G A L Geoarkeologiskt Laboratorium. GEOARKEOLOGI Dnr Metallhantverk i Lunda Analyser av metaller

Transkript

1 GEOARKEOLOGI Dnr Metallhantverk i Lunda Analyser av metaller Lunda RAÄ 266 Strängnäs sn Södermanland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV GAL Lena Grandin

2 Sammanfattning Geoarkeologiskt Laboratorium (UV GAL) vid Riksantikvarieämbetet har genomfört analyser av flera materialkategorier från den arkeologiska undersökningen i Lunda, RAÄ 266, Strängnäs sn, Södermanland, Dnr Ett analysprogram utarbetades för det mångfacetterade materialet för att behandla flera frågeställningar främst kring olika hantverk som har bedrivits inom det undersökta området som består av flera delytor. Det som benämnts område B är daterat från romersk järnålder till vendeltid. Område G är betydligt yngre och innehåller ett medeltida bebyggelseområde och en gårdstomt från och 1700-talen. Materialet som valdes för analys består av slagger från järnhantering, klipp och föremål av kopparlegering och guld samt keramiskt material i form av brända och sintrade lerfragment, vävtyngder, blästermunstycken och deglar. I denna rapport behandlas kopparlegeringar och guld, såväl föremål och klipp som metalldroppar i deglar. Slagger och teknisk keramik behandlas i UV GALs analysrapport Analyserna genomfördes för att kunna jämföra metallernas sammansättning med sammansättningen hos tre figuriner från samma lokal som tidigare har analyserats, för att se om förutsättningarna för att tillverka eller bearbeta figurinerna har funnits lokalt. Figurinerna är gjorda i förgylld och försilvrad brons respektive guld och flera tillverkningstekniker har använts för att slutföra dem. Kemiska analyser är genomförda med två olika metoder beroende på fyndens karaktär. Elektronmikrosondanalyser användes på jämna, slipade och polerade ytor av tvärsnitt av föremål och klipp samt på ytor av metalldroppar från en degel. Metalldroppar och ett örmöglespänne analyserades med SEM/EDS på opreparerat ytskikt. Guldtenen som analyserats har i sitt tvärsnitt ett silver- och kopparinnehåll i halter som är snarlika en tidigare analyserad solid guldfigurin från samma plats. Gulddroppar i deglar uppvisar varierade sammansättningar. En droppe innehåller silver i samma storleksordning som en förgylld figurin som analyserats tidigare, men har något högre kopparinnehåll. Ett ormöglespänne i brons har en dekor av brons med höga tennhalter. Ett klipp av brons har lägre tenninnehåll än spännet. 1

3 Inledning Geoarkeologiskt Laboratorium (UV GAL) vid Riksantikvarieämbetet har fått ett uppdrag av Gunnar Andersson vid Riksantikvarieämbetet UV Mitt, att genomföra analyser av flera materialkategorier från den arkeologiska undersökningen i Lunda, RAÄ 266, Strängnäs sn, Södermanland, Dnr Ett analysprogram utarbetades för det mångfacetterade materialet för att behandla flera frågeställningar främst kring olika hantverk som har bedrivits inom det undersökta området. Material och metoder Vid ett besök hos UV Mitt gjordes ett urval av fynd för analys av UV GAL (Lena Grandin och Eva Hjärthner-Holdar) tillsammans med Gunnar Andersson, Eva Skyllberg och Sara Fritsch. Urvalet gjordes ur flera materialkategorier, från flera undersökta delområden, för att kunna besvara de frågor som prioriterats för de olika analysmomenten. I det undersökta området finns flera delytor. Det som benämnts område B är daterat från romersk järnålder till vendeltid. Område G är betydligt yngre och innehåller ett medeltida bebyggelseområde och en gårdstomt från och 1700-talen. Material Materialet som valdes består av slagger från järnhantering, föremål av kopparlegering, klipp och tenar av guld och kopparlegeringar, samt keramiskt material i form av brända och sintrade lerfragment, vävtyngder, blästermunstycken och deglar. I denna rapport behandlas materialet, från område B, som är relaterat till hantverk av andra metaller än järn. I detta ingår metaller och deglar. De senare har dock inte undersökts morfologiskt eller med avseende på det keramiska materialets uppbyggnad och egenskaper utan enbart för att se om det finns metallrester i dem. Om sådana observerades var det av intresse att se vilken eller vilka metaller eller legeringar dessa består av för att få en inblick i vilka materialkategorier som bearbetats på platsen. Deglar och metaller Deglarna har använts för att smälta metaller. Ofta kan det finnas små, mikroskopiska, metalldroppar kvar på degelväggarna. Genom att analysera dessa kan vi få inblick i vilka metaller och legeringar som hantverkarna har arbetat med. Med tanke på att de tre magnifika figurinerna från Lunda, vilka redan är välkända för en vidare publik, består av förgylld och försilvrad brons respektive guld och flera tillverkningstekniker har använts för att slutföra dem, är det intressant att se om förutsättningarna för att tillverka eller bearbeta figurinerna har funnits lokalt. Förutom att göra kemiska analyser på metalldroppar i deglarna görs motsvarande analyser av en guldten och några metallklipp av vitmetaller och koppar eller kopparlegeringar. Även ett ormöglespänne med ytskikt av annan metall, ska analyseras. Analyserna genomförs dels för att avgöra vilka metaller eller legeringar som det handlar om dels för att kvantifiera innehållet av spårämnen (i låga halter). De senare kan vara viktiga för att se eventuellt kemiskt släktband mellan de olika fynden, vilket inte kan avgöras enbart med hjälp av t ex guld-, silver- eller kopparinnehåll. Guldtenen, ormöglespännet och metalldropparna analyseras på ytskikt, men på metallklippen tas prov i tvärsnitt som slipas och poleras innan analysen genomförs. 2

4 Metoder Okulär granskning Femton metallfynd och deglar granskades okulärt och karaktäriserades morfologiskt. Ett antal av metallklippen delades också för att få ytterligare information om uppbyggnad. Efter denna genomgång gjordes ytterligare ett urval för de specifika analyserna. Metallografiska analyser Polerprov tillverkades av tvärsnitt av sex av proven. Metallografiska undersökningar genomfördes för att urskilja texturella drag och få en första inblick i deras kemiska uppbyggnad. Undersökningen ligger också till grund för de kvantitativa kemiska analyserna med elektronmikrosond och valet av bästa analysområde. Undersökningarna genomfördes i ett Zeiss Axioskop 40A polarisationsmikroskop. Metallanalyser Elektronmikrosondanalyser genomfördes på åtta prov. För att få så bra resultat som möjligt från analyserna med elektronmikrosonden bör ytorna som ska analyseras vara jämna och proven behöver därför slipas och poleras (se ovan). Så gjordes för klippen. Metalldroppar från deglar bedömdes dock vara för små för att kunna poleras. Dessa, och en flaga från en ten, limmades därför fast på en hållare utan efterföljande slipning och polering. Proven analyserades med hjälp av elektronmikrosond (CAMECA SX50) vid Institutionen för Geovetenskaper, Uppsala universitet. Metoden är kvantitativ och ger möjlighet till att såväl mycket små ytor (ca 2 mikrometer, men helst 5 mikrometer) som större ytor (några tiotals mikrometer) kan analyseras för huvudelement (t ex guld, silver, koppar, tenn och zink) och spårelement som förekommer i betydligt lägre halter. Analyserna genomfördes med analysrutiner som är speciellt utarbetade för guld, silver och kopparlegeringar och för att kunna analysera spårämnen som kan förväntas förekomma i dessa associationer. I samband med analyserna togs också fotografier, huvudsakligen vid inställningen för back-scattered electrons (BSE). På dessa foton framträder olika grundämnen på så sätt att ju tyngre de är desto ljusare blir bilden. Justeringar av nivåer kan även göras för att upptäcka mycket små sammansättningsskillnader. Resultaten av varje analys ska i idealfall sluta på 100%. I resultattabellen (Tabell 1) ser vi att så inte är fallet för många av analyserna. Det finns flera anledningar till detta. För att summan ska bli 100% måste alla grundämnen som finns i provet vara inkluderade i analysrutinen. Eftersom rutinerna är optimerade för vissa typer av material ingår inte alltid alla ämnen i grundprogrammet. I något fall gjordes en kvalitativ sökning och ett kiselinnehåll kunde noteras som sannolikt kan relateras till rester från degeln. En orsak till låga analyssummor kan vara topografiska skillnader i provet, speciellt i de som inte planslipats. Ytterligare anledningar finns i de fall då materialet är kraftigt korroderat. I dessa kan växlande mängder syre (som inte kan analyseras) beräknas ingå. Detta påverkar främst koppar och kopparlegeringar vilka kommer att få analysresultat med betydligt lägre kopparinnehåll än det ursprungliga. Kemiska analyser genomfördes även på ytskiktet av en guldten, ett spänne och på en metalldroppe i en degel. Dessa har inte undersökts i mikroskop. Analyser genomfördes av Anders Nord och Kate Tronner på Riksantikvarieämbetet, Antikvarisk-tekniska avdelningen. Använd analysmetod är svepelektronmikroskop utrustat med en LINK/EDS-enhet för mikroröntgenanalys (SEM/EDS). Metoden är oförstörande. 3

5 Resultat En sammanfattning av undersökningen och de kemiska analyserna presenteras i tabellform nedan för metallklipp (Tabell 1) respektive deglar (Tabell 2). I några fall förtydligas och diskuteras analysresultaten i anslutning till respektive materialkategori. I Tabell 3 presenteras de detaljerade analysresultaten från elektronmikrosonden. Metaller Tabell 1. Metallklipp och föremål från Lunda, RAÄ 266, Strängnäs sn, Södermanland. Fyndenhet/ KontextID Definition Beskrivning Fynd nr 2729 Klipp, vitmetall? 2 fragment. Ljust grå till ljust brun. Platta och tunna med tämligen slät yta. Tunnare än i FE2762 och FE Klipp. Största ,8 mm, 0,73 g. Totalt 1,12 g. I snittyta vitmetall. Polerprov. I mikroskop framträder en homogen snittyta, delvis korroderad i ytterkant. Metallen är homogen och inga texturella drag kan urskiljas utan vidare preparering. Analyser med elektronmikrosond visar en homogen grundmassa av 2762 Klipp, vitmetall? 4095 Klipp, vitmetall? 4300 Klipp, kopparlegering zink med fördelning av blyrika droppar. 18 fragment. Ljust grå. Samtliga platta och tunna med tämligen slät yta. Några är omböjda (likt överkant kärl). Enstaka är hopsatta omlott. Klipp. Största ,8 mm (tjocklek för ett lager, vid flera lager tillsammans är tjockleken ca 1,2 mm), 4,84 g. Totalt 14,7 g. I snittyta vitmetall. Två polerprov. A: omböjd. B: stycke omlott där tvärsnitt visar två tunnare lager på ömse sidor om ett något tjockare lager i mitten. (De tunnare är de som fortsätter i planutbredning). I mikroskop framträder i delprov A en homogen snittyta, delvis korroderad i ytterkant. Metallen är homogen i sammansättning men i mörkfältsinställning framträder en finkornig textur. Analyser med elektronmikrosond visar en homogen grundmassa av zink med fördelning av blyrika droppar. I delprov B framträder de tre lagren som observerats okulärt. Kontakten mellan det centrala lagret och de båda yttre skikten är väldefinierad. De båda yttre har samma färg som i delprov A och samma fin- och jämnkorniga textur och analyser med elektronmikrosond visar en homogen grundmassa av zink med fördelning av blyrika droppar. Det centrala lagret (mjukare) består av en flerfasig legering (åtminstone två, möjligen tre faser). Dominerande fas består av tenn, något mindre utbredning har bly. Mer sällsynt är en finkornig fas som inte kan analyseras kvantitativt men som innehåller koppar och zink. En analys över en yta ca mikrometer stor gjordes för att få en uppfattning om fördelningen mellan tenn och bly (se analys 1b3) och gav 86 % tenn och resten bly. Sannolikt är detta en lödmetall. 2 fragment. Platta och tunna med tämligen slät yta. Ett av dem består av flera omlott hopsatt bitar (som i FE2762). Klipp. Största ,8 mm (tjocklek för ett lager), 2,35 g. Totalt 2,66 g. 2 fragment av ursprungligen ett stycke. Ljust grön till grå. Lokalt, i hög förstoring i stereolupp, kan en begränsad gulröd yta urskiljas. Platta och tunna, det ena fragmentet något omböjt. Tjockare än i FE2762, FE4095, FE28197 och FE2729. Klipp. Största ,0 mm, 2,15 g. Totalt 2,67 g. I snittyta gulröd legering. Polerprov. I mikroskop framträder en homogen textur. Legeringen är selektivt korroderad vilket medför att kornkontakterna är korroderade men kornen mer intakta. Materialet är jämnkornigt med tämligen väl utvecklade korn. Blydroppar finns sporadiskt fördelade i legeringen, speciellt i anslutning till några kornkontakter. Inga andra metal- 4

6 Hopkittat finkornigt material Klipp, vitmetall? ler finns, inte heller i föremålets ytskikt. Analyser med elektronmikrosond visar att legeringen är en homogen brons innehållande ca 88 % koppar och ca 12 % tenn med spår av zink (se analys 1a1 och 1a5). Tappformad. Längd 11 mm. Tjocklek i bredaste änden ca 5 4 mm, i smalaste ca 3 3 mm. Vikt 0,21 g. Finkornigt ytskikt med något grövre korn av kvarts och fältspat. I snittyta finkornigt med samma innehåll som i ytskiktet runt ett centralt hålrum. Polerprov. I mikroskop framträder samma utseende med en finkornig grundmassa med grövre korn av främst kvarts. Inga metaller kan observeras. 27 fragment Ljust grå. Samtliga platta och tunna med något skrovlig yta. Klipp. Största ,9 mm, 3,35 g. Totalt 23,6 g. I snittyta vitmetall. Polerprov. I mikroskop framträder en homogen snittyta, delvis korroderad i ytterkant. Metallen är homogen och inga texturella drag kan urskiljas utan vidare preparering. (se även FE2729). Analyser med elektronmikrosond visar en homogen grundmassa av zink med fördelning av blyrika droppar A32887 Guldten Ovalt tvärsnitt, något tillplattat. Avknipsat i båda kortändar. Längd 7,9 mm. Tvärsnitt 3,5 3,2 mm. Vikt 0,65 g. Analys av tenens ytskikt med SEM/EDS visar att tenen innehåller guld (89,1 %) och silver (10,9 %). Koppar har inte detekterats i denna analys. Analyser med elektronmikrosond på en flisa från tenens kortsida visar på annan sammansättning. Här finns ett lägre innehåll av guld (ca %) högre silverinnehåll (ca 28 %) och även koppar (ca 2 %) Ormöglespänne, kopparlegering med inläggning. Ytskikt av kopparlegering (grön) täcker stora delar av föremålet. Runt varje slinga finns ramverk av inläggning av vitmetall (i kvadratiskt pärlbandsmönster ). Nära ena kortändens ovala omböjning finns korroderad koncentration (rest efter järn?) ,3 mm. Vikt 3,99 g. Analys med SEM/EDS visar att legeringen i inläggningen består av koppar och tenn (förhållandet mellan de båda metallerna är 56:44). Analys av huvudfasen visar att även denna innehåller koppar och tenn. Järndelen har inte analyserats. Klipp De analyserade klippen av vitmetall utgörs av zink, innehållande blyrika droppar. Det komplexa klippet i prov 2762B består av två sådana klipp som är hoplödda med en lödmetall bestående huvudsakligen av tenn och bly. Det är ovanligt med metallisk zink i dessa kontexter. Vanligtvis nämns medeltiden som en period då metallisk zink introduceras i Europa. Enstaka äldre fynd finns dock. Inga kopparlegeringar innehållande zink (mässing eller rödmetall) är dokumenterade från hantverket i Lunda varför det inte går att koppla metallisk zink som en råvara för gjutning tillsammans med kopparråvara. Ytterligare detaljerade analyser för att söka efter spårämnen, eller avsaknad av dem, för att kunna skilja ut fynden som mer recenta skulle möjligen kunna användas men har inte rymts inom ramen för denna undersökning. En genomgång av kontexten kan vara intressant för att utröna möjligheten av zink i detta sammanhang. Ett klipp av en kopparlegering har också analyserats. Detta består av en homogen brons med en grundmassa innehållande ca 88 % koppar och ca 12 % tenn med spår av zink. Dessutom finns små blydroppar fördelade i blandningen. 5

7 Guldtenen Analys, med SEM/EDS, på en yta på tenens (Fig. 1) långsida visar att den innehåller guld och silver. Koppar kan inte detekteras på denna yta. Däremot finns kol och syre men dessa hör inte till metallen utan är del av beläggning på yta. Normalisering av resultaten för innehåll av endast guld och silver ger ca 89 % guld och ca 11 % silver. Analyser med elektronmikrosond på en flisa från tenens kortsida visar på annan sammansättning. Här finns ett lägre innehåll av guld (ca %) högre silverinnehåll (ca 28 %) och även koppar (ca 2 %). Ormöglespännet Ormöglespännet (Fig. 2) har analyserats på två olika delområden, med SEM/EDS. Dels den dominerande, ärgade fasen, dels på den vitare dekoren. I analysens back-scatter-inställning framträder dekoren ljusare vilket motsvarar tyngre element. Huvudfasen framträder generellt mörkare vilket innebär att den innehåller lättare element än dekoren. Huvudfasen kan i sin tur delas upp i flera delfaser. På ytan framträder en dendritisk textur som är karaktäristisk bland annat för gjutna kopparlegeringar där de olika mönstren i bilden framträder med olika färger vilket i sin tur speglar olika sammansättningar. Dekoren har analyserats i en punkt och innehåller (normaliserade värden) 56 % koppar och 44 % tenn. I analysspektrat framträder också kisel, kol, syre, järn, magnesium och fosfor. Delar av detta är sannolikt föroreningar i ytskiktet (järn kan ingå i legeringen). Huvudfasen har analyserats med hjälp av en yta som täcker den variation som den dendritiska texturen ger upphov till. Resultatet visar samma elementinnehåll som dekoren, men sannolikt i andra förhållanden. Om vi normaliserar resultaten för enbart koppar och tenn får vi 42 % koppar och 58 % tenn. Det skulle innebära att det är större andel tenn i den mörkare fasen än i den ljusare (vilket inte stämmer vid en första anblick). Huvudfasen är sannolikt korroderad vilket betyder att mycket av koppar har omvandlats till olika oxider och möjligen karbonater och vi ser också ett stort syreinnehåll och även förekomst av kol. Troligen har koppar oxiderat i huvudfasens legering vilket innebär att vi får en relativ anrikning av tenn och en för hög tennhalt i analysresultaten. I sammanfattning kan vi ändå konstatera att det är en brons, nu delvis korroderad, med dekor i högtennbrons. Analyser av föremål från Uppåkra sn, Skåne (Kresten m fl, 2001) kunde påvisa fyra spännen med ytskikt av högtennbrons (varierande från 28 till 58 % tenn, vanligtvis drygt 30 %). I föremålen från Uppåkra rörde det sig sannlikt om att hela föremålet hade ett ytskikt och inte som här endast delar av dekoren, men fenomenet är ändå likartat. Deglar Tabell 2. Deglar från Lunda, RAÄ 266, Strängnäs sn, Södermanland. Fyndenhet/ KontextID Definition Beskrivning Fynd nr Degel Ingen metallrest observerad Degel Metallglänsande droppar av flera olika sammansättningar, sannolikt tre olika, finns spridda i flera delområden i degeln. Mest markanta är några guldfärgade droppar i varierande storlek. Stålgrå droppar, också dessa i varierande storlek, varav någon större än de guldfärgade finns i störst antal. I betydligt mindre mängd och storlek finns några kopparfärgade droppar, vanligen i närheten av de guldfärgade dropparna. Degelns utsida är svartglasig. En stålgrå och en guldfärgad droppe togs ur degeln för analys med 6

8 elektronmikrosond. Den grå droppen består av oxiderat järn. Den guldfärgade innehåller guld (78 82 %), silver (15 18 %), järn (1 2 %) och spår av koppar och möjligen arsenik. Flera punkter på den knappt 100 mikrometer stora droppen har analyserats Degel Troligen ej metalldroppar. Det enda metallglänsande materialet är tunt och platt, sannolikt glimmermineral Degel Ingen metallrest observerad Degel Ingen metallrest observerad. Däremot finns rikligt med magringskorn av kvarts, fältspat och glimmer i degelns lera. Utsidan är svartglasig Degel De enda droppformade bildningarna i degeln har glasig glans och är inte metall. Det metallglänsande som kan observeras är platt och tunt och sannolikt glimmermineral Degel På en begränsad yta på degelns insida finns ett fåtal guldglänsande droppar. För övrigt framträder endast kvartskorn i den finkornigare leran. Degelns utsida är grönglasig. Analys med SEM/EDS, där hela degeln stoppades in i provkammaren, visar att en droppe innehåller guld. Silver och koppar har inte detekterats. Metalldroppar En droppe i degel FE kunde analyseras med oförstörande metod i SEM/EDS. Resultatet visade ett innehåll av endast guld. Varken silver eller koppar kunde detekteras. I analysresultatet ingår visserligen syre, kisel, aluminium, järn och kalium men dessa härrör från den omgivande degelns silikatrika material. Degeln FE29495 var vansklig att analysera med SEM/EDS eftersom degeln är i det närmaste dubbelvikt (Fig. 3). Den kan utan problem placeras i provkammaren men de höga kanterna gör att antingen så skuggas den optiska bilden och man kan inte lokalisera analysområdet eller så skuggas analysdetektorn. Två olika droppar togs därför ur degeln och monterades för analys med elektronmikrosond. Den grå droppen består av oxiderat järn. Den guldfärgade (Fig. 4) innehåller guld (78 82 %), silver (15 18 %), järn (1 2 %) och spår av koppar och möjligen arsenik. Tolkning och diskussion Analysförutsättningar Kemiska analyser har gjorts av fynd av guld, kopparlegeringar och vitmetaller. Analyserna är genomförda med två olika metoder. Att så skedde beror delvis på fyndens olika karaktär. Elektronmikrosondanalyser bör användas på jämna, slipade och polerade ytor för bästa resultat men SEM/EDS kan tillämpas även på opreparerade prover. Eftersom en del fynd inte skulle prepareras eftersom de då skadas, valdes SEM/EDS som komplement till elektronmikrosondanalyserna som GAL vanligtvis använder i dessa sammanhang och har utarbetade rutiner för. Efter försök gjorts att analysera deglarna i sin helhet och en av dem inte var lämplig provtogs metalldroppar. Eftersom dessa är i storleksordningen 100 mikrometer var det inte lämpligt att polera dem, eftersom risken då fanns att de helt skulle försvinna. De monterades därför för analys utan polering och effekten blir att analysresultatens kvalitet blir något sämre. De olika ämnenas förekomst och avsaknad kan dock säkerställas liksom den storleksordning de förekommer i. Även tidigare analyser av figurinerna från samma plats har analyserats på detta sätt (Grandin 2003) varför jämförelse av analysresultaten kan göras med utgångspunkt i samma förhållanden. 7

9 Jämförelse med figurinerna Två av figurinerna är gjutna i brons vars ursprungliga sammansättning inte med säkerhet kunde avgöras (Grandin 2003) eftersom de var korroderade i stor omfattning. De båda fynd av brons som nu har analyserats uppvisar emellertid andra sammansättningar än figurinerna. Klippet har en lägre tennhalt medan ormöglespännet har högre tennhalt, framförallt i dekoren men sannolikt även i huvudsammansättningen. Bronser kan dock blandas och smältas om upprepade gånger med successivt förändrade proportioner mellan koppar och tenn varför vi inte kan utesluta att lokal tillverkning har skett med liknande råvaror som ursprung. Om vi sedan går över till att studera guldets sammansättning i figurinerna så har vi två olika grundsammansättningar att utgå från. Figurinen i guld som tidigare analyserats (Grandin 2003) består av en legering av guld, silver (30 35 %) och koppar (1 3 %). Den förgyllda figurinen har ett guldskikt där analyserna påvisar guld, silver, kvicksilver och koppar (Grandin 2003). Kvicksilvret är en rest från brännförgyllningen. Om vi normaliserar guld, silver och koppar i det förgyllda skiktet blir silverinnehållet i storleksordningen %. Guldtenen innehåller enligt analys på ytskikt med SEM/EDS guld och silver (ca 11 %). Analys med elektronmikrosond på ett tvärsnitt från samma prov uppvisar högre silverinnehåll (ca 28 %) och även ett kopparinnehåll (ca 2 %). Tvärsnittsanalysen av guldtenen är alltså snarlik den från guldfigurinen, med silver och koppar av samma storleksordning. Droppen i degel är enligt SEM/EDS-analyserna rent guld (utan silver eller koppar). En droppe i degel innehåller silver (ca %) och spårhalter av koppar. Enligt resultaten skiljer sig dessa båda åt och har sammansättningar som avviker från den solida figurinen såväl som från guldtenen, men silverinnehållet i den förgyllda figurinen är av samma storleksordning som i droppen från degel 29495, men förgyllningen har något högre kopparinnehåll. När vi, i sammanfattning, jämför det guldmaterial som har analyserats med samma metoder ser vi en likhet i sammansättning mellan den solida figurinen och guldtenen. En av gulddropparna i en degeln uppvisar liknande proportioner mellan guld och silver som i den förgyllda figurinen. Det förefaller med andra ord som om det är möjligt med en lokal tillverkning av figurinerna, såväl den solida som de förgyllda, eftersom restmaterial och metalldroppar av samma karaktär som i figurinerna finns från platsen. Referenser Grandin, L Tre gudastatyetter från Lunda. Kemiska analyser. RAÄ 266, Strängnäs sn, Södermanland. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport Uppsala. Kresten, P., Hjärthner-Holdar, E. & Harryson, H Metallurgin i Uppåkra: Icke-järnmetaller under tusen år, LUHM 31000, Uppåkra sn, Skåne. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport Uppsala. 8

10 Figurer Figur 1. F32894, guldten. Analyser har gjorts dels på ytskikt, dels på tvärsnitt. Varje skalstreck är en millimeter. Figur 2. F2129, ormöglespänne. Analyser har gjorts på den ärgade kopparlegeringen (brons) samt på den ljusare dekoren (brons med högre tennhalt). Figur 3. FE29495, degel. Flera metalldroppar av olika sammansättning finns på ytan men syns endast i hög förstoring. Figur 4. Gulddroppe som provtagits ur degel FE29495 för analys. 9

11 Tabell 3. Mikrosondanalyser av metaller, legeringar och oxidfaser i fynd från Lunda, RAÄ 266, Strängnäs sn, Södermanland. Förkortningar: au = guld (legerad med silver och koppar), br = brons, ox = oxidfas (järn), pb = bly, sn = tenn, zn = zink. Analyser är gjorda med programrutinen GAL2. Detektionsgräns för analyserade element ligger i intervallet 0,10 0,15 förutom Pb=0,40, Au=0,45 och As=1,5. Värde angivet som 0 innebär att elementet inte är detekterat. Analyserna är genomförda med CAMECA SX-50 på Institutionen för Geovetenskap, Uppsala universitet. Prov Typ Analysnr Fas Kommentar S Fe Co Ni Cu Zn As Ag Sn Sb Au Pb Summa 2729 Klipp 1a1 zn Homogen grundmassa 0,04 0, ,00 98, , , Klipp 1a1 br Homogen grundmassa 0 0,05 0 0,07 88,21 0,47 0,35 0,07 11,71 0,01 0 0,06 100, Klipp 1a2 pb Koncentration i kornkontakt 7,25 0 0,01 0 3,11 0,00 0,65 0 0, ,65 79,79 10 um 4300 Klipp 1a4 pb Koncentration i kornkontakt 0, , , ,72 82,05 10 um 4300 Klipp 1a5 br Homogen grundmassa 0,01 0, ,59 0,47 0,05 0,08 11, ,19 100, Klipp 1a1 zn Homogen grundmassa 0, ,00 96, , , Klipp 1a2 zn Ytanalys 20 um homogen 0 0, , , ,19 97,97 grundmassa och blydroppar Ten 1a1 au Ej polerat prov 0 0, , ,46 0, , , Ten 1a2 au Ej polerat prov 0 0, ,29 0 0,05 28,13 0, , , A Klipp 1a1 zn Ytanalys 10 um grundmassa ,49 0,47 0, ,17 0,14 98,30 och blydroppar 2762B Klipp 1a1 zn Homogen grundmassa 0,04 0 0,02 0 0,04 98, ,10 0,12 98, B Klipp 1b1 sn Nästtyngsta fas i grundmassa 0, ,06 0, ,31 0,21 0 0,20 98, B Klipp 1b2 pb Tyngsta fas i grundmassa 0, ,12 1, ,92 0, ,72 99, B Klipp 1b3 flera Ytanalys 40 um 0 0, ,18 0,70 0, ,00 0, ,17 102,96 faser 29495A Droppe i 1a2 au Ej polerat prov 0,04 4, ,24 0 0,69 15, , ,54 degel 29495A Droppe i 1a3 au Ej polerat prov 0,20 0, ,35 0 1,73 13,58 0, , ,83 degel 29495A Droppe i 1a4 au Ej polerat prov 0,05 1, ,23 0 1,24 14,43 0,09 0,02 61, ,36 degel 29495B Droppe i degel 1a1 ox Ej polerat prov 0 61,17 0,01 0,03 0 0,05 0,44 0,02 0, ,75