Mätning av stjärnors avstånd:
|
|
- Thomas Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 4 Stjärnor Stjärnor är gasklot. Hög temperatur gasen i form av plasma, dvs. med fria elektroner och joner. Stjärnornas energi produceras (i normala fall) med kärnreaktioner (fusion). För att bli en stjärna måste gasklotet vara tillräckligt stort. Solen är en "normal" stjärna. Stjärnornas massa, ljusstyrka, radie och temperaturer varierar mycket, men samband mellan dessa råder. Stjärnorna befinner sig normalt i jämvikt: Gravitationen, som strävar att dra ihop stjärnan, balanseras av den heta gasens tryck, som strävar att utvidga stjärnan. 79
2 4.1 Stjärnors avstånd och rörelse Mätning av stjärnors avstånd: Nära stjärnor (upp till ett par hundra pc) mäts med hjälp av den trigonometriska parallaxen (see avsnitt 2.11). För längre avstånd används t.ex. fotometrisk avståndsberäkning. Solens närmaste grannstjärna är Proxima Centauri, vars avstånd är 1.3 pc. Mätning av stjärnors rörelse: 1. Tangentialhastigheten syns som egenrörelse och mäts med astrometri. 2. Radialhastigheten syns som Doppler förskjutning (v/c = λ/λ) och mäts med spektrometri. 80
3 4.2 Stjärnors spektra Största delen av vår kunskap om stjärnor baserar sig på analys av deras spektra, dvs. hur strålningen fördelar sig på de olika våglängderna. spektrallinjer (absorptionseller emissionslinjer): ր Uppkommer vid atomers (eller molekylers) energiövergångar "fingeravtryck" av olika grundämnen (och molekyler) kontinuerligt spektrum: Beror på stjärnans temperatur svartkroppsstrålning. Våglängden för energitoppen av en stjärnas strålning kommer således att bero på stjärnans temperatur stjärnans färg beror på temperaturen. 81
4 Harvard-klassifikationen: Stjärnorna klassificeras enligt temperatur. C / O B A F G K M \ S Ramsa för att minnas spektralklasserna: Oh Be A Fine Girl/Guy, Kiss Me! 82
5 Harvardklassifikationen: klass eff. temperatur färg framträdande (K) spektrallinjer O blåviolett HeI, HeII B blåvit HeI, HI A vit HI, CaII F gulvit CaII, FeII G gul CaII, metaller K orange neutr. metaller M röd TiO C- och S-klassens stjärnor: Temperatur K, skiljer sig kemiskt från M-klassen. Klasserna indelas i underklasser 0 9. Yerkes-klassifikationen: Klassificering enligt ljusstyrkan (luminositeten). Ia ljusstarkaste superjättar Ib ljussvagare superjättar II ljusstarka jättar III normala jättar IV underjättar V huvudserien 83
6 Solens spektralklass är G2v. Exempel på stjärnspektra Om man placerar stjärnorna i ett sk. Hertzsprung-Russel diagram enligt temperatur och absolut magnitud (eller ljusstyrka) kommer huvudserien att framträda som en linje. 84
7 Hertzsprung-Russel diagram Superjättar Jättar Vita dvärgar Underjättar Solen տ Huvudserien ց 85
8 Största delen av stjärnorna är i huvudserien: stjärnornas "normala" tillstånd. I huvudserien kommer en stjärna med en bestämd massa att ha en bestämd temperatur, radie och luminositet. Stjärnornarnas massor är solmassor (M ). Ljusstyrkan varierar mellan 10 4 L 10 7 L. I huvudserien är ljusstyrkan L M 3. Spektralanalys ger även stjärnornas kemiska sammansättning, i allmänhet: 3/4 väte 1/4 helium halten (högst några %) av tyngre grundämnen varierar Stjärnor vars spektra avviker från det normala kallas pekuliära, ex: CP-stjärnor (Chemically Peculiar): Huvudserie-stjärnor med avvikande kemisk sammansättning 86
9 4.3 Solen Solen är en typisk medelstor stjärna. Solens ålder är ca 4.6 miljarder år Solen består av: 73 % väte 25 % helium 2 % övriga grundämnen Solen producerar energi med effekten W genom fusion: Protonproton cykeln där väte fusioneras till Helium. Energin frigörs i enlighet med E = mc 2, där m är minskningen av massan i fusionsreaktionen och c är ljuset hastighet. Solen har hittills förbränt ca 5 % av sitt väte. 87
10 Proton-proton cykeln (ppi-grenen) Energin produceras i solens kärna, där temperaturen är ända upp till T 16 miljoner K. Solens inre är radiativ, dvs. energin förs vidare via strålning. Den radiativa regionen omges av ett konvektivt skikt, där energin transporteras med konvektion. Massflöden och turbulens i plasman magnetfält. 88
11 Solens egenskaper: massa M kg radie R m effektiv (yt)temperatur T eff 5785 K temperatur i kärnan T c K luminositet L W spektralklass G2v absolut visuell magnitud M V 4.83 Solens olika skikt: radiativ kärna konvektiv mantel atmosfär heliosfär 89
12 Solens atmosfär (Bilder: NASA): 1. Fotosfären: Den "synliga" solen. Fotosfären ca 400 km tjock. Konvektionen syns som en ständigt föränderlig "grynig" strutkur, granulation. 2. Kromosfären: 2000 km tjock, syns vid total solförmörkelse som en tunn skära eller ring. 3. Övergångsskikt: Utanför kromosfären, ett par tusen km tjockt. Kromosfären övergår i koronan. Temperaturen stiger till 1 miljon K. 4. Koronan: Syns vid solförmörkelse. Temperaturen är ca 1 miljon K stark röntgenstrålning. Koronan hettas av elektriska strömmarinducerade av magnetfält. Koronan avger partiklar i form av solvind, som även träffar jordens magnetosfär. 90
13 Solen roterar differentiellt: Rotationsperioden är ca 25 dagar vid ekvatorn och över 30 dagar vid polerna. Solens konvektion och rotation orsakar magnetisk aktivitet (Bilder: KVA, NASA): solfläckar spikuler plager protuberanser flares korona-utbrott (Coronal mass ejections) ր Solfläckarnas antal förändras cykliskt med en (irreguljär) period av ca 11 år. Bilder: R.A.Rohde, NASA) 91
14 Solen har en magnetisk cykel på ca 22 år, pariteten på magnetfältet byts vart 11:e år. Magnetiskt "fjärils-diagram": Magnetfältets latitudinella medelvärde. Vid början av solfläcks-cykeln är solfläckarna på högre latituder, senare allt närmare ekvatorn fjärilsdiagram. Solens aktivitet påverkar klimatet på jorden, perioder av minimal aktivitet har sammanfallit med kalla perioder: Oort-minimum Wolf-minimum Spörer-minimum Maunder-minimum Dalton-minimum
15 4.4 Stjärnornas struktur och utveckling Stjärnornas uppkomst Stjärnor uppkommer i de kalla inre delarna av interstellära moln. (Jmf. solsystemets uppkomst.) Gravitationen gör att molnet drar ihop sig. Ofta uppkommer stjärnor i grupper där, där ett stort interstellärt moln fragmenteras till olika stjärnsystem. Stjärnor förekommer ofta som dubbelstjärnor (och trippelstjärnor osv.). Två eller flera stjärnor bildas av samma molnfragment. När fragmentet blir tillräckligt tätt, kan (den gravitationella) energin inte stråla ut helt temperaturen stiger en protostjärna uppkommer. 93
16 När temperaturen blir tillräckligt hög kärnreaktionerna startar. För att detta skall ske måste stjärnan ha en massa av minst 0.08M (M = solens massa). M < 0.08M brun dvärg. M > 100M stjärnan instabil och förstörs av strålningstrycket. När stjärnan har stabiliserat sig inleds huvudseriefasen: Stjärnan producerar energi främst genom att "förbränna" väte till helium. Stjärnan är i jämvikt. Ju större en stjärna är desto kortare tid i huvudseriefasen, dvs. kortare "livstid" En stjärna av spektralklassen O: Ca 5 miljoner år Solen är i huvudserien ca 10 miljarder år En M dvärgstjärna: Ca 100 miljarder år. 94
17 4.4.2 Stjärnornas struktur under huvudseriefasen En stjärnas struktur beror främst på dess massa. Stjärnor med massan0.08m 0.26M : energiproduktionen: fusion H He genom proton-proton cykeln hela stjärnan är konvektiv Stjärnor med massan0.26m 1.5M : energiproduktionen: fusion H He genom proton-proton cykeln stjärnans inre radiativ, yttre konvektiv M > 1.1M konvektiv kärna Stjärnor med massan > 1.5M : energiproduktionen: fusion H He genom kol-kväve-syre cykeln, effektivare än pp-cykeln men kräver högre temperatur stjärnans inre är konvektiv och yttre delen radiativ 95
18 4.4.3 Utvecklingen efter huvudseriefasen När vätet tar slut i kärnan av stjärnan avstannar energiproduktionen och stjärnan hamnar i ojämvikt. Stjärnor med massan0.08m 0.26M : eftersom hela stjärnan är konvektiv kommer den att blandas om och väte-halten i hela stjärnan kommer småningom att minska till slut består stjärnan av nästan bara helium stjärnan kommer att krympa och temperaturen stiga en vit dvärg temperaturen kommer inte att stiga tillräckligt högt för att fusion med helium blir möjlig stjärnan kommer småningom att kallna 96
19 Copyright Notice Stjärnor med massan0.26m 8M : vätet tar slut i kärnan H-förbränningen fortsätter utåt i ett skal. He-kärnans massa ökar när H-förbränningen fortsätter stjärnans yttre delar utvidgas stjärnan blir större och kallare röd jätte gravitationen pressar ihop kärnan temperaturen stiger fusionsreaktion där He "förbränns" till kol startar när He tar slut i kärnan fortsätter förbränningen utåt i ett skal två skal där förbränning sker: H och He stjärnan blir instabil, kan kasta ut materia planetär nebulosa när fusionsreaktionerna tar slut, kollapsar stjärnan vit dvärg 97
20 Stjärnor med massan > 8M : stjärnan blir en röd jätte, på motsvarande sätt som mindre stjärnor om massan är > 12M nukleära reaktioner kommer att fortsätta ända till järn stjärnan får skal av successivt (inåt) tyngre grundämnen (väte - helium - kol- syre - kisel) som fusioneras fusion med järn kräver energi, så energiproduktionen avstannar vid järn fusionsreaktionerna i kärnan tar slut kärnan kollapsar när den blir tillräckligt stor fusionsreaktionerna i de yttre delarna accelererar snabbt de yttre delarna exploderar som en supernova kärnan blir kvar neutronstjärna eller ett svart hål 1 4 H, He 4 He C, O 28 Si 56 Fe 98
21 Supernova remnanten Cassiopeia A (Hubble ST, STScI) Grundämnen tyngre än helium produceras via stjärnornas utveckling. Grundämnen tyngre än järn, som kräver energi för att fusioneras, uppstår vid supernova-explosioner 99
22 4.5 Kompakta stjärnor Kompakta stjärnor är slutprodukten av stjärnornas utveckling. Deras densitet har ökat genom att stjärnan har kollapsat. Beroende av massan blir den kompakta stjärnan en vit dvärg, en neutronstjärna eller ett svart hål. Vita dvärgar: slutprodukten av mindre stjärnor (< 8M ) ex. Sirius B, har solens massa men jordens radie kommer med tiden att kallna svart dvärg Sirius B, Lick Obs. 100
23 Neutronstjärnor: uppkommer då en stjärn-kärna med massan större än1.4m kollapsar (vid supernova) diameter 10 km densiteten i kärnan kg/m 3 antas bestå nästan bara av neutroner (neutron-gröt) eller hyperoner på ytan ett tunnt lager med tunga grundämnen starkt magnetfält roterar ofta snabbt, ex. pulsarer med P rot 1/1000 s Pulsarerna i M1 och Vela (NASA/PSU/ G.Pavlov et al.) 101
24 Svarta hål: massan för en kollapsande stjärnkärna är minst 1.5 2M graviationen så stor att ljuset inte når ut Schwarzschild-radien R S = 2GM c 2 (för att bli ett svart hål måste jorden krympa till en boll med radien 9 mm) gammautbrotten kan ha samband med uppkomsten av ett svart hål vid en supernova-explosion svarta hål kan endast observas indirekt: T.ex. materia som accelereras kring svarta hålet tiotals svarta hål med ca en stjärnas massa har observerats i vår galax massiva svarta hål i centrum av galaxer Bilder: NASA 102
25 4.6 Dubbelstjärnor En stor del av alla stjärnor hör till system med två eller flera stjärnor. På basis av hur man upptäcker dessa används klassifikationen: Visuella dubbelstjärnor syns som två skilda stjärnor man kan direkt mäta båda kompenenternas ljusstyrka, spektrum och rörelse Astrometriska dubbelstjärnor endast en kompent ses stjärnans rörelse avslöjar att den har en följeslagare Fotometriska dubbelstjärnor komponenterna kan inte upplösas förmörkelsevariabler: ljusstyrkan ändras när komponenterna skymmer varandra 103
26 Spektroskopiska dubbelstjärnor komponenterna kan inte upplösas spektret avslöjar att det finns fler än en stjärna: två överlagrade stjärnspektra eller periodisk Doppler-förskjutning Klasifikationen av dubbelstjärnor kan även ske på basen av inbördes avstånd, som kan variera från direkt kontakt till hundratals AU. Dubbelstjärnors rörelse ger t.ex. deras massor. Förmörkelsevariabler stärnornas radier. Man kan även undersöka stjärnornas fysik, flöde av materia mm. Skiss av röntgen-dubbelstjärna 104
27 4.7 Variabla stjärnor Många stjärnors ljus varierar märkbart regel- eller oregelbundet t.ex. under instabila skeden av stjärnans utveckling före och efter huvudseriefasen. Pulserande stjärnor: stjärnans strålning varierar pulsartat på grund av instabilitet ex. Mira: Magnituden varierar mellan 2 och 10, period 330 d. andra ex. Cepheiderna, W Virginisstjärnorna, RR Lyrae- stjärnorna (används i avståndsmätningar) 105
28 Eruptiva variabler: stjärnans ljusstyrka varierar oregelbundet (eruptioner) t.ex. dubbelstjärnsystem med massflöde mellan stjärnorna ex. flare-stjärnor, T Tauri-stjärnor, novor, supernovor Rotationsvariabler: variabiliteten beror på fläckar på stjärnans yta (jmf. solfläckar) ex. RS CVn- och FK Comae-stjärnor fläckarna orsakar À ½ ½ variabilitet i stjärnans ljusstyrka och spektral-linjer HD en FK Comae-typs stjärna med fläckar (Hackman, 2004) 106
29 4.8 Stjärnhopar Stjärnorna är inte jämt utspridda i rymden utan grupperade. Stjärnhoparnas stjärnor har uppkommit samtidigt. Associationer: några tiotal stjärnor glest utspridda kommer att upplösas Öppna hopar: består av upp till några hundra stjärnor kommer att upplösas består av nya stjärnor Klotformiga hopar: M35 &M3,DVAA stjärnor hög stjärntäthet i centrum stabila gamla stjärnor, nya klotormiga hopar uppstår inte i Vintergatan endel kan vara rester av små galaxer 107
30 Uppgift 8: Nedan finns HR-diagram för tre öppna stjärnhopar och en typisk klotformig stjärnhop. Hur och varför skiljer de sig från varandra? Bilder: Perryman (1998), Wikipedia 108
Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling
Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Upplägg Energiprocesser i stjärnor Energitransport i stjärnor Solens uppbyggnad Solfläckar Solliknande stjärnors
Läs merSolens energi alstras genom fusionsreaktioner
Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen
Läs merUniversums tidskalor - från stjärnor till galaxer
Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer Fysik och Kemidagarna 2017 Prof. Peter Johansson Institutionen för Fysik, Helsingfors Universitet Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Peter Johansson/
Läs merFrån nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död
Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död Stjärnor Stjärnor är enorma glödande gasklot. Vår sol är en typisk stjärna. Dess diameter är 1 400 000 km och dess massa är 2. 10 30 kg. Temperaturen
Läs merStjärnors födslar och död
Stjärnors födslar och död Stjärnors egenskaper Uppkomst Avstånd Rörelse Skenbar ljusstyrka Färg temperatur Energiproduktion Verklig ljusstyrka Utveckling Ovanliga stjärnor Slutstadier Rymden är inte bara
Läs merStjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson
1 Spektralklasser Föreläsning 15/4 Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson I början på 1900-talet upprättade Annie Jump Cannon vid Harvard-observatoriet ett klassifikationssystem för stjärnspektra.
Läs merStjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan
Stjärnors död samt neutronstjärnor Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) 65 43 Kattöganebulosan Introduktion En stjärna lever huvuddelen av sitt liv i huvudserien. Förutsättningen för detta är
Läs merVilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?
Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara
Läs merLÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010
Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:
Läs merAstronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum
Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och
Läs merSolen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper
Solen och andra stjärnor 24 juli 2006 Stefan Larsson Mer kap 3 Stjärnors egenskaper Spectralklasser Vilka spektrallinjer som finns i en stjärnas spektrum och hur starka de är beror i första hand på temperaturen
Läs merVarje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och
Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling
Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Frågor från n förra f gången g I Hur långt är det mellan asteroiderna i huvudbältet? För stora asteroider (>1
Läs merIntroduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.
Stjärnors födelse Introduktion Stjärnor består av gas i jämvikt: Balans mellan gravitation och tryck (skapat av mikroskopisk rörelse). Olika källor till tryck i olika utvecklingsskeden. Stjärnor bildas,
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 5,
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 5, 2014-09-15 Bengt Edvardsson Med litet mer detaljer än vad jag hann med på föreläsningen. Kap 6. Solen är en stjärna. För Solen gäller (sid. 145): I kärnan är
Läs merHertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson
1 Stjärnors temperatur Föreläsning 26/2 Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson Om vi antar att en stjärna strålar som en svartkropp så kan vi bestämma dess temperatur genom att studera dess spektrum.
Läs merStjärnorna och deras utveckling
Stjärnorna och deras utveckling Nebulosor med stjärnfödsel (LH95, STSci) Astronomiseminarium för lärare 20.4 2009 FD Thomas Hackman, Helsingfors universitets observatorium Stjärnorna och deras utveckling,
Läs merKan vi göra prognoser för solens aktivitet? Resultat från forskning i stjärnors magnetiska aktivitet
Kan vi göra prognoser för solens aktivitet? Resultat från forskning i stjärnors magnetiska aktivitet Finlandssvenska fysikdagarna 14.11.2009 FD Thomas Hackman, Helsingfors universitetets observatorium
Läs merUniversums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson
1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla
Läs merStjärnors struktur och utveckling Ulf Torkelsson
Föreläsning 22/4 Stjärnors struktur och utveckling Ulf Torkelsson 1 Observationer av stjärnhopar I allmänhet är det svårt att säga något om stjärnutvecklingen direkt från observationer av stjärnor i vår
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 4,
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 4, 2014-09-10 Bengt Edvardsson Innehåll: Uppkomsten av atomspektra i gaser (sid. 133-136) Bild 5.5 (uppdaterad utdelad 8/9) visar schematiskt de olika processer
Läs merVarifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland
Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Finlandssvenska fysikdagarna 2009 m/s Silja Symphony, November 13-15 Sammandrag Begynnelsen:
Läs merEn rundvandring i rymden
En rundvandring i rymden Solen Vår närmsta och därmed bäst studerade stjärna. Solytan är ca 5700 grader varm, men den tunna gasen som omger solen (koronan) är över en miljon grader. Ett av världens bästa
Läs mer2 H (deuterium), 3 H (tritium)
Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.
Läs merInspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Läs merAstronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.
Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i
Läs merAllt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas
Allt börjar... 200 miljoner år Big Bang Population III-stjärnor Universum består av H, He och Li, och är fortfarande helt mörkt pga absorption av ljus. I rekombinationsfasen bildas de första molekylerna,
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen
Läs merVi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.
6 Galaxer Galaxerna är de synliga "byggstenarna" av universum. Man räknar med att det finns 170 miljarder galaxer i den observerbara delen av universum, dvs. inom ca 14 miljarder ljusår. Galaxernas storlek
Läs merFrån atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz
Z N Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz 2006-06-29 1 C + O 2 CO 2 + värme? E = mc 2 (mc 2 ) före > (mc 2 ) efter m = m efter -m före Exempel: förbränning av kol m m = 10 10 (-0.0000000001
Läs merInstuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken
Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett
Läs merTill exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Läs merUpptäckten av gravitationsvågor
Upptäckten av gravitationsvågor Peter Johansson Institutionen för Fysik Helsingfors Universitet Fysikersamfundet i Finland - Årsmöte Helsingfors, 16.03.2016 Gravitationsvågor som ett fenomen förutspåddes
Läs merVår närmaste stjärna - Solen
Original title: Sunstruck Translated by: The Lund University Planetarium Contact for translation: Anna S. Arnadottir ( anna@astro.lu.se ) ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor. Helium-flash. Harvardklassifikationen. rntyper: O, B, A, F, G, K, M (R, N, S, L, T) Stjärntyper
Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor Nästa supernova i vår v r närhet? n Helium-flash Kanske Eta Carinae,, fick ett utbrott i mitten av 1800- talet. Sannolikt mycket massive (100 solmassor)
Läs merBengt Edlén, atomspektroskopist
83 Solkoronans gåta Om mannen som lyckades lösa den och samtidigt bevisa att strax utanför solens yta är temperaturen 2 miljoner grader och inte 6 000 som man tidigare trott. Bengt Edlén, atomspektroskopist
Läs merPlaneter Stjärnor Galaxer Uppgifter
Planeter Stjärnor Galaxer Uppgifter 2 Vårt sätt att indela tiden 2.1 Använd Den Svenska Almanackan för två på varandra följande år och räkna antalet dygn från vårdagjämning till höstdagjämning och från
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor. Harvardklassifikationen. Harvardklassifikationen. Minnesramsor
Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor Upplägg Spektralklassifikation av stjärnor OBAFGKM Luminositetsklassfikation av stjärnor Dvärgar, jättar, j superjättar Avståndsbest ndsbestämning Dubbelstjärnor
Läs merSolen i dag.
Solen i dag http://www.spaceweather.com/ The Regimes of Stellar Death for core remnants of different masses Core mass < 1.4 solar masses, Star core shrinks down to a white dwarf the size of the Earth.
Läs merÖversiktskurs i astronomi
Översiktskurs i astronomi Lektion 9: Stjärnors födelse f och dödd Det interstellära ra mediet Emissionsnebulosor Reflektionsnebulosor Mörka nebulosor Stoft Neutralt vätev Molekyler Stjärnbildning Stjärnors
Läs merSolsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)
Solsystemet Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Består av nio stora planeter varav de flesta har en eller flera månar Mängder av småplaneter eller asteroider, kometer och meteoroider Interplanetariskt stoft
Läs merKosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU
Kosmologi Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU Program Universums expansion, observationer Universums expansion, teori Universums geometri Universums expansion och sammansättning Exotisk materia Andromedagalaxen
Läs merGrundläggande fakta om stjärnor
Grundläggande fakta om stjärnor På ASAKs (Astronomiska Sällskapet Aquila i Kristianstads) hemsida på Internet finns en månadsguide till Kristianstadtraktens natthimmel (du hittar den genom att i den blå
Läs merAstrofysikaliska räkneövningar
Astrofysikaliska räkneövningar Stefan Bergström, Ylva Pihlström Ulf Torkelsson 23 november 2004 Uppgifter 1. Dubbelstjärnesystemet VV Cephei har en period P = 20.3 år. Stjärnorna har massorna M 1 M 2 20
Läs merKosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges
Kosmologi Universums utveckling MN Institutionen för astronomi Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges Upplägg Inledning vad ser vi på himlen? Galaxer och galaxhopar Metoder
Läs merEdwin Hubbles stora upptäckt 1929
Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör
Läs merVår galax, Vintergatan
Vår galax, Vintergatan Vår plats i Vintergatan Ca 1785 (William Herschel) till ca 1920 (Jacobus Kapteyn): Solen i galaxens centrum, p.g.a. stjärnor jämt fördelade i Vintergatan i synligt ljus. Herschels
Läs merUppslagsordet Stjärnorna leder hit. För andra betydelser, se Stjärnorna (olika betydelser).
1 av 20 2011-09-11 16:52 Från Wikipedia För andra betydelser, se Stjärna (olika betydelser). Uppslagsordet Stjärnorna leder hit. För andra betydelser, se Stjärnorna (olika betydelser). En stjärna är en
Läs merVARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman
VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET
Läs merRelativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar
elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda
Läs merAllmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik
Allmän rymdfysik Plasma Magnetosfärer Solen och solväder Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren 090608 Plasma Vi lever i en neutral värld, där materia är i fast, flytande eller gasform...... universum i
Läs merAtomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Läs merKosmologi - läran om det allra största:
Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös
Läs merVita dvärgar degenerationstryck
L7 Explosioner från vita dvärgar och neutronstjärnor 1 Vita dvärgar Slutstationen för stjärnor med M < 8 Msol (vilket är ~ 98% av alla stjärnor). Solens öde om ~ 5 miljarder år. Vita dvärgar små stjärnor
Läs merUniversum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem
Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 6, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 6, 2014-09-22 Bengt Edvardsson En solliknande stjärnas utveckling (sid. 154) En stjärna tillbringar 80-90% av sin livstid på huvudserien (= dvärgstadiet). Under
Läs merLaborationsuppgift om Hertzsprung-Russell-diagrammet
Laborationsuppgift om Hertzsprung-Russell-diagrammet I denna uppgift kommer du att tillverka ett HR-diagram för stjrärnorna i Orions stjärnbild och dra slutsatser om stjärnornas egenskaper. HR-diagrammet
Läs merUniversum. Stjärnbilder och Världsbilder
Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg
Läs merMed sitt märkliga beteende har den mystiska dubbelstjärnan T Pyx förvirrat både forskare och amatörastronomer i decennier. Nu står det klart att det
Aktuell forskning Stjärndrama i Med sitt märkliga beteende har den mystiska dubbelstjärnan T Pyx förvirrat både forskare och amatörastronomer i decennier. Nu står det klart att det som utspelar sig är
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 10, Galaxer, kapitel 10. Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 10, 2014-10-20 Bengt Edvardsson Innehåll: Galaxer Klassifikation Egenskaper hos olika galaxklasser Aktiva galaxer Kvasarer Blazarer Seyfertgalaxer Radigalaxer En
Läs merInnehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst
Läs merKursen är en valbar kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik.
Naturvetenskapliga fakulteten ASTA34, Astronomi: Strålningsprocesser och stjärnatmosfärer, 7,5 högskolepoäng Astronomy: Radiation Processes and Stellar Atmospheres, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle
Läs mer1755: Immanuel Kant, The Universal Natural History and Theories of the Heavens.
Galaxer 1750: Thomas Wright (1711-1786) föreslår i An original theory or new hypothesis of the universe att vår egen galax, Vintergatan är en gigantisk roterande skiva av stjärnor, planeter, nebulosor,
Läs merKonsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter
ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad
Läs merThomas Hackman ESO-centrum, Turun yliopisto & Institutionen för fysik, Helsingfors universitet
Thomas Hackman ESO-centrum, Turun yliopisto & Institutionen för fysik, Helsingfors universitet PB 64, 00014 Helsingfors Universitet Tel. 09-19150738 E-post: Thomas.Hackman@Helsinki.Fi Universum nu inledande
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merKumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet
Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio
Läs merKAPITEL 3 I Vintergatan
KAPITEL 3 I Vintergatan Vintergatan började bildas en miljard år efter Ursmällen ( Big Bang ) och har utvecklats sedan dess, liksom andra galaxer. Mer om det och universum i stort i nästa kapitel, nu tar
Läs mer2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
Läs merInstuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Läs merCO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan
Översiktskurs i astronomi Lektion 10: Vintergatan och andra galaxer Upplägg I Vintergatan Vår plats i Vintergatan Vintergatans uppbyggnad Stjärnhopar Population I, II & III Differentiell rotation Mörk
Läs merKvasarer och aktiva galaxer
Kvasarer och aktiva galaxer Radioastronomins födelse: 1931 - Grote Reber (1911 2002) Karl Guthe Jansky (1905 1950) Reber Radio Telescope in Wheaton, Illinois, 1937 Upptäckten av kvasarer Radioemission
Läs merMörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet
Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö edsjo@physto.se Stockholms Universitet Introduktion till kosmologi Mörk materia Den kosmologiska bakgrundsstrålningen Supernovor och universums geometri
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius
Läs merDramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)
AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och
Läs meratt båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet
Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att
Läs merSnabba atomer och lysande stjärnor. Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor.
343 Snabba atomer och lysande stjärnor Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor. Atomspektroskopi en Lundatradition Undersökningar av atomernas
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merRapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Läs merGull! Astrofysikk, kärnfysik, kvantmekanik og relativitetsteori i vardagen? Jonas Persson Institutt for Fysikk, NTNU
Gull! Astrofysikk, kärnfysik, kvantmekanik og relativitetsteori i vardagen? Jonas Persson Institutt for Fysikk, NTNU 2 Periodiska systemet 3 Periodiska systemet för astrofysiker 4 Periodiska systemet -
Läs merUlf Torkelsson. 2 Röntgenastronomi och röntgendubbelstjärnor
1 Högenergiastrofysik Föreläsning 27/11 Högenergiastrofysik Ulf Torkelsson Högenergiastrofysik handlar främst om att observera kosmisk röntgen- och gamma-strålning. Plasmor, joniserade gaser, med temperaturer
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 8, Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 8, 2014-10-06 Bengt Edvardsson Innehåll: Andra planetsystem Hur hittar man exoplaneter Liv I Universum? Det interstellära mediet, ISM Kalla, varma, heta ISM Olika
Läs merSolsystemets uppkomst II Proplyder En central fö
Översiktskurs i astronomi Lektion 5: Planetsystem Upplä Upplägg Solsystemets uppkomst En stjä stjärna föds Planetesimaler Inre och yttre planeter och asteroider Kometer Andra planetsystem Metoder Vad för
Läs merProblemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund
Solär-terrest fysik, AST 213 Problemsamling Peter Wintoft (peter@irfl.lu.se) Institutet för rymdfysik Scheelevägen 17 223 70 Lund 2001-09-19 AST 213 2001-09-19 1 1. Allmänna gaslagen p = nkt (1) relaterar
Läs merInspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011
Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi
Läs merFysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)
Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) (Bild: Patrik Cavallini; Soluppgång vintersolståndet.) I detta avsnitt ska vi börja med att titta på hur vårt solsytem är uppbyggt. Mycket
Läs merSolsystemet samt planeter och liv i universum
Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500
Läs merTrappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten
Trappist--systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist- är en sval dvärgstjärna, en brun dvärg, som man nyligen upptäckte flera planeter kring. För tillfället känner man till sju planeter i omloppsbana
Läs merRelativistisk energi. Relativistisk energi (forts) Ekin. I bevarad energi ingår summan av kinetisk energi och massenergi. udu.
Föreläsning 3: Relativistisk energi Om vi betraktar tillskott till kinetisk energi som utfört arbete för att aelerera från till u kan dp vi integrera F dx, dvs dx från x 1 där u = till x där u = u, mha
Läs merRörelsemängd och energi
Föreläsning 3: Rörelsemängd och energi Naturlagarna skall gälla i alla interial system. Bl.a. gäller att: Energi och rörelsemängd bevaras i all växelverkan mu p = Relativistisk rörelsemängd: 1 ( u c )
Läs merIntelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter
Läs merKardashev typ I. Upplägg. Kardashev typ II. Davies: kapitel 7-8. Kardashev-skalan. Kardashev typ III 2013-07-25
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi Kardashev typ I Olika definitioner förekommer: Kardashev:Civilisation med energiförbrukning motsvarande
Läs merLjuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Läs merObservation av solen. Handledning. ASTA01 Introduktionskurs
Observation av solen Handledning ASTA01 Introduktionskurs Ingemar Lundström Institutionen för Astronomi, Lunds Universitet 20 augusti 2007 1 Lab-instruktioner Anmälan sker på listan som sitter på anslagstavlan
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1
Kärnfysik 1 Atomens och atomkärnans uppbyggnad Tidigare har atomen beskrivits som bestående av en positiv kärna kring vilken det i den neutrala atomen befinner sig lika många elektroner som det finns positiva
Läs merScience Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik.
Science Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik. Nobelpriser i fysik 2017 Liv i rymden En app för att hitta på stjärnhimlen Nobelpriset i fysik
Läs merIntelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter
Läs merInför solfäcksmaximet : Kortkort om olika sorters solaktiviteter
Figur 2. Magnetiska kraftlinjer i form av bågar.de sträcker sig från solytan upp i solens korona. Inför solfäcksmaximet 2013-2014: Kortkort om olika sorters solaktiviteter ----- Av Bertil Pettersson, SM5VZW
Läs merETE331 Framtidens miljöteknik
ETE331 Framtidens miljöteknik VT2018 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella
Läs mer