Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling"

Transkript

1 Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Frågor från n förra f gången g I Hur långt är det mellan asteroiderna i huvudbältet? För stora asteroider (>1 km) är medelavståndet ~10 miljoner km Men: avståndet minskar med asteroidernas storlek Rymdsonder som åker genom asteroidbältet träffas i genomsnitt av några mikroasteroider (med en storlek av ned till en tusendels mm) under sin resa Inte realistiskt Frågor från n förra f gången g II Hur vet vi att det finns metalliskt väte? Kan skapas i laboratorier på jorden (under mycket korta tidsrymder)! Modeller för trycket i stora planeter förutspår att det bör finnas i deras innanmäten, och detta stämmer med observationer av Jupiters magnetfält Frågor från n förra f gången g III Hur kan man veta hur planeter är uppbyggda inuti? Lite olika tekniker för olika planeter, men här är ett exempel för en gasjätte: Period och bana för en måne Planetens massa Planetens storlek & massa medeldensitet Spektrum ytsammansättning Rymdsond sammansättning en bit in Magnetfält sammansättning ännu längre in Modellberäkningar resten av sammansättningen Men observera att detta leder till osäkerheter om de exakta förhållandena djupt inne! Frågor från n förra f gången g IV Hur man mäta den kemiska sammansättningen hos exoplaneter? Ja ytsammansättningen kan mätas genom spektroskopi av unga, heta och stora planeter med gynnsamma banor. Upplägg Energiprocesser i stjärnor Energitransport i stjärnor Solens uppbyggnad Solfläckar Solliknande stjärnors utveckling Huvudserien Röda jättegrenenj Helium-flash Horistontalgrenen Asymptotiska jättegrenenj Planetarisk nebulosa / vit dvärg Utvecklingen för f r mer massiva stjärnor 1

2 Solen är r en stjärna Sammanfattning av solens egenskaper: I kärnan k är r temperaturen ca. 16 miljoner Kelvin (0K= -273 grader C). Temperaturen är r sås hög g att termonukleära ra fusionsprocesser startar d.v.s. lättare l atomkärnor slår r ihop sig till tyngre. Tre termonukleära ra fusionsprocesser Proton-proton kedjan: Väte (H)( ) omvandlas till helium (He( He) ) plus energi. Nettoreaktion: 4 1 H 1 2 He 4 + energi. Effektiv för f temperaturer T c miljoner K. I solen omvandlas främst väte v (H)( ) till helium ( 2 He 4 ). 600 miljoner ton väte v omvandlas till helium varje sekund.. 4,2 miljoner ton omvandlas till energi (E= mc 2 enligt Einstein) och motsvarar 3, W. Vid solens yta (fotosfären) är r temperaturen bara ca. 6000K. Tre termonukleära ra fusionsprocesser CNO-cykeln: OBS! Kräver att kol redan finns närvarande. n Bygger: 7 N, 8 O, 9 F... (d.v.s. kväve, ve, syre, fluor osv.). T c miljoner K. Trippel-alfa (3-α) ) processen: Totalt tre 2 He 4 -kärnor (α-partiklar)( bygger upp t.ex.: 6 C 12, 8 O 16, 10 Ne 20, 12 Mg 24 (d.v.s. kol, syre, neon och magnesium). T c 100 miljoner K. Energitransport i stjärnor Energin som alstras i stjärnors inre transporteras till ytan påp tre olika sätt: s Ledning (i t.ex. vita dvärgar). Strålning Konvektion (uppstår r vid stora temperaturskillnader mellan närliggande n vertikala skikt i stjärnor. Energin bubblar upp mot ytan). Solen består r av tre zoner: Termonukleära ra kärnan k (från n 0 till 0,25R ) Strålningszonen (från 0,25 till 0,75 R ) Konvektiva skalet (från 0,75 till 1 R ) Solen Solens yttre består r av tre skikt Inifrån n och ut: Fotosfären (tjocklek 300 km, T 6000 K) Kromosfären ren ( ( 2000 km, K) Koronan ( ( 10 6 km, 10 6 K) Solens radie ut t.o.m fotosfären är ca km 2

3 Fotosfären Kromosfären ren Kromosfären ren ( 2000( km, K) Fotosfären (tjocklek 300 km, T 6000 K) Koronan Solen i andra våglv glängdsband Koronan ( ( 10 6 km, 10 6 K) UV vid 195 Å (SOHO) Solvind Röntgen (Skylab) Solfläckar och solfläckscykeln Solfläckar och solfläckscykeln Fjärilsdiagram Positionerna hos solfläckarna följer en 11-årscykel latitud De magnetiska egenskaperna hos solfläckarna följer f en 22-årscykel 3

4 Solfläckar och solfläckscykeln Babcocks magnetdynamiska modell: Solfläckarna (och stjärnfl rnfläckarna!) bildas därd magnetfälten bryter genom ytan. De är r mörkare m eftersom temperaturen är r lägre l i dessa områden. Koronans höga h temperatur Tros uppkomma genom elektriska urladdningar dåd magnetfältslinjerna kommer för r nära n varandra. En stjärnas inre: Hydrostatisk jämviktj En sollik stjärnas utveckling Hydrostatisk jämvikt råder om tryckkraften balanserar gravitationskraften Fotosfären Kring kärnan finns skalet som har varierande tjocklek Strålningstryck samt gastryck från termonukleära fusionsprocesser i kärnan Kärnan Det pågår hela tiden en kamp mellan utåtriktad tryckkraft och inåtriktad gravitationskraft Ideala gaslagen P = kρt µ H P = Gasens tryck ρ = Gasens densitet T = Gasens temperatur k = Boltzmanns konstant µ = Medelmolekylvikten H = Atomisk massenhet vätekärnans massa Kemisk sammansättning X = Viktandel väte Y = Viktandel helium Z = Viktandel av grundämnen med högre atomtal än helium ( Metaller( Metaller ) 4

5 Mängden H och He i kärnan, k dåd och nu Huvudserien I En stjärna tillbringar ungefär 90% av sin livstid påp huvud- serien. Under denna fas förflyttar f sig stjärnan sakta uppåt längs huvudserien. Hertzsprung-Russel Russel-diagrammet (ofta HR-diagrammet diagrammet) Huvudserien II Vandringen uppåt t längsl huvudserien beror påp att H omvandlas till He. Luminositet Medelmolekylvikten (µ)( ökar då och det gastryck (P g ) kärnan utövar minskar enligt ideala gaslagen (P g 1/ 1/µ). Hög Teff Låg Teff Kärnan trycks ihop och hettas upp och fusionsprocesserna snabbas upp. När vätet tar slut När r vätet v i kärnan k börjar b ta slut sänks s energiproduktionen Den hydrodynamiska jämvikten rubbas och kärnan (nu nästan n enbart He) ) pressas samman av stjärnans egen tyngd När vätet tar slut Kärnan blir sås het att förbränning av H startar i ett skal runt kärnan. k Stjärnan lämnar l huvudserien och rör r r sig uppför r röda r jättegrenen. j 5

6 Röda jättegrenen I och med att H tagit slut i kärnan och att skalförbr rbränning av H gjort kärnan allt tyngre, kontraherar den allt mer, vilket ökar temperaturen ytterligare. Skalet expanderar Stjärnan blir större (jätte) Högre luminositet & lägre temperatur Helium-flash När r temperaturen nått n ca 10 8 K startar Heförbränning i kärnan k (3-α processen). För r stjärnor med M< M inleds detta med en He-flash flash. Helium-flash II Ideala gaslagen slutar att gälla. Temperaturen kan stiga okontrollerat utan att trycket påverkas. p Halva mängden m helium i kärnan omvandlas till kol på ca 10 s Energi motsvarande ca 1 miljard stjärnor av solens typ utsänds Horisontalgrenen Vid högre h temperatur blir gasen ideal igen. Kärnan expanderar och kyls, energiproduktionen minskar och stjärnan rör r sig utefter horisontalgrenen. Asymptotiska jättegrenen Till slut tar He slut i kärnan och samma procedur upprepas. Skalförbr rbränning av He gör stjärnan röd r d och för f r den uppför r asymptotiska jättegrenen där d även skalförbr rbränning av H fortsätter. tter. Planetarisk nebulosa / Vit dvärg För r en stjärna av solens massa är r slutet nu nära. n Den blir inte tillräckligt het i kärnan k för f r att kol ska börja b förbrf rbrännas via CNO-cykeln cykeln. 6

7 Planetarisk nebulosa / Vit dvärg II Planetarisk nebulosa / Vit dvärg III Stjärnan blir instabil och genomgår r en fas av termiska pulser innan den kastar ut sina ytterdelar. Gasen som kastas ut kallas planetarisk nebulosa. Kärnan benämns nu vit dvärg. Planetarisk nebulosa Vita dvärgar Livstider påp huvudserien (sid( 360) Sambandet mellan massa och livstid på huvudserien Massa (M( ) (Solen) T eff (K) Luminositet (L ) Tid (i 10 6 år) t Μ Utvecklingen för f r mer massiva stjärnor I Stjärnor med högre h huvudseriemassor än solens blir hetare i kärnan. k Partiklarna har högre h rörelseenergi relseenergi atomkärnornas Coulomb- krafter kan övervinnas och tyngre atomkärnor kan genomgå fusion. Gränsen går g r vid 26 Fe 56 som är r en stabil isotop, så starkt bunden att ingen mer energi kan utvinnas. Utvecklingen för f r mer massiva stjärnor II Högmassiva stjärnor rör r r sig nästan horisontellt i HR- diagrammet efter huvudserien. Orsak? Konvektiv kärna k Snabb blandning av grundämnena som snabbt förbrf rbränns Snabb utveckling, T eff minskar Lägre luminositet. Kompenseras av större radie (R( eff ) Högre luminositet (L=4πσ πσr 2 T 4 eff ). 7

8 Ett typiskt HR-diagram Massiva stjärnor kan explodera som supernovor Luminositet Yttemperatur 8

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Upplägg Energiprocesser i stjärnor Energitransport i stjärnor Solens uppbyggnad Solfläckar Solliknande stjärnors

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 5,

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 5, Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 5, 2014-09-15 Bengt Edvardsson Med litet mer detaljer än vad jag hann med på föreläsningen. Kap 6. Solen är en stjärna. För Solen gäller (sid. 145): I kärnan är

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död Stjärnor Stjärnor är enorma glödande gasklot. Vår sol är en typisk stjärna. Dess diameter är 1 400 000 km och dess massa är 2. 10 30 kg. Temperaturen

Läs mer

Stjärnors struktur och utveckling Ulf Torkelsson

Stjärnors struktur och utveckling Ulf Torkelsson Föreläsning 22/4 Stjärnors struktur och utveckling Ulf Torkelsson 1 Observationer av stjärnhopar I allmänhet är det svårt att säga något om stjärnutvecklingen direkt från observationer av stjärnor i vår

Läs mer

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:

Läs mer

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan Stjärnors död samt neutronstjärnor Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) 65 43 Kattöganebulosan Introduktion En stjärna lever huvuddelen av sitt liv i huvudserien. Förutsättningen för detta är

Läs mer

En rundvandring i rymden

En rundvandring i rymden En rundvandring i rymden Solen Vår närmsta och därmed bäst studerade stjärna. Solytan är ca 5700 grader varm, men den tunna gasen som omger solen (koronan) är över en miljon grader. Ett av världens bästa

Läs mer

Mätning av stjärnors avstånd:

Mätning av stjärnors avstånd: 4 Stjärnor Stjärnor är gasklot. Hög temperatur gasen i form av plasma, dvs. med fria elektroner och joner. Stjärnornas energi produceras (i normala fall) med kärnreaktioner (fusion). För att bli en stjärna

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör. Stjärnors födelse Introduktion Stjärnor består av gas i jämvikt: Balans mellan gravitation och tryck (skapat av mikroskopisk rörelse). Olika källor till tryck i olika utvecklingsskeden. Stjärnor bildas,

Läs mer

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi

Läs mer

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz Z N Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz 2006-06-29 1 C + O 2 CO 2 + värme? E = mc 2 (mc 2 ) före > (mc 2 ) efter m = m efter -m före Exempel: förbränning av kol m m = 10 10 (-0.0000000001

Läs mer

Problemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund

Problemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund Solär-terrest fysik, AST 213 Problemsamling Peter Wintoft (peter@irfl.lu.se) Institutet för rymdfysik Scheelevägen 17 223 70 Lund 2001-09-19 AST 213 2001-09-19 1 1. Allmänna gaslagen p = nkt (1) relaterar

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Finlandssvenska fysikdagarna 2009 m/s Silja Symphony, November 13-15 Sammandrag Begynnelsen:

Läs mer

Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson

Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson 1 Spektralklasser Föreläsning 15/4 Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson I början på 1900-talet upprättade Annie Jump Cannon vid Harvard-observatoriet ett klassifikationssystem för stjärnspektra.

Läs mer

Kosmologi - läran om det allra största:

Kosmologi - läran om det allra största: Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen

Läs mer

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas Allt börjar... 200 miljoner år Big Bang Population III-stjärnor Universum består av H, He och Li, och är fortfarande helt mörkt pga absorption av ljus. I rekombinationsfasen bildas de första molekylerna,

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 4: Atomer och spektra

Översiktskurs i astronomi Lektion 4: Atomer och spektra Översiktskurs i astronomi Lektion 4: Atomer och spektra Upplägg Svartkroppsstrålning Atomer Spektra Dopplereffekt Labintroduktion Svartkroppsstrålning I Alla föremf remål l sänder s ut elektromagnetisk

Läs mer

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Består av nio stora planeter varav de flesta har en eller flera månar Mängder av småplaneter eller asteroider, kometer och meteoroider Interplanetariskt stoft

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius

Läs mer

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper Solen och andra stjärnor 24 juli 2006 Stefan Larsson Mer kap 3 Stjärnors egenskaper Spectralklasser Vilka spektrallinjer som finns i en stjärnas spektrum och hur starka de är beror i första hand på temperaturen

Läs mer

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

2 H (deuterium), 3 H (tritium) Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11. Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08-5537 8556 Kurshemsida:

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 6, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 6, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 6, 2014-09-22 Bengt Edvardsson En solliknande stjärnas utveckling (sid. 154) En stjärna tillbringar 80-90% av sin livstid på huvudserien (= dvärgstadiet). Under

Läs mer

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor

Läs mer

Kan vi göra prognoser för solens aktivitet? Resultat från forskning i stjärnors magnetiska aktivitet

Kan vi göra prognoser för solens aktivitet? Resultat från forskning i stjärnors magnetiska aktivitet Kan vi göra prognoser för solens aktivitet? Resultat från forskning i stjärnors magnetiska aktivitet Finlandssvenska fysikdagarna 14.11.2009 FD Thomas Hackman, Helsingfors universitetets observatorium

Läs mer

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör

Läs mer

Astrofysikaliska räkneövningar

Astrofysikaliska räkneövningar Astrofysikaliska räkneövningar Stefan Bergström, Ylva Pihlström Ulf Torkelsson 23 november 2004 Uppgifter 1. Dubbelstjärnesystemet VV Cephei har en period P = 20.3 år. Stjärnorna har massorna M 1 M 2 20

Läs mer

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA) Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1 Torsdagen den 4/9 2008 SI-enheter (MKSA) 7 grundenheter Längd: meter (m), dimensionssymbol L. Massa: kilogram (kg), dimensionssymbol M.

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson

Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson 1 Stjärnors temperatur Föreläsning 26/2 Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson Om vi antar att en stjärna strålar som en svartkropp så kan vi bestämma dess temperatur genom att studera dess spektrum.

Läs mer

Problemsamling. Geofysik inom Geovetenskap Planeten Jorden 30 hp. (delkurs: Berggrunden och Livets Utveckling 10 hp) Uppsala universitet

Problemsamling. Geofysik inom Geovetenskap Planeten Jorden 30 hp. (delkurs: Berggrunden och Livets Utveckling 10 hp) Uppsala universitet Problemsamling Geofysik inom Geovetenskap Planeten Jorden 30 hp (delkurs: Berggrunden och Livets Utveckling 10 hp) Uppsala universitet Innehåll 1. Jordens ursprung och universums uppkomst 1 2. Absolut

Läs mer

Solsystemets uppkomst II Proplyder En central fö

Solsystemets uppkomst II Proplyder En central fö Översiktskurs i astronomi Lektion 5: Planetsystem Upplä Upplägg Solsystemets uppkomst En stjä stjärna föds Planetesimaler Inre och yttre planeter och asteroider Kometer Andra planetsystem Metoder Vad för

Läs mer

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik Allmän rymdfysik Plasma Magnetosfärer Solen och solväder Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren 090608 Plasma Vi lever i en neutral värld, där materia är i fast, flytande eller gasform...... universum i

Läs mer

Ska vi vara rädda för solen?

Ska vi vara rädda för solen? Ska vi vara rädda för solen? Dan Kiselman Institutionen för astronomi Institutet för solfysik Lärardag i fysik 29 oktober 2014 UV-strålning från solen skadar huden. Slottsskogsobservatoriet, Göteborg

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Räkneövning 5 hösten 2014

Räkneövning 5 hösten 2014 Termodynamiska Potentialer Räkneövning 5 hösten 214 Assistent: Christoffer Fridlund 1.12.214 1 1. Vad är skillnaden mellan partiklar som följer Bose-Einstein distributionen och Fermi-Dirac distributionen.

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Räkneövning 2 hösten 2014

Räkneövning 2 hösten 2014 Termofysikens Grunder Räkneövning 2 hösten 2014 Assistent: Christoffer Fridlund 22.9.2014 1 1. Brinnande processer. Moderna datorers funktion baserar sig på kiselprocessorer. Anta att en modern processor

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Framtidens Energi: Fusion William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Kort Historik 2-5 Utvinning 6-9 Energiomvandlingar 10-11 Miljövänlig 12-13 Användning 14-15 Framtid 16-17 Källförtäckning

Läs mer

Kardashev typ I. Upplägg. Kardashev typ II. Davies: kapitel 7-8. Kardashev-skalan. Kardashev typ III 2013-07-25

Kardashev typ I. Upplägg. Kardashev typ II. Davies: kapitel 7-8. Kardashev-skalan. Kardashev typ III 2013-07-25 Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi Kardashev typ I Olika definitioner förekommer: Kardashev:Civilisation med energiförbrukning motsvarande

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 4,

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 4, Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 4, 2014-09-10 Bengt Edvardsson Innehåll: Uppkomsten av atomspektra i gaser (sid. 133-136) Bild 5.5 (uppdaterad utdelad 8/9) visar schematiskt de olika processer

Läs mer

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi

Läs mer

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist--systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist- är en sval dvärgstjärna, en brun dvärg, som man nyligen upptäckte flera planeter kring. För tillfället känner man till sju planeter i omloppsbana

Läs mer

Stjärnorna och deras utveckling

Stjärnorna och deras utveckling Stjärnorna och deras utveckling Nebulosor med stjärnfödsel (LH95, STSci) Astronomiseminarium för lärare 20.4 2009 FD Thomas Hackman, Helsingfors universitets observatorium Stjärnorna och deras utveckling,

Läs mer

8. Atomfysik - flerelektronatomer

8. Atomfysik - flerelektronatomer Flerelektronatomer På motsvarande sätt som för väteatomen kommer elektronerna i atomerna hos grundämnen som har två eller fler elektroner också att vara instängda inom ett litet område runt kärnan. Det

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2 Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen

Läs mer

Innehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid

Innehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid FUSION Innehållsförteckning Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid Historia dahlstiernska skriver att forskningen om fusion började kring 1930 och har fortsatt att utvecklas. Under

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan Översiktskurs i astronomi Lektion 10: Vintergatan och andra galaxer Upplägg I Vintergatan Vår plats i Vintergatan Vintergatans uppbyggnad Stjärnhopar Population I, II & III Differentiell rotation Mörk

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Upplägg. Big Bang. Rekombinationen I. Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid. Ett strå. strålningsdominerat universum

Upplägg. Big Bang. Rekombinationen I. Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid. Ett strå. strålningsdominerat universum Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid Upplä Upplägg Kosmiska bakgrundstrå bakgrundstrålningen Uppkomsten av galaxer och galaxhopar Den ursprungliga heliumhalten Mörk energi

Läs mer

Grundläggande fakta om stjärnor

Grundläggande fakta om stjärnor Grundläggande fakta om stjärnor På ASAKs (Astronomiska Sällskapet Aquila i Kristianstads) hemsida på Internet finns en månadsguide till Kristianstadtraktens natthimmel (du hittar den genom att i den blå

Läs mer

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

Laborationsuppgift om Hertzsprung-Russell-diagrammet

Laborationsuppgift om Hertzsprung-Russell-diagrammet Laborationsuppgift om Hertzsprung-Russell-diagrammet I denna uppgift kommer du att tillverka ett HR-diagram för stjrärnorna i Orions stjärnbild och dra slutsatser om stjärnornas egenskaper. HR-diagrammet

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Tentamen Relativitetsteori , 22/8 2015

Tentamen Relativitetsteori , 22/8 2015 KOD: Tentamen Relativitetsteori 9.00 14.00, 22/8 2015 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal och bifogad formelsamling. Observera: Samtliga svar ska lämnas på dessa frågepapper. Det framgår ur respektive uppgift

Läs mer

- kan solens energikälla bemästras på jorden?

- kan solens energikälla bemästras på jorden? CMS - kan solens energikälla bemästras på jorden? Kai Nordlund Acceleratorlaboratoriet Institutionen för fysikaliska vetenskaper Helsingfors Universitet Innehåll Vad är fusion? Hur kan man utvinna energi

Läs mer

Upplägg. Översiktskurs i astronomi Lektion 9: Stjä. födelse och dö. Stoftslöja Gas. närbild. Orionnebulosan i nä. Orionnebulosan. Vad bestå. av?

Upplägg. Översiktskurs i astronomi Lektion 9: Stjä. födelse och dö. Stoftslöja Gas. närbild. Orionnebulosan i nä. Orionnebulosan. Vad bestå. av? Översiktskurs i astronomi Lektion 9: rnors fö födelse och dö död Upplä Upplägg Det interstellä interstellära mediet rnbildning rnors slutstadier Gas (ca 99%) Mest väte (~65 (~65 75%) & Helium (~25 (~25

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor. Helium-flash. Harvardklassifikationen. rntyper: O, B, A, F, G, K, M (R, N, S, L, T) Stjärntyper

Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor. Helium-flash. Harvardklassifikationen. rntyper: O, B, A, F, G, K, M (R, N, S, L, T) Stjärntyper Översiktskurs i astronomi Lektion 8: Mer om stjärnor Nästa supernova i vår v r närhet? n Helium-flash Kanske Eta Carinae,, fick ett utbrott i mitten av 1800- talet. Sannolikt mycket massive (100 solmassor)

Läs mer

Introduktion till Kosmologi

Introduktion till Kosmologi Introduktion till Kosmologi Astropartikelfysik Från det allra minsta till det allra största Från http://www.quarkstothecosmos.org/ Universum inom vår horistont Gravitationskraften finns överallt! Einsteins

Läs mer

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson ATOMER OCH ATOMMODELLEN Lärare: Jimmy Pettersson Grundämnen Atomer och Grundämnen All materia byggs upp av mycket små byggstenar som kallas atomer. Varje typ av atom är byggstenar för varje kemiskt ämne.

Läs mer

Praktisk arbeid i astronomi. Jonas Persson Skolelaboratoriet, PLU, NTNU

Praktisk arbeid i astronomi. Jonas Persson Skolelaboratoriet, PLU, NTNU Praktisk arbeid i astronomi Jonas Persson Skolelaboratoriet, PLU, NTNU Astronomi - Læreplanene Etter 4. årstrinn Etter 7. årstrinn Etter 10. årstrinn Fysikk 1 Mål for opplæringen er at eleven skal kunne

Läs mer

Alla svar till de extra uppgifterna

Alla svar till de extra uppgifterna Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 8 Allmänna gaslagen 4: 9 Trycket i en ideal gas 4:3 10 Gaskinetisk tolkning av temperaturen 4:6 Svar till kontrolluppgift 4:7 rörelsemängd 4:1 8 Allmänna gaslagen

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer

bubblor Spiralen runt R Sculptoris: Våra nya observationer med ALMA bjöd på en rejäl överraskning. För 1 800 år sedan drabbades stjärnan

bubblor Spiralen runt R Sculptoris: Våra nya observationer med ALMA bjöd på en rejäl överraskning. För 1 800 år sedan drabbades stjärnan Jättarna som blåser bubblor avstjärnstoft av Sofia Ramstedt Möt de röda jättestjärnorna som blåser liv i galaxen. Sofia Ramstedt forskar om AGB-stjärnor, döende solar som skapar himlens vackraste nebulosor

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer