen som föredragande och Rikspolischefen som ordförande. Samverkansrådet träffas två gånger per år. Alla beslut i samverkansrådet fattas i konsensus, det vill säga ett nej från en myndighet innebär att en insats eller åtgärd inte kan genomföras Operativa rådet Operativa rådet består av höga operativa chefer från samma myndigheter som är representerade i Samverkansrådet. Operativa rådet träffas varannan vecka med rikskriminalchefen som ordförande och alla beslut fattas i konsensus. Operativa rådet beslutar om den operativa nationella inriktningen för bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten. Representanterna för de olika myndigheterna har mandat att besluta om operativa beslut för sina respektive myndigheter (eller polisregion) Aktionsgrupper Det finns särskilda aktionsgrupper som består av polisanställda och aktionsgrupperna är placerade vid de olika polismyndigheterna och Rikskriminalpolisen. Aktionsgrupperna ska arbeta i insatser som är beslutade av Operativa rådet. 15

16 2.7.4 NUC Det nationella underrättelsecentret (NUC) finns hos Rikskriminalpolisen och består av personal från Rikskriminalpolisen Säkerhetspolisen Ekobrottsmyndigheten Tullverket Skatteverket Kustbevakningen Kriminalvården Kronofogden Försäkringskassan Migrationsverket NUC bearbetar och analyserar underrättelser från de samverkande myndigheterna, för att ta fram underlag till Samverkansrådet och Operativa rådet. NUC tar varje år fram en myndighetsgemensam lägesbild över utvecklingen av den grova organiserade brottsligheten. Lägesbilden lämnas till Samverkansrådet. Lägesbilden är sedan ett underlag för de strategiska inriktningsbesluten hos de olika myndigheterna. Syftet med NUC är att skapa förutsättningar för och att utveckla en effektiv myndighetsgemensam underrättelseverksamhet på nationell nivå. NUC ska också stödja Samverkansrådet och Operativa rådet inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten RUC RUC står för regionalt underrättelsecentrum. Det finns sammanlagt åtta stycken RUC. Försäkringskassan finns med som representant i alla RUC och har särskilt utsedda handläggare som deltar i arbetet. Varje RUC har en handläggargrupp och en styrgrupp. Styrgruppen beslutar om inriktning, ger uppdrag och prioriterar handläggargruppens arbete. De olika myndigheterna samverkar och deltar i RUC utifrån de möjligheter som ges i gällande lagar och bestämmelser. Det innebär att myndigheterna i handläggargruppen kan delas in i två olika grupper: de myndigheter som får bedriva kriminalunderrättelseverksamhet och förundersökning och de myndigheter som inte får bedriva kriminalunderrättelseverksamhet. Försäkringskassan tillhör de myndigheter som inte får bedriva kriminalunderrättelseverksamhet eller förundersökningar. 16

17 3 Starten på en kontrollutredning Kapitlet handlar om de uppgifter som kan starta en kontrollutredning och hur dessa ska hanteras. 3.1 Inledning Den som känner till eller misstänker att socialförsäkringen utnyttjas på fel sätt kan göra en anmälan om sina misstankar till Försäkringskassan. Då kan Försäkringskassan inte vägra att ta emot uppgifterna eller handlingarna. Försäkringskassan får vanligen externa anmälningar mot försäkrade via telefon, brev eller e-post. Försäkringskassan kan även få anmälningar mot andra än försäkrade, till exempel mot arbetsgivare, företag och vårdgivare. Handlingar som kommer in till Försäkringskassan, till exempel via brev eller på elektronisk väg, blir allmänna handlingar. Även fotografier och filmer som skickas till Försäkringskassan blir allmänna handlingar. (jfr 2 kap. 3 och 6 TF). Se vidare om allmänna handlingar och sekretessprövningen i vägledningen 2001: Anmälningar mot försäkrade från privatpersoner En stor del av de externa anmälningarna mot försäkrade kommer från privatpersoner. En sådan anmälan kan göras öppet eller anonymt till Försäkringskassan. En extern anmälan mot en försäkrad kan vara sekretessbelagd även mot den som anmälan avser (se avsnitt 3.4). Försäkringskassan är skyldig att dokumentera en anmälares namn om anmälaren uppger sin identitet, eller om den som tar emot anmälan vet vem anmälaren är. En anmälare som uppgett sin identitet kan inte i efterhand välja att vara anonym. Se vidare om dokumentation i avsnitt 4.7. En anmälan kan visserligen ligga till grund för en utredning, men den har normalt inget eller i vart fall ringa bevisvärde (prop. 1996/97:121, s. 31) Metodstöd anmälningar mot försäkrade från privatpersoner Om någon gör en muntlig anmälan är det viktigt att handläggaren tar reda på så många relevanta uppgifter som möjligt från anmälaren. Om kontrollutredaren i efterhand behöver kontakta anmälaren bör han eller hon vara observant på att inte röja några sekretessbelagda uppgifter. Försäkringskassan kan aldrig lova att inte lämna ut uppgifter till den anmälde om vem som är anmälare. Det beror på att Försäkringskassan vid varje begäran om uppgifter ska pröva om uppgiften kan lämnas ut eller om den är 17

18 sekretessbelagd. Därför ska handläggaren alltid och så snabbt det går informera om att Försäkringskassan inte kan lova anmälaren anonymitet, om Försäkringskassan vet vem anmälaren är. En anmälare ringer till Försäkringskassan, presenterar sig som Fredrik och säger att han vill göra en anonym anmälan. Eftersom anmälaren har presenterat sig med namn är Försäkringskassan skyldig att dokumentera anmälarens namn. Försäkringskassan kan därmed inte lova att anmälan är anonym. Handläggaren informerar därför Fredrik innan han hinner lämna sin anmälan om att han inte är anonym eftersom han redan har presenterat sig. Sedan kan Fredrik välja mellan att lämna sin anmälan ändå eller återkomma en annan gång utan att presentera sig. 3.3 Anmälningar mot försäkrade från arbetsgivare, hyresvärdar med flera Externa anmälningar mot försäkrade kan också komma från till exempel arbetsgivare, försäkringsbolag, hyresvärdar, fastighetsförvaltare, bostadsrättsföreningar och andra företag och föreningar. En parkeringsvakt kontrollerar en besöksparkering på uppdrag av fastighetsägaren. En bil står parkerad på besöksparkeringen många nätter i följd, och parkeringsvakten har utfärdat ett flertal parkeringsböter. Bilens ägare Alexandra hör av sig till parkeringsvakten och säger att hon inte bor i området, men att hon ofta hälsar på sin före detta man och sina barn. Parkeringsvakten informerar Alexandra om att det inte är tillåtet att parkera på besöksparkeringen natt efter natt. Hon uppmanar Alexandra att hyra en parkeringsplats. Dessutom tvivlar hon på att Alexandras förklaring är sann och bestämmer sig därför för att kontakta Försäkringskassan. Försäkringsbolag lämnar normalt på eget initiativ inte ut uppgifter om försäkringstagarnas personliga förhållanden. Men om ett försäkringsbolag misstänker att Försäkringskassan kommer att betala ut ersättning på grund av brottsligt förfarande, kan bolaget kontakta Försäkringskassan och lämna ut handlingar eller uppgifter ur ett skadeärende (Riktlinjer för utredning vid misstanke om försäkringsbedrägeri m.m., Sveriges Försäkringsförbund 2002, s. 6). 18

19 3.4 Sekretesskydd för anmälaren Det finns ett skydd för den som lämnar uppgifter till Försäkringskassan i 28 kap. 3 första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Skyddet gäller oavsett om uppgifterna lämnas genom en anmälan eller genom en utsaga (se mer om utsaga i avsnitt 3.7.1). Skyddet innebär att den som har gjort en anmälan till Försäkringskassan om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden skyddas av sekretess om anmälaren eller om någon som står honom eller henne nära riskerar att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser. Bestämmelsen är inte tillämplig på anmälningar från en myndighet eller som någon offentliganställd gör i tjänsten (se Justitieombudsmannen [JO] 1984/85 s. 272). Sekretesskyddet gäller främst den som har gjort anmälan. Men ibland kan även innehållet i anmälan avslöja anmälarens identitet. Det kan hända även om det är en anonym anmälan. Eftersom meningen med sekretessen är att anmälarens identitet ska vara hemlig omfattar sekretessen i sådana fall även innehållet i anmälan. Slutligen kan sekretessen i speciella fall även omfatta att det finns en anmälan. Så är det om bara uppgiften om att det finns en anmälan skulle avslöja anmälaren. (se Lenberg, s. 28:3:1 jfr med 25:7:1 och 26:5:1.) Se vidare vägledning 2001:3 om den försäkrades partsinsyn och sekretess Vad är men för anmälaren? Utgångspunkten för när man bedömer risken för men är hur den berörda personen upplever situationen. Försäkringskassan är inte skyldig att kontakta anmälaren innan en anmälan lämnas ut. Men det finns inte något som hindrar att Försäkringskassan gör det för att få ett fullgott underlag för den så kallade menprövningen. (Se Lenberg, s. 10:27:7) Den egna upplevelsen ska kompletteras med en bedömning som utgår från de gängse värderingarna i samhället. En person kan till exempel tycka att det i största allmänhet är obehagligt att andra vet var hon bor. Men en sådan uppfattning kan inte anses vara allmänt rådande, och obehaget innebär därför inte alltid men. (Se Lenberg, s. 22) Uttrycket annat allvarligt men i 28 kap. 3 tredje stycket OSL kan, utöver rena våldsövergrepp, omfatta andra allvarligare trakasserier, till exempel i telefon. Om anmälan gäller en närstående, granne eller arbetskamrat kan det ibland räcka med ett påtagligt obehag för att man ska anse att annat allvarligt men föreligger. Att en anmälare tycker att det är obehagligt i största allmänhet att den anmälde vet vem som anmält honom eller henne är däremot inte den typen av men som innebär sekretess. Vid bedömningen av risken för men, bör man till exempel ta hänsyn till vad anmälan eller utsagan avser, den anmäldes förhållanden och till eventuella relationer mellan anmälaren och den anmälde. (se Lenberg, s. 28:3:1 jfr med 25:7:2 och 26:5:2) 19

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (9) Försäkringskassans kontrollutredningar uppföljning av första kvartalet 2011 Inledning Välfärdssystemen finansieras solidariskt med skattemedel. För att upprätthålla legitimiteten

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014

Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (10) Försäkringskassans kontrollutredningar - Andra tertialen 2014 Inledning En av Försäkringskassans grundläggande uppgifter är att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 Inledning I rapporten beskrivs vårt arbete för att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och för att motverka bidragsbrott.

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning

Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning 2 (6) Resultat av genomförda kontroller inom tillfällig föräldrapenning I regleringsbrevet till

Läs mer

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan 112591, 1 Bilaga 3, version 1.0 PM Till: Inera AB Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Syfte Syftet

Läs mer

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL (Prop. 2008/09: 150)

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL (Prop. 2008/09: 150) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL (Prop. 2008/09: 150) OSL reglerar såväl tystnadsplikten i det allmännas verksamhet som handlingssekretessen och anknyter därmed både till RF:s yttrandefrihetsskydd

Läs mer

Vägledning 2004:1 Version 1. Fusk?

Vägledning 2004:1 Version 1. Fusk? Fusk? Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125 Sekretess, Avsnitt 8 125 8 Sekretess Skattesekretess 8.1 Allmänt Den 30 juni 2009 ersattes Sekretesslagen (1980:100) av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I denna handledning görs hänvisningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Åklagardatalag; utfärdad den 25 juni 2015. SFS 2015:433 Utkom från trycket den 7 juli 2015 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde

Läs mer

Adoptionsbidrag. Vägledning 2002:12 Version 4

Adoptionsbidrag. Vägledning 2002:12 Version 4 Adoptionsbidrag Vägledning 2002:12 Version 4 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART Datainspektionen Box 8114 104 20 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen. Vägledning från FUT-delegationen. Rapport 4 mars 2007 Delegationen mot felaktiga utbetalningar

Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen. Vägledning från FUT-delegationen. Rapport 4 mars 2007 Delegationen mot felaktiga utbetalningar Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen Vägledning från FUT-delegationen Rapport 4 mars 2007 Delegationen mot felaktiga utbetalningar Anmälan vid misstanke om brott mot trygghetssystemen vägledning

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS Björn Jennbacken Offentlighetsprincipen HISTORIK Sverige föregångsland, År 1766 fick vi vår första TF SYFTE Främja rättssäkerheten Främja effektiviteten i folkstyret Främja effektiviteten

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS OFFENTLIGHET OCH Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Lars Bejstam YTTRANDEFRIHET Information kan finnas lagrad på olika sätt, t.ex. skriftliga dokument upptagningar, t.ex. datalagrad information

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014

Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014 Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014 Beslutade av Älvsjö stadsdelsnämnd xxxxx stockholm.se 2 (11) Innehåll Lokala rutiner för Lex Sarah 3 Inledning 3 Vem är rapporteringsskyldig? 3 Vad ska rapporteras?

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Offentlighet och sekretess

Offentlighet och sekretess Offentlighet och sekretess Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i regel för alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

JO-beslut om utlämnande av allmän handling

JO-beslut om utlämnande av allmän handling JO-beslut om utlämnande av allmän handling Sammanfattning Under tioårsperioden mellan 2001 och 2011 ökade antalet ärenden hos JO (justitieombudsmannen) rörande utlämnande av allmänna handlingar från 126

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Sveriges Utbildningsradio AB 105 10 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Polismyndighetens

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp Socialförvaltningens ledningssystem Dokumenttyp: Information Titel: Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens

Läs mer

Migrationsverkets uppförandekod

Migrationsverkets uppförandekod Migrationsverkets uppförandekod Vi är Migrationsverket Det är ett ansvarsfullt och viktigt uppdrag som vi på Migrationsverket har fått i förtroende av regering och rikdag att utföra. Det ställer höga krav

Läs mer

Mål nr 235441. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr 110127132357_2011-0008309196, se bilaga A

Mål nr 235441. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr 110127132357_2011-0008309196, se bilaga A KAMMARRÄTTEN F\ fmv /f D U IVl Avdelnings 2011-11-25 Meddelad i Stockholm Mål nr 235441 Sida l (5) KLAGANDE Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr

Läs mer

UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS

UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS KARLSTADS KOMMUN Beslutad i VO-grupp Ansvarig: SAS Gäller från: 2016-04-01 Uppdaterad: POLICY Uttrycker ett

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Sekretess inom missbruksoch beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Sekretess inom missbruksoch beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Sekretess inom missbruksoch beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Offentlighetsprincipen - Yttrandefrihet - Tryckfrihet - Meddelarfrihet - Allmänna handlingar 2 Handlingar

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Polismyndighetens riktlinjer om utlämnande av allmänna handlingar

Polismyndighetens riktlinjer om utlämnande av allmänna handlingar Polismyndighetens riktlinjer om utlämnande av allmänna handlingar PM 2016:2 Saknr 187 Publicerades den 16 februari 2016 Riktlinjer 2 (7) Avser område/ämne Offentlighet och sekretess Beslutad av/titel Johan

Läs mer

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar 2010 07 01 Producerat av Avdelningen för juridik, Region Skåne Form: Christian Andersson, Region Skåne Tryck: Servicelaget i Kristianstad 2010 Offentlighetsprincipen

Läs mer

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen

Läs mer

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-03-27 Dnr 14-2013 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Kritik mot Fastighets arbetslöshetskassa för bl.a. långsam handläggning och bristande beslutsmotivering i ett ärende om arbetslöshetsersättning

Kritik mot Fastighets arbetslöshetskassa för bl.a. långsam handläggning och bristande beslutsmotivering i ett ärende om arbetslöshetsersättning BESLUT Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Datum 2015-05-05 Dnr 6945-2013 Sid 1 (7) Kritik mot Fastighets arbetslöshetskassa för bl.a. långsam handläggning och bristande beslutsmotivering i ett ärende

Läs mer

LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen) EE316B4AD438/10638/

LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen)  EE316B4AD438/10638/ LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen) http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/eea81f8a-e973-4612-9b4d- EE316B4AD438/10638/20021147.pdf 2. Utdrag ur sekretesslagen (1980:100) 7 kap. Sekretess

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling

Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2013-03-21 Dnr 440-2012 Sid 1 (5) Kritik mot Länsstyrelsen i Värmlands län angående handläggningen av en begäran om att få ta del av allmän handling Beslutet

Läs mer

7 Rättsintygets utformning och innehåll

7 Rättsintygets utformning och innehåll 7 Rättsintygets utformning och innehåll Administrativa uppgifter Vissa administrativa uppgifter skall alltid redovisas: datum och tidpunkt för undersökningen uppdragsgivande myndighet denna myndighets

Läs mer

Kvalificerad välfärdsbrottslighet - förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37)

Kvalificerad välfärdsbrottslighet - förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37) Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-05-31 Handläggare Hillevi Andersson Telefon: 08-508 22 329 Till Hägerstens-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2017-06-15

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD UPPRÄTTAD: 2015-03-18 UTGÅVA: 1 VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENT Utlämnande av handlingar i socialtjänsten ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP

Läs mer

Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer

Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer 832 6511-13/121 1(6) Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer (Ersätter ställningstagande 9/08/IND) De riktlinjer för urvalet av S-gäldenärer som anges i bifogade promemoria ska tills vidare gälla för

Läs mer

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att

BESLUT. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i tillsynen funnit brister i nämndens hantering av förhandsbedömningar. Nämnden ska säkerställa att BESLUT egp inspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3485/20141(7) Avdelningmitt SusanneGerlecz Susanne.gerleczgivo.se Nyköpings kommun Socialnämnden 611 83 Nyköping Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

Förvaltningslagens regler om handläggning i skolan

Förvaltningslagens regler om handläggning i skolan Juridisk vägledning Reviderad november 2012 Mer om Förvaltningslagens regler om handläggning i skolan Förvaltningslagens bestämmelser gäller för skolor med offentlig huvudman. Förvaltningslagens bestämmelser

Läs mer

Rätt beslut och rätt ersättning

Rätt beslut och rätt ersättning Rätt beslut och rätt ersättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU,

2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU, Nummer: SOSFS 2006:5 Rubrik: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS; beslutade den 17 februari

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (13) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (vilka frågor som är nya eller har uppdaterats markeras i vänstermarginalen) 2013-06-11 2013-06-18 2013-07-19

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Monica Rodrigo Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om handläggningen av anmälningar mot anställda m.fl. inom

Läs mer

Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen. Fredrik Qvist, Bolagsverket Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV Yohann Gilbert, CSN

Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen. Fredrik Qvist, Bolagsverket Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV Yohann Gilbert, CSN Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen Fredrik Qvist, Bolagsverket Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV Yohann Gilbert, CSN Presentation Programmet Statstjänstemannarollen Att handlägga

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner Metodstöd Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24 Filnamn: metodstöd 1.5 Mall: 0rapport.dot, 1999-05-01 Datum: 2007-05-24 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Etiska riktlinjer 2011:4 beslutade den 26 september 2011 Innehåll Det är viktigt att allmänheten uppfattar Rekryteringsmyndigheten och dess verksamhet som en viktig

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om polisens allmänna spaningsregister; SFS 2010:362 Utkom från trycket den 1 juni 2010 utfärdad den 20 maj 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänt spaningsregister

Läs mer

Delgivningsförordning (2011:154)

Delgivningsförordning (2011:154) Delgivningsförordning (2011:154) Inledande bestämmelser 1 [7061] Denna förordning innehåller bestämmelser som kompletterar delgivningslagen (2010:1932) ([7001] o.f.). Begrepp och uttryck i förordningen

Läs mer

Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande

Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande 1(6) Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande Normalt är det tillåtet att lämna ut svarandens person- och organisationsnummer (och andra uppgifter från målet, exempelvis målnummer)

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2005:3 Återkrav

Historik information om ändringar i vägledningen 2005:3 Återkrav VÄGLEDNING 2005:3 1 (8) Historik information om ändringar i vägledningen 2005:3 Återkrav Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet ändringar blivit

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Kritik mot Kommunstyrelsen i Hässleholms kommun för brister i diarieföringen av allmänna handlingar

Kritik mot Kommunstyrelsen i Hässleholms kommun för brister i diarieföringen av allmänna handlingar BESLUT Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Datum 2015-12-03 Dnr 5527-2014 Sid 1 (6) Kritik mot Kommunstyrelsen i Hässleholms kommun för brister i diarieföringen av allmänna handlingar Beslutet i korthet:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet; SFS 2001:85 Utkom från trycket den 20 mars 2001 utfärdad den 8 mars 2001. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Jävsregler för Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor

Jävsregler för Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor 2013-01-01 1 (5) Chefsekonomavdelningen Joakim Wallenklint 08-700 16 03 joakim.wallenklint@kkv.se Jävsregler för Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor 1. Allmänt om jävsreglernas funktion Jävsregler,

Läs mer

DEN TUDELADE VÄLFÄRDSSTATEN

DEN TUDELADE VÄLFÄRDSSTATEN DEN TUDELADE VÄLFÄRDSSTATEN Offentlighet och sekretess hinder för samordning? 17 oktober 2011 Lars Bejstam OFFENTLIGHETSPRINCIPEN Grundlagsskyddad rätt att ta del av allmänna handlingar Gäller för enskilda

Läs mer

Justitieombudsmannens granskning 2013

Justitieombudsmannens granskning 2013 1 (13) Justitieombudsmannens granskning 2013 1 Sammanfattning Under 2013 kom det in 377 anmälningar mot Försäkringskassan till Justitieombudsmannen (JO) att jämföra med 416 anmälningar under 2012. Det

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Information. till dig som ansöker om ersättning från Ersättningsnämnden

Information. till dig som ansöker om ersättning från Ersättningsnämnden Information till dig som ansöker om ersättning från Ersättningsnämnden Information till dig som ansöker om ersättning från Ersättningsnämnden Om du som barn har varit omhändertagen för samhällsvård någon

Läs mer

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik. Kommunstyrelsen Stadsdels- eller kommundelsnämnden Socialnämnden eller motsvarande Ny bidragsbrottslag

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik. Kommunstyrelsen Stadsdels- eller kommundelsnämnden Socialnämnden eller motsvarande Ny bidragsbrottslag Cirkulärnr: 07:28 Diarienr: 07/1891 Handläggare: Avdelning: Pernilla Krusberg Datum: Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen Stadsdels- eller kommundelsnämnden Socialnämnden eller motsvarande

Läs mer

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH)

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) 1 (5) Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH) Sammanfattning Försäkringskassan är positiv till den föreslagna

Läs mer

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare

Läs mer

Utlämnande samt sekretessprövning av handling

Utlämnande samt sekretessprövning av handling Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje. Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS, Karin Paust, MAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningenf

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

DOM 2010-02-25 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-02-25 Meddelad i Stockholm f KAMMARRÅTTEN I DOM 2010-02-25 Meddelad i Stockholm Sida 1 (4) /',// c7- KLAGANDE Bo-Göran Bodin SR Ekot Sveriges Radio AB 105 10 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Åklagarmyndighetens beslut den 18 januari

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 06- O 4 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Maria Elowsson Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l 11621 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen; SFS 2015:109 Utkom från trycket den 10 mars 2015 utfärdad den 26 februari 2015.

Läs mer

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3)

Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 20110-09-28 2011-113 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sanktionsavgifter på trygghetsområdet (SOU 2011:3) (diarienummer S2011/942/SF) Sammanfattning ISF konstaterar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100); SFS 1999:301 Utkom från trycket den 4 juni 1999 utfärdad den 4 maj 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om sekretesslagen

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Handlingar som utväxlats mellan en kommun och kommunens juridiska ombud i en pågående rättsprocess har inte ansetts vara allmänna handlingar.

Handlingar som utväxlats mellan en kommun och kommunens juridiska ombud i en pågående rättsprocess har inte ansetts vara allmänna handlingar. HFD 2016 ref. 1 Handlingar som utväxlats mellan en kommun och kommunens juridiska ombud i en pågående rättsprocess har inte ansetts vara allmänna handlingar. 2 kap. 3, 6, 7 tryckfrihetsförordningen Högsta

Läs mer