Vägledning 2004:1 Version 9. Kontrollutredning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning 2004:1 Version 9. Kontrollutredning"

Transkript

1 Kontrollutredning

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs bara vid större ändringar. Mindre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Den elektroniska versionen hittar du på försäkringskassan/ Ladda ner vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Huvudkontoret Enheten för kontrollfrågor Version 9. Beslutad Finns ej i tryckt form

3 Innehåll Förkortningar...7 Sammanfattning...8 Läsanvisningar Inledning Rätten till ersättning och misstanke om brott Kontrollutredning av statligt tandvårdsstöd Rätt från början Försäkringskassans kontrollverksamhet Kontrollutredningar Varför registrera i Qben II? Samverkan med andra Viktigt med samverkan och samarbete Krav på myndighetssamverkan Sekretess mellan myndigheter Samverkan med andra Övergripande samverkan och samarbete Förhållningssätt vid samverkan och samarbete Samverkan mot den grova organiserade brottsligheten Samverkansrådet Operativa rådet Aktionsgrupper NUC RUC Starten på en kontrollutredning Inledning Anmälningar mot försäkrade från privatpersoner Metodstöd anmälningar mot försäkrade från privatpersoner Anmälningar mot försäkrade från arbetsgivare, hyresvärdar med flera Sekretesskydd för anmälaren Vad är men för anmälaren? Impulser till kontrollutredning från andra myndigheter Anmälningar mot försäkrade från andra myndigheter Underrättelse enligt lagen om underrättelseskyldighet Förfrågan från andra myndigheter Diarieföring Förutsättning för att inte diarieföra externa anmälningar mot försäkrade Förutsättningar för krav på att diarieföra externa anmälningar mot försäkrade Interna impulser till kontrollutredning Utsaga Brev i retur till Försäkringskassan Impulser från massmedierna Iakttagelser på fritiden av anställda på Försäkringskassan

4 3.8.1 Kritik mot att handläggare gav förslag på åtgärder Kritik mot hur handläggare har redovisat observationer Kritik mot handläggningen av ärendet Utredningsmetodik Kundfokus Värdera uppgifter i ärendet Metodstöd kontroll av andra utbetalningar, förmåner och relationspersoner Kontroll av andra utbetalningar och förmåner Kontroll av andra relationspersoner Uppgifter på internet Metodstöd Var källkritisk Metodstöd När kan kontrollutredaren söka information på internet? Sökning i sökkatalog och på sökmotor Sociala medier Överlämning till annan enhet eller handläggare Krav på snabb handläggning Uppgifter måste dokumenteras Metodstöd dokumentation Val av utredningsmetod Begära uppgifter Inledning Begära uppgifter av andra än den försäkrade Myndigheter, arbetsgivare och uppdragsgivare samt försäkringsbolag är skyldiga att lämna uppgifter Om arbetsgivare och försäkringsbolag inte lämnar uppgifter Skyldighet för arbetslöshetskassor att lämna uppgifter Begära uppgifter av postföretag Elektronisk överföring genom A-kasserutinen Att begära uppgifter av en journalist kan strida mot efterforskningsförbudet Lämna ut uppgifter - sekretessbrytande regler Inledning Socialförsäkringssekretess Socialförsäkringssekretessen inom statligt tandvårdsstöd Allmänt om att lämna ut uppgifter Skyldighet för Försäkringskassan att lämna uppgifter på eget initiativ Lagen om underrättelseskyldighet Folkbokföringsförordningen Skyldighet att lämna ut uppgifter till myndigheter på begäran Uppgiftslämnarförordningen Taxeringslagan Generalklausulen Sekretess mot försäkringsbolag Uppgiftsutlämnande till försäkringsbolag vid samordning av ersättning Fullmakt Inget lagstöd för att på eget initiativ lämna uppgifter till försäkringsbolag Uppgiftslämnande med stöd av 10 kap. 2 OSL

5 6.10 Möjlighet att lämna uppgifter till andra myndigheter vid misstanke om brott Information från den försäkrade Inledning Begära uppgifter från den försäkrade Hembesök och arbetsplatsbesök Tjänstekort och särskilt tjänstekort Anmält eller oanmält besök? Metodstöd Hur många besök kan genomföras? Genomförande av besöket Metodstöd Under besöket Metodstöd Om besöket inte kan genomföras Dokumentation av information från den försäkrade Besök och förfrågan hos en bidragsskyldig Spaning är en otillåten kontrollmetod Åtgärder i ärendet Information till den försäkrade om kontrollutredning Metodstöd informera den försäkrade om genomförd kontrollutredning Metodstöd Skillnad mellan begreppen ersättningen upphör och indragning Interimistiskt beslut om att ersättningen ska upphöra eller minskas Beslut om att ersättningen ska upphöra eller minska Krav på medverkan Återkrav Fordringshantering Bedöma om misstanke om brott föreligger Inledning Metodstöd inte polisanmäla ärenden under 300 kr Underlaget för bedömning av om polisanmälan ska göras Vilket brott kan det handla om? Bedömning av uppsåt Upprätta en polisanmälan Brottsrubricering Motivering till polisanmälan Metodstöd fastställande av brottstid Bestämmelser som har betydelse i ärendet Polisanmäla andra än den försäkrade Sekretessbrytande regler för att lämna ut uppgifter i en polisanmälan Polisanmäla brott enligt bidragsbrottslagen Polisanmäla brott enligt brottsbalken Komplettering av polisanmälan Ska den försäkrade informeras om polisanmälan? Brott och påföljder Inledning Rekvisit Objektiva rekvisit Subjektiva rekvisit Uppsåt, oaktsamhet och grov oaktsamhet Straffrättsvillfarelse Preskriptionstid Metodstöd löpande ersättningar

6 Metodstöd engångsutbetalning Beloppsgränser Bidragsbrottslagen Statligt tandvårdsstöd omfattas inte av bidragsbrottslagen Bidragsbrott Ringa brott Grovt bidragsbrott Vårdslöst bidragsbrott Fullbordat bidragsbrott Frivillig rättelse Brott enligt brottsbalken Bedrägeri Urkundsförfalskning Missbruk av urkund Osann försäkran och vårdslös försäkran Osant intygande och brukande av osann urkund Brott via internet Försök till brott Vad händer med polisanmälan? Samarbete med polis och åklagare Förundersökning Sekretess för polisanmälan Åklagaren väcker åtal Att höras som vittne Att höras som sakkunnig Strafföreläggande Inget åtal Metodstöd Ändring av ett beslut som ligger till grund för polisanmälan Återrapportering från polis, åklagare, domstol...84 Källförteckning...85 Sakregister

7 Förkortningar BrB Fia Brottsbalken Försäkringskassans intranät FL Förvaltningslagen (1986:223) JO Justitieombudsmannen OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Prop. RB SFB TF Regeringens proposition Rättegångsbalken Socialförsäkringsbalken Tryckfrihetsförordningen 7

8 Sammanfattning En viktig del i Försäkringskassans arbete handlar om att förebygga och komma till rätta med felaktiga utbetalningar av socialförsäkringsförmåner. En del i detta arbete är att kontrollera och utreda ärenden där Försäkringskassan av olika skäl misstänker att en försäkrad fått eller försökt få ersättning som han eller hon inte har rätt till. Den försäkrades handlande kan utgöra misstänkt brott. Det övergripande målet för Försäkringskassans är att betala ut rätt ersättning till rätt person i rätt tid, det vill säga att beslutet ska bli rätt från början. Starten på en kontrollutredning kan vara en uppgift som kommer in till Försäkringskassan, till exempel i form av en anmälan från en privatperson eller från en myndighet. Det kan också vara uppgifter från en handläggare på Försäkringskassan som misstänker att den försäkrade lämnat felaktiga uppgifter. Försäkringskassan ska utreda inkomna impulser snabbt. Om det skulle visa sig att en ersättning betalas ut felaktigt måste Försäkringskassan så snart som möjligt stoppa ytterligare felaktiga utbetalningar. En snabb handläggning leder till färre och lägre återkrav. Även respekten för den försäkrade kräver en snabb handläggning. Den försäkrade kan uppfatta det som mycket besvärande att Försäkringskassan ifrågasätter hans eller hennes rätt till ersättning. Vid en kontroll eller en utredning av ett ärende behöver Försäkringskassan ofta kompletterande uppgifter. Försäkringskassan kan ha rätt att besöka en försäkrad och att ställa frågor till den försäkrade och till andra möjliga uppgiftslämnare. Försäkringskassan har också stora möjligheter att få uppgifter från andra myndigheter, arbetsgivare och försäkringsbolag. Men det finns vissa kontroll- och utredningsåtgärder som inte är tillåtna. Försäkringskassan får inte göra observationer av den försäkrade utan att den försäkrade vet om det. Försäkringskassan får inte heller vidta andra åtgärder som liknar spaningsverksamhet. Om den försäkrade har fått en ersättning utan ha rätt till den, ska Försäkringskassan ta ställning till om det är aktuellt att återkräva den felaktigt utbetalda ersättningen. En misstanke om att en försäkrad har begått ett brott mot socialförsäkringen kan finnas tidigt i ett ärende. Men det är först när den försäkringsmässiga utredningen är klar som Försäkringskassan kan konstatera om den försäkrade verkligen är misstänkt för brott. Försäkringskassan ska polisanmäla alla misstänkta brott. 8

9 Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Vägledningen innehåller också en beskrivning av hur man ska handlägga ärenden och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet i handläggningen. Rubriken till sådana kapitel eller avsnitt inleds med ordet Metodstöd. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Historikbilaga Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa historikinformationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i denna version av vägledningen. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i den tryckta vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 9

10 1 Inledning Kapitlet beskriver kortfattat hur Försäkringskassans kontrollverksamhet är uppbyggd och vad en kontrollutredning är. 1.1 Rätten till ersättning och misstanke om brott Denna vägledning beskriver Försäkringskassans arbete med kontrollutredningar. Den behandlar även polisanmälan av misstänkta brott. När Försäkringskassan genomför en kontrollutredning handlar det om att kontrollera eller utreda om den försäkrade har rätt till en redan beviljad ersättning eller till en ersättning som han eller hon har ansökt om. Om det handlar om ett misstänkt brott ska Försäkringskassan polisanmäla den försäkrade. I det sammanhanget är ansvars- och rollfördelningen viktig. Försäkringskassan ska utreda och fatta beslut i socialförsäkringsärenden. Det innebär att Försäkringskassan ska pröva den försäkrades rätt till ersättning enligt de lagar och regler som gäller för den aktuella förmånen. Däremot är det en fråga för polis- och åklagarmyndigheterna att utreda och ta ställning till det misstänkta brottet. Vägledningen behandlar inte reglerna för olika förmåner. Dessa beskrivs i vägledningen för respektive förmån. 1.2 Kontrollutredning av statligt tandvårdsstöd I vägledningen finns särskilda skrivningar och förtydliganden som gäller kontrollutredningar av statligt tandvårdsstöd. I de fall det inte finns särskilda skrivningar gäller det som står i vägledningen även för kontrollutredning av statligt tandvårdsstöd. I vägledningen används begreppet den försäkrade. I det begreppet innefattas även vårdgivaren när det gäller statligt tandvårdsstöd. 1.3 Rätt från början Det övergripande målet för Försäkringskassan är att rätt ersättning ska betalas ut till rätt person i rätt tid. De största vinsterna när det gäller att förebygga brott mot socialförsäkringen kan uppnås genom att man fattar rätt beslut från början. Det kräver att beslutsunderlagen är så korrekta som möjligt. De uppgifter som har betydelse för rätten till ersättning bör därför i möjligaste mån kontrolleras innan ersättningen beviljas. (Prop. 1996/97:121, s. 22 f. och 36 f.) 10

11 En förutsättning för att det ska bli rätt från början är att den försäkrade får information både om sin rätt till en förmån och om sin skyldighet att lämna korrekta och fullständiga uppgifter när han eller hon ansöker om en förmån. Den försäkrade ska också få reda på sin skyldighet att anmäla ändrade förhållanden till Försäkringskassan. Slutligen bör den försäkrade också få reda på vad som kan hända om han eller hon lämnar oriktiga uppgifter eller låter bli att anmäla ändrade förhållanden. (Jfr prop. 1996/97:121, s. 22) 1.4 Försäkringskassans kontrollverksamhet Det är viktigt att allmänheten känner till att Försäkringskassan arbetar aktivt med att förebygga och upptäcka brott eller försök till brott mot socialförsäkringen. Detta görs bland annat genom kontroller av olika slag. Vetskapen om att Försäkringskassan gör besök eller på annat sätt genomför kontroller bör också ha en allmänpreventiv effekt (prop. 1996/97:121 Systembrister och missbruk inom socialförsäkringssystemet, s. 30). I Försäkringskassans kontrollarbete ingår att varje år ta fram riskanalyser av socialförsäkringens förmåner. Syftet med analyserna är att identifiera och värdera risker för felaktiga utbetalningar i förmånerna. Resultatet av analyserna används bland annat till att bedöma behovet av kontroller för att motverka brott mot socialförsäkringen. Försäkringskassan utför varje år riktade kontroller inom olika ärendeslag. Vilka kontroller och ärendeslag det handlar om beror främst på resultat från genomförda riskanalyser, utvärdering av tidigare kontroller och omvärldsanalyser. Inom det statliga tandvårdsstödet görs det riktade kontroller i form av efterhandskontroller. I kontrollarbetet ingår också att utreda om det finns en misstanke om brott i enskilda ärenden. Detta görs genom en kontrollutredning. Försäkringskassan ska polisanmäla alla misstänkta brott. För att få bättre kunskap om brotten mot socialförsäkringen och hanteringen av dessa följer Försäkringskassan kontinuerligt upp resultatet av kontrollutredningar. 1.5 Kontrollutredningar En kontrollutredning startar genom en impuls till utredning. Impulsen kan vara en intern uppgift från en handläggare som misstänker att en ersättning har betalats ut eller kommer att betalas ut felaktigt. Det kan också vara en uppgift som kommer in till Försäkringskassan från till exempel en privatperson eller en myndighet. Efterhandskontrollerna inom det statliga tandvårdsstödet och de riktade kontrollerna som Försäkringskassan gör kan också ge impulser till kontrollutredning. En kontrollutredning är en processöverskridande utredning som oftast omfattar flera Ensa-processer. Arbetet kan också involvera flera handläggare med kompetens inom olika förmåner och kunskap om olika processer. Likaså är ofta flera delar av både till exempel LFC och NFC involverade i 11

12 handläggningen av ett ärende. Det här ställer särskilda krav på förståelse för varandras roller och kräver att handläggarna samarbetar för att det ska bli en effektiv handläggning. 1.6 Varför registrera i Qben II? Försäkringskassan följer upp resultatet av kontrollutredningar genom statistiksystemet Qben II. De handläggande enheterna redovisar vilken typ av impulser det rör sig om, vad utredningarna har lett fram till och om någon polisanmälan har gjorts. Redovisningen omfattar även resultatet av de polisanmälningar som polisen och åklagaren återrapporterat. Syftet med registreringen är att man ska kunna följa upp arbetet med kontrollutredningar, framställa statistik om kontrollutredningar och att kunna fullgöra regeringens krav på redovisning av brott mot socialförsäkringen. 12

13 2 Samverkan med andra Det här kapitlet beskriver vilka möjligheter det finns för samverkan med andra myndigheter. 2.1 Viktigt med samverkan och samarbete En viktig del i arbetet med kontrollutredningar är att delta i olika former av samverkan och samarbete med andra myndigheter och aktörer. Samverkan och samarbete med andra kan bidra positivt till arbetet med att förhindra och utreda felaktiga utbetalningar. Det kan bidra till att Försäkringskassan får fler impulser till kontrollutredningar och till att det blir enklare att ta kontakt med eller få begärda uppgifter från en annan myndighet eller aktör. 2.2 Krav på myndighetssamverkan Krav på samverkan mellan myndigheter finns angiven i 6 FL. Av bestämmelsen framgår att varje myndighet ska hjälpa andra myndigheter inom ramen för den egna verksamheten. Avsikten är att befästa en sedan gammalt vedertagen princip att myndigheter ska biträda och hjälpa varandra i möjligaste mån. Paragrafen gäller inte bara vid handläggning av ärenden. Den gäller vid all verksamhet hos myndigheterna. Kravet på myndighetssamverkan i 6 FL kan inte åberopas för att upphäva sekretess som kan gälla mellan myndigheter. Men sekretessbrytande regler finns dock i andra lagstiftningar (se kap. 6). Det finns även mer preciserade bestämmelser om uppgiftsskyldighet i olika författningar. 2.3 Sekretess mellan myndigheter Huvudregeln är att sekretess gäller mellan olika myndigheter (8 kap. 1 OSL). Denna sekretess gäller vid allt uppgiftsutlämnande, även på möten och vid diskussion av ärenden. Enligt 6 kap. 5 OSL ska en myndighet på begäran av en annan myndighet lämna uppgifter som den förfogar över, om det inte finns några hinder på grund av sekretessbestämmelser eller av hänsyn till arbetets behöriga gång. Skyldigheten att lämna information till andra myndigheter är mer vidsträckt än skyldigheten mot allmänheten. Enligt paragrafen omfattar skyldigheten varje uppgift som myndigheten förfogar över, alltså inte bara uppgifter ur allmänna handlingar. Se vidare vägledningen 2001:3, Offentlighet eller sekretess?. 13

14 Varje myndighet har sin egen lagreglering av sin sekretess. Myndigheter kan ha olika sträng sekretess. Det innebär att en uppgift som kan lämnas ut av en myndighet kan vara sekretessbelagd hos en annan myndighet. En prövning av om en uppgift kan lämnas ut görs alltid med stöd av myndighetens egen sekretesslagstiftning. 2.4 Samverkan med andra Försäkringskassan kan även samverka med andra aktörer, till exempel försäkringsbolag. När det gäller aktörer som inte är myndigheter är det viktigt att man tänker på att det kan vara andra regler om sekretess och utlämnande av uppgifter som gäller. 2.5 Övergripande samverkan och samarbete På en övergripande nivå kan Försäkringskassan utan större problem utbyta information, erfarenheter och metodik med andra myndigheter eller aktörer. I nätverk med kontaktpersoner från olika myndigheter eller aktörer kan Försäkringskassan till exempel diskutera kontrollmetoder och förekomsten av misstänkta brott på vissa områden. Det kan vara till stor nytta i arbetet med att förhindra brott mot socialförsäkringen. 2.6 Förhållningssätt vid samverkan och samarbete Vid samverkan med andra myndigheter eller aktörer är det viktigt att inte glömma bort sekretessreglerna. Samverkan får inte innebära att en anställd på Försäkringskassan kringgår sekretessreglerna genom att till exempel kontakta en handläggare på en annan myndighet eller ett försäkringsbolag och fråga om en person för att på så sätt ge en impuls till utredning av misstanke om brott. När en uppgift behövs i ett ärende på Försäkringskassan får handläggaren givetvis ställa frågor till exempelvis en myndighet eller försäkringsbolag med stöd av 110 kap. 31 SFB. (Se mer i kapitel 5 om reglerna kring begäran av uppgifter.) 2.7 Samverkan mot den grova organiserade brottsligheten Det finns flera olika myndighetsgemensamma organ som arbetar med att motverka den grova organiserade brottsligheten. Försäkringskassan är aktiv i flera av dessa myndighetsgemensamma organ. 14

15 2.7.1 Samverkansrådet Samverkansrådet mot grov organiserad brottslighet består av de högsta cheferna för Ekobrottsmyndigheten Försäkringskassan Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kustbevakningen Rikspolisstyrelsen Skatteverket Säkerhetspolisen Tullverket Åklagarmyndigheten samt Rikskriminalchefen som föredragande och Rikspolischefen som ordförande. Samverkansrådet träffas två gånger per år. Alla beslut i samverkansrådet fattas i konsensus, det vill säga ett nej från en myndighet innebär att en insats eller åtgärd inte kan genomföras Operativa rådet Operativa rådet består av höga operativa chefer från samma myndigheter som är representerade i Samverkansrådet. Operativa rådet träffas varannan vecka med rikskriminalchefen som ordförande och alla beslut fattas i konsensus. Operativa rådet beslutar om den operativa nationella inriktningen för bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten. Representanterna för de olika myndigheterna har mandat att besluta om operativa beslut för sina respektive myndigheter (eller polisregion) Aktionsgrupper Det finns särskilda aktionsgrupper som består av polisanställda och aktionsgrupperna är placerade vid de olika polismyndigheterna och Rikskriminalpolisen. Aktionsgrupperna ska arbeta i insatser som är beslutade av Operativa rådet. 15

16 2.7.4 NUC Det nationella underrättelsecentret (NUC) finns hos Rikskriminalpolisen och består av personal från Rikskriminalpolisen Säkerhetspolisen Ekobrottsmyndigheten Tullverket Skatteverket Kustbevakningen Kriminalvården Kronofogden Försäkringskassan Migrationsverket NUC bearbetar och analyserar underrättelser från de samverkande myndigheterna, för att ta fram underlag till Samverkansrådet och Operativa rådet. NUC tar varje år fram en myndighetsgemensam lägesbild över utvecklingen av den grova organiserade brottsligheten. Lägesbilden lämnas till Samverkansrådet. Lägesbilden är sedan ett underlag för de strategiska inriktningsbesluten hos de olika myndigheterna. Syftet med NUC är att skapa förutsättningar för och att utveckla en effektiv myndighetsgemensam underrättelseverksamhet på nationell nivå. NUC ska också stödja Samverkansrådet och Operativa rådet inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova organiserade brottsligheten RUC RUC står för regionalt underrättelsecentrum. Det finns sammanlagt åtta stycken RUC. Försäkringskassan finns med som representant i alla RUC och har särskilt utsedda handläggare som deltar i arbetet. Varje RUC har en handläggargrupp och en styrgrupp. Styrgruppen beslutar om inriktning, ger uppdrag och prioriterar handläggargruppens arbete. De olika myndigheterna samverkar och deltar i RUC utifrån de möjligheter som ges i gällande lagar och bestämmelser. Det innebär att myndigheterna i handläggargruppen kan delas in i två olika grupper: de myndigheter som får bedriva kriminalunderrättelseverksamhet och förundersökning och de myndigheter som inte får bedriva kriminalunderrättelseverksamhet. Försäkringskassan tillhör de myndigheter som inte får bedriva kriminalunderrättelseverksamhet eller förundersökningar. 16

17 3 Starten på en kontrollutredning Kapitlet handlar om de uppgifter som kan starta en kontrollutredning och hur dessa ska hanteras. 3.1 Inledning Den som känner till eller misstänker att socialförsäkringen utnyttjas på fel sätt kan göra en anmälan om sina misstankar till Försäkringskassan. Då kan Försäkringskassan inte vägra att ta emot uppgifterna eller handlingarna. Försäkringskassan får vanligen externa anmälningar mot försäkrade via telefon, brev eller e-post. Försäkringskassan kan även få anmälningar mot andra än försäkrade, till exempel mot arbetsgivare, företag och vårdgivare. Handlingar som kommer in till Försäkringskassan, till exempel via brev eller på elektronisk väg, blir allmänna handlingar. Även fotografier och filmer som skickas till Försäkringskassan blir allmänna handlingar. (jfr 2 kap. 3 och 6 TF). Se vidare om allmänna handlingar och sekretessprövningen i vägledningen 2001: Anmälningar mot försäkrade från privatpersoner En stor del av de externa anmälningarna mot försäkrade kommer från privatpersoner. En sådan anmälan kan göras öppet eller anonymt till Försäkringskassan. En extern anmälan mot en försäkrad kan vara sekretessbelagd även mot den som anmälan avser (se avsnitt 3.4). Försäkringskassan är skyldig att dokumentera en anmälares namn om anmälaren uppger sin identitet, eller om den som tar emot anmälan vet vem anmälaren är. En anmälare som uppgett sin identitet kan inte i efterhand välja att vara anonym. Se vidare om dokumentation i avsnitt 4.7. En anmälan kan visserligen ligga till grund för en utredning, men den har normalt inget eller i vart fall ringa bevisvärde (prop. 1996/97:121, s. 31) Metodstöd anmälningar mot försäkrade från privatpersoner Om någon gör en muntlig anmälan är det viktigt att handläggaren tar reda på så många relevanta uppgifter som möjligt från anmälaren. Om kontrollutredaren i efterhand behöver kontakta anmälaren bör han eller hon vara observant på att inte röja några sekretessbelagda uppgifter. Försäkringskassan kan aldrig lova att inte lämna ut uppgifter till den anmälde om vem som är anmälare. Det beror på att Försäkringskassan vid varje begäran om uppgifter ska pröva om uppgiften kan lämnas ut eller om den är 17

18 sekretessbelagd. Därför ska handläggaren alltid och så snabbt det går informera om att Försäkringskassan inte kan lova anmälaren anonymitet, om Försäkringskassan vet vem anmälaren är. En anmälare ringer till Försäkringskassan, presenterar sig som Fredrik och säger att han vill göra en anonym anmälan. Eftersom anmälaren har presenterat sig med namn är Försäkringskassan skyldig att dokumentera anmälarens namn. Försäkringskassan kan därmed inte lova att anmälan är anonym. Handläggaren informerar därför Fredrik innan han hinner lämna sin anmälan om att han inte är anonym eftersom han redan har presenterat sig. Sedan kan Fredrik välja mellan att lämna sin anmälan ändå eller återkomma en annan gång utan att presentera sig. 3.3 Anmälningar mot försäkrade från arbetsgivare, hyresvärdar med flera Externa anmälningar mot försäkrade kan också komma från till exempel arbetsgivare, försäkringsbolag, hyresvärdar, fastighetsförvaltare, bostadsrättsföreningar och andra företag och föreningar. En parkeringsvakt kontrollerar en besöksparkering på uppdrag av fastighetsägaren. En bil står parkerad på besöksparkeringen många nätter i följd, och parkeringsvakten har utfärdat ett flertal parkeringsböter. Bilens ägare Alexandra hör av sig till parkeringsvakten och säger att hon inte bor i området, men att hon ofta hälsar på sin före detta man och sina barn. Parkeringsvakten informerar Alexandra om att det inte är tillåtet att parkera på besöksparkeringen natt efter natt. Hon uppmanar Alexandra att hyra en parkeringsplats. Dessutom tvivlar hon på att Alexandras förklaring är sann och bestämmer sig därför för att kontakta Försäkringskassan. Försäkringsbolag lämnar normalt på eget initiativ inte ut uppgifter om försäkringstagarnas personliga förhållanden. Men om ett försäkringsbolag misstänker att Försäkringskassan kommer att betala ut ersättning på grund av brottsligt förfarande, kan bolaget kontakta Försäkringskassan och lämna ut handlingar eller uppgifter ur ett skadeärende (Riktlinjer för utredning vid misstanke om försäkringsbedrägeri m.m., Sveriges Försäkringsförbund 2002, s. 6). 18

19 3.4 Sekretesskydd för anmälaren Det finns ett skydd för den som lämnar uppgifter till Försäkringskassan i 28 kap. 3 första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Skyddet gäller oavsett om uppgifterna lämnas genom en anmälan eller genom en utsaga (se mer om utsaga i avsnitt 3.7.1). Skyddet innebär att den som har gjort en anmälan till Försäkringskassan om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden skyddas av sekretess om anmälaren eller om någon som står honom eller henne nära riskerar att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser. Bestämmelsen är inte tillämplig på anmälningar från en myndighet eller som någon offentliganställd gör i tjänsten (se Justitieombudsmannen [JO] 1984/85 s. 272). Sekretesskyddet gäller främst den som har gjort anmälan. Men ibland kan även innehållet i anmälan avslöja anmälarens identitet. Det kan hända även om det är en anonym anmälan. Eftersom meningen med sekretessen är att anmälarens identitet ska vara hemlig omfattar sekretessen i sådana fall även innehållet i anmälan. Slutligen kan sekretessen i speciella fall även omfatta att det finns en anmälan. Så är det om bara uppgiften om att det finns en anmälan skulle avslöja anmälaren. (se Lenberg, s. 28:3:1 jfr med 25:7:1 och 26:5:1.) Se vidare vägledning 2001:3 om den försäkrades partsinsyn och sekretess Vad är men för anmälaren? Utgångspunkten för när man bedömer risken för men är hur den berörda personen upplever situationen. Försäkringskassan är inte skyldig att kontakta anmälaren innan en anmälan lämnas ut. Men det finns inte något som hindrar att Försäkringskassan gör det för att få ett fullgott underlag för den så kallade menprövningen. (Se Lenberg, s. 10:27:7) Den egna upplevelsen ska kompletteras med en bedömning som utgår från de gängse värderingarna i samhället. En person kan till exempel tycka att det i största allmänhet är obehagligt att andra vet var hon bor. Men en sådan uppfattning kan inte anses vara allmänt rådande, och obehaget innebär därför inte alltid men. (Se Lenberg, s. 22) Uttrycket annat allvarligt men i 28 kap. 3 tredje stycket OSL kan, utöver rena våldsövergrepp, omfatta andra allvarligare trakasserier, till exempel i telefon. Om anmälan gäller en närstående, granne eller arbetskamrat kan det ibland räcka med ett påtagligt obehag för att man ska anse att annat allvarligt men föreligger. Att en anmälare tycker att det är obehagligt i största allmänhet att den anmälde vet vem som anmält honom eller henne är däremot inte den typen av men som innebär sekretess. Vid bedömningen av risken för men, bör man till exempel ta hänsyn till vad anmälan eller utsagan avser, den anmäldes förhållanden och till eventuella relationer mellan anmälaren och den anmälde. (se Lenberg, s. 28:3:1 jfr med 25:7:2 och 26:5:2) 19

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 Inledning I rapporten beskrivs vårt arbete för att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och för att motverka bidragsbrott.

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; SFS 2012:935 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar 2010 07 01 Producerat av Avdelningen för juridik, Region Skåne Form: Christian Andersson, Region Skåne Tryck: Servicelaget i Kristianstad 2010 Offentlighetsprincipen

Läs mer

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser

Läs mer

Mål nr 235441. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr 110127132357_2011-0008309196, se bilaga A

Mål nr 235441. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr 110127132357_2011-0008309196, se bilaga A KAMMARRÄTTEN F\ fmv /f D U IVl Avdelnings 2011-11-25 Meddelad i Stockholm Mål nr 235441 Sida l (5) KLAGANDE Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Tyresö kommuns beslut den 23 mars 2011 i ärende med dnr

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Sveriges Utbildningsradio AB 105 10 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Polismyndighetens

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik. Kommunstyrelsen Stadsdels- eller kommundelsnämnden Socialnämnden eller motsvarande Ny bidragsbrottslag

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik. Kommunstyrelsen Stadsdels- eller kommundelsnämnden Socialnämnden eller motsvarande Ny bidragsbrottslag Cirkulärnr: 07:28 Diarienr: 07/1891 Handläggare: Avdelning: Pernilla Krusberg Datum: Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Kommunstyrelsen Stadsdels- eller kommundelsnämnden Socialnämnden eller motsvarande

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen. Linn Kempe, Bolagsverket Sandra Åström Bodin, CSN Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV

Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen. Linn Kempe, Bolagsverket Sandra Åström Bodin, CSN Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen Linn Kempe, Bolagsverket Sandra Åström Bodin, CSN Mikael Norberg, Länsstyrelsen Petra Dalman, SPV Presentation Programmet Statstjänstemannarollen Att handlägga

Läs mer

SEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess?

SEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess? SEKRETESS Offentlighet och sekretess Offentlighetsprincipen innebär att varje medborgare ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar (tryckfrihetsförordningen). Undantagen från denna huvudregel har tillkommit

Läs mer

Taxering och uppbörd samt folkbokföring

Taxering och uppbörd samt folkbokföring Taxering och uppbörd samt folkbokföring Allvarlig kritik mot en tjänsteman vid Skatteverket för bemötandet av en person. Även kritik mot Skatteverket för hanteringen av allmänna handlingar. (641-2013)

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-11-06 Dnr 589-2013 Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare 1. SAMMANFATTNING Säkerhets-

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan

Läs mer

Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10

Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10 Rutin för utredning enligt skollagen 14 a kap. 10 Skollagen, 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling 10. Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (13) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (vilka frågor som är nya eller har uppdaterats markeras i vänstermarginalen) 2013-06-11 2013-06-18 2013-07-19

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 06- O 4 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN y^ ^^ r Mål nr 3647-15 I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 04 2015 "06- O 4 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Maria Elowsson Nyhetsbyrån Siren Björns Trädgårdsgränd l 11621 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Offentlighetsprincipen har mycket gamla anor i Sverige. Den infördes

Läs mer

Riktlinjer mot mutor. Fastställt: 2015-01-29, 16. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen

Riktlinjer mot mutor. Fastställt: 2015-01-29, 16. Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen Riktlinjer mot mutor Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2015-01-29, 16 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen Gäller för: Giltighetstid: Karlskrona kommun och dess

Läs mer

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Innehållsförteckning Policy om tagande och givande av muta... 3 Allmänt...3 Syfte...3 Tagande

Läs mer

Kritik mot Försäkringskassan för bristande handläggning av en begäran att få ta del av allmänna handlingar m.m.

Kritik mot Försäkringskassan för bristande handläggning av en begäran att få ta del av allmänna handlingar m.m. RIKSDAGENS OMBUDSMÄN Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura Datum 20U "04" 2 6 Dnr 6083-2013 Sid 1(4) Kritik mot Försäkringskassan för bristande handläggning av en begäran att få ta del av allmänna handlingar

Läs mer

1. Bakgrund SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET

1. Bakgrund SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET 1. Bakgrund Fram t.o.m. den 31 december 2010 hanterades anmälningar mot vårdpersonal från patienter och anhöriga av Hälso-

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Säkerhetspolisens behandling av känsliga personuppgifter i fristående databaser

Säkerhetspolisens behandling av känsliga personuppgifter i fristående databaser Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-09-04 Dnr 150-2012 Säkerhetspolisens behandling av känsliga personuppgifter i fristående databaser 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Att lämna ut en handling och att vägra. Regler, råd och riktlinjer

Att lämna ut en handling och att vägra. Regler, råd och riktlinjer Att lämna ut en handling och att vägra. Regler, råd och riktlinjer Version 1.0 Upprättad av Stadsledningskontoret/Adm. Maj 2003 2 Allmänna handlingar och rätten att ta del av dem Offentlighetsprincipen

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Centrala samverkansgruppen. Riktlinjer för handläggning av brott mot arbetsmiljön

Centrala samverkansgruppen. Riktlinjer för handläggning av brott mot arbetsmiljön Centrala samverkansgruppen Riktlinjer för handläggning av brott mot arbetsmiljön Riktlinjer för handläggning av ärenden rörande misstanke om brott mot arbetsmiljölagstiftningen m.m. Dessa riktlinjer har

Läs mer

Information om hantering av allmänna handlingar och rekommendationer avseende hantering av post och e-post vid Högskolan i Borås

Information om hantering av allmänna handlingar och rekommendationer avseende hantering av post och e-post vid Högskolan i Borås HÖGSKOLAN I BORÅS Enheten Verksamhetsstöd, stab Åsa Dryselius, jurist 2014-07-01 Dnr 516-07-10 Information om hantering av allmänna handlingar och rekommendationer avseende hantering av post och e-post

Läs mer

MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND

MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND MYNDIGHETSBESLUT - EN LATHUND AV CHRISTER NILSSON Denna handbok är mera en lathund än en handbok. Syftet är att innehållet ska bestå av beslut från myndigheter som kan ge en viss vägledning om hur en rättsfråga

Läs mer

Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB

Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB GranskningsPM Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB Sandvikens kommun Pär Månsson Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod 1 2 Offentlighetsreglerna

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m.

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. UTTALANDE 2003-06-11 Dnr 2003-576 Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. 1. Inledning Revisorslagen (2001:883) trädde i

Läs mer

2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL

2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL 2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL 2.1 Inledning Försäkringskassan är enligt 20 kap. 10 a AFL skyldig att ändra ett beslut i ett ärende om försäkring, som kassan fattat och som inte prövats av domstol,

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y^ ^ny r Mål nr 4267-12 I STOCKHOLM JJUiVL Avdelning 03 2012-09-21 Meddelad i Stockholm

Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y^ ^ny r Mål nr 4267-12 I STOCKHOLM JJUiVL Avdelning 03 2012-09-21 Meddelad i Stockholm Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y^ ^ny r Mål nr 4267-12 I STOCKHOLM JJUiVL Avdelning 03 2012-09-21 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Anders Johansson Aftonbladet, Rättsredaktionen Blekholmsgatan 18 105 18 Stockholm

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:930 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag

Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag Inledning Inom stadens verksamheter hanteras en stor

Läs mer

Beslutsdatum Ändringar kapitel, avsnitt eller bilaga

Beslutsdatum Ändringar kapitel, avsnitt eller bilaga VÄGLEDNING 2010:2 1 (6) Historik information om ändringar i vägledningen 2010:1 Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledningen

Läs mer

Socialförsäkring. Försäkringskassan kritiseras för sin tillämpning av efterfrågeförbudet (5734-2012) Anmälan. Utredning. Utredning.

Socialförsäkring. Försäkringskassan kritiseras för sin tillämpning av efterfrågeförbudet (5734-2012) Anmälan. Utredning. Utredning. Socialförsäkring Försäkringskassan kritiseras för sin tillämpning av efterfrågeförbudet (5734-2012) (Dnr 5734-2012) Beslutet i korthet: En journalist har i en anmälan till JO anfört att han vände sig till

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i körkortsförordningen (1998:980); SFS 2009:1369 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Etiska riktlinjer 2011:4 beslutade den 26 september 2011 Innehåll Det är viktigt att allmänheten uppfattar Rekryteringsmyndigheten och dess verksamhet som en viktig

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2001-01-18 Dnr 556-2000 Sid 1 (5) I samband med en tvist angående vårdnad om barn anordnade socialförvaltningen s.k. samarbetssamtal. Fråga om den som hade

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt

Läs mer

FredrikVan Kesbeeck Andersson. Försäkringsfusk. Tillvägogöngssött, stroffonsvar och försökringsutredning. Santerus Academic Press Sweden

FredrikVan Kesbeeck Andersson. Försäkringsfusk. Tillvägogöngssött, stroffonsvar och försökringsutredning. Santerus Academic Press Sweden FredrikVan Kesbeeck Andersson Försäkringsfusk Tillvägogöngssött, stroffonsvar och försökringsutredning Santerus Academic Press Sweden Innehäll Förord Förkortningar 1. Inledning 1.1 Den komplexa försäkringssituationen

Läs mer

Försörjningsstöd Socialbidrag

Försörjningsstöd Socialbidrag Försörjningsstöd Socialbidrag Vem har rätt till försörjningsstöd? Alla som vistas i kommunen har rätt till försörjningsstöd, om de själva inte kan försörja sig eller tillgodose sina behov på annat sätt.

Läs mer

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Tystnadsplikt och sekretess i vården Tystnadsplikt och sekretess i vården Regelverket om tystnadsplikt och sekretess i vården är komplicerat, omfattande och svårt att få en överblick över. Den här texten anger endast huvuddragen i regelverket.

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom grovt bidragsbrott

Överklagande av hovrättsdom grovt bidragsbrott Riksåklagarens kansli Rättsavdelningen Datum Sida 1 (8) Byråchefen My Hedström 2013-06-19 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av hovrättsdom grovt bidragsbrott Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet?

Mutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet? Mutor och jäv Vad gäller i kommunal verksamhet? 1 Hur vill vi ha det i samhället.. och i vår egen kommunala verksamhet? I och med det som hänt i Göteborg har vi vaknat för att detta fenomen finns även

Läs mer

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 56-2012 Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter 1 SAMMANFATTNING Nämnden har, utifrån de 21 polismyndigheternas svar

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 1 (5) SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 Bedrägeri- och bidragsbrottslighet rörande assistansersättning m.m. Bakgrund Bolaget Elma Personlig Assistans AB (fortsättningsvis Elma) startade sin verksamhet i

Läs mer

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack 1(7) 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack * Underrättelse om förrättning i bankfack 1 ska lämnas endast om det kan antas att målets handläggning främjas

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 mars 2012 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den 18 mars 2011

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2014-07-11 Dnr 6772-2012 Sid 1 (8) Kritik mot en läkare vid Psykiatri Skåne, Region Skåne, som har lämnat ut en förälders journal till en socialnämnd för

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret

Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2015-02-18 Dnr 2095-2014 Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret 1. SAMMANFATTNING

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen; SFS 2003:188 Utkom från trycket den 13 maj 2003 utfärdad den 30 april 2003. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer