Ulf Torkelsson. 2 Röntgenastronomi och röntgendubbelstjärnor

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ulf Torkelsson. 2 Röntgenastronomi och röntgendubbelstjärnor"

Transkript

1 1 Högenergiastrofysik Föreläsning 27/11 Högenergiastrofysik Ulf Torkelsson Högenergiastrofysik handlar främst om att observera kosmisk röntgen- och gamma-strålning. Plasmor, joniserade gaser, med temperaturer på miljontals grader sänder ut röntgenstrålning. Sådana plasmor kan förekomma runt kompakta objekt som svarta hål och neutronstjärnor, men det finns också utbredda gasmoln som fyller upp utrymmet mellan galaxerna i galaxhopar. Gammastrålning kan ha olika ursprung, en del radioaktiva atomkärnor sänder ut gammastrålning, men annan gammastrålning bildas av extremt energetiska partiklar som rör sig med hastigheter nära ljushastigheten. I det senare fallet är den stora utmaningen att lista ut hur dessa partiklar har fått sina höga energier. Vår atmosfär är ogenomskinlig för röntgen- och gammastrålning, så man studerar den med hjälp av satelliter. 2 Röntgenastronomi och röntgendubbelstjärnor Den första röntgenkällan utanför vårt solsystem, Scorpius X-1, upptäcktes 1962 av Giacconi och hans medarbetare, som hade placerat en röntgendetektor på en sondraket. Det ursprungliga skälet till att man flög sondraketen var för att leta efter röntgenstrålning från Månen. De forskare som drev projektet räknade inte med att hitta någon strålning från Månen, men de var övertygade om att man skulle hitta något som sände ut röntgenstrålning. Man kunde dock inte få pengar till att leta efter röngtenkällor, men å andra sidan var utforskningen av Månen ett prioriterat område vid den här tiden. Giacconi har också senare varit en av de pådrivande forskarna inom röntgenastronomin, och tilldelades 2002 Nobel-priset i fysik för sina insatser inom röntgenastronomin. Med hjälp av ytterligare sondraketer och senare också tidiga röntgensatelliterna som Uhuru upptäckte man sedan flera likartade röntgenkällor. Man började också kunna identifiera en del av röntgenkällorna i optiskt. Det visade sig då att flera av dem var dubbelstjärnor, vilka består av en vanlig stjärna och ett litet kompakt objekt som är antingen en neutronstjärna eller ett svart hål. Neutronstjärnor och svarta hål uppstår då tunga stjärnor dör i supernovaexplosioner. En neutronstjärna är vanligen ungefär 40 % tyngre än solen, men hela dess massa är komprimerad till en boll med en radie på bara 10 km. Vid de höga densiteter som uppstår inne i en neutronstjärna trycks elektronerna in i protonerna, som då bildar neutroner, vilka är den huvudsakliga beståndsdelen för neutronstjärnor. Det finns en övre gräns för hur tung en neutronstjärna kan bli. Om stjärnans massa överstiger två till tre solmassor, så räcker dess inre tryck inte till att för att hålla emot gravitationen, utan stjärnan måste kollapsa till ett svart hål. De svarta hålen är tyngre, men ofta mindre än neutronstjärnorna, solen skulle till exempel ha en radie på bara 3 km om den var ett svart hål. Vid så höga tätheter blir gravitationen så stark att inte ens ljuset kan lämna det svarta hålet, som därigenom blir svart. 2.1 Tunga röntgendubbelstjärnor För att förstå dubbelstjärnans beteende är det dock viktigare att titta på den vanliga stjärnan. Dessa stjärnor brukar antingen vara mycket tunga, minst tio gånger så tunga som solen, eller relativt lätta, som solen eller lättare, och därför skiljer man på tunga och lätta röntgendubbelstjärnor. I de tunga röntgendubbelstjärnorna är den vanliga stjärnan stor och ljusstark i vanligt synligt ljus. Sådana stjärnor har ofta starka stjärnvindar, gas som strömmar ut från stjärnan. Genom sin gravitation fångar det kompakta objektet in en del av den här stjärnvinden, och medan den infångade gasen faller ner mot det kompakta objektet komprimeras gasen och värms upp så att den börjar 1

2 sända ut röntgenstrålning. Det är dock bara en liten del av stjärnvinden som kan fångas in av det kompakta objektet, och därför blir mängden röntgenstrålning också rätt måttlig. En tung röntgendubbelstjärna föds som en vanlig dubbelstjärna, vilken består av två relativt tunga stjärnor. Den tyngsta av de båda stjärnorna omvandlar snabbast sin vätgas till helium. När sedan förrådet av vätgas tar slut, så börjar den att expandera, tills det att den blir så stor att gasen i dess ytlager börjar att strömma över till den lättare stjärnan, som därigenom börjar att växa. Till slut kommer dock den stjärna som från början var tyngst att explodera som en supernova och lämna efter sig en neutronstjärna eller ett svart hål. Om den lättare stjärnan under tiden har blivit tillräckligt tung, så kommer de båda stjärnorna fortfarande att hänga ihop efter explosionen. Efter några miljoner år så kommer väteförrådet i den kvarvarande stjärnan att ta slut, och den kommer att svälla upp och bli en jättestjärna med en kraftig stjärnvind, och vi har fått vår röntgendubbelstjärna. I framtiden kommer också den andra stjärnan att explodera som en supernova, och antingen kommer dubbelstjärnan att upplösas då eller så får vi en dubbelstjärna som består av två kompakta objekt. En tung röntgendubbelstjärna som har fått mycket stor uppmärksamhet är Cygnus X-1, där man har uppskattat att det kompakta objektet har en massa mellan nio och femton gånger solens massa. Ett så tungt kompakt objekt kan inte vara en neutronstjärna, utan det bör vara ett svart hål. En speciell typ av tunga röntgendubbelstjärnor är röntgenpulsarerna som sänder ut regelbundna röntgenpulser. I dessa system så är det kompakta objektet en neutronstjärna med ett starkt magnetfält. Då kommer gasen att följa magnetfältslinjerna ner mot neutronstjärnans yta, så att röntgenstrålningen uppstår över de magnetiska polerna på neutronstjärnan. I takt med att neutronstjärnan roterar kring sin egen axel så kommer vi att se de båda polerna olika väl, vilket leder till att röntgenstrålningen blir modulerad på neutronstjärnans rotationsperiod. 3 Lätta röntgendubbelstjärnor I de lätta röntgendubbelstjärnorna är den vanliga stjärnan en dvärgstjärna lik solen eller oftast ännu mindre och rödare. Denna dvärgstjärna kretsar i en liten tät bana kring det kompakta objektet. I och med att banan är så liten, så kan gravitationen från det kompakta objektet deformera dvärgstjärnan så att massa börjar att strömma över från dvärgstjärnan till det kompakta objektet. Gasen samlas i en insamlingsskiva, en ackretionsskiva, kring det kompakta objektet. Friktionen i skivan leder till att gasen i skivan värms upp och sänder ut röntgenstrålning samtidigt som att gasen långsamt strömmar in mot det kompakta objektet. Den här formen av Roche-lob-överflöde är ett mycket effektivt sätt att överföra gas mellan två stjärnor, och därigenom alstras det stora mängder röntgenstrålning här samtidigt som sekundärstjärnan är en förhållandevis svag källa till synligt ljus. Man tror att också dessa har uppstått ur dubbelstjärnor i vilka den ena stjärnan har utvecklats snabbt och sedan exploderat som en supernova, men en stor svårighet är att förklara varför dubbelstjärnan inte upplöstes när den första stjärnan exploderade som en supernova. Man hittar inga vanliga röntgenpulsarer bland de lätta röntgendubbelstjärnorna, vilket man tror beror på att de neutronstjärnor som förekommer i de lätta röntgendubbelstjärnorna har alltför svaga magnetfält. Däremot upptäckte man i mitten på 1970-talet att en del av dessa stjärnor uppvisar en form av röntgenutbrott som varar mellan några tiotal sekunder och upp till några minuter. Dessa utbrott är termonukleära explosioner på neutronstjärnans yta. Gasen som ansamlas på stjärnans yta består till stor del av lätta ämnen som väte och helium ur vilka man kan utvinna energi genom att bygga upp tyngre grundämnen. När ytlagret har tillväxt tillräckligt mycket blir det instabilt, antänds och exploderar. Det faktum att man på 1970-talet inte upptäckte några röntgenpulsarer bland de lätta röntgendubbelstjärnorna ledde till att man antog att deras neutronstjärnor hade svagare magnetfält, säg till 1 miljon tesla jämf ort med magnetfält på 100 miljoner tesla i röntgenpulsarerna. Magnetfältet borde dock fortfarande vara tillräckligt kraftigt för att ge en svag modulering av röntgenstrålningen, och man hoppades hitta en sådan modulering om man studerade stjärnorna oavbrutet under en längre tid. Ett lämpligt instrument för att göra detta var den europeiska EXOSAT-satelliten. Tidigare röntgensatelliter hade haft kortperiodiska banor nära jorden, så att jorden ofta skymde 2

3 bort den röntgenkälla som man försökte observera, men EXOSAT fick en mycket mer utdragen bana med en längre period, så att man kunde observera samma röntgenkälla under en längre tid. EXOSAT upptäckte dock inte de regelbundna pulsationer man förväntar sig att hitta från en röntgenpulsar, utan upptäckte istället olika former av oregelbundna pulsationer med varierande frekvens, så kallade kvasiperiodiska oscillationer. Vissa typer av kvasiperiodiska oscillationer som observerades från EXOSAT kan ha frekvenser upp till 60 Hz, och man har hittat oscillationer från både dubbelstjärnor med neutronstjärnor och svarta hål. kvasiperiodiska oscillationer i svarta hål med insamlingsskivor. På 90-talet sköt man upp Rossi-XTE (X-ray Timing Explorer), vars huvuduppgift var att studera snabba variationer i röntgenstrålningen (Rossi kan mäta fluktuationer med frekvenser över Hz). I flera lätta röntgendubbelstjärnor har Rossi också hitta kvasiperiodiska oscillationer på flera hundra hertz. Dessa oscillationer är betydligt mer stabila än de långsammare oscillationer som EXOSAT fann, men vår teoretiska förståelse av dem är fortfarande väldigt primitiv. 4 Gas i galaxhopar I och med att USA 1979 sköt upp Einstein fick vi en ny generation av röntgenteleskop som kunde skapa bilder av det man såg. Tidigare röntgensatelliter hade inte använt riktiga teleskop, utan man hade bara satt en skärm med ett litet hål framför röntgendetektorn. Ett riktigt röntgenteleskop är ett spegelteleskop som utnyttjar att även röntgenstrålning kan reflekteras vid strykande infall. Teleskopet byggs då upp av flera paraboliska cylindrar som man sätter inuti varandra för att få en större spegelyta. I och med att man fick tillgång till riktiga bilder kunde man också studera svagare objekt och speciellt utbredda gasmoln som supernovarester. Den stora överraskningen var dock att man fann att rymden mellan galaxerna i många galaxhopar är fylld av en het gas som sänder ut röntgenstrålning. Fysiken som reglerar den här gasen är mycket komplex, och observationerna blir i många fall svårtolkade, och det är inte uppenbart om gasen har sitt ursprung i någon av de existerande galaxerna eller om det är gas som blev över när galaxerna bildades. En intressant möjlighet är att man kan använda gasen för att väga galaxhopen. I och med att gasen är så het, så skulle den strömma ut från galaxhopen om det inte fanns ett starkt gravitationsfält som höll den kvar i galaxhopen. För detta räcker det inte med gravitationen från galaxerna i galaxhopen, utan det krävs den extra gravitationen från en utbredd mörk materia i galaxhopen. Idag räknar man med att gasen och den mörka materien mellan galaxerna väger mycket mer än galaxerna i galaxhopen. 5 Gamma-ray bursts Efter att både USA och Sovjetunionen på 1960-talet hade undertecknat ett avtal som förbjöd testning av kärnvapen i rymden, så sköt det amerikanska försvaret upp en serie av satelliter, Vela, för att övervaka att provstoppsavtalet följdes. Vela-satelliterna registrerade aldrig några kärnvapenprov, däremot registrerade de ett antal kortvariga utbrott av gammastrålning. Dessa utbrott varade mellan några millisekunder och upp till ett par hundra sekunder. Utbrotten gick inte att förklara, och var under flera år hemligstämplade. När man slutligen var övertygade om att det var ett astronomiskt fenomen hävde man hemligstämpeln och publicerade resultaten Ett problem med studierna av gamma-ray bursts har alltid varit den dåliga positionsbestämningen inom gamma-astronomin. Ett sätt att lösa detta på har varit att placera gamma-detektorer på rymdsonder till olika planeter. Genom att jämföra tidpunkterna vid vilka dessa rymdsonder har registrerat en gamma-ray burst har man kunnat beräkna dess position på himlen. På så sätt ar man byggt upp flera generationer av interplanetära nätverk. Den tredje generationen togs i drift Trots de förfinade positionsbestämningarna kunde man dock inte observera de objekt som gav upphov till gamma-ray bursts i något annan våglängdsområde, utan de syntes bara i den mest energisvaga gammastrålningen. Under en lång tid rådde det en stor osäkerhet kring vad som ledde till gamma-ray bursts, och speciellt hur avlägsna de var. Under och 1980-talen förespråkade många forskare att de var 3

4 fenomen som hängde samman med neutronstjärnor i Vintergatan, medan ett fåtal hävdade att de var mer avlägsna och låg utanför Vintergatan. Om gamma-ray bursts uppstod på neutronstjärnor i Vintergatan borde de uppvisa samma fördelning på himlen som andra objekt som tillhör Vintergatan, det vill säga man borde kunna urskilja Vintergatans band och speciellt Vintergatans centrum. Under 1980-talet gick det inte att se någon sådan effekt i deras fördelning över himlen, men det gick att förklara med de få gamma-ray bursts som hade upptäckts. Ett nutt steg i utvecklingen togs då man 1991 sköt upp den nya satelliten Compton-Gamma Ray Observatory (C-GRO). Ett av de fyra instrumenten på C-GRO var BATSE, som var konstruerat för att hela tiden täcka hela himlen och registrera eventuella gamma-ray bursts. Med BATSE gick det att upptäcka en gamma-ray burst per dag, vilket ledde till att man inom något år hade ackumulerat så många gamma-ray bursts att man borde kunna se Vintergatsbandet, men gammaray bursts var helt jämt fördelade över himlen. Den mest naturliga slutsatsen var då att de uppstod långt utanför vår Vintergata, men en del forskare förespråkade fortfarande att de var en del av vår Vintergata, men att de tillhörde en mycket utbredd halo som omgav Vintergatan. Det verkliga genombrottet kom efter uppskjutningen av den italiensk-holländska röntgensatelliten Beppo-SAX, som också bar med sig ett instrument för att upptäcka gamma-ray bursts. Detta instrument består av två delar, en del är en gammadetektor och den andra är en röntgenkamera för fotoner med energier mellan 2 och 30 kev. Röntgenkameran täcker ett synfält på 40 gånger 40 grader, och ger en positionsbestämning med en noggrannhet på 3 bågminuter. Denna position är tillräckligt noggrann för att man skall kunna rikta in er känsliga och högupplösande röntgeninstrumenten på Beppo-SAX mot källan inom tio timmar. Vid det laget kan man inte längre observera själva utbrottet, men det går att se en svag efterglöd som uppstår i omgivningarna till utbrottet. Samma efterglöd har också gått att observera i vanligt synligt ljus, och man har då sett att gamma-ray bursts uppstår i avlägsna galaxer. Det problem som fortfarande återstår är att förklara hur dessa utbrott uppkommer. Vid ett tillfälle har man hittat en gamma-ray burst i en galax samtidigt som man har observerat en ovanlig form av supernova i galaxen. Detta har lett till en modell där man antar att gamma-ray bursts är en del av en hypernova, den explosion som uppstår då en mycket tung stjärna kollapsar och dör. Gammastrålningen uppkommer då en del av materialet i hypernovan slungas ut i en jet, som rör sig nästan med ljusets hastighet. Denna förklaring gäller dock bara för långsamma gamma-ray bursts med varaktigheter längre än en sekund. Mer kortvariga gamma-ray bursts gick inte att detektera i röntgen med Beppo-SAX. Uppenbart är det viktigt att snabbt kunna studera en gamma-ray burst i olika strålningsområden. Därför sköt USA 2004 upp en ny satellit, Swift, med instrument för att mäta inte bara gammastrålningen, utan också röntgenstrålning samt synligt och ultraviolett ljus från en gamma-ray burst. Därtill skickar Swift ned data om positionen för en gamma-ray burst inom någon minut efter det att den har inträffat, så att andra teleskop också snabbt kan studera den. I maj 2005 upptäckte Swift för första gången efterglöd från en kort gamma-ray burst, och efter det har ytterligare några stycken upptäckts. Man vet nu med säkerhet att dessa inte uppträder tillsammans med supernovor, utan de tycks snarare bildas i en miljö som innehåller mycket mindre av vanlig gas. Förmodligen är de resultatet av kollisioner mellan två kompakta objekt, svarta hål eller neutronstjärnor. De båda objekten finns i en tät dubbelstjärna. Medan de rör sig kring varandra sänder de enligt Einsteins allmänna relativitetsteori ut gravitationsstrålning. Denna strålning bär med sig en del av dubbelstjärnans banenergi, så att banorna krymper, och till slut kolliderar de kompakta objekten med varandra. 6 EGRET-källor Ett annat instrument på C-GRO var EGRET, som detekterade mycket mer energirik gammastrålning (20 MeV - 30 GeV). En typ av källa till sådan strålning är en typ av aktiva galaxer som kallas för blazarer. Aktiva galaxer är galaxer med ljusstarka kärnor, som dessutom ofta kan vara mycket variabla över tiden. Denna aktivitet uppstår när gas och stjärnor faller ner i ett supermassivt svart hål i galaxens centrum. I en del aktiva galaxer leder det till att två plasmajets skjuts ut i praktiskt taget diametralt motsatta riktningar från det svarta hålets omgivningar. Om 4

5 den ena jeten pekar praktiskt taget rakt mot oss observerar vi en ovanligt kraftig variabilitet och också ett starkt polariserat ljus från galaxens kärna. Sådana aktiva galaxer kallar vi för blazarer. Materialet i jeten rör sig med praktiskt taget ljusets hastighet. Om en foton från galaxens centrum träffar en elektron i jeten, så kommer den vid kollisionen att plocka till sig en del av elektronens energi. Därigenom ökar fotonens energi, och efter flera sådana kollisioner har fotonen fått så mycket energi att den har blivit en gammafoton. En spännande utmaning för framtiden är att för många av de källor som EGRET har upptäckt har man ännu inte kunnat hitta några motsvarigheter vid andra våglängder. Dagens ledande gammastrålningssatellit, INTEGRAL, har tyvärr inte något instrument som är känsligt i EGRETS energiintervall, men nästa år skall USA skjuta upp ett nytt teleskop, GLAST, som täcker det intervallet. Med GLAST hoppas man på nytt få tillfälle att studera de extrema objekt som EGRET observerade, men kanske kan man också få tillfälle att studera strålning från den mörka materien i universum. 5

Solen i dag.

Solen i dag. Solen i dag http://www.spaceweather.com/ The Regimes of Stellar Death for core remnants of different masses Core mass < 1.4 solar masses, Star core shrinks down to a white dwarf the size of the Earth.

Läs mer

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död Stjärnor Stjärnor är enorma glödande gasklot. Vår sol är en typisk stjärna. Dess diameter är 1 400 000 km och dess massa är 2. 10 30 kg. Temperaturen

Läs mer

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:

Läs mer

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

2 H (deuterium), 3 H (tritium) Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör

Läs mer

En rundvandring i rymden

En rundvandring i rymden En rundvandring i rymden Solen Vår närmsta och därmed bäst studerade stjärna. Solytan är ca 5700 grader varm, men den tunna gasen som omger solen (koronan) är över en miljon grader. Ett av världens bästa

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen

Läs mer

Universums mörka hemlighet

Universums mörka hemlighet Universums mörka hemlighet En kort presentation av neutrinoastronomin av Sverker Johansson Neutrinoastronomi, vad är det, och vad ska det vara bra för? Astronomi har vi väl alla ett visst begrepp om, stjärnor

Läs mer

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson 1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla

Läs mer

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Finlandssvenska fysikdagarna 2009 m/s Silja Symphony, November 13-15 Sammandrag Begynnelsen:

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör. Stjärnors födelse Introduktion Stjärnor består av gas i jämvikt: Balans mellan gravitation och tryck (skapat av mikroskopisk rörelse). Olika källor till tryck i olika utvecklingsskeden. Stjärnor bildas,

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) AKTUELL FORSKNING Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild) Där stjärnor föds, djupt inne i mörka stoftmoln, händer det märkliga och vackra saker. Med hjälp av ett teleskop och

Läs mer

Svarta hålens tio i topp

Svarta hålens tio i topp AKTUELL FORSKNING Svarta hålens tio i topp Alla har hört talas om de svarta hålen mystiska objekt där naturens lagar sätts ur spel. Men av de svarta hål som astronomerna känner till, vilka kan man kalla

Läs mer

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Den teoretiska grunden för modern kosmologi Einsteins allmänna relativitetsteori 1907 inser Einstein att man kan lokalt göra sig kvitt med gravitation genom att

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik Allmän rymdfysik Plasma Magnetosfärer Solen och solväder Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren 090608 Plasma Vi lever i en neutral värld, där materia är i fast, flytande eller gasform...... universum i

Läs mer

Kosmologi - läran om det allra största:

Kosmologi - läran om det allra största: Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös

Läs mer

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET

Läs mer

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas Allt börjar... 200 miljoner år Big Bang Population III-stjärnor Universum består av H, He och Li, och är fortfarande helt mörkt pga absorption av ljus. I rekombinationsfasen bildas de första molekylerna,

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi

Läs mer

Guld. fabriker. Kosmos nya

Guld. fabriker. Kosmos nya aktuell forskning Kosmos nya Guld fabriker Hur skapas materian runt omkring oss? Vissa kända metaller bildas på alldeles oväntade ställen, visar den senaste forskningen. Stephan Rosswog förklarar. Sedan

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Universum. en symfoni i skönhet och elegans

Universum. en symfoni i skönhet och elegans Universum en symfoni i skönhet och elegans Claes Uggla Hubble deep field Vibrationer i universum en symfoni i tre satser 1:a satsen: Vibrationer/strukturer i den kosmiska bakgrundsstrålningen. 2:a satsen:

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Preonstjä. av Johan Hansson och Fredrik Sandin

Preonstjä. av Johan Hansson och Fredrik Sandin Preonstjä av Johan Hansson och Fredrik Sandin M odern astrofysik har gett förnyade insikter om materians uppbyggnad och möjliga tillstånd. Neutronstjärnor och svarta hål förutsas först teoretiskt innan

Läs mer

Kvasarer och aktiva galaxer

Kvasarer och aktiva galaxer Kvasarer och aktiva galaxer Radioastronomins födelse: 1931 - Grote Reber (1911 2002) Karl Guthe Jansky (1905 1950) Reber Radio Telescope in Wheaton, Illinois, 1937 Upptäckten av kvasarer Radioemission

Läs mer

Himlakroppar rör sig närmare och närmare intill det svarta hålet i Vintergatans centrum

Himlakroppar rör sig närmare och närmare intill det svarta hålet i Vintergatans centrum Himlakroppar rör sig närmare och närmare intill det svarta hålet i Vintergatans centrum Det svarta hålet och dubbelstjärnesystemet Inom astronomi och kosmologi är svarta hålet det mest intressanta och

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop

Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop Översiktskurs i astronomi Lektion 3: Ljus och teleskop Upplägg Ljus och spektra Elektromagnetisk strålning Våglängd vid frekvens Teleskop och detektorer Seeing Reflektor- och refraktorteleskop CCD-chip

Läs mer

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Astronomin och sökandet efter liv där ute Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Sofia Feltzings vanliga forskning 250 miljoner år Drakes ekvation!"#"$" "%"!"#$%& "&"'()*" "%""+," "%"+$&%""+-%$&."+,"

Läs mer

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen. 6 Galaxer Galaxerna är de synliga "byggstenarna" av universum. Man räknar med att det finns 170 miljarder galaxer i den observerbara delen av universum, dvs. inom ca 14 miljarder ljusår. Galaxernas storlek

Läs mer

Vår galax, Vintergatan

Vår galax, Vintergatan Vår galax, Vintergatan Vår plats i Vintergatan Ca 1785 (William Herschel) till ca 1920 (Jacobus Kapteyn): Solen i galaxens centrum, p.g.a. stjärnor jämt fördelade i Vintergatan i synligt ljus. Herschels

Läs mer

Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson

Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson 1 Spektralklasser Föreläsning 15/4 Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson I början på 1900-talet upprättade Annie Jump Cannon vid Harvard-observatoriet ett klassifikationssystem för stjärnspektra.

Läs mer

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 15 mars 2012 CYGNUS Medlemsblad för Östergötlands Astronomiska Sällskap Nr 2, 2011 Innehåll Länktips! Kallelse till Årsmötet Sammanfattning av Gösta Gahms föredrag under Höstmötet 1 2 Vårens program 3 ÖAS webbplats

Läs mer

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan Stjärnors död samt neutronstjärnor Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) 65 43 Kattöganebulosan Introduktion En stjärna lever huvuddelen av sitt liv i huvudserien. Förutsättningen för detta är

Läs mer

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori om lades fram av Albert Einstein år 1905. Denna teori beskriver framför allt hur utfallen (dvs resultaten) från

Läs mer

Ljusets inn väsen. om astronomi och kvantoptik

Ljusets inn väsen. om astronomi och kvantoptik Ljusets inn väsen om astronomi och kvantoptik Hur får vi kunskap om rymden? Varför finns egentligen astronomi? Och varför finns egentligen astronomer? Sådana frågor kan verka egendomliga, men det kan finnas

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 5,

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 5, Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 5, 2014-09-15 Bengt Edvardsson Med litet mer detaljer än vad jag hann med på föreläsningen. Kap 6. Solen är en stjärna. För Solen gäller (sid. 145): I kärnan är

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor Viktig schemaändring: Kurstillfället 21 november ställs in! Schemat för föreläsningarna 9-11 förskjuts en vecka Extratillfället

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation

I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation - Gordon Judge Om man åker fortare än ljuset, svartnar det

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande). STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna

Läs mer

LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09

LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 LHC Vad händer? Christophe Clément Elementarpartikelfysik Stockholms universitet Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 Periodiska systemet 1869 Standardmodellen 1995 Kvarkar Minsta beståndsdelar 1932 Leptoner

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling Upplägg Energiprocesser i stjärnor Energitransport i stjärnor Solens uppbyggnad Solfläckar Solliknande stjärnors

Läs mer

Med sitt märkliga beteende har den mystiska dubbelstjärnan T Pyx förvirrat både forskare och amatörastronomer i decennier. Nu står det klart att det

Med sitt märkliga beteende har den mystiska dubbelstjärnan T Pyx förvirrat både forskare och amatörastronomer i decennier. Nu står det klart att det Aktuell forskning Stjärndrama i Med sitt märkliga beteende har den mystiska dubbelstjärnan T Pyx förvirrat både forskare och amatörastronomer i decennier. Nu står det klart att det som utspelar sig är

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945 En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och

Läs mer

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz Z N Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz 2006-06-29 1 C + O 2 CO 2 + värme? E = mc 2 (mc 2 ) före > (mc 2 ) efter m = m efter -m före Exempel: förbränning av kol m m = 10 10 (-0.0000000001

Läs mer

Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008

Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008 Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008 Detta är en gåta som lett till de värsta grälen inom vetenskapen. Att lösa gåtan är inte en lätt uppgift. Den rådande vetenskapen

Läs mer

Fördjupning av Tomas kunskap/gnosticism på en hög vetenskaplig nivå

Fördjupning av Tomas kunskap/gnosticism på en hög vetenskaplig nivå Fördjupning av Tomas kunskap/gnosticism på en hög vetenskaplig nivå I första hand hänvisar jag läsaren till följande länkar: Svarta hålets hemlighet, Vad händer i ett svart hål? samt Resan genom det svarta

Läs mer

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken Föreläsning 1 Inga frågor Föreläsning 2 Vad som finns på stjärnhimlen Vad kallas den stjärna som är närmast jorden (bortsett

Läs mer

Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet

Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö edsjo@physto.se Stockholms Universitet Introduktion till kosmologi Mörk materia Den kosmologiska bakgrundsstrålningen Supernovor och universums geometri

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan Översiktskurs i astronomi Lektion 10: Vintergatan och andra galaxer Upplägg I Vintergatan Vår plats i Vintergatan Vintergatans uppbyggnad Stjärnhopar Population I, II & III Differentiell rotation Mörk

Läs mer

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Solsystemet samt planeter och liv i universum Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500

Läs mer

Relativistisk energi. Relativistisk energi (forts) Ekin. I bevarad energi ingår summan av kinetisk energi och massenergi. udu.

Relativistisk energi. Relativistisk energi (forts) Ekin. I bevarad energi ingår summan av kinetisk energi och massenergi. udu. Föreläsning 3: Relativistisk energi Om vi betraktar tillskott till kinetisk energi som utfört arbete för att aelerera från till u kan dp vi integrera F dx, dvs dx från x 1 där u = till x där u = u, mha

Läs mer

Stjärnors struktur och utveckling Ulf Torkelsson

Stjärnors struktur och utveckling Ulf Torkelsson Föreläsning 22/4 Stjärnors struktur och utveckling Ulf Torkelsson 1 Observationer av stjärnhopar I allmänhet är det svårt att säga något om stjärnutvecklingen direkt från observationer av stjärnor i vår

Läs mer

Big bang Ulf Torkelsson. 1 Enkla observationer om universums kosmologiska egenskaper

Big bang Ulf Torkelsson. 1 Enkla observationer om universums kosmologiska egenskaper Föreläsning 2/4 Big bang Ulf Torkelsson 1 Enkla observationer om universums kosmologiska egenskaper Oberoende av i vilken riktning på himlen vi tittar, så ser universum i stort sett likadant ut. Det tycks

Läs mer

Upplägg. Big Bang. Rekombinationen I. Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid. Ett strå. strålningsdominerat universum

Upplägg. Big Bang. Rekombinationen I. Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid. Ett strå. strålningsdominerat universum Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid Upplä Upplägg Kosmiska bakgrundstrå bakgrundstrålningen Uppkomsten av galaxer och galaxhopar Den ursprungliga heliumhalten Mörk energi

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Elins bok om Rymden. Börja läsa Elins bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Astrofysikaliska räkneövningar

Astrofysikaliska räkneövningar Astrofysikaliska räkneövningar Stefan Bergström, Ylva Pihlström Ulf Torkelsson 23 november 2004 Uppgifter 1. Dubbelstjärnesystemet VV Cephei har en period P = 20.3 år. Stjärnorna har massorna M 1 M 2 20

Läs mer

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner Upplägg Exoplaneter Beboeliga zoner Faror för vår typ av liv Davies: Kapitel 1 & 2 + Kapitel 3 översiktligt Exoplaneter

Läs mer

Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson

Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson 1 Stjärnors temperatur Föreläsning 26/2 Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson Om vi antar att en stjärna strålar som en svartkropp så kan vi bestämma dess temperatur genom att studera dess spektrum.

Läs mer

Ljusets inn väsen. om astronomi och kvantoptik

Ljusets inn väsen. om astronomi och kvantoptik Ljusets inn väsen om astronomi och kvantoptik Hur får vi kunskap om rymden? Varför finns egentligen astronomi? Och varför finns egentligen astronomer? Sådana frågor kan verka egendomliga, men det kan finnas

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III Översiktskurs i astronomi Våren 2009 Upplägg Formell information Vår r plats i Universum Grundläggande astronomiska begrepp Formell information I Lärare: Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08-5537 8556 Kurshemsida:

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

Grundläggande fakta om stjärnor

Grundläggande fakta om stjärnor Grundläggande fakta om stjärnor På ASAKs (Astronomiska Sällskapet Aquila i Kristianstads) hemsida på Internet finns en månadsguide till Kristianstadtraktens natthimmel (du hittar den genom att i den blå

Läs mer

1.5 Våg partikeldualism

1.5 Våg partikeldualism 1.5 Våg partikeldualism 1.5.1 Elektromagnetisk strålning Ljus uppvisar vågegenskaper. Det är bland annat möjligt att åstadkomma interferensmönster med ljus det visades av Young redan 1803. Interferens

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Christian Hansen CERN BE-ABP

Christian Hansen CERN BE-ABP Christian Hansen CERN BE-ABP LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision LHC - Vart, Varför och Hur? Acceleration och Gruppering Böjning Fokusering Kollision 1952

Läs mer

Rörelsemängd och energi

Rörelsemängd och energi Föreläsning 3: Rörelsemängd och energi Naturlagarna skall gälla i alla interial system. Bl.a. gäller att: Energi och rörelsemängd bevaras i all växelverkan mu p = Relativistisk rörelsemängd: 1 ( u c )

Läs mer

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor

Läs mer

Alltingsmodellen eller Den Kosmiska Modellen. Den nya atommodellen. Ett förslag Av Josef Kemény (2007)

Alltingsmodellen eller Den Kosmiska Modellen. Den nya atommodellen. Ett förslag Av Josef Kemény (2007) Alltingsmodellen eller Den Kosmiska Modellen. Den nya atommodellen. Ett förslag Av Josef Kemény (2007) Standardmodellen som består av en enda kärna Fysikens problem: Teorin som inte existerar i praktiken

Läs mer

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft

ENKEL Fysik 22. Magnetism. Tengnäs Läromedel. Vad är magnetism? Magneter. EXPERIMENT - Magnetisk kraft ENKEL Fysik 22 Magnetism Magneter har vi överallt i vårt samhälle. Hemma i köket sitter det kanske små magneter på kylskåpsdörren, som håller upp komihåg-lappar. Magneter kan även hålla skåpsluckor stängda.

Läs mer

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? 7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! 1 Introduktion = Ni kanske har hört nyheten i somras att mina kollegor i CERN hade hittat Higgspartikeln. (Försnacket till nobellpriset) = Vad är Higgspartikeln

Läs mer

Tentamen Relativitetsteori , 22/8 2015

Tentamen Relativitetsteori , 22/8 2015 KOD: Tentamen Relativitetsteori 9.00 14.00, 22/8 2015 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal och bifogad formelsamling. Observera: Samtliga svar ska lämnas på dessa frågepapper. Det framgår ur respektive uppgift

Läs mer