Observation av solen. Handledning. ASTA01 Introduktionskurs
|
|
- Jan Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Observation av solen Handledning ASTA01 Introduktionskurs Ingemar Lundström Institutionen för Astronomi, Lunds Universitet 20 augusti 2007
2 1 Lab-instruktioner Anmälan sker på listan som sitter på anslagstavlan i korridoren på nedervåningen i Astronomihuset. Observera att anmälan är bindande: blir det observationsväder så förväntas du komma. Observationen utförs på observationsterassen på 3:e våningen i Astronomihuset. Samling sker vid Lundmarksalen. Är du osäker på om vädret är tillräckligt bra så kan du ringa till institutionen: Ingemar Lundström ( ). Laborationen tar mellan 1 och 2 timmar beroende på väder och antal deltagare. Innan laborationen ska du läsa genom denna handledning samt göra förberedelseuppgifterna som finns längst bak i handledningen. Efter laborationen ska du göra en skriftlig redovisning: dels med egna ord beskriva och förklara de solfenomen som du observerade, dels redovisa förberedelseuppgifterna. Redovisningen ska lämnas in senast två veckor efter laborationen. Regler för hur en labrapport ska se ut finns på Vidare information om laborationen finns på hemsidan. Undrar du över något kan du kontakta ansvarig för laborationen: Ingemar Lundström, tel: , ingemar@astro.lu.se 2 Solteleskopet På tredje våningen i Astronomihuset har institutionen inrättat ett solteleskop som används i undervisningen. Med detta kan man studera solen på tre olika sätt: 1. En c:a 40 cm stor solbild projiceras på en vit skärm. Här ser man solen i vitt, d.v.s. icke filtrerat, ljus. Man kan då studera fenomen som uppträder i fotosfären: randfördunklingen, solfläckar, facklor och granulationen (om seeingen är tillräckligt god). 2. Man kan också låta solljuset passera ett Hα-filter. Detta släpper endast igenom ljus i ett snävt våglängdsintervall i eller nära den kraftiga absorptionslinjen Hα. Man kan då observera fenomen som normalt (i vitt ljus) är osynliga på grund av alltför låg kontrast, t.ex. protuberanser. 3. Slutligen kan en c:a 90 mm stor solbild fokuseras på inträdesspalten till en spektrograf. Genom att placera spalten på utvalda delar av solens yta, kan man t.ex. se hur spektrum av en solfläck skiljer sig från det vanliga solspektrum. Solteleskopet består av en 60 cm vridbar planspegel, heliostat-spegeln, som leder ner ljuset längs polaxeln till en fast sekundärspegel som reflekterar ljuset vågrätt in genom en öppning till observationsrummet. Innanför öppningen är ett 25 cm refraktorobjektiv placerat (bild 1). Heliostatspegeln följer solen automatiskt genom att en motor vrider den kring polaxeln. Deklinationen ställs in med hjälp av ytterligare en motor som ändrar vinkeln mellan spegelytan och polaxeln. Båda motorerna manövreras via ett datorprogram (LOST). Efter objektivlinsen reflekteras ljuset i en av de två planspeglarna. Den första av dessa kan, tillsammans med två optiska skenor, fällas ut ur eller in i strålgången, och har till uppgift att reflektera ljuset mot projektionsskärmen eller mot Hα-filtret. Om denna spegel är bortfälld, går ljuset vidare till den andra planspegeln som reflekterar ljuset längs den stålbalk som bär upp spektrografen. För spektrografen och projektionsskärmen används projektionslinser för att förstora upp solbilden till lagom format. Genom vridning av den första planspegeln kan man låta ljuset passera ett smalbandsfilter (en monokromator) med ett passband på c:a 0.5 Ångström, normalt centrerat på vätets Balmerlinje Hα vid 6563 Å. Härigenom kan strålning från denna linje isoleras och kromosfäriska fenomen studeras. Innan Hα-filtret används förs ett värmeblockerande filter in i strålgången eftersom direkt solljus kan skada Hα-filtret. 2
3 Bild 1. Principskiss över solteleskopet som är inrymt på tredje våningen i Astronomihuset. Hα-filtret består av två delar: ett Fabry-Perot-element som transmitterar ett stort antal smala passband, separerade c:a 20 Å i våglängd, och dels ett dielektriskt tunnskiktsinterferensfilter som separerar ett av passbanden. Passbandets våglängd beror på Fabry- Perot-elementets temperatur. Vid rumstemperatur ligger centrumvåglängden c:a 3 Å kortvågigt om Hα, så att filtret måste värmas upp och hållas vid en konstant arbetstemperatur av c:a 50 C. Det är därför inbyggt i en termostatreglerad ugn. Efter påkoppling tar det omkring 15 minuter för filtret att komma upp i rätt temperatur, varefter man kan börja observera. Filtret är placerat strax före teleskopets primärfokus så att man kan betrakta solen genom filtret med hjälp en TV-kamera. Om ljuset inte faller in vinkelrätt mot filterytorna, så förskjuts transmissionen mot kortare våglängder. Därför måste man justera filtret noggrannt så att reflexen från främre filterytan går tillbaka i strålgången till objektivöppningen. Vid observation genom filtret kan man se hur solen ändrar utseende då man förskjuter passbandet utanför Hα-linjen genom att vrida filtret en aning. Man kan också ändra passbandets våglängd (även mot långvågigt) genom att justera termostatinställningen. Termostaten är graderad så att passbandet förskjuts l Å mot längre (kortare) våglängder, om inställningen ökas (minskas) med 3.0 enheter (OBS! överskrid ej inställningen 9.0!). Tyvärr kan man inte se hela solskivan på en och samma gång genom Hα-filtret. För att komma åt att se olika delar av solen flyttar man solbilden med hjälp av datorprogrammet som reglerar motorerna vid heliostatspegeln. 3
4 På stålbalken finns en spektrograf med s.k. Littrow-montering. Solbilden, förstorad till 90 mm diameter, fokuseras på spektrografens inträdesspalt. Ljuset från en liten del av solskivan fortsätter genom spalten in i spektrografen. Spalten är placerad i kollimatorlinsens fokalplan så att gittret blir belyst av ett parallellt strålknippe. Diffraktionsgittret verkar som en spegel som reflekterar ljus av olika våglängd i något olika riktningar. Det våglängdsuppdelade ljuset faller därefter tillbaka genom kollimatorlinsen, som nu fungerar som en avbildande lins, och bildar ett fokuserat spektrum bredvid inträdesspalten, där det kan studeras genom ett okular. Ett interferensfilter, placerat omedelbart framför spalten, väljer ut ljus från den gitterordning man vill studera. Våglängdsinställningen görs dels genom att vrida själva gittret (grovinställning), dels genom att förflytta okularet längs spektrum (fininställning). Den aktuella kombinationen av linser och gitter ger en dispersion i spektralfokus på ungefär 1 Å/mm. 3 Observationsförberedelser De flesta av dessa moment utförs normalt av handledaren! 3.1 I datorrummet Slå på datorn: öppna frontluckan, slå till strömbrytaren, stäng frontluckan. Slå till strömbrytarana för SOLTERMINAL och H-ALFAUTRUSTNING. Slå till strömbrytaren för teleskopmotorerna (längst ner i racket). 3.2 På plattformen Öppna regnskyddet på teleskopet. Ta bort spegelskydden till heliostatspegel och sekundärspegel (i den ordningen). Öppna luckan in till observationsrummet. 3.3 I observationsrummet Logga in på datorn, Användare: observer Starta teleskopstyrningsprogrammet LOST. Kontrollera att objektivlinsen är i korrekt position och att luckan med värmefiltret är uppfällt. Kontrollera att armen för direktprojektion är i rätt position och att Hα-filtret är bortvinklat. Ta bort skyddet för planspegeln och skyddet för projektionslinsen. I styrprogrammet klicka p GO TO SUN (F1). Justera vid behov solbilden med hjälp av piltangenterna (på datorskärmen). OBS! Välj tillräckligt stor steglängd! 4 Observationer i vitt ljus Vitt ljus betyder i detta sammanhang att ljuset inte har filtrerats, utan består av ett helt spektrum av våglängder i det visuella området. Vi ser då det tunna skikt där solens atmosfär övergår från att vara ogenomskinlig till att vara nästan helt genomskinlig på kontinuumsvåglängder. Detta skikt i solatmosfären kallas fotosfären och är det vi ser med blotta ögat. Betrakta solbilden på projektionsskärmen! 4.1 Randfördunklingen Solbilden visar en tydlig randfördunkling (eng. limb darkening). För visuella våglängder är ljusstyrkan nära randen mindre än hälften av ljusstyrkan vid centrum. även färgen varierar från solskivans centrum till randen. (Hur?) 4
5 Randfördunklingen beror på att man vid solskivans mitt ser djupare ner i solens atmosfär än man gör vid solranden. På grund av extinktionen kan man endast se en begränsad sträcka genom solatmosfären. Denna sträcka är ungefär densamma vid randen som vid solskivans mitt. På grund av solens klotform ser man vid randen strålning från ett högre och svalare skikt än vid solskivans mitt. (Hur påverkas ljusstyrkan och färgen av temperaturen?) 4.2 Solfläckar Solfläckarna är i allmänhet det mest påfallande fenomenet på solytan. Sett över en längre tidsperiod kommer solfläckarna vara lokaliserade runt båda sidor om solens ekvator, men det är inte alltid fallet från dag till dag. Hur ser solen ut under laborationen? Rita av de solfläckar och solfläcksgrupper du ser på dagens vitljusbild. En tom bild av solskivan finns sist i handledningen. I större solfläckar kan man se en mörkare kärna, umbran, omgiven av den något ljusare penumbran. (Hur förklarar man den lägre ljusstyrkan i fläckarna jämfört med solytan i övrigt?) Håll utkik efter Wilson-effekten i solfläckar nära randen. Nära solskivans mitt ligger umbran ungefär mitt i solfläckarna. Ute vid solranden blir umbran istället något förskjuten mot den del av fläcken som är närmast solskivans mitt. Förklaringen till Wilson-effekten är de olika opaciteterna i fotosfären, penumbran och umbran. Man observerar ju ner till samma optiska djup överallt, och eftersom opaciteten är minst i umbran kommer en yta som definierar ett konstant optiskt djup att vara sopptallriksformad i en solfläck. Vid solskivans mitt ser vi sopptallriken rakt ovanifrån. Tallriksbotten (umbran) hamnar då mitt i fläcken. Ute vid solskivans kant blir tallriksbotten förskjuten i förhållande till tallrikskanten (penumbrans yttre begränsning) på grund av den geometriska projektionen. 4.3 Ljusa facklor i aktiva områden Kring solfläcksområden nära randen kan man ofta se ljusa mönster, s.k. facklor (eng. faculae). Dessa är områden med starka vertikala magnetfält (hundratals Gauss), dock betydligt svagare än i själva solfläckarna (i umbran c:a 3000 Gauss). Nära randen ser vi relativt högt belägna atmosfärslager och på dessa höjder är det alltså hetare (ljusare) i facklorna än utanför dem. För att lättare se facklorna bör man sakta röra solbilden fram och tillbaka, t.ex. med deklinationsfininställningen. Så kan man också förvissa sig om att det man ser är strukturer på solens yta och inte smuts på projektionsskärmen. 4.4 Granulation Vid god seeing (liten luftoro) kan man se att solytan (även utanför solfläcksområdena) inte är jämnt slät utan grynig. Detta är granulationen. Hela solytan är täckt av ett enormt antal små granuler (typisk diameter c:a 1500 km eller 2 bågsekunder). Granulerna utgör toppen på konvektionsceller strax under fotosfären. Här stiger het gas uppåt, avkyls genom utstrålning, och sjunker sedan ner i områdena mellan granulerna. Konvektionscellernas livslängd är endast 5-10 minuter. För att kunna detaljstudera granulationen måste man ha mycket gynnsamma väderförhållanden, vilket är ovanligt i Lund. 5 Observationer i monokromatiskt ljus: Hα-filtret Fotosfären är ju det skikt där solatmosfären blir genomskinlig på kontinuumsvåglängder. Men fotosfären är fortfarande ogenomskinlig på vissa diskreta våglängder: det är ju därför vi ser absorptionslinjer. Om vi betraktar solen vid en våglängd som motsvarar centrum av en kraftig absorptionslinje så ser vi högre liggande atmosfärslager, det som kallas kromosfären. Här är gasen mycket tunnare än i fotosfären, och magnetfälten spelar därför en avgörande roll. Slå på TV-kameran och monitorn. Justera planspegeln och Hα-filtret så att (en del) av solen syns i monitorn. Ställ först filtret något snett i förhållande till det infallande ljuset, så att passbandet ligger kortvågigt om Hα-linjen, d.v.s. i kontinuet. Det är nu lätt att 5
6 Tabell 1. Våglängd, identifikation, ekvivalentbredd och effektiv Landé-faktor för de kraftigaste linjerna i bild 2. Atm O 2 betyder att linjen uppkommer genom absorption hos syre i jordens atmosfär, medan övriga linjer härrör från solen. λ 0 (Å) ID EW (må) g eff λ 0 (Å) ID EW (må) g eff Atm O Atm O Atm O Fe I Atm O Atm O Atm O Atm O Fe I Atm O Atm O Atm O Atm O 2+H 2O Atm O Fe I FeI 23 fokusera kameran genom att betrakta den mycket väldefinierade solranden (fotosfären). Även solfläckarna kan ofta ses skarpare och bättre på det här viset än på projektionsskärmen. Justera sedan filtret noggrannt vinkelrätt mot det infallande ljuset så att passbandet sammanfaller med Hα-linjen. Man ser nu att solranden inte längre har någon skarp begränsning, utan är taggig och oregelbunden där kromosfären slutar och koronan tar vid. Taggarna, som har livslängder på c:a 10 minuter, kallas spikuler (eng. spicules), och är gasströmmar som skjuter upp c:a km över fotosfären. Nära aktiva områden kan man ibland se kraftiga, utskjutande taggar, s.k. surges, som utgörs av eruptiva gasutkastningar. Ofta ser man också utsträckta moln eller bågar av gas som hänger utanför solranden, s.k. protuberanser (eng. prominences). I profil kan man ofta se en detaljerad, trådliknande finstruktur inuti protuberanserna. Inne på solskivan framträder protuberanser i absorption som mörka, trådiga strukturer och kallas då filament. Kring solfläckar kan man vid god seeing se många, fina, trådformade moln som likt en solfjäder breder ut sig från fläckarnas centrum. Dessa fibriller är moln i kromosfären som upplinjeras likt järnfilspån av de magnetiska fälten. De är för låga för att synas i profil vid solranden, utan smälter där ihop till det kromosfäriska bandet som kan ses utanför fotosfären. 6 Observationer av solens spektrum 6.1 Gasrörelser Olika gasvolymer i solatmosfären har olika radialhastigheter och därför olika Dopplerförskjutningar. Fäll bort armen för direktprojektion. Ta bort spegelskyddet till planspegeln p spektrografbalken. Fokusera solbilden på spektrografens inträdesspalt och betrakta spektrum omkring en kraftig spektrallinje, t.ex. Hα (6563 Å) eller Na I D 1 /D 2 (5890/5896 Å). Eftersom inträdesspalten korsar många olika gasvolymer kommer olika delar av samma spektrallinje att vara något Dopplerförskjutna i förhållande till varandra. Detta gör att absorptionslinjen får ett oregelbundet, vingligt utseende, som märks ännu tydligare om man rör solbilden över spalten. I kraftiga spektrallinjer kommer ljuset från kromosfären där de enskilda gasvolymerna är mycket större än i fotosfären. Här blir effekten mycket tydlig. Hos svagare spektrallinjer som bildas djupare ner, nära fotosfären, är effekten inte lika märkbar. Placera solbilden så att spektrografspalten korsar solranden. Studera Hα-linjen. Man kan följa den en bit utanför den fotosfäriska solranden (som definieras av det kontinuerliga spektrums begränsning), där den övergår till att vara en emissionslinje. Detta är strålning från kromosfären, ett relativt tunt (c:a km) lager mellan fotosfären och solkoronan. Vid en total solförmörkelse, då månen precis förmörkar fotosfären, syns kromosfären som ett rött band (färgat av Hα-emissionen), varav den har fått sitt namn (grek. färg). 6
7 Bild 2. Solspektrum kring 6300 Å med omväxlande sollinjer och telluriska linjer. I tabell 1 ovan identifieras de flesta av dessa spektrallinjer. 6.2 Magnetfält Placera en solfläck på inträdesspalten och studera hur spektrallinjer ändras i fläckarna. Många linjer blir bredare inuti fläckarna, oftast beroende på att de splittras upp i flera linjekomponenter på grund av de starka magnetfälten (omkring 3000 Gauss i solfläckarnas umbror). Det är detta som kallas Zeeman-effekten. Olika linjer har olika känslighet och somliga linjer påverkas inte alls. Särskilt känsliga är linjerna från neutralt järn (Fe I) vid nm och nm. Zeeman-komponenterna i röda resp blå linjevingen är cirkulärpolariserade med olika tecken (vänstercirkulär- resp högercirkulärpolariserade). Man kan se detta genom att föra ett cirkulärpolariserande filter in och ut ur strålgången. Då bara den ena polarisationskomponenten släpps genom, ser man att spektrallinjen blir asymmetrisk i solfläcks-spektrum, men opåverkad i det normala solspektrum. 6.3 Temperatureffekter I spektrum av en solfläck kan man dessutom se ett antal absorptionslinjer som inte alls finns i den ostörda fotosfären. Solfläcken har ett rikare spektrum på grund av dess lägre temperatur. I temperatur och spektrum motsvarar solfläckar spektralklass K, medan fotosfären ju är av spektralklass G Solens rotation Solens rotation märks tydligast på solfläckarnas skenbara rörelse över solskivan. Under loppet av ett par veckor rör sig en solfläck från östra till västra solranden. På detta vis finner man att den sideriska rotationsperioden är c:a 25 dygn vid solens ekvator, och successivt längre mot växande nordlig och sydlig latitud (ungefär 30 dygn vid latitud 60 o och 35 dygn nära polerna). Någon timmes observation räcker emellertid inte för att man ska observera fläckarnas vandring. Men solrotationen ger också en Dopplerförskjutning av sollinjerna, eftersom den ena solranden rör sig mot oss och den andra från oss. Förskjutningarna är små men lätta att observera i förhållande till de telluriska linjerna, som givetvis inte påverkas av solens rotation. Placera solbilden så att spalten är nära endera solranden. Betrakta gruppen av Fe I-linjer vid 6302 Å medan solbilden sveps fram och tillbaka så att spalten rör sig längs solens ekvator. Resultat? 7
8 7 Förberedelseuppgifter 1. Hur stor är solen uttryckt i: (a) kilometer? (b) jordradier? (c) bågminuter (sett från jorden)? Redovisa din beräkning. Jämför med storleken av en typisk granul. 2. Ange den typiska temperaturen hos solens fotosfär (dvs. solens effektiva temperatur). Hur mycket svalare är en typisk solfläck? 3. Hur varierar solens temperatur utåt? Rita upp ett diagram med solens atmosfärslager från fotosfären till koronan. 4. I solspektrum finns en grupp med fyra absorptionslinjer i området kring 6302 Å. De två smalare linjerna uppkommer genom absorption hos syre i jordatmosfären. De två bredare linjerna är fotosfäriska järnlinjer. Hur mycket kommer dessa linjer att dopplerförskjutas p.g.a. solens rotation när man flyttar spektrografens inträdesspalt från solens östra rand till solskivans centrum, och sedan vidare till den västra randen. Rita in linjernas dopplerförskjutna positioner i bifogat blad. Linjernas vilopositioner framgår av den streckade kurvan. Dessa uppgifter ska klaras av innan laborationen och redovisas sedan i laborationsredogörelsen. I redovisningen ska det gå att följa hur du har utfört beräkningarna. Glöm inte att även lämna in bilagan med linjerna i rapporten. 8
9 Solens östra rand Solskivans centrum Solens västra rand
10 Solens utseende den (datum): Rita solen
Observation av solen
Observation av solen Alternativuppgift på internet Handledning ASTA11 Astronomi och astrofysik Ingemar Lundström Institutionen för Astronomi, Lund 20 augusti 2007 Lab-instruktioner Innan du kommer till
Läs merSolens energi alstras genom fusionsreaktioner
Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen
Läs merInstuderingsfrågor extra allt
Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merFysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur
Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall
Läs merGeometrisk optik. Laboration
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska
Läs mer5. Elektromagnetiska vågor - interferens
Interferens i dubbelspalt A λ/2 λ/2 Dal för ena vågen möter topp för den andra och vice versa => mörkt (amplitud = 0). Dal möter dal och topp möter topp => ljust (stor amplitud). B λ/2 Fig. 5.1 För ljusvågor
Läs merStudieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A
Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande
Läs merGeometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25
Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter
Läs merLjusets böjning och interferens
Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska du studera två centrala vågfenomen: interferens och böjning. Du kommer bl.a. att studera hur ljusvågor böjs när de passerar
Läs merGauss Linsformel (härledning)
α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a
Läs merLösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren
Geometrisk optik Förberedelser Läs i vågläraboken om avbildning med linser (sid 227 241), ögat (sid 278 281), färg och färgseende (sid 281 285), glasögon (sid 287 290), kameran (sid 291 299), vinkelförstoring
Läs merLaboration i Geometrisk Optik
Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen
Läs merOptik. Läran om ljuset
Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker
Läs merOPTIK läran om ljuset
OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte
Läs merför gymnasiet Polarisation
Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget
Läs merTentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merLjuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Läs merÖvning 9 Tenta
Övning 9 Tenta 014-11-8 1. När ljus faller in från luft mot ett genomskinligt material, med olika infallsvinkel, blir reflektansen den som visas i grafen nedan. Ungefär vilket brytningsindex har materialet?
Läs merLjusets böjning & interferens
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska
Läs merFysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5
Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen
Läs merFöreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)
5 Föreläsning 2 (kap 1.6-1.12, 2.6 i Optics) Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen
Läs merLjusets böjning & interferens
Ljusets böjning & interferens Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter 3 Appendix Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen
Läs merTentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merOptiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?
1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat
Läs merTentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00
Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för
Läs merElektromagnetiska vågor (Ljus)
Föreläsning 4-5 Elektromagnetiska vågor (Ljus) Ljus kan beskrivas som bestående av elektromagnetiska vågrörelser, d.v.s. ett tids- och rumsvarierande elektriskt och magnetiskt fält. Dessa ljusvågor följer
Läs merDramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)
AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och
Läs merför M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)
Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2016 06 01 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS 2011
WALLENBERGS FYSIKPRIS 2011 Tävlingsuppgifter (Kvalificerings- och lagtävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll
Läs merBengt Edlén, atomspektroskopist
83 Solkoronans gåta Om mannen som lyckades lösa den och samtidigt bevisa att strax utanför solens yta är temperaturen 2 miljoner grader och inte 6 000 som man tidigare trott. Bengt Edlén, atomspektroskopist
Läs merPresentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt
Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B Interferens i ubbelspalt gitter tunna skikt Syfte och omfattning Detta material behanlar på intet sätt fullstänigt såant som kan ingå i avsnitt me innebören
Läs merLABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING
LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se
Läs merGeometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017
Avsikten med denna laboration är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska system, såsom enkla kikare och mikroskop, och på så vis få en god förståelse för dessas funktion. Redogörelsen
Läs mer2. Spetsen på en symaskinsnål rör sig i en enkel harmonisk rörelse med frekvensen f = 5,0 Hz. Läget i y-led beskrivs alltså av uttrycket
TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 14 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merLjusets böjning & interferens
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska
Läs mer1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.
Läs merVågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011
Räkneövning 6 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 december 20 Problem 36.23 Avståndet mellan två konvexa linser i ett mikroskop, l = 7.5 cm. Fokallängden för objektivet f o = 0.8 cm och för okularet f
Läs merHjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
Läs merAstronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum
Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och
Läs merVågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)
Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young
Läs merObservera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.
Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också
Läs merTentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Laurent Duda Tentamen i Vågor och Optik 5hp Skrivtid kl. 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook eller motsvarande (även Mathematical Handbook är tillåten)
Läs merLABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (5) Att läsa före lab: LABORATION 2 MIKROSKOPET Synvinkel, vinkelförstoring, luppen och
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00
Fysik Bas 2 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h 9 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-05-29 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, linjal, gradskiva, gymnasieformelsamling,
Läs merVad skall vi gå igenom under denna period?
Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen
Läs merTentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2012-08-27 Tentamen i Fotonik - 2012-08-27, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merÖvning 1 Dispersion och prismaeffekt
Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Färg För att beteckna färger används dessa spektrallinjer: Blått (F): λ F = 486.1 nm Gult (d): λ d = 587.6 nm Rött (C): λ c = 656.3 nm (Väte) (Helium) (Väte) Brytningsindex
Läs merMätning av fokallängd hos okänd lins
Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och
Läs merRepetition Ljus - Fy2!!
Repetition Ljus - Fy2 Egenskaper ör : Ljus är inte en mekanisk vågrörelse. Den tar sig ram utan problem även i vakuum och behöver alltså inget medium. Exakt vilken typ av vågrörelse är återkommer vi till
Läs merVaRför är himlen blå, men solnedgången röd?
Elvis funderar över mycket. Varje dag frågar han sin mamma om saker som hon inte har en aning om. Då måste hon försöka ta reda på svaret och sedan förklara för Elvis på ett tydligt sätt. Det är jättebra,
Läs merKTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32
KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.
Läs merOBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.
Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merOptik, F2 FFY091 TENTAKIT
Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31
Läs merProjekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström
Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
Läs merVi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.
Källa: Fysik - Kunskapsträdet Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus. Ljusets natur Ljusets inverkan
Läs merHur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det
2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller
Läs merDokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals)
Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals) Utförda under hösten -99. KTH Energiteknik, Brinellvägen 60, klimatkammare 3 av Erik Björk Sammanfattning Mätningar utfördes med s.k.
Läs merFYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare
Läs merObservera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 9 JANUARI 2004 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och godkänd räknare. Obs. Inga lösblad! Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och
Läs merLaboration 1 Fysik
Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling
Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Upplägg Energiprocesser i stjärnor Energitransport i stjärnor Solens uppbyggnad Solfläckar Solliknande stjärnors
Läs merLaboration i Fourieroptik
Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
Läs merInstrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet
Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid 345-353, 358-362) Retinoskopet Utvecklat från oftalmoskopi under slutet av 1800-talet. Objektiv metod för att bestämma patientens
Läs merFöreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi
Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi Ljusets vågnatur Ljus är elektromagnetiska vågor som rör sig framåt. När vi ritar strålar så
Läs merTentamen Optik, FYSA11, 2012-05-25
Tentamen Otik, FYSA, 0-05-5 Hjälmedel: TEFYMA, ormelsamling, linjal, ickräknare och biogat ormelblad. Glöm inte att beskriva hur du kommer ram till dina svar. Även delvis lösta ugiter kan ge oäng.. Den
Läs merTentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-05-04 Tentamen i Fotonik - 2015-05-04, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merFörklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion
Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt
Läs merλ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m
Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten
Läs merräknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. (1,0 p) vationen
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ettt nytt blad och skriv bara på
Läs merDiffraktion och interferens
Institutionen för Fysik 005-10-17 Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det
Läs merVarje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.
Vätespektrum Förberedelser Läs i Tillämpad atomfysik om atomspektroskopi (sid 147-149), empiriska samband (sid 151-154), och Bohrs atommodell (sid 154-165). Läs genom hela laborationsinstruktionen. Gör
Läs merVåglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON
Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Prismor A θ 1 n=1 n n=1 2 Prismor A δ 1 θ 1 θ 1 n=1 n n=1 3 Prismor A θ 2 θ 2 n=1 n n=1 4 Prismor A δ θ 1 θ 1 δ 1 δ 2 B θ 2 θ 2 n=1 n n=1 5 Prismor, dispersion
Läs merHertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson
1 Stjärnors temperatur Föreläsning 26/2 Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson Om vi antar att en stjärna strålar som en svartkropp så kan vi bestämma dess temperatur genom att studera dess spektrum.
Läs merLinnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd
Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma
Läs merManual NitroClean automatisk poolrobot
Manual NitroClean automatisk poolrobot Grattis till ditt köp av den automatiska poolroboten NitroClean. NitroClean är enkel att använda och underhåller din pool utan någon ansträngning. Genom att följa
Läs merSolens många ansikten
FOTO SOLNEDGÅNG: ANNIKA AGDELL FOTO STJÄRNHIMMEL: LUNDS OBSERVATORIUM Solens många ansikten S olen är en stjärna. Stjärnorna är solar. Detta hör till det viktigaste som astronomin lärt oss. Men är solen
Läs merFöreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Läs merHandledning laboration 1
: Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Handledning laboration 1 VT 2017 Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 2, 2014-09-03 Bengt Edvardsson
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 2, 2014-09-03 Bengt Edvardsson Innehåll: Hur uppkommer Månens faser? Månen går i bana runt Jorden (hastighet 3600 km/h) (sid. 97) och Solen belyser halva Månen,
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
Läs merAquafloat 7x50 WP Compass
Vattentät 7x50 kikare med kompass Artikel 102849 Aquafloat 7x50 WP Compass Instruktion för användning och underhåll Manual Artikel 102849 Uppdaterad Focus Nordic AB Box 55026 400 52 GÖTEBORG INNEHÅLL Allmän
Läs merHjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och gradskiva
Fysik Bas 2 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST17h KBASX17h 9 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018-05-28 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och
Läs merGeometrisk optik. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Geometrisk optik
Geometrisk optik Innehåll Inledning... 1 Litteraturhänvisning... 1 Förberedelseuppgifter... 1 Utförande 1. Undersökning av tunna positiva linser... 3 2. Undersökning av tunna negativa linser... 3 3. Galileikikaren...
Läs merLösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - tentamen Torsdagen den 27:e maj 2010, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för
Läs merENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft
ENKEL Fysik 22 Magnetism Magneter har vi överallt i vårt samhälle. Hemma i köket sitter det kanske små magneter på kylskåpsdörren, som håller upp komihåg-lappar. Magneter kan även hålla skåpsluckor stängda.
Läs merLABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merFöreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Läs merOrienteringskurs i astronomi Föreläsning 5,
Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 5, 2014-09-15 Bengt Edvardsson Med litet mer detaljer än vad jag hann med på föreläsningen. Kap 6. Solen är en stjärna. För Solen gäller (sid. 145): I kärnan är
Läs merMätning av stjärnors avstånd:
4 Stjärnor Stjärnor är gasklot. Hög temperatur gasen i form av plasma, dvs. med fria elektroner och joner. Stjärnornas energi produceras (i normala fall) med kärnreaktioner (fusion). För att bli en stjärna
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merTentamen i Våglära och optik för F
Tentamen i Våglära och optik för F FAFF30, 2013 06 03 Skrivtid 8.00 13.00 Hjälpmedel: Läroboken och miniräknare Uppgifterna är inte sorterade i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och
Läs merRå 1 76 Frontljus Vänster
Rå 1 76 Frontljus Vänster Klassiskt frontljus som ska täcka från mitten och utåt något diffus kägla. Spadas i ovan och underkant, samt till vänster för att undvika slask på vänster vägg. 30 Frontljus Klassiskt
Läs merKapitel 35, interferens
Kapitel 35, interferens Interferens hos ljusvågor, koherensbegreppet Samband för max och min för ideal dubbelspalt Samband för intensitetsvariation för ideal dubbelspalt Interferens i tunna filmer Michelson
Läs merOptik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40
Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40 Åsa Bengtsson: asa.bengtsson@fysik.lth.se Emma Persson: tfy15epe@student.lu.se Lärandemål I den här laborationen får Du experimentera med
Läs merHur fungerar AR skikt? Föreläsning 7 fysikalisk optik
Tunna skikt Storleksorning Storleksorning Hur fungerar AR skikt? Föreläsning 7 fysikalisk optik AR behanlingar är tunna skikt. Själva glasögat är ca 10 000 gånger tjockare. Skiktet läggs på båa sior glaset.
Läs mer