RAPPORT. Efterbehandling av Färgaren 3, Kristianstad kommun. Åtgärdförberedelser. Etapp 1. För

Transkript

1 RAPPORT Efterbehandling av Färgaren 3, Kristianstad kommun Åtgärdförberedelser Etapp 1 För Kristianstads kommun KLK, Mark och exploatering Kristianstad Datum: Uppdrag: Org nr Kungsgatan Göteborg

2 Kristianstads kn Sida 2 av Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE KUNSKAPSLUCKOR INFÖR FÖRBEREDELSEFASEN SAMMANFATTNING OCH TOLKNING AV KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR ALLMÄNT UPPREPADE PROVTAGNINGAR AV GRUNDVATTEN TRÄDPROVER I VÅTMARKEN ÖSTER OM FÄRGAREN GEORADAR OCH PROVGROPSGRÄVNINGAR KARTLÄGGNING AV KÄLLOMRÅDEN I JORD KOMPLETTERANDE GRUNDVATTENBRUNNAR RESULTAT OCH TOLKNING AV GEOTEKNISKA OCH GRUNDVATTENUNDERSÖKNINGAR ALLMÄNT GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR PROVPUMPNINGAR REVIDERAD KONCEPTUELL MODELL ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL UPPFYLLELSE AV ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL UPPFYLLELSE AV ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL 2 OCH TÄNKBARA ÅTGÄRDSMETODER STUDIEBESÖK M M LITTERATURSTUDIER FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSSTRATEGI ÖVERVÄGDA ALTERNATIV FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSALTERNATIV REKOMMENDATIONER FÖR ETAPP Bilaga 1 Tidplan för förberedelser och sanering av Färgaren 3

3 Kristianstads kn Sida 3 av Bakgrund och syfte Kristianstads kommun har erhållit statliga bidrag för att genomföra åtgärdsförberedande undersökningar inom och kring fastigheten Färgaren 3 (ca m 2 ) i Kristianstad. På fastigheten har det tidigare funnits en kemtvätt och marken och grundvatten är allvarligt förorenade av klorerade lösningsmedel. Inom och kring objektet genomfördes förstudie och utökad förstudie/huvudstudie 2003 respektive Fastighetens läge i Kristianstad visas i figur 1. Utöver att fastigheten i nuläget inte kan användas alls så är den stora risken att objektet hotar en av Norra Europas största grundvattenresurser glaukonitsandstenen som finns på ca 100 m djup i området. Figur 1 Lokalisering av fastigheten Färgaren 3 i Kristianstad. Anders Bank har anlitats av Kristianstad kommun för att leda förberedelsearbetet samt tolka och dra slutsatser av undersökningsresultaten och med underlag av detta föreslå hur objektet skall åtgärdas. I en första etapp av förberedelsefasen har omfattande kompletterande miljötekniska undersökningar och utredningar utförts under våren 2013 våren 2014 inför beslut om med vilka metoder objektet skall saneras: Skall förorenade massor tas upp och transporteras till extern mottagare eller skall föroreningen destrueras in-situ? Inom ramen för den första etappen har också flera studiebesök och seminarier genomförts för erfarenhetsåterföring av liknande objekt som sanerats eller saneras in situ med fysikaliska, termiska och biologiska metoder. Vidare har grävborrning studerats vid ett besök i Berlin. För att läsaren skall tillgodogöra sig innehållet i denna rapport förutsätts att man har tillgodogjort sig innehållet i huvudstudien och att man har grundläggande kunskap om sanering av förorenad mark och om klorerade lösningsmedel i synnerhet. 2 Kunskapsluckor inför förberedelsefasen De kunskapsluckor som kvarstod efter att huvudstudien genomförts var framförallt:

4 Kristianstads kn Sida 4 av Utbredningen av klorerade lösningsmedel i plan och profil i jord för avgränsning av de två källområden 1 som påvisats under huvudstudien? 2. Finns det ytterligare källområden inom eller strax utanför objektet? 3. Utbredningen av föroreningsplymen 2 i grundvatten österut mot centrala Kristianstad? 4. Växer eller avtar föroreningsplymens utbredning i grundvattnet? 5. Hur stort skulle inflödet av grundvatten bli vid en ev. urschaktning av förorenade massor under grundvattenytan? Går det att minska inströmningen? 6. Är det stabilitetsproblem vid schaktning av jord inom objektet? För att få underlag till att besvara kunskapsluckorna har Tyrens och Cowi genomfört kompletterande miljötekniska och geotekniska undersökningar och utredningar. Resultaten sammanfattas i nästkommande avsnitt. En utvärdering av de studiebesök och seminarier som genomförts görs i avsnitt 8 samband med en genomgång av tänkbara åtgärdsmetoder. 3 Sammanfattning och tolkning av kompletterande miljötekniska undersökningar 3.1 Allmänt Följande kompletterande miljötekniska undersökningar har utförts inom ramen för förberedelsefasen: 1. Upprepad provtagning och kemiska analyser av befintliga grundvattenrör inom och utanför objektet. Resultatrapport. Tyrens Slutrapport. Detaljerade miljötekniska undersökningar. Färgaren 3, Kristianstad kommun. COWI februari Kompletterande undersökning. Färgaren 3, Kristianstad kommun. Cowi mars Rapporterna kan laddas ned från Kristianstad kommuns hemsida fr o m hösten Upprepade provtagningar av grundvatten Upprepad provtagning av grundvatten har utförts i 38 grundvattenrör i moränen/kalksandstenen inom källområdena och i plymen på 4 40 m djup under markytan. Dessutom har tre prover tagits i glaukonitsandstenen på ca 100 m djup på stort avstånd från Färgaren 3. I figur 1 2 illustreras resultatet på så sätt att uppmätta halter av klorerade lösningsmedel år 2013 plottats mot uppmätta halter i samma rör år I figur 1 visas beräknade totalhalter av klorerade lösningsmedel (PCE-ekvivalenter i µg/l) 1 Källområde definieras som jord och grundvatten där halterna av klorerade lösningsmedel är så höga att de kan föda en föroreningsplym under oöverskådlig tid. Normalt finns fri fas lösningsmedel i residualform i jorden i ett källområde. 2 Föroreningsplym definieras som ett område där fri fas lösningsmedel saknas och föroreningen har transporterats dit löst i grundvatten. I en plym kan dock betydande mängder föroreningar ha ackumulerats i täta jordskikt.

5 Kristianstads kn Sida 5 av och i figur 2 visas andelen nedbrytningsprodukter. Perkloreten (PCE) bryts ned naturligt till trikloreten (TCE), vidare till dikloretener (DCE) och vinylklorid (VC). Ju mer nedbrytning, desto mindre andel PCE. Figur 1 Uppmätta halter i grundvattenprover tagna i samma punkt år 2013 jämfört med tidigare provtagningar år Obs att skalorna skiljer sig åt i diagrammen. Figur 2 Andel PCE i grundvattenprover år 2013 jämfört med år Av diagrammen framgår sammanfattningsvis följande: Totalhalterna av klorerade lösningsmedel i grundvattenproverna är likartade i nuläget jämfört med för 4 5 år sedan. Andelen PCE i grundvattenproverna är i de flesta fall lägre i nuläget än för 4-5 år sedan. Resultaten tolkas som att det inte finns några tecken på att källtermens storlek minskat, d v s frigörelsen av föroreningar från källan är ungefär lika stor idag som för 4-5 år sedan. Däremot verkar förutsättningarna för naturlig biologisk reduktiv nedbrytning av PCE ha förbättrats i plymen. Tänkbara orsaker är att nödvändiga bakterier för naturlig deklorering har vuxit till ytterligare.

6 Kristianstads kn Sida 6 av I övrigt kan det konstateras att inga klorerade lösningsmedel påvisats i glaukonitsandstenen söder om objektet i Scans vattentäkt. I Kristianstad tätort påvisades spår av trikloreten (0,1 µg/l) i vattentäkten. I ett urval av grundvattenproverna i källområdet och i plymen analyserades år 2013 även eten, som är den sista produkten i den naturliga anaeroba nedbrytningskedjan av PCE. Utöver eten analyserades även andra ämnen som underlag till bedömning av förutsättningarna för naturlig reduktiv nedbrytning av PCE. Resultaten sammanfattas i tabell 1 tillsammans med en bedömning av om uppmätta halter tyder på goda eller dåliga förutsättningar för nedbrytning av PCE. Tabell 1 Uppmätta halter av eten och andra ämnen som underlag för bedömning av förutsättningar för naturlig anaerob nedbrytning av PCE. Ämne Uppmätta halter Naturlig anaerob nedbrytning Eten µg/l Bra ph 7 8 Bra Konduktivitet µs/cm Bra Järn mg/l Bra Mangan 0,1 1 mg/l Bra Alkalinitet 500 mg/l Bra Löst organiskt kol (DOC) 7 mg/l Dåligt Ammonium-kväve 0,4 mg/l Bra Nitrat-kväve <2 mg/l Bra Sulfat >100 mg/l Dåligt Av tabellen framgår att överlag tyder analysresultaten på att förutsättningarna för naturlig reduktiv självrening av PCE är goda, vilket också visar sig i att andelen dikloreten och vinylklorid ökar på avstånd från föroreningskällan (se vidare avsnitt 3.6). De låga halterna av DOC kan vara en begränsande faktor. 3.3 Trädprover i våtmarken öster om Färgaren 3 Hypotesen efter huvudstudien var att avloppsvatten från den f d kemtvätten på Färgaren 3 avleddes till våtmarken invid Helgeå. Det fanns således en oro att det finns ett källområde där avloppsledningen mynnade i våtmarken. För att få underlag till denna bedömning togs prover på 20 träd som växer i vätmarken i öster under hösten 2013, se figur 3. Det har på flera andra platser visat sig att träd som växer på mark som är förorenad av klorerade lösningsmedel tar upp lösningsmedlen under växtsäsong.

7 Kristianstads kn Sida 7 av Trädprovtagning Figur 3 Område för trädprovtagning. Inga klorerade lösningsmedel kunde påvisas i trädproverna, vilket således tyder på att det inte finns något källområde med klorerade lösningsmedel i våtmarken öster om Färgaren. Det kan också tyda på att avloppsvattnet från den f d kemtvätten inte avleddes hit, vilket andra typer av undersökningar också har visat (se avsnitt 3.4). 3.4 Georadar och provgropsgrävningar För att få klarhet i om och var ev. avloppsledningar finns i östra delen av Färgaren genomfördes en undersökning med georadar som kan ge indikationer på installationer under mark. Resultaten av georadarundersökningen visade på tre misstänkta ledningar under mark där provgropsgrävning genomfördes, se figur 4. Vid provgropsgrävningen hittades en gammal keramikledning som gick i NV-SÖ riktning tvärs tomten. Vid tomtgräns var ledningen trasig och fri fas olja och höga halter av PCE uppmättes i jordprov (2 400 mg/kg).

8 Kristianstads kn Sida 8 av Keramikledning Fri fas olja med PCE Figur 4 Georadarundersökning och provgropsgrävning. En fördjupad historisk inventering genomfördes för att möjligen på klarhet i var keramikledningen kan ha mynnat. I figur 5 visas flygbilder som visar hur området förändrats genom åren. På flygbilden från 1967 kan man bl a se att nuvarande skyddsvall inte fanns och att våtmarken fanns längre västerut och att något som kan tolkas som en brunn i slutet av dåvarande Bryggaregatan fanns i förlängningen av keramikledningen. Detta indikerar att avloppsvattnet från tvätteriet släpptes ut sydost om kemtvätten. Provtagningar av jord och grundvatten har bekräftat detta, se vidare avsnitt 3.5.

9 Kristianstads kn Sida 9 av Keramikledning Avloppsbrunn? Figur 5 Flygbilder över Färgaren 3 från 1967 och 1999 (året innan rivning). 3.5 Kartläggning av källområden i jord För att avgränsa källområdenas utbredning i plan och profil har i förberedelseskedet prover på jord och sandkalksten tagits i sammanlagt 49 punkter från markytan ned till ca 8-15 m. I en punkt har prover tagits ned till 30 m under markytan. Ca 350 jord- och kalkstensprover har analyserats m a p klorerade lösningsmedel och ett 50-tal m a p petroleumkolväten. Av undersökningarna framgår sammanfattningsvis följande: Jordlagerföljden varierar kraftigt inom fastigheten. I västra delen av Färgaren 3 är lerlagren tunna (0-4 m) och ställvis finns sand eller sandig morän (hädanefter kallas denna friktionsjord för sand) direkt i markytan. Mot öster och söder ökar lerlagrets mäktighet snabbt och sand förekommer först 8 10 m under markytan. Ställvis finns också mäktiga lager med torv i markytan i öster. I figur 7 illustreras jordlagerföljden inom fastigheten. Sanden kan utifrån kornstorleksfördelning på fem prover klassas som en mellansand, se figur 6. Lerinnehållet är genomgående lågt (<2 %).

10 Kristianstads kn Sida 10 av Figur 6 Resultat av siktanalyser på fem prover av friktionsjord under leran. Fast homogen kalksandsten har inte påträffats ned till provtagna djup (30 m). Däremot har skikt, flak och block med tjocklekar från några dm till flera meter av sandkalksten påträffats från några meter under markytan. Frekvensen av kalksandstensskikt ökar mot djupet. På stora djup (>20 m) är sanden mycket finkornig och fast lagrad. Figur 7 Mäktigheten av fyllning, lera och torv (m). Det förefaller finnas tre källområden (se figur 8) med höga halter av klorerade lösningsmedel i jord som i ytan kan vara helt eller delvis sammanhängande. o Källområde 1 i väster sammanfaller med det f d tvätteriet och där har så stora mängder läckt ut/spillts så att lösningsmedel spridits ned till m under markytan, se figur 9. Källområdet yttre gränser är ca 800 m 2 och djupet 20 m, d v s m 3 är mer eller mindre förorenade av klorerade lösningsmedel.

11 Kristianstads kn Sida 11 av o Källområde 2 centralt på fastigheten sammanfaller med avloppsbrunnar och ledningar och där har begränsade spill skett som inte har nått längre än 2 3 m under markytan, se figur 9. Källområdets yttre gränser är ca 500 m 2 och medeldjupet ca 3 m, d v s m 3 är mer eller mindre förorenade av klorerade lösningsmedel. o Källområde 3 sammanfaller med en f d avloppsledning och dess utlopp utanför fastigheten. Även här har föroreningen till största delen stannat 0-3 m under markytan inom fastigheten. I anslutning till avloppsbrunnen på södra sidan av Bryggerigatan har dock klorerade lösningsmedel lokalt spridits ned till ca 8 m under markytan i lera. Källområdets yttre gränser är något osäkra under Bryggerigatan. Arean uppskattas till 300 m 2 och djupet varierar från 3 m i norra delen till upp till 8 m söder om Bryggerigatan. Mängden förorenad jord kan grovt uppskattas till ca m 3. I genomsnitt 93 % av de klorerade lösningsmedlen i jorden utgörs av PCE. I prover som utgörs av torv är andelen PCE låg och föroreningen utgörs i princip enbart av nedbrytningsprodukterna DCE och VC. Uppmätta halter av PCE i jordprover är ställvis så höga att fri fas (residual) sannolikt finns även om ingen fri fas lösningsmedel observerats i jordprover. I några grundvattenprover har också halten av PCE legat kring maximal löslighet ( mg/l). I sandprover bedöms fri fas - gränsen ligga mellan 50 och 100 mg/kg. I lera är denna fri fas-halt högre beroende på högre porositet, högre halt organiskt kol och ligger kring några hundra mg/kg medan den i torv kan vara tals mg/kg. Klorerade lösningsmedel har även påvisats i de sandkalkstensskikt som finns i jorden. Maximalt uppmätt halt är 34 mg/kg. Fri fas gränsen i sandkalksten bedöms också ligga mellan 50 och 100 mg/kg. Mängden klorerade lösningsmedel i marken inom källområden är svårbedömd men kan uppskattas till grovt räknat 1 2 ton, varav större delen finns i de ytliga jordlagren 0-4 m. Källområde 2 Källområde 1 10 m Figur 8 Maximalt uppmätt halt av klorerade lösningsmedel i jord mellan 0 och 25 m djup under markytan (mg(kg).

12 Kristianstads kn Sida 12 av Källområde 1 Källområde 2 Figur 9 Uppmätta halter av PCE i jordprover inom källområde 1 och källområde 2 vid olika jorddjup. I figuren finns inlagda Naturvårdsverkets generella riktvärden vid känslig (NV- KM) och mindre känslig markanvändning (NV-MKM) samt uppskattade gränser för när förorenings i fri fas inte kan uteslutas. De övre 2 m består i regel av fyllning, lera och torv, 2 5 m är en övergångzon medan sand och sandkalksten förekommer från 5 m och nedåt. 3.6 Kompletterande grundvattenbrunnar För att komplettera underlaget som behövs för att studera hur en åtgärd minskar spridningen av klorerade lösningsmedel i grundvattnet samt för att uppskatta nuvarande spridning av föroreningar har 36 rör installerats och provtagits på sammanlagt 9 platser (i snitt 4 rör per plats) söder och öster om fastigheten, se figur 10. Det grundaste röret är filtersatt 2-3 m under markytan och det djupaste m. Rörgrupp bestående av 5 provtagningsrör 30 m Figur 10 Lokalisering av nya grundvattenrör.

13 Kristianstads kn Sida 13 av Resultaten visar sammanfattningsvis följande: Spridning av klorerade lösningsmedel sker i sanden under leran, främst m under markytan men halterna av lösningsmedel är även förhöjda 5 15 och m under markytan. Föroreningshalter sjunker relativt snabbt med avståndet från Färgaren 3 samtidigt som ursprunglig PCE reduceras till TCE och vidare till DCE och VC. På >100 m avstånd finns nästan enbart DCE och VC i grundvattnet. Primär spridningsriktning förefaller vara söderut, se figur 11. Nuvarande och tidigare uttag av grundvatten i glaukonitsandstenen har dragit klorerade lösningsmedel både åt öster (stadens uttag) och söderut (Scans uttag), vilket innebär att plymen täcker en mycket stor yta (ca m 2 ), se figur 12. E D C A B Figur 11 Uppmätta halter (maximalt) på olika avstånd från Källområde 1 på Färgaren 3.

14 Kristianstads kn Sida 14 av m >10 mg/l 1-10 mg/l < 1 mg/l < 0,1 mg/l Figur 12 Tolkad utbredning av föroreningsplymen i plan. Observera att höga föroreningshalter inte finns i markytan utanför Färgaren 3. Utifrån resultaten av grundvattenprovtagningar, uppskattningar av jordlagrens mäktighet, uppskattningar av jordlagrens konduktivitet från provpumpningar (se vidare avsnitt 4.3) och tidigare angivna grundvattennivågradienter uppskattas i nuläget 1-10 kg klorerade lösningsmedel per år spridas huvudsakligen söderut med grundvattnet. Med hänsyn till att skadans ålder sannolikt är ca 50 år borde därmed kg lösningsmedel ha tillförts plymområdet. Detta skulle ge en ungefärlig genomsnittlig föroreningshalt (utan nedbrytning) på 0,02 0,2 mg/kg i hela plymen (ca µg/l i grundvattnet). Eftersom en omfattande nedbrytning har konstaterats och de faktiska halterna i större delen av plymen ligger i det nedre intervallet förefaller den beräknade nuvarande spridningen vara rimlig. Det finns en osäkerhet om plymens utbredning i sydvästlig riktning från Färgaren 3. Ytterligare några stationer med grundvattenrör på 3 5 djup bör installeras under etapp 2 av förberedelsefasen. 4 Resultat och tolkning av geotekniska och grundvattenundersökningar 4.1 Allmänt Följande geotekniska undersökningar och grundvattenundersökningar har genomförts inom ramen för förberedelseskedet: 1. Markteknisk undersökningsrapport/geoteknik (MUR) Färgaren 3. Tyrens

15 Kristianstads kn Sida 15 av PM Geoteknik Färgaren 3. Tyrens Rapport. Provpumpning Färgaren 3. Tyrens För detaljer i utförande, metoder och resultat hänvisas till dessa rapporter som kan laddas ned på kommunens hemsida från hösten Geotekniska undersökningar Av den geotekniska undersökningen och PM.et framgår sammanfattningsvis följande: Fyllningen, leran och torven är lättschaktad ned till grundvattenytan (- 1) 2-3 m under markytan. Schaktslänterna kan ställas relativt brant (1:1,5 1:1). Om schakt skall ske djupare än 3 m under markytan krävs spont. Eftersom sanden är blockrik måste sponten borras ned i sanden. Vid schakter under grundvattenytan (- 1) krävs att även trycknivån i sanden är avsänkt för att undvika risk för bottenupptryckning/hydrauliskt grundbrott. 4.3 Provpumpningar Av Tyrens provpumpningar framgår sammanfattningsvis följande: Provpumpningar har genomförts i tre brunnar med filter centralt i sanden (9 m under markytan) samt i nedre delen av sanden (21 och 24 m under markytan). Mätningar av grundvattennivåer under och efter pumptest har utförts i pumpbrunnarna samt i omkringliggande grundvattenrör. Den nedåtriktade grundvattengradienten har verifierats och den uppgår till ca 1 2 %, d v s en tiopotens större än den horisontella. Grundvattennivåer i sanden och i underliggande kalksandsten svänger regelbundet beroende på de uttag av grundvatten som sker i staden för dricksvatten och vid Scan. K-värdet i sanden har i samtliga pumptester beräknats till ca 4*10-5 m/s, vilket motsvarar konduktiviteten hos mellansand. Utifrån genomförda hydrauliska tester beräknas vid nuvarande förhållanden grundvattnets genomsnittliga strömningshastighet i sanden inom Färgaren 3 vara 1 10 m/år. Detta stämmer hyfsat väl med föroreningsplymens längd och föroreningens ålder (ca 200 m, år gammal). Volymen grundvatten som på naturlig väg omsätts genom Källområde 1 i västra delen av Färgaren 3 kan uppskattas till m 3 /år. 5 Reviderad konceptuell modell Utifrån tidigare och nu genomförda miljötekniska undersökningar kan föroreningssituationen inom Färgaren 3 beskrivas enligt nedan: Det finns tre källområden med höga halter av klorerade lösningsmedel i jord inom Färgaren 3 (se illustration plan i figur 13). o Källområde 1 i anslutning till det f d tvätteriet är klart störst och påverkar grundvattnet och spridningen från objektet i stor omfattning. Här har PCE trängt ned ca 20 m och har kontaminerat fyllning, lera, sand och flak av kalksandsten. Från detta källområde frigörs

16 Kristianstads kn Sida 16 av kontinuerligt PCE till genomströmmande grundvatten som rör sig i sanden främst söderut men även i östlig- nordöstlig. Även om de största mängderna finns ytligt i lera och ovan grundvattenytan är det föroreningar som finns på djupet (10-20 m) som främst bidrar till spridningen. Även på djupet bedöms det finnas stråk eller fingrar i sanden med mycket höga föroreningshalter (fri fas i residual) även om fri fas inte observerats vid provtagning. I figur 14 illustreras föroreningssituationen i Källområde 1. Källområdet yttre gränser är ca 800 m 2 och djupet 20 m, d v s m 3 är mer eller mindre förorenade av klorerade lösningsmedel. o Källområde 2 ansluter till källområde 1 och bedöms utgöras av läckage från f d avloppsledning/brunnar. Läckagen förefaller dock inte varit stora och föroreningen har inte spridits djupare än 3 m under markytan och påverkar spridningen från objektet i liten omfattning. Det är huvudsakligen fyllning, torv och lera som förorenats. Källområdets yttre gränser är ca 500 m 2 och djupet som mest ca 3 m, d v s m 3 är mer eller mindre förorenade av klorerade lösningsmedel. o Källområde 3 ansluter till källområde 2 och bedöms utgöras dels av mindre läckage som stannat i ytliga jordlager från avloppsledning, dels av ett större läckage eller infiltration i avloppsbrunn i fyllning på södra sidan av Bryggerigatan. Jorden kring den f d brunnen söder om Bryggerigatan utgörs överst av fyllning och därefter av lera och även om PCE har spridits djupt ned (ca 8 m) påverkar föroreningen grundvattnet i liten omfattning. Det är huvudsakligen fyllning, torv och lera som förorenats. Mängden förorenad jord kan grovt uppskattas till ca m 3. Källområde 2 Källområde 1 10 m Figur 13 Illustration i plan över källområden inom Färgaren 3.

17 Kristianstads kn Sida 17 av Figur 14 Illustration av Källområde 1 i profil.

18 Kristianstads kn Sida 18 av Grundvatten strömmar i sanden genom Källområde 1 där en frigörelse av PCE sker från jorden. Löst PCE sprids med grundvattnet i en bred och mäktig plym i sanden, främst i sydlig men även i östlig riktning under långsam naturlig nedbrytning, fastläggning och betydande utspädning, se figur 15. Figur 15 Illustration av föroreningsplymens utbredning i plan. Källområdets övergång till föroreningsplym bedöms vara diffus och betydande mängder klorerade lösningsmedel finns även i ett Källnära grundvatten söder nordost om Källområde 1, se illustration i figur 16. Föroreningshalterna i jorden i det Källnära grundvattnet är måttliga men volymen vatten och jord är betydande, uppskattningsvis m 3. Klorerade lösningsmedel har till stor del diffunderat in och adsorberat till jord i lågpermeabla zoner vilket gör att mängderna klorerade lösningsmedel inte är försumbara utan kan uppgå till i storleksordningen kg. Föroreningsmängderna är visserligen betydligt mindre än i Källområde 1 men bedöms ändå vara så pass stora att de kan föda föroreningsplymen under mycket lång tid även om Källområde 1 åtgärdas fullständigt. Mängden klorerade lösningsmedel som f n sprids från Källområde1 med grundvatten uppskattas till 1 10 kg/år.

19 Kristianstads kn Sida 19 av Figur 16 Illustration av utbredningen av Källnära grundvatten i plan. 6 Övergripande åtgärdsmål Förslag till övergripande åtgärdsmål för saneringen av Färgaren 3 togs fram i bidragsansökan: 1. Klorerade alifater med ursprung i källföroreningar inom och invid fastigheten Färgaren 3 ska inte få förekomma i eller i anslutning till glaukonitsandakvifären i koncentrationer som kan försämra grundvattnets kvalitet. 2. Förekomst av föroreningar inom och invid Färgaren 3 ska inte orsaka begränsningar för en framtida känslig markanvändning. 3. Spridningen från objektet ska inte utsätta vattenlevande växter och djur i närbelägna våtmark och ytvatten för skadliga halter av klorerade alifater. Utifrån resultaten av de åtgärdsförberande undersökningarna bedöms vissa justeringar av de övergripande åtgärdsmålen behöva göras eftersom källförorening även finns utanför fastigheten Färgaren 3. Dessa justeringar är införda och understrukna ovan. 7 Mätbara åtgärdsmål 7.1 Uppfyllelse av övergripande åtgärdsmål 1 (skydd av grundvatten) För att uppfylla övergripande åtgärdsmål 1 måste mycket höga mätbara mål (krav) ställas på massreduktion och resthalter i sand, sandkalksten under grundvattenytan. Lägre krav kan ställas på massreduktion och resthalter ovan grundvattenytan och på föroreningar i sammanhängande lera under grundvattenytan. På sikt bör nuvarande föroreningshalter i grundvatten inom Källområde 1, i det Källnära grundvattnet och i Plymen minska radikalt. Med radikal minskning menas en 10-potens eller mer. Eftersom plymen inte kommer kunna åtgärdas aktivt p g a dess utbredning och att grundvattnet rör sig sakta (1 10 m/år) måste man vara medveten att det kommer ta mycket lång tid (troligen flera år) att nå en massreduktion på 90 % i plymens utkanter även om källorna åtgärdas effektivt.

20 Kristianstads kn Sida 20 av Med hänsyn till att objektet finansieras med statliga medel och att det ligger i ett stadsnära område ställs även krav på tider att uppnå målen. Utifrån den konceptuella modellen och de övergripande målen föreslås följande mätbara åtgärdsmål (se även tabell 2): 1. Mängderna och halterna av klorerade lösningsmedel i jord inom Källområde 1 från 2,5 20 m ska reduceras så att spridningen av klorerade lösningsmedel med grundvatten minskar med minst en tiopotens. Det är osäkert hur korrelationen är mellan massreduktion i Källområde 1 och spridningsminskning. Med hänsyn till detta bör massreduktionen ligga kring 99 % (två tiopotenser). Uppmätta halter i jorden ligger i nuläget mellan 1 och mg/kg (93 % PCE) med ett medelvärde kring 100 mg/kg. Som mätbart åtgärdsmål för summahalt av klorerade lösningsmedel i jord från 2,5 20 m inom Källområde föreslås således 1 mg/kg. Det mätbara åtgärdsmålet i jord bör vara uppfyllt inom två år från påbörjad åtgärd. 2. Spridningen från objektet (Källområde 1 inklusive det källnära grundvattnet) skall minska med 90 % till 0,1 1 kg/år. Det mätbara målet skall vara uppfyllt senast 5 år efter att åtgärden av det källnära grundvattnet påbörjats. 3. Ingen fri fas klorerade lösningsmedel får finnas i ytlig jord (0-2,5 m) samt i lera på > 2,5 m djup inom Källområde 2 och 3. Fri fas-gränsen för PCE i sand/sandkalksten beräknas konservativt ligga kring 50 mg/kg medan den ligger på ca 100 mg/kg i lera och mg/kg i torv. Åtgärdsmålet ska vara uppfyllt senast 2 år efter att saneringsåtgärderna påbörjas. 7.2 Uppfyllelse av övergripande åtgärdsmål 2 och 3 För att uppfylla övergripande åtgärdsmål 2 och 3 måste mycket höga krav ställas på resthalter i ytlig jord som människor kan exponeras för direkt, via intag av grönsaker eller via inandning av ångor som tränger in genom kommande grundläggning. Med hänsyn till områdets framtida känsliga användning bör därför genomgående Naturvårdsverkets generella riktvärden vid känslig markanvändning (NV-KM) gälla för all mark mellan 0 och 2,5 m djup (grundvattendjup) inom och invid Färgaren 3. Eftersom NV-KM för PCE respektive TCE är 0,4 respektive 0,2 mg/kg föreslås att summa klorerade lösningsmedel i jord 0-2,5 m får vara maximalt 0,5 mg/kg, se vidare tabell 2. Tabell 2 Förslag till mätbara åtgärdsmål för saneringen av Färgaren 3 (mg/kg). Typ av mål PCE TCE DCE VC Tid Mark 0 2,5 m u my Summa < 0,5 2 år 1) Källområde 1 mark >2,5 m u my Summa < 1 2 år 1) Källområde 2 & 3 mark >2,5 m u my < år 1) Spridning från objektet (kg/år) Summa 90 % minskning 5 år 2) 1) Från det att åtgärden påbörjats 2) Från det att åtgärden av Källområde 1 avslutats

21 Kristianstads kn Sida 21 av Tänkbara åtgärdsmetoder 8.1 Studiebesök m m Inom ramen för förberedelsefasen har studiebesök och seminarier genomförts för att vinna erfarenheter av olika metoder för att sanera mark som är förorenade av klorerade lösningsmedel. Nedan sammanfattas intrycken och slutsatserna av besöken med fokus på förutsättningar för att sanera Färgaren Grävborrning studerades på plats i Berlin med GDS Geo Drilling Solutions AB. Grävborrning innebär att jord borras ur innanför foderrör utan behov av grundvattensänkning. Vid besöket framkom att det är svårt att borra rakt >8 m och att förekomst av block riskerar innebära ökad deviering. Metoden kan fungera för sanering ned till 8 m inom Färgaren 3 men inte fungera för djupare jord med betydande inslag av kalksandsten. Figur 17 Grävborrning. 2. Förstärkt reduktiv deklorering genom injektering av kemikalier (kolkälla) i en föroreningsplym studerades på plats i Helsingborg i Arkil A/S regi. Kemikalier direktinjekterades på plats i flera punkter (cc 8 m) och i installerade brunnar i en sandsten. Arbetet pågick och några konkreta behandlingsresultat fanns ej. Metoden bedöms kunna fungera för Källnära grundvatten och för föroreningsplymen på Färgaren 3, dock ej för Källområde 1, 2 eller 3 beroende på täta och heterogena jordar samt ställvis för höga föroreningshalter. Figur 18 Förstärkt reduktiv deklorering genom injektering av kolkälla (Arkil A/S).

22 Kristianstads kn Sida 22 av I Frankfurt hade Kruger A/S och Terratherm ett seminarium om termisk behandling in situ (ISTD In Situ Thermal Desorption) huvudsakligen med TCH (Thermal Conductive Heating konduktiv uppvärmning - doppvärmare ) men även övriga termiska metoder som ERH (Electric Resistance Heating resistansvärmning ) och ånginjektering. Metoderna innebär genomgående att marken värms upp så att de klorerade lösningsmedlen och delar av vattnet förångas (kokar). Ångorna samlas upp på markytan, kyls och renas effektivt. Termiska metoder för källområden liknande Färgaren 3 har visat sig fungera mycket bra med verifierade låga resthalter på korta behandlingstider men till höga kostnader och hög energiförbrukning. För Färgaren 3 bedöms ERH och TCH vara lämpliga för alla Källområden, undantag delar av Källområde 2 och 3 där det finns torv. Ånginjektering fungerar endast på permeabla jordar och kan inte användas som enda metod på Färgaren 3. För Källnära grundvatten och för föroreningsplym är metoderna olämpliga. Figur 19 Termisk behandling av två källområden med TCH i Danmark (Krüger A/S). 4. I Värnamo besöktes platsen där en f d kemtvätt f n saneras med Vacuumextraktion och grundvattenpumpning av RGS 90. Vacuumextraktion (Soil Vapor Extraction) innebär att man suger ut ångor från marken och renar dessa på markytan. Grundvattenpumpningen är ingen saneringsmetod utan utgör en skyddsåtgärd för spridningsbegränsning. Saneringen pågick och ungefär 50 kg/månaden ventilerades upp ur marken. Metoden bedöms inte fungera för Färgaren 3 av flera skäl, dels finns föroreningen till största delen under grundvattenytan, dels finns betydande mängder föroreningar i täta jordar. 5. I Birkeröd utanför Köpenhamn sanerades klorerade lösningsmedel i ett källområde i mark (moränlera) med ERH av GEO A/S från Danmark. Delar av saneringen utfördes under befintlig byggnad. Saneringen pågick. ERH bedöms fungera bra för alla Källområden inom Färgaren I Skuldelev utanför Köpenhamn genomför NIRAS och Arkil A/S ett test med en ny saneringsmetod reduktiv deklorering driven av elektrokinetik (EK-BIO). Metoden innebär att injekterade kemikalier även ska tränga in i täta jordlager genom att skicka svag ström genom marken. Testet pågick och inga resultat fanns framme. EK-BIO bedöms vara på försöksstadiet och är i nuläget inte aktuell för Färgaren 3.

23 Kristianstads kn Sida 23 av Litteraturstudier Sanering av klorerade lösningsmedel är utmanande och under ständig utveckling. I Sverige har arbetet med att sanera mark som är förorenad av klorerade lösningsmedel precis startat och erfarenheterna är mycket begränsade. Erfarenheterna av att sanera klorerade lösningsmedel finns främst i USA där det bl a finns flera offentliga internetsidor med ett mycket stort antal dokument, vägledningar m m som handlar om sanering och karakterisering av klorerade lösningsmedel: (USEPAs hemsida med fokus på förorenade områden, bl a en avdelning som enbart handlar om DNAPL). (med en avdelning som enbart handlar om DNAPL) (En hemsida som enbart handlar om sanering av kemtvättar) (med en avdelning som enbart handlar om DNAPL källområden) Även i Europa finns en hemsida med information om problemen med klorerade lösningsmedel i stadsmiljö Man kan konstatera att antalet dokument om hur klorerade lösningsmedel ska karakteriseras och åtgärdas växer stadigt men att det fortfarande finns flera kunskapsluckor som innebär att åtgärder inte alltid ger de resultat man förväntar sig. Det finns flera tänkbara metoder att sanera källområden och plymområden och alla har positiva och negativa sidor, vilket innebär att ingen åtgärdsmetod döms ut fullständigt i litteraturen. T ex kan en metod vara billig men ge begränsad massreduktion, en annan ger mycket god massreduktion men är dyr och resurskrävande. För att utvärdera lämpligheten av olika metoder på ett objekt förorenat med klorerade lösningsmedel måste man primärt veta målen med saneringen, hur snabbt målen ska uppfyllas, geologiska och hydrogeologiska förhållanden och utbredningen och karaktären på föroreningen (konceptuell modell över föroreningssituationen). En metod som inte kan uppfylla målen inom utsatt tid kan dock självklart inte ens övervägas. Utifrån en genomgång av nyligen utgivna rapporter i Nordamerika dras följande slutsatser: 1) För sanering av källområden med höga halter av klorerade lösningsmedel (DNAPL) där man vill nå betydande massreduktioner (>90 % eller upp mot 99 %) snabbt är urschaktning och termiska in-situ metoder de klart säkraste. Grunda källområden över grundvattenytan (<5 m) schaktas lämpligen ur medan djupare belägna källområden under grundvattenytan behandlas termiskt insitu. Det finns flera 10-tals objekt som sanerats snabbt och mycket effektivt med termiska metoder. Vanligen når man massreduktioner på 1 3 tiopotenser (90 99,9 %). Konduktiv (TCH) och resistansuppvärmning (ERH) är tämligen okänsliga för jordens täthet men de är genomgående mindre lämpliga i permeabla jordar med stor grundvattengenomströmning. ERH fungerar inte i torra jordar eller i fast kristallint berg. Ånginjektering fungerar ej i täta jordar eller i berg. Kostnaderna är genomgående höga och resursåtgången betydande varför normalt endast svårt förorenade objekt och objekt med stora risker som kräver snabba, säkra och effektiva åtgärder saneras termiskt in-situ. Vilken spridningsreduktion och minskning av plymens utbredning som uppnås beror mest på hur väl saneringsområdet är avgränsat på förhand, hur komplex föroreningsbilden är i källområdet, hur gammal föroreningen är och förekomst av lågpermeabla zoner (sekundära källområden) i

24 Kristianstads kn Sida 24 av plymen. Genomgående kan man säga att det inte är självklart att 90 % massreduktion i källområden ger 90 % spridningsreduktion. På senare tid har man också blivit medveten om att de föroreningsmängder som finns i lågpermeabla zoner i föroreningsplymer utanför traditionella källområden kan upprätthålla föroreningshalterna i plymen under lång tid även om källområden åtgärdats effektivt. Detta gäller särskilt i områden utan naturlig biologisk nedbrytning. 2) För sanering av mark eller föroreningsplymer med låga halter av klorerade lösningsmedel (ej fri fas) med homogen geologi, där man har gott om tid för sanering och där skyddsvärdet för grundvattnet är begränsat är stimulerad reduktiv deklorering ett intressant alternativ. Tyvärr finns det väldigt få objekt med tillräcklig dokumentation för att kunna utvärdera massreduktionen för denna typ av behandling. I regel följer man endast upp åtgärden med ett fåtal grundvattenprovtagningar under något eller några år, vilket inte medger en grundlig och säker utvärdering. Den enda grundliga utvärdering som hittats på internet är en stimulerad reduktiv deklorering som nyligen utförts i Danmark och som visade att metoden visserligen fungerar men att det går mycket långsamt. 24 % massreduktion efter 4 års behandling och man beräknar kunna nå 85 % massreduktion efter 50 års behandling. 3 Om denna utvärdering är representativ liknar metoden mer en skyddsåtgärd. 3) Kemisk oxidation eller andra in-situ metoder som bygger på att skapa kontakt mellan en injekterad kemikalie och de klorerade lösningsmedel eller metoder som bygger på att suga luft eller vatten genom marken (SVE eller Pump & Treat) eller från jorden har visat sig fungera dåligt i källområden. Eftersom marken nästan alltid innehåller lågpermeabla zoner blandat med genomsläppliga, behandlas endast en liten del av föroreningen. Erfarenhetsmässigt anses t ex SVE (kall ventilering) maximalt ge ca 20 % massreduktion. Efter sanering återställs föroreningssituationen relativt snabbt till ursprungligt läge genom att förorening från täta jordlager diffunderar till permeabla skikt som är aktiva vid provtagning av porluft och grundvatten. Detta kallas för rebound och är ett känt fenomen som också uppmärksammats på objekt som sanerats i Sverige för 10 år sedan 4 4) Övervakad naturlig självrening (ÖNS) har mot bakgrund av svårigheterna att sanera plymområden effektiv blivit en del i en åtgärd för många gamla objekt där stora föroreningsplymer utvecklats innan sanering påbörjas. I många fall sker en naturlig reduktiv deklorering utan att några kemikalietillsatser behövs och om tillskotten av klorerade lösningsmedel från källområde minskar bör den naturliga nedbrytningen leda till att plymens halter och utbredning långsamt minskar naturligt. 9 Förslag till åtgärdsstrategi 9.1 Övervägda alternativ Källområde 1, 2 och 3 Källområde 1, 2 och 3 omfattar sammanfattningsvis ca m 3 förorenad jord, sandkalksten och grundvatten från markytan lokalt ned till ca 20 m djup inom en sammanlagd yta om drygt m 2. Föroreningshalterna varierar kraftigt men är lokalt mycket höga med fri fas lösningsmedel i s k residual, d v s bunden men urlakningsbar fri fas mellan jordens korn. Mot bakgrund av de övergripande och mätbara 3 Performance of Full-Scale Enhanced Reductive Dechlorination in Clay Till. Groundwater Monitoring & Remediation 33, no. 1/ Winter 2013/pages F D KEMTVÄTT INOM FASTIGHETEN LERUM 4:57, LERUMS KOMMUN. Kompletterande undersökningar och fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning

25 Kristianstads kn Sida 25 av åtgärdsmålen bedöms källområdena i jord inom och invid Färgaren 3 behöva schaktas ur eller behandlas termiskt. Schaktning till stora djup under grundvattenytan i sanden är dock förenat med mycket höga kostnader och stora risker. Tyrens utredning 5 visar att avsänkningen av grundvatten blir mycket omfattande (0,5 m avsänkning 1 km bort) och det är tveksamt om man erhåller tillstånd för en sådan påverkan. Man skulle behöva avleda och behandla ca 14 l grundvatten/s. Enbart kostnader för skyddsåtgärder beräknas uppgå till drygt 30 miljoner kr. Kostnaderna för att schakta ur all förorenad jord inom Källområde 1, 2 och 3 beräknas till minst 70 miljoner kr. Schaktning ned till grundvattenytan (ca 2,5 m) bedöms vara enkel och inte kräva några direkta skyddsåtgärder för grundvattensänkning eller stabilitet. Termisk behandling med konduktiv värmning (TCH) eller resistans-värmning (ERH) bedöms fungera utom i de ytliga lagren där ledningsgravar, grundrester m m kan försvåra behandling. Ånginjektering bedöms inte fungera för lera och sandkalkstensberg och troligen inte vara optimalt för delar av sanden som är finkornig. Från 2,5 m djup och nedåt bedöms både TCH och ERH fungera även om grundvattengenomströmning kan leda till vissa värmeförluster. Detta kan dock vid behov minskas med hydraulisk kontroll av grundvattengradienten genom begränsad grundvattenpumpning (teoretiskt m 3 /år). TCH bedöms kunna ske med el, gasol eller möjligen med stadens biogas som i så fall får förvaras i ett högtrycklager på platsen eller också får en ny gasledning dras från befintlig biogasstation. Källnära grundvatten Det källnära grundvattnet är en övergångzon belägen under grundvattenytan ned till ca 20/25 m djup mellan Källområde 1 och föroreningsplymen. I det källnära grundvattnet förekommer främst PCE och TCE vilket gör att inte obetydliga mängder förorening finns adsorberade till jord. Föroreningshalterna är tämligen låga (< 1 mg/kg) men det finns troligen zoner med tätare jord där icke obetydliga föroreningsmängder i form av PCE och TCE finns ackumulerade. Området är svårt att avgränsa i detalj men bedöms omfatta en area på ca m 2 och en volym om grovt räknat m 3. Med hänsyn till den stora volymen och arean är en urschaktning eller termisk behandling orealistisk ur kostnadssynpunkt. Övervakad naturlig självrening möjligen förstärkt med stimulerad reduktiv deklorering bedöms vara ett alternativ för hela eller delar av området. Erfarenheterna visar att den naturliga nedbrytningen av klorerade lösningsmedel via reduktiv deklorering stimuleras vid uppvärmning av marken upp till ca 40 grader Celcius. Blir det varmare avstannar reaktionerna beroende på att bakterierna dör. Teoretiskt går kemiska och biologiska reaktioner dubbelt så fort för varje 10 gradig ökning, vilket således skulle innebära en betydande ökning av nedbrytningshastigheten i närområdet till Källområde 1 efter en termisk behandling. Föroreningsplymen Föroreningsplymen täcker en mycket stor yta men föroreningshalterna är låga och utgörs nästan enbart av DCE och VC, ämnen som fastläggs i liten omfattning till jord. T ex fastläggs PCE 5 10 ggr mer än DCE och VC. Den enda tänkbara åtgärden för föroreningsplymen är övervakad naturlig självrening efter att källområde 1 och det källnära grundvattnet åtgärdats. Om inga föroreningar tillförs plymen bedöms DCE och VC kunna brytas ned tämligen snabbt m h t att de främst förekommer löst i grundvattnet. 5 PM geoteknik och hydrogeologi. Översiktlig utredning m a p saneringsschaktning Färgaren 3. Tyrens

26 Kristianstads kn Sida 26 av Förslag till åtgärdsalternativ Utifrån de övervägda alternativen ovan föreslås att markföroreningarna inom och invid Färgaren 3 åtgärdas enligt följande: 1. Området säkras om möjligt mot översvämningar under åtgärdstiden, t ex genom att höja marken under den termiska behandlingen och ha beredskap under schakt. 2. Ytlig jord (0-2,5 m), avloppsledningar och grundrester schaktas ur inom Källområde 1, 2 och 3. Ca m 3 fyllnadsmassor, lera, torv och sand sorteras utifrån föroreningsgrad och transporteras till extern avfallsmottagare. Rena massor återanvänds om möjligt på platsen. 3. Ev. kvarvarande föroreningar över de mätbara åtgärdsmålen i schaktbotten inom Källområde 2 och 3 schaktas ur. Vid behov används s k schaktsläde i kombination med lokal grundvattenpumpning om jorden utgörs av sand. Utifrån genomförda provtagningar skall det vara begränsat med förorening på djupet inom Källområde 2 medan jorden inom Källområde 3 utgörs av lera. Inom Källområde 3 kan schakt ned till ca 5 m i lera med öppen slänt vara aktuell. 4. Efter urschaktning av Källområde 2 och 3 återfylls och återställs dessa till ursprungligt skick. 5. Efter urschaktning av Källområde 1 återfylls detta inför en termisk behandling in-situ med TCH eller ERH av jorden/berget mellan 2,5 och 20 m djup. Ett antal grundvattenbrunnar installeras runt om källområdet för att vid behov hindra grundvatten från att strömma genom behandlingsområdet. 6. Det källnära grundvattnet åtgärdas inledningsvis med övervakad naturlig självrening som vid behov förstärks genom injektering av ytterligare kolkälla (stimulerad reduktiv deklorering) om önskad spridningsminskning ser ut att utebli inom avsedd tid (5 år). 7. Plymen åtgärdas med övervakad naturlig självrening. Föreslagna åtgärder bedöms preliminärt inte vara tillståndspliktiga men detta bör förankras hos länsstyrelsen. I Etapp 2 av förberedelsefasen kommer detaljerade kostnadskalkyler för åtgärderna tas fram som underlag för en bidragsansökan. Överslagsmässigt uppskattas saneringskostnaderna för urschaktning och återställning uppgå till 5 10 miljoner kr, den termiska behandlingen in-situ till miljoner kr, den övervakade naturliga självreningen till några miljoner kr och en eventuell stimulerad reduktiv deklorering till ytterligare några miljoner kr. Med projektledning och miljökontroll hamnar kostnaderna preliminärt kring miljoner kr, d v s i nivå med bidragsansökan efter huvudstudien. 10 Slutsatser och rekommendationer för etapp 2 Anders Bank har fått i uppdrag av Kristianstad kommun att leda arbetet med förberedelser inför sanering av Färgaren 3. Etapp 1 har omfattat åtgärdsförberedande miljötekniska, geotekniska och hydrologiska undersökningar som underlag till beslut om lämplig åtgärdsstrategi, ska förorenade massor grävas ur eller ska föroreningarna behandlas in situ? Inom ramen för Etapp 1 har också andra aktiviteter genomförts i Sverige och Europa såsom studiebesök, möten med saneringsentreprenörer och konsulter samt deltagande i seminarier. Vidare har en genomgång av internationell litteratur avseende karakterisering och sanering av klorerade lösningsmedel i källområden och plymer genomförts.

27 Kristianstads kn Sida 27 av De tre källområdena inom och invid Färgaren 3, med en sammanlagd förorenad jordvolym på ca m 3 inom en yta på ca m 2, föreslås dels schaktas ur (ca m 3 ), dels behandlas termiskt in situ med ERH eller TCH ( m 3 ). Det källnära grundvattnet föreslås behandlas med övervakad naturlig självrening som vid behov stimuleras ytterligare genom injektering av kolkälla. För saneringen har mätbara åtgärdsmål upprättats för acceptabla resthalter i jord och krav på spridningsreduktion med tillhörande tidskrav (2 år respektive 5 år). Åtgärdskostnaderna har grovt uppskattats till miljoner kr. Inom ramen för etapp 2 av förberedelserna rekommenderas följande aktiviteter, se även tidplan i bilaga 1. PM med förslag till ändringar av nuvarande restriktionsområde för grundvatten, byggnationer m m kring Färgaren 3. PM för länsstyrelsens beslut om åtgärderna är tillstånds- eller anmälningspliktiga (vattenverksamhet/miljöfarlig verksamhet) PM Upphandlingsstrategi (flera upphandlingar måste göras, beslut om hur entreprenaderna ska delas, entreprenadform måste fattas) Förprojektering av åtgärderna, saneringsbeskrivningar med detaljerade kostnadskalkyler Miljökontrollprogram (vad, hur och var ska man mäta definition av mätbara åtgärdsmål m m) Bidragsansökan för valt åtgärdsalternativ upprättas Anmälan enligt 28 och/eller tillståndsansökan för vattenverksamhet/miljöfarlig verksamhet Upphandlingar Anders Bank

28 Bilaga 1 Aktivitet Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 H1 H2 Miljötekniska undersökningar Upphandling konsult (TB & AF) Upphandling laboratorium (TB & AF) Fältarbete (Jord, Berg, GV och Träd) Fältarbete (kompl. nytt källområde + djupt) Provtagning av befintliga brunnar Resultatrapporter Tolkning och rev. Konceptuell modell Geo- och hydrogeo. undersökningar Program Fältarbete Resultatrapporter Erfarenhetsutbyten Tekniska PM Grävning inom spont Provpumpning Rapport åtgärdsförberedelser Etapp 1 (Beslutsunderlag till styrgruppen för val av åtgärdsstrategi) Etapp 2 PM Tillståndskrav PM Upphandlingsstrategi Förprojektering Miljökontrollprogram Reviderad bidragsansökan sökt alternativ dec Åtgärdsfas Tillstånd/anmälningar Upphandlingar Schaktsanering Termisk in-situ sanering Övervakad naturlig självrening